Verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 Bild: Internationella dagen för mänskliga rättigheter. Malmö 10 december Malmö Storstadskrets

2 Innehållsförteckning 1. Malmö Storstadskrets... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Styrelsen... 4 Medlemmar... 4 Årskrönika av ordförande Verksamhetsområden och aktiviteter Humanitär rätt, mänskliga rättigheter och humanitära värderingar... 6 Folkrättsgruppen... 6 Landinformatörerna (Linfo)... 6 Maska... 6 Transitgruppen... 8 Vitabusskretsen Kris- och katastrofhantering... 9 Första Hjälpengruppen Hälsa och social trygghet Besöksverksamhet Limhamnsgruppen Besöksgruppen Besökstjänst Stödgruppen för Akutcentrum SUS, Malmö Rödakorsvärdar på Vårdavdelningar och entréer SUS Malmö Anstalts- och häktesbesökare Promenadkompis Social träffpunkt Textilverkstad Lindängen Ugglan Kårens seniorgrupp Stöd i etablering/integration Mötesforum Cykelskolan Seved

3 Cykelskolan Lindängen Språkhörnan Träna svenska Drottninggatan Träna svenska Lindängen Träna svenska på boendet Kirseberg Läxhjälp Verksamhet för hemlösa Föreningsutveckling En väl fungerande förening Globalen Nystart Kupan Rödakorsform i Örebro 4-5 maj Information Uppstart av nya verksamheter Avslutade verksamheter Samverkansrådet Insamlingar Ekonomi

4 1. Malmö Storstadskrets Bakgrund Malmö Storstadskrets av Svenska Röda Korset bildades den 6 mars 2008 genom ett samgående mellan fem Rödakorskretsar i Malmö Vårsolskretsen, Limhamnskretsen, Malmö Rödakorskår, Novakretsen och Folkrättskretsen. Syftet med bildandet av Malmö Storstadskrets var att samla personella och ekonomiska resurser i en slagkraftig organisation. Därigenom ge optimala förutsättningar för att underlätta för löpande verksamheter att fortsätta och utvecklas och att underlätta för nya verksamheter att starta. I augusti 2012 övertogs verksamheterna från Malmökretsen och Vitabusskretsen och i december 2013 övergick verksamheterna från den sista lokala kretsen, Malmgårdens polare, i Malmö storstadskrets. Kretsens verksamhetsområden omfattade under 2013: Humanitär rätt, mänskliga rättigheter och humanitära värderingar Kris- och katastrofhantering Hälsa och social trygghet o Besöksverksamhet o Stöd i etablering och integration o Hemlösverksamhet Föreningsutveckling Från och med 2014 delas kretsens verksamheter upp i följande områden: Hälsa och social delaktighet Kris- och katastrofhantering Humanitär rätt Migration Föreningsutveckling Syfte Malmö Storstadskrets syfte är att utveckla befintliga verksamheter samt skapa nya verksamheter enligt Röda Korsets verksamhetsinriktning Vi ska verka för mångfald inom organisationen genom att välkomna människor med olika ålder, kön och etnisk bakgrund. Detta gör vi bland annat genom att skapa olika typer av frivilliguppdrag och verksamheter där alla ska kunna bidra med sina kunskaper och erfarenheter. Mål Öka Röda Korsets synlighet i Malmö Underlätta för nuvarande verksamheter att fortsätta och utvecklas Underlätta för nya verksamheter att starta Röda Korsets gemensamma resurser frivilliga, lokaliteter, ekonomi användes tillfullo Utveckla styrelsearbetet 3

5 Styrelsen Ordförande: Vice ordförande: Sekreterare: Kassör: Övriga ledamöter: Anne-Christine Arnebring Kerstin Larsson och Sune Follin Frida Leander Anna-Kerstin Svensson Florencia Fernandéz Somers Fry Birgitta Holmlund Anna-Karin Ivert Irene Malmberg Anita Tholander Jonathan Graf (suppleant) Eva Hellström (suppleant) Barbro Lundgren (suppleant) Under året har tio styrelsemöten och två arbetsmöten genomförts och protokollförts. Medlemmar Vid årets slut hade kretsen 1855 registrerade medlemmar. Årskrönika av ordförande Styrelsens arbete har även detta år präglats av ett stort engagemang och delaktighet. Vi har påbörjat ett internt utvecklingsarbete inom styrelsen. Mycket arbete har lagts ner på att förbättra kommunikationen med den centrala ledningen såväl som hela tjänstemannasidan. Detta arbete ska fortsätta och följas upp under nästa år. Många beslut har tagits under året där både långsiktighet, nytänkande och en realistisk bedömning legat till grund för beslut. Vi har under året skrivit på en avsiktsförklaring med Sociala Resursnämnden som långsiktigt tryggar vårt samarbete fram till Vi har också tecknat ett nytt avtal för 2014 om Global mötesplats i Malmö, Globalen. Vi har även under detta år fortsatt att utveckla vår mångsidiga verksamhet där vi fortsätter att göra skillnad för många medmänniskor i vår stad. Vi har under året märkt ett tilltagande behov och fått många förfrågningar om nya verksamheter. Kretsen har fortsatt sitt viktiga arbete i socioekonomiskt utsatta områden. Styrelsen har beslutat att delta i ESF projektet som vänder sig till nyanlända flyktingar. Under året har Malmgårdens Polare gått upp i Malmö Storstadskrets med sin verksamhet, vilket innebär att vi nu är en enda krets i Malmö. Vi har inom styrelsen tillsatt en arbetsgrupp som påbörjat arbetet och möjligheterna att kunna starta upp en Kupa igen i Malmö. Även detta år gjorde kretsen en mycket stor och uppskattad insats under Malmöfestivalen med vår Läxhjälpskampanj och i samarbete med IM och Drivkraft Malmö. 4

6 I samarbete med flera andra frivilligorganisationer, på initiativ av Frivilligcentra, deltog flera av våra frivilliggrupper i det gemensamma informationstältet som fick namnet ReAgera. Malmö Storstadskrets har en stabil ekonomi och som styrelsen under året har fortsatt trygga genom ett gediget arbete med att söka bidrag från olika fonder och stiftelser. Det är med stolthet som jag även detta år har förmånen att skriva årskrönikan för det gångna året och rikta en stor eloge och uppskattning till alla våra frivilligledare och frivilliga. Det är ni som gör skillnad varje dag i våra verksamheter på olika sätt. Ert stora engagemang och stora medmänsklighet gör att vi alla känner stolthet för vår krets. Styrelsen vill till medlemmar, frivilliga och till alla våra bidragsgivare framföra ett stort varmt tack för era värdefulla insatser under Malmö Storstadskrets Anne-Christine Arnebring Ordförande 5

7 2. Verksamhetsområden och aktiviteter Humanitär rätt, mänskliga rättigheter och humanitära värderingar Folkrättsgruppen Folkrättsgruppens uppgift är att sprida kunskap om den internationella humanitära rätten (krigets lagar), krigets konsekvenser, människor på flykt samt om Röda Korsets idé, organisation och arbete i världen. Efter en nedgång hösten 2012 i antal medlemmar och aktiviteter ägnades våren 2013 framförallt åt nyrekryteringar eftersom gruppen endast hade tre aktiva medlemmar kvar i början av året. Under vårterminen har åtta nya medlemmar rekryterats, av vilka hälften kunde färdigutbildats som informatörer. Även två nya frivilligledare rekryterades och de började sitt uppdrag 1 juli. Endast ett fåtal informationspass genomfördes under våren och ca 130 personer har nåtts. Under hösten 2013 har aktiviteten i folkrättsgruppen ökat stadigt. Ytterligare fyra informatörer utbildades, och gruppen har under hösten haft nio aktiva medlemmar. Föreläsningar har skett vid sju tillfällen i skolor, företrädesvis gymnasieskolor på olika ställen i Skåne, och ca 220 elever har nåtts. Gruppen har även haft ett internt fortbildningstillfälle för medlemmarna. Förutom skolföreläsningarna har gruppen arrangerat en offentlig aktivitet för medmänsklighet på Kanelbullens dag som nådde ca 130 personer, deltagit på en mässa för hållbarhet och lärande där cirka 100 pedagoger och utställare deltog, och på MR-dagen arrangerat en manifestation i form av ett fackeltåg med tal där ca 50 personer deltog. Folkrättsgruppen har även inlett ett samarbete med Maskagruppen, som kommer att fortsättas under Två medlemmar har varit på fortbildning i Uppsala och en medlem har besökt MR-dagarna i Stockholm. Gruppmöten har hållits varje månad under både våren och hösten. Landinformatörerna (Linfo) Gruppens övergripande syfte är att bistå handläggare med informationssökning och uppdaterad landinformation i enskilda asylärenden och andra situationer där informationsbehovet är stort. Gruppen tar emot uppdragsförfrågningar från Röda Korsets juridiska rådgivare runt om i Sverige samt från andra frivilliggrupper och verksamheter inom Röda Korset. Under 2013 har Linfo bistått med informationssökningar i 4 enskilda ärenden varav alla har kommit från Röda Korsets juridiska rådgivare. Under december månad har arbete påbörjat med ett nytt projekt där Linfo löpande ska ha ansvar för uppdateringen av Svenska Röda Korsets landinformationsdatabas. Vid slutet av året bestod gruppen av 9 frivilliga varav tre är frivilligledare. Maska Frivilliggruppen har arbetat i två team och haft mottagning en gång i veckan. 6

8 Ambitionen har varit att minst vara fem frivilliga i varje grupp och att dessa ska arbeta och ta emot förbokade och akuta enskilda ärenden samt hinna ringa upp nya ärenden. Det viktiga är att få in frivilliga som stannar kvar en längre tid och vidareutbildar framtida nya Maskor. Pga. bortfall av tidigare gamla Maskor har mycket av verksamhetsåret bestått av upplärning och kunskapsförmedling samt rekrytering av nya medarbetare. Dock är verksamheten full av nya förmågor som besitter värdefulla kunskaper samtidigt som de brinner för att ta till sig rutiner och erfarenheter från vårt arbete. Maska Malmö har därför fortsatt i samma takt under hela året Under slutet av året så har de tre tidigare frivilligledarna sakta men säkert förberett gruppen på att få in nya förmågor. Vidare har verksamheten omstrukturerats för att ledas mer platt i organisation där ansvarsfördelningen genomförs av de frivilliga så att alltför mycket ansvar inte faller på ett fåtal. Denna process fortgår och bör vidareutvecklas under Maskas arbete var främst med familjeåterföreningar, reseärenden, rödakorsmeddelanden och efterforskningar. Samtidigt har gruppen gett medmänskligt stöd, informerat om asylprocessen i Sverige och informerat om andra samhälleliga organ. Maska ska from 2013 också kunna ge stöd i återvändande. Ärendemängden har varit stabilt under året och särskilt under hösten har gruppen varit fullbokad utifrån tillgängliga frivilliga. Besökande har kommit från Malmö och omkretsen. Ett nytt bokningssystem har börjat användas från centralt håll sedan början av 2013 där tjänstemännen ska boka in alla nya ärenden. Receptionen ska inte längre vara lika öppen och klienter ska ringa ett nationellt gratis 020-nummer för att begära hjälp och för att bokas in. Vidare så ska Maska ha en mer utredande roll gällande juridiska ärenden, där den färdiga utredningen lämnas till ansvarig jurist för dennes bedömning. Sedan beslutas det om SRK kan hjälpa eller inte. Det bör nämnas att reseärenden sedan början av hösten 2012 inte kunnat tas emot då SRK inte haft pengar att betala för fler resebidrag (potten tog slut snabbt pga. högt tryck). Maska påverkades av detta då verksamheten fick ett mindre antal reseärenden att handlägga. Dock så har resebidragsärenden återigen tagits upp från början av hösten 2013 då det tillförts pengar från centralt håll. Maska har också fler ärenden inom andra områden, bl.a. genom att ge stöd, råd samt tips om vart personer kan vända sig vid sådana situationer. Vidare finns även researrangemang fortfarande, dock sker önskemål om detta väldigt sällan. Vidare har i flera fall besökare kommit och begärt hjälp i ärenden som gruppen inte haft befogenhet eller möjlighet att utreda. Många missförstånd har dock kunnat rätas ut. Ur rättssäkerhetssynpunkt användes legitimerade tolkar, när det inom gruppen saknades just det språket. En skillnad från tidigare användning av tolkar är att god man ska boka in egen tolk vid ärenden som involverar ensamkommande barn. Tanken är och är fortfarande att försöka få in kompetenta individer från olika bakgrunder som även har specifika språkkunskaper som kan minska bl.a. tolkkostnader och göra arbetet smidigare och snabbare. I dagsläget så saknas det dock språkkompetens i arabiska, dari och somaliska. De största språkgrupperna utifrån klienterna som söker hjälp. Under året (januari-december) så har Maska handlagt ungefär 280 ärenden vilket är utifrån ett nytt system som inkluderar möten, kontakt genom e-post och telefonsamtal till klienterna. Detta system anser Maska, visar bättre det arbete och den tid som läggs ner av gruppen under ett år. Inget hindrar att samma persons ärende handläggs fler gånger, dock beräknas detta inte som ett nytt landärende. Det beräknas snarare utifrån den ärendekategori som den tillhör. Under år 2013 har alla migrationshandläggare sakta men säkert påbörjat ändringen att hjälpa till med att boka in ärenden samt gruppen har också själv registrerat ärenden genom Reunite-systemet. Detta har underlättats genom den scanner som kretsen införskaffade verksamheten. Dock så kommer Reunit till år 2014 bytas mot ett nytt system vid namn 7

9 FLAnswers. Gruppen ska utbildas i denna nya databas. Fastän effektiviseringen ökat så är det dock viktigt att det goda samarbetet mellan tjänstemannasidan samt frivilligsidan bevaras samt utvecklas än mer så att klienter och ärenden behandlas med den respekt och professionalitet som dessa förtjänar. Efter en stor omstrukturering som gjort att ett nytt system lanserats så återstår det att se hur Maskas arbete utformas i framtiden, dock kommer gruppen arbeta för att behålla och vidareutveckla den kompetens den har idag samt även om möjligt öka sitt förebyggande arbete inom sina målgruppers situationer. Transitgruppen Gruppens målsättning var att arbeta i två team och besöka Migrationsverkets Mottagningsenhet Transit i Arlöv, samt Transit Centria en gång i veckan. Verksamheten utökades under våren 2013, efter att det nya transitboendet startats upp, till att besöka även Transit Centria, och de två grupperna som besökt Arlöv delade istället upp sig på de respektive verksamheterna. Syftet har varit att vara ett medmänskligt stöd till de asylsökande. Jämsides har information lämnats om Röda Korsets verksamhet som riktar sig till asylsökande flyktingar, information om asylprocessen i Sverige samt information om de rättigheter som de asylsökande har. I stödsamtalen har de frivilliga haft att på olika sätt få den asylsökande att fritt tala ut om sin oro och ångest. För den asylsökande har det varit en trygghet i vetskapen om att Röda Korset är en oberoende organisation, helt fristående från myndigheter. Att bli sedd och lyssnad till har varit till hjälp för den asylsökande. Nya frivilliga har rekryterats löpande under året, med ett fokus på att få in en grupp som talar flera språk, och gruppen har bestått av som flest 16 frivilliga samt två frivilligledare. Gruppen har även deltagit på paraplymöten under året, tillsammans med tjänstemän från Röda Korset, för samverkan med andra lokala organisationer. Vitabusskretsen Under året har verksamheten hanterats av medlemmarna Johan Ekblad, Bo Fröberg och Astrid Allard. Gruppen har hållit fyra interna möten och två möten med ansvariga på Malmö Museer samt två möten tillsammans med vår representant i Malmö Storstadskrets styrelse - Anna-Karin Ivert. Inventering av Vitabussmaterial har gjorts i verksamhetens arkiv på Drottninggatan samt till Malmö Museer donerat material. Inventarieförteckning upprättad. Under 2013 har den rullande Vita bussen varit bokad vid fyra tillfällen, det antal som Avtalet mellan Volvo och SRK tillåter. Följande platser besöktes: Örebro den 4-5 maj i samband med Rödakorsforum 2013 Stockholm den 29 maj i samband med Veterandagen och invigning av det nationella veteranmonumentet Restare vid Sjöhistoriska Museet på Djurgården Uppsala, Fredens Hus den september i samband med Kulturnatten, Folke Bernadottes minnesdag samt utbildning för skolklasser under tre dagar Härnösand den oktober i samband med att Härnösands Rödakorskrets firade 100- årsjubileum samt utbildning för skolklasser under tre dagar. Bussen skall alltid åtföljas av representant från Vitabussverksamheten och Bo Fröberg har varit informatör vid ovan nämnda tillfällen. 8

10 Under året har medlemmar informerat om Vitabussaktionen och flykting-mottagningen 1945 samt visat filmen Hoppets hamn bl.a. för ABF Malmö och olika pensionärsföreningar i Malmö med omnejd. En medlem från Vitabussverksamheten har även deltagit i planering av och i arbetet med Förintelsens minnesdag, både i samband med arrangemanget för allmänheten på Malmö stadsbibliotek och i samband med arrangemanget för skolklasser på Malmö Museer. Man har även assisterat Simon Moser i sitt arbete med radiodokumentären om Folke Bernadotte och de Vita bussarna som sändes i P3 den 20 oktober Kris- och katastrofhantering Första hjälpen-gruppen Malmö Första hjälpen-grupp har under 2013 genomfört uppdraget Malmöfestivalen med gott resultat. Samtliga pass bemannades. Malmöfestivalen har som vanligt varit det största och mest krävande uppdraget, men också det mest inkomstgivande. Utöver detta har gruppen som tidigare år haft ett antal olika löparlopp, som t.ex. Vårruset, Blodomloppet, Kalvinknatet, Malmö Halvmara och Malmömilen. Malmö Allmänna Idrottsförening, (MAI) har varit, och är, en viktig partner för gruppen. Gruppen har också varit anlitade för ett stort antal hockeyuppdrag för Limeburners HC, cykeltävlingen Malmö Velo Classic, Malmösimmet och ett par konserter. Till hösten tillkom Malmö Redhawks som kund, där man haft ett stort antal hockeyuppdrag. Gruppen har även varit behjälpliga andra Första hjälpen-grupper med bemanning av bland annat Landskronakarnevalen, Beachsoccer & Beachhandboll i Åhus samt Helsingborgsfestivalen. Under året har gruppen rekryterat fyra nya frivilligmedarbetare, varav 2 stycken slutfört obligatoriska utbildningarna Hjärt & Lungräddning (HLR-D), Rödakorskunskap och Att vara frivillig och nu är verksamma som praktikanter i gruppen. En Första hjälpare under våren och två Första hjälpare under hösten har utbildats till Uppdragsledare. Under året har medlemmar deltagit på utbildningar i bl.a. Hjärt-Lungräddning (HLR-D) Rödakorskunskap, Att vara frivillig, Medmänskligt bemötande (MMB) samt Uppdragsledarutbildning (UL). Två av gruppens frivilligledare har under året deltagit på Röda Korsets ledarskapsutbildning Ideellt Ledarskap (IL). Gruppen hade vid slutet av året nio aktiva Första hjälpare, varav tre har uppdragsledarutbildning, och tre aktiva praktikanter. Gruppen har tre frivilligledare. 9

11 2.3 Hälsa och social trygghet Besöksverksamhet Limhamnsgruppen Har haft sammanlagt 15 medlemsmöten i Linnékyrkans lokaler i Limhamn medlemmar har deltagit i mötena. En utfärd har genomförts under våren samt Julmarknad i december månad. Föredrag och modevisning har förekommit under mötena. Det finns fyra frivilligledare i gruppen. Besöksgruppen Gruppen har nu varit i gång ett år sedan sammanslagningen. Det har varit en del svårigheter att samla gruppen till gruppmöten och det har varit få deltagare i mötena. 24 aktiva besökare finns för närvarande som besöker över hela staden, en del har flera stycken de besöker. Besöken är mycket uppskattade av både anhöriga och de besökta. Flera myndigheter har hört av sig och vill ha information om verksamheten. Miljöförvaltningen och Malmö stad som har kurser för biståndshandläggare och distriktssköterskor har velat ha information. Kuratorer från både Malmö och Lund ringer också om ensamma människor som behöver samtal och stöd då de är ensamma. En del gruppboende har också hört av sig. Behovet är stort men det är inte alltid som behov och efterfrågan kommer på samma gång så det kan bli väntan på rätt person. Försöker att para ihop liknande intressen och ev. geografisk närhet. Det är mest damer som vill ha besök, det saknas herrar. Besökarna är av båda könen. Vi har haft gruppmöten ca varannan månad och frivilligvård har genomförts. Det behövs akut frivilligledare helst flera som delar på uppdraget. Rekrytering behövs då verksamheten verkar växa. Besökstjänst Kretsen har en omfattande verksamhet för hemlösa i Malmö vid de nio olika kommunala boenden och träffpunkt för hemlösa med alkohol och/eller drogmissbruk. När den hemlöse ges möjlighet att flytta ut till eget kontrakterat boende behövs stöd för att minska ofrivillig ensamhet och isolering. Frivilliga i Besökstjänsten är för närvarande 3 personer som under året besökt utflyttade personer från Lönngården, och Per-Albin. De besöker även boende på Backabo. Kontakten har skett genom hembesök eller telefonkontakt cirka 2 gånger i månaden. De boende har blivit bjudna på kaffe på stan eller medhavt tilltugg. De har tillsammans diskuterat de problem som uppkommit eller hjälpt till med praktiska ting. Gruppen har en frivilligledare. 10

12 Stödgruppen för Akutcentrum SUS, Malmö Stödgruppen består för närvarande av 23 frivilliga som ger medmänskligt stöd till patienter och anhöriga i två 3-timmarspass om dagen måndag-fredag samt ett pass lördag-söndag året om. Vi har genomfört den verksamhetsplan som förväntats och har dessutom utökat antalet stödpersoner/pass vissa dagar för att möta det behov som uppstått. I antalet frivilliga ingår 3 frivilligledare, en från augusti månad, som utöver ledarskapet genomfört pass enligt schema. Vår närvaro på Akutcentrum omfattar ca 2400 timmar/år eller ca 48 timmar/vecka. Två frivilliga har under året lämnat gruppen och tre har tillkommit, handletts och introducerats. Tio frivilliga erhöll utmärkelser för sina insatser. Personliga passerkort har erbjudits av sjukhusledningen. Vilka uppgifter som får utföras av akutgruppen har beslutats och utdelats. Gruppen har inbjudits att delta i Brottsoffermyndighetens föreläsningar samt i föreläsningar som anordnats av Patientforum. Vid ett tillfälle har bjudits på lunch av sjukhusledningen. Möte med sektionsledare har skett fyra gånger. På gruppmöte har vi haft besök av sjukhuspräst och diakon där utbyte av information om respektive verksamhet getts. Även sektionsledare och representanter för styrelsen har inbjudits att närvara. Vid varje möte, som hålls en gång per månad, föres minnesanteckningar samt noteras närvaro som rapporteras till Sensus. Frivilligledare har deltagit i nätverksträff i Landskrona och i Fokusgrupp med projektet Ökad frivilligmedverkan på region Skånes sjukhus. Akutgruppen har varit representerad i Röda Korsets forum i Örebro och på Malmöfestivalen. Reportage om Röda Korsets verksamhet på sjukhus fanns i början av året i Kristdemokraten där två av våra frivilliga intervjuades. En broschyr med foton av gruppen finns vid varje expedition på akutmottagningen. Samtliga i gruppen har utbildning för uppdraget. Rödakorsvärdar på Vårdavdelningar och entréer SUS Malmö. Alltför många äldre patienter känner sig ensamma och isolerade under sjukhusvistelsen och får sällan besök. Att som Rödakorsvärd ge stöd och uppmuntran är uppskattat. Vi är för närvarande 17 pensionärer som alla går tre timmar i veckan som Röda Korsvärdar. Vi har fasta tider enligt schema. Fyra personer på Röntgen entré. En person på Ortopeden väntrum. Tre personer på ortopeden 3+4. På kvinnoklinikens entré går tre personer, en person på vårdboendet Rönnen. Två personer på medicin 2, en person på Långa raden. Två personer går inte i höst. Vi har månadsmöten och då talar vi om vår verksamhet. Ibland har vi föreläsare eller studiebesök. Reseersättning betalas ut enligt Röda Korsets rutiner. De flesta har gått Röda Korsets grundutbildningar. Anstalts- och häktesbesökare På grund av att beslut från anstalterna ändras förutsättningarna ständigt. Nu skall kuverten från belastningsregistret lämnas in 1 vecka före besöket vilket ledde till att de nya som hade öppnade kuvert (enligt RK rutiner) fick problem att komma in på besök. Beslutet att alla besökare måste vara minst 25 år kvarstår. Det medförde att det blev svårare med rekryteringen. 11

13 Under de första fyra månaderna besöktes två avdelningar på Kirsebergsanstalten nio gånger av fyra frivilliga under våren. Två frivilliga slutade under sommaren och två nya tillkom under hösten som volontärer då ingen riktad krimkurs genomfördes. Det blev endast två besök på anstalten under hösten. Sommaruppehållet är långt då internerna har utevistelse från maj till slutet augusti och är då ute den tid vi fått oss tilldelade. Våra tider är tisdagar från kl tills kl måste vi ha lämnat avdelningarna. Då det inte finns tillräcklig många frivilliga ligger Fosieanstalten vilande tillsvidare. Gruppen har för närvarande fyra besökare varav två är nya och det finns ev. två till intresserade. Möte med alla är planerat efter helgerna. Promenadkompis Promenadkompis på Gyllebogården övertogs efter årsskiftet från Frivilligcentra till Storstadskretsen. Det skulle finnas frivilliga enligt uppgift men de hade slutat så vi fick börja rekrytera frivilliga. Fick in sex namn som kunde börja gå ut med de äldre varje tisdag mellan kl Var det dåligt väder kunde man spela spel, läsa tidning eller ur någon bok. Vem som skulle med ut bestämdes av dagsformen och det alternerades på avdelningen så det inte var samma person varje gång. Diakonissan från kyrkan var till stor hjälp då hon var välbekant med avdelningen och följde med ut på promenaderna. Tyvärr så slutade de frivilliga under sommaren och inga nya var intresserade. Kan vara så att tiderna inte passade för de som arbetade eller studenter. Verksamheten har varit vilande under hösten men tanken är att väcka upp den till våren. Social träffpunkt Gruppen har som målsättning att dels vara en träffpunkt för social gemenskap och dels att gruppdeltagarna producerar stickade kläder, som kretsen sedan kan lämna ut till behövande. Gruppdeltagarna har visat ett stort engagemang för detta hjälparbete och följer med en i taget ut till de olika boenden, som har uttalade behov av hjälp. Gruppdeltagarna träffas en gång i veckan till arbetsmöten. Textilverkstad Lindängen Verksamheten startade i augusti med syfte att stärka gemenskapen mellan kvinnor med olika bakgrund och språk och boende på Lindängen. Gruppen har träffats en gång i veckan i Framtidens Hus. Här har gruppdeltagarna fått lära sig att sticka, lärt sig tillskärning och sömnad samt också producerat stickade kläder. Gruppdeltagarna har medverkat i workshop på Lindängebiblioteket samt i Jul på Lindängen. Ett samarbete med biblioteket har inletts med en beställning av handsydda tygkassar. Kassarna produceras av deltagarna och av material som återanvänds. Kassarna ska ge besökarna på Lindängenbiblioteket en möjlighet att bära hem sina lånade böcker på ett miljövänligt sätt. Samtidigt som gruppdeltagarna 12

14 producerat olika saker, har den sociala gemenskapen och träningen i att prata svenska varit starkt positiv. Ugglan Ugglan är en social verksamhet vid Kriscentrum boende. Verksamhetens frivilliga leker med barnen och hjälper dem med eventuella läxor. Ibland anordnar gruppen temakvällar i form av exempelvis pyssel, halloweenfest etcetera. Frivilliga besöker Kriscentrum varje tisdag mellan kl i grupper om 2-3 stycken. Under 2013 besöktes Kriscentrum vid tre tillfällen under sommaren, när Ugglans verksamhet tidigare år tagit uppehåll. Under hösten 2013 ställdes tre besök in på grund av sjukdom bland frivilliga i gruppen. Verksamheten har därefter rekryterat flertalet nya frivilliga för att undvika liknande situationer i framtiden. Då både jul- och nyårsafton inföll på tisdagar ställdes Ugglans besök in dessa dagar, och istället besöktes Kriscentrum under helgen mellan jul och nyår. Besöken kring stora helger, som av barnen kan upplevas som långa och tråkiga, har enligt personalen varit särskilt uppskattade och målsättningen är att bemanna även under storhelger i den mån det är möjligt. Ugglan har haft regelbundna planeringsmöten under året. Mötena har genomförts i Röda Korsets lokaler ungefär varannan/var tredje månad. Uppslutningen har varit god. Vid dessa möten har verksamheten kunnat ventileras och planeras. Frivilliga har kunnat prata om situationer och upplevelser i verksamheten vilket har uppfattats som positivt i gruppen. Som komplement till verksamheten och redskap för utvärdering av verksamheten har frivilligledarna kontinuerliga uppföljningsmöten med personalen på Kriscentrum. Ugglan har de senaste tre åren använt sig av delade dokument genom molntjänster (Google Drive) för att öka transparensen och förenkla administrationsarbetet i gruppen. Kårens seniorgrupp Då de flesta i gruppen har varit med i Röda korset sedan 1940 talet känns det angeläget att fortsätta att träffas även sedan Malmökåren upplösts. Gruppen består av åtta personer har träffats fyra gånger under året för samkväm och social samvaro. I höstas var gruppen på utfärd till Hasse o Tage museet i Tomelilla därefter en rundtur på Österlen. Detta uppskattades mycket. Året avslutades med julbord på Husieanläggningen med Arméns Team Culinar där samtliga med respektive deltog skulle kåren varit 100 år och det ser alla fram emot att minnas. 13

15 2.4 Stöd i etablering/integration Mötesforum Gruppverksamheten vänder sig till personer som lever isolerat och har fysiska och psykiska hinder på grund av krigs - och tortyrskador. Verksamheten bedrivs i två grupper som träffas två timmar under tisdagar och torsdagar. Regelmässigt kommer deltagare till respektive gruppmöte. Gruppdeltagarna kommer ursprungligen från Bosnien-Hercegovina, Irak, Iran och Afghanistan och har varit i Sverige kortare eller längre tid. Två frivilligledare är ansvariga och leder verksamheten. Syftet med gruppverksamheten är att ge medmänskligt stöd, att konsekvent tala svenska för att ge deltagarna bättre språkförståelse. Gruppdeltagarna har stort behov av att få förklarat för sig den svenska myndighetsstrukturen, få hjälp med att få erhållna skrivelser förklarade. Mellan träffarna har gruppdeltagarna tagit kontakt med gruppledare i akuta frågor, då frivilligledarna är deras förtrogna På prov har en av frivilligledarna erbjudit tid för enskilt samtal före gruppträffen. Röda Korsets behandlingscentrum för krigs och tortyrskadade samt SUS Team för krigs och tortyrskadade har anmält behov av att ytterligare en grupp behöver bildas med samma arbetssätt som Mötesforum. Styrelsen ha beslutat att på försök starta ytterligare en grupp under våren 2014 för att möta detta behov. Cykelskolan Seved I år har cykelskolan på Seved haft två givande och roliga omgångar! Under våren hade vi ett dokumentärfilmsteam som var med och filmade. Detta var väldigt spännande och såväl deltagare som frivilliga ansträngde sig lite extra framför kameran. Förhoppningsvis blir några av oss filmstjärnor! Materialet som spelades in kommer att bli en pilotfilm med förhoppning om mer filmbidrag och en fullständig dokumentärfilm så småningom. På höstterminen cyklade vi tappert i alla väder och avslutade med fika inomhus - regnet stod som spö i backen. Stolta kan vi berätta att år 2013 äntrade 25 kvinnliga cyklister Malmös cykelbanor för första gången. Cykelskolan har som vanligt bjudit på skratt, glädje, och skrapsår - till våren köper vi knä- och armbågsskydd! Cykelskolan Lindängen Efter att ha intervjuat och lyssnat på de boende i området framkom ett starkt uttalat önskemål om att starta en cykelskola. Under året har två kurser genomförts. Här har deltagarna lärt sig att övervinna rädslan och våga trampa sig fram på en cykel. För flera av kvinnorna hade det ställts krav på att kunna cykla för att få en anställning. Intresset har varit stort och tyvärr kunde inte alla erbjudas en plats. Därför fordras fler frivilliga och kompletterande inköp av cyklar. Cykelskolan har varit omskriven i dels Vårt Malmö och dels i Röda Korsets tidning Henry och har via artiklarna väckt intresse i flera stadsdelar. Språkhörnan Språkhörnan på Malmö Stadsbibliotek har bedrivits varje onsdag under våren och hösten Under våren träffades vi kl men till höstterminen kortade vi Språkhörnan med en halvtimme så numera slutar vi kl Anledningen var att vi märkte att vi inte 14

16 alltid orkade "distansen ut" och detta gällde både volontärer och besökare. Men givetvis får både frivilliga och besökare sitta kvar om man är inne i ett bra samtal! På Språkhörnan på Stadsbiblioteket är totalt cirka 15 volontärer aktiva men alla kommer inte varje onsdag utan en del kommer varannan gång. Vi har fått flera nya frivilliga under året och entusiasmen har varit stor, det har vi märkt på bland annat den frivillig-träff som vi hade i december. Vi var 13 frivilliga som träffades över en catering-middag från Yallatrappan, och vi fick då tillfälle att både lära känna varandra lite bättre och även dryfta en del frågor kring verksamheten. Vi har även haft ett utbildningstillfälle då vi fick lära oss lite om språkinlärning. Vid varje onsdagsträff dukar frivilligledarna fram vatten och frukt som Röda Korset bjuder på och sedan börjar "pratet". En volontär kan ha en till fyra besökare att prata med, lite beroende på hur många volontärer vi har på plats. Vi försöker fördela volontärerna så gott det går, så att besökarna ska få så mycket tillfälle som möjligt att praktisera sina svenskkunskaper. Besökarna har oftast varit elever som läser eller läst SFI fast även nyanlända har kommit till sammankomsterna. Men Språkhörnan får sägas var mest lämpad för besökare med så pass mycket svenskkunskaper att man inte mer än i undantagsfall behöver ta till exempelvis engelska. I de fall besökarna inte förstår mer än väldigt lite svenska måste konversationen läggas på hyllan och så får volontärerna istället agera lärare vilket de flesta av oss inte har kompetens till. Dessutom måste en volontär i sådana fall ägna sig åt bara en besökare, vilket gör att vi inte kan hjälpa så många. Men alla är givetvis välkomna att pröva om Språkhörnan passar dem. Träna svenska Drottninggatan Verksamheten har varit en organiserad språkträning i svenska språket och varit ett komplement till samhällets organiserade svenskundervisning. Någon föranmälan för deltagande i gruppen har ej fordrats. Under våren genomfördes språkträning en gång i veckan med deltagare från en mängd olika länder. Det gemensamma målet har varit att bli tryggare i att våga tala svenska. Att tala svenska har alltid skett i dialog med deltagarna. Frivilligledaren, som varit aktiv under flera år, avslutade sitt upp drag i juni. Inför hösten hade flera gruppdeltagare kommit in på sina respektive utbildningar. En mindre grupp har under hösten träffats för att konversera på svenska och framförallt få en stunds social gemenskap, ett behov som har varit markant. Träna svenska Lindängen Många vuxna har stora språkkunskaper samtidigt som de upplever ett utanförskap på grund av att de inte behärskar svenska språket. Deltagarna har under året träffats i Framtidens Hus där det med stöd av kretsens frivilliga har tränats i svenska. Tillsammans med Folkuniversitetet har under december anordnats tre Språkskådespeleri, som är en annan form för språkinlärning. Under hösten har flera byten av frivilliga skett varför stabiliteten i gruppen varit sämre. Planering har gjorts för att nästa år börja med ett annat upplägg och samtidigt byta lokal. Detta gör att deltagarnas barn också kan följa med och under de vuxnas svenskträning bli sysselsatta av anställd personal. 15

17 Träna svenska på boendet Kirseberg På ett boende i Kirseberg tränar vi svenska med ensamkommande flyktingungdomar. Boendet har nu blivit ett första transitboende vilket innebär att ungdomarna som kommer dit oftast inte är där längre än i några dagar, då de endast bor där i väntan på annan tillfällig placering. Detta innebär att mycket av tiden går ut på att träna grundläggande svenska. Detta gör vi på olika sätt, antingen individuellt med hjälp av bilder och böcker eller i större grupp med hjälp av en whiteboardtavla. Mycket går ut på att lära ungdomarna alfabetet, siffrorna och grundläggande fraser. En del blir boendes under en längre period och för dem handlar det mycket om att hjälpa till med läxorna och träna inför prov i skolan. Då det inte är jätteovanligt att ungdomarna hellre gör annat än läxor försöker vi spela spel och läsa fotbollsböcker, allt för att träna! Antalet ungdomar och frivilliga varierar från vecka till vecka, ibland är vi fyra frivilliga på sex sju ungdomar och ibland är vi två frivilliga på en ungdom. Under våren har gruppen bestått av en frivilligledare och sju frivilliga. Hälften av oss åker dit jämna veckor och andra halvan ojämna veckor. Vi har alltså varit där var sjunde dag, istället för var fjortonde dag som det var innan. Inför sommaren löstes gruppen upp eftersom de flesta flyttade från Malmö/Lund och endast en frivillig blev kvar. Det dröjde en bit in på hösten innan vi hittat en ny frivilligledare och nya frivilliga för att fortsätta med verksamheten som tidigare. Här följer så rapporten från vår nya frivilliggrupp. Vi har under hösten varit åtta stycken frivilliga som är med i frivilliggruppen och tanken är att man som frivillig besöker boendet varannan vecka, så fyra stycken ena veckan och fyra stycken andra veckan. Första tillfället vi under hösten var på boendet var den 30 oktober. Inför hösten 2013 så var det en frivillig kvar från förra terminen. Gruppen fick en ny frivilligledare och sex nya frivilliga rekryterades. Uppstarten för verksamheten efter sommaren har bestått i att bestämma hur ofta vi ska vara på boendet och lära känna varandra i gruppen lite. Det har även handlat om att lära känna boendet och behoven som finns där, ta kontakt med personalen och besöka boendet. Vi har nu en kontaktperson på boendet. Personalen har diskuterat igenom bästa dag och tid för oss i gruppen att komma och det blev fortsatt onsdagar mellan 18:30-20:00. Just nu är det bara killar på boendet. Spridningen är stor hur länge man varit i Sverige, en del har precis kommit och stannar bara ett par dagar men det är många som har varit där i flera månader och några uppemot ett år. Vissa väntar på besked att få stanna och vissa har fått permanent uppehållstillstånd och väntar på annat boende. Den mesta hjälp som efterfrågas är hjälp med grundläggande svenska. Här har vi improviserat lite hur vi gör, antingen genom att kolla i en bok, bara sitta och prata eller ritat bilder och använt svenska ord. Det är även killar som går i skolan och velat ha hjälp med sina svenska läxor, några har också velat ha hjälp med matte. Det har varit olika många ungdomar som kommer, alltifrån två till sju stycken. Enligt personalen så har de börjat sprida sig på boendet att Röda korset kommer. Under de sex gånger vi varit på boendet så har vi beroende på hur många frivilliga vi varit delat upp oss på flera avdelningar men har vi bara varit två frivilliga så har vi stannat på en avdelning. 16

18 Läxhjälp Alla barn och unga har rätt till en god och likvärdig utbildning enligt Barnkonventionen, svensk läroplan och skollag. Tyvärr ser verkligheten i Malmö inte riktigt ut så idag. Alltför många barn och unga lämnar skolan utan de kunskaper som krävs i vårt samhälle. Orsakerna till detta är många och komplexa, men vi vet en del om vad som kan göras för att förbättra situationen framåt i tiden. Det pågår ett omfattande skolutvecklingsarbete beslutat på politisk nivå OCH många ideella personer och organisationer gör stora insatser för att komplettera skolans arbete. En viktig sådan insats är Storstadskretsens olika läxhjälpsgrupper en del av RK:s medmänskliga insatser. Vi inom Röda korset ser oss främst som ett komplement till föräldrarna och som ett extra vuxenstöd. Vuxna i alla åldrar bidrar till att stimulera och motivera barn och unga att göra läxor, utveckla sitt tänkande och skapa ett gott självförtroende. Att ges tid att i lugn och ro läsa en text som man kanske inte riktigt förstått, ställa frågor om skolarbetet men också om andra viktiga frågor i livet som kanske inte fått plats i skolan. Läxhjälpen ger också barn och unga nya kontakter och förebilder som blir viktiga i deras utveckling. Lära sig kan alla! men inte på samma sätt och inte på samma dag. För att bli ännu bättre på detta har vi sedan 2012 inlett ett samarbete med två andra organisationer, Drivkraft Malmö och Individuell Människohjälp genom att driva en kampanj som vi döpt till Läxhjälp Malmö. Under de två år som vi funnits har kampanjen samarbetat med Malmöfestivalen och med Lauritz auktioner. Vi har fått stöd från flera företag och totalt samlat in ca kronor som stöd till verksamheten. En annan viktig del i kampanjen är att rekrytera nya frivilliga till våra verksamheter. Vi i Storstadskretsen har tillsammans med IM kunnat ha en projektledare på halvtid som både fortsätter rekryteringsarbetet men också samordnar och stärker våra insatser. Under året har vi också tillsammans erbjudit våra läxhjälpare olika utbildningsinsatser som till exempel Att lära på ett annat språk än svenska och Hur kan jag som vuxen vara en förebild och bidra till ökad studiemotivation. Vi planerar att fortsätta detta samarbete även nästa år och har en planerad träff med generalen för Malmöfestivalen. Läxhjälp Lindängen Studieverkstaden vid Lindängeskolan startade 2010 och har varit en social verksamhet för elever i grundskolan med fokus på läxläsning. I Studieverkstaden har frivilliga delat med sig av kunskap om studieteknik och vidare studier för framtida yrkesval. Frivilliga har två gånger i veckan haft läxhjälp på skolan och där fått disponera skolbiblioteket för sin verksamhet. Intresset för de frivilligas närvaro och insatser har varit stort. Glädjande har också varit att en av stamgästerna på läxhjälpen blev utsedd till Årets elev. De frivilliga kände ökad stimulans att fortsätta sina insatser med läxhjälpen. Sedan hösten 2011 håller studieverkstaden till på Lindängens bibliotek. Vi har läxhjälp på tisdagar och samt på torsdagar Vi bjuder på frukt och juice som mellanmål för att eleverna ska fortsätta orka studera. Studieverkstaden prioriterar att hjälpa mellanstadie- och högstadieelever, men har vi tid och möjlighet så hjälper vi också andra. Vi är väldigt eftertraktade av våra etablerade studerande och när de gäller de andra är det upp till oss att skapa en trygg och välkomnande tillvaro så att dessa studerande ska kunna känna sig hemma nog för att sitta och plugga. Att bekanta sig med eleverna är viktigt 17

19 för att man ska kunna vinna deras förtroende, och läxhjälparna upplever att eleverna inte bara uppskattar själva läxhjälpen utan också tycker om att sitta och småprata. Under höstterminen 2013 har samarbetet med biblioteket och dess personal blivit djupare, och numera planerar vi våra aktiviteter tillsammans så att de inte ska krocka med varandra. I bibliotekets vårprogram för 2014 kommer läxhjälpen att få en mer framskjuten plats jämfört med tidigare. Då och då organiserar vi aktiviteter för barnen även utanför ramen för den direkta läxhjälpen. Under 2013 har vi gått en guidad stadsvandring i Malmö, haft filmvisningar på biblioteket, haft en wii-turnering på biblioteket, varit på SEA-U marint kunskapscenter på Ribersborg samt varit på bio. Vårterminens avslutningsaktivitet bestod av grillning och lekar i parken på Lindängen, och höstterminens avslutningsaktivitet blir filmvisning och julmys på biblioteket. Läxhjälp på Stadsbiblioteket Vi vänder oss till gymnasie-, komvux- och SFI-elever. Vi har haft läxhjälp klockan varje torsdag under skolterminerna förutom under loven. Alla elever som har kommit till läxhjälpen har haft invandrarbakgrund. En del av gymnasisterna har haft hela sin skolgång i svensk skola, en del bara några år. Ganska många kommer från språkintroduktionsklasserna inom gymnasieskolan, där vi går ut med speciell affischkampanj om läxhjälpen varje termin. Komvux- och SFI-eleverna från olika stadier hittar oss genom bibliotekens programannonsering. Läxhjälpsgruppen består f.n. av sex personer, mellan ca 30 och 65+ år gamla. Vi brukar vara 3-5 hjälpare per gång. Två personer har under året lämnat gruppen för att gå över till läxhjälpsverksamhet på andra ställen, och tre har nyrekryterats. Ingen av oss är lärare, men alla har akademisk bakgrund, och vi har nyligen rekryterat en lärarhögskolestuderande med svenska som andraspråk som specialämne. Tre personer i gruppen har specialkompetens i matematik, det ämne som det har varit störst efterfrågan på. Läxhjälpen görs individuellt, en elev åt gången per hjälpare. I genomsnitt har vi haft ca 3-4 elever per gång, men det varierar mycket över terminerna, någon gång ingen alls i början och slutet av terminerna, andra gånger 6-8 elever. Störst efterfrågan har det varit på hjälp med matte, oftast åk 1, därefter hjälp med skriftliga hemuppgifter i olika ämnen, där det ofta har behövts stöd både med ämneskunskaper och svenska språket. F ö hjälp med kompletterande bakgrundskunskaper och stöd i läsförståelse för att klara hemläxor i historia, samhälle, geografi, religion och i NO-ämnen. Några elever har återkommit under en period, andra har kommit bara en enstaka gång. SFI-elever på litet högre nivåer har börjat komma på senare tid. Vi upplever att det varit väldigt givande att vara läxhjälpare och att läxhjälpen har varit väldigt uppskattad av eleverna även vid de tillfällen då vi inte kunnat hjälpa till ämneskunskapsmässigt, utan det snarare har varit fråga om hjälp med läsförståelse och allmänna bakgrundskunskaper. 18

20 Läxhjälp Västra hamnen På boendet i Västra hamnen bor trettiotalet pojkar i åldern som kommit ensamma till Sverige. Samtliga har uppehållstillstånd. Efter förfrågan från boendet startades läxläsningsverksamhet upp i maj Läxläsning erbjuds två kvällar i veckan (tisdagar och torsdagar) kl och under 2013 har vi i huvudsak stött en handfull ungdomar med läxor och andra hemuppgifter i svenska, historia, samhällskunskap, religion, matematik och naturvetenskap. I de ämnen där vi inte haft fackkunskaper på tillräcklig nivå har vi bidragit med informationssökning via webbplatser och med resonemang kring uppgifterna. Verksamheten får stor uppskattning från de som besöker oss och de frivilliga känner att de är till hjälp och skapar engagemang. Under året har ett par aktiviteter utanför läxhjälpen genomförts, bland annat ett besök på en MFF-match. Detta tillsammans med att vi under året ofta även funnits tillgängliga under loven och att killarna är välkomna att besöka oss även om de bara vill umgås och prata lite, skapar förtroende, kontinuitet och ökat intresse för läxhjälp. Frivilligledarskapet har under 2013 delats av två personer, en med fokus på ekonomi och en på schemaläggning/kurser. Gruppen förlorade ett antal medlemmar under vintern och har under våren och hösten gjort flertalet nyrekryteringar. Tidigare fokus på att få struktur och tydlighet i vårt arbetssätt har gett de nya medlemmarna goda förutsättningar så samtliga har snabbt kommit in i verksamheten. Läxhjälp Stenkulaskolan Första halvåret 2013 fortsatte verksamheten från hösten 2012 med en tisdags- och en torsdagsgrupp. Samarbetet med skolan fungerade bra även om ibland våra frivilliga uppfattade att lärarna ville påverka verksamheten mer än vad som var avsikten. Vi hade och har stort stöd av skolledningen. Vid varje tillfälle träffade först våra frivilliga elever från åk 1 och senare samma dag elever från åk 3 och för de yngsta barnen handlade det främst om språkträning. För de äldre mera om just hjälp med läxorna. Sammanlagt har sju frivilliga deltagit och ansvarig för verksamheten från RK har Kerstin Larsson, styrelsen varit. Vid vårterminens slut träffades alla frivilliga, skolledningen, några lärare, vår projektledare och Kerstin Larsson för en utvärdering. Alla var överens om att behovet var stort av att fortsätta och att de svårigheter som funnits bl.a. i att samla barnen i ändamålsenliga lokaler och andra aktiviteter som påkallade deras uppmärksamhet skulle skolan försöka åtgärda. Av olika skäl slutade de flesta av våra frivilliga och kvar fanns bara två som kunde fortsätta. Efter kampanjen Läxhjälp Malmö hade vi fått in ett par intresseanmälningar som vi kunde matcha med skolans behov, nämligen att finnas på plats under skoltid. Tyvärr är det ytterst få av våra frivilliga som kan komma ifrån så tidigt som de yngre barnen kräver. I oktober kunde vi så komma igång igen och våra 4 frivilliga har träffat 20 barn från åk 2 en gång per vecka. Fokus har legat på lästräning och berättande. I skrivande stund har vi ännu inte haft någon utvärdering av höstens insatser men planen är att under våren skall 20 nya barn få samma hjälp som höstens grupp. 19