Barken ny GULDgruva. Håll koll på skogsvägen. Granbarkborrar älskar reservatet. Lyckat test av GPS. Växtvärk hotar sågverken.

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms Ny strid om reservat Barken ny GULDgruva Håll koll på skogsvägen Granbarkborrar älskar reservatet Lyckat test av GPS Växtvärk hotar sågverken HEMMA HOS GUNNAR HEIBRING Samarbetet lyfter bygden Fiskelycka i Det Goda Landet 7 billiga skogsbilar!

2 Hej skogsägare! Vi gör det lättare att vara företagare. Att vara skogsägare är att vara företagare. Vi har hjälpt Sveriges skogsägare under deras livskurva i generationer och är idag ledande aktör inom juridik och ekonomi till landets skogsägare. Den nya tiden är här och vi hjälper till att ta tillvara på möjligheterna oavsett var i livscykeln du befi nner dig. Förvärva Äga Överlåta Skogsägarens livskurva Förvärva Äga Överlåta Skogsekonomisk Bokslut och Generationsskifte rådgivning deklaration Fastighetsvärdering Analyser av Affärsutveckling Fastighetsförmedling fastighetsmarknaden Intrång Fastighetsrätt Förvärvskalkyler Skogsbruksplaner Skatteutredningar Skogsbyrån LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. På hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret

3 INNEHÅLL Nummer ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Foto: Jan Vainult Nästa nummer utkommer 14 december TEMA: Utbildning/ekonomi Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se PÅ SKOGSBILVÄGAR krävs en hel del extra för att komma fram. Vi har kollat marknaden för begagnade skogsbilar. Sidan 44 Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Tf redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Sven-Erik Petersson och Karin Vestlund. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö EN NY BOK om Nya tiders skog ger en bred inblick i att sköta skogen. Sidan 29 5 LEDARE: Tendensen till förtroendeklyfta mellan näringen och myndigheten är allvarlig. 6 PROFILEN: Gunilla Aschan, skogs ägare, banktjänsteman och ledamot i Södras styrelse. 10 BARKBORRAR: Årets katastrof regnade bort, men hotet om att det våras för borren är kvar. 12 FORSKNING: Tips om vägunderhåll Minska vibrationerna i hytten Exempel på föredömlig lövskog Billigare transporter 16 SKOGSGÅRDEN: ett paraply av gemensamma satsningar gynnar den enskilda gården. 22 NÄRINGSPOLITIK: Flera miljömål att hålla koll på. 24 NYHETER: Skogsstyrelsen vill ha mer reservat. 26 FORSKNING: Barken en guldgruva för nya nyttiga kemiska substanser. 29 SKOGSSKÖTSEL: Heltäckande bok om att bruka skogen. 30 POLITIK: Janne bevakar skogen i Bryssel. 32 TEKNIK: Allt från gårdssågverk till nya bilar. HÖSTKÄNSLA, fast knappast i skogsnäringen som går för högtryck, men det finns en risk för att marknaden sågas sönder. Sidan 43 EN TEST av GPS-mottagare visar att de blivit mycket bättre på några år. Sidan 47 CALLE BRED- BERG har fångat sina naturupplevelser i en fotobok. Sidan 40 TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA 40 KULTUR: De djupa skogarna och vida fjällen i Arvidsjaur fångade med kameran. 42 MARKNAD: Frågetecken runt sågverkens expansion. Nya vindar i Skogsindustrin, mer fokus på lönsamhet än expansionslust. 44 FORDON: Tips på bra begagnade bilar. 47 TEKNIK: Ny glädjande test av GPS-utrustning. 50 BIOENERGI: Mycket av värdet hamnar hos värmeverket. 52 EKONOMI: Mer vägledning om generationsskiften. 61 NAMN & NYTT: Håller koll på näringspolitiken. 62 KRÖNIKA: Nyttig kraftsamling. GUNILLA Aschan framhåller ekonomisk planering i skogsbruket, själv får hon tillfälle att praktisera det på gården. Sidan 6 JANNE Näräkkä lyfter det nordiska familjeskogsbrukets frågor i Bryssel. Sidan 30 Gunnar Heibring, ordförande i Norrskog. Foto: Pär Fornling VI SKOGSÄGARE 5/07 3

4 New FÖRMÅNLIG FINANSIERING VIA HANDELSBANKEN FINANS FÖRST MED SERVOSTYRNING! Svängrum Våra björnstarka 4-hjulsdrivna terränghjulingar har blivit berömda för prestanda, säkerhet och tillförlitlighet. För den modernaste tekniken och den högsta kvalitén. Smidiga, robusta maskiner för hårda tag under många år. Nu ökar vi försprånget igen med nya Grizzly 700! Det är den största och starkaste i klassen och har en nyutvecklad råstark, vattenkyld och vibrationsfri motor. Ny typ av chassie och delad bakaxel ökar komforten ytterligare. Som alla våra arbetsmaskiner har Grizzly 700 kardandrift, Ultramatic hög/lågväxel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD och diffspärr. Liksom justerbar fjädring, hög markfrigång, brett tillbehörsprogram och 5 års fabriksgaranti. Och det bästa av allt. Det här är den första terränghjulingen med Electronic Power Steering, elektrisk servostyrning. Den gör Grizzly 700 skönt lättstyrd samtidigt som slag och ryck i styret dämpas. Nu blir det en fröjd att ta sig fram även i den besvärligaste terräng. Grizzly Power GRIZZLY GRIZZLY 660 -GRIZZLY GRIZZLY 350

5 Inte så klyftigt... T änk er att lapplisorna fick en 50-lapp för varje bilist som åkte fast för felparkering... Systemet har faktiskt tillämpats i skogen. På 1600-talet drygade statens jägmästare ut lönen genom att bötfälla skogsägare på provision. Hundratalet bönder åt gången kunde dras inför rätta. Ju fler som fälldes dess större blev lönen för tjänstemännen. Det gjorde att anklagelserna ofta vilade på lös grund och en del gick fria, men många fälldes. Oftast var brottet att någon arm bonde fällt en ek, vilka då var statens träd. Som professor Lars Kardell lakoniskt konstaterat bidrog systemet till ett långvarigt dåligt rykte för statens jägmästare. LEDAREN TACK OCH LOV har det hänt en del. I dag är myndigheten och skogsägarna sällsynt jämspelta. Skogsstyrelsen kan visserligen tala maktspråk, men har trubbiga maktmedel för att driva igenom skogsvårdslagen. Rättsfallen är få och nyckeln till myndighetsutövning är information, utbildning, rådgivning och inspiration. För att det ska fungera krävs en samsyn mellan myndigheten och näringen. Utan den ömsesidiga relationen fungerar det inte alls. Därför är den förtroendeklyfta som nu kan anas allvarlig. Skogsstyrelsen går helt enkelt i otakt med opinionen och näringen. Myndigheten är på offensiven i miljöfrågorna och på defensiven i produktionsfrågorna. Trots att pengarna inte räcker pläderas för ännu fler reservat och reglerna för generell hänsyn skärps. Det talas entusiastiskt om nygamla områden som skogens sociala värden men man är direkt skeptisk eller avvisande till en massa medel för att öka produktionen. Entusiasmen lyser med sin frånvaro i Jönköping. Och det är synd, för entusiasm är en grundbult i skogsproduktion. FÖRVISSO HANDLAR det om en balansakt värdig en cirkuskonstnär. Produktion ska balanseras mot miljö. Skogsstyrelsens roll ska balanseras mot Naturvårdsverkets. Och myndighetens överordnade roll balanseras mot behovet att agera hand i hand med näringen. Det sistnämnda blir inte lättare av att Skogsstyrelsen sitter med fingrarna långt ner i syltburken genom att sälja tjänster till skogsägare som de i nästa led ska kontrollera. Men det förekommer också en del orimliga krav från näringen att myndigheten ska spela i deras lag. I grunden finns ett ganska svårtolkat uppdrag som utformas av regeringen. Går det snett är det upp till den att korrigera med tydliga direktiv. Det är orättvist att bara skjuta på pianisten. MEN NÄR SKOGEN NU välsignats med en egen myndighet (till skillnad från bilar, gruvor, IT-företag och andra näringar) är det ändå rimligt att den driver utvecklingen av skogsnäringen. Saker och ting skulle vara mycket enklare om man (som på miljösidan) hade ett konkret produktionsmål att styra mot, precis som i Finland. Ytterst handlar målet om hur många kubikmeter skog vi bör avverka i framtiden. Det kan vara något för Eskil Erlandsson att fundera på till vårens proposition. Oavsett vilket gäller det att till varje pris inte låta förtroendeklyftan fördjupas, utan överbrygga den. Minnet i folksjälen tar lång tid att tvätta bort och man behöver inte alls gå hundratals år tillbaks i tiden för att hitta en auktoritär myndighet som drev på med hot och piska. De medlen är borta och lär aldrig komma tillbaks. Nu handlar det om att värna det ömsesidiga förtroende som skogspolitiken vilar på. Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 5/07

6 PROFILEN Aktiv skogsägare som lämnat sågen hemma Att arbeta på skogsgården handlar inte bara om röjsåg och planteringsborr. Gunilla Aschan råder alla att också ägna tid åt planering och ekonomi. Text & foto: Pär Fornling För ett år sedan tog Gunilla Aschan plats i Södras föreningsstyrelse. Det blev en utmaning på många sätt, och det faktum att tiderna är sällsynt goda gör inte frågorna lättare. Snarare tvärtom. Går rörelsen dåligt är åtgärderna ofta ganska givna. Det handlar om att dra ner och anpassa kostymen. Nu, när det går bra, finns många fler möjligheter att fatta fel beslut. Det känns som ett stort ansvar, men är också väldigt roligt och stimulerande. Ska föreningen dela ut vinsten till medlemmarna eller utveckla företaget? Både och. Jag tycker nog det är läge att dela ut minst en så stor andel som är brukligt. En grundläggande fråga är förstås om föreningen kan avkasta kapitalet bättre än medlemmen i sitt företag. En tänkbar variant är att medlemmen får välja. Hur ska det gå till? Det kan ta lite olika former, vindkraften är ett möjligt område. Det är ett nytt affärsområde inom Södra och kan resultera i att vi bygger vindkraftsparker på lämpliga lägen där medlemmar erbjuds att bli delägare. Det kan passa en del skogsägare, medan andra hellre investerar i den egna gården. Jag tycker det är en elegant lösning att först dela ut pengarna och därefter låta den som vill återinvestera dem i föreningen. Är det läge för vindkraft här på Ullälva gård? Nej, här blåser för lite. Men vi är delägare i en vindkraftspark. I första hand gick vi in av miljöskäl, men det har också varit en bra investering. Hur hamnade du här? Det är en släktgård och jag insåg ganska tidigt att jag förväntades ta över en dag. Kändes det betungande att ha framtiden utstakad? Tvärtom var det snarare en trygghet. Jag passade på att prova lite olika jobb efter min examen som agronom, hela tiden med tanken att vidga erfarenheten tills jag återvände hit. Vilka arbetsplatser hann du testa? Det började som finanskonsult och via Första sparbanken kom jag till finansdepartementet och arbetet med den stora skatte reformen i slutet av 80-talet. Nu är jag chef för specialistgruppen Jord & skog Nordea. Det innebär en del resande, men jag har arbetsplatsen här hemma. Hur länge har ni bott här? Vi flyttade ner hit och tog över Hur stor är familjen? Jag och Wilhelm har tre barn. Äldsta sonen, med samma namn som pappa, är 18 år, Arvid 16 år och Ulrika 13 år. Vad har ni för produktion på gården? Vi brukar 160 hektar åkermark, 100 hektar naturbeten och 280 hektar produktiv Gunilla Aschan gillar höstens klara luft och färgprakt. skogsmark. Mjölkkorna är borta, men vi har köttdjur och en egen stycklokal där vi säljer kalvkött direkt till konsumenterna. Hur går det? Riktigt bra, nu är det ju medvind både för jord- och skogsbruk. Köttförsäljningen har ökat till 30 kalvar om året. Närheten till Linköping underlättar förstås, det är bara ett par mil in till stan. Dessutom vill många satsa lite extra på bra mat. Köttet är Krav-märkt och kunderna får själva bestämma hur de vill ha det styckat. Det låter som väldigt mycket att sköta! Ja, för egen del har jag dessutom bankjobbet på deltid och nu styrelseuppdraget i Södra, som nästan är ett halvtidsjobb med tanke på allt som ska läsas in. Min man Wilhelm arbetar heltid med lantbruket. Tidigare hade vi hjälp av ett par anställda, men nu köper vi alla tjänster när det behövs. Hur ser arbetsmarknaden ut? Den är het, för duktiga entreprenörer med praktiskt kunnande finns det rika möjligheter till uppdrag. Det är inte lätt att hitta folk. Arbetar du själv handfast i skogen? Nej, det finns andra som kan göra det arbetet mycket bättre. Däremot engagerar jag mig i planeringen och framtidsstrategin för gården, vilket kan vara nog så viktigt. Man kan vara en aktiv skogsägare utan att gå med röjsågen. Ekonomin och företagandet är en jätteviktig faktor Jag hoppas det kommer med i ett hörn på kampanjen för kraftsamling i skogen. Det räcker inte att bara räkna på varje enskild planta, man måste också se helheten. Genom banken förmodar jag att du möter många nya skogsägare, vad är det för människor? Det finns många duktiga entreprenörer som tjänat pengar på någon annan verksamhet och nu vill gå in i skogen. De kan säkert tillföra näringen en hel del, det är bra med idéer utifrån. Andra köper bara för att det är roligt och kommer nog att tröttna efter ett tag. Kan man finansiera köpen genom brukandet? Nej, vare sig avkastningen från åkermarken eller skogen förklarar dagens priser. Det måste vara andra värden och förväntningar inför framtiden som driver på. Är det risk att brukandet blir passivt när avkastningen förlorar i betydelse? Det kan bli ett problem, därför är det viktigt att få entusiasm kring produktionsfrågorna. Kanske kan man ha ett mentorssystem där aktiva, duktiga, skogsägare inspirerar och stöttar de nya skogsägarna. Uppenbarligen har livet på landet blivit inne... Ja, det är verkligen en omsvängning. Då jag gick i skolan ansågs det närmast töntigt att ha skog, nu har det blivit en livsstil. Når föreningarna de nya skogsägarna? Jag tycker kooperationen är öppen för nya människor, men det gäller att anpassa servicen till vitt skilda behov. En del vill ha närmast total förvaltning och andra behöver inte så mycket mer än en köpare av virket som han eller hon kan lita på. Vi kan bli bättre på att tillmötesgå de olika medlems- 6 VI SKOGSÄGARE 5/07

7 En promenad i glatt sällskap hemma på gården i Östergötland, ett par mil utanför Linköping. kategorierna. Det är en ödesfråga för kooperationen att utvecklas med sin tid. Är de kooperativa idéerna fortfarande gångbara? Det tycker jag. Genom att sälja till ett företag där du själv är delägare är risken att bli lurad minimal. Vinsterna som genereras kommer skogsägaren tillgodo, inte aktieägare med andra intressen. Lantbrukskooperationen i stort har det lite vingligt... För jordbruket har livet i regleringssystemet varit en belastning. Dessutom har man det tufft med handeln där ett fåtal jätteaktörer dominerar. Men det har också brustit i föreningarnas strategiska tänkande. Märks det i plånboken? Det tror jag man kan säga. Priset på nötkött har gått ner trots att vi har en brist. En orsak är nog att de nya finska storägarna är mer intresserade Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 5/07 7

8 PROFILEN Fortsättning: Aktiv skogsägare som... av att få del av vinsten än att höja priset till bonden. Det bekräftar nyttan av att ha renodlade kooperativa företag utan delägare med andra intressen. Har ni någon förädling knuten till skogen? Inte mer än lite ved till husbehov, men det är klart man funderar. Jag inser att det här med turism på landet är jätteintressant. Genom banken kommer jag i kontakt med en del riktigt lönsamma landsbygdsföretag. Vad utmärker ett framgångsrikt företagande kring jord och skog? Det är en kombination av medfött entreprenörskap och att hitta ett framgångsrikt koncept kring de tillgångar som finns på gården. Det behöver inte ha med utbildning att göra, en del har det helt enkelt i fingrarna. Hur kan företagandet förenklas? Det finns en del krånglig och dyr byråkrati. Exempelvis betalar vi kronor om året i tillsynsavgift för stycklokalen. I början när vi sålde fem kalvar om året blev det en ganska stor andel. Det finns fler exempel på samma tema. Och hur är det med skattelagstiftningen för skogsägarna? Jag tycker vi har en bra skogsskattebeskattning med stora möjligheter att reglera resultatet, bara man känner till möjligheterna. Innebär det att en del betalar onödig skatt? Det händer säkert. Det gäller att nyttja möjligheterna och planera långsiktigt. Den som är osäker bör skaffa sig en ekonomisk rådgivare. Det kan vara en god investering. Vad är de finaste stunderna i skogen? Gärna en septembereftermiddag med klart väder när träden skiftar i gult, solen strilar genom trädkronorna och jag kan ta fram svampkorgen. Grafik: LRF Konsult Rekordpris på fastigheter I LRF Konsults prisstatistik över svenska skogsfastigheter pekar siffrorna från våren 2007 fortsatt uppåt. Snittpriserna i landet steg från 285 till 320 kronor per kubikmeter skog, en ökning med 12 procent jämfört med helåret I de södra delarna av landet har snittpriset för första gången nått över 400-kronor per kubikmeter. I Mälardalen ökar priserna snabbast och under den senaste halvårsperioden har de stigit med 18 procent till 378 kronor per kubikmeter. Att priserna fortsätter uppåt beror delvis på att virkespriserna har gått upp rejält, samtidigt har räntan inte stigit i den takt som många befarade. Ett starkare intresse för att äga skog i kombination med ett generationsskifte hos skogsägarna har också satt fart på marknaden, säger Lars Wesslund, ansvarig för mäklerifrågor på LRF Konsult. De som investerat i skogsfastigheter under de senaste fyra åren har sett en stor värdeökning. Priserna på skog i Norrland har till exempel stigit med 68 procent sedan I Mellansverige har uppgången varit störst i landet, med en ökning på 79 procent de senaste fyra åren. Gödsling Lönsammaste åtgärden i din skog! Kalkyl 3 Skogens Gödslings AB har under 30 års tid med sin egenutvecklade metod SG-systemet gödslat mer än ha åt Sveriges skogsägare stora bolag såväl som enskilda skogsägare. Producera virke för 150 kr/m 3, sälj för 300! Genom att gödsla dina lämpliga skogsbestånd kan du producera virke för ca 150 kr/m 3. Rotvärdet för detta virke är normalt ca 300 kr/m 3! Du kan enkelt och smidigt få din skog gödslad på bästa sätt genom att använda SG-systemet. Du får då ett komplett paket innefattande hela kedjan från rådgivning till markburen gödsling med specialutrustning och slutligen GPS-baserad dokumentation. Fler kalkyler och ytterligare information om SG-systemet finns på: SG-systemet Skogens Gödslings AB Tel VI SKOGSÄGARE 5/07

9 ORKA MER I HÖST HUSQVARNA NYA 355F XT /F X GER DIG OVÄNTADE KRAFTER UNDER SKOGSRÖJNINGEN Det här är en av marknadens starkaste och mest produktiva röjsågar. X-TORQ-motorn garanterar högt vridmoment på låga såväl som höga varv, har snabb acceleration, reducerade emissioner och arbetar med extremt låga vibrationer. En motor som i kombination med den specialutvecklade transmissionen ger maximal råstyrka med mindre bränsle. 355F XT /F X har kort riggrör, optimerad vinkelväxel och tumgasreglage. Den levereras med vår unika TrioBalancesele vars ergonomi gör kraften mycket lätt att utnyttja. Kort sagt är Husqvarnas nya 355F XT /F X ett kraftpaket som utvecklats för tuffa förhållanden. Besök din Husqvarnahandlare och rusta dig för höstens prövningar kr inkl. moms Ring Du blir kopplad till din närmaste återförsäljare.

10 NYHETER Här har barkborren härjat fritt Årets rond mot granbarkborrarna vanns med hjälp av regnet, men matchen fortsätter. Och i Osaby naturreservat utanför Växjö är det uppenbart vilka som vunnit. Text & foto: Pär Fornling Från luften kunde man se en ring av rödbruna döende granar kring reservatet. På marken, en gråmulen höstdag, är det som att vandra in i kulissen till en skräckfilm med döda träd. De flesta fällde stormen Gudrun och resten granbarkborrarna. Inte bara här utan långt in på angränsande marker. På grannfastigheterna väntar skogsägarna ännu på den utlovade ersättningen från Länsstyrelsen. Man frågar sig vad som är naturvårdsnyttan av det här, säger Stefan Jerkestål, vars gård gränsar till reservatet. MÅNGA ANDRA frågar sig detsamma. Reservatet bildades med tanke på den gamla granskogen. Nu går här knappt att hitta en enda levande gran. Till att börja med tog Gudrun kubikmeter som fick ligga kvar (frånsett kubikmeter som röjdes bort från vägarna). Virkesvärden för flera miljoner kronor hade kunnat räddats, men framför allt hade man dukat av smörgåsbordet för granbarkborrarna. Nu blev det tvärtom. Redan hösten efter dödades kvarvarande levande granar. Vi noterade till och med att tallarna angreps, berättar Torbjörn Rydå på Skogsstyrelsen, som sköter reservatet. Han kan inte peka ut några sällsynta arter som främjats av förödelsen. En tanke med reservat är Träden som ännu står upp har dödats av granbarkborrar som fått härja fritt. att successivt tillföra död ved. Nu kom allt på en gång och därefter ingenting... DET FANNS förslag om att ta vara på tre fjärdedelar av virket och spara ett mindre område, men Länsstyrelsen, som har avgörandet i sin hand, beslöt att allt skulle lämnas orört, precis som i skötselplanen. Därmed blev resultatet ett granskogsreservat utan granar. Möjligen omprövas den här linjen inför framtiden. I slutet av september hölls en första större konferens, med länsstyrelsen som värd, där frågorna diskuterades. EN STRATEGISK FRÅGA är om man ska ingripa aktivt för att rädda granskog i reservaten. Grannarna till reservatet i Osaby har inga sådana val att Alla var överens att lämna en del av området orört efter Gudrun, frågan var hur mycket. Länsstyrelsen valde att inte göra några ingrepp, frånsett att säkra vägarna. brottas med. Där gäller det att rädda vad som räddas kan när svärmarna av barkborrar söker sig till nya jaktmarker efter festen i reservatet. Stefan Jerkestål räknar med att han avverkat kubikmeter på grund av granbarkborren, däribland 30-årig granskog som angripits, annat är försvagade träd som legat illa till för angrepp. Enligt Skogsstyrelsens beräkningar har minst kubikmeter kringliggande granskog angripits på grund av att insekterna fått fritt spelrum, men det är förstås omöjligt att hålla koll på de långt över 100 miljoner granbarkborrar som kläckts i reservatet. DEN ENDA AKTIVA insatsen har varit att sätta upp fällor, vilket i sig stämt till eftertanke. De beräknas ha kostat ungefär lika mycket (drygt kronor) som det räddade virkesvärdet. Forskarna trodde en tredjedel av barkborrarna kunde fångas, men det blev snarare en tiondel, eller 9 miljoner barkborrar, säger Torbjörn Rydå. 10 VI SKOGSÄGARE 5/07

11 En tanke med reservat är att successivt tillföra död ved. Nu kom allt på en gång och därefter ingenting. Egendomen Osaby Säteri ägs av Naturskyddsföreningen, där ingår ett reservat på totalt 225 hektar, varav 130 hektar skogsmark. större än förra året. Nu blev de i stället hälften så stora. För våra medlemmar handlar det om ungefär kubikmeter. ÄVEN OM EFFEKTEN av fällorna blev begränsad, lindrades förödelsen här som på andra ställen av vädret. Det regnade 300 procent mer än normalt, vilket var som en skänk från ovan, säger Göran Örlander, skogsskötselchef på Södra. I våras fruktade vi för att skadorna skulle bli 3 5 gånger TOTALT RÄKNAR Skogsstyrelsen med att nära en miljon kubikmeter stående skog angripits av barkborre under året. Det är för tidigt att blåsa faran över. Bekämpningen måste fortsätta och alla inblandade vara överens om tagen. De många olika budskapen har varit förvirrade för många skogsägare. Det behövs en gemensam kraftsamling, säger Göran Örlander. VI SKOGSÄGARE 5/07 11

12 Dags att se över vägarna FORSKNING Passa på att se över dina vägar nu, för snart börjar höstregnen och efter vintern kommer tjällossningen. Vägarna behöver underhållas regelbundet för att fylla sitt syfte och vara trafiksäkra. Här följer några tips på åtgärder som kan vara aktuella: Underhåll vägtrummorna. Rensa trummorna så att vatten fritt kan passera. En igensatt trumma kan orsaka stor skada på vägen. I värsta fall kan vägkroppen spolas sönder. Det betyder både en direkt trafikfara och kostsamma reparationer. Här börjar det bli lite för mycket ogräs och det är hög tid för kantskärning. Laga potthål. När vägen endast har enstaka hål och det är långt till nästa hyvling kan potthål lagas för hand. Det är också aktuellt när vägen är svårbearbetad, till exempel i innerkurvor och i anslutning till broar. Potthålen fylls med hjälp av en skyffel och lämpligt material. Överfyll hålen, eftersom trafiken sedan packar materialet. Rensa diken. Utan diken stannar vattnet kvar i vägen, vilket leder till att den håller ihop sämre och förlorar bärighet. Kantskär. För att återställa vägens form och förbättra avrinningen av vatten behöver vägen kantskäras. Kantskärning kan göras med tillsatsutrustning på en enklare basmaskin. Men oftast används en vanlig väghyvel. Återvinn gruset. Genom att återvinna grus vid kantskärning och dikesarbeten kan grusåtgången minska med ungefär hälften jämfört med grusning utan återvinning. Kolla att vattnet kan flöda fritt i trumman. Märk ut vägen. Markera noga ut vägsträckning, trummor, väg- och broräcken med reflexbeklädda käppar inför vintern. I mörker och vid snöfall kan det annars vara nästan omöjligt att se var vägen går fram. Fler tips finns i Kunskap Direkt Vägar, som är Skogforsks internetbaserade kunskapssystem: Stoppa skaket i skotaren Vibrationer är den viktigaste arbetsmiljöfrågan för skotarförare. Ett stort problem har varit att det saknats en standard för att mäta vibrationerna. Därför har Skogforsk och Hultins utvecklat en standardiserad hinderbana som kan bli ett viktigt verktyg för att förbättra skotarförarens arbetsmiljö. HINDERBANAN KAN dels användas för att jämföra vibrationsnivåer hos olika maskiner och dels för att studera effekten av olika vibrationsdämpande åtgärder. Syftet var att skapa en modellterräng som är likadan varje gång man mäter. Det är en förutsättning för att få jämförbara värden mellan olika För att förbättra arbetsmiljön för skotarförare har Skogforsk anlagt en hinderbana där vibrationerna ska mätas. maskiner, säger Petrus Jönsson, Skogforsk. UNDER OKTOBER förra året testades banan i en pilotstudie. FAKTA: Så kan vibrationerna minska Mät vibrationerna. Anpassa körhastighet efter underlag. Kör lugnt och jämnt. Det ger också lägre bränsleförbrukning och minskat slitage på maskinen. Arbeta med lugna och mjuka kranrörelser. Variera arbetsställningen för att undvika slitage på leder och muskler. Ställ in stol och reglage så att de passar din vikt och längd. Byt stol. En sliten stol förstärker vibrationerna och försvårar möjligheten till korrekt stolinställning. Se över hyttupphängningen. Gummibussningarna bör bytas efter timmar. Idealiskt vore om man kunde sänka däcktrycket. Ett lågt tryck minskar vibrationerna. Håll dig i trim. Då har du större möjlighet att minska effekterna på kroppen. Pausa. Ta minst fem minuters rast varje timme. Mätmetodiken är ännu inte helt färdigutvecklad, så det går inte att dra några definitiva slutsatser av resultaten. Men man kan redan nu få en uppfattning om vilka åtgärder som ger stor effekt. Sänkt däcktryck, plandämpning och ergonomiskt korrekt inställning av stolen är några av dessa, säger han. Hinderbanan är 28 meter lång och har hinder i tre olika höjder: 15, 25 och 35 cm. Banan motsvarar terrängklass två, är tillverkad i plåt och lätt att flytta. 12 VI SKOGSÄGARE 5/07

13 Inspireras av lövskog För att visa de potentialer som finns i lövskogsbruket har Skogforsk valt ut tolv demonstrationsytor i södra Sverige. Förhoppningen är att ytorna ska öka både kunskapen och intresset för ett mer aktivt lövskogsbruk. På ytorna kan man se vilken potential björk- och hybridaspskogar har, när bra genetiskt odlingsmaterial väljs och god skötsel bedrivs, säger Lars Rytter, lövforskare på Skogforsk. Han påpekar att hybridasp på bra marker är ett av de mest lönsamma trädslagen som finns i södra Sverige. Intresset för björk har stigit sedan 1980-talet, särskilt i södra Sverige. Men arealen lövplanteringar har inte ökat i takt med intresset. Drygt 300 miljoner barrträdsplantor planteras årligen i Sverige, men endast två miljoner lövträdsplantor. Att andelen lövträd som Nu ges möjlighet att göra som Lars Rytter. Ge sig ut i lövskogen och titta, här begrundar han ett bestånd hybridasp. planteras är så liten beror främst på höga föryngringskostnader, bland annat föranlett av stora viltpopulationer. Dessutom är drivkraften att plantera björk liten, eftersom trädslaget anses ha dålig volymproduktion och stamkvalitet. Men virkesproduktionen går att påverka, både genom valet av genetiskt odlingsmaterial och god skötsel. Många praktiska bestånd har i dag en tillväxt och virkeskvalitet som ligger långt under den som skulle kunna erhållas, säger Lars Rytter. Utplaceringen av ytorna, såväl i fält som på nätet, har finansierats av Föreningen Skogsträdsförädling. Se demonstrationsytorna på Nya möjligheter till billigare transporter En ny metod kan sänka kostnaderna för skogsbrukets transporter med 5 till 20 procent. Det visar Patrik Flisberg i sitt doktorsarbete vid Linköpings universitet. Med tanke på att skogsbrukets transporter kostar fyra miljarder kronor om året handlar det om mycket pengar, dessutom vinner miljön på effektivare transporter. FÖR ATT KLARA detta krävs kunskap om industriernas virkesbehov, virkeslager, vägstandard och vilka fordon som är tillgängliga. En transportledare kan omöjligt hålla all den här informationen i huvudet, säger Bertil Lidén, logistikforskare på Skogforsk. Patrik Flisberg har i samarbete med Skogforsk utvecklat en lösning på problemet. Hans nya optimeringsmetod innebär att stora komplicerade ruttplaneringsproblem kan lösas på kort tid. METODEN TILLÄMPAS av Skogforsk i beslutsstödet RuttOpt, som används för att ta fram detaljerade rutter för timmerlastbilar som kör virke från skogen till skogsindustrin. Våra studier i samarbete med flera skogs- och transportföretag pekar på att Rutt- Opt kan sänka kostnaderna för skogsbrukets transporter upp till 20 procent, säger Bertil Lidén. Hittills har RuttOpt endast använts som ett forskarverktyg, men tack vare den nya metoden blir det nu möjligt för skogsbruket att testa systemet i sin dagliga ruttplanering. Nytt från Skogforsk produceras av Skogsbrukets Forskningsinstitut Kontaktperson på Skogforsk är Anna Franck, tel anna.franck@skogforsk.se På tal om skog och pengar Vi har förmånen att få jobba med många av Sveriges skogsägare, ofta från en generation till en annan. Det har gjort att vi snappat upp en hel del på vägen. Det märks inte minst på de produkter och tjänster som vi kan erbjuda dig i hela skogsbrukets livscykel från plantor och avverkning till lån och placering. Prata med någon av våra lantbruksansvariga eller besök oss på vår hemsida. Välkommen in. swedbank.se FOTO JOHAN EKLUND VI SKOGSÄGARE 5/07 13

14 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER Sen med röjningen? Då heter lösningen 730, som är vårt flerträdsackumulerande energiskördaraggregat. 730 skapar nämligen ett attraktivt bränslesortiment av röjstammarna alltså kapade röjningskostnader och en framtida förstagallring med bra ekonomi! 730 är föregångaren inom energiskördning och idag är den ytterligare förbättrad. Hör av dig för mer information om nya 730. Originalet är som bekant alltid skarpare än kopiorna!

15 Skördar biobränsle i eftersatt röjning John Deere Forestry AB

16 SKOGSGÅRDEN En av turistanläggningarna som byggts av fiskevårdsföreningen, med entrén flankerad av jämtländska och svenska flaggan. Namnet på vägen känns naturligt... Ytterligare en säck ved på väg mot Norge. Skoterleden är en del i den gemensamma satsningen mellan markägare och skoterklubben. Skogen och turismen vinner på samarbete Norrskogs nye ordförande är en fullblodsentreprenör som ser oändliga möjligheter för turism och landsbygdsföretagande. Han förverkligar sina visioner i Valsjöbyn, denna lilla ort vid norska gränsen som snart dyker upp i biosalongerna. Text & foto: Pär Fornling Resan upp från Östersund och Krokom går längs Fiskevägen som slingrar sig fram i det jämtländska landskapet, med dramatiskt grangröna höjder ner mot glittrande vatten. Och mest av allt glittrar det i Valsjöbyn, där fisket visar sig vara lite av livsnerven. Vi stannar till i affären för några ärenden och får en första inblick i vad som visar sig vara nyckeln till samhällets livskraft; samverkan och landsbygdsföretagande som står på flera ben. När affären var nedläggningshotad för några år sedan tog byalaget över och bildade ett aktiebolag med delägare i byn. Det fungerar jättebra. Dessutom ställer alla upp och ger ett handtag när det behövs. Butiksinredningen där borta vid fruktavdelningen har byggts av frivilliga krafter och virket är skänkt av skogsägare, berättar Jeanette Olofsson medan hon slår in varorna. En knapp mil innan norska gränsen kommer vi till Valsjöbyn. HIT KOM Gunnar Heibring från västkusten och barndomens Göteborg, där föräldrarna hade matservering. Vi tillbringade många somrar i norra Sverige. Det där präglade mig på något sätt. Jag blev förtjust i fjällen och återvände hit tillsammans med min bror i slutet av 70-talet. Vi köpte en massa baracker och annat som blivit över efter ett kraftverksbygge i närheten. Av det byggde vi en turistanläggning med 35 bäddar och en matsal för 110 personer, berättar Gunnar Heibring när han tar emot i det grå huset nere vid vattnet. Det är ett något senare bygge, av virke från den egen skogen, som blivit en allt större del av tillvaron. Inte minst sedan i somras då Gunnar blev ordförande i Norrskog. MAN KAN tycka det var lite långsökt att bygga hotell, med tanke på att han precis etablerat sig som radiohandlare på västkusten. Men efter några års långpendling följde den rörelsen med till Jämtland. Så gav det ena det andra. Hotellet behövde ved till uppvärmning och bröderna ville förlänga turistsäsongen in mot vintern. Därmed låg det nära till hands att skaffa skog. Förutom att arrendera ett par tusen hektar mark för fågeljakt kom Gunnar över ett rejält skifte av staten för 20 kronor skogskubikmetern, vilket var ett normalpris Drygt tio år senare gjordes senaste köpet som fick skogsgården att växa till dagens VI SKOGSÄGARE 5/07

17 Gunnar Heibring hoppar in i grävmaskinen som får göra mycket arbete på skogsgården. hektar produktiv skogsmark. Då hade priset stigit till 85 kronor skogskubikmetern (i dag är det svårt att köpa skog för under 200 kronor kubiken). I den vevan såldes hotellet och Gunnar beslöt att satsa rejält på skogen. Han köpte en begagnad skördare (som nu är såld), skogstraktor och en åtta tons grävmaskin. Det är en utmärkt investering jag gärna rekommenderar fler att göra. Jag använder grävaren till att rensa diken, städa efter avverkningar, bygga vägar, lite entreprenadjobb och inte minst markberedning. Jag vänder ner humusen och kan plantera i ren mineraljord, vilket håller snytbaggarna borta. På så sätt klarar vi oss utan giftbehandlade plantor. Det brukar bli runt planteringsfläckar per hektar. Eftersom jag sällan tar upp större hyggen än 2 3 hektar, kan det dessutom vara svårt att komma in med en vanlig markberedare, berättar Gunnar Heibring. Den banddrivna maskinen är en är en Hymans Valmet som Fortsättning sid 18 VI SKOGSÄGARE 5/07 17

18 SKOGSGÅRDEN Närheten till vatten och fiske är en tillgång för skogsgårdarna som kan utvecklas ännu mer. Fortsättning: Skogen och turismen... ny kostar kring kronor, men han köpte den begagnad från Norge för halva nypriset. Ett naturligt val av plats för plantering är där det tidigare funnits ett träd. NÄRHETEN TILL Norge har sina fördelar. Investeringen i en helautomatisk, traktordriven, vedmaskin (Haiki Pilke för kronor) betalar sig genom att sälja ved till de många vedeldade norska stugorna. Den senaste noteringen är ett hämtpris på 60 norska kronor, inklusive moms, för en säck på 60 liter. Det brukar bli kubikmeter kluven ved om året. Men det stora plusvärdet med Norge blev uppenbart redan 1979 då han träffade hustrun Doris som kommer från en skogsgård några mil in på den norska sidan. Svärfar har inspirerat mig mycket i skogsbruket, säger Gunnar Heibring. Utbytet över gränsen är stort inom flera områden. Inte minst har många norrmän sommarhus i Valsjöbyn och kommer dit med fiskeutrustning i bagaget. FISKET ENGAGERAR Gunnar nästan lika mycket som skogen. Inte för att själv stå med spöet, det blir det sällan tid till, utan som en del i att nyttja skogsgårdens möjligheter till naturturism. Gunnar Heibring som är ordförande i Valsjöns fiskevårdsområde, som i sin tur samarbetar med ett par andra fiskevårdsföreningar. Tillsammans marknadsför man sig som som Hotagsbygden och kan Mycket av skogen har varit dimensionshuggen. Det innebär att alla träd över en viss dimension avverkats, vilket skapat arbetskrävande restskogar. Här kommer Gunnar att gallra fram granen. sälja fiskekort till hela hektar fiskevatten. Och storleken har betydelse i de här sammanhangen. Vi måste samarbeta för att nå framgång. Går det bra för grannen, som också satsar på turism, går det också bra för mig. Vi behöver fler entreprenörer och fler arrangemang som ökar attraktionskraften för hela bygden. Det blir alla vinnare på, säger han. EN ANNAN UPPENBAR fördel är marknadsföringen där det börjar hända en hel del. (Exempelvis har skogsägarföreningarna, LRF och fiskevattenägarna avtal med Sveaskog som ger rabatter för att medverka på hemsidan www. inatur.se) För det 50-tal markägare som ingår i Valsjöns fiskevårdsområdesförening drar försäljningen av fiskekort in kring kronor om året. Poängen är att allt investeras i ett bättre fiske till marknadsföring, uppfödning av fisk till utsättning och olika projekt för att göra fisket attraktivare. FISKEODLINGEN (med toskströms-öringen som paradnummer) drivs i en egen ekonomisk förening. Dessutom är en person är anställd för att fixa bryggor, vandringsleder och bygga vindskydd med hjälp av sin mobila solosåg. Vi markägare får indirekt glädje av att utveckla fisket. Hela bygden mår väl av fler besökare och det är upp till var och en att tjäna pengar på tu- 18 VI SKOGSÄGARE 5/07

19 Jeanette Olofsson i den gemensamt ägda affären med utsikt över Valsjöbyn ristnäringen genom att erbjuda boende, båtuthyrning och annan service, säger Gunnar Heibring som själv har en stuga till uthyrning och planerar ett nytt bygge nere vid sjön. Det blir en klassisk timrad stuga i två våningar med så grovt timmer att det inte behöver isoleras. TANKEN BAKOM de gemensamma fiskesatsningarna är i princip densamma som för affären, skoterklubben och byalaget. De är alla en sorts paraply under vilket skogsägare och andra kan driva egen verksamhet. Möjligheterna är enorma enligt Gunnar Heibring. Ofta är det bara fantasin som sätter gränser, och egentligen har vi knappt börjat. Frånsett våra norska vänner finns här knappt några utländska turister. MEN DET GER sig inte självt. Det handlar om kunskap, kompetens och ordentliga ekonomiska kalkyler. Och viktigast av allt är värdskapet. Det gäller att kunna bjuda på det man har så att folk känner sig välkomna och vill återkomma, säger Gunnar och bygger på med fler tips: Vår nisch är bredden på fisket att erbjuda något både för den som aldrig hållit i ett spö och den som är proffs. Men vi måste också bli bättre på att hitta aktiviteter för den som inte fiskar och förlänga säsongen. En idé är att sälja skogsfågeljakt med guide. På så sätt förädlas jakten till ett färdigt paket, vilket är bra i flera sammanhang. Dessutom har vi för lite och för dåligt boende. Det mesta vi har är byggt på 80-talet med relativt låg standard. PÅ EN SLINGRANDE skogsväg, där stigningen är 200 meter på en kilometer, når vi upp till gårdens högst belägna punkt, 600 meter över havet. Det är högt, men på sluttningarna nedanför oss har granen rejäla toppskott uppåt 20 centimeter. De milda vintrarna har gjort att vi fått något av en rekordtillväxt. En normal tillväxt på fastigheten är kring 750 kubikmeter om året. Och kanske kan den öka ytterligare. Nästa år testar Gunnar att gödsla ett gallringsbestånd, helt i linje med andan i kampanjen om kraftsamlingen. Den är bra. Här har vi stolta traditioner av kunskapsspridning att försvara. Det var studiecirklarna som både gav mig skogskunskap och ledde vidare in i Norrskog. Nu gäller det att också nå ut till de nya skogsägarna, här behöver vi tänka till och hitta lite nya grepp, säger Gunnar innan vi vänder nedåt mot det glittrande vattnet i Valsjön. OCH HUR är det då med Valsjöbyn och filmen? Jodå, det finns en del kopplingar, Ann- Margret (sångerska, skådespelare och vän med Elvis Presley) föddes här. Byn var också länge hemort för akademiledamoten Kerstin Ekman. Hon har skrivit manus till filmen Varg som under sommaren spelats in i Valsjöbyn med Peter Stormare i huvudrollen och som kommer upp på biograferna någon gång kring nyår. Dags att deklarera ditt lantbruk! Skaffa e-legitimation och deklarera på Internet Nu är det dags igen att deklarera lantbruket. Det kan du göra på Internet eller på blankett. Vi skickar ut blanketter och information i början av oktober. Senast torsdagen den 1 november vill vi ha din deklaration. Kanske får du ett taxeringsförslag av Skatteverket i stället för en deklaration? Då har vi redan alla uppgifter som behövs, och om du är nöjd med förslaget behöver du inte göra något alls! Taxeringsförslaget blir då automatiskt ditt nya taxeringsvärde. Deklarera på Internet! I år kan du för första gången deklarera ditt lantbruk på Internet. Det gäller också dig som är delägare. Allt som krävs är att du har skaffat e-legitimation. Gå in på och klicka på E-tjänster så får du veta hur du ska göra! Skatteverket VI SKOGSÄGARE 5/07 19

20 Finansiering till nytänkande Skogen rymmer inte bara tomtar, troll och älvor. Här finns nya affärsidéer också, för den som kan tänka lite utanför ramarna. Vill du veta mer om hur du kan finansiera köp och innehav av skog, föreslår vi att du pratar med oss.

21 synkkommunikation.se Vi är specialiserade på lån till jord- och skogsfastigheter och kan hjälpa till med kapital, kunskap och kontakter. Gå in på landshypotek.se om du vill se mer av vad vi kan göra. Eller ring så får du en personlig kontakt. Jordnära finansieringar

22 NÄRINGSPOLITIK Håll noga koll på miljömålen N u stöps miljöpolitiken i skogen Den största föreslagna skärpningen skyddas, men vad är en värdefull för det närmaste decenniet. av målformuleringar sammantaget våtmark? Det är därför viktigt att tror jag gäller frågor kopplade till Det definieras inte tydligt. bevaka myndigheternas utvärderingar med förslag till nya miljömål. Från LRF Skogsägarnas sida har vi noga bevakat miljömålet Levande skogar och Skogsstyrelsens arbete med det. Vi har redovisat en kritisk hållning både till den ofullständiga utvärderingen av resultatet hittills och de orealistiska höjningarna av målen, främst när det gäller områdesskyddet. vatten. Det handlar då både om miljö målen och genomförandet av vattendirektivet. Det är ju den sammantagna insatsen från skogsägarens sida som man måste titta på. En markägare ska inte först behöva uppfylla ett miljömål, för att sedan upptäcka att det kommer ytterligare krav på samma tema från andra mål Och med tanke på myndigheternas syn att det finns ett stort restaureringsbehov av våtmarker i skogen anar man att alla våtmarker är värdefulla. Detta i kombination med att till och med dikesrensning ibland ifrågasätts! eller andra tvingande bestämmelser. Men det är inte allt. Riksdagen beslutade för snart tio år sedan om 16 miljömål, där Levande skogar är ett. Skogen är en så stor del av vårt land att det är nästan självklart att flera mål berör våra skogar, inte bara Levande skogar. Mål som Myllrande våtmarker, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning innehåller också delar som direkt påverkar skog och skogsbruk. Att vi måste vara rädda om vårt fina vatten är självklart. Problematiken med Östersjön gör också att frågan blir större än bara vad vi gör i Sverige. Körskador ska självfallet undvikas i anslutning till vatten, men därifrån är det ett långt steg till att ingen körning får ske inom ett visst avstånd från vatten. Värdefulla våtmarker ska Aktuellt just nu 30 september: Skogsstyrelsens förslag till nya miljömål lämnas till Miljömålsrådet. 4 5 oktober: PEFC har generalförsamling i München. 5 7 november: All-europeisk skogs ministerkonferens i Warszawa november: CEPF, Europeiska skogsägarnas organisation, har generalförsamling november: SLU:s skogskonferens. Våren 2008: Regeringen lägger proposition om Skogsutredningen. 1 april 2008: Miljömålsrådet lämnar sitt förslag om nya miljömål till regeringen. OKTOBER PEFC I MÜNCHEN När vi tar ut mera biomassa ur skogen kanske näringsuttaget måste kompenseras med askåterföring för att undvika ytterligare försurning. Det känns rimligt, men frågan är egentligen knuten till uttag av grot i södra Sverige där surt nedfall över åren skadat mark och vatten. En annan fråga där vi inte delar myndigheternas skeptiska inställning är gödslingen. Väljer man rätt marker och beprövad teknik kan skogsbruket med gödslingens hjälp öka produktionen i skogen vilket ger ett hållbart samhälle och blir ett bidrag till att dämpa effekterna av växthusgaserna. Här skulle jag önska att myndigheterna såg på helheten, och inte på enskilda bitar för sig. Linda Hedlund, LRF Skogsägarna linda.hedlund@skogsagarna.lrf.se Läs tidigare nummer på Två tidningar samma sida 22 VI SKOGSÄGARE 5/07

23 Rädda skogen! Ett enda rådjur kan äta upp till 600 toppskott om dagen. cloco.se På fyra dygn riskerar du alltså att bli av med 1 hektar. Stoppa viltbetningen! Vad viltbetning handlar om är ditt eget kapital dina plantor måste helt enkelt skyddas. Att skydda nyplanteringar med viltavskräckningsmedel är lönsamt redan vid 5-7% betning av toppskotten. Viltbetningsskadorna består och därför är det viktigt att skydda nyplanteringar de två till tre första åren. Vinn kampen mot skadorna! Betning av toppskotten minskar tillväxten, ger upphov till dubbla stammar, sprötkvistar och bestående kvalitetsskador ända fram till slutavverkningen. STORA DJUR STORA SKADOR Viltbetning Ett enda rådjur kan äta 600 toppskott om dagen. På endast 4 dygn riskerar du alltså att bli av med 1 ha. Älg och hjort äter ännu fler och då är plantan större. Nya PW Viltskydd Terminal PW Cervacol Extra Cervaroll Oavsett vilken av våra produkter du väljer, så är det alltid en mycket billig försäkring och en lönsam åtgärd att skydda nyplanteringar mot viltbetning under de första åren. Samtliga produkter från Interagro Skog får användas i miljöcertifierade skogar av envar utan krav på speciell utbildning. Rädda skogen från skador i miljardbelopp. Ta del av fakta kring våra produkter för skydd mot viltskador på Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter. Det tycker vi att alla borde göra! Beställ också vår broschyr i behändigt fickformat. Eliselund Södra Sandby Telefon Telefax info@interagroskog.se

24 Krav på fler reservat NYHETER Trots att det är långt kvar till att nå dagens mål om fler reservat vill Skogsstyrelsen höja ribban ytterligare. Näringen säger blankt nej, miljörörelsen är inte nöjd och regeringen bromsar. Text & foto: Pär Fornling Det är med andra år upplagt för en konflikt om hur skogen långsiktigt ska brukas. Historien började med riksdagens beslut om att ytterligare hektar (jämfört med år 1999) skulle skyddas. Beslutet kom efter långa diskussioner och näringens företrädare ställde sig bakom målet, trots att det höjdes i sista stund. Det hela kallas Levande Skogar och är ett av flera nationella miljömål som var tänkta att bli uppfyllda år FÖR SKOGEN kommer det att ta mycket längre tid att nå miljömålet. Markägarna har visserligen redan uppfyllt sin del av bördan genom frivilliga avsättningar, men för staten går det långsammare. Det handlar om hektar mark som ska köpas in och omvandlas till reservat. Med dagens takt kommer man i mål runt år 2018, men efter höstens statsbudget kommer det att dröja ännu längre eftersom pengarna inte räcker till. I budgeten drar regeringen ner anslagen med 450 miljoner kronor under tre år. Det innebär att anslagen minskar med ungefär en fjärdedel, från 1 miljard kronor till 750 miljoner kronor om året. Mitt i det här konfliktfyllda arbetet är det dags att formulera nya nationella miljömål. Förslaget från Skogsstyrelsen beräknas kosta drygt 2 miljarder kronor om året fram till år Med andra ord vill myndigheten fördubbla tempot, samtidigt som regeringen drar ner på takten. JÄMFÖRT MED dagens mål handlar det i stort sett om en fördubbling av de statliga reservaten. Miljömålet byggs på med ytterligare hektar reservat i produktiv skogsmark och hektar frivilliga avsättningar. (Till detta kommer hektar fjällnära skog). För att stoppa utarmningen och uppnå internationella åtaganden behöver mer skyddas, säger skogsstyrelsens generaldirektör Göran Enander. Han framhåller att beslutet bygger på underlag från ledande biologiska forskare. Slutsatsen är helt enkelt att det behövs mer skyddad skog för att klara den biologiska mångfalden. På DN-debatt argumenterar Göran Enander vidare för skärpningen: Höjda virkespriser och växande förväntningar på skogen som leverantör av biobränsle ökar trycket på skogen ytterligare, Skogens mjuka värden som biologisk mångfald, turism, rekreation och naturupplevelser får stå tillbaka... HAN FÅR INGET stöd från LRF Skogsägarna. Samtidigt som regeringen aviserar minskade anslag vill Skogsstyrelsen avsätta ännu mer skog. Den ekvationen går inte ihop, säger ordförande Christer Segerstéen bestämt. Vi har varit överens om målet att hektar ska skyddas på olika sätt. När Skogsstyrelsen nu kräver att ytterligare arealer ska avsättas spräcker de den samsyn som rått i balansen mellan miljö och produktion. Dessutom efterlyser Christer Segerstéen flexiblare former av skogsskydd med naturvårdsavtal och liknande. Genom att arbeta med i stället för mot skogsägaren blir skogsskyddet både billigare och mer effektivt för miljön, säger han. INTE HELLER Skogsindustrierna vill öka på målet om reservat. Att nu gå in och kräva ytterligare hektar är helt orealistiskt, säger skogsdirektör Stefan Wirtén. Han lyfter fram miljöargumenten som invändning. En brukad skog är mycket bättre för klimatet än en skog som är avsatt och bara får stå. Skälet är att en aktivt brukad skog binder betydligt mer koldioxid än en obrukad. Aktivt skogsbruk är därför bra för klimatet och miljön. Skogsstyrelsens utspel med krav på ytterligare avsättningar av skog kommer, om det går igenom, att förvärra klimatproblemen. Vi är förvånande över att Skogsstyrelsen inte förmår att sätta in skogen i ett större sammanhang, utan enbart som en begränsad del av miljöfrågan. ALLA TYCKER OLIKA. Göran Enander, Skogsstyrelsen, vill ha fler reservat, men Christer Segerstéen, LRF Skogsägarna, säger nej och Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningen, tycker det är för lite. Regeringen, här representerad av Eskil Erlandsson, bromsar. Om förslaget fullföljs kommer knappa 7 procent av landets skogsmark att få ett formellt skydd och drygt 4 procent ett frivilligt naturskydd. KLIMATFRÅGAN har en rätt liten roll i Skogsstyrelsens förslag. Det helt avgörande motivet är i stället att gynna den biologiska mångfalden. Det väger väsentligt tyngre än de något minskade möjligheterna att ersätta fossila bränslen med biobränsle, heter det i beslutsunderlaget. Eftersom mer skog läggs i reservat räknar Skogsstyrelsen med att den möjliga avverkningsvolymen minskar med 3 4 miljoner kubikmeter per år. Det är inte oproblematiskt särskilt som virkesförsörjningen redan i dag är ansträngd, konstaterar Göran Enander. Han framhåller samtidigt att dåliga föryngringar och eftersatt skogsvård orsakar ännu större produktionsförluster. NATURSKYDDSFÖRENINGEN är inte nöjd. Förslaget tar för lätt på miljömålen. Vi anser att 2,3 miljoner hektar av skogsmarken nedanför fjällnära skog ska skyddas till år 2020, säger ordförande Mikael Karlsson. Det ska jämföras med Skogsstyrelsens förslag som leder till att 1,6 miljoner hektar avsätts till naturvårdsändamål. Hur det går återstår att se. Förslaget har nu lämnats till Miljövårdsrådet som i sin tur kommer att rapportera till regeringen. Därefter lägger regeringen i miljömålsproposition som riksdagen beslutar om. Även om riksdagen går på Skogsstyrelsens linje framhåller man att ytterligare mål och åtgärder kommer att behövas efter år VI SKOGSÄGARE 5/07

25 Proffs i skogen! Maskinprogram från Nordfarm Maskin AB Maskinkatalogen: Höst/ vinter

26 FORSKNING Det barkar åt nya mediciner Läkemedel, plaster och livsmedel kan bli några av morgondagens många produkter från massabruken. Text & foto: Pär Fornling Louise Staffas ingår i en liten exklusiv forskargrupp på Södra som spanar efter nya möjligheter vid sidan av den vanliga forskningen kring fibrer, trävaror eller skogsproduktion. Tanken med vårt arbete är att ha en förutsättningslös angreppsvinkel på hur skogens värde kan öka genom helt nya produkter, berättar hon. Guldkornen finns i det som för ett antal år sedan betraktades som skräp eller avfall; sediment i reningsbassängerna, bark, eller spån från sågverken. Numera har de här biprodukterna ett stigande värde som energi, men innan de eldas upp finns mycket spännande att ta tillvara. Ofta består bränslevärdet efter att de nya produkterna tagits fram. Det handlar alltså om ett rent mervärde, säger Louise Staffas. BARKEN ÄR EN LITEN andel av trädets volym, men här finns nästan hälften av trädens olika kemiska ämnen vilket kan behövas. Barken ska skydda trädet från yttre angrepp av insekter och andra hot. För att klara det har träden byggt upp ett avancerat försvar. När Louise Staffas berättar om allt som barken innehåller framstår den som något av skogens kemiindustri. Här finns ämnen som skyddar mot insekter, som kanske kan användas till bekämpningsmedel. Cancerhämmande antioxidanter (däribland resveratrol som också finns i rött vin). Fetter och vax som skyddar trädet mot väta eller uttorkning, konserverande kemikalier och en mängd andra ämnen som skulle kunna fungera till allt från läkemedel till plaster. DET FINNS en del nya produkter med barken som ursprungskälla; Finska forskare har hittat östrogenliknande ämnen i kviströtter på tall. Ämnet, som kallas HMR-lignan, motverkar hormonell cancer och uppges ha förebyggande effekt mot hjärtoch kärlsjukdomar. Av pinjebark utvinns antioxidanter till föryngrande hudkräm. I björkbark finns betulin som skyddar mot UV-strålning. Det används i en del solkrämer och i behandling av hudcancer, då i form av betulinsyra. I barken har trädet byggt upp ett avancerat försvar. MEN DET MESTA ÄR ännu i sin linda och området är stort! Varje trädslag har dessutom unika egenskaper i barken. Till att börja med koncen- Till att börja med koncentrerar vi oss på gran och tall. trerar vi oss på gran och tall, som är våra huvudsakliga råvaror, säger Louise Staffas och visar några bägare där hon lakat ur (extraherat) bark i olika lösningsmedel. Färgerna på vätskan skiftar i en mängd nyanser, viket antyder ännu större skillnader på molekylnivå. Förutom försöken i labbet ägnas mycket arbete åt att söka efter resultat i den vetenskapliga litteraturen, där det finns väldigt många mer eller mindre fantastiska resultat. EXEMPELVIS innehåller granbark ett ämne (quersetin) som kan användas mot malaria, har hämmande effekt på en del cancersorter och i vissa försök till och med mot HIV! Kanske leder det till ett användbart medel, men man ska inte dra för stora växlar på enskilda försök med mycket stora doser. Att gå därifrån till praktisk tillämpning är en helt annan sak, säger Louise Staffas. Lignin limmar ihop trädets fibrer och utgör ungefär en tredjedel av veden. Det är alltså betydande mängder som nu blir en del av svartluten (den kokvätska som återstår när trädets fibrer tagits tillvara för tillverkning av pappersmassa). I DAG ELDAS svartluten upp och används som energi vid bruken, men det finns långtgående planer på att använda den till fordonsbränsle. En ny produkt, som Södra varit med att utveckla är Ligno-booster där ligninet torkas till ett pulver som kan eldas i fjärrvärmeverk. En första testanläggning körs vid Bäckhammars bruk. Men också lignin kan förädlas till än mer raffinerade produkter. Det Norska skogsföretaget Boregaard använder lignin till nya veterinärmediciner. Deras stora produkter är annars lignin som bindemedel i betong och cellulosafiber till tyg (viskos/konstsilke). Det är med andra ord inte bara barken som kan användas till nya produkter, även om den av flera skäl är särskilt intressant. Dels är bark en restprodukt, dels är den kemiska sammansättningen mycket mer komplex än i cellulosa, hemicellulosa och lignin (som trädet i huvudsak består av). Det hindrar inte att det kommer nya produkter från cellulosan. Tyg har gjorts länge (under krigets ransoneringstider kallades det cellull). Det har utvecklas mycket sedan dess. I frontlinjen ligger ett specialtyg från Domsjö som skyddar mot värmen i Nasas rymkapslar! En relativt ny finsk världsprodukt är Xylitol, ett naturligt sötningsmedel (björksocker) 26 VI SKOGSÄGARE 5/07

27 I labbet tränger Louise Staffas in i barkens kemi, som är en komplex och spännande värld med massor av kemiska substanser. som utvinns från hemicellulosan. Den finska industrin förädlar det till hälsosamt tugggummi. Några gram Xylitol om dagen hjälper för att skydda mot karies i tänderna, dessutom testas det mot öroninflammation hos barn. TALLOLJAN är en biprodukt som i huvudsak eldas upp. Ett annat möjligt område är träskyddsmedel eller att förädla den till mer högvärdig energi. I Piteå planerar företaget Sunpine att börja tillverka biodiesel under nästa år. Håller planerna blir det 100 miljoner liter om året med tallolja som råvara. En mer avancerad produkt med sitt ursprung i tallolja är Benecol, ett finskt margarin för att minska upptaget av kolesterol i kroppen. BIOSLAM ELDAS upp i dag, men kan bli råvara till plast. Det handlar om reningsvatten från massatillverkningen som samlas upp i en bassäng där det bryts ner av bakterier. Genom att bryta ner slammet med andra bakterier kan det bli råvara för plast. Det är inte ekonomiskt hållbart idag, men kanske i morgon. Internationellt görs mycket forskning kring bioplaster. Oftast används jordbruksgrödor men en forskargrupp på Chalmers har patenterat en plastfilm för livsmedel där en del av råvaran kommer från cellulosa. En annan möjlighet är att röta slammet och göra biogas, och det ena behöver inte utesluta det andra. VÄGEN ÄR GANSKA lång från idé till färdig produkt. Även om möjligheten finns att ta fram olika ämnen, måste det vara lönsamt. Många produkter görs billigare av den petrokemiska industrin, men här arbetar tiden för oss. Oljan blir dyrare och miljön viktigare. Skogen är en förnybar resurs och dess produkter bidrar inte till växthuseffekten, säger Louise Staffas. Hon tror inte Södra blir säljare av naturmedicin, men kan kanske leverera halvfabrikat till annan förädlingsindustri. Vid massabruken kommer nya kemiska fabriker som tar vara på sidoströmmarna från produktionen av pappersmassa. Vi brukar tala om framtidens bioraffinaderi och menar då ofta energiproduktion och pappersmassa, men det finns anledning att lägga till ett antal kemiska produkter. Vad det blir återstår att se, då det gäller konkreta produkter är forskningen hemlig. Vi har en del idéer och inom något år hoppas vi komma med någon patentansökan, säger Louise Staffas. VI SKOGSÄGARE 5/07 27

28 PRODUKTION Kraftsamling i bokform Den nya breda handboken om skog heter passande nog Nya tiders skog Skogsskötsel för ökad tillväxt. Text & foto: Pär Fornling Föregångaren, som kom 1994 döptes till Alla tiders skog Skogsskötsel för mångfald. Den förändrade titeln speglar hur trenderna svänger i skogsbruket. På lämpliga marker har contorta upp till 40 procents bättre medeltillväxt än vanlig tall. Miljöfrågorna har inte förlorat i vare sig omfång eller innehåll, men de har framför allt byggts på med skogens potentialer för tillväxt genom en aktiv skötsel. Det är fullt möjligt att öka tillväxten i svenska skogar med upp till 50 procent, konstaterar Christer Segerstéen (ordförande LRF Skogsägarna) och skogsdirektör Linda Hedlund i bokens inledning. Jämfört med många andra länder är visserligen klimatet relativt kärvt, men tillgången till vatten är ett trumfkort. BOKEN ÄR kort och gott en gedigen handledning i att sköta skog, hela vägen från planta till avverkning. Den ges ut av LRF Skogsägarna och är en del av Kraftsamling skog och kommer att användas som kurslitteratur i studiecirklar. Den fungerar förstås alldeles utmärkt för egna studier och som kunskapskälla på skogsgården, oavsett om föryngring står för dörren eller det handlar Virket genom historien Bland många historiska tillbakablickar visas hur dimensionerna på gagnvirket har ändrats över tiden. På 1930-talet skulle sågtimmer minst ha en diameter på 15 centimeter och massaveden 10 centimeter. I dag sågas ner till 10 centimeter och massaveden är minst 5 7,5 centimeter i diameter. om att bevara värdefulla miljöer. Inte minst framhålls att resterna av det gamla odlingslandskapet är viktiga både för den biologiska mångfalden och som en del av kulturmiljövården. MÖJLIGHETERNA till ökad tillväxt kan beskrivas som en trestegsraket. 1) Uppdatera skogsbruksplanen, finjustera och detaljplanera. 2) Nyttja den naturliga produktionsförmågan genom att välja rätt träslag, återbeskoga luckor, minska skaderisken, röj, gallra och föryngringsavverka då medeltillväxten kulminerar. 3) Öka tillväxten genom förädlade plantor, markbered, gödsla, dikesrensa och eventuellt kompletteringsdika. Mer än halva den potentiella produktionsökningen kan uppnås med förbättrad vardagsskötsel, framhåller Ola Rosvall från Skogforsk i kapitlet om produktionshöjande åtgärder. HUVUDFÖRFATTARE är Göran Hallsby, forskare och lärare vid lantbruksuniversitetet i Umeå. Den rikt illustrerade boken är på 220 sidor och kostar 200 kronor för medlemmar i skogsägarföreningarna. ViS5 Dra av Från: Att förflytta spakreglaget från griplastaren till traktorn är ett tungt, krångligt och dessutom riskfyllt moment. Det svåra lyftet i kombination med halkrisken på dragstången, som ibland är blöt och hal, kan orsaka olyckor. Lyfthjälpen Vargen flyttar mycket enkelt det tunga spakreglaget mellan griplastarkranen och traktorn med hjälp av en teleskopoch vinschkonstruktion. Lä mer på sidan 224 i katalog nr 58. Längre livslängd än traditionella batterier. Extremt låg självurladdning. Optimal starteffekt oavsett temperatur. Kraft att klara extremt stora strömuttag. Maximal startkraft trots många djupurladdningar. YellowTop 4,2L U - 55 Ah 2145:- YellowTop 5,5L S - 75 Ah 2325:- RedTop 3,7L S - 44 Ah 1485:- RedTop 4,2L U - 50 Ah 1775:- RedTop 4,2L S - 50 Ah 1695:- Läs mer på sidan 163 i katalog nr 58. En tätlänkad broddkedja med norsk pigg. Slitkätting grovlek 5,5 mm. Kopplad i vartannat led med 65 mm mellan varje slitlänk. Pris/par. Prisexempel: Piggkedja bak/styrkedja fram. 20x10 565:-/730:- 25x10 685:-/900:- Se sidan 180 i katalog nr 58. Mönsterkedja med kontinuerligt markgrepp som minimerar vibrationer. Mönstrets flexibilitet ger en enkel uppspänning på både nya och slitna däck. Slitkätting av 6 mm rund vriden kätting med u-piggar. Pris/par. Se sidan 180 i katalog nr VI SKOGSÄGARE 5/07

29 Bra siffror från Setra Första halvårets vinst för Setra blev nära 500 miljoner kronor. Rörelse resultatet för andra kvartalet innebar att vi nådde en historiskt hög rörelsemarginal på 18 procent, konstaterar vd Kent Torwald. Efterfrågan på sågade och hyvlade trävaror har varit fortsatt mycket stark, men nu noterar företaget en tendens till avmattning för granprodukter. Setra satsar mer på bioenergi och har köpt 25 procent av aktierna i Naturbränsle i Mellansverige AB. Fler kombiföretag Kopplingen mellan jordbruk och skog försvagas. Däremot blir bönderna allt mer beroende av energi, turism, entreprenad, hästar och andra verksamheter. Det visar en sammanställning från Jordbruksverket. Totalt finns knappa jordbruksföretag. Jordbruket svarade för 43,2 miljarder i omsättning (71 %), skogsbruket 5 miljarder (8%) och annan verksamhet 12,5 miljarder kronor (21%). Friska fläktar för framtiden Utöver virke, jakt och rekreation kommer SCA:s skogar att ge vindkraft. Bolaget har beslutat om en rekordstor satsning på sju vindkraftsparker. Av Pär Fornling Totalt investeras 16 miljarder kronor, vilket ska ge GWh vindkraftsel. Därmed följer SCA i Södras fotspår som hittills beslutat investera 650 miljoner kronor för en produktion på 140GWh. Vi har inventerat våra 2,5 miljoner hektar skogsmark i norra Sverige för att finna lägen med goda förutsättningar för vindkraftsproduktion, säger SCA:s vd Kenneth Eriksson. Kommande pensionsavgångar bland entreprenörerna bäddar för behov av mycket ny arbetskraft. Inom en tioårsperiod räknar branschorganisationen Skogsentreprenörerna med att På de här platserna kommer vinden till nytta. Karta: SCA Resultatet av inventeringen blev planer på sju vindkraftsparker i Västernorrland och Jämtland. Till skillnad från fjällen och kusten finns här inte konflikter med andra intressen. Det Stor efterfrågan på maskinförare väntas det behövs maskinförare. Ökningen av användandet av skogsbränslen som flis kommer dessutom att kräva fler maskinförare framöver. blåser bra och det är nära till de stora stamledningarna, vilket innebär att kraftöverföringsförlusterna begränsas. Kraftsatsningen görs tillsammans med Statkraft, ett norskt företag inom energisektorn. De bägge bildar ett bolag tillsammans som även ska pröva förutsättningarna för en utbyggnad av vattenkraft i fyra vattendrag där SCA äger fallrättigheter. Det handlar om Ammerån i Jämtland, Röån, ett biflöde till Ångermanälven, Edsoxforsen i Hårkan och Byske älv. Det är också svårt att få tag i maskinförare med tillräckligt mycket erfarenhet, säger Karl- Magnus Hembjer, skogsentreprenörerna, till Sveriges Radio. NYHETER VI SKOGSÄGARE 5/07 29

30 Nordens POLITIK skogsmansman i Bryssel Det är roligt att representera den nordiska skogsägarrörelsen i Bryssel, speciellt nu när klimat och bioenergi står högt upp på dagordningen. Text & foto: Pär Fornling Det tycker Janne Näräkkä. Han har efterträtt landsmannen Tomas Landers som lobbyist i EU. Att lobba för tobaksindustrin eller något liknande hade inte varit lika inspirerande. Nu känns det däremot som vi inom skogen har lösningen på många av EU:s utmaningar, konstaterar han. Janne Näräkkä har fått en del fördomar punkterade i Bryssel. Till att börja med blev jag överraskad över hur välvilliga både EU-kommissionen och parlamentet är mot lobbyister. Vi får komma in tidigt i processen och de som arbetar med frågorna vill verkligen ha information. Det är alltså ingen sluten värld där det fattas stora beslut i hemlighet, vilket nog är en allmän fördom. Lär dig smida. Från järn till din egen yxa eller ett vackert föremål. Veckokurser hela året med Lars Enander. Skaffa dig grundläggande kunskaper i smidesteknik, härdning, slipning och smidets formspråk. För mer information: ring eller mejla till axes@gransfors.com P&P ETT PROBLEM för den som arbetar med skog i EU är att frågorna hanteras på många håll. Det är exempelvis mycket lättare med jordbruket där det finns ett direktorat och en kommissionär. Nu är tack och lov en samordning på gång. Förhoppningsvis kan vi få en enhet i EU-kommissionen som tar ansvar för helheten och arbetar med de skogliga frågorna. Det kan gärna vara en roll för skog - enheten inom jordbruksdirektoratet. Kanske vore det till och med bra med en skogskommissionär, men det är en balansgång. Vi vill definitivt inte ha någon detaljreglering som inom jordbruket. Frågan om samordning finns med i den handlingsplan för skog som nu processas genom EU-maskineriet. Där lyfts också skogens ekonomiska värden fram i en ny dager, vilket kan verka självklart. Men tidigare har det handlat mycket om biologisk mångfald. Nu är det bättre balans i frågorna, vilket känns väldigt bra, konstaterar Janne Näräkkä. EN ANLEDNING ÄR att klimatfrågorna seglat upp som den stora utmaningen, med bioenergin som en del av lösningen. EU:s mål är att unionen ska tredubbla andelen förnyelsebar energi till 20 procent år För skogens del innebär det en fördubbling av energiuttaget. Här möts byråkraterna i Bryssel av ett något kluvet budskap från skogsnäringen. Industrin, som är rädd om massaveden, menar att skogen inte räcker. Vi tror det är fullt möjligt om alla resurser mobiliseras. Tänk på att vi bara avverkar två tredjedelar av europas tillväxt. Den nordiska modellen, med ett lönsamt familjeskogsbruk som vårdar sina skogar över generationer, säljs in som en garant för att få fram mer råvara. Om marknaden är villig att Janne Näräkkä, skogslobbyist i Bryssel, har förvånats över det öppna beslutsfattandet inom EU. Janne Näräkkä......är forstmästare (jägmästare) med dragning åt internationella frågor. Efter examen 2004 arbetade han två år som EU-assistent på det finska skogs- och jordbruksministeriet. Han har flyttat till Bryssel med hustrun Tulja och den ettåriga dottern Neea. betala för bioenergi och annan råvara finns det också initiativ att ta fram den. Vi hoppas också modellen kan vara en förebild för de nya EU-länderna. Det finns nämligen en risk att de i stället vill utveckla skogsnäringen med hjälp av EU-subventioner, säger Janne Näräkkä. HÄR HANDLAR DET om ytterligare en balansakt. Det finns allt mer skogliga EU-pengar i landsbydgsprogrammet, som välkomnas så länge de inte går till konventionell skogsproduktion. Det kan exempelvis handla om plantering av nedlagd åkermark, energi, landsbygdsturism, utbildning, småskalig förädling och liknande saker. Finland har visserligen flera skogliga stöd (60 miljoner euro om året), men Janne Näräkkä påpekar att det är på nationell nivå utan kopplingar till EU till skillnad från väldigt många andra frågor. 30 VI SKOGSÄGARE 5/07

31 FÖR UTBOR I STOCKHOLM Pub Treklövern! Mötesplats för jord- och skogsägare i huvudstan. Måndag 29 oktober Självverksamt skogsarbete - en överlevnadsfråga Säkerheten hos anställda skogsarbetare i Sverige är hög men hur ser det ut när du själv går ut i skogen? Och hur är det på vedbacken? Forskare Ola Lindroos, med förflutet inom Södra, berättar på ett enkelt sätt om självverksamhet. Måndag 19 november Att påverka i EU! Vi måste göra oss av med oljeberoendet och det finns stora möjligheter att göra det! säger Lena Ek, EU-parlamentariker och skogsägare. Lena beskriver hur det är att arbeta i Bryssel med miljö -, energi- och klimatfrågor. Vilken roll har EU-parlamentet, hur påverkas beslut och hur fungerar samspelet mellan Sverige och EU? Riv ur och spar! Puben med öl och smörgåsar till försäljning öppnar 17.30, föredrag Till Pub Treklövern behöver vi din anmälan senast 3 dagar i förväg. Begränsat antal platser! Skogsbruksplan i datamiljö Med programmet pcskog-gård arbetar du med din skogsbruksplan i datamiljö. Vi går igenom grundläggande funktioner för att hantera och uppdatera en skogsbruksplan. Innehåll: hitta och använda pcskog-karta, söka olika beståndstyper, utföra åtgärder i planen likt det man gör i skogen, årlig tillväxtberäkning, viss omritning av skogskartan, arbete med egna teman i kartan, utskrifter av plan och karta, lägga till nya skikt. Förkunskaper: Grundläggande skogskunskaper och datorvana (samt programvaran). Studieförbundet Vuxenskolan genomför kursen. 9 och 16 november kl Plats: Studieförbundet Vuxenskolans hus på Eriksbergsgatan 8B, Östermalm i Stockholm Pris: kr per person Anmälan senast 26/10 via SV Stockholm Ekonomikurs förenklad redovisning? En kurskväll där personal från LRF Konsult Stockholm går igenom de nya bokföringsreglerna inför nästa års deklaration. 7 november kl Pris: 300 kr inkl moms Anmälan senast 31/10. Obs! Vid pressläggning fanns 25 platser kvar. Motorsågskväll Säker Skog Det är mycket farligt att använda motorsåg utan rätt kunskap och skyddsutrustning. Lär dig mer om skötsel och säker motorsågning av utbildare från Skogsstyrelsen samt personal från Carlsönerna. 12 november kl för kvinnor 27 november kl för alla Plats: Carlsönerna, Upplandsgatan 31 (T-bana Odenplan) Pris: 150 kr inkl moms, vilket erläggs i butiken vid kursstart Anmälan senast 5/11 resp 19/11 Viktiga intrångs- och äganderättsfrågor Som jord- och skogsägare omgärdas du av en mängd lagar och regler som rör den egna fastigheten. Från myndighetshåll förutsätts du ofta vara påläst och insatt. För att belysa några av de frågor och problem du kan ställas inför som markägare anordnar vi en kurs under två kvällar. Vi behandlar bl a skogslagstiftningen, allemansrätten, miljöbalken och naturvårdsintrång. 15 och 22 januari 2008 kl Pris: Medlem i skogsägareförening och LRF gratis. Medlem i skogsägareförening eller LRF 300 kr. Övriga 500 kr. Alla priser inklusive moms, boken Fastighetsjuridik för skogs- och markägare ingår. Anmälan senast 8/1-08 Vi håller till i LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen) där inte annat anges! Begränsat antal platser! Kom ihåg att anmäla dig i tid! Anmäl dig via mejl: pia.broberg@skogsagarna.lrf.se telefon: eller fax: Mer information om våra aktiviteter på eller till Karin Vestlund , karin.vestlund@skogsagarna.lrf.se Varmt välkomna!

32 TEKNIK NY GENERATION SKOTARE FRÅN ROTTNE Efter att ha uppdaterat alla skördare håller en ny generation skotare på att växa fram i Rottne. Det senaste tillskottet är F18 (modellnamnet Solid har fallit bort), vilket är tänkt som en parhäst till Rottnes största skördare H-20. Den lastar 18 ton, det är två ton mer än föregångaren och kranens räckvidd har ökat till 8,5 meter. Den nya hytten har lånat en hel del från skördarhytterna. En liten praktisk detalj är ett speciellt förvaringsskåp anpassat för skrivare och tangentbord. Maskinen väger 22 ton och har en sexcylindrig John Deere-motor på 187 kw. Maskinen går att få med variabel bredd på lastutrymmet, från 2,95 till 3,65 centimeter. Nya F18 är Rottnes största skotare. Kranens räckvidd är 8,5 meter. Det behövs inga verktyg för att spänna kedjan. Genom att trycka på gummifönstret pumpar man fram bensinen. PRAKTISKA DETALJER FÖR MOTORSÅGEN Ett par praktiska detaljer förenklar hanteringen av motor- ännu lättare när det väl är dags (smart start) gör att det går sågen. Om sågen stått ett tag är att dra i snöret.tekniken finns det enklare att pumpa fram bland annat på flera av Husqvarnas motorsågar som också bensin än att dra fram den med startsnöret. fått verktygslös kedjespänning. En dekompressionsventil Ramstyrningen, till höger i bild, underlättar framfarten. Vinschen på kranen gör att virke kan dras fram långt ifrån. YTTERLIGARE EN HUGGARVAGN Från att under många år tillverkat lantbruksmaskiner har fram (därmed blir räckvidden Virket kan först vinschas Kellefri i Skara tagit ett kliv in 35 meter) och därefter lastas i skogen. med kranen som når 5,3 meter. De börjar med en huggarvagn i två modeller med en Priset ligger kring maxlast på 8 respektive 9 ton. kronor. ETT RIKTIGT ORIGINAL lindstromdesign.se Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion och med en maximal lyftkapacitet på 2600 kg (17 ggr kraften du vevar med) är den förmodligen starkast i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare. DISTRIBUTÖR I SVERIGE: BRP SWEDEN AB. FÖR NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE SE BRP.COM telefon: VI SKOGSÄGARE 5/07

33

34 TEKNIK Den lilla modellen, Triton 200, väger 212 gram. NYA VÄGFINNARE KLARAR TUFFA TAG Från Magellan kommer en ny serie GPS-mottagare. De är gjorda för att tåla stötar och att doppas i vatten. Det finns fem olika modeller. Gemensamt är ett nytt gränssnitt, baskartan (med storstäder och vägar) och att de drivs med batterier. Till de större modellerna går det att köpa till kartor på minneskort, däribland en ny fjällkarta som är på gång. Den stora modellen har dessutom kamera, därmed kan bilder lagras tillsammans med så kallade waypoints. Priserna varierar från till kronor. NY BANDSÅG TILL GÅRDEN Det finns ett växande intresse att förädla det egna virket till husbehov och kanske lokal försäljning. Det gör att Wood- Mizer, som normalt förknippas med lite större sågar, tagit fram en gårdsmodell. Det är en bandsåg för stockar upp till 70 centimeters diameter. Med ett sågbord på 5,4 meter kostar utrustningen knappa kronor. Bladen kostar 250 kronor FLER BRÄDOR PÅ SAMMA GÅNG Det finns ett flertal klingsågar och bandsågar, men Låks Mekaniska är ganska ensamma om att tillverka en modern småskalig ramsåg. Det är alltså en sågram med flera klingor som arbetar samtidigt (upp till 20 stycken). Den nya större modellen Låks 500 är mer än dubbelt så snabb som föregångaren. Matningen sker med två vevstakar, Det går att mata igenom block upp till 50 x 26 cm, vilka sönderdelas av flera sågblad. Bladen kyls och smörjs med vatten. Den lilla modellen drivs av en elmotor på 5,5 kw stycket och bör slipas efter ungefär tre timmar i kontinuerlig drift. Att lämna in dem på slipservice kostar 75 kronor. Rådet till den som sågar ganska mycket är att ha ett 20-tal blad, varav hälften åt gången lämnas till slipning. Alternativet är förstås en egen slipmaskin. vilket ger en jämnare matningskastighet. En fördel med ramsågen är att den kräver relativt lite kraft, den stora modellen klarar sig på 11 kwh. Priset är kring kronor och den är tänkt för den som vill vidareförädla mer än till hemmabruk. Kapaciteten uppges vara upp till 3,4 kubikmeter sågat virke per arbetsdag. Matningshastigheten är upp till två meter i minuten. NYTT FRÅN GYLLEBO PLANTSKYDD SKYDDA SKOGEN! -MOT VILTSKADOR -MOT BARKBORREANGREPP 34 Viltskydda de nya plantorna Vi har utökat vårt sortiment av viltskyddsmedel. Nyheten i år är Versus Extra, ett högeffektivt gnagskydd med extrem långtidseffekt. Granbarkborren Vi kan räkna med en stor population som övervintrar. Strategin inför våren 2008 måste då bli massiva insatser av fällor och fångstvirke. Beställ därför fällor och feromon i god tid inför våren Gyllebo Gödning AB Vessmantorpsv Ljungbyhed Tel: Fax: gyllebo.plantskydd@telia.com VI SKOGSÄGARE 5/07

35 SILAR SKOTT OCH SVÄLJER TAL En ny modell av hörselskydd från Bilsom har inbyggd elektronik som filtrerar bort höga skottljud och skadligt buller (över 82dB), medan tal och svagare omgivningsljud kan förstärkas till valfri nivå. Därmed behöver man inte vara isolerad från sin omgivning utan hör ljud från skogen och vad jaktkompisarna säger medan man skyddas från ljudet av höga skott. Modellen heter Impact sport. Den Hörselskyddet filtrerar bort har en aux-inång höga skottljud, för inkoppling av medan lägre jaktradio eller annan audioutrust- ljud kan förstärkas. ning. Tekniken drivs med fyra batterier som uppges räcka i 350 timmar, kåporna har automatisk avstängning efter fyra timmar. Ljudnivå för radio eller förstärkning av omgivningsljud ställs in med volymratt på sidan av skyddet. Maskinen fångar in grus i den stora trumman där det sorteras... Både hyvlar och tar vara på gruset En ny maskin för grusåtervinning, som tillverkaren Mählers har utvecklat tillsammans med Sveaskog, klarar samma jobb som normalt två maskiner utför idag. Den nya grusåtervinningsmaskinen hyvlar in grus från vägkanten, tar in gruset i en stor trumma där den sorteras, lägger tillbaka gruset på vägen, medan annat material såsom torv, stenar och rötter läggs utanför vägområdet. Maskinen körs av en person. Två års tester visar på halverade kostnader för grus, plus avsevärda tidsvinster. Sveaskog, med mil skogsbilvägar att underhålla, satsar nu fullt ut på den nya tekniken fullt ut....gräs, torv, rötter och annat skräp åker ner i dikesrenen. Adrenalin till Din skogsmaskin Vill Du öka effekten i Din skogsmaskin med 15-25% samt sänka förbrukningen? KCR:s effektbox gör så att Du kan köra på lägre arbetsvarv och därmed oftast sänka förbrukningen med 5-15%. Monteringen sker oftast i fordonets originalkontakter vilket gör det enkelt att återställas till original. Konceptet finns till traktorer, skogsmaskiner, entreprenadmaskiner, lastbilar, transportbilar, personbilar och båtar. Beställ vår katalog på VI SKOGSÄGARE 5/07 35

36 755 Kraftpaket som manövreras från hytten. Arbetar från båda sidor. 450/450XL Omtyckt allroundmaskin i en klass för sig. Skotarvagn 10, 11 eller 14 ton. Med eller utan drift. Cranabkran såklart. För mer info. ring Tel eller gå in på:

37 Holländskt kasttrick Genom en annorlunda utformning på motorsågssvärdet minskar risken för kast väsentligt. Holländaren Harald Smit demonstrerar genom att gå före med spetsen i en trädstam, vilket går mjukt och till synes utan tendens till kick-back. Hemligheten ligger i formen på svärdsspetsen, som inte har något noshjul. Enligt tillverkaren blir det likväl inte mer slitage tack vara tåligt material i komponenterna, å andra sidan är det dyrare än konventionella svärd. För att minska slitaget ska inte kedjan vara riktigt lika hårt spänd som på konventionella sågar. Tekniken visades på Elmia för första gången i somras, men konstruktionen är inte helt ny och man kan undra varför den inte den lanserats tidigare. Vi är ett litet företag som arbetar med säkerhet. I stället för att sälja konstruktionen till någon av de stora motorsågstillverkarna vill vi lansera den själva, säger Harald Smit som är importör till den nordiska marknaden från det Holländska företaget Ergo-Schnitt. Anders Johansson på Södra entreprenadsevice har testat svärdet. Det fungerar bra om än inte helt kastfritt. Jämfört med ett vanligt svärd är det fyra gånger så dyrt, men det tycks å På Elmia väckte det nya svärdet stor uppmärksamhet. Harald Smit arbetar på den nordiska marknaden genom norska Innlandet Trepleie. andra sidan vara betydligt hållbarare. Det finns en risk om man börjar arbeta med ett sånt här svärd och därefter byter till ett konventionellt, då kastrisken plötsligt blir mycket större. Det är alltid bra att ha en arbetsteknik där risken för farliga kast minimeras, säger Anders Johansson. BÅDE BUNTARE OCH SKOTARE Att bunta ihop groten till lätt hanterbara knippen är en stor teknik i Finland. Uppfinningen är svensk, men här har det gått lite trögare. En del maskiner finns i alla fall här också, däribland den nya modellen 1490D. Den har gått en första säsong hos Röjdåfors AB i Torsby som kör åt Vänerbränsle. Den nya maskinen är delbar så att buntaren kan bytas ut mot en enhet för vanlig skotning av virke. Modellen heter 1490D Eco III och har den nya motortekniken (Tier III) som nyttjar energin bättre vilket ger mindre utsläpp och sex procents mer styrka än föregångare. När snön lägger sig är det knepigare att bunta grot, då kan maskinen göras om till en skotare. TEKNIK En helt oslagbar kombination för timmerkranen! Specialerbjudande! Just Nu! HSP Gripen Indexator GV12 TB konstruktioner TB kranvåg + + Tryckgivaren sitter monterad på en skyddad plats på kranarmen Instrumentet sitter monterat i kranhytten väl synligt för föraren Hassela Skogsprodukter Åkerivägen 11, HASSELA Tel , Fax , hsp@hsp.se Ring och tala med Hans Fernqvist som gärna berättar mer om specialerbjudandet! Välkomna! Hans Fernqvist VI SKOGSÄGARE 5/07 37

38 TEKNIK Trivs i tuff Till det yttre är det mesta sig likt, men under plåten har det hänt en hel del på den nya generationen Nissan X-trail. Text & foto: Pär Fornling Inte minst har bagageutrymmet växt med 145 liter till 555 liter. Att köra fyrhjulsdrivet är häpnadsväckande enkelt efter att elektroniken tagit över. På X-trail har tekniken tagit ytterligare ett par steg framåt. I starka nedförslut räcker det att styra, ett automatiskt bromssystem (DDS - downhill drive support) ser till att bilen håller jämn fart. DESSUTOM aktiveras bromsen när man startar i uppförsbacke, fram tills att föraren väljer att köra iväg (USS -uphill start support). När man lämnar motorvägen är det bara att ställa in reglaget för fyrhjulsdriften så att den antingen är inkopplad konstant terräng (upp till 40 kilometer i timmen) eller vid behov. Därefter är det svårt att hitta skogsvägar där bilen inte tar sig fram. Markfrigången är hög och terrängförmågan bra. PRISET VARIERAR med utrustning och motor, från kronor till kronor. Den minsta modellen har en bensinmotor 2,0 (141 hk). Den intressantaste är kanske dieselmotorn på 150 hk som förbrukar 7,1 l/100 km. Det finns Bilen kan fås med en kombinerad färddator och kamera som visar vad som finns bakom bilen vid backning. Nissan har behållit den lite kantiga formen men chassiet är styvare och något längre än föregångaren. också en dieselvariant på 173 hästkrafter. Växellådan i sex steg finns både som automat och manuell. Fyrhjulskörningen styrs av ett enkelt reglage. Till vänster en knapp för automatisk broms vid färd nedför i branta backar. Bagaget är i två våningar. Ergonomisk effektivitet. 38 VI SKOGSÄGARE 5/07

39 Fler kvinnor tar plats DEBATT. Snart är var femte person i börsstyrelserna en kvinna, men hur ser det ut inom skogsägarföreningarna? I valberedningarna är Norra den enda föreningen som börjar närma sig det faktiska antalet kvinnor som äger skog. I styrelserna ser vi dock en markant förbättring det sista året. Det visar att föreningarnas arbete börjar ge resultat. Vårt mål är att förtroendeposterna skall representera hela medlemskåren och det innebär bland annat 40 procent kvinnor. Kvinnorepresentation i ledningen ger en högre lönsamhet, högre förtroende hos medlemmar och gör föreningen attraktivare som arbetsgivare. Den ökning som sker är mycket tack vare det arbete som genomförs inom föreningarna. De flesta kvinnor som blivit invalda har varit en medveten satsning för att öka andelen kvinnor. Det sker alltså inte av sig själv. Antal ledamöter som är kvinnor i procent år 2007 Valberedningar Skogsbruksområden Styrelser Norra skogsägarna Norrskog Mellanskog Södra Men förändringsarbetet måste genomsyra hela föreningen, hos män och kvinnor. I lokala och centrala styrelser i ledningen och hos tjänstemän och skogsägare. Här nedan är några konkreta råd till dig som vill öka antalet kvinnor på förtroendeposter inom skogsägarföreningarna. Valberedningarna. De har en nyckelfunktion. Bredda kompetensen och öka antalet kvinnor, ge valberedningarna förslag på kvinnor som kan sitta på förtroendeposter. Som enskild medlem kan du skicka in namnförslag till din lokala SBO-styrelse. Kolla verksamhetsplanen. Det är styrelsen som har det yttersta ansvaret att se till att verksamhetsplanen inrymmer aktiviteter som lockar och engagerar kvinnor. Bra mötesplanering. Hälften av kvinnorna som är ledamöter inom SBO-styrelse har positiva omdömen om skogsbruksområdets möten. Den andra hälften har dessvärre negativa omdömen. Dessa möten kan organiseras och läggas upp bättre. Bilda nätverk. Det har visat sig att kvinnliga nätverk är en förutsättning för att öka engagemanget hos kvinnorna. Mätbara mål. Kartlägg hur det ser ut lokalt med kvinnliga aktiviteter och förtroende valda och formulera mätbara mål för förbättringar. Skogsägarkvinnorna, genom Liselott Eriksson Rädda kulturlandskapet DEBATT. För hundra år sedan hette det i folkmun att man skulle hålla skogen från husen. Detta tycks vara glömt idag och stora delar av kulturlandskapet håller på att växa igen. När vi nu äntligen fått upp ögonen för turismen bör vi erbjuda ett välstädat och vackert landskap. Längs vägarna är det ofta en grön vägg som i vuxen skog skulle kunna sikthuggas, röjas och stamkvistas. Det kan både skogen och bilförarna vinna på. Liknande åtgärder kan göras i byar och städer: Röj, städa, sikthugg och stamkvista med uppsåtet att skapa vackra och omväxlande miljöer och beståndskaraktärer. Till vinsterna hör att det också ger många arbetstillfällen. Ger vi oss vidare i kast med det så kallade röjningsberget, icke röjd ungskog samt ogallrad ungskog i landet som är minst fem miljoner hektar, skulle arbetslösheten i Sverige närmast utrotas. Erland Lundgren, Norrland DEBATT Det är bra sikt, och nivelleringen gör att hytten alltid står plant! Mattias Stenmark, M-Trak, Skellefteå Med en Valmet får du pålitlig produktivitet plus runtomsvängande, nivellerande fördelar som gör att att du slipper kompromissa mellan en bra förarmiljö och effektivitet. Att det lönar sig, både på kort och lång sikt, kan Valmetförare runt hela världen intyga. Se vad Mattias har att säga om förarmiljö, service och support på Ingår i Komatsukoncernen VI SKOGSÄGARE 5/07 39

40 KULTUR I vårsolen någon gång i april nappar det bra. På väg uppför fjällsluttningen under en vintrig jakt på ripa. Efter en dags vandring är det dags att göra upp eld och begrunda dagen i väntan på kaffet. Dimman lättar över Kultsjödalen i Vilhelmina kommun. Foto: Calle Bredberg Det är ingen trängsel, Arjeplogs kommun med en befolkning på personer är lika stort som Blekinge och Skåne tillsammans. Upplevelserna finns runt husknuten Till vardags arbetar han med information hos Norra Skogsägarna i Umeå. På fritiden kan man stöta på Calle Bredberg i Arjeplogs skogar och fjällvärld med bössan eller fiskespöet i handen. Och kameran förstås! Bilderna på det här uppslaget kommer från hans bok Det Goda Landet (Skarp förlag). Jag vill sätta fokus på allt vackert vi har på hemmaplan, runt husknuten. Det är bara att ge sig ut och njuta av naturen, man behöver inte åka runt halva jordklotet för att få storartade naturupplevelser, säger han. Ibland blir vi hemmablinda och glömmer vilket privilegium det är att fritt få vandra i öppna fjällandskap och stora skogar. Och ibland väntar mycket vardagsdramatik runt husknuten... Något av det häftigaste jag mött var lappugglan med sin oerhörda pondus och mystik. Men det är också fascinerande att komma nära en slända med ett makroobjektiv. Navet för naturupplevelserna är en holme i sjön Galtisjaur, utanför Arjeplog. Pappa jobbar också i skogsbranschen och det blev mycket flyttande under uppväxtåren, stugan var den fasta punkten och jag återvänder fortfarande dit varje sommar. Naturäventyret började med fiske i närbelägna vatten som liten grabb. Därefter vidgades cirklarna och han började jaga. Mina egna favoriter är nog toppjakt och ripjakt en vinterdag, det är oerhört fascinerande, säger Calle Bredberg som fångat äventyret med många jaktbilder i boken. Färgerna växlar under dagen, nyanser. de 40 VI SKOGSÄGARE 5/07

41 n, den rosa morgonhimmeln är på väg över i blå Full koncentration för att hålla igång flugfiskelinan. VI SKOGSÄGARE 5/07 41

42 Kan sågverken lära av historien? MARKNAD Sågverkens utbyggnadsplaner reser frågetecken. Ska gamla synder upprepas? Ömsom vin, ömsom vatten. Det är det intryck man får när man analyserar skogsindustrins bokslut för det första halvåret i år. Med undantag av SCA och de renodlade sågverksföretagen, Rörvik Timber och Bergs Timber, var delårsrapporterna något sämre än väntat. Vi fick åter bekräftat att lönsamheten bland papperstillverkarna är svag, att de har haft svårt att höja priserna tillräckligt för att kompensera för stigande kostnader på energi, returpapper, massa och massaved. Flera skogsanalytiker har trots detta kommit med köprekommendationer på skogsaktier den senaste tiden. En förklaring till skogsanalytikernas positiva hållning till skogssektorn är säkert att de hoppas att strukturaffärer och en fortsatt konsolidering ska driva aktiekurserna. SÅGVERKEN SKÄR verkligen guld med täljkniv och redovisar i år vinstmarginaler som de inte har varit i närheten av på flera årtionden. Bakgrunden är den rekordstarka konsumtionen av sågade trävaror i Europa och ett underutbud av sågade trävaror som fått till följd att priserna stigit kraftigt. Men de senaste månaderna har priserna på lägre kvaliteter av Virkeshögarna med färdiga varor kan växa sig lite väl stora. granträvaror hamnat under press till följd av det ökade utbud som följde på de omfattande stormfällningarna i januari. De växande problemen på den amerikanska bostadskreditmarknaden bidrar också. Talande siffror är att USAs import av sågade trävaror från Europa rasade med drygt 60 procent under det första halvåret i år. STORMFÄLLNINGARNA och problemen i USA har således lett till ett momentant överutbud av sågade granträvaror i Europa. Det är framförallt de tyska sågverken som ökat produktionen av granträvaror i år och Tyskland är redan den klart största producenten av sågade trävaror i Europa och den dominerande exportören av sågade trävaror från Europa till USA. När det gäller trävaror av furu, som i stort sett lever sitt eget liv, är priserna stabilare. På bättre kvaliteter lyckas producenterna till och med genomföra vissa prishöjningar. Frågan är om prispressen på granträvaror är ett tecken på att sågverkskonjunkturen nu håller på att mattas eller om det bara blir ett hack i kurvan? SÄKERT ÄR i alla fall att årets formidabla utveckling skapat en stor optimism i sågverken. Det går knappt en dag utan pressmeddelanden om nyinvesteringar i branschen vilket förstås är glädjande och vittnar om framtidstro. Till och med i de stora skogsindustrikoncernerna, där sågverken tidigare bara betraktats som fiberförsörjare åt massaindustrin, investeras i sågverken. Nyligen har såväl Holmen som Rörvik Timber offentliggjort planer på att bygga var sitt nytt sågverk: för Holmens del i Braviken i Norrköping medan Rörvik överväger Norrköping eller Oxelösund som etableringsort. Det kan alltså bli två nya sågverk med en sammanlagd produktionskapacitet på 1 1,4 miljoner årston. Det skulle i så fall röra sig om ett nettotillskott på allt annat lika 7 8 procent jämfört med den sammanlagda produktionen i Sverige i år. VÄN AV ORDNING frågar sig om det inte är risk för att gamla synder upprepas genom att man sågar sönder marknaden? Man ska också komma ihåg att Tyskland, som redan är uppe i en årsproduktion på miljoner kubikmeter, har aviserat produktionsökningar på cirka 1 miljon kubikmeter om året de närmaste åren. Det är naturligtvis bra för skogsägarna att efterfrågan på sågtimmer ökar men det är också viktigt att sågverken är uthålligt lönsamma för att kunna betala bra för sågtimret. Annars kanske det gamla skämtet om sågverkens usla lönsamhet snart blir aktuellt igen: Det finns tre sätt att förlora pengar: på kvinnor, hästar och sågverk. Kvinnor är det angenämaste sättet, hästar det snabbaste och sågverk det i särklass säkraste. Christer Hedberg, medarbetare i Skogsland christer.hedberg@lrfmedia.lrf.se Kolla räntan på skogskontot Räntan på skogskonto är ganska lika mellan bankerna, men det skiljer en del. En sammanställning av LRF konsult tidigare i höstas gav det här resultatet: Danske bank: 3 procent under kronor, 3,5 procent över. Handelsbanken: 3,45 procent på hela beloppet. LF Bank: 3,5 procent på nya konton, 3,0 procent på äldre skogskonton. Nordea: 3,5 procent på nya, 2,85 procent på äldre konton. SEB: 3,45 procent på hela beloppet. Swedbank: 3,45 procent på nya konton, 2,85 procent på äldre. Avverkningen ökar Skogsstyrelsen räknar med att skogsavverkningen kommer att öka med 20 procent i år. Prognosen för bruttoavverkningen 2007 ligger på 92,4 miljoner skogskubikmeter. År 2006 uppgick avverkningen till 76,6 miljoner kubik, men det är inte riktigt representativt eftersom det fanns stora lager av virke efter Gudrun. År 2005 fälldes 120 miljoner kubikmeter med stormens hjälp. Åren dessförinnan tangerades 90 miljoner kubikmeter. Det lutar mot rekordartade volymer. Prognosen för 2007 är dock ovanligt osäker, inte minst på grund av lagersituationens utveckling under hösten, främst gäller detta de stora lagren av sågtimmer i södra Sverige, skriver Skogsstyrelsen i ett meddelande. Ortviken växer SCA bygger ut produktionen av mekanisk pappersmassa vid Ortvikens pappersbruk. Totalt investeras 800 miljoner kronor och allt beräknas vara klart våren Sedan vår nyaste pappersmaskin togs i drift 1995 har vi ökat produktionen med nära 50 procent genom trimningar och flaskhalsinvesteringar, säger vd Kenneth Eriksson. Vi har nu nått en nivå där massaproduktionen utgör en begränsning för fabrikens fortsatta utveckling. 42 VI SKOGSÄGARE 5/07

43 Värmländskt bränsle till bilen Miljökämpen Björn Gillberg planerar en anläggning för att förgasa skogsråvara till metanol för fordonsbränsle. Går det som planerat byggs fabriken i Hagfors för 2 miljarder kronor. Från början tänkte han starta med en pilotanläggning men nu tar Gillberg steget fullt ut med en gång. Forskningen tenderar att bli utvecklingens värsta fiende, och det finns egentligen ingen anledning att bygga någon pilotanläggning först. Konvertering av gas till metanol är en väl beprövad teknik, och energiutbytet är tillräckligt stort för att ge lönsamhet i en stor anläggning, säger han till nya Wermlandstidningen. Anläggningen planeras för årston metanol, förutsatt att finansiering kan ordnas planeras invigningen till år Lassen med energived blir fler i EU. Mål för bioenergi kräver krafttag EU:s planer är att 20 procent av energianvändningen ska vara förnybar år Enligt en undersökning som den europeiska skogsindustrin låtit McKinseys göra kommer det att saknas miljoner kubikmeter råvara om inte krafttag görs för att öka produktionen och ta tillvara mer från skogen. Vi inom skogsindustrin vill gärna samarbeta med EU och de nationella regeringarna för att kunna bidra så mycket som möjligt till EU:s mål. Vi tror att 20-procentsmålet går att uppnå men då måste kraftfulla åtgärder sättas in nu. Det kan till exempel innebära att öka tillväxten och produktionen i skogen, samt att odla energiskog på jordbruksmark som inte brukas, säger Christer Ågren, ordförande för Skogsindustrierna. Hellre lönsam än bara stor Det finns inget självklart samband mellan storlek och lönsamhet bland skogsbolagen. Av Pär Fornling Tidigare ansågs storleksfördelarna självklara, vilket ledde till flera kostsamma fusioner. Inte minst blev notan för Stora Ensos företagsköp i USA hög. Nu väljer företaget att sälja av sin pappersverksamhet i USA och målet är närmast det motsatta; koncentration i stället för expansion. Det här är det första viktiga steget i fokuseringen av vår verksamhet för att förbättra Stora Ensos resultat på lång sikt. Avyttringen förstärker vårt fokus på såväl Europa som Stora Ensos tillväxtmarknader, säger koncernchef Jouko Karvinen. KONSULTFÖRETAGET Pricewaterhouse Cooper har kartlagt världens skogsföretag. I analysen mäts lönsamheten som avkastning på sysselsatt kapital. Där kan man hitta stöd för Stora Ensos nya linje. Bland företagen på världslistan utmärker sig Södra med att nå 10,5 procent (år 2006). Som jämförelse presterade västeuroepiska företag i genomsnitt 4,9 procent och det globala snittet hamnade på 5,1 procent. Då det gäller total omsättning är Södra relativt små i de här sammanhangen, men fokuserade och betydande inom sina specialområden. Världens största företag International Paper låg på drygt 5 procent. I kraft av dess storlek blev det ändå en rejäl vinst (drygt en miljard dollar) LATINAMERIKA framstår enligt Pricewaterhouse som allt mer som ledande på den globaliserade skog- och pappersmarknaden. Under 2006 var de latinamerikanska företagens avkastning på sysselsatt kapital i genomsnitt 9,3 procent. MÄTT EFTER omsättning i miljarder dollar (år 2006) ser En massa bränsle finns på lut Planerna på att göra fordonsbränsle av massabrukens svart- svartluten vid alla massabruk i liqour gasification). Energin i lut har tagit flera kliv framåt. Sverige skulle teoretiskt kunna Chemrec, som driver pilotanläggningen i Piteå, har efter 10 donsbränsle och dessutom ge ersätta 25 procent av allt for- år beslutat att skala upp anläggningen 25 gånger. motsvarande 5 procent av Sve- ett energitillskott av grön el Dessutom har företaget tecknat ett avtal med amerikanska Förgasning av svartlut är riges elförbrukning. NewPage om en förstudie för den i särklass energieffektivaste användningen av biomas- produktion av bränsle vid ett av deras massabruk i Michigan. sa, säger chemrecs vd Jonas Tekniken kallas BLG (black Rudberg. Martinsons har klarat första miljarden Martinsons investerar 30 miljoner kronor i Hällnäs-sågen i vecklingen. Koncernens omturligt steg för att trygga ut- Vindeln som får ett nytt sättning är nu drygt en miljard timmer intag. kronor, säger Olov Martinson, Det är högkonjunktur i produktionschef vid Martinsons branschen och detta är ett na- Såg. En av fabrikerna som nu byter ägare Stora Ensos Wisconsin Rapids Mill, USA. Foto: Stora Enso listan över världens största skogsföretag ut så här: 1) International paper, USA, 22 miljarder dollar. 2) Weyerhouser, USA, 19. 3) Stora Enso, Finland, 18. 4) Kimberly-Clark, USA, 16. 5) SCA, Sverige, 14. 6) UPM Finland, 12. 7) Procter & Gamble, USA 12. 8) Metsälliitto, Finland, 12. 9) Oji Paper, Japan, ) Nippon Unipac, Japan, ) Smurfit Kappa, Irland, 9. 12) Mondi, Storbritannien, 7. 21) Norske Skog, Norge, 4,5. 44) Södra, 2,2 STORA ENSOS nordamerikanska bolag köps av amerikanska New Page för drygt 16 miljarder kronor. I affären ingår åtta pappersbruk med nästan anställda. Jordbruksmarken fortsätter öka i pris Priset på jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sverige gick med i EU Mellan åren 2004 och 2005 var ökningen 23 procent, vilket var en betydligt större prisökning än tidigare år. Mellan 2005 och 2006 steg priserna med ytterligare 10 procent i genomsnitt. Det genomsnittliga priset för jordbruksmark i Sverige beräknades år 2006 till kronor per hektar, vilket är mer än tre gånger så mycket som Priset var högst i Götalands södra slättbygder med kronor per hektar och lägst i övre Norrland med kronor per hektar. VI SKOGSÄGARE 5/07 43

44 FORDON 7praktiska skogsbilar för hundratusen För kronor får du rätt mycket bil i dagens läge. Förutsatt att du noga undersöker vad det är du köper. Här tipsar vi om sju bilmodeller som passar för skogsfolk. De senaste åren har marknaden översvämmats av så kallade stadsjeepar. Som spekulant på en begagnad bil med terrängkapacitet finns det anledning att vara lite på sin vakt här. Av Thomas B Andersson MÅNGA AV DE så kallade stadsjeeparna lovar betydligt mer än vad de håller när det gäller framkomligheten (även last- och dragförmågan kan vara mindre än man tror). Ta bästsäljare som Hyundai Santa Fe, Volvo XC90, Honda CR-V och Toyota RAV4. Visst kan de vara häftiga att titta på. Men på riktigt dåliga vägar är de inte mycket att hänga i julgranen. Personligen har jag flera gånger upplevt hur de kört fast i rätt oansenliga snövallar och gyttjepölar. I sådana lägen känner sig en nybliven ägare garanterat både lurad och snopen! Den nya versionen av King Cab, en klassiker bland skogsbilar. Foto: Pär Fornling EN SKOGSBIL värd namnet ska ha fyrhjulsdrift, antingen permanent eller inkopplingsbar. Förhöjd markfrigång är också bra. Kommer du att åka mycket i snömodd, lera eller på andra svåra underlag är det praktiskt med lågväxel och spärrbar differential. Liksom om du ofta kör med släp. Tänk på att fyrkrafsare ibland kan vara hårt körda. Därför bör du noga kontrollera skicket på plats hos säljaren innan du skriver under kontraktet. Kryp under och titta så att underredet inte är skadat. Misstänker du att bilen gått mycket som dragbil bör du kontrollera kopplingens skick. Saknas lågväxel är det risk att tidigare ägare slirat mycket på kopplingen vid båtuppdragningar och liknande. KOLLA KOPPLINGENS kondition vid din provkörning. När du släppt upp kopplingen och gasar efter en växling ska bilen börja driva direkt. Slirar kopplingen under någon sekund eller längre är den sliten och kan vara slut. Gå noga igenom alla övriga detaljer med säljaren, serviceboken ska till exempel vara korrekt ifylld. Ett konditionstest hos Bilprovningen eller Motormännen kan göra att du sparar mycket pengar. Foto: Volvo Volvo V70 Cross Country En bil som i grunden är en vanlig Volvo V70 med dess höga sittkomfort, tysta gång och rymliga lastutrymme. Krossens markfrigång är dock lite högre. Fyrhjulsdriften kom 1997; en viskokoppling kopplar om till fyrhjulsdrift om framhjulen spinner loss. Men systemet är långsamt och fungerar inte alls om bilen är kall bilen är alltså inte särskilt pålitlig som dragbil. Men visst ger fyrhjulsdriften stöd på sladdriga vintervägar. Gamla Krossar är ofta högt prissatta! För kronor ska du kunna hitta en Volvo V70 Cross Country -00 som gått mil. Foto: Land Cruiser Toyota Land Cruiser 90 En stor bil med mycket bra terrängegenskaper. Komforten på landsväg är likaså förträfflig. Den har ständig fyrhjulsdrift, lågväxel och spärrbar mellandifferential och diffbromsad bakaxel. Bilen har rykte om sig att sällan eller aldrig gå sönder. Köper du en välskött långmilare kan du sannolikt åka lå ng t i n n a n d e n ä r slut. Hög bränsletörst V6:an drar 1, 3 liter milen blandad körning. Rätt svår att få tag på med dieselmotor. Med diesel blir skatten också hög. För kronor kan du köpa en Toyota Land Cruiser av årsmodell -97 som gått mil. 44 VI SKOGSÄGARE 5/07

45 Subaru Legacy Många håller denna permanent fyrhjulsdrivna bil som den bästa dragbilen av alla. Legacy har lågväxel i kombiutförande, något som förbättrar framkomligheten på dåliga vägar. Kvaliteten håller hög nivå som hos alla japanska bilar. Från mitten av 1990-talet har Subarus rostskydd förbättrats högst markant. Kamremsbytet vid mil är en riktigt dyr historia! För kronor kan du komma över en Subaru Legacy kombi av årsmodell -00 med mil på nacken. Foto: Subaru Suzuki Jimny En liten jeep för dig som vill kunna ta dig fram överallt och samtidigt ha låga driftskostnader. Normalt är Jimnyn bakhjulsdriven, fyrhjulsdriften är inkopplingsbar. Lågväxel finns. Bilmodellen håller hög kvalitet men är bullrig i landsvägsfart, lämpar sig alltså inte för långkörning. Det är heller ingen idealisk dragbil på grund av sin ringa vikt. Foto: Suzuki Sådana här små bilar har sällan gått särskilt många mil. För kronor får du en Suzuki Jimny i bra skick av årsmodell -04 som rullat mil Lada Niva Foto: Lada En liten terrängbil som tål hårda tag. Närmaste konkurrent är Suzuki Jimny. Bilens mark frigång är imponerande hög, i utrustningen ingår lågväxel och inkopplingsbar diffspärr. Konstruktionen är enkel och robust. Men säkerheten i denna ryskbyggda bil håller 70-talsstandard och är alltså urkass med dagens mått mätt krockkuddar saknas liksom antisladd och ABS-bromsar. Komforten på landsväg är plågsamt dålig. För något över kronor får du en sprillans ny Lada Niva! Foto: Skoda Foto: Nissan Skoda Octavia kombi 4X4 Skoda gör numera lika bra bilar som koncernsyskonet Volkswagen men prislappen är lägre. Från år 2000 kan Octavia kombi fås med fyrhjulsdrift. I grunden är bilen framhjulsdriven, fyrhjuldriften går i automatiskt vid behov. Systemet är av Haldextyp som är snabbare än viskokoppling (se Volvo Cross Country). Lastutrymmet är stort i Octavia som tillhör lilla mellan-klassen. Men baksätet är väl trångt för vuxna och markfrigången inte hög nog för körning på riktigt ruffiga skogsvägar kronor räcker till en Skoda Octavia kombi 4X4 av årsmodell -02 som rullat mil. Nissan King Cab Klassikern bland de lätta lastbilarna. Har sålt mycket bra i en lång följd av år. Normalt är Kingen bakhjulsdriven med inkopplingsbar fyrhjulsdrift. Lågväxel finns. Driftssäkerheten är hög och bilarna ofta välutrustade. En del bilar i den här kategorin kan vara hårt körda kolla skicket noga innan du slår till. För kronor exklusive moms får du en Nissan King Cab med dubbelhytt av årsmodell -00 som gått mil. Om den varit företagsägd tidigare och du själv är företagare får du dra av momsen. VI SKOGSÄGARE 5/07 45

46 lantbruk industri jakt/slakt trädgård 100-tals produkter för jakt slakt styckning Gratis katalog 2007 nr2 228 sidor Katalogbeställning dygnet runt: Stor kapacitet Köttkvarnar 1-fas 230V MR9 1 hk 250 kg/h 2440: MR10 1,5 hk 400 kg/h 3580: Vakuumpackar Elite MV 1960: Turbo Max 3340: Påsar, 50st 20 29cm 132: 2st rullar,6m 20cm 108: 2st rullar,6m 30cm 132: Dick knivar Styckkniv 15cm 84: Urbeningskniv 14cm 88: Flåkniv 15cm 112: Allroundkniv 15cm 112: Buköppnare med kulförsedd spets 15cm 152: Jakt och slaktset Bergo 396: 1196: inkl. väska Tigersåg Effekt 1010W Lämplig för klyvning Rostfritt sågblad 400mm 132: 5-pack 112: /st Rostfri kniv och hålskiva som standard Charkbackar 40liter och 16liter Rabatt 5st 10%, 10st 20%. 184: Skyddshandske Saltlakespruta 556: Nyhet Knivslip Rapid Steel 692: Tormek slipmaskiner Trädfällriktare Dragsaxar, Mod I+ 2420: två greppvidder Mod II 2780: 21cm 376: Mod III 3720: 26cm 452: 2100W 1820: 2876: Massavedssax 156: Lyftkrok 112: Måttband 15m 292: Brytjärn : Storsäck för ved Ventilerad Max 1000kg,1,5m cm 4 + 4st lyft/hängstroppar 4st tömningsstroppar 30st 108: /st Styckpris 120: /st 40liter vit eller röd 132: 16liter röd 76: Lock till 40liter 68: Lock till 16liter 48: Traktorsax 680: Lunningssax 1140: Mätklave 500mm 172: Kombidunk 6/2,5lit 156: 820: 396: 540: Skogsstövel Timber Ventilerad storsäck för ved Max 1000kg,1,5m cm Öppningsbar botten Industridammsugare 1050W Industrikvalitet Stora rostfria behållare Kraftiga motorer Rejäla hjul 2,5m slang ingår W 62lit 3 480: W 78lit 4560: W 78lit 5860: En extra slang, 5m, på köpet. Hösterbjudande 20st 164: /st ord. pris 180: /st Eka slaktset Flå, ben och köttkniv plus buköppnare. Levereras i fodral. Skärpstål oval 30cm 272: Diamantstål oval 25cm 316: Jordborr HO 35 Honda 4-taktsmotor 35,8cc. Max 200mm samt djup 1200mm. Pris utan borr 4260: Borr finns mm. Prisex. borr 120mm 540:. Jordborr T 135 Honda 4-taktsmotor 4,5hk. Max 400mm samt djup 2000mm. Pris utan borr 9180: Borr i diam. från mm. Vedsäckar, stativ, pallhättor 40 liter, 100-pack 2: /st 2000st 1:80/st 60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2: /st SJ/Europall, 10-p 18: /st 200st 16: /st Säckstativ, kombi. Euro & hydropall 2180: Storsäljare Hyllsystem Avant Professionellt hyllsystem. max 180kg/hyllplan. Enkel montering utan verktyg. b d: mm Gavel höjd 2m 228: Gavel höjd 2,5m 268: Hyllplan mm112: Plastfot till gavel 4: Hyllkrok (4st/hyllplan)1:20 HENDERSON Sits Activo Plus 3680: Sits Activo Alto hög rygg 4460: Nima Maskinteknik AB Box 1505, Örebro Sits De Luxe 1980: Butik: Gryts ind. omr. Örebro Pris exk moms Fraktfritt över 2500: Pumpset Panther Cube 56 Cube 70MC 56 l/min 1620: 56 l/min 2920: 70 l/min 8280: Order Växel st användarkoder 20% rabatt under sept okt på Hendersonprogrammet. Fax

47 Nytt GPS-test i skogen Oj, det var skillnad! TEKNIK För några år sedan testade jag en handhållen GPS i skogen med blandat resultat. Nu var det dags igen... Av: Carl-Henrik Palmér I skogarna strax utanför Uppsala finns en slinga med nedslagna gränsrör. De har mätts in med traditionell lantmäteriteknik och är koordinatsatta på centimetern när. MIN FÖRRA TEST gick väl bara sådär bra. Jag knappade in koordinaterna som waypoints i min apparat och letade mig fram till rören. Visst kunde jag hitta gränsrören efter en stund. Men det var ganska stora fel. Röret kunde stå både 15 och 20 meter bort från den punkt som GPS: en tyckte var rätt. Men framför allt uppstod det hela tiden irriterande glapp. Apparaten tappade kontakten med satelliterna, speciellt inne i tät skog. Det gick inte att lita på tekniken. Slutsatsen då var att det var en rolig pryl, men med begränsad praktisk nytta för en skogsbrukare. NU ÄR DET aktuellt igen. Jag ska testa en splitter ny handhållen GPS. Har tekniken utvecklats sedan 2003, då jag gjorde den förra testen? Svaret blir ett förvånande och entydigt ja! Den första skillnaden märker jag nästan direkt. Det tar bara några sekunder att få igång apparaten i navigeringsläge med den gamla kunde det ta både en och två minuter innan den hade fått kontakt med minst tre satteliter det är vad som krävs för att den ska kunna räkna fram en position. Min nya GPS klarade det här på 20 sekunder. Och då hade den inte hittat bara tre satelliter utan åtta till tio! Det tar bara några sekunder att få igång apparaten i navigeringsläge. Nästa skillnad: Min nya GPS har en inladdad karta (Lantmäteriets topografiska karta ligger som ett underlag på skärmen). Och skärmen är nu i färg förra gången var den trist svartvitt. Framme vid röret utan problem med hjälp av GPS:en. Dags för navigering: Jag börjar gå mot den första inlagda punkten. Jag följer riktningspilen. 100 meter kvar säger GPS:en. 90 meter. 50 meter. 15 meter. Vid 10 meter piper den till, nu är det nära! Riktningspilen snurrar mest runt. Jag ser mig omkring, och där är röret. Kanske 5 meter bort. Det står i en halvtät medelålders tallskog. Fortsättning sid 48 VI SKOGSÄGARE 5/07 47

48 GRAN PÅ TALLMARK (16) Älggran växer dåligt. Och värre blir det av nya klimatet. HÖGRE PRISER OCH ÄNDRADE VILLKOR (19) Nya skogsförsäkringarna. GULDLÄGE (24) Svenska julgransodlare vädrar morgonluft. BRA ATT MIN SKOG BLEV RESERVAT (36) Livsverket finns kvar. TEKNIK Fortsättning: Oj, det var skillnad Nästa punkt ligger i en fuktsvacka med riktigt mörk tät granskog. Ska det funka här också? Ja, det blir nästan precis samma resultat. GPS:ens punkt ligger fyra fem meter från röret. Jag fortsätter fem rör till, och det blir i princip samma resultat varje gång. Jag landar fem till tio meter från rätt punkt. Det blir alltså inte helt exakt, men det är lätt att hitta röret när man vet att man är nästan rätt. NÄSTA FÄLTTEST blir inte riktigt lika lyckat. Och det är inte apparatens fel, det är jag som slarvar. Jag ska lägga ut ett tänkt hygge på ett hektar i gammelskogen. Jag nollställer apparaten, går hundra meter in i skogen, vinklar 90 grader tror jag och fortsätter hundra meter, vinklar 90 grader igen, går hundra meter osv. Jag tror i min enfald att jag ska komma tillbaka till startpunkten. Det gör jag inte. Det Apparaten i testet är en Garmin CSx som kostar kring kronor inklusive moms, till det kommer kartan för kronor. felar minst 75 meter. På kartan kan jag se mitt spår och vinklarna är långt från 90 grader. Det tredje och fjärde benet är därför avsevärt längre än det första. När jag avläser arealen inom spåret, det kan man göra med den nya apparaten, så är den två hektar alltså dubbelt så stort som jag tänkt mig. Men det viktigaste resultatet är att jag har behållit satellitkontakt hela slingan runt, det är inga glapp i spåret, trots att jag gått i riktigt tät slutavverkningsskog. Det finns därför ingen anledning att tro något annat än att arealberäkningen hade blivit riktigt bra - om jag bara hade gått rätt. VARFÖR GÅR DET så mycket bättre den här gången än 2003? Är det fler satelliter i luften? Skickar de bättre signaler? Eller är det apparaten själv som är så mycket bättre? Jag ringer den svenska agenten för ett av de stora märkena, och hans svar är entydigt: nya GPS-mottagare har ett betydligt bättre och känsligare chip. Det kan ta emot och behandla satelliternas signaler betydligt bättre än gårdagens apparater. Det nya chippet har funnits på marknaden i ett par år. Har du då nytta av en sådan här GPS i ditt skogsbruk? Nja, ska man vara ärlig så behöver du nog ingen apparat i ordets snäva bemärkelse, du överlever utan. Men om du söker argument för att få köpa en häftig pryl, för det är en häftig pryl, så är det naturligtvis mycket lätttare nu, när den verkar fungera säkert även där det finns träd! DU KAN ANVÄNDA den för att leta efter tveksamma gränshörn det går att få koordinaterna från Lantmäteriet. Men du kan inte lägga ut en exakt gränspunkt, noggrannheten är fortfarande alldeles för låg, medelfelet är minst fem till tio meter enligt apparatens egen beräkning. Dessutom är Lantmäteriets koordinater inte heller exakta, de har också ett medelfel på några meter. Det är sten och rör som gäller, som min kontakt på Lantmäteriet uttryckte det, inte koordinaterna. Men en GPS är ett bra hjälpmedel när du ska leta dig fram till en punkt som är tillräckligt nära för att det ska vara lönt att leta efter gränsmarkeringen. APPARATEN ÄR OCKSÅ bra för att på ett ungefär räkna ut arealen på det nya hygget, det kommer till nytta för att göra en avverkningsanmälan eller beställa plantor. Du kan lägga ut älgpass och kantarellställen. Och skulle du vara ledig från ditt skogsbruk någon dag, så kan du ladda in ett digitalt sjökort och använda apparaten som grundletare. Men båten ska nog inte vara alltför snabb det är en ganska liten skärm. Slutligen dock en liten varning: Snart kanske du inte behöver någon separat apparat för att navigera rätt i skogen. Redan i dag finns mobiltelefoner med inbyggd GPS. En framtida test bland rören på slingan får avgöra hur de fungerar. GÖR BÄTTRE VIRKESAFFÄRER! Beställ Föreningen Skogens virkeshandbok Sälja virke som: förbättrar dina förhandlingskunskaper hjälper dig att välja rätt affärsform skapar bättre lönsamhet ger dig lösningarna på dina problem avslöjar virkesköparnas bästa tips och råd lär dig 300 begrepp för att tala samma språk som virkesköparen Pris: 260 kr Medlemspris 230 kr. Frakt ingår, momsfritt. Bli medlem i Föreningen Skogen nu! Du får bl a rabatt på tidningen SKOGEN, gratis telefonrådgivning, lokala medlemsexkursioner och rabatter på böcker. Ring , skicka e-post till info@skogen.se. Eller besök vår nya hemsida för mer info om oss. SKOGEN DEN OBUNDNA SKOGSTIDNINGEN SkogsElmia SID Box 1159, Stockholm 48 VI SKOGSÄGARE 5/07

49 PREMIÄR FÖR ISUZU D-MAX ISUZU gör en efterlängtad comeback i Sverige med nya D-Max. En kraftfull och slitstark pickup med marknadens största dieselmotor en 3,0-liters Common Rail-maskin på 163 urstarka hästkrafter som kan fås med manuell eller automatisk växellåda. D-Max finns även med 2,5-liters turbodiesel. Inkopplingsbar fyrhjulsdrift är standard liksom bakaxel med diffbroms och fördelningsväxellåda med hög- och lågväxel. Isuzu D-Max är snygg och bekväm som en personbil men den är byggd för tuffa tag. Den har klassledande dragförmåga och lastkapacitet: kg på dragkroken och upp till kg på flaket. Det är ingen slump, Isuzu är i grunden en lastbilstillverkare! Isuzu D-Max finns som Crew Cab med fyra dörrar och bekvämt utrymme för fem personer. För den som behöver längre lastutrymme finns Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak. D-Max är en stark bil med lika stark ekonomi. Garantin är på 3 år/ mil och Isuzu har ett gott rykte för sin driftsäkerhet. Anmärkningsvärt låg bränsleförbrukning bidrar till att göra valet lätt. Välkommen in till någon av våra Isuzu-handlare. Vi finns redan på 50 platser med både försäljning och service.

50 BIOENERGI Värdet på containern bakom Lars Johansson hinner öka mycket på vägen från skogen till slutkunden. Oljevärdet i konsumentledet En containers värdetillväxt... ( kronor) Det är stora skillnader mellan konsumentpriset för energi och betalningen för avverkningsresterna som flisas. Text & foto: Pär Fornling Lars Johansson står framför en container som rymmer 40 kubikmeter. En dovt mullrande maskin håller på att fylla den med sönderdelade rester från avverkningen i närheten. Han fångar upp en ordentlig grabbnäve av den färska flisen och beskriver den ekonomiska resan från hygget till värmeverket. MARKÄGAREN får kronor per kubik för flisen från grenar och toppar (grot). En full container ger därmed skogsägaren minst 400 kronor. (10 kr x 40m 3 ). Flisningen kostar ungefär 50 kronor kubikmetern. För en full container blir det kr (50 kr x 40). Notan för transporten till värmeverket är i genomsnitt 100 kronor kubikmetern. En container kostar därmed Värmeverket kronor. (400 kronor till skogsägaren kr i flisning kr för transporten). Det här är inga exakta siffror. I verkligheten varierar de både med volymer och transportavstånd. Exempelvis är flisningskostnaden betydligt mer pressad i södra Sverige än längre norr ut, där energimarknaden utvecklas bättre. Men det är ändå ett ganska typiskt räkneexempel som visar att någonting är snett med tanke på att energivärdet motsvarar 3,5 kubikmeter olja som i konsumentledet kostar kring kronor, säger Lars Johansson. Hans poäng är att energin måste betraktas som ett eget självständigt sortiment, inte en biprodukt till skogsbruket. En förändring är på gång och den måste komma med de stora utbyggnader av värmeverk som är på gång, men från skogsbolagens sida finns en oro att Markägaren (400 kronor) driva upp massavedspriserna och de stora vinnarna blir energibolagen, säger Lars Johansson, som är veteran i branschen. HAN ÄR SJÄLV skogsägare i Unnaryd och har arbetat som entreprenör med gallring, flisning och tio år med askåterföring. Det är en annan sak som är lite galen. Skogsägaren ska stå med mössan i näven och vara glad få tillbaks det kalcium, fosfor och kalium som han eller hon släppt ifrån sig, medan värmeverket slipper en deponiavgift på kanske kronor per ton genom att köra till skogen i stället för soptippen. En del vill till och med ta ut en avgift Containerns värderesa Mullsjö Åkeri AB Värmeverket (6 400 kronor) på ett par hundra kronor för att återföra näringen. I dag är Lars Johansson delägare i Terminatorservice som tillverkar och säljer flismaskiner. FÖR EGEN DEL låter han hela förstagallringen hemma på gården, några mil väster om Jönköping, gå till energived och tar då också vara på de klena stammar som annars tas bort i förrörjningen. För att det ska fungera måste skördaren plocka flera stammar i taget med ackumulerande aggregat. Tekniken fungerar och kommer säkert att utvecklas mer. Vi står inför ett stort energigenombrott på flera fronter. 50 VI SKOGSÄGARE 5/07

51 BYT OM TILL HUSQVARNAS STRETCHKOLLEKTION 500 KR FÖR DINA GAMLA KLÄDER Effektiva arbetspass är inte bara ett resultat av verktygets kapacitet. Minst lika viktigt är att dina kläder är säkra, funktionella och bekväma. Skyddskläderna från vår stretchkollektion ger en unik rörelsefrihet, har smarta lösningar och är utvecklade för att möta behoven vid dagligt, yrkesmässigt bruk. De tillverkas i slitstarkt 4-vägs stretch-material som andas och kan töjas i alla ledder. Utsatta ytor förstärks med Aramid, ett lätt sågskydd som klarar kedjehastigheter upp till 20 m/s. Just nu får du 500 kr för dina använda skyddskläder när du köper nya ur stretchkollektionen. Så, se till att inget hindrar ditt arbete utan kom in till oss och byt om. Erbjudandet gäller t o m Jacka kr Midjebyxa kr Hängselbyxa kr Ring Du blir kopplad till din närmaste återförsäljare.

52 EKONOMI GENERATIONSSKIFTET/DEL 2 Att ge gåva eller sälja det är frågan I förra numret berörde vi behovet av långsiktig planering av generationsskiftet. I det här numret ska vi diskutera tekniska skillnader på upplägg av generationsskiften. En överlåtelse klassas antingen som benefik eller onerös. Benefika överlåtelser är exempelvis arv, gåva och bodelning. Onerösa överlåtelser är köp och byten. BENEFIKA ÖVERLÅTELSER kan villkoras med exempelvis förbehållet att fastigheten ska vara enskild egendom, att den inte får belånas eller att den ska hembjudas till särskilt utpekad person vid en försäljning. Benefika överlåtelser utlöser heller inte kapitalvinstbeskattning för överlåtaren och gjorda värdeminskningsavdrag behöver inte återläggas till beskattning. Sedan arvs- och gåvoskatten avskaffades blir det heller ingen direkt skattekonsekvens för den som får gåvan eller ärver. Samtidigt går det att överlåta sparad räntefördelning, periodiseringsfonder och expansionsfond i samband med den benefika överlåtelsen. De pengar som erläggs som motprestation är att betrakta som färdigskattade för mottagaren. Om motprestationen understiger 85 procent av taxeringsvärdet året innan överlåtelsen kostar lagfarten bara en expeditionsavgift. Dessa faktorer kan sägas vara fördelarna med benefi ka överlåtelser. Nackdelarna är att övertagaren får överta överlåtarens ofta väldigt låga anskaffningsvärde vilket utgör underlag för räntefördelning och expansionsfond samt latenta skatteskulder på kapitalvinst och gjorda värdeminskningsavdrag. Hon eller han får heller inget nytt skogsavdragsutrymme. ONERÖSA ÖVERLÅTELSER utlöser kapitalvinstbeskattning där mellanskillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde beskattas för överlåtaren i inkomstslaget kapital. Därutöver ska gjorda värdeminskningsavdrag på fastigheten Två vägar att välja, men vilken är bäst? som avskrivningar och skogsavdrag återläggas till beskattning i näringsverksamhet. Eftersom överlåtaren ofta avslutar sin näringsverksamhet i och med försäljningen blir denne tvungen att lösa upp periodiseringsfonder och expansionsfonder. Sparad räntefördelning går heller inte att använda när näringsverksamheten är avslutad. Däremot kommer den väl till pass för att kunna skatta fram ovan nämnda värdeminskningsavdrag och reserveringar till en rimlig beskattning. Dessa faktorer är nackdelarna vid onerösa förvärv. Fördelarna är att övertagaren får ett nytt, oftast högre, anskaffningsvärde att använda som underlag till räntefördelning och expansionsfond och även vid en framtida kapitalvinstberäkning. Att tänka på Det är bara vid överlåtelser där det finns en gåvoavsikt som köpeskillingens förhållande till taxeringsvärdet har betydelse. Det finns förstås tillfällen då köpeskillingen hamnar under taxeringsvärdet vid en marknadsmässig försäljning och då är det likväl ett köp. Skogskonton är personliga och kan inte med nuvarande regler överlåtas vare sig vid benefika eller onerösa förvärv. Samma sak gäller sparade underskott i näringsverksamhet. Korsvisa gåvor är byten. Det går inte att hävda att en överlåtelse är en gåva om man samtidigt mottar en annan gåva från gåvomottagaren. VAD AVGÖR OM överlåtelsen är benefik eller onerös? Taxeringsvärdet är en avgörande vattendelare vid överlåtelser inom familjen eller släkten eller till andra personer där det finns en gåvoavsikt. Om motprestationen är lika med taxeringsvärdet eller högre klassas hela överlåtelsen som ett köp. Om motprestationen är under taxeringsvärdet betraktas hela överlåtelsen som en gåva. Ofta kommer parterna överens om andra saker än ersättning i pengar, men då måste man komma ihåg att exempelvis ett kostnadsfritt boende riskerar att värderas till marknadsvärde av skatteverket och det adderas då till det angivna beloppet. Risken är därmed att det som var tänkt som en gåva blir ett köp. VILKET ÄR DÅ DET bästa alternativet? Det är omöjligt att ge generella råd om köp eller gåva. Man måste räkna på varje enskilt fall. Mycket förenklat kan man säga att om stora inkomster ska skattas fram under de närmaste åren kan det vara klokt att köpa sig en bättre framtida skattesits och ta den skattekostnad som uppstår vid överlåtelsen. Men om man vet att det dröjer många år innan det blir några inkomster att tala om är det förmodligen onödigt att ta en skattekostnad i dag. DET FINNS INGET som hindrar att man kan överlåta en andel av fastigheten som köp och en annan del som gåva. Man talar då om Blandade fång. På så vis kan man kombinera de respektive fångens olika fördelar. Men helt kommer man inte ifrån nackdelarna. Tomas Karlsson LRF Konsult tomas.karlsson@konsult.lrf.se Det kommer mera I nästa nummer ska det handla om hur man systematiskt går tillväga för att arbeta sig igenom ett generationsskifte. 52 VI SKOGSÄGARE 5/07

53 Skogsmarknaden För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel , fax eller Ronny Gustavsson, tel , fax Annonsmaterial: Bevaka dina gränser med KEBAstolpen Det är du som sätter gränserna. När du markerar upp rågångar eller sätter elstängsel med Keba-stolpen. Den tillverkas i rullformad galvaniserad plåt, överdragen med stryktålig plast. Diameter: Längder: Färger: Packas: 24 mm mm Blå, gul eller röd 20 st/förpackning Ring oss för uppgift om återförsäljare Box 122, Smålandsstenar Tel Fax Alstor 8x8 Diesel Utan hytt, finns även med hytt En komplett skogsmaskin i litet format med en oslagbar framkomlighet i alla typer av terräng. - en mästare i mångsidighet - Kontakta oss för mera information och demonstration! AB Alstor Åkarevägen 4, DINGLE Tel , MINISÅGVERK Levererad till nöjda kunder sedan 1990 TIMMERSÅGEN Elmotor 6-7, 5kW Direktdrift 16A Hjälpmatning Max såglängd 6,3 m Max diam. 500/1000 mm Stabil Hög ytkvalitet Effektiv kedjesmörjning Dubbla sågsvärd Stockriktare Skyddsbur Konkurenskraftiga priser Kort leveranstid Kickons Svets AB, TIDAHOLM Tel Fax info@kickons.se VED- FLIS & PELLETSPANNOR ATMOS Miljögodkända vedpannor Kopplingspaket 1B innehåller: Laddomat 21, syrvent, cirkulationspump med unionventiler, Esbe shuntventil, ventilrör, blandningsventil, säkerhetsventiler, 1 st 9 bar, 1 st 1,5 bar, påfyllandsventil, 2 st kulventiler, 4 st avluftningsventiler, El-patron 6 kw kw-paket: :- 1 st DC-25 SF 1 / 3 m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. 30 kw-paket: :- 1 st DC-30 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. 35 kw-paket: :- 1 st DC-35 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 2 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. 40 kw-paket: :- 1 st DC-40 SF-V 1/2 m ved, 1 st kopplings paket 1B, 1 st lit o-isol tank, 1 st lit o-isol med VVB 110 eller 120 lit. 50 kw-paket: :- 1 st Atmos DC-50 SF 70 cm ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank lit o-isol, 1 st tank lit o-isol med VVB 110 eller 120 lit. CK kw utan VVB. 6 modeller VEDA CK pris från :- CKB kw med VVB. 4 modeller VEDA CKB pris från :- Självdragspanna för flis/pellets och ved. Flis/pelletsuttag. Hö- och vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfri VVB. Självdragseldning, stora luckor. I leverans ingår: Rökrör - rakt och vinkel, dragregulator, styrpanel. oljelucka, eldningsredskap, avtappning. CKB-pannor även elpatron och shuntventil. ATMOS SUEMAX VÄRME AB Box 26, Örkellljunga Telefon eller , Fax eller VI SKOGSÄGARE 5/07 53

54 STOCKMATARE FÖR PROFFS Även för automatisk drift Speciell utformning ger en stock i taget (patent) Plåt i stegen Nyhet Mekanism för absolut parallell matning Familj önskar köpa skogsbruk Han 47 år, elektriker, bördig från V-botten. Hon 39 år, lärarinna, bördig från Södermanland. Barn 4 & 5 år. Önskar köpa skogsfastighet ca 100 ha. Spridd ålder på skog och tillgång till sjö eller dylikt. Inga krav på byggnader. Kvarboende kan diskuteras. Övertagande ca tredje kvartal -08. Svar till Vi Skogsägare, Box 6044, Malmö Logcon Hortinorr ab Logcon Eesti Oü Tel Lars Bo SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING Raka sågstockar som krokiga vedstockar. Vi matar dem en och en ur en bunt SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED info@logcon.se Vedmaskiner från Mora Elmia monter B05:61 Ecosågen Twin 400 Mobilt eller stationärt enmanssågverk Rättvikskapen Mora-klyven PW Vedmaskin Se mer på: Nu i alla Lantmännen/Granngården-butiker Dössjonsv. 10, Mora, Tel: Svensk uppfinning Tillverkas i Sverige Quattro 4 sågklingor - Snabb -Tyst - Lönsam Tillbehör: Timringsfräs för hustimring, 4-8 blockbredd Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm Inbyggt kantverk Tel m 3 /min Helautomatisk Vedhantering! Vedprocessor II MÄKLARSAMFUNDET Tor Sigfridsson Falköping Bo Pettersson Uppsala Arne Bengtsson Varberg Anders Nyhlén Borås/Göteborg Även lämplig för sågytor SNABB - SÄKER - EFFEKTIV För broschyr Ny bred och effektiv utmatningstransportör Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem Klarar grövre ved, rakt kapsnitt, jämn vedlängd Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar, klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved... och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, Nyland, tel Anders Nilsson Hässleholm Örjan Hansson Falköping Anders Jonsson Lidköping Gunnar Grenholm Hudiksvall Professionella Egendomsmäklare för Din gård gårdar under försäljning Ska du sälja? Vi har ca gårdsbesök i veckan. Ring oss!! 54 VI SKOGSÄGARE 5/07

55 VEDPANNA Molle 45 kw Miljögodkänd 50 cm. vedlängd :- inkl moms Mollepannan AB Acktjära 2209, Bollnäs Tel: , , fax: Vednätsäckar till EUR pall, 40, 60 L Prisex: 40 L packlåda nätsäck 3 200:- även storsäckar Tel Ljunglöfs 2:an Enmanssågverk Walthers Plåt AB Tel: Walthers.plat@peltec.pp.se NYHET! Standard med antistressystem Band- och slirskydd som tar dig dit du vill! För omgående leverans! Flistugg ekonomisk energiframställning Framtagen för sönderdelning av buskar, sly, mindre träd, flisproduktion m.m. Tar material med diameter upp till 160 mm. Antistresssystem skyddar motorn mot överbelastning genom att automatiskt reglera inmatningen. Scorpion tdi - Beståndsgående skotare Hög dragkraft! TREJON Sko-702 Tel Klyvert 2000 Vedmaskinen som kapar, klyver och transporterar Endast :- exkl moms Ring för broschyr eller demonstration. MAGNABO AB Magnus Arthurson Werma Gård SE Nol Tel info@klyvert.se Huvudkontor: Företagsvägen Vännäsby Tfn: Fax: E-post: info@trejon.se Vinsch för säkert skogsbruk Vinsch utvecklad för skiftande lunningsarbeten och liknande jobb. Finns i två modeller med dragkraft 3000 eller 5000 kg. Standard med kedjor och kraftig lunningsbanke. Stubbfräs Självgående, kraftfull stubbfräs med frässtål i speciallegering. Klarar arbeten ner till 20 cm under mark och stubbdiameter upp till 80 cm. VI SKOGSÄGARE 5/07 55

56 Styr & övervaka med GSM Med SIKOM GSM kan du styra och övervaka vad som helst, var som helst! Hus, båtar, maskiner. datorer m.m. Styrfunktioner, slå på/av ex. värme Övervaka, ex inbrottslarm, temp. Larm som SMS INTECTRA AB BEGAGNADE FYRHJULINGAR RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE Timmervagn 7 040:- + moms Även service, delar och tillbehör Sundsvall: Fax Karlskoga/Kristinehamn: Teleskopisk väggrind 3,5-5,5 m med 2 st stolpar, låskista som skyddar hänglåset och reflex. Varmgalvansierad 2450:- (3063:-) Extra stolpe (i öppet läge) 230:- (288:-) Jordankare (används för att förankra stolparna i marken - behöver ej gjutas fast) 195:- (244:-) MYRBY Frakt tillkommer. Pris inom ( ) är inkl.moms. Ekebygatan 3, Enköping. Tel Fax Naturbruksgymnasiet i Osby Gymnasieutbildningen för dig som gillar skogen och som vill jobba med skogsmaskiner eller med motorsåg MARKNADENS MEST MILJÖVÄNLIGA TERRÄNGTRANSPORT Marknadens största dragkraft. Låg tyngdpunkt Bred och stabil variatordrift Hög- och lågväxel + back Maskinen för skogsbruk, jakt, bygg och anläggning Endast fantasin stoppar användningsområden. Produktion och försäljning av tillbehör till servicenäringen Be om broschyr eller demonstration Produsent: Combi Track Norge A/S 2435 Braskereidfoss, Norge Int.tel Fax post@combitrac.no Säljläge Det kompletta mäklarföretaget för jord- och skogsbruk sedan 1957 Kontakta skolan för mer information angående utbildningen, studiebesök och prao Tel naturbruksgymnasiet.osby.se Caroline Lilja Johannes Båth Roine Jansson Arne Lilja Lantbruksfastigheter Drottninggatan 1A, Uppsala Gallring, vindfällen, älgtransport, plantutkörning OXEN MINILUNNARE Myreback MASKIN Box 12, Forshaga Tel Vi fyller 40 år!!! Tel , kvällar VI SKOGSÄGARE 5/07

57 ROKON - en unik MC/Traktor - sedan 2 år även i Sverige! HÖGA VÄRMEKOSTNADER? ANVÄND DIN VETO-RÄTT Elda med pellets, flis, briketter, torv, spannmål, spån eller en blandning av olika biobränslen. KRANMAN - Din leverantör av ATV tillbehör - A N D E R S S K Ö R D A R E ROKON Trail-Breaker modell 2007 Efter 44 år i USA finns nu denna unika maskin också i Sverige. 94 kg lätt och drivning på båda hjulen samt en automatisk växellåda (variator) med tre olika utväxlingar gör att Du tar Dig fram överallt där annars bara apostla- eller andra hästar vore lösningen och där 4-hjulingen sedan länge fastnat. Det spelar ingen roll hur terrängen ser ut över stock och sten (bokstavligt talat), tät skog, nerfallna träd, myrmark, ja till och med över djupare vattendrag, då den flyter! Ingenting stoppar en ROKON Trailbreaker. Med ett 30-tal olika tillbehör så kan Du göra allt ifrån att plöja, harva, sätta ut plantor eller inspektera rågångar - till att dra hem timmer eller en 12-taggare, då den på lågväxeln har en dragförmåga på mer än 1300 kg! - OBS! Traktorregistrerad Rokon Sverige AB , e-post: info@rokon.se Nisula 150 E Lätt energiklipp Passar även till huggarvagnskranen Fälldiameter 15 cm Nisula 280 E Energiklipp Ackumulerande fällhuvud Fälldiameter 20 cm Arbro 350 E Engreppsskördare 3 olika datorval Fälldiameter 45 cm Anders Skogsskördare AB , anders.skordare@telia.com BRÄNNARE STOKERPANNOR VEDPANNOR från Nyhet kw kw 28 kw NYHET! VETO 8 Komplett värmeanläggning kw Matning med fjäderomrörare Förråd på 8 m3 eller 11 m3 Styrning med AT-log eller lambda Helt ny teknik i matarskruvar VÄRMECENTRALER Helt kompletta kw ÅTERFÖRSÄLJARE DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö GOTLAND Mathssons Svets & Smide KALMAR FS Effektvärme KARLSTAD Solbergagård KUNGÄLV Johnssons El LINKÖPING Energi & Miljöteknik MULLSJÖ NT Energi SKELLEFTEÅ Rili VETLANDA El & Maskinteknik ÅRE Temab AB ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg GENERALAGENT I SVERIGE Obs vagnen på bilden är extrautrustad med fjärrstyrd hydraulvinsch HV500. REXON ATV på en T1800 vagn med Flexodrive 4WD. Rexon REXON ATV med Boxer 14 vagn Björnvagnen Fjärrstyrd hydraulvinsch FV100 HV500 T1500 Timmerboggie med VK1500 vajerkran Hydraulisk tippflaksinsats Hydraulisk tippflaksinsats Passar passar alla alla TP325. kranmans Kranmans skogsvagnar vagnar. Försänkt insatsflak FL200 Tfn VI SKOGSÄGARE 5/07 57

58 Minska värmekostnaden Satsa på fliseldning ugnar från kw, flisfickor 1-4 m 3 mekaniskt drivna och större hydrauldrivna flisfickor. Skruvarna klarar grovflis. Vi säljer kompletta system. Även spannmålsbrännare Se Kjell Andersson Tel , Originalet Den är dyrare än kopiorna. Tillverkad i Sverige sedan års garanti utan finstilta undantag. RH-Pusher Trädfällriktare 6 st olika modeller lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton utväxling från 20 ggr till 50 ggr marknadsledande robust konstruktion minimalt underhåll För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller Reipal AB Tel , fax H Trotjänaren som fått nytt liv Nyheter / Varvtalsvakt Fjärrstyrning för kranmatning Varvtalsvakter för eftermontering www. pannlampa.com MILITÄR UTRUSTNING MIKE AND NIKE internetbutik Postorder eller produktblad Ring MOTORSÅGAR TILLBEHÖR NU Svärd + 2 kedjor fr 310:- Sågsvärd 170:- Oregon kedja 110:- 6 st 100:- 12 st 95:- Andra fabr 100:- 3 st 95:-, 10 st 90:- Vi har svärd och kedjor till minisågverk och vedmaskiner Skogsjacka 440:-, 490:-, Midjebyxa 750:-, Hängslebyxa 730:-, 830:-, Hjälm 325:-, 495:- Skyddsstövel 615, 715:-, Hängslen 145:-, Sågskyddskänga 1.475:-, Byxholkar 650:-, Krok 160:-, Sax 191:-, Timmersax 295:-, Måttband 15 m 400:-, Klave 200:-, 220:-, Kombidunk 159:-, 315:-, Brytjärn m vändh 370:-, Fällkil 8 80:-, 10 90:-, Rundfil 100:-, 125:-/duss, Cylinder kompl HVA :-, Kolv kompl 600:- m m, m m Partner 4600 ord 3.595:- NU 3.150:- Dolmar 4600 S ord 5.995:- NU 5.395:- Tanaka 4501 ord 4.695:- NU 3.995:- Jonsered 2145 S ord 4.600:- NU 4.380:- Husqvarna ord 5.300:- NU 4.950:- Moms ingår. Vi firar snart 28 år! Naturbruksgymnasiet Älvdalen Kvalificerad Yrkesutbildning KY SKOGSTEKNIK 40 p Vidareutbilda dig inom en bransch med kommande arbetskraftsbrist! KY Skogsteknik ger en skoglig kompetens och en bred maskinförarkompetens. Målet med utbildningen är att ge de kunskaper och färdigheter som krävs för att man efter avslutad utbildning ska kunna arbeta som skogsmaskinförare i ett arbetslag eller som skogsmaskinentreprenör. En modern skogsutbildning kräver moderna maskiner. Vi har nyligen investerat i både nya skogsmaskiner och maskinsimulatorer för att leva upp till framtidens behov och för att vara så uppdaterade som möjligt. Vår utbildning ger Dig de certifikat som branschen kräver, t ex Gröna Kort. För att kunna söka krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt B-körkort. Kursstart 7 januari Ansökning oss tillhanda senast den 30 november För information och ansökningshandlingar kontakta: Studie och Yrkesvägledare Ewa Molneklev Tel Fax ewa.molneklev@edu.alvdalen.se Kursansvarig: Urban Liljeberg urban.liljeberg@edu.alvdalen.se Älvdalens Utbildningscentrum, Box 54, ÄLVDALEN. Box 127, Edsbyn Tel info@woxnadalensenergi.se Vill du Ha både frihet och kontroll? Förebygga stöld och skadegörelse? Alltid ha kontroll på temperaturen i skogskoja eller fritidshus? Kunna spåra t ex din stulna lastbil, traktor, grävare, 4-hjuling eller båt? EGC erbjuder Multi GIR, en flexibel och lätthanterlig lösning! EGS:s larmenheter är anslutna till EGC Servicecentral som kontinuerligt kontrollerar att din larmenhet och dess funktioner och sensorer fungerar enligt dina instruktioner. tel info@egc.se Tel Fax Lillängen, Vinninga sixten@sibro.se Keto Forst För mindre basmaskiner/- traktorer. Max 30 cm, vikt 280 kg, 120 lit/min Anders Skogsberg, Falköping Tel , Micke Bohm, Heby Tel , Jonny Karlsson, Fröseke Tel Hans Hedlund, Hedenäset Tel VI SKOGSÄGARE 5/07

59 SVERIGES BILLIGASTE SÅGKEDJEOLJA Biologisk Skandinavisk Biotech AB Tel Älgtrac och Combitrac Reservdelar och service till din maskin hittar du hos oss. Komplett reservdelslager. Snabba leveranser. Bo Arnesson AB SYSSLEBÄCK Combigripkran 360 sväng Räckvidd 4m. Hydr. rotator Pris Från från : :- Moms och frakt tillk. på samtliga priser. Tel Fax Internet: Två tidningar - samma sida Team Skoter-Anders Båtar - Fyrhjulingar - Släp - Skotrar Tillbehör - Reservdelar - Reparationer Nyinkommet Visac 400! Vägreggad arbetsfyrhjuling 4x4 elväxel :- + moms Tel Köp inte begagnat när du kan få nytt med garanti! 650cc Mitsubishiutvecklad motor, 4-hjulsdrift, radiostyrd 2-tonsvinsch. Nu med lågväxel. Byggd för arbete inga klena mcdelar! Vi håller reservdelslager och ger två års garanti! Endast kr + moms GENERALAGENT: AB Bogg Trading, Marby Gård, Strängnäs, tel JAKTBUTIKEN med PANGPRISER! SKINNRYGGSÄCK Getskinn med trämes (1.995:-) JAKTKÄNGOR Vattentäta fr 995: :- 890:- BATTERIER Max-On, Albecom, Lafayette från295:- Helt JAKTSTÄLL Vattentätt från 995:- AMMUNITION Norma, Gyttorp, Rottweil GPS (1.795:-) NU JAKTRADIO 31 MHZ fr 1.595:- 155 MHZ fr 1.595:- HUNDPEJL Tracker, Eden, Contact fr :- JAKTSPECIALISTEN HYLTE LANTMÄN Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner. Vänd Er med förtroende till oss! Läppeställaren AB Läppe, VINGÅKER Tel , Vi har lösningen för Er, kontakta oss! Dahlberg Maskin AB Frök 1671, NYLAND Tel , KARA Finland Tel Fax Utrustning för flis och spåneldning Ett komplett system från skog till värme 20 kwh kwh Begär broschyr Snickerimaskiner för proffs Bandsåg, industrimodell, avsedd för snickeri och industri. Gjutna gummibelagda bandsåghjul i gjutjärn. Stort sågbord av gjutjärn som är försett med mikrojustering av gradinställningen. Pris :- exkl moms Bandsåg SBW 6300 CE Motor 400 V 3,7 kw/5 hk Max såghöjd 400 mm Max sågdjup 610 mm Sågblad längd 4600 mm Bladhastighet 1630 m/minut Hjuldiameter 630 mm Spånstos 2x100 mm Bordsstorlek 850x600 mm Sågbord geringsbart 45 Höjd golv till bord 830 mm Vikt 380 kg Artikelnummer Storgatan 75 Box 102, Mönsterås Ordertel , Fax Besök oss på internet: Rejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgods höjs och sänks med mittenpelare efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor, hemmaproffs m m. Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och spånstos. Plan- och rikthyvel MSP 410 M Motor 400 V 3kW/4 hk Kutterdiameter 95 mm Varvtal kutter rpm Matningshastighet 8 m/minut Spånstos 100 mm Rikthyvlingsbredd 400 mm Bordsstorlek 1 670x440 mm Planhyvlingsbredd 410 mm Planhyvlingshöjd 230 mm Vikt 350 kg Artikelnummer Pris :- exkl moms Direkt från importören Nu hos oss! Avståndsmätare fr 1.895:- Specialerbjudande på Mängder av modeller se vår hemsida spånsugar, kombimaskiner, div storlekar! Flis och spåneldning med förugn är den effektivaste och enklaste metoden att förbränna träbränslen med varierande kvalité AB JOHN ÖHRÉN Hånåknivägen MORA Tel fax VI SKOGSÄGARE 5/07 59

60