Individens handlingsutrymme i relation till social klass

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individens handlingsutrymme i relation till social klass"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Individens handlingsutrymme i relation till social klass - en studie om lärlingsutbildningen The individual acting space related to social class - a study about the training education Maria Bergsten Studie och yrkesvägledarexamen 180p Examinator: Mariann Enö Handledare: Marita Flisbäck

2 Sammanfattning Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att läsa lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning är en försöksverksamhet som startade hösten Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eleverna att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie är att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen på arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar också att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del är attraktiv för ungdomarna i studien. Att få tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken gör inlärningen bättre anser några av dem. Utbildningsformen fungerar som en motivationsfaktor för skoltrötta elever och gör att de får en gymnasieutbildning. Några av ungdomarna anser dessutom att den leder till att de lättare kommer att få arbete efter avslutad utbildning. Utbildningsorten är också av betydelse för valet av utbildning för ungdomarna i studien. Ungdomarna i studien föredrar fast anställning framför tillfällig. De tycker det är viktigt med tryggheten som en fast anställning ger. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Bourdieus sociologiska teori där han använder begreppen habitus och olika slags kapital för att förklara våra val samt Gottfredsons socialpsykologiska teori om individens kompromisser och begränsningar i en valsituation. Abstract: studie- och yrkesvägledare, lärlingsutbildning, gymnasieval, habitus, social klass, handlingsutrymme, kompromisser, begränsningar 1

3 Innehållsförteckning Sida 1. Inledande bakgrund Syfte och problemformulering Disposition 5 2. Lärlingsutbildningen Lärlingsutbildningen i förslaget till ny gymnasieförordning En gymnasial lärlingsutbildning försöksverksamhet Utbildningsorten 7 3. Metod Metodspråk Urval och genomförande Validitet och reliabilitet Etik Teoretiska perspektiv och tidigare forskning Teoretiska perspektiv Bourdieu Gottfredson Liedman Tidigare forskning Resultat och analys Presentation av intervjupersoner Yrkesval och social reproduktion Teoretisk praktisk Arbete och trygghet Förhoppningar förväntningar Avslutande analys Avslutande diskussion Referenslista 37 Bilagor 2

4 1. Inledande bakgrund Ungdomstiden har förlängts, i den mening att många ungdomar etablerar sig senare på arbetsmarknaden och skjuter upp sina studie- och yrkesval. Det finns flera faktorer som har lett till den här utvecklingen. Ungdomars utbildningstid har blivit längre eftersom de flesta ungdomar läser på gymnasiet, arbetslöshet slår mest mot ungdomar och försenar inträdet på arbetsmarknaden. Den höga arbetslösheten bland ungdomar gör också att många väljer att studera i stället för att vara arbetslösa. Det stora utbudet av utbildningar och den ökade valfriheten gör att ungdomar kan ha svårt att fatta beslut när det gäller studie- och yrkesval och istället skjuter upp valet (Hansen & Orban, 2002, Fransson & Lindh, 2004). I förslaget till den nya gymnasieförordningen (SOU 2008:27) föreslår man att gymnasieskolans program ska delas in i högskoleförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen delas upp i skolförlagd yrkesutbildning och lärlingsutbildning. I den nuvarande gymnasieskolan ger alla nationella program grundläggande behörighet till högre studier. I förslaget till den nya gymnasieförordningen ska den grundläggande behörigheten till högskolan inte vara generell för de elever som väljer yrkesprogram utan istället frivillig. Ett led i förberedandet för den nya gymnasieskolan är en gymnasial lärlingsutbildning som försöksverksamhet. Den verksamheten ska pågå i tre år och startade hösten Kommuner i landet fick ansöka om platser till försöksverksamheten och i den kommun som jag valt att göra min studie blev intresset för denna utbildning bland blivande gymnasieelever stort. Ca 130 elever sökte utbildningen och efter intervjuer under våren valde ca 80 elever att börja på utbildningen hösten Under utbildningen har jag läst om ungdomsarbetslöshet och om ungdomars väg ut på arbetsmarknaden. När initiativet om lärlingsutbildningen som försöksverksamhet kom väcktes mitt intresse och jag bestämde mig för att göra min studie i en av de kommuner som startat lärlingsutbildning. Den gymnasiala lärlingsutbildningen innebär i korta drag att stor del av utbildningen, minst halva tiden, förläggs till en arbetsplats inom den bransch som eleven själv valt. 3

5 Jag vill studera ungdomarna som har valt denna form av utbildning och vilka faktorer som har styrt deras val. De här ungdomarna tillhör inte gruppen som skjuter upp sitt studie- och yrkesval eftersom de tidigt väljer ett specifikt yrke och att utbilda sig på en arbetsplatsförlagd utbildning. Är det ett medvetet val eller hamnar de här av andra orsaker? Är det i så fall samhällets strukturella mönster som är den bakomliggande orsaken eller är det elevernas självkännedom som är så starkt utvecklad? Kan det vara andra orsaker som t.ex. skoltrötthet som spelar en avgörande roll i valet och kan utbildningsformen i så fall fungera som en motivationsfaktor? Under utbildningstiden kommer ungdomarna att få erfarenhet av arbetslivet och en stark anknytning till arbetsmarknaden. Jag vill veta mer om deras syn på arbete och hur de tänker om sin framtid. Jag anser att den här studien är relevant, både för studie- och yrkesvägledare och i ett samhällsperspektiv. Kan den nya gymnasiereformen leda till att ungdomar väljer ett yrkesprogram med så tydlig inriktning på ett specifikt yrke så tidigt i livet att det leder till en inlåsningseffekt som gör att handlingsutrymmet senare i livet minskar? Har ungdomarna ett livsperspektiv när de väljer eller väljer de det som passar för stunden? En av Studie- och yrkesvägledarens uppgifter är att vidga den vägledningssökandes perspektiv och vara den som informerar om alternativ för att göra beslutet så väl underbyggt som möjligt. För att kunna göra det menar jag att det är viktigt att känna till vilka bakomliggande faktorer det kan finnas till ungdomars val av utbildning. Dessa frågor har lett fram till min studies syfte och problemformulering. Jag kommer att belysa mina frågeställningar ur ett sociologiskt perspektiv, dvs. att försöka att förstå och förklara individers studie- och yrkesval i relation till de strukturella samhällsfaktorer som påverkar. 1.1 Syfte och problemformulering Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar eleverna i studien att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Examensarbetet bidrar med perspektiv på unga individers valmöjligheter i relation till deras sociala omgivning. 4

6 Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorer som gör att de intervjuade eleverna väljer lärlingsprogrammet? Vilka förväntningar har eleverna på utbildningen, framtida arbete och övriga livssituationer? Hur kan ungdomars val till lärlingsutbildning förstås i förhållande till social klasstillhörighet? 1.2 Disposition I kapitel 2, under rubriken lärlingsutbildning, beskriver jag lärlingsutbildningen som den ser ut i förslaget till ny gymnasieförordning, hur lärlingsutbildning som försöksverksamhet är upplagd samt ger en kort beskrivning av utbildningsorten dit jag förlag min studie. I kapitel 3, under rubriken metod, redogör jag för den kvalitativa metod som jag valt i min studie. Jag redogör även för metodspråk, urval och genomförande samt validitet och reliabilitet. I kapitel 4, under rubriken teoretiska perspektiv och tidigare forskning, beskriver jag de teoretiska perspektiv som jag valt att koppla till min studie. Det är Bourdieus sociologiska perspektiv, Gottfredsons socialpsykologiska och Liedmans teori om kunskap. I detta kapitel tar jag också upp tidigare forskning som jag anser relevant för min studie. I kapitel 5, under rubriken resultat och analys, redogör jag för mina empiriska resultat i olika analysteman, där analysen följer direkt efter resultatet. Rubrikerna är: Yrkesval och social reproduktion, teoretisk och praktisk, arbete och trygghet samt förhoppningar och förväntningar. Jag inleder kapitlet med en presentation av intervjupersonerna och avslutar med en övergripande analys av hela empirin. I kapitel 6, under rubriken avslutande diskussion, diskuterar jag i vilken utsträckning jag fått svar på mina frågeställningar. Jag tillför egna funderingar samt ger förslag på fortsatt forskning. 5

7 2. Lärlingsutbildning Här ger jag en kort beskrivning av lärlingsutbildningen som den ser ut i förslaget till gymnasieförordningen (SOU 2008:27). Vidare beskriver jag lärlingsutbildningen som en försöksverksamhet för att slutligen ge en beskrivning av en ort som startat utbildningen i höst, dit jag förlagt min studie. Uppgifterna om utbildningen på utbildningsorten har jag fått från min nyckelinformant och från kommunens hemsida på Internet, vilken jag dock inte kan uppge eftersom utbildningsorten är anonym i min studie. 2.1 Lärlingsutbildningen i förslaget till ny gymnasieförordning Enligt direktivet till utredningen (Dir 2007:8 se SOU 2008:27, s. 674) är bakgrunden till förslaget om ny gymnasieförordning att många ungdomar, framförallt på yrkesförberedande utbildningar, inte slutför sin gymnasieutbildning. Det måste ses som ett allvarligt misslyckande att en av fyra pojkar respektive en av fem flickor inte får slutbetyg inom fyra år, trots att utbildningen är treårig (SOU 2008:27, s. 674). För dem som avbryter sin utbildning är det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Stort fokus i utredningen läggs på yrkesprogrammen för att de i högre grad ska anpassas mot arbetsmarknadens krav och behov. Olofsson och Wadensjö (2006, s. 151) menar att den viktigaste anledningen till att lärlingsutbildningsfrågorna nu aktualiseras är att samarbetet mellan skola och arbetsliv upplevs som otillräckligt, vilket påverkar yrkesutbildningarnas kvalitet negativt. Det leder till att ungdomars möjligheter att få jobb efter avslutad utbildning försvåras. 2.2 En gymnasial lärlingsutbildning - försöksverksamhet Under hösten 2008 startas en gymnasial lärlingsutbildning som en försöksverksamhet i landet. Den ska pågå i 3 år. Gymnasial lärlingsutbildning är ett treårigt gymnasieprogram som omfattar 2500 gymnasiepoäng, likt ett nationellt gymnasieprogram. Minst halva utbildningstiden på lärlingsutbildningen ska vara arbetsplatsförlagd, alltså 1250 p mot 375 p arbetsplatsförlagd tid på ett nationellt yrkesförberedande program. För att komma in på utbildningen krävs samma behörighet som för andra gymnasiala program, alltså godkänt i basämnena engelska, svenska och matematik. Till skillnad från lärlingsutbildningen i förslaget till ny gymnasiereform ger lärlingsutbildningen i försöksverksamheten grundläggande behörighet för högre studier. 6

8 Enligt Förordning (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning är syftet med utbildning följande: 7 Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet. 2.3 Utbildningsorten Orten dit jag valt att förlägga min studie är en mindre kommun med ca invånare. Kommunens viktigaste näringsgren är tillverkningsindustrin. Denna gren som motsvarar 45 procent av arbetsmarknaden är mer än dubbelt så stor i kommunen än den är i riket som helhet. De två största arbetsgivarna på bruksorten är kommunen och pappersbruket. Kommunen har av tradition en låg arbetslöshet. I kommunen finns sedan tidigare endast en mindre gymnasieskola med specialutformade program. Elever som läser nationella program pendlar till grannkommuner. Lärlingsutbildningen har startats i ett samarbete mellan näringslivet och kommunen. Ca 80 elever har börjat utbildningen i höst. Hälften av eleverna bor i kommunen och den andra hälften bor i närliggande kommuner. Eleverna ska läsa den yrkesförberedande delen av utbildningen på en arbetsplats fyra dagar i veckan och den teoretiska delen på skolan en dag i veckan. Branscher som eleverna har valt att utbilda sig inom är hotell/restaurang, hantverk, bygg, fordon, handel, el/data, naturbruk/skogsbruk, omsorgen, barn och fritid, industrin och VVS energi. Fordon-, bygg- och hantverksbranschen (florist, hudterapeut och frisör) är de branscher som intresserar flest elever. Könsfördelningen på hela utbildningen är relativt jämn med 57 % killar och 43 % tjejer medan könsfördelning inom varje bransch är ojämn. 7

9 3. Metod Här redogör jag inledningsvis för vilken metod jag valt och gör en kort beskrivning av metodspråket. Vidare redogör jag för urvalet och genomförandet och fortsätter med att diskutera validitet och reliabilitet. 3.1 Metodspråk Jag har valt att göra min studie utifrån en kvalitativ metod. Enligt Ryen (2004, s. 14) studerar man i kvalitativ metod människor i deras naturliga miljö för att få fram individens perspektiv och sätt att se på världen. Då mitt syfte och mina frågeställningar är inriktade på att förklara och försöka förstå intervjupersonernas sätt att se på världen anser jag att en kvalitativ metod är lämpligare än en kvantitativ. Jag har valt att använda ett naturalistiskt metodspråk. Det innebär att man anser att intervjupersonens tolkning representerar hennes verklighet (Ryen, 2004). Enligt naturalistisk metod har jag även med många citat i resultatdelen eftersom det är ett sätt att återge intervjupersonernas svar så autentiskt som möjligt. Jag valde att göra en kvalitativ intervju för att samla in data. Datainsamlingen i min studie skedde parallellt med analysen i en process. Ryen (2004, s. 106) menar att fältarbete, analys och tolkning pågår samtidigt och bildar en process i naturalistisk metod. Jag använder en iterativ analysmetod. Enligt Ryen (2004, s. 116) pågår tre processer samtidigt i en iterativ analysmetod. Det är reducering av data; då man väljer begrepp och metod, intervjuar, kodar och till sist letar efter ett tema. Vidare är det demonstration av data; då man söker mening i analysen genom att visa en viss del av datan. Slutligen är det slutledning och verifiering; då man på olika sätt tolkar datan. Innan jag startade min datainsamling utarbetade jag en halvstrukturerad intervjuguide med sju huvudrubriker, vilka är förväntningar, bakgrund, drömmar och mål, påverkansfaktorer, arbete samt framtiden (se bilaga). Jag ställde öppna frågor under intervjun för att på så sätt få intervjupersonen att berätta fritt och för att kunna följa upp med följdfrågor. Jag har valt att göra kvalitativa samtalsintervjuer för att nå mitt syfte med den kvalitativa metod jag använder; att förklara och försöka förstå intervjupersonernas sätt att se på världen. 8

10 3.2 Urval och genomförande Urvalet har skett genom att jag valt ut relevanta variabler. En av variablerna var utbildningsort. Jag valde att förlägga studien till endast en utbildningsort som ett sätt att avgränsa studien. Eftersom jag kunde skönja en viss homogenitet i urvalet av undersökningspersoner från samma ort valde jag att ha boendeort som en variabel. Jag valde kön som en andra variabel eftersom jag inte ville binda mig vid något speciellt kön. Bransch blev min sista variabel eftersom jag inte ville undersöka någon särskild bransch utan ville få heterogenitet i min studie. Jag är medveten om att det finns andra intressanta variabler att använda för att hitta avvikande fall i urvalet. En sådan skulle kunna vara de elever som gjort könsöverskridande val. Det fanns t.ex. två tjejer som valt att utbilda sig inom byggbranschen och två killar som valt att utbilda sig till frisörer. Eftersom jag fick tillgång till denna information sent under arbetets gång och eftersom tiden för studien är begränsad har jag varit tvungen att välja bort den variabeln. Enligt mitt syfte och min problemformulering är könsperspektivet heller inget som jag valt att undersöka utan jag menar att det hade ändrat fokus på min studie. Inledningsvis tog jag kontakt med koordinatorn för utbildningen som blev en nyckelinformant i min studie och en hjälp att få en ingång till ämnet. Hon hjälpte mig även att välja ut intervjupersoner utifrån mina urvalsvariabler och att stämma möte med dem. Fyra av intervjuerna genomfördes i en lokal på skolan och en av intervjuerna ägde rum på den intervjuades praktikplats. Intervjuerna varade mellan en halvtimme och en timme. En halvtimme kan tyckas kort för att göra en kvalitativ samtalsintervju men jag märkte att några av intervjupersonerna blev trötta och jag bedömde det som att de då inte skulle ge utförliga svar. Jag kände mig nöjd med att jag fått svar på mina frågor. Jag menar också att intervjuguiden gav en relativt fast struktur så därför höll vi oss till kärnan i frågorna. Ryen (2002) skriver att med en utarbetad förhandsstruktur kan man också undvika att samla in en mängd överflödig information som bara minskar analysens kraft (s. 44). Intervjuerna har bandats och transkriberats ordagrant. För att minska datainsamlingen har jag efter varje intervju kodat informanternas svar. Jag delade in datan i olika enheter 9

11 och läste igenom alla enheter innan jag sorterade dem i kategorier. När alla enheter var sorterade skapade jag namn på varje kategori. Kategorierna har sedan blivit olika analysteman. I intervjuguiden finns en fråga om vilken utbildningsbakgrund intervjupersonernas föräldrar har. I efterhand kan jag se att jag inte har ställt den här frågan på samma sätt till alla intervjupersonerna. Till några av intervjupersonerna har jag ställt frågan som en följdfråga medan jag till andra endast utgått från föräldrarnas yrke för att bilda mig en uppfattning om deras utbildningsbakgrund. Det innebär att jag inte har fått likvärdiga svar på frågan från intervjupersonerna. En förklaring till detta kan vara att jag i början av mitt arbete med uppsatsen valde att se klassindelning efter yrkesposition men att jag efterhand blivit mer intresserad av det som Bourdieu (1995) kallar kunskapskapitalet och av hans sätt att utifrån flera faktorer dela in människor i olika klasser. Hade jag gjort om studien i dag hade jag valt att arbeta annorlunda i detta avseende. 3.3 Validitet och reliabilitet I vetenskapliga studier används begreppen validitet och reliabilitet. Att ge studien validitet innebär att forskaren ger den trovärdighet genom att undersöka det som avses undersökas. Reliabilitet innebär att forskaren har utfört studien på ett pålitligt sätt och att den därigenom är tillförlitlig (Ryen, 2004, s.138). Jag redogör här för hur jag har försökt öka validiteten och reliabiliteten i min studie. Jag är medveten om att jag som forskare genom mina värderingar kan påverka studiens resultat och analys mycket och jag har försökt att i så stor utsträckning som möjligt undvika att min egna förförståelse påverkat studien. I en naturalistisk metod ska man som forskare förhålla sig neutral och inte värdera intervjupersonerna för att på så sätt lättare få tillgång till intervjupersonernas egna erfarenheter. Det är ett sätt att öka reliabiliteten (Ryen, 2004). Jag har spelat in alla intervjuer på band och väljer att i resultatdelen använda många citat från mina intervjupersoner. Ryen (2004) menar att man ökar reliabiliteten genom att det är intervjupersonernas utsagor som belyser slutsatserna. Jag har valt att ge intervjupersonerna fingerade namn och att inte namnge orten där min undersökning ägde rum. Jag menar att jag på det sättet gör reliabiliteten 10

12 högre då intervjupersonerna kunde vara mer öppenhjärtiga och ge sitt perspektiv utan rädsla för att bli igenkända. Genom att jag utarbetat en intervjuguide och följt den under intervjun har jag undersökt det jag velat undersöka och inget annat. På det sättet anser jag att jag har ökat validiteten i min studie. Ryen (2004, s. 152) menar att en metod att validera kvalitativa studier är att ständigt jämföra datan under hela processen som man gör i iterativ analys. Jag har arbetat enligt iterativ analysmetod under analysprocessen och även det ger, anser jag, min studie viss validitet. 3.4 Etik Jag har under studiens gång följt de fyra punkterna i Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (www.vr.se). De fyra punkterna benämns som krav: Informationskravet: Jag informerade intervjupersonerna om studiens syfte. Samtyckeskravet: Jag berättade att intervjupersonernas deltagande är frivilligt och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Jag fick deras samtycke till att medverka. Konfidentialitetskravet: Jag informerade om att ingen annan än jag har tillgång till det inspelade materialet och att jag kommer att förstöra inspelningen så fort uppsatsen är inlämnad och godkänd. Jag har sett till att ingen annan haft tillgång till utskrifterna från intervjuerna. Jag berättade också för intervjupersonerna att varken de eller utbildningsorten kommer att namnges med sina rätta namn. Nyttjandekravet: Jag informerade intervjupersonerna om att materialet inte ska användas i annat syfte än för forskning. 11

13 4. Teoretiska perspektiv och tidigare forskning Forskningen om utbildnings- och yrkesval i ungas perspektiv är begränsad enligt Fransson och Lindh (2004). De menar att endast ett fåtal studier finns i detta ämne och flertalet av dem är C- och D-uppsatser. Många av dessa studier har studerats utifrån en uppfattning om studie- och yrkesvalet som en rationell valprocess där överväganden sker utifrån förnufts- och kunskapsbaserat underlag (Fransson & Lindh, 2004, s. 59) och inte utifrån socioekonomiska förhållanden, etnicitet och kön. I den här studien väljer jag att se studie och yrkesvalet ur ett sociologiskt perspektiv och har därför valt att analysera utifrån Pierre Bourdieus teori där han använder begreppen habitus och olika slags kapital för att förklara våra val. För att bredda perspektivet något väljer jag att även föra in ett socialpsykologiskt perspektiv hämtat från Linda Gottfredsons teori om individens kompromisser och begränsningar i en valsituation. Ett av mina analysteman i min studie som jag redogör för i resultat/analysdelen har rubriken teoretisk och praktisk kunskap och jag tillför även ett teoretiskt perspektiv till den delen. Jag beskriver Sven-Erik Liedmans, som är professor i idé- och lärdomshistoria, teorier om kunskap. Efter kapitlet om teoretiska perspektiv följer ett kapitel om tidigare forskning. Där har jag valt att referera till olika studier och undersökningar som är av intresse för mitt ämne. 4.1 Teoretiska perspektiv Bourdieu Enligt Bourdieu (1995) är begreppet habitus en benämning på ett samlat socialt arv som varje människa innehar och som framkommer i ett speciellt mönster hos individen som en handlingsposition. Via dessa dispositioner skapas ett system där habitus anger villkoren för individens syn på omvärlden. En av utgångspunkterna i Bourdieus teorier är fältbegreppet. Termen fält definierar han som en specifik social värld eller ett socialt rum. För att få ta del av fältet, släppas in i det sociala rummet, krävs ett inträde i form av kunskap om fältets spelregler. Man kan se skolan som ett fält. En duktig elev som satsar på bra betyg har allierat sig med 12

14 utbildningssystemet, men att inte prestera enligt skolans förväntningar är att göra motstånd mot detta system (Broady, 1985). Bourdieu (1995) talar om fyra olika slags kapital som människor har i olika stor utsträckning. Det är det ekonomiska kapitalet, det kulturella kapitalet, det symboliska kapitalet och det sociala kapitalet. Olika former av kapital tillsammans med habitus och fält strukturerar människor till olika positioner i samhället. Enligt Bourdieu (1973, se Sandell, 2007 s. 31) är det endast de som har rätt habitus som har förmågan att ta till sig undervisningen i skolan. Eleverna segregeras på detta sätt utifrån deras bakgrund. Det är maktförhållanden mellan skilda klasser och tillgång till olika typer av kapital som förklarar sorteringen och segregationen i utbildningssystemet. De som har den största benägenheten att investera i sina barns utbildning är de som har störst mängd kulturellt kapital. Även på arbetsmarknaden och i utbildning hålls människor isär utifrån olika principer. Det gäller även geografiskt. Det betyder att platsen där man bor spelar en avgörande roll i människors habitus. (1973, 1979/1993, Bourdieu, se Sandell, 2007 s ). Bourdieu (1979/1993:265, Bourdieu se Flisbäck, 2006) menar att de flesta människor anpassar sina framtida förväntningar efter vad de tror är möjligt. Deras habitus, i vilken deras tidigare erfarenheter är införlivade, gör att de har en uppfattning om vilka positioner som är möjliga att uppnå och de rättar sina förväntningar efter det. På det viset sätter de upp sina mål efter de objektiva chanserna (s. 179). De tidigare erfarenheterna styr vilka förväntningar och förhoppningar som blir möjliga. Den som har många förväntningar som anses realistiska kan ha vidare drömmar och tillåta sig misslyckas och ta större risker. Marita Flisbäck (2006) har i sin avhandling bearbetat Bourdieus perspektiv åt ett mikrosociologiskt håll och menar att vi måste skilja mellan individers förväntningar och förhoppningar. Hon menar att trots att förväntningarna är begränsade så har ändå människor hopp inför sin framtid. Förväntan är en framtida bild av vad som är troligt. Förhoppningar liknar mer barnets naiva känsla av att allt är möjligt (s. 63). Bourdieu talar om klasser av erfarenheter eller klasshabitus. Han menar då att vi kan se kollektiva, strukturella likheter i människors livsbanor påverkat av t.ex. kön, klass eller etnicitet. Samtidigt är varje enskild människas livsprojekt unikt. Individers habitus kan 13

15 alltså på ytan förfalla lika, men människors upplevelser är aldrig identiska, ingen habitus är den andra lik (Flisbäck, 2006, s 57). Bourdieu menar att klassbegreppet innefattar mer än individers yrke och ekonomi. Men det jag i min studie främst behandlar är klass i relation till yrkespositioner och mitt intresse är hur individer genom sina fria val tenderar att reproducera dessa Gottfredson I Linda S. Gottfredsons (2002) karriärteori görs ett försök att kombinera psykologiska och sociologiska perspektiv. Hennes teori handlar om hur begränsningar och kompromisser begränsar våra livsval och gör att vi väljer vissa vägar framför andra. Valet av karriär är en process som startar tidigt i barndomen. Under processens gång utesluter individen möjligheter och gör kompromisser utifrån sin självbild. Enligt Gottfredson (2002) är begränsning en process där individen förkastar de alternativ som är oacceptabla. Individen jämför sin självbild med sin bild av yrken och ser i vilken utsträckning dessa matchar varandra. Begränsningsprocessen startar tidigt i barndomen och delas in i fyra stadier. Stadierna bygger på varandra och visar på en högre grad av mental utveckling och integration av självbilden och yrkesönskningar. Först bildas konstruktioner om att vi är olika kön och vilka yrken som domineras av vilka kön. I steg två diskrimineras yrken i förhållande till könstillhörighet. I nästa steg sker ytterligare en begränsning när man förstår vilka olika status yrken har och vilka yrken som är oacceptabla enligt den egna familjen och omgivningen. I sista steget identifierar individer yrken som de föredrar och som passar bäst ihop med självuppfattningen. När den sociala identiteten utvecklas begränsar vi oss ytterligare när vissa yrken inte stämmer överrens med vår sociala identitet. På detta sätt bildar individen sin kognitiva karta där yrkesval och självbild vävs ihop. De kognitiva yrkeskartorna skapar individen enligt samma mönster som självbilden. Det kan leda till att individen tar till sig den information som gör att vederbörande kan behålla sin självbild. Yrkesbilderna jämförs med självuppfattningen och ju mer de stämmer överrens desto högre blir tillfredställelsen för individen. Begränsningsprocessen sker först då individen skapar ett utrymme för sitt val, sitt sociala rum, genom att de alternativ som inte stämmer med 14

16 självbilden väljs bort. Urvalsprocessen görs utifrån tre steg; kön, social tillhörighet och intresse (Gottfredson, 2002). Gottfredson (2002) menar att processen att kompromissa är ännu ett sätt att begränsa våra livsval. Vid en kompromiss justerar man förhoppningarna så att de också rymmer realiteten. Förhoppningarna styrs då från idealet till det förväntade. Barriärerna kan vara praktiska saker som avstånd till skola och anställning, familjeband och även antalet jobbtillfällen inom vissa yrken. När man kompromissar överger man sitt mest önskade alternativ. Kompromissen kan vara liten när det finns många valmöjligheter som individen gillar men blir större om det finns färre valmöjligheter inom det acceptabla fältet. Prioriteringsordningen för hur man kompromissar är att man skyddar könet längst. Sedan avgör statusen hur stor kompromissen blir. Slutligen är det intresset som man kompromissar. För att individen ska känna tillfredställelse med sitt yrkesval får inte kompromissandet med det sociala jaget vara för stort Liedman Sven-Erik Liedman har bl. a. skrivit boken Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper (2001). Där beskriver han begreppet kunskap och jag har särskilt intresserat mig för kapitlet Kunskap sitter i kroppen där han tar upp indelningen mellan praktisk och teoretisk kunskap. Liedman (2001) menar att det är en självklarhet att vi idag lever i ett kunskapssamhälle. Men vad är egentligen kunskap? Vi får tidigt lära oss att kunskapen kan delas in i olika fack. Vissa kunskapsområden är viktigare än andra. Vissa ämnen i skolan hänger samman med yrken som anses finare eller ger ett större ekonomiskt kapital än andra. En viktig gränslinje som dras i kunskapsvärlden är den mellan praktiskt och teoretiskt. Liedman menar att alla sysselsättningar i grunden är praktiska. Den som behärskar ett område uppnår och bevarar sin skicklighet genom att enträget arbeta inom det (Liedman, 2001, s. 41). Han menar också att teorier fungerar som ett slags manualer och att inget arbete i sig är teoretiskt utan att vi alla arbetar med kroppen, hjärnan inbegripen. Gränsen mellan praktisk och teoretisk kunskap är en problematisk gräns. Den speglar en gammal och ännu existerande klassindelning i samhället snarare än egenskaper hos olika typer av kunskap (Liedman, 2001, s. 83). 15

17 Vidare skriver Liedman (2001, s. 175) att man traditionellt associerar ordet pedagogik till hur läraren lär ut och det sker främst genom språket, men att alla även vet att det finns andra sätt att lära sig. Hur man lär sig hantera verktyg, inklusive kroppens, tillhör idag ett av de stora pedagogiska problemen menar Liedman (2001, s. 174). Det finns ett växande intresse för att lära sig genom handling, att göra, genom att lära sig på en arbetsplats som lärling. Inlärningen innebär inte bara en växande skicklighet att hantera redskap av olika slag utan också en anpassning till ett sätt att vara, en uppsättning värderingar och en yrkesidentitet (Liedman, 2001, s. 175). Men även de som läser på universitet övas in i sina färdigheter och sina sociala roller. 4.2 Tidigare forskning Ungdomars önskan om fast anställning Ingela Goding och Sven Nelander skriver i LO-rapporten (2005, s. 20) att tillfälliga anställningar som behovsanställningar och projektanställningar har ökat i Sverige. Att ungdomar gärna vill ha dessa tillfälliga arbeten för att vara rörliga på arbetsmarknaden är en myt menar Bengt Furåker, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Han menar att ungdomars inställning till arbete i debatten ofta framställs som annorlunda än hos den äldre arbetskraften. Furåker har medverkat i en stor internationell studie där man jämfört synen på anställningstrygghet i åtta länder. I Sverige är andelen som tycker att anställningstrygghet inte är särskilt viktig eller inte viktig alls, 4 %. Den internationella undersökningen ger inget stöd för resonemanget om att ungdomar hellre vill vara rörliga på arbetsmarknaden än ha fasta anställningar utan visar att ungdomar i lika hög grad som andra tycker att anställningstryggheten är viktig. Flera andra undersökningar har kommit fram till liknande resultat; ungdomar vill hellre ha en fast anställning än en tillfällig. Tidskriften Arbetsmiljö har t.ex. gjort två undersökningar som visar att 96 % av befolkningen önskar fasta anställningar. Tryggheten som en fast anställning ger är viktig. I rapporten Ny tid, nya tankar? Ungdomars värderingar och framtidstro har man frågat ungdomar i åldrarna år om vilka mål som de anser viktiga att uppnå. Högst upp på listan kommer, förutom ett eget boende, att ha en fast anställning. SCB tillfrågade år 1999, ungdomar som är födda år 1978 vad de ansåg vara absolut viktigast när de fyllt 25 år. Högst upp på listan 16

18 kom att kunna försörja sig själv, en egen bostad och att ha en fast anställning (Goding & Nelander, 2005, s. 20). Ett liknande resultat redogör Karin Fransson och Gunnel Lindh (2004) för i sin rapport Ungdomars utbildnings- och yrkesval i egna och andras ögon. De refererar till en undersökning gjord av Jonsson (2001) där resultatet visar att ungdomar inte är inställda på att vara så rörliga som arbetsmarknaden förväntar sig att de ska vara. I stället tyder resultaten på att majoriteten föredrar trygghet framför tidsbegränsade anställningsvillkor och projektanställningar (Fransson & Lindh, 2004, s. 58) Lärlingsutbildningens möjligheter I rapporten Lärlingsutbildning ett återkommande bekymmer eller en oprövad möjlighet? förmedlar Olofsson och Wadensjö kunskaper och erfarenheter av lärlingsutbildning i och utanför Sverige. De redovisar vilka institutionella förutsättningar som krävs för en framgångsrik lärlingsutbildning och hävdar att sådana förutsättningar hittills har saknats i Sverige, men möjligen är på väg att etableras. En slutsats av rapporten är att gymnasial yrkesutbildning är betydelsefull både ur social och också samhällsekonomisk synpunkt. En väl fungerande yrkesutbildning underlättar i synnerhet för ungdomar från arbetarklassmiljöer att genom en bra utbildning snabbt komma ut i arbetslivet (Olofsson & Wadensjö, 2006, s 4). Vidare menar Olofsson och Wadensjö (2006) att andelen ungdomar som avslutar en gymnasieutbildning sannolikt kommer att öka och att övergången mellan skola och arbetsliv kommer att underlättas. De menar att lärlingsutbildningen har uppfattats som ett effektivt medel för att minska ungdomsarbetslöshet, att det är mer effektivt än arbetsmarknadspolitiska insatser. Lärlingsutbildningen har också uppfattats som ett effektivt instrument för att motverka social utslagning av skoltrötta tonåringar (Olofsson & Wadensjö, 2006). När det gäller de olika gymnasieprogrammens ingång till högre studier visar en undersökning från SCB gjord mellan åren (Olofsson & Wadensjö, 2006, s 50-51) att år 2000 är det bland de 24-åringar som gått på el- och fordonsprogram få, 4 % respektive 10 %, som studerar vidare. På hantverksprogrammet är det 18 %, på omvårdnadsprogrammet 10 % och på barn och fritidsprogrammet 13 %. 17

19 4.2.3 Ungas syn på arbete. Ungdomsstyrelsens rapport Ungas syn på arbete (2003) belyser ungdomars, i åldern år, syn på arbete unga har deltagit i undersökningen. En av frågorna till de unga i åldern år var: Hur viktiga är följande egenskaper i ett arbete för att du ska vara intresserad? Över 90 % tyckte att trevliga arbetskamrater, en bra chef, god arbetsmiljö och bra lön är viktiga egenskaper i ett arbete. Intressanta arbetsuppgifter och omväxlande arbetsuppgifter värderades också högt. Under de senaste 20 åren har det hänt en hel del när det gäller ungas utbildningsvanor. Det är idag betydligt fler som påbörjar högre studier innan de fyllt 25 år. Sedan tidigare är det känt att utbildningsnivå tenderar att gå i arv. I rapporten hänvisar man till en undersökning gjord av högskoleverket (2002, se Ungdomsstyrelsens rapport, 2003). Bland unga med akademikerföräldrar så planerade 70 % en längre utbildning och samma siffra gäller för ungdomar som är födda utomlands. Bland ungdomar med arbetarbakgrund så planerar 40 % en längre utbildning. Enligt ungdomsstyrelsens rapport (2003) finns det även variationer i den undersökta ungdomsgruppen beroende på vilken typ av kommun man bor i. Bland de unga som bor i en mindre kommun är det vanligt att antingen gå på gymnasiet eller att arbeta. 20 % av de unga som bor i en mindre kommun har högskoleutbildning medan siffran är 50 % för de unga som bor i en större kommun eller storstad. Där är andelen som arbetar inte heller lika stor Fostran till lönearbete Paul Willis (1981) beskriver i boken Fostran till lönearbete hur klass kan reproduceras i ett samhälle. Han beskriver unga killar inom arbetarklassen i England som utvecklade en negativ inställning till skolan. De förknippade teoretiska kunskaper med en kontroll från skolans sida och de övertog en misstro från sina föräldrar mot intellektuellt arbete som de ansåg inte hänger ihop med ett praktiskt. De som styrde de unga killarna mot okvalificerade jobb var två saker, pengar och arbetskamrater. Efter några år i arbetslivet ångrade de sig och önskade att de hade arbetat bättre under sin skoltid. De insåg att handlingsutrymmet var begränsat och att de skulle fastna i trista lågavlönade jobb. 18

20 I förordet till den svenska utgåvan av boken skriver Ulf Lindberg att barn uppfostras i högre samhällsklasser till en prestationsmotivation. I medelklassen får barnen lära sig att planera långsiktigt och att skjuta upp de omedelbara behoven. Den förmågan är särskilt användbar i skolan, som ju domineras av medelklassens framgångsideologi med tonvikten på individuell prestation och konkurrens (Lindberg, 1982, s. 9) Han menar också att man kan se följande skillnader mellan medelklassen och arbetarklassen. I medelklassen har man långt tidsperspektiv, långsiktig planering, flera alternativ, kvalitativa krav på jobbet och man förtränger de aktuella behoven. I arbetarklassen däremot har man kort tidsperspektiv, kortsiktig planering, få alternativ och behov av närhet Segregation och social snedrekrytering Anna Sandell (2007) har skrivit en avhandling där hon utforskar och analyserar utbildningssegregationen i den svenska skolan och dess relation till individualisering. Avhandlingen visar att mönstren för hur livsvägar väljs fortfarande är strukturerade utifrån kön och klass. Vidare skriver Sandell (2007, s. 46) att den könsmässiga segregationen är störst bland de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan, de studieförberedande programmen har en jämnare könsfördelning. Byggprogrammet, elprogrammet, energiprogrammet, fordonsprogrammet och industriprogrammet är program på gymnasieskolan som i stort sett uteslutande rekryterar killar och de flesta av dem är från arbetarklassen. De programmen har tydliga gränser mot andra samhällsklasser och mot tjejer (2006, Lidegran, se Sandell, 2007, s. 46). Karin Fransson och Gunnel Lindh (2004, s. 46) skriver i sin rapport att de mest flickdominerade programmen idag är omvårdnadsprogrammet, hantverksprogrammet (florist- och frisörutbildning) samt barn och fritidsprogrammet. Sandell (2007, s. 45) hänvisar till tidigare forskning som visar att även klasstillhörigheten är en segregerande faktor vid gymnasievalet. 75 % av eleverna från en högre klass valde ett av de studieförberedande programmen medan siffran var 35 % bland elever från arbetarklassen. Skillnaden var störst bland killar. Vidare skriver Sandell (2007) att Valet av gymnasieprogram står i direkt relation till vidare studier, vilket tyder på att valet inför gymnasiet även sorterar bort ett antal människor från de 19

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla?

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Halmstad 14 september. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Halmstad 14 september. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Halmstad 14 september Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? @ungdomsb Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? Intresse för ämnesinriktningen Att det ger många valmöjligheter efter gymnasiet Att det ger kunskaper jag tror jag behöver i framtiden

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 3 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser

Nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser - En studie om ett utbildningsföretags insatser att etablera nyanlända

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Yrkesutbildning i Sverige;

Yrkesutbildning i Sverige; Yrkesutbildning i Sverige; vart är vi på väg Seminarium Köpenhamn 23 september 2009 1 Yrkesutbildning i Sverigeen tillbakablick 1846 Skråväsendet upphör, näringsfrihet införs och hantverksföreningar bildasutbildningsfrågor

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb

Läs mer

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå Högskoleförberedande program (HP) Antal elever på HF (andel av elever på nat. prog.): Könsfördelning på HF: 187.056

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb

Läs mer

Eget ansvar och höga krav för lärlingselever i gymnasial yrkesutbildning

Eget ansvar och höga krav för lärlingselever i gymnasial yrkesutbildning Eget ansvar och höga krav för lärlingselever i gymnasial yrkesutbildning Ingrid Berglund och Karin Lumsden Wass, Göteborgs Universitet Bakgrund Ny gymnasiereform GY11 Lärlingsutbildning som ny utbildningsform

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Stockholm, 17 september 2015 Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö Malmö Högskola och Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetsmarknaden för unga (15-24)

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner

Läs mer

Attityder, antal och etablering

Attityder, antal och etablering www.svensktnaringsliv.se FEBRUARI 2016 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Gymnasierapporten 2016 Arkitektkopia AB, Bromma, 2016 Attityder, antal och etablering Förord Gymnasieskolan ska

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är: Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram

Läs mer

Det är svårt att finna vägen utan kompass

Det är svårt att finna vägen utan kompass nuari 2013 Emma Brandt Det är svårt att finna vägen utan kompass Innehåll 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 3 3 Metod och tillvägagångssätt... 4 3.1 Syfte och frågeställningar... 4 3.2 Avgränsningar...

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket Utökat uppdrag till Skolverket Instruktionen: Myndigheten ska bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Tjänsteutlåtande Rektor 2014-11-17 Stefan Quas 08-590 976 24 Dnr: stefan.quas@upplandsvasby.se UBN/2014:232 33204 Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag

Läs mer

GYMNASIERAPPORTEN 2016 "YRKESUTBILDNING GER INGA JOBB"

GYMNASIERAPPORTEN 2016 YRKESUTBILDNING GER INGA JOBB GYMNASIERAPPORTEN 2016 "YRKESUTBILDNING GER INGA JOBB" GYMNASIERAPPORTEN 2016 Inledande ord Hej! I den här rapporten från Gymnasium.se, som vi valt att kalla för Yrkesutbildning ger inga jobb har vi undersökt

Läs mer

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram Gymnasieval Åk 9 18 Nationella program 5 Introduktions program 6 Högskoleförberedande program Högskoleexamen 12 Yrkesprogram Yrkesexamen Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion

Läs mer

för dig som vet vad du vill

för dig som vet vad du vill för dig som vet vad du vill Välkommen till Malmö Lärlingscenter! Här lägger du grunden till en yrkeskarriär som väntar runt hörnet. Åtta av tio lärlingar får jobb efter avslutad gymnasieutbildning. Och

Läs mer

LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län?

LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län? Oktober 2014 LO presenterar Leder yrkesutbildningarna till jobb i Stockholms län? Sammanfattning I en ny sammanställning visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Birgitta Österberg. Studie- och yrkesvägledare. Tors fred

Birgitta Österberg. Studie- och yrkesvägledare. Tors fred Birgitta Österberg Studie- och yrkesvägledare Tors fred 7.30 14.30 Tankar om valprocessen Vad gör jag? Gymnasievalet 2014/15 Vad händer framöver Gymnasieskola Information om gymnasievalet Dags att börja

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Kvalitetsgranskning Sammanfattning 2014:05. Undervisning på yrkesprogram

Kvalitetsgranskning Sammanfattning 2014:05. Undervisning på yrkesprogram Kvalitetsgranskning Sammanfattning 2014:05 Undervisning på yrkesprogram Sammanfattning Skolinspektionen har granskat den skolförlagda undervisningen inom fem av gymnasieskolans yrkesprogram: barn- och

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Naturbrukskonferens 2015

Naturbrukskonferens 2015 Naturbrukskonferens 2015 Västerås den 17 april 2015 Bengt Weidow Undervisningsråd Disposition 1. Statistik 2. Yrkesprogramutredningen 3. Ny utredning 4. Lärarlegitimationer 5. Kvalitet i yrkesutbildning

Läs mer

Samverkan skola och arbetsliv

Samverkan skola och arbetsliv Skolverket Samverkan skola och arbetsliv Vad säger gymnasieförordningen om apl? Arbetsplatsförlagt lärande, utdrag ur 4 kap. 12 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma

Läs mer

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan STÖDMATERIAL Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Inledning Det här stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar med individuella studieplaner

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE!

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Socialdemokraterna i Linköping 29 juni 2012 Mer om vår politik hittar du på: socialdemokraterna.se/linkoping Med lösningarna i fokus. 2000-talets

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Hur väljer jag gymnasieprogram?

Hur väljer jag gymnasieprogram? Malmö högskola Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle Uppsats 15 högskolepoäng Hur väljer jag gymnasieprogram? How do I choose programme for upper secondary school? Jonas Malm Kristina

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

VILL DU borja jobba direkt OCH ANDA TA STUDENTEN? Lärlingsutbildningen på Vipan halva tiden på en arbetsplats

VILL DU borja jobba direkt OCH ANDA TA STUDENTEN? Lärlingsutbildningen på Vipan halva tiden på en arbetsplats VILL DU borja jobba direkt OCH ANDA TA STUDENTEN? Lärlingsutbildningen på Vipan halva tiden på en arbetsplats PA larlings utbildningen far du: ta ett vuxenansvar värdefull arbetslivserfarenhet praktisk

Läs mer

Vägledningssamtal i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt

Vägledningssamtal i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt Malmö högskola Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Vägledningssamtal i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt Guidance in a social policy project Ann-Sofie

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning Skolinspektionens uppdrag Utbildningsinspektion ett regeringsuppdrag

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Svar till elevarbetsfoldern:

Svar till elevarbetsfoldern: Svar till elevarbetsfoldern: 1 1.Hur många nationella program finns det inom gymnasieskolan? Hur många är yrkesprogram och hur många är högskoleförberedande program? Det finns 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i Varbergs kommun

Studie- och yrkesvägledning i Varbergs kommun Studie- och yrkesvägledning i Varbergs kommun Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken Studie- och yrkesvägledning kan

Läs mer

Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv

Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv Innehållsförteckning REGERINGENS BUDGET FÖR 2014 UR ETT ELEVPERSPEKTIV... 1 UTGIFTSOMRÅDE 1 RIKETS STYRE... 3 9.8 Politikens inriktning... 3... 3... 3

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

HALMSTAD GYMNASIESKOLA

HALMSTAD GYMNASIESKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens Barn- och fritidsprogrammet Pedagogiskt arbete Restaurang och livsmedelsprogrammet Kök och servering Bageri och konditori Handels-

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer