utveckling av företagsverksamheten Strukturfondsperioden

Transkript

1 Hävkraft från EU för utveckling av företagsverksamheten Strukturfondsperioden

2 Innehåll 3 Hävkraft från EU för utveckling av företagsverksamheten 4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden är centrala stödkällor 6 Inverkan på miljön, samarbetet och jämlikheten under lupp 7 EU-stödet riktas via program 9 Mera information 10 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden? 11 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska socialfonden? 12 Hur skall jag gå tillväga för att få EU-stöd? 14 Från vilka andra håll kan jag ansöka om stöd för utvecklingsprojekt? Edita Prima Ab 4/2008

3 Hävkraft från EU för utveckling av företagsverksamheten Med stöd från Europeiska unionen förbättras kompetensen, sysselsättningen och konkurrenskraften i Finland. Målsättningen är ett Finland som har arbetsplatser, kunnig arbetskraft, framgångsrika företag och en innovationsstimulerande atmosfär. Finland bör vara ett land i vilket människor vill leva, bo och arbeta. Stöd för grundande och utveckling av små och medelstora företag är en nyckelfaktor i detta hänseende. Syftet med EU-stödet är att skapa ett så gott företagsklimat som möjligt i hela Finland. EU-stödet främjar företagens konkurrenskraft och tillväxt och därigenom sysselsättningen. Stödet är i första hand avsett för grundande och utveckling av små och medelstora företag samt för utveckling av kompetensen vid och tillväxten hos dessa företag. Stödet riktas främst till nya innovativa företag och tillväxtföretag samt till företag i brytningsskeden såsom generationsväxling. En ny tyngdpunkt utgörs av företagen inom servicebranschen, som snabbt ökar i antal och erbjuder nya arbetsplatser. Nya företagsetableringar efterlyses framförallt inom skapande branscher, inom välfärdssektorn och inom kvinnoföretagssegmentet. Stöd beviljas sådana företagsstimulerande projekt av hög kvalitet som förbättrar konkurrenskraften på lång sikt. Stöden riktas framför allt till de produktions- och servicebranscher som är viktiga med tanke på den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen, konkurrenskraften och produktivitetsutvecklingen. Vid sidan om utvecklingsstöd till enskilda företag, beviljas även EU-stöd för klusterbildning och utveckling av företagsklimatet. EU-stöden kan även gälla utbildning, utvecklingsprogram och experthjälp för företagen. Hög kompetensnivå hos företagens ledning och personal ökar konkurrenskraften och produktiviteten. 3

4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden är centrala stödkällor Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) beviljar stöd för företagsutveckling. Europeiska regionala utvecklingsfonden stöder utvecklingen av både enskilda företag och verksamhetsmiljö. Stöd beviljas såväl existerande som nya företag. Syftet med utvecklingen av verksamhetsmiljön är att kunna erbjuda företagen de tjänster de behöver och att lägga grunden till sådana samarbetskluster som gynnar företagsverksamheten. Europeiska socialfonden stöder bland annat utbildning av företags ledning och personal, utveckling av företags eller företagsgruppers verksamhet samt rådgivning och experthjälp till företag. Enskilda företag kan utveckla sina produkter och sin verksamhet, utbilda personalen samt erhålla stöd för tillväxt tack vare strukturfondens hävstångseffekt. 4 Företaget Allu Finland Oy i Hollola fick ERUF-stöd redan på 1990-talet för sina djärva internationaliseringsplaner. Nu kommer 85 procent av Allu Finlands omsättning från utlandet. Företaget tillverkar apparatur för markberedning och för miljöbranschen. Företaget Nordlift Oy från Sodankylä har erhållit ESF- och ERUF-stöd för sin produktutveckling. Företaget har utvecklat en internationell topprodukt av sina lyftanordningar för tunga fordon. Transportföretaget Kuljetus M. Kovalainen från Pello har utnyttjat utbildnings- och utvecklingsprogrammet för kontrollerad tillväxt, HAKA, som finansieras av ESF. Programmet har planerats för kontroll av växande företag och ordnas för företagsledningen. Företaget har även fått ERUFstöd genom Lapplands TE-central för att utveckla sitt ADB-system.

5 Wetend Oy som utövar forskningsoch produktutvecklingsverksamhet i Nyslott är ett utmärkt exempel på vad man kan åstadkomma genom samarbete mellan företag och universitet. Företaget utvecklar produkter som används inom pappers- och massaindustrin för att blanda och sköta tillsatsämnen. Forskningsenheten FiberLaboratory vid Villmanstrands tekniska universitet deltar i produktutvecklingen. Wetend har fått ERUF-stöd för att utveckla och internationalisera sin verksamhet. Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden stöder även utvecklingen av enskilda företag.

6 Inverkan på miljön, samarbetet och jämlikheten under lupp Miljökonsekvensbedömningen är en central komponent i de projekt som erhåller EU-stöd. Det miljömässigt bästa resultatet uppnås då de positiva och negativa miljökonsekvenserna identifieras redan i samband med projekturvalet. Även Finlands lagstiftning förutsätter projektrelaterad miljökonsekvensbedömning. Samarbete på olika nivåer, mellan projektrealiserare, myndigheter, näringsliv och olika organisationer, förekommer i alla projektskeden. Till kompanjonskap och samarbete uppmuntras vid både projektplaneringen och -realiseringen. Ett av EU:s stödkriterier gäller främjandet av jämlikhet i hela samhället mellan bland annat könen, åldersklasserna och befolkningsgrupperna. Även den nationella lagstiftningen stipulerar jämlikhet mellan könen vid projektrealiseringen. Nytt liv i Saluhallen 6 År 2001 var företagarna i Åbo Saluhall bekymrade över saluhallens framtid. Omsättningen sjönk för saluhallens företag, företagarna började bli gamla nog för en generationsväxling och många av saluhallens försäljningsplatser stod tomma. Man var tvungna att sparka liv i saluhallens verksamhet. Åbo saluhallsförening svarade på utmaningen. Föreningen, som består av företagare från saluhallen, beslöt att företagarnas näring måste tryggas. Man satte fart med hjälp av Åbo stad och ESF-stödet och år 2006 hade saluhallen en webbplats och en affärsplan som motsvarar de nya utmaningarna. Personalen hade utbildats, ett tiotal generationsväxlingar hade genomförts och dessutom hade man bildat nätverk med saluhallar i andra städer. Projektchef Heikki Samsten berättar att företagarna var av den åsikten att projektet till och med hade överträffat de uppsatta målen. Just nu används alla försäljningsplatser i saluhallen, besökarantalet har ökat i jämn takt och företagen har kunnat anställa mer personal. Företagen satsar på sin egen utveckling, och 90 procent har sanerat sina utrymmen. Projektet hjälpte oss att påbörja en strukturförändring och skapade tillförsikt inför framtiden, säger Samsten.

7 EU-stödet riktas via program Programmen för EU-stöd fastställs för en sjuårsperiod. Den nuvarande programperioden omfattar åren EU-stödet reserveras separat för varje programår. Stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden beviljas under programperioden via fem regionala program i Södra, Östra, Västra och Norra Finland samt på Åland. Programmen baserar sig på utvecklingsbehoven i respektive region. I programmen definieras strategin och åtgärderna, den därmed förbundna finansieringen samt resultatmätarna. I Fastlandsfinland utbetalas stödet från Europeiska socialfonden via ett program, som är uppdelat i en riksomfattande del och regionala delar. Programmen beskrivs noggrannare i programbroschyrerna. I saluhallen har alla verkligen arbetat mot samma mål, och Samsten berättar att han har fått lysande kontakter tack vare projektet. Personligen har jag fått ut väldigt mycket av projektet. Den viktigaste gåvan har varit att förstå att det är möjligt att få till stånd en förändring. Mitt råd till alla som funderar på ett eget projekt är att ta mod till er, ha tålamod och våga fråga!

8 Företag, läroanstalter, forskningsinstitut, kommuner och andra rättsliga samfund eller sammanslutningar av dessa kan söka om EU-stöd för sina projekt.

9 Mera information Vad innebär EU-stöd i praktiken? EU-stöd innebär i praktiken att en del av det offentliga projektstödet utgörs av EU-stöd från antingen Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden, medan resten av stödet kommer från nationella offentliga finansiärer. Utöver stöden skall projekten omfatta en viss självfinansiering. Stödets typ och belopp varierar enligt den offentliga finansiären, projektets innehåll och den nationella lagstiftningen. Var kan man ansöka om EU-stöd och var hittar man ytterligare information? För företagsverksamheten är de mest centrala offentliga finansiärerna arbetskrafts- och näringscentralerna (TE-centralerna), Finnvera Abp och Teknologiska utvecklingscentralen TEKES. TE-cantralerna beviljar stöd för enstaka företags olika utvecklingsprojekt samt större projekt som utvecklar verksamhetsmiljöer. Finnvera Abp beviljar företagen lån och borgen. TEKES för sin del finansierar företagens och forskningsinstitutionernas F&U-projekt. Dessutom finansierar även landskapsförbunden företagens utvecklingsprojekt. De offentliga finansiärerna berättar om ansökningsförfarandet och eventuella ansökningstider på sina webbplatser. Finansiärernas kontaktuppgifter finns i slutet av broschyren. Vem kan ansöka om EU-stöd? Projektrelaterat EU-stöd kan sökas av företag, läroinrättningar, forskningsinstitut, kommuner och andra behöriga organisationer samt kombinationer av dessa. 9

10 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden? För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden? Stöd för utveckling av enskilda företag Stöd för verksamhetsutveckling vid enskilda företag beviljas för bland annat: utveckling av produkter, tjänster eller produkti onsmetoder inklusive implementering, skapande av ny teknologi, förstärkning av där med förbunden kompetens samt applikation och implementering, företagstillväxt och verksamhetsutvidgning, internationalisering och marknadsundersökningar, ny företagsverksamhet och nya företag, produktutveckling samt produktifiering och kommersialisering av innovationer. Europeiska regionala utvecklingsfonden stöder utvecklingen av både enskilda företag och verksamhetsmiljö. Avsikten är att ha livskraftiga och konkurrenskraftiga företag i hela Finland. Stöd för utveckling av verksamhetsmiljön Stöd för utveckling av verksamhetsmiljö beviljas för bland annat: inrättande av behövliga tjänster, skapande av företagskuvöser, kapitalplacering, små och medelstora företags samarbete, före tagsnätverk och klusterbildning, diversifiering och förstärkning av regionens före tagsverksamhet, samarbete mellan företag, läroinrättningar, forskningsinstitut och andra offentliga samfund, utveckling av forsknings-, kompetens- och inno vationsmiljöer som stöder företagsverksamheten. 10

11 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska socialfonden? Stöden från Europeiska socialfonden ökar sysselsättningen och främjar jämlikheten. Målen uppnås med hjälp av olika utvecklingsprogram, experttjänster och utbildning. Europeiska socialfonden beviljar stöd för bland annat: tillhandhållande av företagarutbildning och annat stöd till företag i etableringsfasen, genomförande av utvecklingsprogram för ledningen och höjning av ledarkompetensen, utveckling av arbetstagarnas kompetens, företag som står inför ägarbyte, generationsväxling eller andra brytningsskeden, ökning av affärkompetensen och utveckling av nya verksamhetskoncept, förbättring av internationaliseringsberedskapen utveckling av forskning och innovativitet, skapande av innovationskluster, implementering och effektiv och kompetent användning av data- och kommunikationsteknologi, utveckling av nya företagsformer samt främjan de av olika företagargrupper såsom kvinnliga företagare, sociala företagare och akademiska företagare, genomförande av branschspecifika samt företagsspecifika utbildningsprogram för små och medelstora företag. 11

12 Hur skall jag gå tillväga för att få EU-stöd? Gå tillväga på följande sätt om du vill ansöka om EU-stöd för ett projekt som främjar företagets verksamhet eller verksamhetsmiljö: Kontakta personer som är intresserade av idén och vill utveckla den vidare. Kontakta även personer som berörs av utvecklingen. Försäkra dig om att idén stöds av din egen organisation och av nödvändiga samarbetspartner. Diskutera projektet med regionens offentliga finansiär. För att säkerställa att projektet kommer rätt igång, bör det diskuteras med finansiärerna redan i planeringsfasen. Vid sidan om strukturfondsprogrammen bör du även bekanta dig med strategierna och realiseringsplanerna i den egna regionens landskapsprogram. Hundratals nya företag årligen 12 Även en bra företagsidé kan förbli en dröm, om det känns oöverkomligt att förverkliga den rent praktiskt. Hjälp finns emellertid att få på nyföretagarcentralen, där man kan sparra affärsidén med en expert och göra upp en affärsplan, fundera på startstöd och planera hur man ska få verksamheten att bli lönsam. I området Päijänne-Tavastland verkar nyföretagarcentralen Silta yrittäjyyteen Lahden alueen uusyrityskeskus ry (En bro till företagsamhet Lahtisregionens nyföretagarcentral). År 2007 fick nyföretagarcentralen ERUF-stöd för att och utveckla och stabilisera verksamheten. Fortsättningsprojektet är ett utmärkt exempel på hur mycket man kan göra för en rimlig summa pengar, berättar verkställande direktör Sari Suominen. Redan en tredjedel av alla nya företag i Päijänne-Tavastland grundas med stöd av Lahtisregionens nyföretagarcentral, fortsätter Suominen. Kunderna till kontoret på fyra personer grundar årligen över 300 företag. Ca hälften av centralens kunder är kvinnor, och det finns även många kunder med invandrarbakgrund. Enligt Suominen har speciellt samarbetet med den privata sektorns expertföretag fått väldigt bra respons.

13 EU-stöden är alltid tidsbundna och relaterade till innehållet i ett avgränsat projekt. För projekten uppgörs alltid en projektplan, som omfattar innehåll, arbetsfördelning, målsättning, faser, budget, finansieringsplan och tidsschema. I de flesta fallen görs stödansökan elektroniskt i systemet EURA2007. Stöd som beviljats av TE-centralerna, TEKES forsknings- och utvecklingsfinansiering samt Finnvera Abp:s lån och garantier söks på separata ansökningsblanketter och enligt separat förfarande. Den offentliga finansiären ger ytterligare information om inlämning av stödansökningar. Bekanta dig med EU-programmen, målsättningarna, ansökningstiderna och andra villkor på webbadressen Sidan innehåller länkar till regionernas och de offentliga finansiärernas webbplatser. Finansiärerna ger experthjälp i projektets planerings- och inledningsfaser. Våra kunder har klart nytta av projektet: rådgivning vid grundandet, råd för företagets utveckling och kontakter till andra företagare. Jag har även själv lärt mig mycket nytt under resans gång, berättar Suominen. Utan projektfinansiering hade inte allt detta kunnat genomföras, säger Suominen och påminner om att det är all anledning att vara noggrann när man gör planer och ansökningar. Bra planerat är hälften vunnet.

14 Från vilka andra håll kan jag ansöka om stöd för utvecklingsprojekt? Stöd för företag på landsbygden från programmet för utveckling av landsbygden Färetagen på landsbygden har möjlighet att söka stöd för utveckling och investeringar även från Fastlandsfinlands program för utveckling av landsbygden. Genom detta program beviljas stöd från Europeiska landsbygdsfonden. Ytterligare information kan du få från TE-centralerna. Övriga EU-program Europeiska unionen har även andra tema- och ramprogram för utveckling av företagsverksamheten. Läs mer på Europeiska kommissionens webbplats på adressen ec.europa.eu/enterprise/sme. Tekes övriga finansieringsmöjligheter för företagen Tekes finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt med bland annat produktutvecklingslån. Företags och offentliga forskningsinstituts forsknings- och utvecklingsprojekt kan upptas i Tekes pågående teknologiprogram. Ytterligare information finns på Tekes webbplats på adressen 14

15 FINANSIÄRER Finnvera Abp Länsstyrelserna Landskapsförbunden Utbildningsstyrelsen Vägdistrikt Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, Tekes Arbetskrafts- och näringscentralerna Kommunikationsministeriet Undervisningsministeriet Inrikesministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Arbets- och näringsministeriet Miljöministeriet

16