Ärenden som hanterats i Jordbruksverkets referensgrupp för EU-frågor ekologisk produktion, utan åtgärd eller förändring i tillämpning

Transkript

1 Ärendelista Ärenden presenteras i omvänd kronologisk ordning, baserat på senaste referenshänvisning. Referenshänvisningen Minnesanteckningar avser anteckningar förda vid möten inom Jordbruksverkets referensgrupp för EU-frågor, Ekologisk produktion. Minnesanteckningarna finns publicerade på Ärende: Struvithämmare tillsats av Kemguard i biogasanläggning Fråga om att kunna använda struvithämmare som tillsats i biogasanläggningar eftersom biogasanläggningar får riktigt stora problem med struvit och får beläggningar. Tillsatsen skulle även minska rötresternas innehåll av magnesium och amoniumfosfat. Dilemmat är att om biogasanläggningarna får lov att använda tillsatsen Kemguard minskas struvittillväxten och rötresterna innehåller magnesium och amoniumfostfat, men frågan är vilken effekt en denna tillsats får. Ämnet är oreglerat och därför har frågan tagits upp. Referensgruppen har inte tillräckliga kunskaper för att bedöma effekterna av produkten och ta ställning till det underlag som skickats in och har svårt att avgöra om det ska anses ok att tillåta produkten. Frågor om tillsatsmedel är komplexa och svåra för referensgruppen att diskutera, hantera och ta ställning till. Det är svårt för referensgruppen att utvärdera produkterna då underlagen ofta inte är helt kompletta och ofta inte innehåller någon objektiv eller värderingsmässig bedömning. Det är också svårt att komma fram till hur bedömningen av tillsatsmedel ska göras i relation till lagstiftning och mål och principer för ekologisk produktion. Slutsats: Referensgruppen anser att det inte bör vara tillåtet att tillsätta Kemgurad till biogasanläggningar (där rötresten ska spridas på ekologisk mark), tills dess att en grundligare utredning av dess effekter har gjorts. Behovet är stort av att ta ett helhetsgrepp för hur denna typ av frågor ska hanteras eftersom utvecklingen av området är stor och det inkommer förfrågningar om nya medel/ämnen/produkter hela tiden. Jordbruksverket och referensgruppen har påbörjat arbetet med att komma vidare i hur hantering och bedömning av insatsvaror, t.ex. tillsatsmedel ska ske. Minnesanteckningar , punkt 9, punkt 5, punkt 9 Ärende: Tillsats av KemFoamX vid problem med skumning i rötkammare En biogasanläggning, som producerar rötrest som i dagsläget är bedömd som tillåten för spridning på ekologisk mark, önskar tillsätta produkten KemFoamX vid problem med skumning i rötkammaren, d.v.s. tillfälligt då problem uppstår. Referensgruppen har inte tillräckliga kunskaper för att bedöma effekterna av produkten och ta ställning till det underlag som skickats in och har svårt att avgöra om det ska anses ok att tillåta produkten.

2 Frågor om tillsatsmedel är komplexa och svåra för referensgruppen att diskutera, hantera och ta ställning till. Det är svårt för referensgruppen att utvärdera produkterna då underlagen ofta inte är helt kompletta och ofta inte innehåller någon objektiv eller värderingsmässig bedömning. Det är också svårt att komma fram till hur bedömningen av tillsatsmedel ska göras i relation till lagstiftning och mål och principer för ekologisk produktion. Slutsats: Referensgruppen anser att det inte bör vara tillåtet att tillsätta KemFoamX, tills dess att en grundligare utredning av dess effekter har gjorts. Behovet är stort av att ta ett helhetsgrepp för hur denna typ av frågor ska hanteras eftersom utvecklingen av området är stor och det inkommer förfrågningar om nya medel/ämnen/produkter hela tiden. Jordbruksverket och referensgruppen har påbörjat arbetet med att komma vidare i hur hantering och bedömning av insatsvaror, t.ex. tillsatsmedel ska ske. Minnesanteckningar , punkt 9 Ärende: Om certifikat återkallas av andra skäl än av för många läkemedelsbehandlingar Om en djurproducent delvis får sitt certifikat återkallat, d.v.s. får ett underkännande för redan ekologiskt certifierade enskilda djur eller djurgrupper, så ska de djuren genomgå en ny karenstid innan kött eller mjölk kan säljas som ekologiska igen. Den karenstiden ska motsvara artikel 38.1 i förordning 889/2008 med undantag för kött från nötkreatur och hästdjur där karenstiden ska vara 12 månader istället för ¾ av livet. För kött från nötkreatur och hästdjur som är under omställning ska en ny omställningstid på 12 månader, dock alltid minst den omställningstid de hade kvar vid tillfället för underkännandet, påbörjas. Observera att enskilda djur som förlorat certifikat för att de fått fler läkemedelsbehandlingar än de tillåtna måste, enligt artikel 24.4 i förordning 889/2008, genomgå de omställningstider som anges i artikel 38.1 d.v.s. alltid 12 månader och i vart fall minst ¾ av livet. Vid omställning eller inköp av konventionella djur, eller om en besättning fått generellt saluföringsförbud till följd av allvarliga avvikelser, gäller de omställningstider som anges i artikel 38.1 i förordning 889/2008, d.v.s. alltid 12 månader och i vart fall minst ¾ av livet, för att få saluföra dina produkter som ekologiska (se och 5.4.4). Referensgruppen ansåg att ovanstående förslag till tillämpning kunde antas och tillämpningsförslaget skickades in till myndigheterna för granskning. Jordbruksverket ansåg att det inte finns något förordningsstöd för detta och rekommenderar att det inte tillämpas och skrivs in i Nationella riktlinjer för ekologisk produkton. Referensgruppens slutsats: Frågan får lyftas till ett kalibreringsmöte och diskuteras ur ett sanktionsperspektiv samt huruvida det bör stå med och formuleras i en nationell sanktionskatalog. Jordbruksverkets rekommendation efter granskning av den uppdaterade versionen av NR, version 2. Minnesanteckningar punkt 7, punkt 5, punkt 3, punkt 3, punkt 7

3 Ärende: Hur stor andel av ingredienserna i bearbetade livsmedel måste vara av jordbruksursprung Frågan handlar om man kan motivera och godkänna att en bearbetad livsmedelsprodukt är ekologisk, om den huvudsakliga delen av ingredienserna består av produkter som är från icke ekologiskt jordbruk. Ett förslag till tillämpning var att man i svenska riktlinjer definierar en procentsats, t.ex. minst 50,1 % av andelen ingredienser ska vara av jordbruksursprung. Enligt Livsmedelsverket kan livsmedlet i fråga inte märkas med hänvisning till ekologisk produktionsmetod. Livsmedel måste innehålla huvudsakligen (som innebär mer än 50 %) av produkter av jordbruksursprung, för att få märkas med hänvisning till ekologisk produktion. Det ska förtydligas i Nationella riktlinjer att huvudsakligen ska innebära mer än 50 %. Minnesanteckningar punkt 3, punkt 4 Ärende: Utfodra grisar med torv En lantbrukare vill använda en torvprodukt med extra järn för att tillföra järn till grisarna. Produkten innehåller vitmossetorv, citronsyra, perlit, värmekulit och järn E1. Är detta tillåtet att använda? Referensgruppen anser att det behövs ett bättre underlag där de olika substanserna benas ut och undersöks närmre. Slutsats: En representant i referensgruppen kommer att arbeta fram ett mer komplett underlag och då tas frågan tas upp i referensgruppen igen. Minnesanteckningar punkt 6 Ärende: Rötslam från vattenbruk Får rötslam med gödsel från vattenbruk användas i ekologisk odling? Avfallet som ska rötas består av fiskgödsel, rester av fiskfoder samt fiskrens (blod, ben, tarmar osv). Det värms och hygieniseras innan rötning. Bilaga 1 i 889/2008 tillåter användning av konventionella exkrementer från djur, fiskrenset är kategori 3-material. De kemikalier som kan användas för fällning av fosfor är järnklorid, aluminiumsulfat eller calciumhydroxid. I avsaknad av komplett underlag och att det snarare är en principfråga kring vad som är industrijordbruk inom vattenbruk, ansåg referensgruppen att avvakta i frågan till dess att vattenbruk har ökat i omfattning. Minnesanteckningar punkt 8

4 Ärende: Vegetativt kol som jordförbättringsmedel och foderråvara Fråga huruvida vegetabiliskt kol ska tillåtas användas som jordförbättringsmedel och foderråvara inom ekologisk produktion. Referensgruppen anser att det är rimligt att godkänna vegetabiliskt kol som jordförbättringsmedel, eftersom det liknar både spån, flis och träaska som är godkända. Behandlingen är förkolning, d.v.s. eldning med lite lufttillgång. Man behöver dock ha koll på eventuellt innehåll av tungmetaller. Referensgruppen anser dock att det är tveksamt att det skulle kunna användas som foderråvara. Vegetabiliskt kol har fördelar vid obalans i mag-/tarm och används snarare som medicinsk behandling än som foderråvara. Syftet med vegetabilisk kol är väl att användas som tillsats än att tillföra näring (som ju är en foderråvaras roll). Det är skillnad på foderråvaror och tillsatser; foderråvaror är reglerade i förordningen medan tillsatserna är reglerade genom de positivlistor som finns, och hanteringen av godkännande av tillsatser kan ibland upplevas inkonsekventa. Vegetabiliskt kol är godkänt på EU-nivå som foderråvara och får användas inom konventionell produktion. Eftersom den är klassad som foderråvara ska den enligt regelverket också vara ekologiskt framställd för att få godkännas i ekologisk produktion. Slutsats: Referensgruppen anser att vegetabiliskt kol är OK att använda som jordförbättringsmedel i ekologisk produktion. Frågan är dock vilande i avvaktan på hur vi ska gå vidare. Efter diskussion med foderexperter på Jordbruksverket beslutades att avskriva frågan om vegetabiliskt kol som foderråvara. Minnesanteckningar punkt 3, punkt 3, punkt 5 Ärende: Möjlighet att tillåta embryotransfer (ET) för raser med få individer Förordningen tillåter inte embryoöverföring men det är i Sverige tillåtet att använda sperma (vid insemination) från handjur som är framtagna via ET. I arbetet med hotade raser eftersträvar man att naturliga metoder ska användas, men anser att det är ok att använda sperma från ET-djur. Frågeställningen för referensgruppen att ta ställning till är om det kanske bör vara motiverat att få använda ET när det gäller hotade raser och bevarande av raser med mycket få individer. Det finns raser som lämpar sig oerhört bra för ekologisk produktion, men som det finns få individer av. Det är också viktigt att bevara nationella raser och gamla lantraser som är ett viktigt kulturarv. Referensgruppen enas om att det idag inte kan anses tillåtet (som svar till de producenter som undrat), men att vi bör överväga att driva frågan vidare inför framtiden. Minnesanteckningar punkt 6

5 Ärende: Alternativ att uppfylla regler för självförsörjning av foder till gris och fjäderfä Fråga om ett alternativt sätt för att uppfylla regeln om självförsörjning av foder för fjäderfä och gris är möjlig. Frågan gäller om samarbete mellan producenter, vilket är godkänt för självförsörjning av foder, kan ersättas av procentsats svenskt foder i färdigfoder istället. Region är odefinierat i förordningen och med föreslagen tillämpning enligt frågeställningen, skulle det innebära att region blir Sverige. Referensgruppen har kommit överens om att förslaget inte kan antas. En översyn av konsekvenserna bör ske innan man kan godkänna ett sådant här förslag. Bland annat var de argument som uppkommit att förslaget kan innebära att kopplingen mellan djur och areal, vilket är en av de viktigaste miljöfördelarna vi har inom ekologisk produktion, förloras. Danmark ligger nära Skåne och förslaget skulle innebära att danskt foder inte kan köpas in. Blir man också bunden att köpa foder från en specifik foderleverantör är inte bra. Det poängterades att det dock är en skev bild att ekologiska fjäderfäproducenter idag inte har mark så det räcker till. Nystartade företag har idag stora besättningar och mycket mark och balansen mellan jord och djur är bra. Förslaget skulle visst gynna producenter i skogs- och mellanbygd, kanske också Skåne, men troligen berörs inte så många fjäderfäproducenter. Minnesanteckningar punkt 4 Ärende: Användbar yta i slaktkycklingstall Enligt tidigare förtydligande räknas den användbara ytan i slaktkycklingstall som att 1600 kvm gäller den tillgängliga ytan för djuren. D.v.s. personalrum, korridorer och dylikt räknas inte in i denna. Men en följdfråga gällande denna yta har nu uppstått. Hur ska man tolka användbara ytan? Är det ytan där djur finns på vid varje enskilt tillfälle eller den totala ytan där djur skulle kunna finnas på samtidigt. D.v.s. om man har ett stall med 4 rum och ett flöde som innebär att ett av rummen alltid är tomt. Kan den användbara ytan räknas på de 3 rummen i användning vid varje enstaka tillfälle. Eller måste även det tomma rummet räknas in? Det ursprungliga syftet med regeln är att inte för många djur ska hållas i en och samma byggnad. Förordningen innehåller dock redan begränsning på gruppstorlek. Den tillämpning som föreslås skulle underlätta till ett bättre flöde i produktionen och en bättre särhållning/indelning av grupper ifall startstall blir tillåtet, även i den svenska tolkningen. Då hindrar inte just måttet 1600 kvm att de byggs ändamålsenliga stallar. Förslag till tillämpning: Den maximala ytan som är under användning vid varje enstaka tillfällen är den som ska beräknas. D.v.s. om ett av rummen ständigt är tomt, ska den inte räknas in. Referensgruppen kom fram till att den användbara ytan är den ytan man har förprövat för och det är den ytan där det finns möjlighet att hålla kycklingar på. Minnesanteckningar punkt 10

6 Ärende: Utrymmeskrav för sugga och smågrisar i grisningsbox Bilaga III i förordning 889/2008 anger att digivande sugga med upp till 40 dagar gamla smågrisar ska ha 7,5 kvm inomhus. Problemet är att suggor i Sverige grisar i grisningsbox som följer de svenska djurskyddsbestämmelserna på 6 kvm. I denna grisningsbox är suggan och kultingarna i ekologisk produktion i Sverige i ca 3 veckor, alltså hälften så kort tid som måttkravet i EUförordningen sträcker sig till. Kan vi i svensk tillämpning göra en skillnad mellan box för digivande sugga med upp till 40 dagar gamla smågrisar och grisningsbox och få stöd i att grisningsbox inte är reglerat i förordningen? Eftersom definitionen digivande sugga med upp till 40 dagar gamla smågrisar är reglerat och även innefattar perioden direkt efter grisning, är det troligen svårt att hänvisa till att grisningsbox inte är reglerat. Det är i så fall alltså 7,5 kvm som gäller. Det är inte bra att svenska producenter inte uppfyller reglerna, inte heller att varken kontrollorgan eller myndighet har uppmärksammat att reglerna inte följs. Jordbruksverket har dubbelkollat med jurist om det kan gå att hänvisa till grisningsbox som oreglerad i förordningen och drivit frågan genom diskussion med Kommissionen om man kan dela upp utrymmeskraven i två kategorier, dels grisningsbox (där sugga och smågrisar går i ca 2-3 veckor) och dels för digivande sugga med upp till 40 dagar gamla smågrisar. Kommissionens uppfattning är att de inte kan svara på vår begäran om att ändra reglerna innan de vet mer, vilket på sätt och vis är rimligt med tanke på att det har varit samma regler hela tiden och ingen har protesterat mot dem. För att driva detta vidare behövs andra argument än att vi redan har en massa grisningsboxar av en viss storlek. Det behövs förmodligen argument baserade på vetenskapliga artiklar som visar att suggor och smågrisar fungerar bättre på 6 kvm än på 7.5 kvm för att nå ända fram i detta. Tillsvidare bör vi upplysa om vad som står i lagstiftningen och får hantera problemet genom avvikelser. Rådgivningssidan bör ta med detta i kommunikationen och arbetet med att hitta praktiska lösningar för berörda producenter. Slutsats: Tills dess mer underlag kommer in är frågan vilande. Minnesanteckningar punkt 3, punkt 3, punkt 3, punkt 5 Ärende: Gödsel från ekologiska och konventionella slaktsvin i samma brunn En slaktsvinsproducent har gård med två stall varav det ena byggs om till EU-grisar (slaktsvin). Det andra stallet går inte att konvertera och där kommer att förbli konventionella grisar(slaktsvin). Man har separata bolag för eko-grisar och konventionella grisar. Gödseln går till samma brunn. Två regler kommer i kollision: Dels att all ekologisk gödsel ska läggas på ekologisk mark (enligt art 3, 889/2008) och dels att gödsel från konventionell slaktsvinsproduktion inte får läggas på ekologisk mark enligt den svenska definitionen av industrijordbruk, d.v.s. > 50 slaktsvin på spalt (bilaga I 889/2008, factory farming). Frågeställning: Kan man tänka som med biogasen? Att man får lägga den del av gödseln som kommer från eko på eko-mark? Är definitionen av industrijordbruk >50 slaktsvin på spalt verkligen

7 rätt? Det har funnits och finns parallellfall inom ekologisk äggproduktion, dock rör det sig då om fastgödsel. Där krävs åtskillnad av gödselhögarna för att få godkänt, blandas gödseln från eko-höns och burhöns får man avvikelse. Samma princip borde gälla även för andra djurslag. Om man blandar gödsel finns risk för att trovärdigheten minskar. Vad gäller biogas är ju det dock välkomnande att kunna blanda substrat från både konventionellt och eko och att man får lägga den del av gödseln som kommer från eko på eko-mark, eftersom det ju handlar om gemensamhetsanläggningar. Referensgruppen anser att frågan om gödsel från eko och konventionell slaktsvinsproduktion i samma gödselbrunn, inte bör hanteras på samma sätt som biogasfrågan. Snarare bör det hanteras som en avvikelse mot artikel 3. Slutsats: Gödseln ska särskiljas. Alltså samma förutsättningar som råder för fjäderfä. Minnesanteckningar , punkt 9 Ärende: Gödsel från djur som fått GM-foder Är gödsel från djur som ätit GM-foder tillåtet att använda i ekologisk odling? En fråga som varit uppe till diskussion tidigare i Kommissionens rådsarbetsgrupp. Rådets rättstjänst tog då fram underlaget och man gjorde, utifrån det underlaget, bedömningen att det enligt en juridisk tillämpning är tillåtet att använda gödsel från djur som ätit GM-foder. Referensgruppen har kommit överens om att vi tillsvidare får låta hållas i frågan och att Sverige får ligga på och agera pro-aktivt med frågan i arbetet med den nya förordningen. Detta till följd av att det uttryckts olika åsikter om detta, t.ex: Eftersom vi vet att överlevande GM-material kan överföras till gödseln, ska detta inte anses OK att använda. Mejerierna säger nej till detta till följd av den starka konsumentreaktion som uppkommit i frågan. Att detta är en stor förtroendefråga, som riskerar att påverka konsumentförtroendet om vi skulle vi acceptera det. KRAV har beslutat att inte godkänna gödsel från djur som ätit GM-foder med grobart material. Tillägg: Sojakoncentrat anses ok eftersom det inte räknas som grobart material. Ett kontrollorgan har haft uppfattningen att det inte är OK att använda denna gödsel i ekologisk produktion. Man inser att det är en fråga som troligen kommer upp framöver. Vi kan framöver komma att ställas inför en situation där det blir konkurrens mellan den här typen av gödsel (från djur som ätit GM-foder) och ekologisk gödsel. Olika tillämpningar; dels Kommissionen som tillåter det, Ekologiska lantbrukarna som inte anser det vara tillåtet utan tycker Sverige bör ha ett helhetsperspektiv och tänka längre och KRAV som har gjort en kompromiss och drar gränsen vid grobart material. Minnesanteckningar punkt 3

8 Ärende: Kalkningsprodukter från industrin Kalk från pappersmassaindustrin kan vara aktuell för kalkning i ekologisk produktion och Jordbruksverket har möjlighet att för Sveriges räkning skicka in en ansökan om användning till Kommissionen. För en ansökan krävs dock mer exakt underlag och information om vilken efterfrågan som finns på denna typ av produkter. Kan denna typ av produkter även vara intressant för strukturkalkning och ska vi även skicka in en ansökan för detta? Slutsats: Jordbruksverket ansvarar för arbetet med att ta fram bra underlag för en ansökan och bevakar frågan även inför arbetet med den nya förordningen. Minnesanteckningar , punkt 8. Ärende: Svavelsyra som tillsatsmedel i gödselbassänger Fråga om ställningstagande från referensgruppen angående att tillsätta svavelsyra (eller annan syra) för att få ner ph till ca 6 för att minska ammoniakavgång vid lagring och spridning av gödsel. Tillsatsen av syran skulle göras i bassängen hos lantbrukaren. Svavelsyra finns inte med i bilaga I (889/2008), men är ok som processhjälpmedel i livsmedelsförordningen (dock strikt begränsat) och de generella principerna i artikel 4 (834/2007) gäller. Det är svårt att bevisa effekten av minskad ammoniakavgång i praktiken och svavelsyra är inte att föredra ur hanteringssynpunkt. Det finns alternativa sätt för att minska ammoniakavgång i fält, dels mekaniskt genom att mylla/plöja ner men också genom att lägga tak på bassängen. Användningen av denna typ av tillsatsmedel är fortfarande i utvecklingsstadiet. Man strävar efter att kunna använda dessa medel och erhålla positiva miljöeffekter, men vi är inte där ännu. Intresset är stort och det finns anledning att återkomma till frågan när mer underlag finns. Slutsats: Referensgruppen anser att det inte är OK att använda svavelsyra som tillsatsmedel i gödselbassänger och föreslår att avvakta med frågan tills vidare. Minnesanteckningar , punkt 4 ii Ärende: Kalciumklorid som tillsatsmedel i flytgödsel Fråga om ställningstagande av referensgruppen om tillsats av 0,5 % CaCl 2 till svingödsel innan vinterlagring i gödselbrunnen för att minska kväveförluster och löslighet hos fosfor. Det finns för närvarande inget stöd i förordningen för att få använda kalciumklorid. Det finns också vissa svårigheter med dessa tillsatsmedel. Dels att många tillsatsmedel har direkta effekter men också eventuella bieffekter (som man vet väldigt lite om), dels dyra kostnader i relation till erhållen effekt. Även det faktum att lab-studier inte ger en verklig bild av effekten och att gödselns egna egenskaper ändras när man går upp i pilotskala. Det är därför svårt att utreda tillsatsmedlens effekter.

9 Slutsats: Referensgruppen anser att det inte är OK att använda kalciumklorid som tillsatsmedel i flytgödsel. Det finns dock anledning att återkomma till frågan när mer underlag finns och en eventuell förändring i lagstiftningen kan vara aktuell. Referensgruppen föreslår att man först inväntar och utvärderar resultaten från de studier som pågår. Minnesanteckningar , punkt 4 iii Ärende: Begreppet begränsad tid Begreppet begränsad tid förekommer bland annat i artikel 17 i 889/2008. Jordbruksverket får en del frågor kring detta. Frågan lyftes kring huruvida det finns ett behov av att fastställa vad begränsad tid är. Det tydliggjordes att man inte kan fastställa vad begränsad tid är (vilket bl.a. förekommer i artikel 17 i ), utan att det är behovet som avgör, något man också konstaterat tidigare på ett kalibreringsmöte. Det finns inte behov av en exakt tillämpning för detta. Vid bedömning får man utgå från grundregeln och att den begränsade tiden är ett undantag från regeln. Slutsats: Ingen åtgärd. Minnesanteckningar , punkt 4 v Ärende: Foderrester med koccidiostatika till biogasanläggning Frågan handlar om att kunna använda foderrester med innehåll av koccidiostatika i biogasanläggningar, där rötresten ska spridas på ekologisk mark. Den utredning som gjorts har lett fram till att man anser att foderrester med innehåll av koccidiostatika tillsvidare inte kan användas i biogasanläggning där rötresten ska användas i ekologisk produktion. Det finns för lite kunskap och information om de verksamma substanserna i koccidiostatika och jonoforer som Narasin och Salinomycin. Man vet framförallt väldigt lite om hur dess metaboliter bryts ner i en rötningsprocess (värmekänslighet) och om riskerna för att läkemedelsrester kommer ut i den omgivande miljön, samt vilka eventuella miljö- och hälsoeffekter detta kan komma att ha. Det är viktigt att beakta att antibiotikaresistens är ett stort problem och hur trovärdigheten för ekologisk produktion kan komma att påverkas om vi tillåter denna typ av material. Ska denna typ av material kunna ingå behöver man komma fram till vilka krav som ska ställas på t.ex. analyser eller teoretiska beräkningar av föroreningar. Man behöver också ta hänsyn till huruvida föroreningen är oundviklig, d.v.s. om man har gjort vad man kan för att skilja bort restfoder med Narasin, eller om man kan göra mer, samt ta ställning till hur stora fodermängder som blir oanvändbara om den här föreningen inte ses som acceptabel. Man anser också att det borde vara av värde att låta analysera narasin-innehållet efter en rötningsprocess. Det är viktigt att få mer information och kunskap om detta eftersom biogasproduktion inom den ekologiska produktionen ökar. Minnesanteckningar punkt 6, punkt 2

10 Ärende: Humanurin och fekalier Möjlighet att använda humanurin och fekalier i ekologisk produktion. EU-förordningen för ekologisk produktion tillåter inte användning av humanurin eller fekalier i ekologisk produktion eftersom de inte finns upptagna i bilaga /2008, bilaga 1.