Intresserad av Matematik?

Transkript

1 Matematiska Institutionen 2 1 n f x y sin x + y 2 2 ),( = x 2 y 2 + Intresserad av Matematik? cos 2 xd x Γ x 1 t ( x) = t e d t 0 Intervjuer med yrkesmatematiker från Åbo Akademi

2 VART LEDER STUDIER I MATEMATIK? VAD JOBBAR MAN MED? LÄS INTERVJUER MED YRKESMATEMATIKER, SOM STUDERAT VID ÅBO AKADEMI! Du som är intresserad av matematik, studera matematik! Vill du studera på svenska, ska du studera vid Åbo Akademi. Men varifrån få information om studier i matematik och om arbetslivet efter examen? På matematikens och statistikens hemsidor ( kan du läsa sidan Ämnespresentation, med bland annat information för abiturienter. På sidan Studier kan du läsa om våra utbildningsprogram för magisterexamen. Sidan Ämnesförening berättar dig om studentlivet; här presenterar sig Sigma, föreningen för våra studerande. Matematikens och statistikens hemsidor har också en egen blogg; just nu kan du förutom färska nyheter även läsa om t ex tjocka svansars matematik (inget skämt!) och om Erdöstal. Som du märkt, trivs ämnena matematik och statistik sida vid sida. En del matematiker, speciellt inom utbildningsprogrammen Försäkring och finans eller Matematisk statistik, väljer statistik som långt biämne. Andra tillämpade matematiker studerar också mycket statistik, bara litet statistik, eller just ingen statistik alls; listan på möjliga biämnen är rätt lång. Du kan också (utan separat intagning) välja statistik till ditt huvudämne, varvid matematiken blir långt biämne. Så långt studierna, men vart leder dig studierna efter att du blivit magister i matematik eller statistik? Ungefär hälften av våra studerande blir lärare (i gymnasier, yrkeshögskolor; även ämneslärare i grundskolor). Så gott som alla matematiklärare i svenskspråkiga läroinrättningar i Finland utexamineras från Åbo Akademi. Bland matematikens övriga utbildningsprogram är Försäkring och finans jämte (traditionell) Tillämpad matematik de största. På de följande sidorna kan du bli bekant med några av våra magistrar, du får läsa om deras arbetsuppgifter, hur de trivs, och så vidare. Dessutom får du läsa en intervju med en matematikstuderande. 1

3 Vi börjar med att höra Anders Jung, som blev magister i matematik här vid Åbo Akademi år Ditt intresse för matematik? Hur och när kom du in på matematik? Jag skrev studenten våren 1998 och samma höst påbörjade jag mina matematikstudier vid Åbo Akademi. Under gymnasietiden var jag intresserad av frågor som hade med ekonomi att göra och hade åtminstone under de första gymnasieåren tankar på att efter gymnasiet söka mig till Hanken. En kort tid innan det blev aktuellt att skicka in ansökningarna till universiteten märkte jag att det inom ämnet matematik vid ÅA fanns en linje i försäkrings- och finansmatematik, och jag bestämde mig för att sätta matematik som första alternativ i min ansökan. Berätta litet om studierna! När studiestarten närmade sig, kände jag mig nog litet osäker på om det här med matematik verkligen skulle vara något för mig. Visserligen hade jag alltid gillat och haft ganska lätt för matematik i skolan, men trots detta hade jag ändå litet svårt att se hur jag skulle passa in och trivas på ett ställe, där alla andra säkert skulle vara verkliga begåvningar i matematik och kanske dessutom litet konstiga. Väldigt snabbt märkte jag dock, att min oro varit helt obefogad, och att de flesta andra som valt att studera matematik vid Åbo Akademi var bra typer, som kom från olika delar av landet. Könsfördelningen var också betydligt jämnare än vad jag befarat. Något annat, som jag blev positivt överraskad av, var hur bra vi nya studerande blev bemötta och omhändertagna av de äldre studerandena, och det visade sig att stämningen på matematikinstitutionen och sammanhållningen bland dem som rörde sig där var mycket god. Du studerade ganska snabbt? Jo, i något skede var jag ett halvt år i Dragsvik, och plötsligt märkte jag att jag hade godkända vitsord i de flesta av de prestationer, som krävdes för magisterexamen. Under sommaren 2002 började jag skriva på mitt slutarbete, och utöver det behövde jag ännu avlägga några andra kurser. Sedan kom du in i arbetslivet? På hösten 2002 såg jag en tidningsannons, där Veritas Livförsäkring i Åbo sökte en matematiker. Jag hade nog ursprungligen tänkt mig att få studierna avklarade, innan jag på allvar skulle ge mig ut i arbetslivet, men det här jobbet verkade så intressant och passligt för mig, att jag inte kunde låta en sådan möjlighet gå förbi, så jag skickade in en ansökan. Några veckor senare hade jag varit på ett par intervjuer, och blivit erbjuden jobbet. Så var det bara att ge sig ut i arbetslivet då. Berätta om ditt första jobb! Hade ingen tidigare erfarenhet från försäkringsbranschen, så allt var helt nytt för mig. I början kändes det som om det fanns oändligt mycket att lära sig. De första åren på jobbet använde jag mycket av min arbetstid till uträkningar i anslutning till enskilda försäkringsavtal. Det handlade t ex om att någon kund ville veta, hur mycket försäkringspremier han borde betala för att den månatliga pensionen i någon viss ålder skulle vara ett önskat belopp, eller så ville en kund veta, hur mycket hon skulle få tillbaka, om hon sade upp sin försäkring. Jag har senare upplevt att den kännedom om olika försäkringstypers egenskaper och särdrag, som jag fick genom att utföra dylika beräkningar, har varit till stor nytta. Jag deltog också som matematiker i vissa IT-projekt som gällde utveckling och förbättring av försäkringarnas skötselsystem. Här gällde det att definiera regler för hur systemet borde fungera beräkningsmässigt, samt senare att testa 2

4 att systemleverantörerna lyckats koda beräkningarna korrekt och att systemet fungerade som det skulle. Var jobbar du nu? Jag jobbar fortfarande som matematiker på samma avdelning där jag började för drygt 9 år sedan. Vårt team består av fyra matematiker och bolagets chefaktuarie är vår förman. Alla på avdelningen, inklusive chefaktuarien, har faktiskt studerat matematik vid Åbo Akademi. Nuförtiden är bolagets namn Aktia Livförsäkring och är en del av Aktia koncernen. Men dina arbetsuppgifter har ändrat? Mina arbetsuppgifter har ändrat ganska mycket under åren och nuförtiden är jag inte nästan alls involverad i skötseln av försäkringsbeståndet. Det senaste året har jag ägnat mycket av min tid åt förberedelserna inför de kommande ändringarna i solvensregelverket. Vad handlar dethär om? Det handlar bland annat om att utveckla modeller för att under olika antaganden kunna estimera utvecklingen i de faktorer, som har en betydande inverkan på bolagets framtida ekonomiska situation. Under åren har jag också sysslat med olika former av rapportering, dvs sammanställande av varierande uppgifter över de försäkringsbestånd som bolaget har. Rapporteringen har exempelvis innefattat ansvarsskuldsberäkningar för bokslutet, rapporter till myndigheter gällande bolagets solvensposition eller lönsamhetsanalyser som grund för premiesättningen. För att effektivt kunna sammanställa stora mängder data, är det ofta ändamålsenligt att göra ett dataprogram, så speciellt utvecklingen av rapporteringen har inneburit en hel del programmering. Vilken nytta har du haft av dina studier? Trots att en stor del av de beräkningar vi gör här på försäkringsbolaget är av mer praktisk natur och i många fall betydligt enklare än de teorier man lär sig under studietiden, tycker jag att jag haft stor nytta av mina matematikstudier. Det handlar främst om att man bör ha en förmåga att kunna resonera på ett logiskt och matematiskt korrekt sätt. I det dagliga arbetet använder man sig förstås av sådant som redan finns gjort, t ex program som räknar ut något, men man måste också ibland lägga sig in i den teori något grundar sig på, för att förstå och eventuellt kunna förbättra någon arbetsprocess. Det är dock inte ofta, som jobbet skulle innebära att med penna och papper bevisa något med hjälp av komplicerade formler. Du har, vid sidan av jobbet, studerat vidare? Eftersom jag inte hade studierna helt klara innan jag började jobba, var jag tvungen att under det första arbetsåret ägna en del kvällar och veckoslut åt att läsa till de sista tenterna och att färdigställa avhandlingen. Detta var stundtals ganska tungt, men i slutet av år 2003 fick jag min FM-examen. Senare har jag också avlagt de prestationer, som krävs för SGF-behörighet (av Socialoch hälsovårdsministeriet godkänd försäkringsmatematiker). För min del betydde detta en kurs i riskteori på Turun Yliopisto, fyra rätt så omfattande helheter som skulle tenteras på ministeriet och ett slutarbete. Resten av de behövliga kurserna hade jag till godo från min FM-examen. Någon viktig egenskap, som krävs i ditt jobb? I jobbet som matematiker på ett försäkringsbolag märker man, att många av de man samarbetar med inte alls är matematiker. Således behöver man kunna kommunicera, lyfta fram och förklara komplicerade 3

5 saker på ett tydligt och enkelt sätt, och helst utan att använda sig av försäkringsmatematikens komplicerade formler. Dethär kan ibland vara väldigt utmanande. Hur har du trivts med ditt jobb? Jag har trivts utmärkt under min tid i försäkringsbranschen och gör det fortfarande. Arbetsuppgifterna är intressanta och utmanande och jag har haft turen att ha trevliga arbetskamrater. Annat som jag uppskattar är, att vi har rätt så flexibla arbetstider. Lönen? Lönen kan variera ganska mycket, beroende på vilka ansvarsområden och vilken kompetens och erfarenhet man har, men jag upplever nog, att man som matematiker på ett försäkringsbolag får en sådan lön, som man helt bra klarar sig på. Avslutningsvis? Jag har flera gånger funderat över, vad jag eventuellt skulle syssla med idag, om jag inte hade fattat beslutet att komma till Åbo och börja studera matematik. Det lär jag aldrig få veta, men skulle jag idag bli tvungen att välja studieinriktning på nytt, skulle jag troligen göra samma val, som jag gjorde då på våren Vi ska sedan träffa Åsa Backlund, som lyfte sina magisterpapper i matematik och statistik år Vilka tankar har du om dina studier här vid Åbo Akademi? Ett otroligt bra val för karriären (trots att jag aldrig funderat på att göra karriär, jag bara gillade matte). Dessutom var studietiden fantastiskt rolig. Har du haft nån nytta av din magister-examen? Definitivt! Det detaljerade innehållet i de flesta kurser har inte så stor betydelse idag, men det att man lärt sig tänka logiskt och att samarbeta med andra (det är bra sammanhållning bland matte-studerandena), samt det att man tränat upp förmågan att lära sig nya saker, det är vad som behövs. Vidareutbildning? Jag håller på att avlägga de resterande tenterna för SGF-behörighet (samma prestigefyllda examen, som nämnts i intervjun med Anders Jung). Egen karriär? Vad har jobbet gått ut på? Jag halkade in i försäkringsbranschen genom sommarjobb, och då jag blev klar från ÅA fick jag jobb på Tieto, inte matematikertjänsten som jag sökte, utan som programmerare. De höll på att bygga ett program för försäkringsbolag som säljer frivilliga personförsäkringar och mitt ansvarsområde var att programmera beräkningsdelen. Alla andra programmerare och testare tyckte beräkningsdelen var en svart låda, dit det for in saker och kom ut något, och de förstod inget alls vad som hände där eller om det som kom ut var rätt eller fel. Som matematiker behövdes jag här. Men du flyttade så småningom? Jo, efter några år på Tieto blev det jobbyte till Porasto. Porasto är ett företag, som i över 40 år sålt tjänster som pensionsstiftelser och pensionskassor behöver, t ex redovisning, pensionsbeslut samt programvara; här behövs t 4

6 ex jurister och matematiker. Vi är 10 matematiker och 3 aktuarier, samt ca 70 personer som jobbar inom andra områden. Dina arbetsuppgifter nu? Mitt jobb går ut på att jag har några pensionsstiftelser som mina kunder; jag gör olika slags beräkningar, som de vill ha. De vanligaste beräkningarna är att räkna ut pensionsansvaret (hur mycket är de skyldiga att betala ut pension i framtiden?) samt pensionsstiftelsernas solvens (har de tillräckligt med tillgångar för att klara av sina förpliktelser?). Kan du berätta litet mera? En del beräkningar görs för att Finansinspektionen och Pensionsskyddscentralen skall kunna övervaka stiftelserna. Jag gör även långsiktigare analyser (på tio års sikt) samt riskanalyser (hur går det, om aktiernas värde plötsligt halveras?). Dessutom vill vissa kunder ha extra analyser, såsom statistik, grafik och även beräkning av pensionsansvaret för en enskild person. Så förutom det matematiska tänkesättet behövs det lite kunskaper i redovisning (speciellt bokslut), kunskaper om placeringsinstrument samt vana att läsa och tolka lagtexter. Kort sagt, jag får hålla på och räkna med siffror. Men programmeringen? Finns den kvar bland dina arbetsuppgifter? Ja, på Porasto gör vi även våra egna program, som vi matematiker använder för våra beräkningar, så en del av min tid använder jag nog till att programmera och testa. Jag är ännu också förvånad över hur kul programmering är i arbetslivet, för under studietiden ogillade jag sådana kurser starkt (pga att jag inte gillade datorer på den tiden). Hur trivs du med jobbet? Har haft fantastiskt härliga jobbkompisar på alla ställen jag arbetat på. Båda jobben har lärt mig mycket, och nu på Porasto har jag dessutom möjlighet till väldigt varierande arbetsuppgifter. Något om lönen? På första jobbet räknade några kompisar ut att jag hade samma lön som (nyblivna) matematiklärare om man beaktade arbetstiden, nu har lönen ökat och med mer jobberfarenhet så kommer den nog ännu att öka. Hur mycket beror på hur mycket ansvar man vill ha. Avslutningsvis? Jo, som matematiker finns det ett otroligt brett område av jobb att välja mellan, samt olika svårighetsgrader, så en examen i matematik begränsar inget utan öppnar en mängd dörrar. Har man avlagt en matte-examen, så har man även förmågan att lära sig nya saker, och det gillar arbetsgivare. 5

7 Mårten Ström studerade matematik vid Åbo Akademi med informationsbehandling som långt biämne under åren Ditt första fasta jobb? Efter fem år som studerande vid Åbo Akademi fick jag på våren 1997 min första fasta anställning; jag blev systemutvecklare på ett företag i Vasa. Då fanns ännu litet kvar av studierna, men 1999 kunde jag lyfta mina magisterpapper från utbildningsprogrammet i tillämpad matematik. Och nu? Jag jobbar nu på Space Systems Finland (SSF) som systemutvecklare och projektledare sedan 10 år tillbaka. SSF är ett privatägt företag, redan en etablerad utvecklare av mjukvara för rymdindustrin i Europa, med ett trettiotal anställda i Esbo. SSF har under åren varit involverad i många prestigefyllda utvecklingsprojekt. För närvarande (2011) opererar ett knappt tiotal satelliter ute i rymden med mjukvara utvecklad av SSF, bland annat Herschel och Planck rymdteleskop och Galileo navigeringssatelliter. SSF anställer alltså matematiker? För närvarande jobbar tre matematiker på vårt företag, medan det stora flertalet är utbildade inom databehandlingsområdet eller rymdingenjörer. Fyra av dagens anställda har fått sin utbildning vid Åbo Akademi, men lika många till har passerat revy under mina 10 år på företaget. Ni samarbetar med andra företag? Jo, rymdprojekten involverar ett stort antal företag från ett stort antal europeiska länder. Projekten tar många år i anspråk och lägger mycket fokus på kvalitet i alla delar av processen. Rymdindustrin i Finland är inte särskilt stor, men rätt många företag och institutioner är ändå med, där Meteorologiska Institutet och Patria torde vara de största. Dina egna arbetsuppgifter? De senaste 10 åren har jag planerat, designat och utvecklat olika system med kopplingar till GPS navigering. De senaste tre åren har jag designat och utvecklat GPS konstellationssimulatorer, där det ingår en hel del matematik. Du behöver alltså din utbildning i matematik? Skulle knappast ha kunnat genomföra dehär projekten utan mina matematikstudier. Även på ett allmännare plan, i allmän projektplanering och i den jämna strömmen av problemlösningsutmaningar, som man kontinuerligt möter i system design och i mer vardagliga programmeringsuppgifter, kommer kunskaper i matematik väl till pass. Jag anser mig alltså ha haft stor nytta av min utbildning vid Åbo Akademi, där jag som sagt läste tillämpad matematik som huvudämne och informationsbehandling som långt biämne. Databehandlingen var viktig såtillvida, att den hjälpte mig att få anställningar inom branschen, medan matematiken nog kan anses ha gett mig viss fördel i anställningsskedet. I arbetsplatsannonser, där en viss teknisk kunskap krävs, kan man ofta se att kunskaper i matematik lyfts fram som ett krav, eller som ett alternativ likvärdigt med till exempel diplomingenjörsutbildning. Och om du skulle börja studera på nytt? Man kan läsa in många saker, när behov uppstår senare i livet. För matematik och språk skulle jag nog påstå, att devisen ju förr - desto bättre gäller. Men om jag skulle backa bandet sisådär 20 år, och började studera på nytt, så skulle jag läsa ungefär samma saker. Jag skulle kanske studera mera om optimeringsmetoder och Kalmanfilter, och jag skulle satsa mer på matriser. Och digitalelektronik. Och språk, åtminstone både franska och tyska. Kanske även italienska, 6

8 om det blev tid över. I just rymdindustrin, som för finländsk del är en bransch präglad av europeiskt samarbete, är språkkunskaper till stor nytta - detta är med säkerhet även fallet för många andra branscher. Avslutningsvis? Svårt att sia om vilka kunskaper man behöver i sitt yrkesliv i en föränderlig värld. Jag tror nog matematikstudier ger en god grund att bygga vidare på. Till nya studerande vill jag säga: lycka till - och njut av studierna och studielivet! 7

9 Vi ska nu bekanta oss med en studerande i matematik. Vi träffar Cecilia Wickström från Åland, som är en lite längre hunnen studerande; till sommaren 2011 fick hon klar sin kandidatexamen med matematik som huvudämne. Intresset fick du redan tidigt? Jo, och beslutet att studera matematik mognade medan jag under året efter studentexamen skötte vikariat för matematiklärare hemma i Mariehamn. Att undervisa upplevde jag som jätteroligt. Jag valde att studera vid Åbo Akademi, och som långt biämne valde jag fysik. Kan du ge lite vägkost åt nya matte-studerande? Viktigast är nog att nya studerande lär känna sina studiekamrater. Studiesättet att arbeta tillsammans är effektivt. Visst blir kvällarna ibland långa, och det är då trevligt att tillsammans med kurskompisar jobba med saker, som kanske ibland känns litet svåra. På så sätt har studier i matematik nog en social dimension. Som graduerade träffas matematikerna dessutom som samarbetspartners i företags- bank- eller försäkringsvärlden eller som kolleger i skolvärlden. Dessa kontakter är ofta gamla studiekompisar. Vad tycker du varit speciellt trevligt med studierna? Härtills har jag bäst gillat grundkurserna (en grand tour i matematiken) och kurserna i analys (dvs differential- och integralkalkyl). Också arbetet med min kandidatavhandling upplevde jag som skojigt. Den handlar om approximation av funktioner med en viss klass av polynom, så kallade Tjebysjevpolynom. Approximationsteori medger dessutom många tillämpningar. Jo, och sedan uppskattar jag att här vid ÅA-matematiken studenter och lärare kommer nära varandra. Och också det, att bland matematikens studenter råder en god anda, en fin gemenskap.... och något tråkigt? Sånt som känns tråkigt har funnits och finns; sådant lättas väldigt ofta upp genom samarbete med andra. Man ska inte sitta ensam. Du har jobbat mycket för Sigma, matte-studerandenas ämnesförening? Jo, med styrelseuppdrag och ett år som ordförande. Dethär har på många sätt varit mycket givande; det kan jag rekommendera. Du har ju också studerat utrikes? Jo, våren tillbringade jag vid Stockholms universitet. Endel saker fungerade annorlunda, kändes berikande. Utrikesstudier ger knappast lika många studiepoäng, som man skulle fått här hemma. I gengäld lär man sig ett annat sätt att se saker; vinsten kommer så att säga på det kulturella planet. Hur ska du fortsätta dina studier? Kanske med tekniska tillämpningar. Det kan jag göra inom matematiken eller teknologin vid Åbo Akademi, eller jag kan fara utrikes. Just nu känns det som om det blir en teknisk högskola i Sverige. Kandidatexamen är bra, som kandidat i matematik kan man välja. Hobbies? Själv spelar jag gärna violin. Studielivet bör nog innehålla annat än studier. Hobbies och fritidssysselsättningar bör också kunna utvecklas. Annat du kommer att tänka på? Behållningen av studierna? Jo, studier i matematik går djupare än formler och matematiska resultat. Det handlar också om att man utvecklar ett tänkesätt, man lär sig att analysera och att se samband. 8