Individens handlingsutrymme i relation till social klass

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individens handlingsutrymme i relation till social klass"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Individens handlingsutrymme i relation till social klass - en studie om lärlingsutbildningen The individual acting space related to social class - a study about the training education Maria Bergsten Studie och yrkesvägledarexamen 180p Examinator: Mariann Enö Handledare: Marita Flisbäck

2 Sammanfattning Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att läsa lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning är en försöksverksamhet som startade hösten Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eleverna att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie är att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen på arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar också att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del är attraktiv för ungdomarna i studien. Att få tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken gör inlärningen bättre anser några av dem. Utbildningsformen fungerar som en motivationsfaktor för skoltrötta elever och gör att de får en gymnasieutbildning. Några av ungdomarna anser dessutom att den leder till att de lättare kommer att få arbete efter avslutad utbildning. Utbildningsorten är också av betydelse för valet av utbildning för ungdomarna i studien. Ungdomarna i studien föredrar fast anställning framför tillfällig. De tycker det är viktigt med tryggheten som en fast anställning ger. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Bourdieus sociologiska teori där han använder begreppen habitus och olika slags kapital för att förklara våra val samt Gottfredsons socialpsykologiska teori om individens kompromisser och begränsningar i en valsituation. Abstract: studie- och yrkesvägledare, lärlingsutbildning, gymnasieval, habitus, social klass, handlingsutrymme, kompromisser, begränsningar 1

3 Innehållsförteckning Sida 1. Inledande bakgrund Syfte och problemformulering Disposition 5 2. Lärlingsutbildningen Lärlingsutbildningen i förslaget till ny gymnasieförordning En gymnasial lärlingsutbildning försöksverksamhet Utbildningsorten 7 3. Metod Metodspråk Urval och genomförande Validitet och reliabilitet Etik Teoretiska perspektiv och tidigare forskning Teoretiska perspektiv Bourdieu Gottfredson Liedman Tidigare forskning Resultat och analys Presentation av intervjupersoner Yrkesval och social reproduktion Teoretisk praktisk Arbete och trygghet Förhoppningar förväntningar Avslutande analys Avslutande diskussion Referenslista 37 Bilagor 2

4 1. Inledande bakgrund Ungdomstiden har förlängts, i den mening att många ungdomar etablerar sig senare på arbetsmarknaden och skjuter upp sina studie- och yrkesval. Det finns flera faktorer som har lett till den här utvecklingen. Ungdomars utbildningstid har blivit längre eftersom de flesta ungdomar läser på gymnasiet, arbetslöshet slår mest mot ungdomar och försenar inträdet på arbetsmarknaden. Den höga arbetslösheten bland ungdomar gör också att många väljer att studera i stället för att vara arbetslösa. Det stora utbudet av utbildningar och den ökade valfriheten gör att ungdomar kan ha svårt att fatta beslut när det gäller studie- och yrkesval och istället skjuter upp valet (Hansen & Orban, 2002, Fransson & Lindh, 2004). I förslaget till den nya gymnasieförordningen (SOU 2008:27) föreslår man att gymnasieskolans program ska delas in i högskoleförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen delas upp i skolförlagd yrkesutbildning och lärlingsutbildning. I den nuvarande gymnasieskolan ger alla nationella program grundläggande behörighet till högre studier. I förslaget till den nya gymnasieförordningen ska den grundläggande behörigheten till högskolan inte vara generell för de elever som väljer yrkesprogram utan istället frivillig. Ett led i förberedandet för den nya gymnasieskolan är en gymnasial lärlingsutbildning som försöksverksamhet. Den verksamheten ska pågå i tre år och startade hösten Kommuner i landet fick ansöka om platser till försöksverksamheten och i den kommun som jag valt att göra min studie blev intresset för denna utbildning bland blivande gymnasieelever stort. Ca 130 elever sökte utbildningen och efter intervjuer under våren valde ca 80 elever att börja på utbildningen hösten Under utbildningen har jag läst om ungdomsarbetslöshet och om ungdomars väg ut på arbetsmarknaden. När initiativet om lärlingsutbildningen som försöksverksamhet kom väcktes mitt intresse och jag bestämde mig för att göra min studie i en av de kommuner som startat lärlingsutbildning. Den gymnasiala lärlingsutbildningen innebär i korta drag att stor del av utbildningen, minst halva tiden, förläggs till en arbetsplats inom den bransch som eleven själv valt. 3

5 Jag vill studera ungdomarna som har valt denna form av utbildning och vilka faktorer som har styrt deras val. De här ungdomarna tillhör inte gruppen som skjuter upp sitt studie- och yrkesval eftersom de tidigt väljer ett specifikt yrke och att utbilda sig på en arbetsplatsförlagd utbildning. Är det ett medvetet val eller hamnar de här av andra orsaker? Är det i så fall samhällets strukturella mönster som är den bakomliggande orsaken eller är det elevernas självkännedom som är så starkt utvecklad? Kan det vara andra orsaker som t.ex. skoltrötthet som spelar en avgörande roll i valet och kan utbildningsformen i så fall fungera som en motivationsfaktor? Under utbildningstiden kommer ungdomarna att få erfarenhet av arbetslivet och en stark anknytning till arbetsmarknaden. Jag vill veta mer om deras syn på arbete och hur de tänker om sin framtid. Jag anser att den här studien är relevant, både för studie- och yrkesvägledare och i ett samhällsperspektiv. Kan den nya gymnasiereformen leda till att ungdomar väljer ett yrkesprogram med så tydlig inriktning på ett specifikt yrke så tidigt i livet att det leder till en inlåsningseffekt som gör att handlingsutrymmet senare i livet minskar? Har ungdomarna ett livsperspektiv när de väljer eller väljer de det som passar för stunden? En av Studie- och yrkesvägledarens uppgifter är att vidga den vägledningssökandes perspektiv och vara den som informerar om alternativ för att göra beslutet så väl underbyggt som möjligt. För att kunna göra det menar jag att det är viktigt att känna till vilka bakomliggande faktorer det kan finnas till ungdomars val av utbildning. Dessa frågor har lett fram till min studies syfte och problemformulering. Jag kommer att belysa mina frågeställningar ur ett sociologiskt perspektiv, dvs. att försöka att förstå och förklara individers studie- och yrkesval i relation till de strukturella samhällsfaktorer som påverkar. 1.1 Syfte och problemformulering Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar eleverna i studien att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Examensarbetet bidrar med perspektiv på unga individers valmöjligheter i relation till deras sociala omgivning. 4

6 Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorer som gör att de intervjuade eleverna väljer lärlingsprogrammet? Vilka förväntningar har eleverna på utbildningen, framtida arbete och övriga livssituationer? Hur kan ungdomars val till lärlingsutbildning förstås i förhållande till social klasstillhörighet? 1.2 Disposition I kapitel 2, under rubriken lärlingsutbildning, beskriver jag lärlingsutbildningen som den ser ut i förslaget till ny gymnasieförordning, hur lärlingsutbildning som försöksverksamhet är upplagd samt ger en kort beskrivning av utbildningsorten dit jag förlag min studie. I kapitel 3, under rubriken metod, redogör jag för den kvalitativa metod som jag valt i min studie. Jag redogör även för metodspråk, urval och genomförande samt validitet och reliabilitet. I kapitel 4, under rubriken teoretiska perspektiv och tidigare forskning, beskriver jag de teoretiska perspektiv som jag valt att koppla till min studie. Det är Bourdieus sociologiska perspektiv, Gottfredsons socialpsykologiska och Liedmans teori om kunskap. I detta kapitel tar jag också upp tidigare forskning som jag anser relevant för min studie. I kapitel 5, under rubriken resultat och analys, redogör jag för mina empiriska resultat i olika analysteman, där analysen följer direkt efter resultatet. Rubrikerna är: Yrkesval och social reproduktion, teoretisk och praktisk, arbete och trygghet samt förhoppningar och förväntningar. Jag inleder kapitlet med en presentation av intervjupersonerna och avslutar med en övergripande analys av hela empirin. I kapitel 6, under rubriken avslutande diskussion, diskuterar jag i vilken utsträckning jag fått svar på mina frågeställningar. Jag tillför egna funderingar samt ger förslag på fortsatt forskning. 5

7 2. Lärlingsutbildning Här ger jag en kort beskrivning av lärlingsutbildningen som den ser ut i förslaget till gymnasieförordningen (SOU 2008:27). Vidare beskriver jag lärlingsutbildningen som en försöksverksamhet för att slutligen ge en beskrivning av en ort som startat utbildningen i höst, dit jag förlagt min studie. Uppgifterna om utbildningen på utbildningsorten har jag fått från min nyckelinformant och från kommunens hemsida på Internet, vilken jag dock inte kan uppge eftersom utbildningsorten är anonym i min studie. 2.1 Lärlingsutbildningen i förslaget till ny gymnasieförordning Enligt direktivet till utredningen (Dir 2007:8 se SOU 2008:27, s. 674) är bakgrunden till förslaget om ny gymnasieförordning att många ungdomar, framförallt på yrkesförberedande utbildningar, inte slutför sin gymnasieutbildning. Det måste ses som ett allvarligt misslyckande att en av fyra pojkar respektive en av fem flickor inte får slutbetyg inom fyra år, trots att utbildningen är treårig (SOU 2008:27, s. 674). För dem som avbryter sin utbildning är det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Stort fokus i utredningen läggs på yrkesprogrammen för att de i högre grad ska anpassas mot arbetsmarknadens krav och behov. Olofsson och Wadensjö (2006, s. 151) menar att den viktigaste anledningen till att lärlingsutbildningsfrågorna nu aktualiseras är att samarbetet mellan skola och arbetsliv upplevs som otillräckligt, vilket påverkar yrkesutbildningarnas kvalitet negativt. Det leder till att ungdomars möjligheter att få jobb efter avslutad utbildning försvåras. 2.2 En gymnasial lärlingsutbildning - försöksverksamhet Under hösten 2008 startas en gymnasial lärlingsutbildning som en försöksverksamhet i landet. Den ska pågå i 3 år. Gymnasial lärlingsutbildning är ett treårigt gymnasieprogram som omfattar 2500 gymnasiepoäng, likt ett nationellt gymnasieprogram. Minst halva utbildningstiden på lärlingsutbildningen ska vara arbetsplatsförlagd, alltså 1250 p mot 375 p arbetsplatsförlagd tid på ett nationellt yrkesförberedande program. För att komma in på utbildningen krävs samma behörighet som för andra gymnasiala program, alltså godkänt i basämnena engelska, svenska och matematik. Till skillnad från lärlingsutbildningen i förslaget till ny gymnasiereform ger lärlingsutbildningen i försöksverksamheten grundläggande behörighet för högre studier. 6

8 Enligt Förordning (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning är syftet med utbildning följande: 7 Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet. 2.3 Utbildningsorten Orten dit jag valt att förlägga min studie är en mindre kommun med ca invånare. Kommunens viktigaste näringsgren är tillverkningsindustrin. Denna gren som motsvarar 45 procent av arbetsmarknaden är mer än dubbelt så stor i kommunen än den är i riket som helhet. De två största arbetsgivarna på bruksorten är kommunen och pappersbruket. Kommunen har av tradition en låg arbetslöshet. I kommunen finns sedan tidigare endast en mindre gymnasieskola med specialutformade program. Elever som läser nationella program pendlar till grannkommuner. Lärlingsutbildningen har startats i ett samarbete mellan näringslivet och kommunen. Ca 80 elever har börjat utbildningen i höst. Hälften av eleverna bor i kommunen och den andra hälften bor i närliggande kommuner. Eleverna ska läsa den yrkesförberedande delen av utbildningen på en arbetsplats fyra dagar i veckan och den teoretiska delen på skolan en dag i veckan. Branscher som eleverna har valt att utbilda sig inom är hotell/restaurang, hantverk, bygg, fordon, handel, el/data, naturbruk/skogsbruk, omsorgen, barn och fritid, industrin och VVS energi. Fordon-, bygg- och hantverksbranschen (florist, hudterapeut och frisör) är de branscher som intresserar flest elever. Könsfördelningen på hela utbildningen är relativt jämn med 57 % killar och 43 % tjejer medan könsfördelning inom varje bransch är ojämn. 7

9 3. Metod Här redogör jag inledningsvis för vilken metod jag valt och gör en kort beskrivning av metodspråket. Vidare redogör jag för urvalet och genomförandet och fortsätter med att diskutera validitet och reliabilitet. 3.1 Metodspråk Jag har valt att göra min studie utifrån en kvalitativ metod. Enligt Ryen (2004, s. 14) studerar man i kvalitativ metod människor i deras naturliga miljö för att få fram individens perspektiv och sätt att se på världen. Då mitt syfte och mina frågeställningar är inriktade på att förklara och försöka förstå intervjupersonernas sätt att se på världen anser jag att en kvalitativ metod är lämpligare än en kvantitativ. Jag har valt att använda ett naturalistiskt metodspråk. Det innebär att man anser att intervjupersonens tolkning representerar hennes verklighet (Ryen, 2004). Enligt naturalistisk metod har jag även med många citat i resultatdelen eftersom det är ett sätt att återge intervjupersonernas svar så autentiskt som möjligt. Jag valde att göra en kvalitativ intervju för att samla in data. Datainsamlingen i min studie skedde parallellt med analysen i en process. Ryen (2004, s. 106) menar att fältarbete, analys och tolkning pågår samtidigt och bildar en process i naturalistisk metod. Jag använder en iterativ analysmetod. Enligt Ryen (2004, s. 116) pågår tre processer samtidigt i en iterativ analysmetod. Det är reducering av data; då man väljer begrepp och metod, intervjuar, kodar och till sist letar efter ett tema. Vidare är det demonstration av data; då man söker mening i analysen genom att visa en viss del av datan. Slutligen är det slutledning och verifiering; då man på olika sätt tolkar datan. Innan jag startade min datainsamling utarbetade jag en halvstrukturerad intervjuguide med sju huvudrubriker, vilka är förväntningar, bakgrund, drömmar och mål, påverkansfaktorer, arbete samt framtiden (se bilaga). Jag ställde öppna frågor under intervjun för att på så sätt få intervjupersonen att berätta fritt och för att kunna följa upp med följdfrågor. Jag har valt att göra kvalitativa samtalsintervjuer för att nå mitt syfte med den kvalitativa metod jag använder; att förklara och försöka förstå intervjupersonernas sätt att se på världen. 8

10 3.2 Urval och genomförande Urvalet har skett genom att jag valt ut relevanta variabler. En av variablerna var utbildningsort. Jag valde att förlägga studien till endast en utbildningsort som ett sätt att avgränsa studien. Eftersom jag kunde skönja en viss homogenitet i urvalet av undersökningspersoner från samma ort valde jag att ha boendeort som en variabel. Jag valde kön som en andra variabel eftersom jag inte ville binda mig vid något speciellt kön. Bransch blev min sista variabel eftersom jag inte ville undersöka någon särskild bransch utan ville få heterogenitet i min studie. Jag är medveten om att det finns andra intressanta variabler att använda för att hitta avvikande fall i urvalet. En sådan skulle kunna vara de elever som gjort könsöverskridande val. Det fanns t.ex. två tjejer som valt att utbilda sig inom byggbranschen och två killar som valt att utbilda sig till frisörer. Eftersom jag fick tillgång till denna information sent under arbetets gång och eftersom tiden för studien är begränsad har jag varit tvungen att välja bort den variabeln. Enligt mitt syfte och min problemformulering är könsperspektivet heller inget som jag valt att undersöka utan jag menar att det hade ändrat fokus på min studie. Inledningsvis tog jag kontakt med koordinatorn för utbildningen som blev en nyckelinformant i min studie och en hjälp att få en ingång till ämnet. Hon hjälpte mig även att välja ut intervjupersoner utifrån mina urvalsvariabler och att stämma möte med dem. Fyra av intervjuerna genomfördes i en lokal på skolan och en av intervjuerna ägde rum på den intervjuades praktikplats. Intervjuerna varade mellan en halvtimme och en timme. En halvtimme kan tyckas kort för att göra en kvalitativ samtalsintervju men jag märkte att några av intervjupersonerna blev trötta och jag bedömde det som att de då inte skulle ge utförliga svar. Jag kände mig nöjd med att jag fått svar på mina frågor. Jag menar också att intervjuguiden gav en relativt fast struktur så därför höll vi oss till kärnan i frågorna. Ryen (2002) skriver att med en utarbetad förhandsstruktur kan man också undvika att samla in en mängd överflödig information som bara minskar analysens kraft (s. 44). Intervjuerna har bandats och transkriberats ordagrant. För att minska datainsamlingen har jag efter varje intervju kodat informanternas svar. Jag delade in datan i olika enheter 9

11 och läste igenom alla enheter innan jag sorterade dem i kategorier. När alla enheter var sorterade skapade jag namn på varje kategori. Kategorierna har sedan blivit olika analysteman. I intervjuguiden finns en fråga om vilken utbildningsbakgrund intervjupersonernas föräldrar har. I efterhand kan jag se att jag inte har ställt den här frågan på samma sätt till alla intervjupersonerna. Till några av intervjupersonerna har jag ställt frågan som en följdfråga medan jag till andra endast utgått från föräldrarnas yrke för att bilda mig en uppfattning om deras utbildningsbakgrund. Det innebär att jag inte har fått likvärdiga svar på frågan från intervjupersonerna. En förklaring till detta kan vara att jag i början av mitt arbete med uppsatsen valde att se klassindelning efter yrkesposition men att jag efterhand blivit mer intresserad av det som Bourdieu (1995) kallar kunskapskapitalet och av hans sätt att utifrån flera faktorer dela in människor i olika klasser. Hade jag gjort om studien i dag hade jag valt att arbeta annorlunda i detta avseende. 3.3 Validitet och reliabilitet I vetenskapliga studier används begreppen validitet och reliabilitet. Att ge studien validitet innebär att forskaren ger den trovärdighet genom att undersöka det som avses undersökas. Reliabilitet innebär att forskaren har utfört studien på ett pålitligt sätt och att den därigenom är tillförlitlig (Ryen, 2004, s.138). Jag redogör här för hur jag har försökt öka validiteten och reliabiliteten i min studie. Jag är medveten om att jag som forskare genom mina värderingar kan påverka studiens resultat och analys mycket och jag har försökt att i så stor utsträckning som möjligt undvika att min egna förförståelse påverkat studien. I en naturalistisk metod ska man som forskare förhålla sig neutral och inte värdera intervjupersonerna för att på så sätt lättare få tillgång till intervjupersonernas egna erfarenheter. Det är ett sätt att öka reliabiliteten (Ryen, 2004). Jag har spelat in alla intervjuer på band och väljer att i resultatdelen använda många citat från mina intervjupersoner. Ryen (2004) menar att man ökar reliabiliteten genom att det är intervjupersonernas utsagor som belyser slutsatserna. Jag har valt att ge intervjupersonerna fingerade namn och att inte namnge orten där min undersökning ägde rum. Jag menar att jag på det sättet gör reliabiliteten 10

12 högre då intervjupersonerna kunde vara mer öppenhjärtiga och ge sitt perspektiv utan rädsla för att bli igenkända. Genom att jag utarbetat en intervjuguide och följt den under intervjun har jag undersökt det jag velat undersöka och inget annat. På det sättet anser jag att jag har ökat validiteten i min studie. Ryen (2004, s. 152) menar att en metod att validera kvalitativa studier är att ständigt jämföra datan under hela processen som man gör i iterativ analys. Jag har arbetat enligt iterativ analysmetod under analysprocessen och även det ger, anser jag, min studie viss validitet. 3.4 Etik Jag har under studiens gång följt de fyra punkterna i Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (www.vr.se). De fyra punkterna benämns som krav: Informationskravet: Jag informerade intervjupersonerna om studiens syfte. Samtyckeskravet: Jag berättade att intervjupersonernas deltagande är frivilligt och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Jag fick deras samtycke till att medverka. Konfidentialitetskravet: Jag informerade om att ingen annan än jag har tillgång till det inspelade materialet och att jag kommer att förstöra inspelningen så fort uppsatsen är inlämnad och godkänd. Jag har sett till att ingen annan haft tillgång till utskrifterna från intervjuerna. Jag berättade också för intervjupersonerna att varken de eller utbildningsorten kommer att namnges med sina rätta namn. Nyttjandekravet: Jag informerade intervjupersonerna om att materialet inte ska användas i annat syfte än för forskning. 11

13 4. Teoretiska perspektiv och tidigare forskning Forskningen om utbildnings- och yrkesval i ungas perspektiv är begränsad enligt Fransson och Lindh (2004). De menar att endast ett fåtal studier finns i detta ämne och flertalet av dem är C- och D-uppsatser. Många av dessa studier har studerats utifrån en uppfattning om studie- och yrkesvalet som en rationell valprocess där överväganden sker utifrån förnufts- och kunskapsbaserat underlag (Fransson & Lindh, 2004, s. 59) och inte utifrån socioekonomiska förhållanden, etnicitet och kön. I den här studien väljer jag att se studie och yrkesvalet ur ett sociologiskt perspektiv och har därför valt att analysera utifrån Pierre Bourdieus teori där han använder begreppen habitus och olika slags kapital för att förklara våra val. För att bredda perspektivet något väljer jag att även föra in ett socialpsykologiskt perspektiv hämtat från Linda Gottfredsons teori om individens kompromisser och begränsningar i en valsituation. Ett av mina analysteman i min studie som jag redogör för i resultat/analysdelen har rubriken teoretisk och praktisk kunskap och jag tillför även ett teoretiskt perspektiv till den delen. Jag beskriver Sven-Erik Liedmans, som är professor i idé- och lärdomshistoria, teorier om kunskap. Efter kapitlet om teoretiska perspektiv följer ett kapitel om tidigare forskning. Där har jag valt att referera till olika studier och undersökningar som är av intresse för mitt ämne. 4.1 Teoretiska perspektiv Bourdieu Enligt Bourdieu (1995) är begreppet habitus en benämning på ett samlat socialt arv som varje människa innehar och som framkommer i ett speciellt mönster hos individen som en handlingsposition. Via dessa dispositioner skapas ett system där habitus anger villkoren för individens syn på omvärlden. En av utgångspunkterna i Bourdieus teorier är fältbegreppet. Termen fält definierar han som en specifik social värld eller ett socialt rum. För att få ta del av fältet, släppas in i det sociala rummet, krävs ett inträde i form av kunskap om fältets spelregler. Man kan se skolan som ett fält. En duktig elev som satsar på bra betyg har allierat sig med 12

14 utbildningssystemet, men att inte prestera enligt skolans förväntningar är att göra motstånd mot detta system (Broady, 1985). Bourdieu (1995) talar om fyra olika slags kapital som människor har i olika stor utsträckning. Det är det ekonomiska kapitalet, det kulturella kapitalet, det symboliska kapitalet och det sociala kapitalet. Olika former av kapital tillsammans med habitus och fält strukturerar människor till olika positioner i samhället. Enligt Bourdieu (1973, se Sandell, 2007 s. 31) är det endast de som har rätt habitus som har förmågan att ta till sig undervisningen i skolan. Eleverna segregeras på detta sätt utifrån deras bakgrund. Det är maktförhållanden mellan skilda klasser och tillgång till olika typer av kapital som förklarar sorteringen och segregationen i utbildningssystemet. De som har den största benägenheten att investera i sina barns utbildning är de som har störst mängd kulturellt kapital. Även på arbetsmarknaden och i utbildning hålls människor isär utifrån olika principer. Det gäller även geografiskt. Det betyder att platsen där man bor spelar en avgörande roll i människors habitus. (1973, 1979/1993, Bourdieu, se Sandell, 2007 s ). Bourdieu (1979/1993:265, Bourdieu se Flisbäck, 2006) menar att de flesta människor anpassar sina framtida förväntningar efter vad de tror är möjligt. Deras habitus, i vilken deras tidigare erfarenheter är införlivade, gör att de har en uppfattning om vilka positioner som är möjliga att uppnå och de rättar sina förväntningar efter det. På det viset sätter de upp sina mål efter de objektiva chanserna (s. 179). De tidigare erfarenheterna styr vilka förväntningar och förhoppningar som blir möjliga. Den som har många förväntningar som anses realistiska kan ha vidare drömmar och tillåta sig misslyckas och ta större risker. Marita Flisbäck (2006) har i sin avhandling bearbetat Bourdieus perspektiv åt ett mikrosociologiskt håll och menar att vi måste skilja mellan individers förväntningar och förhoppningar. Hon menar att trots att förväntningarna är begränsade så har ändå människor hopp inför sin framtid. Förväntan är en framtida bild av vad som är troligt. Förhoppningar liknar mer barnets naiva känsla av att allt är möjligt (s. 63). Bourdieu talar om klasser av erfarenheter eller klasshabitus. Han menar då att vi kan se kollektiva, strukturella likheter i människors livsbanor påverkat av t.ex. kön, klass eller etnicitet. Samtidigt är varje enskild människas livsprojekt unikt. Individers habitus kan 13

15 alltså på ytan förfalla lika, men människors upplevelser är aldrig identiska, ingen habitus är den andra lik (Flisbäck, 2006, s 57). Bourdieu menar att klassbegreppet innefattar mer än individers yrke och ekonomi. Men det jag i min studie främst behandlar är klass i relation till yrkespositioner och mitt intresse är hur individer genom sina fria val tenderar att reproducera dessa Gottfredson I Linda S. Gottfredsons (2002) karriärteori görs ett försök att kombinera psykologiska och sociologiska perspektiv. Hennes teori handlar om hur begränsningar och kompromisser begränsar våra livsval och gör att vi väljer vissa vägar framför andra. Valet av karriär är en process som startar tidigt i barndomen. Under processens gång utesluter individen möjligheter och gör kompromisser utifrån sin självbild. Enligt Gottfredson (2002) är begränsning en process där individen förkastar de alternativ som är oacceptabla. Individen jämför sin självbild med sin bild av yrken och ser i vilken utsträckning dessa matchar varandra. Begränsningsprocessen startar tidigt i barndomen och delas in i fyra stadier. Stadierna bygger på varandra och visar på en högre grad av mental utveckling och integration av självbilden och yrkesönskningar. Först bildas konstruktioner om att vi är olika kön och vilka yrken som domineras av vilka kön. I steg två diskrimineras yrken i förhållande till könstillhörighet. I nästa steg sker ytterligare en begränsning när man förstår vilka olika status yrken har och vilka yrken som är oacceptabla enligt den egna familjen och omgivningen. I sista steget identifierar individer yrken som de föredrar och som passar bäst ihop med självuppfattningen. När den sociala identiteten utvecklas begränsar vi oss ytterligare när vissa yrken inte stämmer överrens med vår sociala identitet. På detta sätt bildar individen sin kognitiva karta där yrkesval och självbild vävs ihop. De kognitiva yrkeskartorna skapar individen enligt samma mönster som självbilden. Det kan leda till att individen tar till sig den information som gör att vederbörande kan behålla sin självbild. Yrkesbilderna jämförs med självuppfattningen och ju mer de stämmer överrens desto högre blir tillfredställelsen för individen. Begränsningsprocessen sker först då individen skapar ett utrymme för sitt val, sitt sociala rum, genom att de alternativ som inte stämmer med 14

16 självbilden väljs bort. Urvalsprocessen görs utifrån tre steg; kön, social tillhörighet och intresse (Gottfredson, 2002). Gottfredson (2002) menar att processen att kompromissa är ännu ett sätt att begränsa våra livsval. Vid en kompromiss justerar man förhoppningarna så att de också rymmer realiteten. Förhoppningarna styrs då från idealet till det förväntade. Barriärerna kan vara praktiska saker som avstånd till skola och anställning, familjeband och även antalet jobbtillfällen inom vissa yrken. När man kompromissar överger man sitt mest önskade alternativ. Kompromissen kan vara liten när det finns många valmöjligheter som individen gillar men blir större om det finns färre valmöjligheter inom det acceptabla fältet. Prioriteringsordningen för hur man kompromissar är att man skyddar könet längst. Sedan avgör statusen hur stor kompromissen blir. Slutligen är det intresset som man kompromissar. För att individen ska känna tillfredställelse med sitt yrkesval får inte kompromissandet med det sociala jaget vara för stort Liedman Sven-Erik Liedman har bl. a. skrivit boken Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper (2001). Där beskriver han begreppet kunskap och jag har särskilt intresserat mig för kapitlet Kunskap sitter i kroppen där han tar upp indelningen mellan praktisk och teoretisk kunskap. Liedman (2001) menar att det är en självklarhet att vi idag lever i ett kunskapssamhälle. Men vad är egentligen kunskap? Vi får tidigt lära oss att kunskapen kan delas in i olika fack. Vissa kunskapsområden är viktigare än andra. Vissa ämnen i skolan hänger samman med yrken som anses finare eller ger ett större ekonomiskt kapital än andra. En viktig gränslinje som dras i kunskapsvärlden är den mellan praktiskt och teoretiskt. Liedman menar att alla sysselsättningar i grunden är praktiska. Den som behärskar ett område uppnår och bevarar sin skicklighet genom att enträget arbeta inom det (Liedman, 2001, s. 41). Han menar också att teorier fungerar som ett slags manualer och att inget arbete i sig är teoretiskt utan att vi alla arbetar med kroppen, hjärnan inbegripen. Gränsen mellan praktisk och teoretisk kunskap är en problematisk gräns. Den speglar en gammal och ännu existerande klassindelning i samhället snarare än egenskaper hos olika typer av kunskap (Liedman, 2001, s. 83). 15

17 Vidare skriver Liedman (2001, s. 175) att man traditionellt associerar ordet pedagogik till hur läraren lär ut och det sker främst genom språket, men att alla även vet att det finns andra sätt att lära sig. Hur man lär sig hantera verktyg, inklusive kroppens, tillhör idag ett av de stora pedagogiska problemen menar Liedman (2001, s. 174). Det finns ett växande intresse för att lära sig genom handling, att göra, genom att lära sig på en arbetsplats som lärling. Inlärningen innebär inte bara en växande skicklighet att hantera redskap av olika slag utan också en anpassning till ett sätt att vara, en uppsättning värderingar och en yrkesidentitet (Liedman, 2001, s. 175). Men även de som läser på universitet övas in i sina färdigheter och sina sociala roller. 4.2 Tidigare forskning Ungdomars önskan om fast anställning Ingela Goding och Sven Nelander skriver i LO-rapporten (2005, s. 20) att tillfälliga anställningar som behovsanställningar och projektanställningar har ökat i Sverige. Att ungdomar gärna vill ha dessa tillfälliga arbeten för att vara rörliga på arbetsmarknaden är en myt menar Bengt Furåker, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Han menar att ungdomars inställning till arbete i debatten ofta framställs som annorlunda än hos den äldre arbetskraften. Furåker har medverkat i en stor internationell studie där man jämfört synen på anställningstrygghet i åtta länder. I Sverige är andelen som tycker att anställningstrygghet inte är särskilt viktig eller inte viktig alls, 4 %. Den internationella undersökningen ger inget stöd för resonemanget om att ungdomar hellre vill vara rörliga på arbetsmarknaden än ha fasta anställningar utan visar att ungdomar i lika hög grad som andra tycker att anställningstryggheten är viktig. Flera andra undersökningar har kommit fram till liknande resultat; ungdomar vill hellre ha en fast anställning än en tillfällig. Tidskriften Arbetsmiljö har t.ex. gjort två undersökningar som visar att 96 % av befolkningen önskar fasta anställningar. Tryggheten som en fast anställning ger är viktig. I rapporten Ny tid, nya tankar? Ungdomars värderingar och framtidstro har man frågat ungdomar i åldrarna år om vilka mål som de anser viktiga att uppnå. Högst upp på listan kommer, förutom ett eget boende, att ha en fast anställning. SCB tillfrågade år 1999, ungdomar som är födda år 1978 vad de ansåg vara absolut viktigast när de fyllt 25 år. Högst upp på listan 16

18 kom att kunna försörja sig själv, en egen bostad och att ha en fast anställning (Goding & Nelander, 2005, s. 20). Ett liknande resultat redogör Karin Fransson och Gunnel Lindh (2004) för i sin rapport Ungdomars utbildnings- och yrkesval i egna och andras ögon. De refererar till en undersökning gjord av Jonsson (2001) där resultatet visar att ungdomar inte är inställda på att vara så rörliga som arbetsmarknaden förväntar sig att de ska vara. I stället tyder resultaten på att majoriteten föredrar trygghet framför tidsbegränsade anställningsvillkor och projektanställningar (Fransson & Lindh, 2004, s. 58) Lärlingsutbildningens möjligheter I rapporten Lärlingsutbildning ett återkommande bekymmer eller en oprövad möjlighet? förmedlar Olofsson och Wadensjö kunskaper och erfarenheter av lärlingsutbildning i och utanför Sverige. De redovisar vilka institutionella förutsättningar som krävs för en framgångsrik lärlingsutbildning och hävdar att sådana förutsättningar hittills har saknats i Sverige, men möjligen är på väg att etableras. En slutsats av rapporten är att gymnasial yrkesutbildning är betydelsefull både ur social och också samhällsekonomisk synpunkt. En väl fungerande yrkesutbildning underlättar i synnerhet för ungdomar från arbetarklassmiljöer att genom en bra utbildning snabbt komma ut i arbetslivet (Olofsson & Wadensjö, 2006, s 4). Vidare menar Olofsson och Wadensjö (2006) att andelen ungdomar som avslutar en gymnasieutbildning sannolikt kommer att öka och att övergången mellan skola och arbetsliv kommer att underlättas. De menar att lärlingsutbildningen har uppfattats som ett effektivt medel för att minska ungdomsarbetslöshet, att det är mer effektivt än arbetsmarknadspolitiska insatser. Lärlingsutbildningen har också uppfattats som ett effektivt instrument för att motverka social utslagning av skoltrötta tonåringar (Olofsson & Wadensjö, 2006). När det gäller de olika gymnasieprogrammens ingång till högre studier visar en undersökning från SCB gjord mellan åren (Olofsson & Wadensjö, 2006, s 50-51) att år 2000 är det bland de 24-åringar som gått på el- och fordonsprogram få, 4 % respektive 10 %, som studerar vidare. På hantverksprogrammet är det 18 %, på omvårdnadsprogrammet 10 % och på barn och fritidsprogrammet 13 %. 17

19 4.2.3 Ungas syn på arbete. Ungdomsstyrelsens rapport Ungas syn på arbete (2003) belyser ungdomars, i åldern år, syn på arbete unga har deltagit i undersökningen. En av frågorna till de unga i åldern år var: Hur viktiga är följande egenskaper i ett arbete för att du ska vara intresserad? Över 90 % tyckte att trevliga arbetskamrater, en bra chef, god arbetsmiljö och bra lön är viktiga egenskaper i ett arbete. Intressanta arbetsuppgifter och omväxlande arbetsuppgifter värderades också högt. Under de senaste 20 åren har det hänt en hel del när det gäller ungas utbildningsvanor. Det är idag betydligt fler som påbörjar högre studier innan de fyllt 25 år. Sedan tidigare är det känt att utbildningsnivå tenderar att gå i arv. I rapporten hänvisar man till en undersökning gjord av högskoleverket (2002, se Ungdomsstyrelsens rapport, 2003). Bland unga med akademikerföräldrar så planerade 70 % en längre utbildning och samma siffra gäller för ungdomar som är födda utomlands. Bland ungdomar med arbetarbakgrund så planerar 40 % en längre utbildning. Enligt ungdomsstyrelsens rapport (2003) finns det även variationer i den undersökta ungdomsgruppen beroende på vilken typ av kommun man bor i. Bland de unga som bor i en mindre kommun är det vanligt att antingen gå på gymnasiet eller att arbeta. 20 % av de unga som bor i en mindre kommun har högskoleutbildning medan siffran är 50 % för de unga som bor i en större kommun eller storstad. Där är andelen som arbetar inte heller lika stor Fostran till lönearbete Paul Willis (1981) beskriver i boken Fostran till lönearbete hur klass kan reproduceras i ett samhälle. Han beskriver unga killar inom arbetarklassen i England som utvecklade en negativ inställning till skolan. De förknippade teoretiska kunskaper med en kontroll från skolans sida och de övertog en misstro från sina föräldrar mot intellektuellt arbete som de ansåg inte hänger ihop med ett praktiskt. De som styrde de unga killarna mot okvalificerade jobb var två saker, pengar och arbetskamrater. Efter några år i arbetslivet ångrade de sig och önskade att de hade arbetat bättre under sin skoltid. De insåg att handlingsutrymmet var begränsat och att de skulle fastna i trista lågavlönade jobb. 18

20 I förordet till den svenska utgåvan av boken skriver Ulf Lindberg att barn uppfostras i högre samhällsklasser till en prestationsmotivation. I medelklassen får barnen lära sig att planera långsiktigt och att skjuta upp de omedelbara behoven. Den förmågan är särskilt användbar i skolan, som ju domineras av medelklassens framgångsideologi med tonvikten på individuell prestation och konkurrens (Lindberg, 1982, s. 9) Han menar också att man kan se följande skillnader mellan medelklassen och arbetarklassen. I medelklassen har man långt tidsperspektiv, långsiktig planering, flera alternativ, kvalitativa krav på jobbet och man förtränger de aktuella behoven. I arbetarklassen däremot har man kort tidsperspektiv, kortsiktig planering, få alternativ och behov av närhet Segregation och social snedrekrytering Anna Sandell (2007) har skrivit en avhandling där hon utforskar och analyserar utbildningssegregationen i den svenska skolan och dess relation till individualisering. Avhandlingen visar att mönstren för hur livsvägar väljs fortfarande är strukturerade utifrån kön och klass. Vidare skriver Sandell (2007, s. 46) att den könsmässiga segregationen är störst bland de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan, de studieförberedande programmen har en jämnare könsfördelning. Byggprogrammet, elprogrammet, energiprogrammet, fordonsprogrammet och industriprogrammet är program på gymnasieskolan som i stort sett uteslutande rekryterar killar och de flesta av dem är från arbetarklassen. De programmen har tydliga gränser mot andra samhällsklasser och mot tjejer (2006, Lidegran, se Sandell, 2007, s. 46). Karin Fransson och Gunnel Lindh (2004, s. 46) skriver i sin rapport att de mest flickdominerade programmen idag är omvårdnadsprogrammet, hantverksprogrammet (florist- och frisörutbildning) samt barn och fritidsprogrammet. Sandell (2007, s. 45) hänvisar till tidigare forskning som visar att även klasstillhörigheten är en segregerande faktor vid gymnasievalet. 75 % av eleverna från en högre klass valde ett av de studieförberedande programmen medan siffran var 35 % bland elever från arbetarklassen. Skillnaden var störst bland killar. Vidare skriver Sandell (2007) att Valet av gymnasieprogram står i direkt relation till vidare studier, vilket tyder på att valet inför gymnasiet även sorterar bort ett antal människor från de 19

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Östsam. SyvBarometern Ung TM 2013 Online-undersökning (kvantitativ enkätstudie bland deltagande skolor i regionen) 13/05/13 16/06/13.

Östsam. SyvBarometern Ung TM 2013 Online-undersökning (kvantitativ enkätstudie bland deltagande skolor i regionen) 13/05/13 16/06/13. . SyvBarometern Ung TM 2013 Östsam Data: Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: SyvBarometern Ung TM 2013 Online-undersökning (kvantitativ enkätstudie bland deltagande skolor i regionen)

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

www.halmstad.se/larlingsutbildning

www.halmstad.se/larlingsutbildning Gymnasial lärlingsutbildning är en del av den gymnasiereform som trätt i kraft hösten 2011. Skälen att ta emot en lärling är många och goda. är en utmärkt rekryteringsväg som låter en ny medarbetare formas

Läs mer

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013 Bäckadalsgymnasiets elevresultat 29--213 Den som snabbt vill skapa sig en bild av Bäckadalsgymnasiets elevresultat hittar nedan uppgifter angående skolans resultat över tid. Resultaten presenteras genomgående

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Ledarskap Nya BF är en bred utbildning som både kan leda till jobb direkt efter gymnasiet och göra dig rustad för högskola och universitet.

Ledarskap Nya BF är en bred utbildning som både kan leda till jobb direkt efter gymnasiet och göra dig rustad för högskola och universitet. LEDARSKAP NYA BF Ledarskap Nya BF är programmet för dig som vill arbeta med människor i alla åldrar. Programmet ger dig möjlighet att ta yrkesexamen, vilket innebär att du har de kunskaper som behövs för

Läs mer

Gymnasieinformation 2013

Gymnasieinformation 2013 Gymnasieinformation 2013 SYV-Kalendarium HT-2012 Kommunala gymnasieskolor - presentation i aulan (september) SYV - gymnasieinformation klassvis (september) PRAO vecka 40 Enskilda vägledningssamtal inbokade

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Selma Lagerlöfgymnasiet

Selma Lagerlöfgymnasiet Selma Lagerlöfgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Introduktionsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet,

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se

Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se Vill du ta ett steg i din utveckling? På Vetlanda Lärcentrum har vi samlat all vuxenutbildning under ett tak. Vi erbjuder ett brett utbud av kurser både på

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10)

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10) Framtid.se en undersökning om arbetsmarknadskunskap hos unga Denna undersökning baseras på frågeställningar under två olika perioder, mot två olika åldersgrupper. Totalt antal respondenter är 3.982 unga,

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

EKONOMI HANDEL TURISM & RESOR & SERVICE LÄRLING HANDEL

EKONOMI HANDEL TURISM & RESOR & SERVICE LÄRLING HANDEL EK EKONOMI HA HANDEL & SERVICE HT TURISM & RESOR LÄRLING HANDEL HOS OSS ÄR BÅDE DU OCH UTBILDNINGEN I CENTRUM! Du får något att göra efter gymnasiet! Under flera år har vi placerat oss i topp när det gäller

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Vad är kvalitet i APU/APL?

Vad är kvalitet i APU/APL? Vad är kvalitet i APU/APL? IPK:sYrkesutbildningsdagar december 2011 Gymnasial lärlingsutbildning med fokus på kvalitet Slutbetänkande SOU 2011:72 Hur höjer vi kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning?

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård och omsorg

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Framtidsvägar. Ett metodhjälpmedel i studie- och yrkesvägledning för ungdomar i en omarbetad version

Framtidsvägar. Ett metodhjälpmedel i studie- och yrkesvägledning för ungdomar i en omarbetad version Framtidsvägar Ett metodhjälpmedel i studie- och yrkesvägledning för ungdomar i en omarbetad version av boken Karriärvägar av Norman E. Amundsens & Gray R. Poehnell Maria Forsenius och Anne-Charlotte Johansson

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 1 Bildningsnämnd 2008-08-21 Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (fp), telefon 013-20 69 37 eller 070-625

Läs mer

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 GN-2015/18.603 1 (3) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Indra.Kullenberg@huddinge.se Gymnasienämnden Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Läs mer

Studiedagsprogram 29 mars

Studiedagsprogram 29 mars Studiedagsprogram 29 mars 08.30-08.45 Åtgärdsprogram 08.45-09.45 Gy 2011, Bakgrund, betyg 09.45-10.15 Fika 10.15-10.45 Hemsidan 10.45-11.45 Gy 2011 fortsättning, Programstruktur, Ämnen och ämnesplaner

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

VÄRNHEMSSKOLAN. Hantverksprogrammet Florist Mode & design Hår, makeup och styling Hantverk, konsthantverk och design Frisör

VÄRNHEMSSKOLAN. Hantverksprogrammet Florist Mode & design Hår, makeup och styling Hantverk, konsthantverk och design Frisör VÄRNHEMSSKOLAN Hantverksprogrammet Florist Mode & design Hår, makeup och styling Hantverk, konsthantverk och design Frisör HANTVERKSPROGRAMMET Hantverksprogrammet På hantverksprogrammet hittar du många

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 MOTION YU 1 Byggnads Örebro-Värmland Våra arbetplatser blir mer och mer internationella. Det är oerhört viktigt våra medlemmar får den kompetenshöjning som krävs

Läs mer

Lärling i butik en gymnasieutbildning från Svensk Handel

Lärling i butik en gymnasieutbildning från Svensk Handel Lärling i butik en gymnasieutbildning från Svensk Handel 1 Till dig som ska börja gymnasiet Det är vi på Svensk Handel som står bakom Lärling i butik. Vi har helt enkelt kopplat samman branschens kompetenser

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer