Stockholm Östlig förbindelse, bergtunnelalternativet, med buss, VST208

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholm Östlig förbindelse, bergtunnelalternativet, med buss, VST208"

Transkript

1 Stockholm Östlig förbindelse, bergtunnelalternativet, med buss, VST Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Med den snabba tillväxt som sker i Nacka, Värmdö och Lidingö ökar belastningen på trafiksystemet, utifrån ett redan ansträngt läge. Två tredjedelar av regionens arbetsplatser finns idag norr om Saltsjö-Mälarsnittet, vilket ställer stora krav på en väl fungerande infrastruktur som tillåter ett flöde av männniskor mellan regiondelarna. Befolkningstillväxten i Stockholmsregionen är högre än vad som tidigare prognostiserats. Även antalet sysselsatta förväntas öka kraftigt. Tillgängligheten för resande med start- eller målpunkter i regionens östra del bedöms idag inte vara tillräcklig vare sig i kollektivtrafikssytemet eller i vägtrafiksystemet. Genomförd åtgärdsvalsstudie visar att det finns behov av utbyggnad av såväl spår- som vägsystemen för att mål om tillgänglighet och kapacitet ska nås. Spårsystemet byggs ut i form av tunnelbana till Nacka. En betydande del av resandet i östlig förbindelse har Värtan som målpunkt, ett område som exploateras kraftigt. Åtgärdens syfte: Ändamålet med en östlig förbindelse är att, med en väg, med god framkomlighet, tillfredsställa den ökade befolkningens transportefterfrågan i den östra delen av regionen. Viktiga, men sekundära, mål för den östliga förbindelsen är att minska trafiken i innerstaden samt att åstadkomma bättre framkomlighet och trafiksäkerhet. SEB tas fram som underlag till Sverigeförhandlingen och som underlag för prövning till ny Nationell plan för planperioden TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

2 Förslag till åtgärd: Kostnaden är 17718,7 mnkr i prisnivå Östlig förbindelse, bergtunnelalternativet: Ny vägförbindelse som förläggs i tunnel under Saltsjön och Djurgården. Vägen ansluter i norr mot Norra länken och Roslagsvägen och i söder mot Södra länken. Trafikplatser har planerats för anslutning mot Ropsten, Frihamnen och Värmdöleden. Den nya förbindelsen är c:a 8 km lång och planeras för tre körfält i vardera riktningen, på huvuddelen av sträckan (mellan tpl Ropsten och tpl Värmdövägen). Hastigheten förutsätts bli 80 km/tim i huvudtunneln och 60 km/tim på i ramperna. Den prognosticerade trafikvolymen år 2040 är f/d (ÅDT). I åtgärdsvalsstudien konstateras att det behövs många olika typer av åtgärder för att lösa bristerna i dagens transportsystem och för att få en god måluppfyllelse på samtliga överenskomna projektmål krävs steg 1- till steg 4-åtgärder. Denna SEB är begränsad till effekter av vägförbindelsen inklusive satsningar på kollektivtrafik längs Östlig förbindelse.den samlade effektbedömningen inkluderar inte förändringar i trängselskatten utöver vad som är beslutat. Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkylen + Övriga effekter som ej värderats i kalkylen => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet 689 Negativt Positivt Osäker lönsamhet Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkylen Exempel på effekter år 2040 Nuvärde (mnkr) Diagram 2. Samhällsekonomisk analys Resenärer Godstransporter Persontransp.företag Trafiksäkerhet Klimat Hälsa Landskap Övrigt SamEk Inv. Nettonuvärde Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i= Klimat 0,02 Berörd/påverkad av effekt Restid pb, reg tjänste: -585 kptim/år Restid pb yrkestrafik: -976 kptim/år Biljettintekter: -47 mnkr/år 0,05 fler omkomna/år CO2-utsläpp: 17,519 kton/år Utsläpp av luftföroreningar Landskapseffekter får inte ingå i denna tabell DoU-kostnad: 154,2 mnkr/år Annuitetskostnad: 1122 mnkr/år Informationsvärde NNK = HÖG NNK-i KA *= Effekter som inte har värderats i kalkylen Bedömning Ingen effekt Sammanvägd bedömning ,04 NNK-idu= Kortfattad beskrivning och bedömning Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen 0,02 Miljö Övrigt Hälsa Landskap Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Övrigt Negativt Försumbart Positivt Positivt Positivt Ingen effekt Negativt Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Negativt Positivt Positivt *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande Ökad risk för buller och stomljud, minskad fysisk aktivitet Intrång i landskap bedöms vara begränsat. Bergtunnelalternativet förutsätter inget intrång i Nationalstadsparken. Ökad tillförlitlighet i systemet Ökad tillförlitlighet i systemet Ökad tillförlitlighet i systemet Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Störningar under byggtid Sammantaget bedöms effekter som ej ingår i nuvärdet ge ett positivt bidrag. På grund av det tidiga planeringsskedet är bedömningen osäker. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 2 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

3 3. Fördelningsanalys 4. Transportpolitisk målanalys Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning Störst nytta/ fördel (störst) negativ nytta/ nackdel För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, restidsos äkerhet Män: (60%) Neutralt Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Neutralt Län Kommun Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Trafikanter, transporter, externt berörda Stockholm Stockholm Resenärer Allmänt Bil Klimat: Externt berörda Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Regionalt Neutralt Medborgarnas resor Ökade köer främst runt Brunnsvike n och i de Östra delarna av Södra länken. Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Skolväg Neutralt Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Trafikslag Neutralt Mängd person- och lastbilstrafik Energi per fordonskilometer Energi bygg, drift, underhåll Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Näringsgren Åldersgrupp Vuxna: år Neutralt Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt Ej relevant Ej relevant Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Negativt bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt Positivt Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Bedöms inte fn Negativt Negativt Inget bidrag Inget bidrag TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 3 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

4 Målkonflikter Det uppstår en konflikt mellan funktionsmålet och hänsynsmålen med avseende på framkomlighet och miljö. Åtgärden ger ett negativt bidrag till ekologisk hållbar utveckling genom att den medför ökad trafik och ökad klimatpåverkan. Åtgärden ger ett osäkert bidrag vad gäller ekonomisk och social hållbarhet. Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning På grund av det tidiga planeringsskedet finns stora osäkerheter i bedömningarna. Totalt sett ger åtgärden både positiva och negativa bidrag till en hållbar utveckling. Åtgärden bidrar positivt till förbättrad framkomlighet och tillgänglighet med stora restidsvinster för vägtrafik. De största vinsterna är restid för resenärer med inbesparade persontimmar per år. I modellkörningarna med SAMPERS fångas ej trängseleffekterna fullt ut och därför utgör dessa en osäkerhet i kalkylen. Den sammanvägda samhällsekonomiska lönsamheten bedöms som osäker. I känslighetsanalyser gjorda utan trafiktillväxt och med minskande biltrafik blir projektet samhällsekonomiskt olönsamt. Åtgärden bedöms ge ett negativt bidrag när det kommer till ekologisk hållbarhet med ökad energiförbrukning och ökad klimatpåverkan. Åtgärden medför ökade utsläpp av koldioxid motsvarande 4,7 kton CO2-ekvivalenter per år. Till det tillkommer ca ton koldioxid för byggskedet. Intrång i landskapet som orsakas av den fysiska vägåtgärden bedöms vara begränsad. Nationalstadsparken inte ska påverkas, vare sig permanent eller under byggtiden. Bidraget till social hållbarhet är osäkert. Åtgärden skapar bättre förbindelser i Stockholms östra delar och bättre förutsättningar i centrala Stockholm med minskad trafik vilket kan bidra positivt. Samtidigt gynnas grupper med tillgång till bil i större utsträckning än grupper utan bil. Åtgärden innebär överflyttning från kollektivtrafik, gång och cykel till biltrafik. Trafiksäkerhetseffekterna är försumbara. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 4 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

5 1. Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Åtgärdsnamn Stockholm Östlig förbindelse, bergtunnelalternativet, med buss Ärendenummer TRV 2015/14390 Objekt-id Sammanhang Län Koordinater startpunkt Koordinater målpunkt VST208 Östlig förbindelse är ett enskilt objekt som utgör en del av trafikledsringen runt Stockholms innerstad Stockholm Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den samlade effektbedömningen Namn och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska genomföras Namn och datum för senaste ställningstagande före upprättandet av samlad effektbedömning Betydande miljöpåverkan? Är MKB gjord? Innebär befintliga förhållanden att normer överskrids eller lagar överträds? Väg-/järnvägsplan - Inför beslut om betydande miljöpåverkan/typfall 5 Åtgärdsvalsstudie - Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö ,TRV 2013/15692 Åtgärdsvalsstudie - Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö ,TRV 2013/15692 Ej Prövat, men högst trolig, I fortsatt arbete skall Nationalstadsparkens värden och projektets eventuella negativa konsekvenser för naturmiljön särskilt beaktas. (Östlig Förbindelse Rapport, Kunskapsunderlag) Nej I Stockholm överskrids normerna för luftkvalitet endast avseende kvävedioxider, vid tre mätstationer i innerstaden samt på Lilla Essingen. Miljöproblem för vattenförekomst Lilla Värtan är övergödning, miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Åtgärden minskar kvävedioxidutsläppen i Stockholms innerstad genom minskad trafikering, men i vilken grad det löser problemet är okänt.åtgärden löser inte problem med vattenförekomster. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 5 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

6 1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här 1.3 Nuläge och brister Nuläge och brister: Med den snabba tillväxt som sker i Nacka, Värmdö och Lidingö ökar belastningen på trafiksystemet, utifrån ett redan ansträngt läge. Två tredjedelar av regionens arbetsplatser finns idag norr om Saltsjö-Mälarsnittet, vilket ställer stora krav på en väl fungerande infrastruktur som tillåter ett flöde av männniskor mellan regiondelarna. Även antalet sysselsatta förväntas öka kraftigt. Tillgängligheten för resande med start- eller målpunkter i regionens östra del bedöms idag inte vara tillräcklig vare sig i kollektivtrafikssytemet eller i vägtrafiksystemet. Med tunnelbaneutbyggnad till Nacka förbättras emellertid kollektivtrafikförsörjningen väsentligt. Genomförd åtgärdsvalsstudie visar att det finns behov av utbyggnad av såväl spår- som vägsystemen för att mål om tillgänglighet och kapacitet ska nås. Bussresandet på östlig förbindelse har i stor utsträckning Värtan som destination, ett område som exploateras kraftigt, men mindre än i Trafikförvaltningen Stockholm markanvändning. Några nyckeltal och centrala beskrivningar för nuläget: Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Större delen av den nya vägförbindelsen kommer att byggas inom Stockholms stad som har tät stadsbebyggelse. Stora delar av Nacka definieras som en del av den centrala regionkärnan, vilket indikerar en hög regional tillgänglighet men även potential för fler bostäder och arbetsplatser. Nacka, Värmdö och Lidingö har alla en hög andel småhus. I Värmdö kommun är över 70% av bostadsbeståndet småhus. I Värmdö kommun pågår också kontinuerligt en omvandling av fritidshus till åretruntbostäder. Nacka, Värmdö och Lidingö har en bostadsorienterad bebyggelse vilket innebär att en stor del av invånarna reser till arbetsplatser i andra kommuner. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 6 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

7 1.4 Fyrstegsanalys Inom åtgärdsvalsstudien för Tillgänglighet för Stockholm, Nacka och Lidingö har åtgärder inom fyrstegsproncipens steg 1-4 analyserats. Rekommendationen från åtgärdsvalsstudien är att kombinationer av åtgärder genomförts. Steg 1-, 2-, 3- och 4-åtgärder föreslås kombineras för att lösa problemen på kort och lång sikt. Utredningen visar att steg 1- till steg 3-åtgärder framförallt dämpar reseefterfrågan i närtid. Dessa åtgärder bedöms ha en relativt hög måluppfyllelse avseende hänsynsmål, men bidrar inte så mycket till att nå målet om förbättrad tillgänglighet. I takt med att regionen växer och fler har behov av att använda transportsystemet ställs krav på att föreslagna åtgärder också bidrar till ökad kapacitet i transportsystemet, annars möts inte den kommande efterfrågan. Eftersom att kapacitetsoch tillgänglighetsmålen inte nås med steg 1 till steg 3-åtgärder behövs steg 4-åtgärder. Åtgärdsvalsstudien föreslår följande åtgärder: Steg 1: -Fysisk planering -Mobility Management -Parkeringsstrategi -Höjd trängselskatt Steg 2-3: -Satsningar på kollektivtrafik med buss -Satsningar på kollektivtrafik på vatten Steg 4: -Åtgärder för cykelpendling -Förlängning av tvärbanan -Tunnelbana till Nacka samt avgreningar -Östlig förbindelse I åtgärdsvalsstudien konstateras att det behövs många olika typer av åtgärder för att lösa bristerna i dagens transportsystem och för att få en god måluppfyllelse på samtliga överenskomna projektmål krävs steg 1- till steg 4-åtgärder. Bedömningen görs att samtliga steg 4-åtgärder bör studeras vidare och först efter det kan beslut om genomförande fattas. Denna SEB är begränsad till Östlig förbindelse inkluderad satsningar i kollektivtrafik längs Östlig förbindelse. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 7 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

8 1.5 Syfte I förstudien har följande projektmål och syfte med åtgärden fastställts: En ny östlig förbindelse har som ändamål att Tillfredställa den ökande befolkningens reseefterfrågan i den östra delen av regionen. Det sätt på vilket en ny östlig förbindelse kan bidra till denna målbild har formulerats i följande primära projektmål: Skapa förutsättningar för regional utveckling samt att fler bostäder och arbetsplatser kan tillskapas i relativt centrala lägen. Förbättra möjligheterna att genom bättre tillgänglighet skapa en större arbetsmarknad. Knyta samman stadsdelar och områden norr och söder om Saltsjön. Viktiga men sekundära mål för en Östlig förbindelse är att minska trafiken i innerstaden samt att åstadkomma en bättre framkomlighet och trafiksäkerhet. I åtgärdsvalsstudien 2013 har en vision formulerats på basis av de övergripande målen. Den har sedan använts som underlag för fem inriktningsmål, uppdelade på funktionsmål och hänsynsmål. Visionen är att understödja en fortsatt regional utveckling genom att möjliggöra hållbara och effektiva transporter av personer och gods där kapacitetsstarka transportmedel är stommen för att nå regionen och regionens östra delar. Inriktning funktionsmål: -Ökad regional tillgänglighet som tillgodoser en växande region. -Ett tillförlitligt transportsystem med hög framkomlighet. -Samhällsekonomiskt effektiva lösningar Inriktning hänsynsmål: -Transporternas negativa effekter på säkerhet, miljö och hälsa ska minska. -De hållbara transporternas andel av resandet ska öka. SEB tas fram som underlag till Sverigeförhandlingen och som underlag för prövning till ny Nationell plan för planperioden Förslag till åtgärd/er Denna SEB avser det alternativ för östlig förbindelse som är en bergtunnel för vägtrafik. Utgångspunkten är i princip den tidigare Österledens sträckning. I regeringens direktiv 2014:106 anges att "En Östlig förbindelse förutsätts inte inkräkta på Nationalstadsparken vare sig permanent eller under byggtiden". Denna förutsättning blir inte bara styrande för tunnelns utformning utan också för utformning av möjliga trafikplatser med anslutningar till förbindelsen och är en förutsättning vid bedömningarna i denna SEB. Detta innebär en skillnad mot andra studier av Östlig förbindelse, som baserats på att Saltsjön passerades med hjälp av en sänktunnel. Det studerade alternativet ansluter i norr mot Norra länken och Roslagsvägen och i söder mot Södra länken. Trafikplatser har planerats för anslutning mot Ropsten, Frihamnen och Värmdöleden. Ytterligare ett liknande alternativ utreds som underlag för Sverigeförhandlingen, vilket omfattar bergstunnelalternativet kompletterat med en spårförbindelse. Trängselskatten antas ha samma princip i UA som i JA. Utbyggd tunnelbana till Nacka via Hammarby Sjöstad ingår i trafikmodellen. Åtgärden innebär en rad kollektivtrafikåtgärder. Busstrafik i UA: Linjerna 471, 420 och 144x har ersatts med linjer över östlig förbindelse; 901 Ropsten-Älvsjö, 902a Ropsten- Orminge, 902b Ropsten-Ektorp, 903 Ropsten-Gustavsberg, 904 Ropsten-Tyresö. Trafik i maxtimmen är 60 bussar i timmen per riktning. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 8 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

9 Vilka steg 1-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 1-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 3-åtgärder ingår? Vilka steg 4-åtgärder ingår? Ej relevant Ej relevant Kollektivtrafiksatsningar längs Östlig förbindelse. Ej relevant Ej relevant Östlig förbindelse: Ny vägförbindelse som binder samman Södra och Norra Länken öster om innerstaden och som förläggs i bergtunnel under Saltsjön och Djurgården. Bussprioritering med separata körfält för kollektivtrafik på ramper. Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: ca 8 km Dimensionerad hastighet 80 km/h i huvudtunnlarna och 60 km/h på ramper. 3 körfält i vardera riktning, med trafikplats vid Ropsten, Frihamen och Värmdöleden. ÅDT ca fordon år 2040, därav cirka 5 % lasbil 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på kostnadskalkyl Åtgärdskostnad i löpande priser (mnkr) Datum för upprättad kostnadskalkyl Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Östlig förbindelse Stockholm, fortsatt utredning Successivt kalkyl 50 % Fastställd kalkylsammanställning (FKS) Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad I Nationell plan avsätts totalt 2 miljarder kronor för att möjliggöra ett fullständigt genomförande av utredningsarbete inklusive projektering. Åtgärden ingår i Sverigeförhandlingen och prövas till Nationell plan , Fastställd kalkylsammanställning, FKS, daterad TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 9 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

10 1.8 Planeringsläge En trafikled runt innerstaden har funnits med i planeringsdiskussionerna ända sedan 1928 års Generalplan för innerstaden. År 2004 genomförde Vägverket en förstudie av en östlig förbindelse. Östlig förbindelse/österleden omnämns i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) med föreslaget genomförande före I Stockholms stads och Nacka kommuns översiktsplaner samt i den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken inom Stockholms stad, redovisas Östlig förbindelse med sträckning enligt förstudiens alternativ D. År 2013 genomfördes åtgärdsvalsstudien "Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö". Bakgrunden till åtgärdsvalsstudien var den bristande tillgängligheten i regioncentrums östra del. I åtgärdsvalsstudien är Östlig förbindelse en av de åtgärder inom fyrstegsprincipens steg 4 som föreslås. I åtgärdsvalsstudien görs dock bedömningen att samtliga föreslagna steg 4-åtgärder bör studeras vidare innan beslut om genomförande kan fattas. I den nationella transportplanen har medel avsatts så att Trafikverket kan genomföra ett utredningsarbete och planläggningsprocess av Östlig förbindelse. Inriktningen är att möjliggöra byggstart i senare hälften av planperioden, mellan 2020 och 2025, förutsatt att beslut om genomförande tas senare. En rapport (Preliminär rapport mars 2015) om förutsättningarna för en östlig förbindelse har tagits fram av Trafikverket på uppdrag av Sverigeförhandlingen. Uppdraget formulerades till 2013 års Stockholmsförhandling vars uppdrag har tagits över av Sverigeförhandlingen. I direktiven till 2013 års förhandling, angav regeringen att förhandlingen ska undersöka förutsättningarna att genomföra en östlig förbindelse förlagd helt i berg samt att kombinera denna med förändringar i trängselskatten. Trafikverket har regeringens uppdrag att bistå förhandlarna i Sverigeförhandlingen med underlag. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 10 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

11 1.9 Relation till andra åtgärder Den östliga förbindelsen utgör en del av trafikledsringen runt Stockholms innerstad, med koppling till Södra länken och Norra länken. Östlig förbindelse pekas ut som en av flera åtgärder i åtgärdsvalsstudie "Tillgänglighet för Stockholm. Föreslagna åtgärder i steg 4 är: -Förlängning av tvärbanan -Tunnelbana till Nacka med avgreningar -Östlig förbindelse I åtgärdsvalsstudien konstateras att det behövs många olika typer av åtgärder för att lösa bristerna i dagens transportsystem och nå god måluppfyllelse. I det fortsatta arbetet krävs ansvarstagande av olika parter. Föreslagna åtgärder behöver samordnas sinsemellan, men också med övriga infrastruktursatsningar i länet. I åtgärdsvalsstudien listas ett antal utredningar och beslutade infrastrukturåtgärder med koppling till åtgärdsvalsstudien, däribland: -Utredning av upprustning av Saltsjöbanan -Upprustning av Lidingöbanan -Stomnätsstrategi -etc (se vidare i rapport TRV 2013/15692) Efter 2013 års stockholmsförhandling finns en överenskommelse som omfattar en förlängning av tunnelbanan från Kungsträdgården till Nacka C. Trafikförvaltningen bedriver en förstudie för Tunnelbana till Nacka. Under 2015 har ett antal samråd genomförts. Föreslagen åtgärd innebär att tunnelbanans blå linje förlängs från Kungsträdgården till Nacka Forum med en avgrening som ansluter till den gröna linjen samt en förlängning från Nacka Forum till Orminge. En tunnelbana till Nacka via Hammarby Sjöstad skulle innebära att boende i Nacka och Värmdö får en kapacitetsstark och snabb förbindelse in till Stockholm Central och vidare norrut längs den blå linjen mot viktiga arbetsplatsområden som Solna, Sundbyberg och Kista. Detta ger stora möjligheter till markexploatering i Nacka och Värmdö och områden i närheten av lämpliga stationsplatser Övrigt Bedömningar av effekter och bidrag till måluppfyllelse bygger på bergtunnelalternativet och Nationalstadsparken förutsätts ej påverkas. Den samlade effektbedömningen är avgränsad till att beskriva effekterna av vägförbindelsen och inkluderar inte förändringar i trängselskatten utöver vad som är beslutat. Det finns osäkerheter kopplat till förbindelsens utformning och reglering som kan påverka kalkylen, tex skyltad hastighet och utformning i anslutning till trafikplatser. Detaljutformning av ramper studeras vidare inom pågende planprocess, vilket kan leda till förändrade kostnader och nyttor. Arbete med vägplan pågår och projektet befinner sig i skedet inför beslut om betydande miljöpåverkan. I arbetet med vägplanen studeras ytterligare alternativ. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 11 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

12 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metoden CBA (cost-benefit analysis) gör en värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av en åtgärd. Den samhällsekonomiska analysen innebär en strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet genom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder en åtgärd till en ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Med andra ord, en åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värderingen av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas genom marknadspriser medan andra effekter värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkylen. För att analysen ska bli fullständig måste emellertid kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkylen. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. 2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde) Kalkylförutsättningar Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Avvikelse från prognos persontrafik Befolkningsscenario Ekonomiskt scenario ASEK-version ASEK 6 Kalkylränta % 3,5% Person2040_160401_v05_just_sthlm Prognosverktyg - persontrafik Näringslivsscenario Övrig scenarioinformation Trafikering - kollektivtrafik Infrastrukturnät Avvikelse från ASEK Prisnivå för kalkylvärden Prognosår Diskonteringsår 2020 Öppningsår Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter Se bilaga 4: Isärkodning av trafikplats från Luma trafikplats till Norrtull trafikplats Enligt Person2040_160401_v05_just_sthlm Enligt Person2040_160401_v05_just_sthlm Enligt Person2040_160401_v05_just_sthlm Enligt Person2040_160401_v06, SAMS-databas med uppdaterad bilinnehav enligt SAMS2040_ mdb. Enligt Person2040_160401_v05_just_sthlm Enligt Person2040_160401_v05_just_sthlm Nej 2014-medel Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Exekv.tillfälle :01:36 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 12 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

13 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Östlig förbindelse genererar trafiköverflyttning från innerstaden och Essingeleden till ny infrastruktur för resor över Saltsjö-Mälarsnittet. Det skapar också ett överflyttning från kollektivtrafik, gång och cykel till bil på ett regionellt nivå Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscenario Referensscenario: Tidsperiod Årlig före 2040 Årlig efter 2040 Personbil 1,38% 0,51% Lastbil Samma trafiktillväxt för all trafik Samma trafiktillväxt för all trafik Kommentar till tabell 2.2: Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Fastställd kalkylsammanställning Ej relevant Fastställd kalkylsammanställning Ej relevant Basår för penningvärde medel medel medel medel Nominell åtgärdskostnad 17718, ,5 0 Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 13 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

14 2.1.2 Kalkylresultat Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod för åtgärdskostnad Samhällsekonom-isk invest- Nettonuvärdeeringskostnad (mnkr) inkl skattefaktor (mnkr) NNK-i ** NNK-idu *** Huvudanalys Fastställd kalkylsammanställning ,02 0,02 Känslighetsanalys Högre investeringskostnad t.ex. successivkalkyl 85% eller motsvarande Fastställd kalkylsammanställning ,04-0,04 Känslighetsanalys CO2- värdering=3,50 kr/kg Successiv kalkyl 50 % ,03-0,03 Känslighetsanalys Trafiktillväxt 0% från basåret Successiv kalkyl 50 % ,52-0,45 Känslighetsanalyser Känslighetsanalys Trafiktillväxt 50% högre från basåret och jämfört med huvudkalkylen Successiv kalkyl 50 % ,30 0,25 Känslighetsanalys Trafiktillväxt 12% lägre personbilstrafik år 2040 och oförändrad volym lastbilstrafik jämfört med dagens nivå (2014). Successiv kalkyl 50 % ,71-0,60 * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden. ** Nettonuvärdeskvoten NNK-i är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. ***Nettonuvärdeskvoten NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 14 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

15 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärden som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (genom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall en effekt är konstaterad och eventuellt kvantifierad men inte värderad redovisas den verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas en viss effekt antingen monetärt värderad i tabell 2.5a eller enbart beskriven i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid den monetära värderingen av en effekt endast vissa delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser. I sådana fall kan man komplettera den monetära värderingen av effekten i tabell 2.5a med en beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekten som inte ingår i värderingen. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den bedömningan görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräk-nat med verktyg Restid pb, regionalt tjänste Restid pb, långväga tjänste Restid pb, regionalt arbete Restid pb, regionalt övr. privat Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). -585,1 kptim/år 6 865,6 kptim/år 549,8-1691,3 kptim/år 5 910,4-2389,0 kptim/år 5 659,4 Beräknad med makro Restid pb, långväga arbete & övr. Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). kptim/år 1 201,4 Beräknad med makro Reskostnad pb, regionalt tjänste 2,0 mnkr/år -48,4 Reskostnad pb, långväga tjänste mnkr/år 58,5 Beräknad med makro Reskostnad pb, regionalt arbete 7,9 mnkr/år -194,0 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 15 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

16 RESENÄRER Reskostnad pb, regionalt övr. privat Reskostnad pb, långväga arbete & övr. 6,7 mnkr/år mnkr/år -163,1 278, Beräknad med makro Vägavgifter/ vägskatt pb -135,0 mnkr/år 3 295,7 Restid tåg, långväga Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). 0,0 kptim/år 0,0 Reskostnad tåg, långväga 0,0 mnkr/år 0,0 3.2 Restid kollektivtrafik, regionalt Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). -215,5 kptim/år 1 672,9 Reskostnad kollektivtrafik, regionalt Restid buss, långväga Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). 0,0 0,0 mnkr/år kptim/år 0,0 0,0 TRAFIKANT EFFEKTER Reskostnad buss, långväga Restid flyg Reskostnad flyg Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). 0,0 mnkr/år 0,0 kptim/år 0,0 mnkr/år 0,0 0,0 0,0 Restid pb yrkestrafik Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). -976,1 kptim/år 9 806,1 Restid lastbil (utan släp) Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). -304,9 kptim/år 3 060,3 Restid lastbil (släp) Reskostnad pb yrkestrafik Effekten för prognosåret avser persontimmar (kptim/år). -48,0-4,13319 kptim/år mnkr/år 482,3 100,9 Reskostnad lastbil (utan släp) 13,8773 mnkr/år -338,8 GODSTRANSPORTER Reskostnad lastbil (släp) Transporttid gods pb yrkestrafik Transporttid gods lastbil (u. släp) -0,42362 mnkr/år -2,44056 mnkr/år -1,7773 mnkr/år 10,3 59,6 43, TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 16 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

17 Transporttid gods lastbil (släp) -1,63202 mnkr/år 39,8 Vägavgifter/ vägskatt pb yrkestrafik -48,8148 mnkr/år 1 191,6 Vägavgifter/ vägskatt lastbil (u. släp) -10,1896 mnkr/år 248,7 Vägavgifter/ vägskatt lastbil (släp) -2,91517 mnkr/år 71,2 EXTERNA EFFEKTER PERSONTRANSPORTFÖRETAG TRAFIKSÄKERHET (TS) KLIMAT HÄLSA (exkl trafiksä Biljett-intäkter Fordonskostnader för kollektivtrafik Moms på biljett-intäkter Banavgifter Trafiksäkerhe t-totalt Döda Svårt skadade CO2- ekvivalenter Luft Total olyckskostnad Förändring av statistiskt förväntat antal dödade Förändring av statistiskt förväntat antal svårt skadade Avser koldioxid Avser NOX, VOC, SO2, och Partiklar -46,99 36,40 mnkr/år mnkr/år -2,65994 mnkr/år -0,2301 mnkr/år ,1-965,2 5,6-187,1 0,05251 D/år Ej beräknat 0,29961 SS/år 64,9 Ej beräknat 17,52 kton/år -780,6 0, ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Marginellt slitage kollektivtrafik 1,55 mnkr/år -37,9-38 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 17 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

18 Drivmedelsskatt för vägtrafik, regionalt 89,9401 mnkr/år 2 195,5 BUDGETEFFEKTER Drivmedelsskatt för vägtrafik, långväga Vägavgifter/ vägskatt Moms på biljett-intäkter Banavgifter Moms fordonskostnader 2,26734 mnkr/år -84,3-217,587 mnkr/år ,4-2,65994 mnkr/år -0,2301 mnkr/år -64,9-5,6-55, INBESPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade kostnader i JA Ej beräknat 0 DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS- KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD DoU vägtrafik DoU tunnel Drift- och underhållskostnad för väg under kalkylperioden Drift- och underhållskostnad under kalkylperioden 22,8 mnkr/år -556,6 131,40 mnkr/år , Annat: Manuellt MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Effekten år 2040 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad inklusive skattefaktor 1122 mnkr/ år , NETTONUVÄRDE 689 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Motivering Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 18 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

19 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärden som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas en samhällsekonomisk effekt antingen i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att endast delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekten som inte ingår i värderingen i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den sammanvägda bedömningen görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömningen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och bedömning Ex på årlig effekt 2040 Bedömning Samman-vägd bedömning Bedömt av TRAFIKANT EFFEKTER RESENÄRER GODSTRANS PORTER PERSONTRANSPOR TFÖRETAG Förseningar och trafikstörning ar Restidsosäkerhet Restidsosäkerhet Ökad tillförlitlighet för privatbilister i systemet. Med en ny östlig förbindelse minskar risken för förseningar och trafikstörningar i det totala systemet i och med fler möjligheter över Saltsjö-Mälarsnittet. Med en ny östlig förbindelse minskar trängseln i systemet vilket troligen i sin tur leder till minskad restidsosäkerhet. Med en ny östlig förbindelse minskar trängseln i systemet vilket troligen i sin tur leder till minskad restidsosäkerhet. Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Positivt Positivt Positivt Positivt Positivt Positivt Upprättar en Upprättar en Upprättar en TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 19 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

20 TRAFIK- SÄKERHET (TS) Trafiksäkerhe t-totalt Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ingen effekt Ingen effekt Upprättar en KLIMAT CO2- ekvivalenter Effekten fångas i den samhällsekonomiska kalkylen Ingen effekt Ingen effekt Upprättar en HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Totalt ökad belastning på människors hälsa Det sammantagna effekten på hälsa är osäker. Åtgärden leder till minskat resande med kollektivtrafik, cykel och gång vilket innebär mindre fysisk aktivitet. I innerstaden minskar biltrafiken vilket bedöms medföra minskat buller. Samtidigt ökar trafiken i andra delar av länet vilket ger ökat buller. En fördjupad studie avseende den totala belastningen på människors hälsa kommer att genomföras i fortsatt planering. Negativt Negativt Upprättar en Intrång i Landskap - skala, struktur och visuell karaktär En förutsättning för alternativet med Östlig förbindelse i bergtunnel är att Nationalstadsparken inte ska påverkas, vare sig permanent eller under byggtiden. Intrång i landskapet som orsakas av den fysiska vägåtgärden bedöms vara begränsad. På grund av det tidiga planeringsskedet är bedömningen osäker. Försumbart Upprättar en EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) LANDSKAP Intrång i Landskap Ekosystemeff ekter och biologisk mångfald Intrång i Landskap effekter på forn- och kulturlämning ar Intrång i landskapet som orsakas av den fysiska vägåtgärden bedöms vara begränsad. På grund av det tidiga planeringsskedet är bedömningen osäker. En förutsättning för alternativet med Östlig förbindelse i bergtunnel är att Nationalstadsparken inte ska påverkas, vare sig permanent eller under byggtiden. Lokalt kan nygenererad trafiken till följd av åtgärden medföra ökad mortalitet och ökade störningar. Samtidigt avlastas ytvägnätet totalt sett. Intrång i landskapet som orsakas av den fysiska vägåtgärden bedöms vara begränsad. På grund av det tidiga planeringsskedet är bedömningen osäker. En förutsättning för alternativet med Östlig förbindelse i bergtunnel är att Nationalstadsparken inte ska påverkas, vare sig permanent eller under byggtiden. Försumbart Försumbart Försumbart Upprättar en Upprättar en TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 20 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

21 Barriäreffekte r övrig trafik (inkl cykel och gång) Östlig förbindelse i Bergtunnel torde ej ge några barriäreffekter på övrig trafik. Ramper och mynningar förläggs i tätortsmiljö och separerade från gång och cykel. Försumbart Upprättar en Barriäreffekte r djurliv Barriäreffekter för djur och växter tsom orsakas av den nya infrastrukturen bedöms som marginell då vägen går i bergtunnel eller i tätortsmiljö vid mynningar och ramper. Lokalt kan nygenererad trafik medföra en ökad barriäreffekt. Samtidigt avlastas ytvägnätet totalt sett. Försumbart Upprättar en ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Störningar under byggskede Störningar kommer att uppstå under byggskedet. Framför allt gäller det störningar kopplade till bergsprängning och borttransport av bergmassor. Störningarna består av vibrationer, buller och dammbildning i samband med sprängningsarbeten, vilka drabbar boende och verksamheter på ytan ovanför sprängningarna och i anslutning till arbetstunnlarnas mynningar. Störningar kan också uppstå på grund av byggtrafik på lokalvägnäten i området. Negativt Negativt Upprättar en INBE- SPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade Ingen effekt kostnader i JA Ej relevant Upprättar en KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Ej relevant Ingen effekt Upprättar en Motivering: TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 21 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

22 Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till denna tabell med referensnummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Motivering Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Negativt Positivt Positiv (liten) Positivt Vilken kompetensnivå har de som gjort bedömningen? Motivering: På grund av det tidiga planeringsskedet finns osäkerheter i bedömmningarna av ej prissatta landskapseffekter. Den bedömning som görs utifrån nuvarande kunskap är att de är försumbara. Effekter på hälsa och störningar under byggtiden ger ett negativt bidrag. Ej prissatta nyttor av ökad tillförlitlighet och minskad restidsosäkerhet bedöms vara betydande och medför ett sammantaget positivt bidrag till nettonuvärdet. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 22 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

23 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK-i Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): 0,02 Överensstämmer Motivering Analysmetoden i Sampers gör det ej möjligt att beräkna köer och trängseleffekter i detalj. Analyser med mesoskopsik modell Contram visar lägre restidsvinster än i Sampers. Det beror på att utformningen av åtgärden inte är optimerad i detta planeringsläge, vilket leder till köer på vissa platser. Detaljutformning av ramper studeras vidare inom pågende planprocess, vilket kan leda till förändrade kostnader och nyttor. Se bilaga 9 Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK-i Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i Positiv (liten) HK/HR HÖG OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 43 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Osäker lönsamhet Motivering: Lönsamheten bedöms som osäker på grund av: Huvudanalysen visar på en NNK nära noll. Ej prissatta effekter bedöms ge ett sammantaget positivt bidrag. Känslighetsanalyserna visar att åtgärden blir olönsam om kostnaden ökar, trafiken inte växer enligt prognosen eller om CO2 värderas högre i framtiden. Med en hög trafiktillväxt visar kalkylen på svag lönsamhet. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 23 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

24 3. Fördelningsanalys Den samhällsekonomiska analysen (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet genom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Den traditionella samhällsekonomiska analysen tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av den analyserade åtgärden. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av den aktuella åtgärden fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter som kan uppstå till exempel genom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel en särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modellen) ska den redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Om en företagsekonomisk konsekvensbeskrivning har gjorts ska den redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning. 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Motivering Underlag och kompetens-område för dem som gjort bedömningen Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik Män: (60%) Kvinnor: (40%) Neutralt Kvinnor står för 60% av transportarbetet i kollektivtrafiken, och biltrafiken får den största vinsten med åtgärden. Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Regionalt Lokalt Neutralt Åtgärden är framförallt positiv för den regionala pendlingen, men avlastar också centrala delarna av Stockholm. Län Stockholm Neutralt Neutralt Åtgärden är framförallt positiv för regional pendling i länets östra delar. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 24 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

25 Kommun Stockholm Lidingö, Nacka, Värmdö, Solna Ökade köer främst runt Brunnsviken och i de Östra delarna av Södra länken. Åtgärden bidrar främst till kortare restider med bil mellan Nacka och Värmdö och de norra delarna av länet, men tillgängligheten för resenärer ökar över ett relativt stort område. Köer minskar i flera flaskhalsar i det centrala vägnätet. Störst är minskningen på Essingeleden, innerstan och i de västra delarna av Södra länken. På några platser förvärras däremot köerna, främst runt Brunnsviken och i de östra delarna av Södra länken. Stockholm får sammantaget en minskning av negativa externa effekter, genom färre olyckor och mindre utsläpp av kväveoxider, partiklar och kolväten. Externa kostnader ökar dock för Nacka kommun. Trafikanter, transporter och externt berörda Resenärer Övrigt näringsliv Klimat: Externt berörda Resenärer avser privatresor och övrigt näringsliv avser yrkestrafik. Näringsgren Allmänt Neutralt Neutralt Hög restidsnytta för personbil och gods enligt SAMKALK Trafikslag Bil Gods-väg Neutralt Den största nyttan tillfaller resenärer i form av minskade restider och kostnader. Näst störst nytta får godstrafiken Åldersgrupp Vuxna: år Neutralt Neutralt Åtgärden är mycket positiv för den regionala arbetspendlingen, dvs för människor i arbetsför ålder. Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt Ej relevant Ej relevant Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 25 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

26 3.2 Fördjupad fördelningsanalys Geografiskt konsumentöverskott Stockholm är den kommun som erhåller störst totalt konsumentöverskott per dag, följt av Nacka, Lidingö och Solna (se bilaga Arbets-PM och bild nedan). Konsumentöverskottet uttrycker de monetärt värderade effekterna för transportanvändare, främst tidsvinster. I figuren nedan framgår att Nacka främst gynnas som startpunkt för resor (dvs. boende) och Solna främst gynnas som destination (arbetsort). Konsumentöverskottet per resa är högst i Nacka, Värmdö och Lidingö för persontrafik, och störst i Solna, Lidingö och Danderyd för yrkestrafik (se bilaga 4 Arbets-PM). 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning Har FKB gjorts? Ja Tabell 3.2 Resultat från den företagsekonomiska konsekvensbeskrivningen (FKB) Typ av FKB Utpekat godskritiskt nod/stråk Antal beskrivna transportkedjor Nationell Ja, Länken berör transporter till/från Värtahamnen, och bedöms förändra godsflöden på väg i Stockholmsområdet. 2 Berörda branscher Flera Intervjuade företag Bellmans, Miljövision Spridning av berörda företag Övervägande riktning på bedömning av företagens kostnader Lokalt, regionalt Positiv Storlek på kostnadspåverkan Liten Största kostnadsposter som påverkas 0 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 26 av 40 SEB version 1.16 (-mall)

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003 Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Två tungt trafikerade vägar (väg 503

Läs mer

E22 Förbi Bergkvara, YSY004

E22 Förbi Bergkvara, YSY004 E22 Förbi Bergkvara, YSY004 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Befintlig väg saknar på aktuell

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl

Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl STÖDDOKUMENT 1 (29) Dokumentdatum Stöddokument 216-4-1 2. Fastställt av Ersätter Chef VO Planering 1. Skapat av Agnes von Koch, PLnpp Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl 1. Syfte I Riktlinje Samlad

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY32 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA3, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA3, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA3, XSY32 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

E4/E18 Trafikplatser Glädjen och Arlanda, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001e

E4/E18 Trafikplatser Glädjen och Arlanda, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001e E4/E18 Trafikplatser Glädjen och Arlanda, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001e 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E4:an mellan Trafikplats Häggvik och Arlanda

Läs mer

E4/E18 Hjulsta-Jakobsberg, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001D

E4/E18 Hjulsta-Jakobsberg, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001D E4/E18 Hjulsta-Jakobsberg, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001D 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Området kring stadsdelarna Hjulsta-Barkarby i nordvästra

Läs mer

Gravaleden, Samlad effektbedömning

Gravaleden, Samlad effektbedömning Ärendenummer; Objektnummer:, Samlad effektbedömning Gravaleden, Samlad effektbedömning 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Karlstads kommun utreder behov av utbyggnad av den sista etappen av

Läs mer

Minimikrav "Enkel SEB med beräknad NNK"

Minimikrav Enkel SEB med beräknad NNK Bilaga X till SEB instruktion version Y Minimikrav "Enkel SEB med beräknad NNK" Enkel SEB ska tas fram då flera alternativ för att uppfylla samma syfte utreds. En sådan SEB tas fram för varje alternativ.

Läs mer

Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY002

Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY002 Ärendenummer; Objektnummer: TRV 214/4675; YSY2 Kontaktperson: Christina Ripa, 1-124 2 4, christina.ripa@trafikverket.se Falköping-Nässjö, kapacitetsåtgärder alt Station A6, YSY2 1. Beskrivning av åtgärden

Läs mer

E18 Valnäs - Riksgränsen, VVA1807

E18 Valnäs - Riksgränsen, VVA1807 E18 Valnäs - Riksgränsen, VVA1807 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E18 är ett internationellt och nationellt viktigt transportstråk och är en viktig länk mellan huvudstäderna Oslo, Stockholm

Läs mer

Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801

Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801 Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen är sliten

Läs mer

LTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR1803

LTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR1803 LTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR183 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Den normala godkända längden på godståg i Sverige är

Läs mer

Rv 56 Sala - Heby 2 + 1, VO1802

Rv 56 Sala - Heby 2 + 1, VO1802 Rv 56 Sala - Heby 2 + 1, VO1802 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 56 mellan Västerås och Gävle ingår i det nationella stamvägnätet och är en viktig transportled tillhörande den så kallade

Läs mer

226 Pålamalmsvägen Högskolan, VST057

226 Pålamalmsvägen Högskolan, VST057 226 Pålamalmsvägen Högskolan, VST057 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 226 söder om Flemingsberg övergår från fyra till två körfält med låg geometrisk standard. Detta skapar problem med

Läs mer

Rv 70 Simtuna Kumla Sala, VMN111

Rv 70 Simtuna Kumla Sala, VMN111 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VMN111 Rv 70 Simtuna Kumla Sala, VMN111 Nuläge och brister: Riksväg 70 ingår i det nationella stamvägnätet och vägen har en övergripande

Läs mer

Hässleholm - Lund, höghastighetsbana alt 2, JSY1825

Hässleholm - Lund, höghastighetsbana alt 2, JSY1825 Hässleholm - Lund, höghastighetsbana alt 2, JSY1825 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan är mycket hårt belastad. I kombination med att anläggningen är sliten och att banorna

Läs mer

Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802

Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802 Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen

Läs mer

Väg 222, Kvarnholmen och Skvaltan, trafikplatser och kapacitetsförstärkning, VST1871

Väg 222, Kvarnholmen och Skvaltan, trafikplatser och kapacitetsförstärkning, VST1871 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VST1871 Väg 222, Kvarnholmen och Skvaltan, trafikplatser och kapacitetsförstärkning, VST1871 Infoga diagram, figur eller bild här

Läs mer

Väg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808

Väg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808 Väg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26 är en viktig förbindelseväg som sträcker sig från Halmstad via Jönköping och

Läs mer

E10 Mertainen-Kauppinen mötesseparering, VN1807

E10 Mertainen-Kauppinen mötesseparering, VN1807 E10 Mertainen-Kauppinen mötesseparering, VN1807 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E10 är en viktig öst-västlig transportled genom Norrbotten inom Barentsområdet

Läs mer

Bilaga 2. Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö. Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692

Bilaga 2. Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö. Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692 Bilaga 2 Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692 Förord Dagens infrastrukturplanering blir mer integrerad med annan

Läs mer

Borlänge-Falun, Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder, JM1812

Borlänge-Falun, Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder, JM1812 Borlänge-Falun, Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder, JM1812 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan ingår i Bergslagsbanan som är ett viktigt

Läs mer

E18 Danderyd-Arninge, VST026

E18 Danderyd-Arninge, VST026 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2013/71406, VST026 E18 Danderyd-Arninge, VST026 Infoga diagram, figur eller bild här Nuläge och brister: Den studerade vägsträckan är ungefär

Läs mer

Rv 25 Boasjön - Annerstad, VSY1813

Rv 25 Boasjön - Annerstad, VSY1813 Rv 25 Boasjön - Annerstad, VSY1813 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Rv 25 är av riksintresse för kommunikationer och har en viktig funktion för långväga resor och transporter. Vägen utgör

Läs mer

Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802

Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802 Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR182 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US2B, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US2B, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US2B, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade.

Läs mer

E22 Förbi Bergkvara, YSY004

E22 Förbi Bergkvara, YSY004 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, YSY004 E22 Förbi Bergkvara, YSY004 Nuläge och brister: E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län

Läs mer

Rv 26 Mullsjö - Slättäng, YSY007

Rv 26 Mullsjö - Slättäng, YSY007 Rv 26 Mullsjö - Slättäng, YSY007 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26/47 är en viktig förbindelseväg som sträcker sig mellan Halmstad via Jönköping och Kristinehamn till Mora. Väg 47 är

Läs mer

Rv 25 Sjöatorp - Alvesta V (inkl trafikplats), VSO019

Rv 25 Sjöatorp - Alvesta V (inkl trafikplats), VSO019 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VSO019 Rv 25 Sjöatorp - Alvesta V (inkl trafikplats), VSO019 Nuläge och brister: Riksväg 25 är en nationell stamväg som har en viktig

Läs mer

Lv 1053 Flygplats Sälen, Alternativ 3, RW22

Lv 1053 Flygplats Sälen, Alternativ 3, RW22 Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket Lv 1053 Flygplats Sälen, Alternativ 3, RW22 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister:scandinavian

Läs mer

Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300

Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300 Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sjöfart i Göta älv Vänerstråket är av strategisk betydelse för näringslivet i främst

Läs mer

E4/E18 Hallunda-Vårby, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001b

E4/E18 Hallunda-Vårby, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001b E4/E18 Hallunda-Vårby, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST1b 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Inom ÅVS-området planeras det för en expansiv stadsutveckling

Läs mer

Lund (Högevall) - Flackarp, fyrspår, JSY200

Lund (Högevall) - Flackarp, fyrspår, JSY200 Lund (Högevall) - Flackarp, fyrspår, JSY200 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan mellan Lund och Malmö är en av Sveriges mest trafikerade järnvägssträckor. Under rusningstrafik

Läs mer

Sundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder - inkl säkerhetshöjande åtg, jm1807

Sundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder - inkl säkerhetshöjande åtg, jm1807 Sundsvall-Ånge, kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder - inkl säkerhetshöjande åtg, jm187 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Mittbanan är en elektrifierad

Läs mer

Rv 26 Smålandsstenar - Gislaved, YSY006

Rv 26 Smålandsstenar - Gislaved, YSY006 Rv 26 Smålandsstenar - Gislaved, YSY006 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 26 är en nationell stamväg som sträcker sig mellan Halmstad via Jönköping och Kristinehamn till Mora. Den berörda

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_020 Kust till kustbanan, Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, danielsondosk ab Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd

Läs mer

Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO092

Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO092 Lv 136 Glömminge - Rälla, VSO092 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan är 7 km lång och är en del i ett viktigt pendlingsstråk som har stora årsvariationer. Det råder framkomlighetsproblem,

Läs mer

Göteborg-Borås, inkl delen Mölnlycke-Bollebygd, JVA200c

Göteborg-Borås, inkl delen Mölnlycke-Bollebygd, JVA200c Göteborg-Borås, inkl delen Mölnlycke-Bollebygd, JVA200c Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Dagens järnväg mellan Göteborg och Borås utgörs av Kust till

Läs mer

Maria - Helsingborg C, dubbelspår tunnel, JSY1814

Maria - Helsingborg C, dubbelspår tunnel, JSY1814 Maria - Helsingborg C, dubbelspår tunnel, JSY1814 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Sträckan Maria - Helsingborg C består av ca 4,5 km lång enkelspårig

Läs mer

Rv 56, Katrineholm- Bie, VO1803

Rv 56, Katrineholm- Bie, VO1803 Rv 56, Katrineholm- Bie, VO1803 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 30 SEB version 1.16 (Eva-mall) Nuläge och brister: Väg

Läs mer

E4 Genom Jönköping, additionskörfält, VSY1810

E4 Genom Jönköping, additionskörfält, VSY1810 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 216/59617, VSY181 E4 Genom Jönköping, additionskörfält, VSY181 Nuläge och brister: E4 och rv 4 är mycket viktiga nationella vägar som förbinder

Läs mer

E16 Borlänge-Djurås, VM066

E16 Borlänge-Djurås, VM066 E16 Borlänge-Djurås, VM066 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E16/väg 70 är en nationell stamväg sedan 2012 och är sedan 2012 uppklassad Europaväg. Vägen är tänkt att bli ett starkt transportstråk

Läs mer

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. väster Prästsjön., YN003

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. väster Prästsjön., YN003 Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. väster Prästsjön., YN003 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Två tungt trafikerade vägar (väg 503

Läs mer

Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801

Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801 Höghastighetsbanor (Järna-Göteborg, Jönköping- Lund), JTR1801 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen är sliten

Läs mer

E22 Fjälkinge - Gualöv, VSY202

E22 Fjälkinge - Gualöv, VSY202 E22 Fjälkinge - Gualöv, VSY202 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 mellan Trelleborg och Norrköping ingår i det nationella stamvägnätet och utgör en viktig förbindelse mellan Skåne, Blekinge

Läs mer

Väg 51 Förbi Finspång, VSO049

Väg 51 Förbi Finspång, VSO049 Väg 51 Förbi Finspång, VSO049 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idagsläget skär rv 51 rakt igenom Finspångs tätort.den används både av genomfartstrafik och lokal trafik inklusive kollektivtivtrafik

Läs mer

E45 Säffle-Valnäs, YVA003

E45 Säffle-Valnäs, YVA003 E45 Säffle-Valnäs, YVA003 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E 45 har varierande standard och på sträckan mellan Säffle och Valnäsmotet finns brister i

Läs mer

Rv 83 Bollnäs-Vallsta, Säkerhetsåtg, VSM608

Rv 83 Bollnäs-Vallsta, Säkerhetsåtg, VSM608 Rv 83 Bollnäs-Vallsta, Säkerhetsåtg, VSM68 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Riksväg 83 mellan Bollnäs och Vallsta har säkerhets- och framkomlighetsbrister på stora delar av sträckan. Problematik

Läs mer

Rv 56 Bie Alberg; Räta linjen, VMN142

Rv 56 Bie Alberg; Räta linjen, VMN142 Rv 56 Bie Alberg; Räta linjen, VMN142 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall) Nuläge och brister:

Läs mer

E45 delen Rengsjön-Älvros, VM051

E45 delen Rengsjön-Älvros, VM051 E45 delen Rengsjön-Älvros, VM051 1. Beskrivning av åtgärden Lantmäteriet Geodatasamverkan Nuläge och brister: E45 sträcker sig genom Sveriges inland i nord-sydlig riktning. Vid Rengsjön svänger den dock

Läs mer

Höghastighetsbanor, (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US1, YTR001

Höghastighetsbanor, (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US1, YTR001 Höghastighetsbanor, (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US1, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade.

Läs mer

Ostkustbanan fyrspår (Skavstaby-Arlanda-Uppsala), alt. fyrspår Myrbacken-Uppsala, JO1807

Ostkustbanan fyrspår (Skavstaby-Arlanda-Uppsala), alt. fyrspår Myrbacken-Uppsala, JO1807 Ostkustbanan fyrspår (Skavstaby-Arlanda-Uppsala), alt. fyrspår Myrbacken-Uppsala, JO1807 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Ostkustbanan (OKB) mellan Stockholm

Läs mer

Cykelväg i Citybanans räddningstunnel, alternativ 1: Södermälarstrand-Tomteboda, YST003

Cykelväg i Citybanans räddningstunnel, alternativ 1: Södermälarstrand-Tomteboda, YST003 Cykelväg i Citybanans räddningstunnel, alternativ 1: Södermälarstrand-Tomteboda, YST3 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Cykeltrafiken i Stockholms innerstad har ökat markant på senare år,

Läs mer

E10, Avvakko-Lappeasuando, VSN209

E10, Avvakko-Lappeasuando, VSN209 E10, Avvakko-Lappeasuando, VSN209 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Vägen är smal, har dålig plan- och profilstandard och sikten är bristfällig på stora

Läs mer

Rv 23 Ö Höör / Höör - Hörby, VSK047

Rv 23 Ö Höör / Höör - Hörby, VSK047 Rv 23 Ö Höör / Höör - Hörby, VSK047 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Rv 23 och 13 är mycket viktiga regionala vägar. Rv 23 söder om Höör går genom det känsliga Ringsjösundet och bidrar till

Läs mer

Rv 56 Lgr U - Hedesunda, XSM301

Rv 56 Lgr U - Hedesunda, XSM301 1. Beskrivning av åtgärden Rv 56 Lgr U - Hedesunda, XSM301 Infoga diagram, figur eller bild här Nuläge och brister: Befintlig väg är smal, saknar mittseparering och det är tätt mellan korsningspunkter

Läs mer

Mötesspår Heby, JO1802

Mötesspår Heby, JO1802 Mötesspår Heby, JO182 1. Beskrivning av åtgärden Figur Nytt spår markerat inritat (grönt), befintlig plattform rivs/byggs om till mittplattform (orange), plattformsövergång i form av gångbro (blå). Källa:

Läs mer

E6.20 Hisingsleden- Norra delen, Björlandavägen Klareberg, VVA009B

E6.20 Hisingsleden- Norra delen, Björlandavägen Klareberg, VVA009B E6.20 Hisingsleden- Norra delen, Björlandavägen Klareberg, VVA009B 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: På västra Hisingen finns stora transportalstrande verksamheter (bl.a. Göteborgs Hamn och

Läs mer

Väg 44, Förbifart Lidköping, vvä_094

Väg 44, Förbifart Lidköping, vvä_094 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Sweco/ Roland Petersson/2013-05-07, justerad av Trafikverket, F Boke 130512 Skickad till kvalitetssäkring

Läs mer

Västra stambanan Laxå-Alingsås högre kapacitet, JVA1810

Västra stambanan Laxå-Alingsås högre kapacitet, JVA1810 Västra stambanan Laxå-Alingsås högre kapacitet, JVA1810 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Det finns ett stort behov av ökad kapacitet på järnvägarna i

Läs mer

E22 Ronneby Ö - Nättraby, VSO008

E22 Ronneby Ö - Nättraby, VSO008 E22 Ronneby Ö - Nättraby, VSO008 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 är en viktig nationell väg som sammanbinder att stort antal orter längs kusten i sydöstra Sverige. Förutom stor betydelse

Läs mer

Rv 25 Österleden i Växjö, VSO020

Rv 25 Österleden i Växjö, VSO020 Rv 25 Österleden i Växjö, VSO020 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 25 har idag brister vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Korsningen med väg 27 söderut är idag utformad som en

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Blekinge kustbana. Mötesspår och hastighetshöjning (Etapp1), JSY1801

Blekinge kustbana. Mötesspår och hastighetshöjning (Etapp1), JSY1801 Ärendenummer; Objektnummer: TRV2016/7656, JSY1801 Blekinge kustbana. Mötesspår och hastighetshöjning (Etapp1), JSY1801 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister:

Läs mer

Ostlänken nytt dubbelspår Järna-Linköping, alt 2, JO1811

Ostlänken nytt dubbelspår Järna-Linköping, alt 2, JO1811 Ostlänken nytt dubbelspår Järna-Linköping, alt 2, JO1811 1. Beskrivning av åtgärden Ostlänkens sträckning mellan Järna och Linköping Nuläge och brister: Befintliga järnvägssräckningar Järna-Linköping är

Läs mer

Barkarby bytespunkt med anslutning till tunnelbana, JST1802

Barkarby bytespunkt med anslutning till tunnelbana, JST1802 Barkarby bytespunkt med anslutning till tunnelbana, JST182 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister : Barkarby station är belägen i Järfälla kommun och ligger längs Mälarbanan på linjen mellan Karlberg

Läs mer

E20 Vårgårda-Vara, vva_014

E20 Vårgårda-Vara, vva_014 E20 Vårgårda-Vara, vva_014 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg E20 är en viktig kommunikationsled som ingår i det nationella stamvägnätet. Sträckan Vårgårda-Vara

Läs mer

Cykelväg i Citybanans räddningstunnel, alternativ 2: Södermälarstrand-Torsplan, YST003

Cykelväg i Citybanans räddningstunnel, alternativ 2: Södermälarstrand-Torsplan, YST003 Cykelväg i Citybanans räddningstunnel, alternativ 2: Södermälarstrand-Torsplan, YST3 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Cykeltrafiken i Stockholms innerstad har ökat markant på senare år, inte

Läs mer

Lönkalk. Användarhandledning. version xx-xx

Lönkalk. Användarhandledning. version xx-xx Lönkalk Användarhandledning version 3.2 2019-xx-xx Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor 5 Diskonteringsränta

Läs mer

E4/E18 Södertäljebron, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001c

E4/E18 Södertäljebron, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST001c E4/E18 Södertäljebron, Kapacitetsförstärkning infartsleder till följd av Förbifarten, VST1c Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Kapacitetsbrister för bron

Läs mer

E4 Tpl Ljungarum, genomgående körfält, VSY1803

E4 Tpl Ljungarum, genomgående körfält, VSY1803 E4 Tpl Ljungarum, genomgående körfält, VSY1803 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idag finns kapacitetsproblem med delvis långa köer som följd. E4 genomgående har dessutom en låg standard genom

Läs mer

E22 Trafikplats Lund S, VSK038

E22 Trafikplats Lund S, VSK038 E22 Trafikplats Lund S, VSK038 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 förbi Lund är en viktig länk för trafiken till och från Lund, men även för genomfartstrafik i nord-sydlig riktning. Under

Läs mer

Tillgänglighet för trafik genom Leksand till väg 70,

Tillgänglighet för trafik genom Leksand till väg 70, Samlad effektbedömning v 1.17 Objektnummer: ÅVS TRV 2015/892 99, Ärendenummer: KOS 2017/314 Tillgänglighet för trafik genom Leksand till väg 70, 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idag saknas

Läs mer

Mötesstation Marieholmsbanan alt A, YSY001

Mötesstation Marieholmsbanan alt A, YSY001 Mötesstation Marieholmsbanan alt A, YSY001 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: I samband med att Hallandsåstunneln öppnar är en ökad belastning på Södra

Läs mer

Lägesbeskrivning Östlig förbindelse

Lägesbeskrivning Östlig förbindelse Lägesbeskrivning Östlig förbindelse 2015-03-12 Österbron 1948 2 2015-03-12 Österleden i Dennisöverenskommelsen 1992 3 2015-03-12 Östlig förbindelse - alternativ i förstudien 2006 4 2015-03-12 Åtgärdsvalsstudien

Läs mer

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05 Lönkalk Användarhandledning version 3.0 2016-04-01 Plet PM 2016:05 Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt I den här broschyren får du en inblick i hur Trafikverket gör samhällsekonomiska analyser av järnvägsinvesteringar. Inledningsvis

Läs mer

Älmhult - Olofström, elektrifiering och upprustning, JSY1804

Älmhult - Olofström, elektrifiering och upprustning, JSY1804 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, JSY1804 Älmhult - Olofström, elektrifiering och upprustning, JSY1804 Infoga diagram, figur eller bild här Nuläge och brister: Den

Läs mer

E4 Salmis - Haparanda, VSN207

E4 Salmis - Haparanda, VSN207 E4 Salmis - Haparanda, VSN207 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Vägen är 8-9 meter bred med ett antal allmänna och enskilda väganslutningar vilket gör

Läs mer

E4/Lv259 Tvärförbindelse Södertörn, VST005

E4/Lv259 Tvärförbindelse Södertörn, VST005 1. Beskrivning av åtgärden E4/Lv259 Tvärförbindelse Södertörn, VST005 Utredningsalternativ för Tvärförbindelse Södertörn Nuläge och brister: Tillgängligheten och infrastrukturnätet på Södertörn är bristfälligt

Läs mer

Värnamo Jönköping/Nässjö, elektrifiering o höjd hast, JSY1802

Värnamo Jönköping/Nässjö, elektrifiering o höjd hast, JSY1802 Värnamo Jönköping/Nässjö, elektrifiering o höjd hast, JSY1802 1. B 1. Beskrivning av åtgärden Elektrifiering av bandelarna Värnamo - Vaggeryd, Vaggeryd - Nässjö, Vaggeryd - Byarum samt Byarum-Torsvik samt

Läs mer

RV 66 U länsgräns_smedjebacken mötesfri väg alt 2, VM004

RV 66 U länsgräns_smedjebacken mötesfri väg alt 2, VM004 RV 66 U länsgräns_smedjebacken mötesfri väg alt 2, VM004 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 66 sträcker sig mellan Västerås och Sälenfjällen via bl a Fagersta och Ludvika. Åtgärdsvalsstudien

Läs mer

Västra Stambanan Sävenäs Planskildhet, JVA1811

Västra Stambanan Sävenäs Planskildhet, JVA1811 Västra Stambanan Sävenäs Planskildhet, JVA1811 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Det råder idag kapacitetsbrist i anslutningen mellan Västra stambanan och Sävenäs bangård. Stora störningar

Läs mer

E22 Trafikplats Ideon, VSK042

E22 Trafikplats Ideon, VSK042 E22 Trafikplats Ideon, VSK42 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 genom Lunds östra delar är en viktig länk för trafiken till och från Lund, men även för genomfartstrafik i nordsydlig riktning.

Läs mer

Ramnäs - Brattheden, mötesspår, YO001

Ramnäs - Brattheden, mötesspår, YO001 Ramnäs - Brattheden, mötesspår, YO1 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idag består linjen mellan Västerås och Fagersta av ett enkelspår med en mötesstationer. Enkelspåret gör att Tåg i Bergslagen

Läs mer

E18 Statlig följdinvestering, Arninge hållplats, VST059

E18 Statlig följdinvestering, Arninge hållplats, VST059 E18 Statlig följdinvestering, Arninge hållplats, VST59 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Täby centrum-arninge är kommande regional stadskärnorna. Transportsystemet

Läs mer

Laxå-Arvika, ökad kapacitet, JVA204

Laxå-Arvika, ökad kapacitet, JVA204 Laxå-Arvika, ökad kapacitet, JVA204 Brunsberg 1. Beskrivning av åtgärden Välsviken Nuläge och brister: Värmlandsbanan är en elektrifierad enkelspårsbana med högt kapacitetsutnyttjande. Dagens Karlstad

Läs mer

Väg 70 Enköping-Simtuna, VSO200

Väg 70 Enköping-Simtuna, VSO200 Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: Andreas Asp, Trafikverket Region Öst Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket, Peter

Läs mer

Rv 84 genomfart Ljusdal, VSM610

Rv 84 genomfart Ljusdal, VSM610 Rv 84 genomfart Ljusdal, VSM61 Ortofoto över väg 84 och Kyrksjönäsvägen genom Ljusdal. Källa: Ljusdals kommun. 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: V84 går genom tätsortsmiljö medan Kyrksjönäsvägen

Läs mer

Superbussar i Skåne, VSY 201

Superbussar i Skåne, VSY 201 Superbussar i Skåne, VSY 21 1. Beskrivning av åtgärden Stråken som utreds trafikeras redan idag av Skånetrafikens regionbussar, men behöver anpassas för det nya Superbusskonceptet. Väginfrastrukturen behöver

Läs mer

Sundsvall, E14 Sundsvall-Blåberget, VSM201

Sundsvall, E14 Sundsvall-Blåberget, VSM201 Sundsvall, E14 Sundsvall-Blåberget, VSM201 1. Beskrivning av åtgärd Nuläge och brister: E14 förbinder Sundsvallsregion med Östersund och Trondheim. Väg har stor betydelse för näringslivets transporter,

Läs mer

E4/E20 Essingeleden - Södra Länken, VST031

E4/E20 Essingeleden - Södra Länken, VST031 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer; Objektnummer: TRV2015/72249, VST031 E4/E20 Essingeleden - Södra Länken, VST031 Infoga diagram, figur eller bild här Nuläge och brister: Årstalänken utgör en del

Läs mer

Övriga effekter som ej. Positivt. Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning

Övriga effekter som ej. Positivt. Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen sammanfattning Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: WSP/Kerstin Pettersson/121105, kompletterad av TRV/Martin Röcklinger/121116, Annarella Löfblad, Alexander Hurtig, Kerstin Gustavsson, Per E /130306, Hélène Bratt/130411

Läs mer

Södertälje hamn - Landsort, XST301

Södertälje hamn - Landsort, XST301 Södertälje hamn - Landsort, XST301 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister:farleden mellan Landsort och Södertälje hamn är idag olycksdrabbad. Det beror på att

Läs mer

Väg 56 Hedesunda - Valbo/Gävle, alt 5 Sofiedal, YM001

Väg 56 Hedesunda - Valbo/Gävle, alt 5 Sofiedal, YM001 Väg 56 Hedesunda - Valbo/Gävle, alt 5 Sofiedal, YM001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Väg 56 är av riksintresse för kommunikationer, och utgör en del i förbindelsen mellan Gävle och Norrköping

Läs mer

Vasaloppsvägen, VSM603

Vasaloppsvägen, VSM603 inlagd på PPI till projektet. Vasaloppsvägen, VSM603 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Vägarna 1024 och 1025 från Fiskarheden till Oxberg, via Evertsberg är viktiga för turism och skogsindustri.

Läs mer