Västra Finland Strukturfondsperioden

Transkript

1 Hävkraft från EU till Västra Finland Strukturfondsperioden

2 Innehåll 3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner 4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning 5 Verksamhetsområdet för Västra Finlands ERUF-operativa program 6 Målsättningarna för Västra Finlands ERUF-operativa program 8 ERUF-programmets prioriterade områden och specialteman för Västra Finland 10 Finansiering av Västra Finlands ERUF-operativa program 12 Ansökan om EU-stöd 13 Från vilka andra instanser kan man få stöd för utvecklingsprojekt? 14 Jag har en projektidé. Hur gör jag för att få stöd från EU:s strukturfonder? Hävkraft fråneu

3 Europeiska unionen deltar i utvecklingen av Finlands regioner Utveckling av Finland är en gemensam fråga för finländarna. Det är till fördel för alla om de bästa utvecklingsidéerna i Finland inte stannar på idéstadiet, utan att de förverkligas med eller utan hjälp av andra. Med Europeiska unionens (EU:s) stöd kan idéer förverkligas. EU-pengar ger en hävstångseffekt, med vars hjälp finländarnas idéer kan omvandlas till praktiska utvecklingsprojekt. Målsättningen är ett Finland där det finns jobb, kunniga människor, en gynnsam atmosfär för nya idéer och framgångsrika företag, samt en god miljö där man kan bo, leva och arbeta. EU finansierar projekt ur strukturfonderna, som är Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Avsikten med EU:s strukturfonder är att minska utvecklingsskillnaderna mellan de europeiska regionerna. Med hjälp av dem utvecklas hela Finland: finländarna, företagen och regionerna. 3

4 Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning I Finland är de strategiska tyngdpunkterna för Europeiska unionens strukturfonder under programperioden främjande av företagsverksamhet, främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning, stärkande av kunskapsstrukturer, kompetens, arbetskraft, sysselsättning och företagsamhet samt förbättring av regionernas tillgänglighet och närmiljö. De europeiska målen för regional konkurrenskraft och sysselsättning förverkligas med programmen ERUF och ESF. Finansiering har reserverats separat för varje år. I Finland genomförs fem regionala ERUF-program. Västra Finland, Östra Finland, Södra Finland och Norra Finland samt Åland genomför var och en ett eget program. I ESF-programmet för det finländska fastlandet ingår en riksomfattande del och fyra regionala delar. Ytterligare uppgifter om ESF:s verksamhet fås från en separat programbroschyr om ESF samt på internet under adressen: 4

5 Verksamhetsområdet för Västra Finlands ERUF-operativa program Västra Finlands program omfattar hela Västra Finland, d.v.s. landskapen Södra Österbotten, Mellersta Finland, Birkaland, Österbotten och Satakunta. Folkmängden på Västra Finlands programområde var 1,334 miljoner invånare år På Västra Finlands programområde klassas alla orter utom Tammerfors, Vasa, Jakobstad och Seinäjoki som områden med de största utmaningarna. På områdena med de största utmaningarna bor 61 procent av områdets befolkning och till dessa områden riktas 67 procent av programmets hela finansiering. Den glesbebyggda regionen Saarijärvi-Viitasaari har lyfts fram som ett speciellt utsatt område och utvecklingsobjekt, och regionen får ett högre stöd än de övriga delarna i programområdet. Dessutom utgör stora stadsregioner speciella utvecklingsobjekt. Tammerfors och Vasa har definierats som sådana i programmet. De nya energiteknikerna är framtidens arbetsgivare Ibruktagandet av förnybara energikällor tros ge ca en miljon nya arbetsplatser i Europa fram till år Enligt beräkningar utlovas jobb för ca 800 personer i Mellersta Finland. Det tvärvetenskapliga magisterprogrammet i förnybar energi som inleddes år 2003 vid Jyväskylä universitet undersöker och demonstrerar metoder som hör samman med biogas, småskalig förbränning av biomassa, solvärme och -el samt integrerade system. Föremål för undersökningen är även de socioekonomiska inverkningarna vid utnyttjandet av förnybara energiformer. Finlands första professor inom förnybar energi tillträder år Projektet inom förnybar energi leds av professor Jouko Korppi-Tommola. Projektet har finansierats av staten, kommunerna i Mellersta Finland, länsstyrelsen i Västra Finlands län samt medverkande företag. Projektets investerings- och utvecklingssektion har understötts av ERUF och utbildningssektionen av ESF. Genom projektet ökade kompetensen inom universitetet och olika aktörer har fått ny kompetent personal, berättar Mellersta Finlands förbunds programchef Pirjo Peräaho angående fördelarna i början av projektet. 5

6 Målsättningarna för Västra Finlands ERUF-operativa program Målsättningen är att med stöd av EUprogrammen utveckla Västra Finland till en enhetlig, välbalanserad samt internationellt och nationellt attraktiv helhet utifrån regionens egna styrkor. Strävan är att främja Västa Finlands ekonomiska utveckling på den nationella och internationella marknaden, öka antalet nya arbetsplatser och företag på området, samt främja konkurrensförutsättningarna för företagen. I Finland förutsätter den regionala konkurrenskraften att regionerna kan identifiera betydelsen av olika faktorer som bidrar till deras konkurrenskraft och hittar sina egna styrkor och framgångsfaktorer. För att man i regionerna även i framtiden ska kunna svara på den allt hårdare konkurrensen och de strukturella förändringarna, bör man bevara och utveckla konkurrensens lokala nyckelelement. Följande huvudmål har satts upp för projekten som ska genomföras i Västra Finlands operativa program: nya arbetsplatser, varav andelen arbetsplatser för kvinnor är nya företag, varav andelen kvinnoföretag är nya produktutvecklingsjobb Mätbara kärnindikatorer har definierats för ERUF-operativa programmet. Programmets resultat och verkan utvärderas både under och efter programmet. 6

7 Projektmålen för Västra Finland är att skapa nya arbetsplatser och nya företag.

8 ERUF-programmets prioriterade områden och specialteman för Västra Finland 8 I ERUF-programmen har utvecklingsbehoven delats in i prioriterade områden, som följer tyngdpunkterna för den nationella strukturfondsstrategin I Västra Finland delas verksamheten som ska understödas in i fyra prioriteringar. Prioriterat område 1: Främjande av företagsverksamhet Utvecklingsåtgärderna i det prioriterade området 1 riktar sig direkt till sm-företag eller företagsgrupper. Målsättningen är bland annat att stöda företagens möjligheter att utnyttja och produktifiera innovationer samt ta i bruk till exempel ny miljöteknik. Speciell uppmärksamhet fästs vid utvecklingen av smföretag och främjandet av kvinnoföretagande. Stödinstrument för företag kan vara TE-centralens stöd för utveckling av företag och Finnveras räntestödslån. Finansieringsprojekt kan till exempel vara grundandet av nya företag, tillväxtprojekt för sm-företag, projekt som främjar kvinnoföretagande, sm-företagens nätverksbildningar, utveckling av företag inom skapande branscher, produktifiering och kommersialisering av innovationer, ägarbyten och därpå följande utvecklingsåtgärder, samt ökande av företagens ekoeffektivitet och miljömedvetenhet. Stödmottagare kan vara nya företag och expanderande företag, utvecklingsbolag och teknologicentra samt organisationer som betjänar företag.

9 Prioriterat område 2: Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer Med det prioriterade området 2 främjas kompetens- och innovationsverksamhet samt stärks strukturer och kompetenskoncentrationer som hör samman med innovationer. Finansieringsprojekt kan till exempel vara stöd för samarbete och nätverksbildning mellan innovationsaktörer samt sm-företag, förbättring av tillgången på innovationstjänster och deras effektivitet, utveckling av företagskuvöser, utveckling av områdenas specialkompetens, utveckling av funktioner som stöder FoU-verksamhet, utveckling av elektroniska rådgivnings- och kundservicesystem, samt utnyttjande av tillämpad forskning. Stödmottagare kan vara forsknings- och utvecklingsorganisationer, universitet, yrkeshögskolor och yrkesläroanstalter, teknologi-, innovations- och kompetenscentra, kommuner eller organisationer och utvecklingsbolag som betjänar företag. Prioriterat område 3: Förbättring av områdenas tillgänglighet och närmiljö Åtgärderna i det prioriterade området 3 används för att utveckla närmiljön. Med den understödda verksamheten kan man utnyttja och stärka områdets dragningskraft, förebygga miljörisker och -skador samt förbättra områdenas tillgänglighet. Finansieringsprojekt kan till exempel vara utveckling av konkurrenskraftiga närmiljöer, planer som görs upp för att förbättra tillgängligheten ur trafikmässig synpunkt och servicesynpunkt, utnyttjande av miljöteknik samt hantering av miljörisker, planeringsprojekt som främjar ekoeffektivitet samt skyddet av Östersjön och vattendragen, ibruktagande av ny teknik, utveckling av förutsättningarna för natur- och kulturturism, skötsel och iståndsättande av kulturarvsobjekt samt ökad växelverkan mellan städer och landsbygd. Stödmottagare kan vara kommuner och samkommuner, turism-, kultur- och vetenskapssamfund samt regionala myndigheter. Prioriterat område 4: Utveckling av stora stadsregioner Med åtgärderna i det prioriterade området 4 strävar man efter att öka Tammerforsregionens och Vasaregionens dragningskraft. Dessutom koncentrerar man sig på de speciella utmaningar som finns i de mest problematiska stadsdelarna i dessa stadsregioner. Projekt som kan finansieras utifrån detta prioriterade område kan till exempel vara åtgärder som främjar städernas dragningskraft, säkerhet, en levande stadskultur och förbättring av stadsmiljön, åtgärder som stöder gemenskap, delaktighet samt invånarnas och medborgarnas påverkningsmöjligheter, åtgärder för att uppnå social sammanhållning samt utvecklingsprojekt för tjänsteproduktion. Stödmottagare kan vara kommuner och samkommuner, organisationer som betjänar företag, samfund och föreningar, forsknings- och utbildningsenheter, regionala utvecklingsorganisationer, kompetenscentra och -koncentrationer samt universitet, yrkeshögskolor och yrkesläroanstalter. Gemensamma specialteman för storområdet Västra Finland På Västra Finlands område finansieras specialteman, som kan genomföras i hela programområdet. Speciella stödområden är utveckling av spetskluster, utveckling av innovations- och inlärningsmiljöer, ökning av internationell dragningskraft och innovativ utveckling av välfärdstjänster. Ytterligare uppgifter finns i programdokumentet och på Västra Finlands webbplats 9

10 Finansiering av Västra Finlands ERUF-operativa program Den offentliga totalfinansieringen för Västra Finlands ERUFoperativa program uppgår till över 692 miljoner euro. EU:s andel är 159,4 miljoner euro och statens och kommunernas andel är 239,1 miljoner euro. Privata företag uppskattas delta med nästan 294 miljoner euro för att programmet ska förverkligas. Av den egentliga programfinansieringen riktas 67 procent till de mest utmanande områdena (prioriteringarna 1 3), 28 procent till storområdesteman och 5 procent till Tammerforsregionen och Vasaregionen (prioritering 4). Mest satsas det på prioriteringarna 1 och 2. Prioriterat område ERUF:s Nationell offentlig Privat Totalt finansiering finansiering finansiering 1: Främjande av företagsverksamhet Milj. 2: Främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer Milj. 3: Förbättring av områdenas tillgänglighet och närmiljö Milj. 4: Utveckling av stora stadsregioner Milj. Tekniskt stöd Milj. Totalt* Milj. *)På grund av avrundningsskillnader går summan inte alltid jämnt ut. 10

11 Totalfinansieringen för Västra Finlands ERUF-program uppskattas uppgå till knappt 700 miljoner euro. 11

12 Ansökan om EU-stöd Vem kan söka? Företag, läroanstalter, forskningsinstitut, kommuner, ekonomiska regioner och andra rättsliga samfund eller sammanslutningar av dessa kan söka om tilläggsfinansiering för sina projekt ur Europeiska Unionens strukturfonder. Vilka är de övriga förutsättningarna? EU-finansieringen är en delfinansiering alltså en hävstångseffekt för utvecklingsåtgärderna. För att få EU-stödet krävs det att utvecklingsprojektet även har andra offentliga eller privata finansiärer förutom EU. Nästan utan undantag måste utvecklingsprojekten ha finansiering från områdets kommuner. Det är endast företagsspecifika projekt som inte behöver ha finansiering av kommunen. och dess medlemskommuner, statens myndigheter och organisationer samt centrala arbetsmarknads- och näringsorganisationer. Landskapsförbunden som fungerar som regionutvecklingsmyndigheter spelar en viktig roll i utvecklingen av regionerna. För sina regioner gör de i samarbete med andra aktörer upp långsiktiga landskapsöversikter och landskapsprogram samt årliga planer för hur landskapsprogrammen ska förverkligas. Dessa landskapsstrategier och -program styr inriktningen av olika utvecklingsmedel, bl.a. finansieringen från EU:s strukturfondprogram. Ytterligare uppgifter finns på internetadressen 12 Vem beviljar och beslutar? Finansiering i enlighet med programmet beviljas i landskapen av närings-, trafik- och miljöcentralerna (ELY-centralerna) och landskapsförbunden, vilka meddelar om finansieringens ansökningsförfaranden och ansökningstider på sina egna webbplatser och i media. Som en del av beredningen av finansieringsbesluten och sammanjämkningen av åtgärderna behandlas ansökningarna för utvecklingsprojekt antingen i landskapets samarbetsgrupp eller i dess sekretariat. Landskapets samarbetsgrupp beslutar om hur ERUF-programmets finansiering allokeras till olika finansieringsmyndigheter samt om hur verksamheten som ska finansieras betonas. Landskapets samarbetsgrupp verkar i alla landskap. Den koordinerar och sammanjämkar förverkligandet av såväl EU-programmen som de nationella utvecklingsåtgärderna. Många landskapsaktörer deltar i arbetet: landskapsförbundet

13 Från vilka andra instanser kan man få stöd för utvecklingsprojekt? Finlands områden utvecklas förutom med hjälp av EU:s strukturfonder även med hjälp av bl.a. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, Europeiska fiskerifonden samt olika nationella program. Utvecklingsinsatser på landsbygden finansieras genom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Vid sidan av EU-programmen är även målen med de nationella programmen att minska skillnaderna mellan regionerna och att förbättra befolkningens levnadsförhållanden samt att främja en balanserad utveckling av regionerna. Dessa nationella program är bland andra regioncentraprogrammet, kompetenscentraprogrammet, det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och skärgårdsprogrammet. Även de nationella Tekes-pengarna kan utnyttjas. I Suolahti behärskar man tunnplåtstekniken Landets ledande tunnplåtskompetens har samlats i Suolahti. Mellersta Finlands förbund beviljade ERUF-stöd till Sheet Metal Centre, som grundades år År 2004 grundades Sheet Metal Innovations Oy SMI Ltd, som har specialiserat sig på produktutveckling av tunnplåtsteknik. I projektets första skede har man koncentrerat sig på att ta till sig och undervisa i den nya tunnplåtstekniken. Tunnplåtsprojektet utbildar lärare och personal inom metallbranschen. För de som studerar tunnplåtsteknik har det genom projektet uppkommit nya läroplatser inom industrin, bland annat vid SMI:s moderbolag Relicomp i Suolahti. Följande steg är att utveckla produkterna och produktionen. Det ökade priset på stål tvingar företagen att söka ännu tunnare och lättare lösningar än nu för sin produkttillverkning. Man sätter även mer värde än tidigare på design av maskiner och anläggningar. Med nya tunnplåtstekniker, såsom tryckformning, kan man göra olika former. Vi har den enda tryckformningsmaskinen i Norra Europa som används i kommersiellt bruk, berättar SMI:s verkställande direktör Marko Jyllilä. Tryckformning är en snabb och förmånlig metod vid tillverkning av prototyper och små serier. SMI har flera betydande företag bland sina produktutvecklingskunder, både i Finland och i utlandet. Vi erbjuder våra åsikter och förverkligar kundens produktidé till en färdig helhetslösning inom tunnplåtsteknik. Därefter stöder vi projektet under produktens hela livstid. Vi kan flexibelt och efter behov erbjuda produktionen vår kompetens, säger Jyllilä. 13

14 Jag har en projektidé. Hur gör jag för att få stöd från EU:s strukturfonder? När du har en ny projektidé som du vill söka stöd för från ERUFeller ESF-programmen, kan du göra som följer: Samla ihop en grupp människor som är intresserade av din idé och som är villiga att vidareutveckla den. Ta även med personer som berörs av utvecklingen. Försäkra dig om att din idé stöds av din egen organisation och av nödvändiga samarbetspartner. För att erhålla stöd från EU:s strukturfonder behöver du även andra finansiärer, privata eller offentliga. Bekanta dig med den regionala utvecklingsfondens och socialfondens program och målsättningarna med deras prioriteringar, strategierna för din egen regions landskapsprogram och planerna för hur de ska förverkligas, samt ansökningstider och andra finansieringsvillkor. När du har hittat partner för att förverkliga din idé, ta kontakt med finansiären för att diskutera projektet. Från finansiärerna får man även experthjälp för att påbörja projektet. Om ditt projekt motsvarar programmens målsättningar och regionala betoningar, ska du göra upp en projektplan. Projektplanen bör omfatta projektets mål, väntade konkreta resultat, målgrupp, verksamhetsområde, projektets praktiska åtgärder, samarbetspartner och arbetsfördelning samt kostnadsberäkning och finansieringsplan. För största delen av projekten görs stödansökningarna via det elektroniska systemet EURA2007. Företagsfinansieringen som ELY-centralerna beviljar, Tekes forsknings- och utvecklingsfinansiering samt Finnvera Abp:s lån och garantier söks emellertid med egna ansökningsblanketter och -förfaranden. Ytterligare uppgifter om inlämning av ansökan får du genom att kontakta den offentliga finansiären. Ytterligare uppgifter Ytterligare uppgifter om finansieringsmöjligheterna och hjälp med projektförberedelserna får du på adressen och från finansiärerna. Du kan även få goda praktiska råd från kollegor eller företagar- och fackorganisationer som har deltagit i EU-projekt. 14

15

16 Hävkraft fråneu