Skillnader och spridning i premiepension för kvinnor och män

Transkript

1 Skillnader och spridning i premiepension för kvinnor och män Marcela Cohen Birman Nicklas Korsell Josefina Selin Gabriella Sjögren Lindquist Skrivelse

2 Innehåll 1 Sammanfattning och slutsatser Inledning Syfte och frågeställningar Genomförande Disposition Premiepensionssystemet Utformning och införande av premiepensionssystemet Bildandet av Premiepensionsmyndigheten och Sjunde AP-Fonden En första utredning av premiepensionssystemet Premiepensionen i dag Premiepensionen utreds ytterligare Forskningsöversikt över premiepensionen Portföljens sammansättning och spararens bakgrundsegenskaper Portföljens sammansättning och tumregler Avkastning i premiepensionssystemet Premiepensionen i framtiden Premiepensionsutbetalningar s och mäns premiepensionsutbetalningar Spridningen i premiepensionsutbetalningarna över tid Vad beror skillnaderna i premiepensionsutbetalningar mellan män och kvinnor på? Ålder vid första premiepensionsuttaget Premiepensionens omfattning vid första uttaget Avsättningar till premiepensionen Könsskillnader i avgifter Skillnader i avkastning mellan kvinnor och män Könskillnader i val av försäkringsform Vilka faktorer har störst betydelse för spridningen i premiepensionsutbetalningar? Spridningen inom gruppen män respektive kvinnor Skillnader mellan män och kvinnor Premiepension för personer med likadant intjänande Hur utvecklas premiepensionerna för premiepensionärerna? Premiepensionens utveckling bland personer med fondförsäkring Vad kan vi förvänta oss för skillnader i premiepensionen i framtiden? Dagens och morgondagens intjänande till premiepensionen Framtida skillnader och spridning i premiepension Referenser Metodbilaga Beskrivning av simuleringsmodellen Hur utvecklas pensionskapitalet för spararna? Värdeförändring

3 Algoritm för en pensionssparares pensionskapital Hur beräknas fondvikterna för de olika åldersgrupperna (Portf.)? Hur beräknas storleken på de intjänade pensionsrätterna? Tabellbilaga

4 1 Sammanfattning och slutsatser I den här skrivelsen undersöks skillnader och spridning mellan mäns och kvinnors premiepensioner. Det har nu gått 21 år sedan intjänandet till premiepensionssystemet påbörjades. Varje år avsätts 2,5 procent av pensionsunderlaget till premiepensionen och spararna kan själva välja hur premiepensionsrätterna ska förvaltas. Genom att spararna väljer olika kapitalförvaltning kommer en del av spridningen i premiepensioner att bero på skillnader i avkastning. Spridningen i premiepensioner beror också på skillnader i intjänade pensionsrätter, vid vilken ålder och till vilken omfattning premiepensionen tas ut, vilka fondavgifter den valda portföljen har och vilken förvaltningsform som den som tar ut premiepension väljer för premiepensionen under pensionstid. Om män och kvinnor skiljer sig åt vad gäller dessa faktorer kommer de att få olika pensioner. I rapporten studeras hur spridningen i premiepension har ändrats över tid bland män och kvinnor som blir, och är, premiepensionärer samt hur spridningen i premiepension kan utvecklas i framtiden. När de första personerna tog ut sina premiepensioner år 2001 hade intjänandet bara pågått i sex år. Månadsutbetalningarna var låga, dels på grund av den korta intjänandetiden, men även på grund av att premiepensionsavgiften var lägre mellan år 1995 och 1998 samt att övergångskohorterna födda mellan år 1938 och 1953 fasades in i systemet vilket innebar att deras avgifter var reducerade med olika tjugondelar beroende på deras födelseår. I takt med att åren gått har intjänandetiden för blivande pensionärer ökat, avgiften till premiepensionen höjts från 2 till 2,5 procent, tjugondelsinfasningen ökat och kapitalavkastningen vuxit. De nybeviljade premiepensionerna som betalades ut år 2014 var i genomsnitt 25 gånger högre än de nybeviljade premiepensioner som hade betalats ut år 2003 (efter prisjustering). Spridningen mellan nybeviljade premiepensioner har dock inte ökat för varken män eller kvinnor, utan legat på en konstant nivå mellan år 2003 och har lägre premiepensioner än män, men skillnaden mellan mäns och kvinnors nybeviljade premiepensioner har minskat över tid i alla inkomstskikt. Skillnaden i premiepension mellan män och kvinnor förklaras av olika faktorer beroende på var i inkomstfördelningen som könsskillnaden mäts. Den genomsnittliga könsskillnaden förklaras nästan helt av att kvinnor har lägre förvärvsrelaterade inkomster och därmed lägre intjänade pensionsrätter än män. tar dessutom i större utsträckning ut premiepensionen till en lägre omfattning än män vilket förklarar en mindre del av könsskillnaden i premiepensioner. Att män i större utsträckning än kvinnor tecknar efterlevandeskydd för premiepensionen till förmån för sin partner gör att gapet mellan mäns och kvinnors premiepensioner blir något mindre då premiepensionen blir lägre för spararen om ett efterlevandeskydd tecknas. 4

5 Undersöks i stället skillnaden i premiepension mellan de män och kvinnor som har de högsta premiepensionerna, över den 90:e percentilen 1, förklaras skillnaden i nästan lika stor utsträckning av könsskillnader i kapitalavkastning som könsskillnader i intjänad premiepensionsrätt. Att män överför pensionsrätter till sin partner minskar gapet i premiepensioner mellan män och kvinnor med höga premiepensioner. Könsskillnaden mellan dem med premiepensioner som är lägre än den 90:e percentilen förklaras framförallt av könsskillnader i intjänade premiepensionsrätter, oavsett var i inkomstfördelningen som jämförelsen görs. Även spridningen i premiepension inom gruppen män och inom gruppen kvinnor förklaras till störst del av spridningen i intjänade premiepensionsrätter. Undantag är att kapitalavkastningen har stor betydelse för varför det finns en skillnad i premiepension mellan gruppen med de högsta premiepensionerna (över den 90:e percentilen) och gruppen med de näst högsta premiepensionerna (75:e 90:e percentilen). De som har premiepensioner som når över den 90:e percentilen har ofta premiepensionsrätter som slår i intjänandetaket. Att det uppstår en skillnad i premiepensioner i denna grupp beror således till stor del på kapitalavkastningen. I debatten ställs ofta frågan hur stor skillnaden mellan personer med exakt likadant intjänade över livet kan bli i premiepensioner. De enda personer som har haft exakt lika stort intjänade till premiepensionen vid varje tidpunkt i livet är de som tjänat in den maximala pensionsrätten alla intjänandeår. De i denna grupp som har lyckats så bra med kapitalplaceringarna att de tillhörde den 90:e percentilen med bäst avkastning fick en pension som var 1,5 gånger högre än de som lyckats mindre bra med kapitalplaceringarna och tillhörde den 10:e percentilen. lyckades i genomsnitt bättre än kvinnor med kapitalplaceringarna. I skrivelsen följs även de som tagit ut premiepensionen och hur deras premiepensioner utvecklats under pensionstid. Under tiden som pensionär ökar spridningen i premiepensioner mellan pensionärerna. De som låtit sitt kapital ligga kvar i fondförsäkring även när de börjat ta ut premiepensionen har i genomsnitt fått en bättre utveckling av sin premiepension än de som har bytt till traditionell försäkring. Ju högre portföljrisk pensionären har haft i sin fondförsäkring, desto bättre har premiepensionen i genomsnitt utvecklats under tiden som pensionär. De som legat i förvalsfonden under sparandetiden och pensionstiden har haft en sämre utveckling av sin pension än andra. s premiepensioner har i genomsnitt utvecklats sämre än mäns premiepensioner under tiden som pensionär. Detta beror framförallt på att män som förvaltat sin premiepension i fondförsäkring har lyckats bättre med sina placeringar än kvinnor med fondförsäkring. För att kunna säga något om hur premiepensionerna kommer att utvecklas i framtiden undersöks intjänandet bland de generationer som sparar till premiepensionen i dag. Det finns ett tydligt intjänandemönster över livet som varje kohort följer, men på grund av realinkomstökningar ligger yngres intjänandebana på en högre nivå än äldre kohorters. Det finns inga 1 Den 90:e percentilinkomsten är den inkomst som 90 procent av spararna har en lägre inkomst än. 5

6 tecken på att detta mönster kommer att brytas under de närmsta årtiondena. Spridningen i inkomster har ökat något över generationerna. Spridningen i inkomster är större bland kvinnor än bland män och spridningen har ökat i en något snabbare takt för kvinnor än män. Samtidigt har gapet mellan mäns och kvinnors genomsnittliga intjänande till premiepensionen minskat. Om framtiden följer historiens mönster kommer spridningen i kvinnors intjänade premiepensionsrätter att öka mer än spridningen bland män. Samtidigt kommer den genomsnittliga könsskillnaden i intjänade pensionsrätter att minska, men inte försvinna helt, under en överskådlig framtid. Hur värdepappersmarknaden utvecklar sig i framtiden påverkar naturligtvis även det spridningen i premiepensioner i framtiden. Värdepappersmarknaden kan dock utvecklas på oändligt många sätt så för att få en uppfattning om hur stor spridning i premiepensioner som kan förväntas i framtiden behöver många marknadsutfall studeras. Detta görs genom simuleringar av framtida marknadsutfall som sedan kopplas till predicerade framtida intjänade pensionsrätter och fondval. Enligt simuleringsmodellen får män som har premiepension vid den 90:e percentilen 3,3 gånger så hög premiepension som män som har premiepension vid den 10:e percentilen. För kvinnor är motsvarande relation 3,4 gånger. Det kan jämföras med att percentilkvoten var 3,2 för både män och kvinnor som tog ut premiepensionen vid 65 års ålder med 100 procents omfattning år 2013 eller Spridningen i de simulerade framtida premiepensionerna är således marginellt högre än vad spridningen i premiepensioner är i dag med detta mått nätt. Bland män förklaras spridningen i de framtida simulerade premiepensionerna till 56 procent av spridningen i intjänade pensionsrätter och bland kvinnor till 63 procent. Spridningen i avkastning förklarar 35 procent av spridningen i mäns framtida premiepensioner och 29 procent i kvinnors premiepensioner. Resterande 7 respektive 8 procent för kvinnor respektive män förklaras av att intjänandet sker vid olika tidpunkter i livet och att personer som har haft samma fondportföljer i livet har haft dem vid olika tillfällen. Sammantaget kan spridningen i premiepensioner förväntas öka jämfört med dagens utbetalda premiepensioner på grund av att spridningen i intjänade pensionsrätter och längden på kapitalplaceringarna ökar. Med utgångspunkt från observerade trender i intjänande och simuleringsresultaten kan följande slutsatser dras kring framtida pensioner. Den genomsnittliga skillnaden i premiepensioner mellan män och kvinnor förväntas minska då kvinnors intjänande ökar i relation till mäns intjänande. Det gäller dock inte i alla inkomstgrupper. Höginkomsttagarkvinnors intjänande förväntas knappa in på höginkomsttagarmäns, medan gruppen kvinnor med låga inkomster förväntas halka efter män med låga inkomster ytterligare. Det ska poängteras att intjänandet troligtvis kommer att vara fortsatt ojämställt bland personer under 50 år under en överskådlig framtid. Spridningen i framtida premiepensioner förväntas accentueras av skillnader i avkastning. Skillnaderna i avkastning mellan dagens premiepensionärer och 6

7 morgondagens premiepensionärer kommer att öka då kapitalplaceringarna har en längre tidshorisont för framtidens än för dagens premiepensioner. 7

8 2 Inledning I den här skrivelsen undersöks skillnader och spridning mellan mäns och kvinnors premiepensioner. I förarbetena till det reformerade pensionssystemet framhölls att enskilda individers valfrihet, delaktighet och inflytande när det gäller förvaltningen av pensionsmedlen skulle öka om en premiereservdel infördes i det allmänna pensionssystemet. Pensionsspararna skulle själva göra en bedömning av kapitalförvaltarna samt bestämma vilken risk placeringarna skulle ha. De konkreta förslagen om hur premiepensionssystemet skulle utformas fokuserade på hur stor andel av det totala avgiftsunderlaget som skulle gå till premiepensionen och vem som skulle förvalta medlen. Fokus lades också på utformningen av det så kallade ickevalsalternativet 2, vilken riskprofil det skulle ha och vilka avkastningskrav det skulle få i förhållande till övriga förvaltare i systemet. Hur stor spridningen i premiepensionen skulle kunna bli på grund av att personer gjorde olika förvaltningsval i premiepensionssystemet diskuterades mindre. och kvinnor med olika demografiska och ekonomiska bakgrundsfaktorer tenderar att ta olika investeringsbeslut beroende på skillnader i finansiell kunskap och villighet att ta risk. Dessa skillnader kan i sin tur avspeglas i premiepensionens storlek. Premiepensionssystemet blev föremål för en första utredning redan år Det var först i samband med direktivet till den utredningen som risken för systematiskt dåliga utfall samt att pensionskapitalet kunde skilja sig mycket mellan individer tydligt lyftes fram. Under de första tre åren som premiepensionssystemet var i drift inträffade ett kraftfullt börsras (2001) och därefter en stark återhämtning (2003). Nedgången år 2001 drabbade första kullen pensionssparare hårt. Denna kull var en stor grupp bland vilka nära 67 procent hade gjort ett aktivt portföljval i premiepensionssystemet. na valde aktivt i något större utsträckning än män. I direktivet framgår att börsutvecklingen åren tydliggjorde att skillnaden i premiepensionskapital mellan enskilda pensionssparare kunde bli mycket stor redan efter en kort tid. Det fanns enligt direktivet en betydande risk för att skillnaden skulle accentueras ännu mer under den återstående tiden fram till pension. Det ansågs även problematiskt om delar av det lagstadgade allmänna pensionssystemet gav utrymme för dåliga utfall. 3 Forskningen har visat att vissa grupper, som kvinnor, unga, personer med lägre ingångskapital eller med lägre utbildning, har fått en sämre kapitalutveckling i premiepensionssystemet än andra. De som tar ut sin premiepension i dag har tjänat in premiepensionsrätter under 21 år och månadsutbetalningarna är för många inte betydelselösa. Den här skrivelsen 2 Förvalsalternativet för dem som inte skulle välja aktivt. 3 Dir. 2004:77. 8

9 fokuserar därför på skillnader och spridning i utbetald premiepension mellan män och kvinnor, vad som är de grundläggande orsakerna till könsskillnaderna och vilken skillnad och spridning som kan förväntas i premiepension i framtiden. 2.1 Syfte och frågeställningar ISF har fått i uppdrag av regeringen att analysera skillnader och spridning i pensionsutfall för kvinnor och män i dag och i framtiden. Med pensionsutfall menas alla delar av pensionen, det vill säga allmän pension i form av inkomstpension, premiepension och garantipension samt tjänstepension och privat pensionssparande. Denna delredovisning innehåller enbart en analys av premiepensionen. Slutredovisningen, som ska lämnas 1 juni 2017, kommer att innehålla analyser avseende den totala pensionen. Huvudfrågorna som besvaras i denna delrapportering är: 1) Hur ser skillnader och spridning ut i utbetald premiepension för kvinnor och män och hur har den utvecklats över tid? 2) Vad beror skillnaderna i utbetald premiepension på? 3) Hur förväntas skillnader och spridning i premiepensionsutbetalningarna se ut i framtiden? 2.2 Genomförande För att analysera skillnader och spridning i premiepensionen och intjänat premiepensionskapital används individdata från Pensionsmyndigheten som rör personers premiepensionsutbetalningar, intjänade premiepensionsrätter, fondplaceringar, kapitalavkastning, fondavgifter med mera. Dessa data har kopplats samman med information från SCB:s LISAdatabas som innehåller information om bland annat kön, födelseår, utbildningsnivå, arbetsinkomster, inkomster från socialförsäkringar och arbetsställets sektor på individnivå. 2.3 Disposition Skrivelsen inleds med en genomgång av bakgrunden till, och utvecklingen av, premiepensionssystemet i kapitel 3. Kapitel 4 innehåller en forskningsöversikt om premiepensionssystemet. I kapitel 5 analyseras skillnader och spridning i nybeviljad premiepension mellan män och kvinnor och vad som är orsaken till dessa. Därefter följer en analys av hur skillnader och spridning i premiepensionen utvecklas mellan män och kvinnor under tiden som pensionär och vad dessa skillnader beror på i kapitel 6. En analys av eventuella framtida skillnader i premiepensionen mellan män och kvinnor finns i kapitel 7. Sammanfattning och diskussion återfinns först i skrivelsen. 9

10 3 Premiepensionssystemet Införandet av premiepensionssystemet föregicks av en allmän diskussion som problematiserade det låga sparandet i samhället. Enligt Långtidsutredningen kunde detta problem åtgärdas genom att skattesystemet reformerades eller genom att pensionssystemet ändrades i riktning mot ett premiereservssystem. 5 Ett sådant system kunde vara offentligt, kollektivt i annan form eller privat. Resonemanget om att införa ett premiereservssystem fördes vidare i utredningen Allmän pension, huvudbetänkande av pensionsberedningen. 6 Här diskuterades att utformningen av pensionssystemet var av stor betydelse för det samhälleliga sparandet. En möjlighet som översiktligt togs upp var att inom ramen för ATP-systemet införa en tredje beståndsdel för inkomster över 7,5 basbelopp som skulle utformas som ett premiereservssystem. Pensionsarbetsgruppen konstaterade senare i betänkandet Reformerat pensionssystem från år 1994 att det fanns starka skäl för en reformering av pensionssystemet. Det behövde göras mer följsamt mot samhällsekonomin, sambandet mellan förvärvsinkomsten och pensionen behövde stärkas och sparandet öka. 7 I den allmänna debatten framfördes bland annat uppfattningen att fördelningsprincipen var en avgörande svaghet i ATPsystemet. Det främsta argumentet var att ATP reducerade det privata sparandet och förmögenhetsbildningen i ekonomin. Mot den bakgrunden uttalades förslag om att ATP-systemet successivt skulle omvandlas till ett system som helt baserades på premiereserver. Pensionsarbetsgruppen föreslog dock i sitt betänkande att det reformerade pensionssystemet i huvudsak skulle vara uppbyggt enligt principen för ett fördelningssystem men att det skulle kompletteras med inslag av premiereserver. På så sätt kunde ett ökat sparande åstadkommas genom premiereservinslaget samtidigt som de enskildas inflytande över pensionen också ökade. Ytterligare en fördel var den riskutjämning som inslaget av premiereserverna kunde innebära, eftersom pensionsförmånerna skulle bli avhängiga av både standardutvecklingen och kapitalavkastningen i samhället. 8 Vidare föreslogs i utredningen att den totala avgiften till det reformerade pensionssystemet skulle bli 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten, varav två procentenheter skulle utgöra pensionsrätt till premiereservssystemet. Enligt förslaget skulle pensionsåldern vara flexibel 4 SOU 1990:14. 5 I ett premiereservssystem fonderas försäkringspremier för att sedan betalas ut som pension. Det innebär att en omfattande kapitalbildning äger rum i ekonomin. 6 SOU 1990:76. 7 SOU 1994:20, s Se avsnitt 6.8 och 7.6 i SOU 1994:20. 10

11 och ålderspension från premiereservssystemet skulle kunna betalas ut under fem år, tio år eller livsvarigt. När det gällde premiereservdelen förslog utredningen att det skulle skapas förutsättningar för konkurrens mellan offentliga och privata kapitalförvaltare. För dem som inte valde aktivt skulle förvaltningen skötas av särskilda statliga kapitalförvaltare. 9 Utredningen ansåg vidare att premiepensionssparandet skulle omfattas av en viss garanterad avkastning som kapitalförvaltarna skulle ansvara för. Anledningen till detta var att utredningen såg risken för alltför stora skillnader i framtida pensionsnivåer. 10 Utredningen föreslog att systemet skulle träda i kraft år 1995 och omfatta alla som var födda år 1935 och senare. De som var födda åren skulle dock omfattas av övergångsregler och fasas in i det nya systemet till en tjugondel per födelseår från Utredningen föreslog dock att avgiften till premiereservssystemet enbart skulle tas ut för personer som var yngre än 50 år när systemet trädde i kraft, det vill säga födda år 1944 eller senare. För födda åren skulle avgiften motsvara 2 procent gånger antal tjugondelar i systemet. Detta skulle även gälla vid fortsatt förvärvsarbete efter fyllda 65 år. Personer födda 1954 och senare skulle omfattas fullt ut av systemet. 11 I den efterföljande så kallade princippropositionen 12 följde regeringen i huvudsak utredningens förslag. Regeringen ansåg dock att även de födda skulle tjäna in premiepensionsrätter samt att intjänandet skulle ske helt utan tjugondelsinfasning efter fyllda 65 år för dem födda Propositionen tog också upp att en tillfällig förvaltning behövde införas för att ta hand om de intjänade pensionsrätterna fram tills de fastställts i samband med taxeringen. 13 Angående utredningens förslag om en viss garanterad avkastning på pensionssparandet ansåg regeringen att frågan behövde utredas vidare. 14 I nästa steg beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för att utreda frågor rörande ett premiereservsystem inom den allmänna pensionen och lämna förslag på hur detta system tekniskt borde utformas. Utgångspunkten var vad regeringen tidigare hade angett i princippropositionen. Utredningen, som antog namnet Premiereservutredningen, överlämnade sitt betänkande Allmänt pensionssparande i juni Utformning och införande av premiepensionssystemet Enligt Premiereservutredningen behövde vissa områden som var av mer principiellt slag debatteras mer innan de tekniska detaljerna kunde utformas och författningsförslag läggas fram. I betänkandet presenterades de principiella övervägandena och huvuddragen i förslagen Se kapitel 7 i SOU 1994: Se avsnitt 14.6 i SOU 1994: SOU 1994:20, s Prop. 1993/94: Prop. 1993/94:250, s , s Prop. 1993/94:250, s SOU 1996: SOU 1996: 83, s

12 Premiereservssystemet skulle utformas som ett renodlat sparande under förvärvsaktiv ålder. Fram till pensionering skulle medlen förvaltas i särskilda värdepappersfonder som individen själv valde. Socialförsäkringsadministrationen (SFA) skulle efter det att den intjänade pensionsrätten fastställts skicka en blankett till pensionsspararen för val av fond. Kommunikationen mellan pensionsspararen och det valda fondbolaget skulle därefter ske utan inblandning av SFA. Riksförsäkringsverket skulle ansvara för förvaltningen för personer som inte valde fond. Vid pensionering (tidigast 61 års ålder) skulle det sparade kapitalet användas för att teckna en pensionsförsäkring hos ett statligt försäkringsbolag. I likhet med tidigare förslag skulle pensionen kunna tas ut under fem år, tio år eller livsvarigt. Försäkringen skulle också kunna innehålla ett frivilligt efterlevandeskydd. I övrigt skulle Finansinspektionen genomföra en lämplighetsbedömning innan tillstånd gavs till fondbolaget. Fondernas placeringsregler skulle i huvudsak utformas efter vad som gällde för värdepapperfonder. Medlen skulle placeras så att en tillfredsställande riskspridning skulle uppnås. I den efterföljande premiereservutredningen Lag om premiepension presenterades förslag till teknisk utformning av systemet. 17 Systemet skulle bli ett fondförsäkringssystem där kapitalförvaltningen skulle ske i värdepappersfonder som sköttes av fristående fondförvaltare. Utredningen föreslog att försäkringsfunktionen skulle skötas av en ny myndighet Premiepensionsmyndigheten (PPM) som skulle inrättas i god tid före den 1 januari Modellen innebar att PPM skulle bli andelsägare i de värdepappersfonder där medlen placerades och att myndigheten skulle stå under tillsyn av Riksförsäkringsverket och Finansinspektionen. För att trygga att fondförvaltningen skulle bedrivas i sunda former föreslog utredningen att endast förvaltare som hade tillstånd att utöva sådan verksamhet och som stod under tillsyn skulle få medverka i systemet. När det gällde tiden fram tills premiepensionsrätterna fastställts föreslog utredningen att Riksgäldskontoret skulle ges i uppgift att ansvara för den tillfälliga förvaltningen (i genomsnitt under 18 månader). 18 Till skillnad från tidigare förslag skulle kommunikationen med fondbolagen skötas av PPM och inte av de enskilda pensionsspararna. Pensionsspararna skulle alltså skicka de ifyllda blanketterna med valda fonder tillbaka till PPM som i sin tur skulle köpa andelar i de valda fondbolagen. Vid varje ny fastställd pensionsrätt skulle denna process upprepas. För personer som inte gjorde ett aktivt val vid inträdet i premiepensionssystemet skulle det finnas ett ickevalsalternativ som staten förvaltade med en klar inriktning på försiktiga placeringar. Utredningen föreslog vidare att det skulle vara fritt att byta fonder men att kostnaderna för byten skulle bäras av den enskilda spararen. 19 Premiepensionen skulle kunna tas ut som tidigast från 61 års ålder och enbart betalas ut livsvarigt. Detta innebar att det tidigare förslaget om att spararen skulle kunna välja att ta ut premiepensionen under fem eller tio år slopades. Pensionsspararen skulle kunna välja en uttagsandel på 25, 50, 75 eller 100 procent. Dessutom skulle det vara möjligt att göra uppehåll i 17 SOU 1997: SOU 1997:131, s SOU 1997:131, s

13 pensionsuttaget samt att fortsätta tjäna in pensionsrätter även efter att uttag av premiepensionen påbörjats. Som grundalternativ skulle premiepensionskapitalet förvaltas i värdepappersfonder även under pensionstid. På grund av den otrygghet som varierande månadsbelopp kan innebära för pensionären, föreslog utredningen att PPM även skulle tillhandahålla en traditionell livränteförsäkring som garanterade den försäkrade en livslång utbetalning av ett fast belopp. 20 Ytterligare ett förslag som utredningen tog fram var möjligheten för makar, registrerade partner och sammanboende att teckna efterlevandeskydd. Skyddet kunde tecknas både under sparandetid och när premiepensionen togs ut för första gången. Efterlevandeskyddet skulle finansieras genom att den egna pensionen skulle minska för dem som valde att teckna ett efterlevandeskydd. 21 I propositionen som regeringen lade fram under våren 1998 med lagförslag om den framtida inkomstgrundande ålderspensionen föreslogs att 2,5 procentenheter av den totala avgiften på 18,5 procent skulle avsättas till premiepensionen från och med intjänandeåret För intjänandeåren skulle tidigare föreslagna 2 procentenheter kvarstå. 22 Vidare föreslog regeringen att två statliga kapitalförvaltare skulle införas: ett statligt fondbolag som skulle vara ett alternativ till de privata fondförvaltarna och en ny Sjunde fondstyrelse som skulle förvalta fondmedlen för dem som avstod från att välja fond. Den senare skulle heta Premiesparfonden. När det gäller avgiften för fondbyten ansåg regeringen att frågan behövde undersökas närmare. 23 I övrigt föreslog regeringen att om pensionsspararen inte meddelat något fondbyte så skulle nya intjänade medel placeras i de fonder som pensionsspararen sist hade valt. På den punkten skilde sig regeringens förslag från utredningens. Regeringen överlät beslutet om hur många fonder varje pensionssparare skulle kunna ha samtidigt till den nya Premiepensionsmyndigheten. 24 Enligt Pensionsarbetsgruppens ursprungliga förslag skulle det reformerade pensionssystemet träda i kraft år Ett beslut fattades dock om att systemet skulle träda i kraft den 1 januari På grund av denna förskjutning aktualiserades frågan om eventuella förändringar i övergångsreglerna. I regeringens proposition föreslogs därför att personer födda åren skulle utgöra mellangenerationen med särskilda övergångsregler och att personer födda åren helt skulle lämnas utanför det reformerade systemet. 26 När det gällde beräkningen av pensionen föreslog regeringen, i enlighet med de av riksdagen antagna riktlinjerna för det reformerade pensionssystemet, att premiepensionen skulle beräknas lika för kvinnor och män SOU 1997:131, s SOU 1997:131, s Prop. 1997/98:151, s Prop. 1997/98:151, s. 178 och s Prop. 1997/98:151, s Prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:SfU1, rskr. 1996/97: Prop. 1997/98:151, s Prop. 1997/98:151, s

14 3.1.1 Bildandet av Premiepensionsmyndigheten och Sjunde AP-Fonden De som inte gjorde ett aktivt portföljval för sitt premiepensionskapital vid inträdet i premiepensionssystemet skulle få kapitalet placerat i Premiesparfonden. Spararna kunde dock inte välja Premiesparfonden om de hade placerat sitt kapital i andra fonder. I stället skapades en möjlighet för sparare att aktivt kunna välja en fond som skulle förvaltas statligt. Förvaltningen av dessa medel skulle vara jämförbar och likvärdig med de privata alternativen i systemet. Krav på låg risk så som ställdes på Premiesparfonden skulle inte ställas på denna fond. 28 Riksdagen bemyndigade regeringen att bilda ett statligt fondbolag (Statens Premiefond AB) för förvaltning av premiepensionsmedlen som skulle placeras aktivt i ett statligt alternativ. Redan under uppbyggnadsfasen av premiepensionssystemet gjorde det statliga fondbolaget bedömningen att kapitalbehovet för att starta en fondverksamhet utan befintliga kanaler till pensionsspararna skulle vara betydande. Den ekonomiska prognosen för bolaget visade sig alltså vara dålig, vilket ledde till att regeringen föreslog en avveckling av detta. I stället skulle Sjunde fondstyrelsen, utöver förvaltningen av medlen för icke-väljarna i Premiesparfonden, förvalta medlen för dem som aktivt valde ett statligt alternativ i en ny fond Premievalsfonden. 29 Sjunde fondstyrelsen byte senare namn till Sjunde APfonden. 30 Premiepensionsmyndigheten (PPM) bildades i juli 1998 och spararna fick möjlighet att göra det första valet av fonder år Pensionsspararna kunde då placera de ackumulerade pensionsrätter som tjänats in under åren Vid tidpunkten för första valet fanns närmare 460 fonder på fondtorget och medlen kunde placeras i upp till fem fonder. Cirka två tredjedelar av spararna valde att göra ett aktivt val. var marginellt mer aktiva än män. Det stora valdeltagandet kan förklaras av att målet, som redan uttalades i förarbetena, var att pensionsspararna skulle göra ett aktivt val. PPM:s informationsinsatser var helt fokuserade på detta mål vilket resulterade i massiva informationskampanjer. Det kan också förklaras av en övertro på börsutvecklingen och den omfattande massmediala bevakningen som rådde under perioden före första valet. De som inte gjorde något val fick sina medel placerade i Premiesparfonden. Spararen kunde när som helst byta fonder. 31 Sjunde AP-fonden skulle sträva efter att förvalta medlen i Premiesparfonden till största möjliga nytta för pensionssystemet. Målet var att uppnå långsiktigt hög avkastning men med utgångspunkt att den totala risknivån skulle vara låg. Enligt målet för placeringen skulle totalavkastningen under löpande femårsperioder motsvara minst genomsnittet för samtliga fonder som deltog i premiepensionssystemet, men med lägre risk. Fördelningen mellan aktier och räntor var cirka 85 respektive 15 procent år Från och med år 2002 ändrades fördelningen till cirka 82 procent aktier, 10 procent räntor och 8 procent alternativa placeringar fördelade på onoterade aktier (private equity) och så kallade hedgefonder. Under år 2001 hade premiesparfonden en risk som 28 Bet. 1999/2000 SfU6 s Prop. 1999/2000:12, s.14 15, bet. 1999/2000:FiU Prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU SOU 2005:87, s.45 och

15 varierade mellan cirka 14 och 19 procent (mätt som standardavvikelsen i fondens avkastning) medan den genomsnittliga aktiva spararen i PPM hade en risk som varierade mellan 15 och 22 procent En första utredning av premiepensionssystemet I juni 2004 tillkallades en särskild utredare för att utvärdera premiepensionssystemets funktion. Utredaren skulle identifiera problem kopplade till svårigheter för PPM att stödja pensionsspararna när de gör sina val samt bedöma hur en utvecklad information och vägledning skulle kunna förbättra situationen. Utredaren skulle också överväga systemets utformning när det gäller fondutbudets omfattning och sammansättning samt föreslå åtgärder som kunde underlätta valsituationen och minska risken för systematiskt dåliga utfall. Vidare skulle utredningen föreslå förbättringar för pensionsspararen i samband med övergång till livränta (traditionell försäkring). I övrigt skulle utredaren utvärdera systemets kostnader. 33 Betänkandet, Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs, lades fram i oktober Utredaren uppmärksammade bland annat att det var svårt för PPM att uppnå de mål som ställts upp för informationsverksamheten, till exempel att pensionsspararna ska få tillräckliga kunskaper för att kunna välja mellan placeringsalternativen. Även pensionsspararnas behov av stöd behövde hanteras. Utredaren belyste även att det fanns en risk för systematiska dåliga utfall som kunde kopplas samman med den enskilda fondens risk, risk att placera i vissa fondkategorier och vissa systematiska fel som pensionsspararna riskerade att göra i sin förvaltning. Utredaren ansåg att premiepensionssystemets basalternativ skulle vara öppet för aktiva val samt att det borde få en generationsfondsprofil som innebar att risknivån trappades ned med stigande ålder. Sjunde AP-fonden skulle enligt förslaget få i uppdrag att sätta upp de fonder som behövdes för ändamålet. Vidare skulle Premievalsfonden läggas ner och dess medel föras över till de fonder som Sjunde AP-fonden beslutade om. 34 Utredaren bedömde att bristerna i systemet var sammankopplade med att spararnas kunskaper och engagemang överlag var lägre än vad som ursprungligen förväntades. Även om det i första hand inte var det stora fondutbudet som var problemet, uppskattade utredaren att ett spann på fonder kunde vara ett riktmärke som skulle göra systemet mer överblickbart för spararna. Spannet kunde revideras över tid utifrån pensionsspararnas utnyttjande av systemet. PPM skulle dels kunna påverka fondutbudet med hjälp av de verktyg som redan fanns till förfogande som till exempel en begränsning av antal tillåtna fonder per fondförvaltare samt 32 SOU 2005:87, s. 147 ff, Sjunde AP-fonden Dir. 2004: SOU 2005:87, s

16 möjligheten att ta ut en anmälningsavgift för nya fonder. Dels skulle en årsavgift per registrerad fond för fondbolagen kunna införas. 35 När det gällde risken för systematiskt dåliga utfall tyckte utredaren att ett mer utvecklat beslutsstöd skulle kunna hjälpa pensionsspararen att både välja och utvärdera gjorda val. Det var viktigt att ge stöd i processen som föregick valet, men det var också viktigt att beslutstödet även gav pensionsspararna stöd vid själva fondvalet och vid utvärdering av tidigare gjorda val. 36 Utredningen föreslog vidare att övergången från fondförsäkring till traditionell försäkring skulle ske successivt från och med 61 års ålder. Utredaren ansåg också att det på sikt skulle vara möjligt att växla mellan försäkringsformerna, vilket skulle innebära att återkallelseförbudet att gå från traditionell försäkring till fondförsäkring skulle slopas. Samtidigt gjorde utredningen bedömningen att regeringen borde tillsätta en utredning med uppdrag att undersöka möjligheterna för en avveckling av PPM:s livränteverksamhet. Enligt utredaren stred traditionell försäkring mot den övergripande principen bakom reformeringen av pensionssystemet då en sådan innebär att staten tar risken i stället för individen och att autonomin sätts ur spel. 37 Efter remissbehandlingen av utredningens förslag gav regering PPM i uppdrag att fördjupa analysen inom vissa områden. PPM föreslog bland annat att premiepensionssystemet skulle kompletteras med ett begränsat antal kostnadseffektiva placeringsalternativ (KEPA) i syfte att underlätta fondvalet. PPM:s förslag syftade till att minska risken för dåliga utfall på grund av okunskap. De kostnadseffektiva placeringsalternativen skulle utgöra ett alternativ mellan fondtorget och Premiesparfonden. Spararna skulle få möjlighet att begränsa sina val genom att välja risknivå bland en handfull färdiga pensionsportföljer. Staten skulle ansvara för att sätta samman tillgångsfördelningen, välja förvaltare och följa upp dessa över tiden. 38 Skillnaden mellan blandfonder respektive generationsfonder och KEPA var att det var upp till individen att följa upp blandfonden eller generationsfondens förvaltningsresultat och byta fond om den skulle underprestera. KEPA skulle kunna liknas en fondandelsfond 39 där staten skulle åta sig att välja fonder åt pensionsspararna. 40 Förslaget genomfördes inte. PPM föreslog också konkreta åtgärder för att minska fondutbudet på fondtorget för att förbättra valsituationen för de pensionssparare som önskade välja aktivt. De förslog (1) att införa en årsavgift på kronor per fond för fondbolag, (2) att begränsa antalet fonder per fondbolag, (3) att utesluta 10 procent av de fonder som under en fem års period haft sämst avkastning inom sin kategori samt (4) att fonden ska ha ett visst antal sparare efter en treårsperiod för att få vara kvar. De två sista 35 SOU 2005:87, s Vid tidpunkten för utredningen var 90 procent av kapitalet bland de aktiva väljarna placerade i 150 fonder. 36 SOU 2005:87, s SOU 2005:87, s. 209 och Bet. 2007/08:SfU1, s En fondandelsfond investerar i andra fonder i stället för i enskilda värdepapper. Kallas även fond-i-fond. 40 PPM 2007, s

17 åtgärderna skulle dock inte tillämpas om fondkategorin bestod av fem eller färre fonder Premiepensionen i dag I december 2006 föreslog Pensionsadministrationsutredningen (PANutredningen) i sitt betänkande att en ny ålderspensionsmyndighet skulle bildas. PPM skulle läggas ner och dess verksamhet skulle slås ihop med delar av Försäkringskassans verksamhet. En särskild utredare fick i uppdrag av regeringen att förbereda och genomföra bildandet av den nya pensionsmyndigheten. PPM avvecklades den 31 december 2009 och Pensionsmyndigheten bildades den 1 januari I enlighet med ett antal ändringsförslag som regeringen lade fram avvecklades Premiesparfonden respektive Premievalsfonden den 21 maj 2010 och ett nytt förvalsalternativ (Statens årskullsförvaltningsalternativ AP 7 Såfa) introducerades. 43 Det nya förvalsalternativet fick en generationsfondsprofil vars underliggande tillgångsslag förvaltas av Sjunde AP-fonden (AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond). Risknivån i det nya förvalsalternativet blev högre för yngre personer och lägre för äldre personer jämfört med risknivån i den avvecklade Premiesparfonden. Dessutom öppnades förvalsalternativet och de underliggande fonderna för aktiva val i systemet. Tabell 1 visar fördelningen mellan aktier och räntor utifrån pensionsspararnas ålder 44 : Tabell 1. Andelar aktier och räntor i förvalsalternativet Ålder AP7 Räntefond (procent) AP7 Aktiefond (procent) Utöver förvalsalternativet introducerades tre placeringsalternativ med skilda riskprofiler (AP7 Försiktig, AP7 Balanserad och AP7 Offensiv) som bygger på samma underliggande tillgångslag som förvalsalternativet, men med en annan, och fast, fördelning mellan räntefonden och aktiefonden. Syftet är att underlätta för de pensionssparare som vill göra ett aktivt val, men som har svårt att sätta samman en portfölj som stämmer överens med deras riskprofil. Förslagen som PPM lade fram för att reducera utbudet av fonder på fondtorget genomfördes inte. Av propositionen framgår att motiveringen var att premiepensionssystemet även i fortsättningen borde vara ett öppet 41 PPM 2007 s SOU 2006:111, prop. 2007/08:1, prop. 2008/09:1 och bet. 2008/09:FiU2. 43 Prop. 2009/10:44, bet. 2009/10:SfU9, Sjunde AP-fonden (2010). 44 Pensionsmyndighetens hemsida. 17

18 system som möjliggjorde rationella val. För att detta skulle uppfyllas skulle det krävas att det fanns ett brett utbud med tillräckligt många fonder inom respektive kategori. Även om fondutbudet skulle minska markant enligt förslaget så skulle överblickbarheten enbart öka marginellt. Eftersom vare sig kostnaderna för fondförvaltningen eller kvaliteten på fondutbudet skulle förbättras i någon större utsträckning ansåg inte regeringen att det var motiverat att föreslå nya verktyg som enbart syftade till att reducera fondutbudet. 45 Aktivitetsnivån i systemet har förändrats markant sedan det introducerades år 2000 då cirka 67 procent gjorde ett aktivt val. År 2001 minskade andelen som gjorde ett aktivt val bland nytillkomna till 18 procent och åren minskade andelen till omkring 8 9 procent. Därefter har denna andel varit runt 1 2 procent. Även om få aktivt väljer fonder vid inträdet ökar aktiviteten successivt med spararens ålder. Bland dem som trädde in år 2007 gjorde 1,6 procent ett aktivt val. Efter ett år hade 7 procent gjort det och efter fyra år hade 18 procent gjort ett aktivt val. 46 När det gäller fondbyten har aktiviteten också varierat över tid. År 2015 genomfördes drygt byten av drygt pensionssparare. Det motsvarar cirka 5,7 procent av samtliga pensionssparare och pensionärer i systemet. Under åren genomfördes betydligt fler fondbyten per år, cirka 4,5 miljoner. I slutet av år 2015 hade cirka 52 procent av pensionsspararna och 54 procent av pensionärerna en egen vald portfölj. Bland pensionärerna hade 80 procent en fondförsäkring (inklusive AP7 Såfa) och 20 procent en traditionell försäkring. Sammantaget för sparare och pensionärer uppgick det förvaltade kapitalet till 860 miljarder, varav 839 miljarder var placerade i fondförsäkring Premiepensionen utreds ytterligare Inom ramen för en pågående pensionsöversyn initierade Pensionsgruppen en analys som resulterade i Promemorian Vägval för premiepensionen som presenterades i maj år Syftet var att analysera premiepensionssystemet och dess effekter, visa om det blev som det var tänkt och om det fanns skäl att tänka om. I promemorian identifierades tre problemområden: bristande kunskap och intresse hos spararna, höga och ibland onödiga kostnader för egen förvaltning och stor spridning i pension bland personer som betalat lika mycket till systemet. Utredaren föreslog två alternativ till förändringar, där det första innebar fortsatt stor valfrihet och det andra en markant begränsad valfrihet jämfört med nuvarande system. Det första alternativet bestod av följande förslag: ge Pensionsmyndigheten i uppdrag att framhålla förvalsalternativet som ett bra alternativ för dem som inte har kunskaper och dem som inte vill göra aktiva val, införa bekräftelseval för nya pensionsrätter, införa avgiftstak för fonderna, begränsa risktagandet och göra fondtorget mer överblickbart samt ta ut en avgift från pensionsspararen baserat på nyttjande av systemet. 45 Prop. 2009/10:44 s Ds. 2013:35 s Pensionsmyndigheten ( ). 48 Engström (2013). 18

19 Det andra alternativet innebar i korthet att antalet fonder på fondtorget skulle begränsas till ett fåtal fonder. Vidare förslog utredaren att om den traditionella försäkringen skulle behållas så borde övergången till den ske successivt och förvaltningen flyttas från Pensionsmyndigheten till Sjunde AP-fonden. I juli 2014 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle lägga fram förslag på hur förändringar i premiepensionssystemet skulle göras. 49 Utgångspunkten för utredningen skulle vara det första alternativet i promemorian Vägval för premiepensionen samt promemorians förslag till ändringar i den traditionella försäkringen. Utredaren skulle också översiktligt analysera och beskriva konsekvenserna av att ersätta fondtorget med maximalt tio statliga fonder enligt alternativ 2 i samma promemoria. Betänkandet Fokus premiepension överlämnades i september Utredningens huvudförslag innebär ändrade valrutiner för nya och befintliga sparare samt tydligare myndighetsinformation. Enligt förslaget ska pensionsrätter för nytillkomna sparare automatiskt placeras i förvalsalternativet hos Sjunde AP-fonden. Nya sparare ska dock ges information om möjligheten att flytta över sparandet till Sjunde AP-fondens färdiga riskportföljer eller till en egen vald portfölj på Pensionsmyndighetens fondtorg. Utredaren förslog vidare att ett regelbundet bekräftelseval vart sjunde år skulle införas för pensionssparare som valt en egen portfölj på fondtorget eller bland Sjunde AP-fondens färdiga riskportföljer. Bekräftas inte valet ska kapitalet överföras till förvalsalternativet. När det gäller den traditionella försäkringen ansåg inte utredaren att det bör införas någon successiv övergång till denna för dem som önskar spara i traditionell försäkring som pensionär. 49 Dir. 2014:107 och dir. 2015: SOU 2016:61. 19

20 4 Forskningsöversikt över premiepensionen Forskningen om premiepensionssystemet belyser skillnader mellan grupper i olika val i premiepensionssystemet. Skillnader i val avseende bland annat portföljrisk, fondavgiftens storlek och aktivitet i premiepensionssystemet påverkar i sin tur premiepensionens storlek. Det är framförallt valen av fonder som gjordes i det initiala premiepensionsvalet år 2000 som har analyserats. Antalet personer som fick göra ett val vid denna tidpunkt var mycket stort (4,4 miljoner) och en klar majoritet av dem gjorde dessutom ett aktivt val. Befolkningsstrukturen var dessutom bättre representerad vid denna än senare tidpunkter eftersom alla som hade haft ett pensionsrättsintjänande mellan åren 1995 och 1998 kunde göra ett placeringsval. Åren efter detta initiala val var det framförallt unga med låga inkomster samt invandrare som trädde in i systemet och gjorde ett val för första gången. En relativt liten andel av dem som redan är inne i premiepensionssystemet placerar om sitt kapital varje år. Det var en något högre andel kvinnor än män som satte ihop en egen premiepensionsportfölj i det initiala valet. Äldre, ensamstående och utrikes födda valde i mindre utsträckning än yngre en egen portfölj (Engström och Westerberg, 2003). De som valde en egen portfölj hade en högre disponibel hushållsinkomst, förmögenhet, utbildning och ett större privat pensionssparande än de som lät sina premiepensionsrätter placeras i ickevalsfonden (Säve-Söderbergh, 2012). Även de som redan hade erfarenhet av kapitalmarknaden hade en större sannolikhet än andra att sätta samman en egen portfölj (Engström och Westerberg, 2003). 4.1 Portföljens sammansättning och spararens bakgrundsegenskaper I genomsnitt valde män portföljer med högre risk än kvinnor. En närmare analys visar att portföljrisken inte skilde sig åt bland män och kvinnor som hade valt en portfölj med låg eller medelhög risk. Den genomsnittliga könsskillnaden berodde på att män som hade valt högriskportföljer tog på sig betydligt högre risk än kvinnor som hade valt högriskportföljer. De som hade högre utbildning, inkomst, finansiell förmögenhet, fastighetsförmögenhet, privat pensionssparande samt de som hade hög risk i sina övriga finansiella tillgångar valde portföljer med högre risk än andra. Intressant är att de som hade ett stort inslag av avgiftsbestämd tjänstepension hade en lägre risk i sin premiepensionsportfölj än de som framförallt hade en förmånsbestämd tjänstepension vilket kan tolkas som att personer riskutjämnar (Säve-Söderbergh, 2012). 20

21 investerade sina premiepensionsmedel i etiska fonder i högre utsträckning än män. Andra som placerade sina medel i etiska fonder är de som var högutbildade, fackföreningsmedlemmar eller arbetade inom religiösa organisationer, räddningstjänst, hälso- och sjukvården eller som lärare. Personer som jobbade i finansbranschen valde däremot i lägre utsträckning etiska fonder 51 (Säve-Söderbergh, 2010). Utvecklingen av inkomstpensionen är bland annat beroende av den svenska ekonomins utveckling. Ett sätt att diversifiera risken i pensionsinkomsten är därför att investera premiepensionen i utländska värdepapper. Personer har dock en tendens att investera sina tillgångar i samma land de bor eller i samma sektor de arbetar. 52 I premiepensionssystemet investerar män, yngre, personer med lägre utbildning och personer som saknar tidigare erfarenhet av att ha pengar placerade på kapitalmarknaden i större utsträckning sina tillgångar i hemlandet eller den sektor de arbetar i (Karlsson och Nordén, 2007). Även de med lägre inkomster och förväntade framtida pensioner investerar på detta sätt i större utsträckning än andra. De som arbetade i tillverkningsindustrin, som är den som är mest korrelerad med den svenska kapitalmarknaden, investerade i lägre grad i utländska värdepapper än de som arbetade i offentlig sektor (Palme med flera, 2007). Ett sätt för personer med osäkra inkomster (inkomster från branscher med hög risk för arbetslöshet, förtidspensionering eller sjukskrivning samt om variationen i livsinkomsten är stor) att riskdiversifiera är att välja lågriskportföljer i premiepensionssystemet. De som har osäkra inkomster valde dock inte mindre riskfyllda portföljer än andra. Tvärtom valde personer som förväntades få låg inkomstpension eller garantipension och de utan privat pensionssparande en portfölj med högre risk än övriga (Palme med flera, 2007). 4.2 Portföljens sammansättning och tumregler När finansiella val är komplexa brukar personer använda sig av tumregler när de bestämmer sig för vad de ska välja. 53 Exempel på tumregler i premiepensionsvalet är att dela kapitalet proportionellt över ett antal fonder eller att välja en fond ur varje fondkategori 54. I det initiala valet år 2000 valde flest att sprida sitt kapital i fem fonder, vilket också är det högsta antalet tillåtna fonder som spararen kan placera i. Lägst andel valde två fonder. Ju fler fonder som valdes, desto större andel var aktiefonder och desto mindre andel var blandfonder. Genomsnittsrisken i portföljer med fem fonder var högre än i portföljer som bestod av färre fonder. Bland dem som valde fem fonder valde 40 procent att dela kapitalet lika mellan fonderna och bland dem som valde två fonder valde tre fjärdedelar att lägga hälften av kapitalet i varje fond. 61 procent valde fonder ur fem olika kategorier och 40 procent valde fem olika fondförvaltare (Hedesström med flera, 2004). 51 Som referenskategori användes arbete inom den privata service sektorn. 52 I litteraturen kallas detta home bias. Hedesström med flera (2004) visar att spararna i premiepensionssystemet gör sådana investeringar. 53 För en genomgång av forskningen om finansiella val och tumregler, se till exempel Hedesström med flera (2004). 54 Aktie-, ränte-, bland-, generations-, Sverige-, regionala, länder- eller branschfonder. 21