Tillgänglighet för trafik genom Leksand till väg 70,

Transkript

1 Samlad effektbedömning v 1.17 Objektnummer: ÅVS TRV 2015/892 99, Ärendenummer: KOS 2017/314 Tillgänglighet för trafik genom Leksand till väg 70, 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Idag saknas det en smidig och enkel väg för människor i södra delar av Leksands tätort att ta sig i öst/västlig riktning. Effekterna av detta blir att dagens trafik till stora delar använder sig av Järnavägen och Insjövägen istället vilket skapar framkomlighetsproblem i Leksands södra tätort samtidigt som körsträckan bli onödigt lång. En stor andel av dagens trafik belastar även över Noretbron som är en viktig länk mellan Leksands norra och södra delar. Ingen gång eller cykelväg finns mellan områdena söder och norr om Moskogen, vilket medför att f fä å f åfä ä Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: 2,3 km Vägtyp 2fältsväg, vägbredd 7 8 m och skyltad hastighet 40km/h Årsmedeldygnstrafik ca 6000 fordon, enligt ÅVS. Åtgärdens syfte: Syftet med Moskogsvägen är att förbättra de tvärgående förbindelserna i södra delen av Leksands tätort och att minska belastningen på Järnavägen och Insjövägen. Den nya vägdragningen är också en del i att utveckla tätorten och skapa fler bostäder i nära anslutning till centrum samtidigt som den nya vägen ska leda till bättre möjligheter för pendlingstrafik till och från kranskommunerna. Förslag till åtgärd: Kostnaden är 20 mnkr i prisnivå Den nya vägen Moskogsvägen föreslås gå genom Moskogen från Järnavägen i väster och Insjövägen i öster. Den nya Moskogsvägen föreslås bli en 2fältsväg med en skyltad hastighet på 60 km/h. Trafiklösningen föreslås också innehålla en ny gång och cykeltunnel. Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: 1,2 km Vägtyp 2fältsväg, vägbredd 7,5 m och skyltad hastighet 60 km/h Årsmedeldygnstrafik ca 1000 fordon. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

2 Tabell 2 Samhällsekonomisk analys sammanfattning Beräknade effekter Nuvärde (mnkr) Bedömning beräknade effekter Kortfattad beskrivning och bedömning Resenärer 93 Åtgärden ger en något kortare restid för cykel, dock beöms cykelströmmarna som relativt små. Restidsosäkerheterna minskar på befintliga väglänkar som avlastas. Effekterna bedöms totalt som försumbara. Övriga effekter fångas i den samhällsekonomiska Godstransporter 14 den samhällsekonomiska Persontransp.ftg Kunskap saknas Trafiksäkerhet 40 Åtgärden medför en ny barriär för framförallt fotgängare men till viss del även cykel. Dock byggs en GCtunel för säker passage. Klimat 2 den samhällsekonomiska Hälsa 3 Positivt Åtgärden bedöms minska bullereffekter samt minska risken för farliga utsläpp i bebyggelse då den nya vägsträckan går genom ett mer glesbefolkat område. Bulleråtgärder antas vid behov genomföras längs sträckan. Övriga poster fångas i samhällsekonomiska. 2. Samhällsekonomisk analys Landskap Övrigt Samhällsekonomisk investeringskostnad 26 Negativt Drift och underhåll 1 Moskogsvägen går genom ett befintligt naturområde vilket har negativ effekt på djurlivet och landskapsbilden. den samhällsekonomiska Inga övriga effekter identifierade Nettonuvärde 44 Sammanvägning av ej värderbara effekter Negativt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 2 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

3 Nettonuvärde Kvalitetsbedömning Huvudanalys KA högre invkostnad Då underlag rörande det kommunala vägnätets trafikflöden och övriga beskaffenhet saknas i Trafikverkets modeller och data om exakt trafikfördelning i centrala korsningar saknas har en rad antaganden gjorts kring trafikfördelnignen. Det bör dock ha liten påverkan på effekterna av trafikomflyttningen. Nyttorna utgörs till största del av restidsvinster pga kortad färdväg och detta fångas på ett tillfredställande sätt i. KA CO2 3,50 kr/kg Kostnadsunderlaget saknar datum för prisnivå och redovisar inte vilka kostnader som ingår. Känslighets visar dock på stabil lönsamhet även om kostnaden ökar. KA Trafiktillväxt 0% 1 35 Motivering till samhällsekonomisk lönsamhet KA Trafiktillväxt +50% 2 49 KA Trafiktillväxt 12% Klimatscenario 1 31 Den samhällsekonomiska visar på god lönsamhet, främst på grund av restidsförkortning. De ej kvantifierade effekterna inkluderar både negativa och positiva effekter vilket tyder på att de negativa effekterna inte överväger nyttan. angett Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam Tabell 3 Fördelningsanalys sammanfattning 3. Fördelningsanalys Störst nytta/ fördel (störst) negativ nytta/ nackdel Kön Män Neutralt Lokalt Lokalt Län Dalarna Dalarna Kommun Leksand Leksand Näringsgren Kunskap saknas Kunskap saknas Trafikslag Bil Kunskap saknas Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Fördelningsaspekt Åldersgrupp Vuxna: år Nettonuvärdeskvot Åtgärdsspecifik så som t ex inkomstgrupp Barn: <18 år Kommentar till fördelningstabellen Den planerade åtgärden behövs ha störst påverkan på det lokala vägnätet men gynnar även pendlingstrafik till kranskommunerna. Den trafikgrupp som får den största nyttan av åtgärden är män i vuxen ålder med körkort. Den nya gång och cykeltunneln gynnar det hållbara resandet i alla åldrar då möjligheterna att gå eller cykla förbättras. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 3 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

4 Tabell 4 Transportpolitisk målanalys sammanfattning 4. Transportpolitisk målanalys Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Mängd person och lastbilstrafik Energi per fordonskilometer Energi bygg, drift, underhåll Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Inget bidrag Negativt bidrag Inget bidrag Inget bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Negativt bidrag bedömt Negativt bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Kommentar till målanalysen inklusive målkonflikter Målkonflikt föreligger främst mellan funktionsmålet och häsnynsmålet. En genare väg är i linje med funktionsmålet men att göra intrång i naturområden strider mot hänsynsmålet. Att utsläppen minskar är dock i enlighet med hänsynsmålet. Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Den samhällsekonomiska visar på god lönsamhet, främst på grund av restidsförkortning. De ej kvantifierade effekterna inkluderar både negativa och positiva effekter vilket tyder på att de negativa effekterna inte överväger nyttan. Åtgärden bidrar till en minskning av utsläpp då färdvägen kortas samt att trängseln på de nuvarande gatorna minskar. Genom Moskogsvägens dragning genom Moskogen tas naturmark i anspråk, vilket försämrar möjligheterna till friluftsliv. Den nya vägen skapar också en barriär som på sikt kan försämra för vissa djur och växtarter. Sammantaget bedöms åtgärden som negativ ur ekologisk synpunkt. Åtgärden ger samhällsekonomiska nyttor i form av kortad resväg och restid samt ett robustare trafiksystem då fler omledningsmöjligheter av trafiken skapas. Trfiksäkerheten ökar på väglänkarna då färdvägen minskar men försämras i korsningana där vägen ansluter. Det blir dock inte fler dödliga olyckor och åtgärder kan vidtas i utformningen av korsningen för att minska den negativa effekten. Förbättrade vägar förenklar för personer med tillgång till bil att färdas och för transporter av gods. Detta bidrar till bättre livsvillkor i Leksands kommun och Dalarnas län. Åtgärden förbättrar möjligheterna till transporter längs väg 70 vilket bör minska antalet tunga transporter genom Leksands vilket förbättrar trafiksituationen i centrum och möjligheten för samtliga grupper att vistas i trafiken. Den nya vägen skapar en viss barriäreffekt för gång och cykel men denna mildras genom den nya GCtunneln. Sammantaget bedöms åtgärden som positiv ur perspektivet social hållbarhet. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 4 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

5 Samlad effektbedömning v 1.17 Objektnummer: ÅVS TRV 2015/892 99, Ärendenummer: KOS 2017/ Beskrivning av åtgärden Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell beskrivning av åtgärden Åtgärdsnamn Tillgänglighet för trafik genom Leksand till väg 70 Objektid Ärendenummer KOS 2017/314 Län Kommun Trafikverksregion Trafikslag Skede Typ av planläggning Dalarna Leksand Mitt Väg Åtgärdsvalsstudie Typfall 4 Betydande miljöpåverkan, alternativa lokaliseringar Om samlad effektbedömning Samlad effektbedömning (SEB) är ett beslutsunderlag med syfte att utgöra ett stöd för planering, beslut och uppföljning. I SEB (metod och mall) beskrivs åtgärdens effekter ur tre oviktade beslutsperspektiv. Samhällsekonomisk analys: effekter som värderas monetärt och effekter som bedöms Transportpolitisk målanalys: hur påverkas de transportpolitiska målen Fördelningsanalys: hur fördelar sig nyttorna på olika grupper Nuläge och brister Idag saknas det en smidig och enkel väg för människor i södra delar av Leksands tätort att ta sig i öst/västlig riktning. Effekterna av detta blir att dagens trafik till stora delar använder sig av Järnavägen och Insjövägen istället vilket skapar framkomlighetsproblem i Leksands södra tätort samtidigt som körsträckan bli onödigt lång. En stor andel av dagens trafik belastar även över Noretbron som är en viktig länk mellan Leksands norra och södra delar. Ingen gång eller cykelväg finns mellan områdena söder och norr om Moskogen, vilket medför att den oskyddade trafiken färdas på de befintliga tvåfältsvägarna. Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: 2,3 km Vägtyp 2fältsväg, vägbredd 7 8 m och skyltad hastighet 40km/h Årsmedeldygnstrafik ca 6000 fordon, enligt ÅVS. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 5 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

6 Syfte Syftet med Moskogsvägen är att förbättra de tvärgående förbindelserna i södra delen av Leksands tätort och att minska belastningen på Järnavägen och Insjövägen. Den nya vägdragningen är också en del i att utveckla tätorten och skapa fler bostäder i nära anslutning till centrum samtidigt som den nya vägen ska leda till bättre möjligheter för pendlingstrafik till och från kranskommunerna. Syfte med SEB är att utgöra beslutsunderlag för vidare planering. Förslag till åtgärd Den nya vägen Moskogsvägen föreslås gå genom Moskogen från Järnavägen i väster och Insjövägen i öster. Den nya Moskogsvägen föreslås bli en 2fältsväg med en skyltad hastighet på 60 km/h. Trafiklösningen föreslås också innehålla en ny gång och cykeltunnel. Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: 1,2 km Vägtyp 2fältsväg, vägbredd 7,5 m och skyltad hastighet 60 km/h Årsmedeldygnstrafik ca 1000 fordon. Åtgärdskostnad Kostnadskalkyl Senaste rev datum (ÅÅMMDD) Hämtat från ÅVSrapporten, se bilaga. 20,0 angett 20 20,0 angett Se även Bilaga 2 Prisnivå (ÅÅÅÅMM) Beräkningsmetod Totalkostnad (mkr) Standarda vvikelse (mkr) Totalkostnad omräknad till prisnivå Planeringsläge Åtgärdsval baserat på åtgärdsvalsstudie. Övrigt Inget övrigt. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 6 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

7 2. Samhällsekonomisk analys Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik huvudanalys Avvikelse från prognos persontrafik Prognos godstrafik huvudanalys Avvikelse från prognos godstrafik ASEKversion Avvikelse från ASEK Prisnivå för kalkylvärden Kalkylränta % Prognosår 1 Diskonteringsår Öppningsår Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) Kalkylperiod från startår för effekter Kalkylverktyg samhällsekonomi Datum för samhällsekonomisk kalkyl Trafiktillväxttal Personbil period Trafiktillväxttal Personbil period Trafiktillväxttal Lastbil period Trafiktillväxttal Lastbil period Basprognoser Nej Basprognoser Nej ASEK 6.1 Nej 2014medel 3,5% EVA :16:14 1,17 1,18 1,32 1,56 Kommentar Inga avvikelser från Trafikverkets mallar. Tabell 2.2 Nyckeltal samhällsekonomi Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl skattefaktor (mnkr) Nettonuvärde* (mnkr) NNKidu ** Huvudanalys ,75 Känslighetsanalys Högre investeringskostnad t.ex. successivkalkyl 85% eller motsvarande ,10 Känslighetsanalys CO2värdering=3,50 kr/kg 26 Känslighetsanalys Trafiktillväxt 0% från basåret ,29 Känslighetsanalys Trafiktillväxt 50% högre från basåret och jämfört med huvud ,84 Känslighetsanalys Trafiktillväxt 12% lägre personbilstrafik år 2040 och oförändrad volym lastbilstrafik jämfört med dagens nivå (2014) ,15 * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden. **Nettonuvärdeskvoten NNKidu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift och underhållskostnader för infrastrukturhållaren. Kommentar I samtliga känslighetsanalyser som s förblir de kvantifierade effekterna klart positiva. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 7 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

8 Samhällsekonomisk analys Tabell 2.3 Samhällsekonomisk analys Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömningen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Bedömning Sammanvägd bedömning Kortfattad beskrivning TRAFIKANT EFFEKTER RESENÄRER GODSTRANSPO RTER Restid personbil Restid cykel Restidsosäkerhet Restid lastbil Reskostnad lastbil Godskostnad 14 Reskostnad personbil 0,2 mnkr/år 0,1 0,9 0,0 kftim/år 89,0 kftim/år mnkr/år mnkr/år 3,6 9,9 4,2 0, Positivt: Åtgärden medför en något genar väg för cyklister i västöstlig relatin. Dock Positivt: En avlastning av befintlig väg Järnavägen och Åtgärden ger en något kortare restid för cykel, dock beöms cykelströmmarna som relativt små. Restidsosäkerheterna minskar på befintliga väglänkar som avlastas. Effekterna bedöms totalt som försumbara. Övriga effekter fångas i den samhällsekonomiska den samhällsekonomiska PERSONTRANS PORTFÖRETAG Ingen effekt Kunskap saknas TRAFIKSÄKERHET (TS) Trafiksäkerhet totalt Döda Mycket allvarligt skadade Allvarligt skadade exkl MAS allvarligt skadade 0,00 D/år 0,01 MAS/år 0,02 AS/år 0,15 ES/år 40,2 40 Positivt: En gång /cykeltunnel byggs på sträckan. Åtgärden medför en ny barriär för framförallt fotgängare men till viss del även cykel. Dock byggs en GCtunel för säker passage. KLIMA T CO2ekvivalenter 0,03 kton/år 1,5 2 den samhällsekonomiska Luft NOX Luft HC Luft SO2 0,3863 0,203 0,000 ton/år ton/år ton/år 1,8 0,5 0,0 Luft Partiklar 0,005 ton/år 0,4 Positivt: Biltrafiken leds bort från de centrala delarna så antalet som utsätts minskar. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 8 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

9 EXTERNA EFFEKTER HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Människors hälsa buller 3 Positivt: Åtgärden bedöms minska bullereffekter då den nya vägsträckan går genom ett mer glesbefolkat område. Bulleråtgärder antas vid behov genomföras längs sträckan. Positivt Åtgärden bedöms minska bullereffekter samt minska risken för farliga utsläpp i bebyggelse då den nya vägsträckan går genom ett mer glesbefolkat område. Bulleråtgärder antas vid behov genomföras längs sträckan. Övriga poster fångas i samhällsekonomiska. Risk för farliga utsläpp i bebyggelse Positivt: Genomgående trafik med farligt gods kan ledas om till Moskogsvägen som inte har lika hög befolkningstäthet längs sträckan. angett Negativt: Skogsmark tas i anspråk vilket kan försämra för växt och djurlivet. LANDSKAP angett Negativt: Skogsmark tas i anspråk vilket kan försämmra landskapets karraktär. Negativt Moskogsvägen går genom ett befintligt naturområde vilket har negativ effekt på djurlivet och landskapsbilden. angett Ingen effekt, kunskap saknas BUDGETEFFEKTER ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER angett Budgeteffekter räknas inte ut i EVA. I reskostnadsposterna liksom här under budgeteffekter ingår således inte några skatter eller liknande budgetrelaterade poster. Ingen effekt Negativt: Åtgärden medför en något genare sträckning vilket ger mindre intäckter till följd av drivmedelsskatt. Negativt Inga övriga effekter identifierade Åtgärden medför en något genare sträckning vilket ger mindre intäckter till följd av drivmedelsskatt. INBESPARADE JAKOSTNADER Inbesparade JAkostnader Ingen effekt Inga inbesparingar i JA DRIFT, UNDERHÅLLS OCH REINVESTERINGS KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll 0,0 mnkr/år 0,7 1 den samhällsekonomiska TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 9 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

10 SAMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS KOSTNAD Effekten prognosår 1 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad 1,2 mnkr/ år 26,0 26 NETTONUVÄRDE 44 SAMMANVÄGNING AV EJ VÄRDERBARA EFFEKTER Negativt Kvalitetsbedömning av samhällsekonomisk kalkyl Då underlag rörande det kommunala vägnätets trafikflöden och övriga beskaffenhet saknas i Trafikverkets modeller och data om exakt trafikfördelning i centrala korsningar saknas har en rad antaganden gjorts kring trafikfördelnignen. Det bör dock ha liten påverkan på effekterna av trafikomflyttningen. Nyttorna utgörs till största del av restidsvinster pga kortad färdväg och detta fångas på ett tillfredställande sätt i. Kostnadsunderlaget saknar datum för prisnivå och redovisar inte vilka kostnader som ingår. Känslighets visar dock på stabil lönsamhet även om kostnaden ökar. Motivering sammanvägning av ej värderbara effekter Åtgärden bedöms få negativ effekt på djurlivet och landskapet. Åtgärden medför barriäreffekter för djur och människor och gör ingrepp i naturen mellan bostadsområden. Åtgärden medför samtidigt omflyttning av partikel och avgasutsläpp, barriäreffekt och bullrande trafik till plats med färre boende. De icke kvantifierade effekterna bedöms totalt sett bli något negativa. Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.4 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Upprättaren Motivering: Den samhällsekonomiska visar på god lönsamhet, främst på grund av restidsförkortning. De ej kvantifierade effekterna inkluderar både negativa och positiva effekter vilket tyder på att de negativa effekterna inte överväger nyttan. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 10 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

11 Samlad effektbedömning v 1.17 Objektnummer: ÅVS TRV 2015/892 99, Ärendenummer: KOS 2017/ Fördelningsanalys Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Motivering Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik Män Kvinnor Neutralt Åtgärden gynnar biltrafik vilket män generellt har större tillgång till. Dock är bilberoendet är stort för alla i denna region. Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Lokalt Regionalt Lokalt Den planerade sträckningen har störst påverkan på det lokala vägnätet då den avlastar befintliga vägläknar. Åtgärden medför bättre förutsättnignar för pendling vilket bidrar till regionförstoring. Län Dalarna Neutralt Dalarna Den nya sträckningen förbättrar framkomligheten i Dalarnas län. De negativa effekterna bedöms vara lokala. Kommun Leksand Falun Leksand Åtgärden får störst fördel i Leksands kommunen. Även pendling till kranskommunerna kan gynnas av den nya vägen. Den nya vägsträckingen medför dock en ökad barriäreffekt och minskad tillgång till naturområden för invånarna i Leksand. Näringsgren Kunskap saknas Kunskap saknas Kunskap saknas Vilken näringsgren som gynnas mest har ej undersökts, men all vägtrafik i området gynnas. Trafikslag Bil Godsväg Kunskap saknas Åtgärdern bedöms ha störst effekt för bilister och därefter godstrafik. Åldersgrupp Vuxna: 1865 år Äldre: >65 år Barn: <18 år Åtgärden gynnar främst personer med körkort och tillgång till bil. Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt så som t ex Inkomstgrupp Bedömningarna är gjorda av: Upprättarna med stöd av sammanställninga av åtgäresvalasstudie, se bilaga. Kommentar: Den planerade åtgärden behövs ha störst påverkan på det lokala vägnätet men gynnar även pendlingstrafik till kranskommunerna. Den trafikgrupp som får den största nyttan av åtgärden är män i vuxen ålder med körkort. Den nya gång och cykeltunneln gynnar det hållbara resandet i alla åldrar då möjligheterna att gå eller cykla förbättras. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 11 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

12 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning Har FKB gjorts? Nej Kommentar: Objektet medför vissa effekter för näringslivets transporter, men nyttorna består främst av kortad färdväg vilket fångas i den samhällsekonomiska. Tabell 3.2 Resultat från den företagsekonomiska konsekvensbeskrivningen (FKB) Typ av FKB Utpekat godskritiskt nod/stråk Antal beskrivna transportkedjor Berörda branscher Intervjuade företag Spridning av berörda företag Övervägande riktning på bedömning av företagens kostnader Storlek på kostnadspåverkan Största kostnadsposter som påverkas Diagram med bedömd påverkan på företagens totala transport och logistikkostnader 2 Antal svar 1 0 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 12 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

13 Samlad effektbedömning v 1.17 Objektnummer: ÅVS TRV 2015/892 99, Ärendenummer: KOS 2017/ Transportpolitisk målanalys Bidrag till långsiktigt hållbar transportförsörjning Ekologisk hållbarhet Åtgärden bidrar till en minskning av utsläpp då färdvägen kortas samt att trängseln på de nuvarande gatorna minskar. Genom Moskogsvägens dragning genom Moskogen tas naturmark i anspråk, vilket försämrar möjligheterna till friluftsliv. Den nya vägen skapar också en barriär som på sikt kan försämra för vissa djur och växtarter. Sammantaget bedöms åtgärden som negativ ur ekologisk synpunkt. Ekonomisk hållbarhet Åtgärden ger samhällsekonomiska nyttor i form av kortad resväg och restid samt ett robustare trafiksystem då fler omledningsmöjligheter av trafiken skapas. Trfiksäkerheten ökar på väglänkarna då färdvägen minskar men försämras i korsningana där vägen ansluter. Det blir dock inte fler dödliga olyckor och åtgärder kan vidtas i utformningen av korsningen för att minska den negativa effekten. Social hållbarhet Förbättrade vägar förenklar för personer med tillgång till bil att färdas och för transporter av gods. Detta bidrar till bättre livsvillkor i Leksands kommun och Dalarnas län. Åtgärden förbättrar möjligheterna till transporter längs väg 70 vilket bör minska antalet tunga transporter genom Leksands vilket förbättrar trafiksituationen i centrum och möjligheten för samtliga grupper att vistas i trafiken. Den nya vägen skapar en viss barriäreffekt för gång och cykel men denna mildras genom den nya GCtunneln. Sammantaget bedöms åtgärden som positiv ur perspektivet social hållbarhet. Bedömningarna av långsiktig hållbarhet är gjorda av: Upprättarna med stöd av sammanställninga av åtgäresvalasstudie, se bilaga. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 13 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

14 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Tabell 4.1 Transportpolitisk målanalys Mål Bedömning och motivering Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillförlitlighet Trygghet & bekvämlighet Funktionsmålet Positivt bidrag: En ny förbindelse bidrar till robusthet i trafiksystemet och befintliga vägar avlastas vilket ökar framkomligheten. Med fler kopplingar skapas bättre omledningsmöjligheter vid eventuella händelser. Positivt bidrag: Högre standard på den nya vägen samt att delar av trafiken från andra vägar flyttas över till Moskogslänken Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Kvalitet Positivt bidrag: En ny förbindelse bidrar till robusthet i trafiksystemet och befintliga vägar avlastas vilket ökar framkomligheten. Med fler kopplingar skapas bättre omledningsmöjligheter vid eventuella händelser. Positivt bidrag: Högre vägstandard och kortare vägsträcka för godstrafiken. Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Pendling Tillgänglighet storstad Tillgänglighet till interregionala resmål Positivt bidrag: Pendling underlättas då den nya vägen skapar en genare och snabbare sträcka samt ökade möjligheter att välja alternativa vägar. Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka tillgängligheten till storstaden. Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka tillgängligheten till interregionala resmål Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet Negativt bidrag: Åtgärden gynnar bilister vilket är ett färdmedel ej tillgängligt för alla. Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte ha någon påverkan. I processen har funnits möjlighet för delaktighet. Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiknätets användbarhet för funktionshindrade Inget bidrag: Ingen påverkan på kollektivtrafiken. Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg gå eller cykla på egen hand Positivt bidrag: Befintliga vägar avlastas vilket förbättrar möjligheten för barn själva ta sig till skolan. Den nya vägen skapar en barräreffket för fotgängare/cyklister, dock minskas denna effekt av en gång och cykeltunnel. Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel gång & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) Positivt bidrag: Den nya gång och cykeltunneln förbättrar möjligheterna för gående och cyklister att kunna nå sina mål på ett trafiksäkert sätt trots att vägen skapar en barriäreffekt. Inget bidrag: Ingen påverkan på kollektivtrafiken. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 14 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

15 Hänsynsmål Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Bakgrund till bedömningsgrunder finns i Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2014:137. Påverkan på mängden fordonskilometrar för energiintensiva trafikslag såsom personbil, lastbil och flyg Påverkan på energianvändning per fordonskilometer Påverkan på energianvändning vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur Positivt bidrag: En genare dragning minskar mängden fordonskilometer. Inget bidrag: Inget bidrag: Minskar accelerationeri korsningar men hastigheten på den nya vägen blir också högre. Negativt bidrag: Ny infrastruktur medför ökad energianvändning vid byggande, drift och underhåll Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller Positivt bidrag: Bör ge mindre buller då befintlig väg avlastas samt att det förutsätts att bulleråtgärder vidtas längs den nya vägsträckan vid behov. Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Befolkning Människors hälsa Luft Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet Fysisk aktivitet i transportsystemet Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Tillgängligheten med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter Transportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10) Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderingströskeln överskrids : Bedöms inte finnas några sådana höga bullernivåer Negativt bidrag: Tung trafik leds genom obruten natur. Inget bidrag: Åtgärden gynnar framförallt biltrafik. Dock förbättras förutsättningarna något för att cykla längs befintliga vägar som avlastas. En gång/cykeltunnel byggs även för att möjliggöra säker passage av den nya länken. Inget bidrag: Åtgärden gynnar framförallt biltrafik. Dock avlastas befintliga vägar något vilket förbättrar trafikmiljön. En gång/cykeltunnel byggs även för att möjliggöra säker passage av den nya länken. Negativt bidrag: Den nya väglänken skapar barriäreffekt för framförallt gång men även cykel. Dock byggs en GCtunnel vilket skapar en säker passage. Positivt bidrag: Samhällsekonomisk kalkyl i EVA visar på minskat utsläpp. Positivt bidrag: Samhällsekonomisk kalkyl i EVA visar på minskat utsläpp. Antalet personer exponerade för halter över MKN Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka persoer exponerade för halter över MKN TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 15 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

16 Vatten Kvalitet på vatten ur ett dricksvattenförsörjningsperspektiv Inget bidrag: Åtgärden bedöms inte påverka vattenkvalitet Betydelse för förorenade områden Inget bidrag: Kunskap saknas Betydelse för skyddsvärda områden Negativt bidrag: Den nya vägen dras genom ett obrutet skogsområde som kan få vissa naturvärden i området att påverkas negativt. Mark Betydelse för bakgrundshalt metaller Inget bidrag: Kunskap saknas Betydelse för bakgrundshalt sulfidjordar Inget bidrag: Kunskap saknas Betydelse för skyddsvärda områden under driftskede Negativt bidrag: Vägsträckningen dras genom ett obrutet skogsområde vilket bedöms få negativa effekter på skyddsvärda områden. Landskap Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär Negativt bidrag: Beskriv effekten i ord Landskap Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv Betydelse för mortalitet Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden Negativt bidrag: Ny väg på i naturmark ger troligen viss ökning av mortalitet. Negativt bidrag: Den nya vägen dras genom obruten skog vilket skapar en barriär Negativt bidrag: Den nya vägen dras genom obruten skog vilket skapar en störning i naturområdet. Negativt bidrag: Vägdragningen genom ett skogsområde skapar barriäreffekter som kan försämre arters livsmiljöer Negativt bidrag: Vägdragningen genom ett skogsområde skapar barriäreffekter som kan försämre den biologiska mångfalden Forn och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse Betydelse för utpekade värdeområden Betydelse för strukturomvandling Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden Betydelse för utradering Inget bidrag: Riksintresse Siljansbyggden för friluftsliv påverkas ej Negativt bidrag: Den nya vägen går genom obruten skog. Inget bidrag: Riksintresse Siljansbyggden för friluftsliv påverkas ej Inget bidrag: Riksintresse Siljansbyggden för friluftsliv påverkas ej Trafiksäkerhet Döda & allvarligt skadade. Minskat antal omkomna och allvarligt skadade Negativt bidrag: Enligt samhällsekonomisk kalkyl i EVA ökar antalet skadade något till följd av åtgärden. Trafiksäkerheten ökar på väglänkarna men då två nya korsningspunkter tillkomer ökar olyckorna totalt sett. Åtgärden medför en ny barriär för framförallt fotgängare men till viss del även cykel. Dock byggs en GCtunel för säker passage. Bedömningarna är gjorda av: Upprättarna med stöd av sammanställninga av åtgäresvalasstudie, se bilaga. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 16 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

17 Tabell 4.2 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning Effektivitetstal Enhet Trafiksäkerhet D Trafiksäkerhet DAS Restid CO2 Förändring av statistiskt förväntat antal dödade per mdkr, prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) Förändring av statistiskt förväntat antal dödade och allvarligt skadade per mdkr, prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) Förändrat antal timmar (totalt) per tkr, prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) Förändrat antal ton CO2 per mnkr, prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) 2,98 D/mdkr 35,07 DAS/mdkr restid 16,15 tim/tkr 35,44 ton/mnkr Kommentar till målanalysen inklusive målkonflikter Målkonflikt föreligger främst mellan funktionsmålet och häsnynsmålet. En genare väg är i linje med funktionsmålet men att göra intrång i naturområden strider mot hänsynsmålet. Att utsläppen minskar är dock i enlighet med hänsynsmålet. Resultat från Klimatkalkyl Tabell 4.3 Utsläpp och energianvändning: Byggande, drift, underhåll, reinvestering Koldioxidutsläpp, ton CO2ekvivalenter Energianvändning, GWh Bilaga, se avsnitt 5 Byggskede totalt Bygg och reinvestering samt DoU per år Bygg och reinvestering samt DoU under hela kalkylperioden Kommentar: Klimatkalkyl tas ej fram för objekt av denna storlek.. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 17 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

18 Samlad effektbedömning v 1.17 Objektnummer: ÅVS TRV 2015/892 99, Ärendenummer: KOS 2017/314 5 Process, Bilagor & Referenser Process för denna Samlade effektbedömning: 1. Samhällsekonomisk kalkyl genomförd av: , Emil Iversen, WSP, emil.iversen@wsp.com 2. Upprättare av preliminära förslag på texter och bedömningar: Markus Jansson, Johanna Caspersson och Emil Iversen, WSP. 3. Expertgrupp som granskat, justerat och godkänt slutliga texter och bedömningar: Inga slutliga bedömningar gjorda enligt Trafikverkets process. 4.1 Skickad till kvalitetsgranskning: skickad till granskning hos Trafikverket 4.2 Kontaktperson SEB: lars.lindblom@leksand.se 4.3 SEBansvarig: lars.lindblom@leksand.se 5.1 Samhällsekonomisk kalkyl kvalitetsgranskad av enheten för Samhällsekonomi och trafikprognoser: granskad av Trafikverket 5.2 Godkänd av: godkänd av Trafikverket 6.1 Samlad effektbedömning kvalitetsgranskad av enheten för Strategisk planering: granskad av Trafikverket 6.2 Godkänd av: godkänd av Trafikverket 7. Status: granskad av Trafikverket TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 18 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)

19 Bilagor och referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning Trafikverket, Inledande information om Samlad effektbedömning Bilaga 2: Kostnadsunderlag två delar Se Referens 1 Åtgärdsvalsstudie Bilaga 3: Klimatkalkyl Bilaga 4: ArbetsPM EVAkalkyl Emil Iversen, WSP moskogsvagen_arbetspm_evakalkyl_ Referens 1: Åtgärdsvalsstudie slutrapport_avs_leksand_ Noteringar om mellanliggande versioner inom aktuellt skede: Namn, datum Notering TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 19 av 19 SEB version 1.17 (Grundmall)