jämställd framtid Strukturfondsperioden

Transkript

1 Hävkraft från EU för en jämställd framtid Strukturfondsperioden

2 Innehåll 3 Hävkraft från EU för en jämställd framtid 4 Stöd för att utveckla jämställdhet från EU:s strukturfonder 6 Inverkan på miljön, samarbetet och jämlikheten under lupp 7 EU-stödet riktas via program 9 Mera information 10 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden? 11 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska socialfonden? 12 Hur skall jag gå tillväga för att få EU-stöd? 14 Från vilka andra håll kan jag ansöka om stöd för utvecklingsprojekt? Edita Prima Ab 4/2008

3 Hävkraft från EU för en jämställd framtid För att samhället ska förbli livskraftigt behöver det stöd och aktivt deltagande från sina medlemmar. Jämlikhet är en av de strategiska tyngdpunkterna för Europeiska Unionens fondprogram. Målet med att lyfta fram temat om en jämställd framtid är att förbättra människornas välmåga och levnadsförhållanden, så att deras ställning på arbetsmarknaden förbättras. Särskilt viktigt är det att stöda jämställdhet och likvärdiga möjligheter både för befolkningen och olika landsdelar. I denna broschyr får du veta hur EU:s stöd används för att uppnå ett jämlikt Finland. Europeiska Unionen deltar i uppbyggandet av en jämställd framtid i Finland Ur Europeiska Unionens strukturfonder beviljas tilläggsfinansiering för verksamhet som förbättrar finsk kompetens, sysselsättning och konkurrenskraft. Man strävar även efter att utveckla likvärdiga möjligheter för människor samt områden. Målsättningen är ett Finland där det finns jobb, kunniga människor, en gynnsam atmosfär för nya idéer och framgångsrika företag, samt en god miljö där man kan bo, leva och arbeta. EU-finansieringen för jämställdhet används speciellt som stöd till unga, vuxna arbetslösa, invandrare, handikappade och andra som löper risk för utslagning samt till att öka jämställdheten mellan områdena. Man kan öka jämställdheten mellan områdena bl.a. genom att förbättra konkurrenskraften samt tillgängligheten till områdena. Detta kan man göra till exempel genom att utveckla trafikinfrastrukturen, logistiska lösningar samt genom att stöda utvecklingen av dataöverföring samt skapandet av nätverk. På så vis kan man säkerställa att idéer och innovationer förmedlas och att de utvecklas till konkreta verksamheter och arbetsplatser. Dessutom används EUfinansieringen för att stöda projekt som syftar till att utveckla människors levnads- och arbetsförhållanden samt välbefinnande på arbetet. Även miljöaspekter och främjandet av jämställdhet mellan generationer spelar en viktig roll. Utveckling gällande jämställdhet kan finansieras i hela Finland. 3

4 Stöd för att utveckla jämställdhet från EU:s strukturfonder Tilläggsfinansiering för projekt som främjar jämställdheten kan erhållas både från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och från Europeiska socialfonden (ESF). Fondernas prioriteringar definierar de centrala målsättningarna och projekt som kan finansieras via programmen. 4 Europeiska regionala utvecklingsfonden hjälper bl.a. till att stöda sysselsättningen i landskapen och förbättra arbetsmarknadernas dragningskraft i områdena. ERUF-stöd kan erhållas för goda projektidéer, som har en så stor inverkan som möjligt på området och på befolkningens välmåga och sysselsättning. Europeiska socialfonden hjälper till att främja inträdet på arbetsmarknaden och skapandet av ett pluralistiskt arbetsliv. ESF-stödet för att öka vårt lands välmåga och jämlikhet riktas mot tyngdpunkter som definierats i ESF-programmet. Strävan är även att stöda sysselsättningen, till exempel genom att hjälpa unga, personer som är utslagna och handikappade ut i arbetslivet.

5 För projekt som främjar jämställdheten kan man få stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF).

6 Inverkan på miljön, samarbetet och jämlikheten under lupp Miljökonsekvensbedömningen är en central komponent i de projekt som erhåller EU-stöd. Det miljömässigt bästa resultatet uppnås då de positiva och negativa miljökonsekvenserna identifieras redan i samband med projekturvalet. Finlands lagstiftning förutsätter projektrelaterad miljökonsekvensbedömning. Samarbete på olika nivåer, mellan projektrealiserare, myndigheter, näringsliv och olika organisationer, förekommer i alla projektskeden. Till kompanjonskap och samarbete uppmuntras vid både projektplaneringen och -realiseringen. Ett av EU:s stödkriterier gäller främjandet av jämlikhet i hela samhället mellan bland annat könen, åldersklasserna och befolkningsgrupperna. Även den nationella lagstiftningen stipulerar jämlikhet mellan könen vid projektrealiseringen. 6

7 EU-stödet riktas via program Programmen för EU-stöd fastställs för en sjuårsperiod. Den nuvarande programperioden omfattar åren EU-stödet reserveras separat för varje programår. Stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden beviljas under programperioden via fem regionala program i Södra, Östra, Västra och Norra Finland samt på Åland. Programmen baserar sig på utvecklingsbehoven i respektive region. I programmen definieras strategin och åtgärderna, den därmed förbundna finansieringen samt resultatmätarna. I Fastlandsfinland utbetalas stödet från Europeiska socialfonden via ett program, som är uppdelat i en riksomfattande del och regionala delar. Programmen beskrivs noggrannare i programbroschyrerna. TEL LAPPI digitalt samarbete TEL LAPPI-projekten, som förvaltas av Lapplands sjukvårddistrikts samkommun, möjliggör en effektiv utbildnings- och konsultationsverksamhet mellan primärvård och specialiserad sjukvård. Man har ett tätt samarbete även mellan hälsocentralerna. I kommunikationen mellan hälsocentralerna och den specialiserade sjukvården har vi börjat utnyttja ett elektroniskt remiss-responssystem samt tagit i bruk digital diagnostisk avbildning, bildöverföring och ett arkiv för sjukvårdsdistriktet, berättar Sirpa Liimatta från Lapplands sjukvårdsdistrikt. Tack vare det nya regionala datasystemet flyttas patienternas uppgifter nu snabbt och säkert mellan olika vårdanstalter. Vid hälsovårdsbranschens utbildningar utnyttjas videokonferensteknik. Även akutvårdens dataöverföringssystem är föremål för utvecklingen av den regionala vården. IT-projekten TEL LAPPI förvaltas av Lapplands sjukvårddistrikts samkommun, som har erhållit ERUF-stöd via social- och hälsovårdministeriet. 7

8 Företag, läroanstalter, forskningsinstitut, kommuner och andra rättsliga samfund eller sammanslutningar av dessa kan söka om EU-stöd för sina projekt.

9 Mera information Vad innebär EU-stöd i praktiken? EU-stöd innebär i praktiken att en del av det offentliga projektstödet utgörs av EU-stöd från antingen Europeiska regionutvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden, medan resten av stödet kommer från nationella offentliga finansiärer. Utöver stöden skall projekten omfatta en viss självfinansiering. Stödets typ och belopp varierar enligt den offentliga finansiären, projektets innehåll och den nationella lagstiftningen. Var kan man ansöka om EU-stöd och var hittar man ytterligare information? De offentliga finansiärerna berättar om ansökningsförfarandet och eventuella ansökningstider på sina webbplatser. Finansiärernas kontaktuppgifter finns i slutet av broschyren. Vem kan ansöka om EU-stöd? Projektrelaterat EU-stöd kan sökas av företag, läroinrättningar, forskningsinstitut, kommuner, ekonomiska regioner och andra behöriga organisationer samt kombinationer av dessa. 9

10 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden? Europeiska regionala utvecklingsfonden strävar efter att minska utvecklingsskillnaderna mellan regionerna samt underutveckling i regioner som befinner sig i en svagare position. Genom fondens åtgärder förstärker man samhällets ekonomiska och sociala gemenskap genom att stöda utvecklingen av regionalekonomin och dess strukturella förnyelse. Ur fonden kan man söka tilläggsstöd för projekt som främjar konkurrenskraft och nytänkande, skapar och bevarar bestående arbetsplatser eller säkerställer en hållbar utveckling. Exempel på föremål för Europeiska regionala utvecklingsfondens åtgärder: främjande av företagsverksamhet (nya företag och expanderande företag samt företagsgrupper), främjande av innovationsverksamhet och nätverksbildning samt stärkande av kompetensstrukturer, utveckling av forsknings- och utbildningssystem samt inlärningsmiljöer, förbättring av regionens tillgänglighet och närmiljö. 10

11 För vilka projekt kan man ansöka om stöd från Europeiska socialfonden? Med stöd av Europeiska socialfonden kan man främja jämställdhet, förebygga utslagning, utveckla kompetens, arbetsförhållanden och personalens välmående eller utveckla system som underlättar arbetsmarknadens verksamhet samt aktiverar människor till att delta och arbeta. Europeiska socialfonden stöder till exempel: förebyggande av ungas utanförskap, utnyttjande av nya samarbetsmodeller och sysselsättningspartnerskap för personer som är svåra att sysselsätta, tjänster som riktar sig till invandrare, stödtjänster för personer som löper risk för utslagning och personer som har en svag position på arbetsmarknaden, upphävning av strukturell arbetslöshet, tillfälliga arbetsmarknader, åtgärder som säkerställer främjandet av jäms tälldhet och icke-diskriminering samt, förbättrade förutsättningar för att utveckla företagens samhällsansvar vid anställning av personer med funktionshinder. 11

12 Hur skall jag gå tillväga för att få EU-stöd? När du har en projektidé för att utveckla jämställdheten, och för vilken du vill söka EU-stöd, kan du göra som följer: Kontakta personer som är intresserade av idén och vill utveckla den vidare. Kontakta även personer som berörs av utvecklingen. Försäkra dig om att idén stöds av din egen organisation och av nödvändiga samarbetspartner. Diskutera projektet med regionens offentliga finansiär. För att säkerställa att projektet kommer rätt igång, bör det diskuteras med finansiärerna redan i planeringsfasen. Vid sidan om strukturfondsprogrammen bör du även bekanta dig med strategierna och realiseringsplanerna i den egna regionens landskapsprogram. Selma utvecklade framtida verksamhetsmetoder för vårdbranschen 12 Projektet Selma, d.v.s. utvecklingen av en regional producentmodell för vård- och omsorgssektorn, är ett ESF-projekt som förvaltas av utvecklingsbolaget Keski-Savon Kehittämisyhtiö Oy och finansieras av företag samt av Norra Savolax förbund, Varkaus stad, Leppävirta kommun och Jorois kommun. Med Selmas hjälp har man grundat nya företag och arbetsplatser samt säkerställt att vårdbranschens arbetsplatser stannar kvar i regionen. Inom Selma samarbetar den offentliga och privata sektorn starkt, samt även den tredje sektorn som sysselsätter många. Selma-projektet, som har betonat arbetet med kvalitetssystem inom vård- och omsorgssektorn, aktiverar samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn. Slutresultatet var gemensamma verksamhetsmodeller för framtiden. Arton arbetsgemenskaper deltog i kvalitetsutbildningen som ordnades inom ramen för projektet. Med hjälp av projektet utvecklades även privata vårdtjänster i Mellersta Savolax. Tack vare Selma kan privatpersoner söka efter privata serviceproducenter till sig själva och sina närmaste på webbplatsen

13 EU-stöden är alltid tidsbundna och relaterade till innehållet i ett avgränsat projekt. För projekten uppgörs alltid en projektplan, som omfattar innehåll, arbetsfördelning, målsättning, faser, budget, finansieringsplan och tidsschema. I de flesta fallen görs stödansökan elektroniskt i systemet EURA2007. Stöd som beviljats av TE-centralerna, TEKES forsknings- och utvecklingsfinansiering samt Finnvera Abp:s lån och garantier söks på separata ansökningsblanketter och enligt separat förfarande. Den offentliga finansiären ger ytterligare information om inlämning av stödansökningar. Bekanta dig med EU-programmen, målsättningarna, ansökningstiderna och andra villkor på webbadressen Sidan innehåller länkar till regionernas och de offentliga finansiärernas webbplatser. Finansiärerna ger experthjälp i projektets planerings- och inledningsfaser. fi/hoiva eller i publikationen Helmaus som kan beställas. Tidningen Hoiva som delas ut till hemmen i Mellersta Savolax presenterar regionens företag inom vårdbranschen. För att öka kunskapen om oss ordnade vi även företagsbesök och främjade nätverksbildning bland annat genom företagarföreningen Keski-Savon Hoiva ja Hyvinvointiyrittäjät ry., berättar projektchef Piia Puotinen.

14 Från vilka andra håll kan jag ansöka om stöd för utvecklingsprojekt? I Europeiska Unionen finns det även andra program som stöder en jämställd framtid genom ökad regional, ekonomisk och social kohesion. Ytterligare uppgifter om dessa hittar du på Europeiska Unionens webbplats I Finland förverkligas flera nationella utvecklingsprogram och stödsystem för att främja en jämställd framtid. Ytterligare uppgifter om dessa får du från de finansiärer som nämns i denna broschyr. Utvecklingen av landsbygden stöds med hjälp av landsbygdens utvecklingsprogram. Ytterligare uppgifter fås från jord- och skogsbruksministeriet på adressen eller från TE-centralerna på adressen Även Tekes finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt, bland annat genom produktutvecklingslån. Företag och offentliga forskningsenheter kan med egna forsknings- och utvecklingsprojekt få delta i teknologiprogram som Tekes redan har påbörjat. Ytterligare uppgifter finns på Tekes webbplats www. tekes.fi. 14

15 FINANSIÄRER Finnvera Abp Länsstyrelserna Landskapsförbunden Utbildningsstyrelsen Vägdistrikt Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, Tekes Arbetskrafts- och näringscentralerna Kommunikationsministeriet Undervisningsministeriet Inrikesministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Arbets- och näringsministeriet Miljöministeriet

16