Handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten i Älmhults kommun

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten i Älmhults kommun -för förskola, grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning The Library is an arena of possibility, opening both a window into the soul and a door to the world (Ross Todd) Handlingsplanen är resultatet av samarbetet mellan skolbibliotekssamordnaren, ledningsgruppen för skolbiblioteksutveckling, rektorsgruppen för skolbiblioteksutveckling, skolbibliotekariegruppen samt läsombuden. Skall utvärderas och revideras 2010/2011 Godkänd av Utbildningsnämnden

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Definition Nulägesbeskrivning Förskolorna F-5 skolorna F-9 skolorna Gymnasieskolan Stöd i skolbiblioteksverksamheten Ledningsgrupp, Rektorsgrupp och Skolbibliotekariegrupp för skolbiblioteksutveckling Skolbibliotekssamordnare Handlingsplan Förskolan Bibliotekspedagoger Biblioteksgrupp på F-5 och F Biblioteksråd Styrdokument kopplat till skolbiblioteksverksamhet Bibliotekslagen Lpfö Lpo Lpf Lära för Livet Skolbibliotekets roll Mål och aktiviteter för skolbiblioteksutvecklingen i Älmhults kommun Läsfrämjande Bibliotekskunskap och informationssökning Samarbete och inflytande Kompetensutveckling Återkommande grupper Förankring och genomförande... 9 Källförteckning BILAGOR Bilaga 1: Avtal för samverkan om skolbiblioteksverksamheten Bilaga 2: Bibliotekskunskap och informationssökningsplan

3 1. Bakgrund Handlingsplanen för skolbiblioteksverksamheten i Älmhults kommun skrevs våren -06, en första revidering har arbetats fram under vårterminen -09. Genom en övergripande handlingsplan blir kommunens skolbibliotekssatsning tydligare, mer målinriktad och mer demokratiskt uppbyggd. Handlingsplanen kommer att ligga till grund för varje enskild skolas handlingsplan. 2. Definition I Skolverkets lägesbedömning Skola förskola och vuxenutbildning definierar skolverket vad ett skolbibliotek är: Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal [Personalen har utbildning för såväl biblioteksverksamhet som pedagogisk verksamhet]. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. (s. 192) För att kunna upprätthålla skolverkets definition behövs: 1. Kompetent personal 2. Tid avsatt för verksamheten 3. Medier 4. Ändamålsenliga lokaler och utrustning som exempelvis utlåning via BOOK-IT. 3. Nulägesbeskrivning I mars 2009 har Älmhults kommun runt invånare varav nästan hälften finns i tätorten. Det är 772 barn som går i förskolan, cirka 1770 barn och ungdomar i grundskolan och ungefär 600 går på gymnasieskolan Haganäs. På vuxenutbildningen går omkring 150 personer. 3.1 Förskolorna Det finns 21 förskolor i kommunen varav de flesta ligger i tätorten. Under 2009 satsar förskolorna extra på matematik och språk. Det finns två språktjänster som arbetar extra kring språkutveckling. Under 2008 gick två förskolelärare en sagopedagogisk utbildning. Förskolorna arbetar mycket kring barns språkutveckling, ordlekar, högläsning, rim och ramsor med mera och de använder bibliotekets resurser flitigt. De besöker huvudbiblioteket eller sitt lokala skolbibliotek för att låna böcker och temalådor. Förskolan går även på teater. På huvudbiblioteket finns sagolådor till förskolornas förfogande. Sagolådorna arbetades fram utav varje förskola. Lådorna innehåller en bilderbok, saga eller berättelse, samt rekvisita som pedagogen och barnen kan använda sig utav. På varje förskola finns ett läsombud, även de som har språktjänster finns representerade i läsombudsgruppen. Ett antal förskolor erbjuder föräldrar och barn att låna hem bokpåsar med böcker i. Förskolorna ordnar särskilda tygpåsar som huvudbiblioteket väljer böcker till. Böckerna är anpassade efter olika åldersgrupper samt efter de modersmålsspråk som finns representerade på förskolan. Tanken med att erbjuda föräldrar och barn bokpåsar är att främja läslusten. Varje år är en avdelning per förskola med i Bokjuryn. 1

4 3.2 F-5 skolorna I kommunen finns fyra F-5 skolor och en F-1 skola. I praktiken finns ingen skolbiblioteksverksamhet på dessa skolor om man utgår från definitionen av vad ett skolbibliotek är. I Bråthult finns en bibliotekspedagog och tillgång till ett bokrum, men ingen möjlighet till utlån via BOOK-IT eller tid avsatt för verksamheten. I Eneryda och Häradsbäck finns ingen bibliotekspedagog men tillgång till filial. I Liatorp finns bibliotekspedagog och tillgång till bibliotek men ingen tid avsatt för verksamheten. I Pjätteryd finns bibliotekspedagog och tillgång till ett bokrum, men ingen tid avsatt för verksamheten. Gemensamma projekt som genomförs årligen är Sommarlovsboken, Bokjury för år 3 samt författarbesök för år 5. Under 2008 startades även ett läsprojekt för år 2 som bygger på Aidan Chambers boksamtalsmetod. De olika projekten drivs av skolbibliotekssamordnaren och barn- och ungdomsbibliotekarien i samarbete med lärare. 3.3 F-9 skolorna Kommunen har fyra F-9 skolor och fem skolbibliotek varav tre är belägna i tätorten. Alla F-9 skolor har fackutbildade bibliotekarier som är anställda av skolan. I tätorten återfinns Gemö/Linnéskolan som har två bibliotek med en skolbibliotekarie på 60% (Gemö) och en på 100% (Linné). Den andra tätortsskolan, Klöxhultskolan har en tjänst på 100%. På landsbygden har Diö en skolbibliotekarie på 50% och Ryfors har 70%. Det finns ett avtal mellan Utbildnings- och Kultur & Fritidsförvaltningen som reglerar ansvaret för olika delar av verksamheten som datorer, databaser och inredning (Bilaga 1). Skolbibliotekarierna har en gemensam plan för bibliotekskunskap och informationssökning som kommer att revideras under 2009 tillsammans med IT-pedagog, lärare, rektor med flera (Bilaga 2). Gemensamma projekt som genomförs årligen är Sommarlovsboken, Bokjuryn med år 3 samt författarbesök för år 5 och år 8. Under 2008 startades även ett läsprojekt för år två som bygger på Aidan Chambers boksamtalsmetod. 3.4 Gymnasieskolan På gymnasieskolan Haganäs finns en fackutbildad bibliotekarie på 100% samt en biblioteksassistent på 50%. Återkommande aktiviteter under ett läsår är Bokjuryn, Sökkurs samt författarbesök för åk 1. Varje år anordnar även åk 3 Bokens Dag för åk Stöd i skolbiblioteksverksamheten Ledningsgrupp, Rektorsgrupp och Skolbibliotekariegrupp för skolbiblioteksutveckling Ledningsgruppen för skolbiblioteksutveckling består av förvaltningscheferna för Utbildningsoch Kultur & Fritidsförvaltningen, bibliotekschefen samt skolbibliotekssamordnaren. Ledningsgruppen är den grupp som bär det yttersta ansvaret för ett fortskridande utvecklingsarbete och en fungerande organisation. Ledningsgruppen träffas 1-2 gånger per termin. I rektorsgruppen för skolbiblioteksutveckling finns en representant från förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, en skolbibliotekarie och skolbibliotekssamordnaren. Rektorsgruppen träffas 2-3 gånger per termin. 2

5 Skolbibliotekariegruppen består av alla skolbibliotekarier, gymnasiebibliotekarien, barn- och ungdomsbibliotekarien samt skolbibliotekssamordnaren. Skolbibliotekariegruppen träffas varje månad Skolbibliotekssamordnare Ett viktigt stöd för skolbiblioteksverksamheten i Älmhults kommun är skolbibliotekssamordningstjänsten som inrättades Tjänsten innehas av en fackutbildad bibliotekarie som är anställd av Utbildningsförvaltningen på 50%. Bibliotekarien har i uppdrag att samordna information, omvärldsbevaka, anordna författarbesök, marknadsföra skolbiblioteken, vara ett stöd för F-5 skolornas bibliotekspedagoger, vara ett stöd till förskolan, inspirera pedagoger, skolbibliotekarier, rektorer och ledning samt se till att skolbiblioteksfrågor tas upp på agendan. Genom olika grupper kan samordningsbibliotekarien nå personer i verksamheten på olika nivåer Handlingsplan Skolorna utarbetar utifrån denna handlingsplan en egen handlingsplan med mål och riktlinjer för hur deras skolbiblioteksverksamhet ska fungera. Utvärdering samt revidering av den bör ske årligen Förskolan Varje förskola har ett läsombud. Läsombuden träffas tillsammans med barn- och ungdomsbibliotekarien och skolbibliotekssamordnaren 2-3 gånger per termin för samarbete, inspiration och fortbildning Bibliotekspedagoger Bibliotekspedagoger är pedagoger från den egna skolans verksamhet som har gått en kurs eller utbildning med bibliotekskunskap. På F-5 skolorna är bibliotekspedagogen ansvarig för skolbiblioteket. På F-9 skolorna kan bibliotekspedagoger fungera som stöd till skolbibliotekarien. I dagsläget har antalet bibliotekspedagoger minskat Biblioteksgrupp på F-5 och F-9 Biblioteksgrupperna eller biblioteks/it-grupperna ingår som en del i skolbibliotekens verksamhet, på flertalet skolor finns en fungerande grupp. Skolbibliotekarien/bibliotekspedagogen tillsammans med lärare och i vissa fall även rektor och IT-pedagog utvecklar biblioteksverksamheten, samarbetar och genomför projekt på skolan Biblioteksråd Biblioteksråd finns på flera av skolorna. Rådet består av elever som tillsammans med skolbibliotekarien/bibliotekspedagogen diskuterar bibliotekets verksamhet. Elevinflytande är en viktig del av skolbibliotekets verksamhet. 4. Styrdokument kopplat till skolbiblioteksverksamhet 4.1 Bibliotekslagen I Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) finns bestämmelser kring hur formerna för skolbibliotek skall se ut under 5, 7, 8 och 9: Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. ( 5) 3

6 Paragrafen innebär att alla elever ska kunna ta del av ett skolbiblioteks utbud och verksamhet. Vidare under 7 står att Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten samt under 7a att Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. 8 och 9 behandlar skolbibliotekens uppdrag då de särskilt ska ägna uppmärksamhet till minoritetsgrupper samt till barn och ungdomar. Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. ( 8) Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. ( 9) 4.2 Lpfö98 Enligt Lpfö98 läggs grunden för det livslånga lärandet i förskolan. Språket har naturligt en viktig roll i förskolans verksamhet samt multimedia och informationsteknik. Under förskolans uppdrag står det bland annat att läsa: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. (s. 6) Exemplet visar att skolbiblioteket är en god resurs till förskolan. Genom ett väl utvecklat samarbete mellan förskola och skolbibliotek kan flera av förskolans mål nås. 4.3 Lpo94 I Lpo94 under skolans uppdrag står att läsa om vikten av att elever ska kunna röra sig bland informationsutbudet som finns idag. Till det behöver de lära sig olika sökmetoder, ett källkritiskt tänkande samt hur de kan använda sig av den information som de möts av (s.5). Även språkutveckling nämns som en viktig del: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (s. 5) Ett väl fungerande skolbibliotek fungerar som ett viktigt verktyg i elevens kunskapsutveckling när det gäller språk, informationssökning och källkritik. Skolan ska även sträva efter att varje elev: befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att - formulera och pröva antaganden och lösa problem, - reflektera över erfarenheter och - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. (s. 9f) Det är viktigt att lärare och bibliotekarier samarbetar för att nå de utsatta målen. Rektors roll är avgörande för vilka mål och medel skolbiblioteket har: 4

7 Rektor har ansvaret för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. (s. 17) 4.4 Lpf 94 Gymnasieskolan lyder under Lpf 94 vilken lyfter fram informationssökning som en viktig del av skolans uppdrag då eleverna ska kunna hantera dagens stora informationsflöde: [Elevernas] förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna skall träna sig i att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Inom gymnasiesärskolan och särvux skall eleverna tillägna sig ett alltmer undersökande sätt att tänka och arbeta. (s. 5) Gymnasiebiblioteket spelar här en aktiv roll. Uppdraget preciseras mer under uppnåendemålet: Det är skolans ansvar att varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje har förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor. (s. 10f) Vidare under riktlinjer har läraren ansvar för att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling men även att eleverna tillägnar sig bok- och bibliotekskunskap (s. 11f). Rektorn ansvar bland annat för att: arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. (s. 16) 4.5 Lära för Livet I Lära för livet (2008), Älmhults kommuns lokala skolplan, återfinns ett antal punkter som kan kopplas till skolbiblioteksverksamheten. Under Kunskap står: Eleverna ska, från förskola till vuxenutbildning, ges möjlighet att få tillgodogöra sig kunskaper utifrån sina förutsättningar samt aktivt stimuleras till ytterligare kunskapsinhämtning efter intresse och förmåga. (s. 6) Skolbiblioteken strävar efter att möta varje elev utifrån deras unika förutsättningar samt för att öka deras lust till att läsa och lära. Att möta eleven på deras egna villkor återfinns även som strävansmål där varje elev ska ges möjligheter till individuella inlärningsmetoder (s. 6). Skolbiblioteken erbjuder bland annat mer lättläst litteratur samt tekniska hjälpmedel för dem som behöver det. Vidare under uppnåendemål nämns att alla skolor och pedagoger aktivt ska arbeta med elevers läs- och skrivutveckling. Fokus på ovan nämnda leder till ökad måluppfyllelse (s. 6). Under Elevdemokrati understryks vikten av att eleverna ges möjligheter till att kunna påverka (s. 7), för skolbibliotekens del finns biblioteksråd för elever. 5

8 Skolbiblioteken utgör ett nav i skolan och är i sig en lärmiljö för elever. Lärmiljöer i skolan ska stimulera eleven till ett lustfullt lärande för livet vilket under uppnåendemål preciseras till att varje skola ska ha en: acceptabel tillgång till bibliotek, IT och andra moderna läromedel för att eleven ska kunna hämta information i sitt lärande Skolans ordningsregler och pedagogernas förhållningssätt leder till att lärmiljön präglas av trygghet, arbetsro och kreativitet. (s. 8) Under Alternativa och flexibla vägar till utveckling och lärande och strävansmålen står det att: Pedagogerna premieras för att de använder sig av flexibla och alternativa tillvägagångssätt för att eleverna ska nå målen. Varje skola uppmuntras till att hitta möjligheter att besöka och samverka med samhället utanför den egna skolan. (s. 9) Skolbiblioteken möter upp varje enskild elev med traditionella samt nya tillvägagångssätt för att eleven ska kunna nå sina mål. Vidare medverkar skolbiblioteken till att elever kommer i kontakt med kultur i kommunen samt med samhället utanför den egna skolan genom exempelvis författarbesök. Under uppnåendemål nämns att samarbete ska ske mellan gymnasie- och F-9 skolor där pedagogerna ska samarbeta för att öka elevernas måluppfyllelse (s. 9). Samarbete sker idag kontinuerligt mellan gymnasie- och grundskolebiblioteken samt kommunbiblioteken. 5. Skolbibliotekets roll UNESCO är FN:s organ för globalt samarbete och en stor del av UNESCOS verksamhet fokuserar på biblioteks- och informationsfrågor. De har författat ett skolbiblioteksmanifest där skolbibliotekets uppgifter och mål redovisas. Manifestet lyfter framförallt den viktiga del som skolbiblioteket har i att ge eleverna kunskaper och färdigheter för det livslånga lärandet. Det faktum att elevernas läs- och skrivförmåga, användning av informationsteknik och problemlösningsförmåga ökar när lärare och bibliotekarier samarbetar är också en viktig aspekt som lyfts fram i manifestet (s. 15). Skolbiblioteket är en viktig del i en långsiktig utbildningsstrategi, för läskunnighet liksom för ekonomisk, social och kulturell utveckling Skolbiblioteken ska ha tillräckliga och varaktiga anslag för utbildad personal, material, teknik och annan utrustning. (s. 16) Skolbibliotekets roll kan sammanfattas i följande punkter från manifestet: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer. Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främja kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Att främja läsning. 6

9 Att verka för att skolbibliotekets resurser görs tillgängliga inom och utanför skolan. (s. 16f) Svensk biblioteksförening fyller på med att eleverna på skolbiblioteket kan utveckla sin informationskompetens, få hjälp att sålla i informationsflödet och få stöd att utveckla sitt kritiska tänkande Tillgång till ett bemannat och välutrustat skolbibliotek kan vara avgörande för hur bra start ett barn får i livet (s. 4). Nationella skolbiblioteksgruppen lyfter fram skolbiblioteks roll i sin skrift Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling, Den moderna skolan kräver väl fungerande skolbibliotek med kompetent personal för att lyckas med sitt uppdrag (s. 4). 6. Mål och aktiviteter för skolbiblioteksutvecklingen i Älmhults kommun Varje förskola och skola ska utifrån följande punkter dra upp strategier för hur arbetet kring skolbiblioteket ska se ut på respektive enhet. Skolbiblioteket är ett självklart och centralt pedagogiskt redskap för barn/elever och personal i förskolans och skolans verksamheter. Skolbiblioteket bidrar till att främja de kreativa språkmiljöerna inom förskolan och skolan. Skolbiblioteket skapar lust till läsning. Skolbiblioteket följer teknik- och informationsutvecklingen i samhället och ger informationskompetenta elever. Skolbibliotekets utveckling mot lärcentra/mediatek inkluderar nya medier, datorer, teknik och personal med olika kompetenser. Alla F-5 skolor har en bibliotekspedagog. 6.1 Läsfrämjande Skolbiblioteket stödjer, stimulerar och utvecklar elevernas läsförmåga. Målet är uppnått då Medieanslaget är minst 175:-/elev 1 och läsår från förskoleklass och uppåt oavsett skola. Därutöver finns pengar till kontorsmaterial mm. Skolbibliotekarier/bibliotekspedagoger har lika mycket tid per elev avsatt för verksamheten för att kunna utveckla skolbiblioteket till ett självklart och centralt pedagogiskt redskap i samarbete med pedagoger och elever. Varje förskola och skola har en plan för de läsfrämjande aktiviteter som ska genomföras under läsåret. Denna plan ingår som en del i skolans biblioteksplan. Rektor ansvarar för att planen diskuteras med all personal och är en aktiv del av skolans utveckling. Skolbibliotekarier på 100% har minst 4 timmars lästid/vecka. Bibliotekspedagoger på F-5 skolorna har minst 1 timmes lästid/vecka. Alla förskolor har bokpåseutlåning. Alla elever i förskoleklasserna får en bokgåva, sexårsboken, av stiftelsen Linnés Råshult och folkbiblioteket. Boksamtalsprojekt med år 2 på våren och år 3 på hösten genomförs. Sommarlovsboken genomförs från förskolan till år 9. 1 Enligt BTJ (Bibliotekstjänst) ligger medelpriset på en barnbok på 175:-. Rekommenderade inköp för skolbibliotek är minst en bok per elev och läsår. 7

10 Alla elever i år 2, år 5 och år 8 får ett författarbesök. Åk 1 på gymnasiet får ett författarbesök. En avdelning/förskola, år 3 i grundskolan och åk 1 på gymnasiet deltar i Bokjuryn. Bokens Dag anordnas på Haganässkolan av åk 3 för åk Bibliotekskunskap och informationssökning Alla elever har under sin skoltid fått möjlighet att utveckla sin förmåga att söka, hitta, sortera och värdera information. Målet är uppnått då All personal kontinuerligt får IKT-undervisning (Information, Kommunikation och Teknologi-undervisning). All personal arbetar efter den övergripande IT-planen. Biblioteks- och informationssökningsplanen revideras årligen av skolbibliotekarier, it-pedagoger, lärare och rektorer i samarbete. Samarbetet mellan it-pedagoger och skolbibliotekarier stärks i en gemensam syn på skolbibliotek och informationssökning. 6.3 Samarbete och inflytande Elever och personal kan påverka och utveckla skolbibliotekets verksamhet. Målet är uppnått då Skolan har ett aktivt fungerande biblioteksråd med elever. Skolan har en gemensam och aktivt fungerande biblioteksgrupp med pedagoger. Biblioteksfrågor har en naturlig plats på personalmöten på alla förskolor och skolor. Skolan har en biblioteksplan som är känd och utövas av alla och som utvärderas och revideras årligen. 6.4 Kompetensutveckling Kompetensutveckling för rektorer, pedagoger och skolbibliotekarier genomförs årligen. Målet är uppnått då Varje rektor ger sitt/sin läsombud/bibliotekspedagog/skolbibliotekarie/pedagog möjlighet till relevant kompetensutveckling inom området. Skolbiblioteksfrågor tas upp under en rektorsträff/läsår. En kompetensutvecklingsdag per år avsätts för skolbiblioteksfrågor eller annan information/föreläsning som skolbibliotekarierna anser vara av relevans (exempelvis läsfrämjande, databaser, källkritik m.m.). 6.5 Återkommande grupper För att nå målen ovan krävs att: Älmhults kommun har en ledningsgrupp för skolbiblioteksutveckling. Utbildningsförvaltningen har en rektorsgrupp för skolbiblioteksutveckling. Utbildningsförvaltningen har en skolbibliotekssamordnare på minst 50%. Gymnasieskolan har en skolbibliotekarie och en assistent. Alla F-9 skolor har fackutbildade skolbibliotekarier. Alla F-5 skolor har bibliotekspedagoger. Alla förskolor har ett läsombud. 8

11 7. Förankring och genomförande Det är viktigt att handlingsplanen förankras väl i organisationen och integreras i verksamheten. Planen har utvärderats och godkänts av ledningsgruppen och rektorsgruppen för skolbiblioteksutveckling, skolbibliotekarierna, bibliotekspedagogerna och läsombuden. Efter att handlingsplanen har godkänts av nämnden kommer den att presenteras och delas ut till rektorerna i slutet av vårterminen Rektors uppdrag blir att förankra planen på respektive enhet och koppla den till den egna verksamheten. Under höstterminen 2009 startar arbetet med att integrera planen i verksamheten. I samspel med pedagoger och skolbibliotekarier måste handlingsplanen bli en aktiv del av skolans biblioteksplan. Genom att utgå från den gemensamma handlingsplanen får skolbiblioteksutvecklingen i Älmhults kommun en jämnare och mer likvärdig nivå. Handlingsplanen för skolbiblioteksverksamheten gäller läsåren 09/10 och 10/11 och skall utvärderas och revideras läsåret 10/11. Skolbibliotekssamordnaren utför tillsammans med rektorsgruppen för skolbiblioteksutveckling denna utvärdering och revidering. Utvärdering sker som en del i förskolans och skolans kvalitetsredovisningar. Ytterligare en utvärdering gör skolbibliotekariegruppen och förskolornas läsombud i slutet av varje läsår. 9

12 Källförteckning Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (2006). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (2006). Nationella skolbiblioteksgruppen (2006). Bemanna skolbiblioteken : ett verktyg för skolutveckling. [ ] SFS 1996:1596 (1996). Bibliotekslag. [ ]. Skolverket (2006). Skolverkets lägesbedömning 2006 : Förskola, skola och vuxenutbildning ; rapport Stockholm : Skolverket Svensk biblioteksförening (2005). Broschyr Temo. UNESCOS Skolbiblioteksmanifest. Svenska Unescorådets skriftserie nr Älmhults kommun, Utbildningsförvaltningen (2008). Lära för livet : Skolplan

13 Bilaga 1: Avtal för samverkan om skolbiblioteksverksamheten 1

14 Bilaga 2: Bibliotekskunskap och informationssökningsplan 2

15 3