Stocke kvarn och kraftstation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stocke kvarn och kraftstation"

Transkript

1 Uppföljningsrapport av projekt Stocke kvarn och kraftstation Driftåren Hur kan den småskaliga vattenkraften bidra med mer förnybar energi, en levande landsbygd och bevara vår natur- och kulturmiljö? Rapport maj 2014 ~ 1 ~

2 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Syfte och avgränsningar 7 Sida Etablering och drift av Stocke kraftverk Översiktlig teknisk beskrivning 8 Drifterfarenheter 9 Kraftproduktion 10 Fiskvägar 10 Kulturmiljö 11 Beskrivning av tillståndsprocesser 12 Ekonomiska frågor 12 Konklusion och sammanfattning av projektet Stocke kvarn med kraftverk 13 Bixia Miljöfond och samarbete med elhandel 14 Bilagor: 1. Historik, Stocke SMP, Sportfiskarna i Kronoberg Småskalig vattenkraft i en större kontext 18 Källor: Energiplan för Växjö kommun, antagen den 20 december 2011 Kvarn- och såginventering 1999, Länsstyrelsen i Kronoberg Småskalig vattenkraft i Jönköpings län- energipotential, fiske och naturvärden. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande nr 2010:19 Årsredovisning för Svensk Vattenkraftförening (SVAF) för 2012 och 2013 Dokumentation för uppförande av Stocke kraftstation, rapport mars 2010 SMÅSKALIG VATTENKRAFT, Slutrapport , Thomas Korsfeldt ~ 2 ~

3 Förord Vattenkraften utgör en viktig del i Sveriges energisystem. De stora resurserna finns i norra Sverige men även i södra finns betydande resurser och även potential för viss utbyggnad i mindre anläggningar. Denna rapport beskriver utbyggnaden av ett litet kraftverk där det tidigare inte funnits någon elproduktion men väl en kvarn och en såg. I dessa sammanhang tas det ofta fram argument mot utbyggnader av vattenkraft på grund av målkonflikter inom energi- klimat- och miljöpolitiken. Vi vill med denna rapport i första hand visa hur man i ett konkret fall genom utbyggnaden av Stocke kraftverk kan hantera dessa konfliktområden och dessutom uppnå synergier. Utbyggnaden i Stocke har genomsyrats av en helhetssyn. I utvecklingsprocessen och i arbetet med kraftverket har det av naturliga och formella skäl förekommit en rad kontakter med representanter främst från Länsstyrelse, Växjö kommun och Helgasjöns Fiskevårdsförening. Dessa har generellt varit mycket positiva och stöttat projektet och i samband med arbetet med denna rapport har vi gått tillbaka till samtliga för att få deras omdömen om slutresultatet. En samlad bedömning från dessa kontakter framgår av rapporten. Samtidigt som projektet i Stocke har löpt på har det pågått aktivteter i samhällsprocessen som berör vattenkraften i Sverige och miljöfrågorna och därmed även förutsättningarna för den småskaliga vattenkraften. Vi har valt att söka belysa även dessa frågor vilket görs i en separat bilaga 3. till rapporten. Energikontor Sydost har bidragit med värdefulla synpunkter och fakta vid sammanställningen rapportens övergripande del och lämnat förslag till ett nästa utvecklingssteg. Energikontor Sydost har till uppgift att stödja kommunerna vid omställning av energisystemet. I arbetet med rapporten har kraftverksägaren Leif Jarl medverkat. Leif Jarl är uppväxt på platsen och son till den siste mjölnaren på Stocke. Han förvärvade fastigheten från dåvarande Sydkraft Leif Jarl har under hela sin yrkesbana arbetat inom banksektorn. För sammanställning av rapporten har Christer Langner svarat. Han har följt hur projektet utvecklats i stort sett från den tid då Leif Jarl förvärvade Stocke. Christer Langner har tidigare arbetat i Växjö kommuns energibolag, Växjö Energi AB (VEAB). Inom det företaget finns lång erfarenhet av bland annat förnybar energi och de långsiktiga energi- och klimatfrågorna. Denna rapport har delvis finansierats med medel från Bixia Miljöfond. Växjö Energi AB är en av delägarna i Bixia som är VEABs elhandelsbolag. ~ 3 ~

4 Sammanfattning I rapporten ges ett konkret exempel på hur man har byggt ett småskaligt vattenkraftverk utifrån dagens krav och vad som kan förväntas inför framtiden. Syftet är att ge ett underlag som kan vara till gagn för andra motsvarande projekt. Där redovisas projektet med Stocke kraftverk och erfarenheterna efter de fyra första årens drift. Projektet tog sin start i princip redan 1991 då Leif Jarl förvärvade Stocke från dåvarande Sydkraft, nu E.on. I rapporten, bilaga 3, behandlas även den småskaliga vattenkraftens plats utifrån ett mer övergripande klimat- och helhetsperspektiv. Konklusion och sammanfattning av projekt Stocke kraftverk. Kraftverket togs i drift i februari Driften vid kraftverket har fungerat väl under de fyra åren och har motsvarat de ställda förväntningarna. Ur ekonomisk synpunkt har projektet hitintills haft en relativt svag ekonomi men ligger tack vare ägarens egna insatser från start på ett svagt plus. Elpriserna har sjunkit de senaste två åren jämfört med tidpunkten då verket togs i drift, men förväntas stiga igen på sikt. En positiv faktor nu, jämfört med innan det fanns ett kraftverk i Stocke, är att skötseln och tillsyn av dammanläggningen är mindre tidskrävande nu på grund av den automatiserade driften av kraftverket. Genom kraftverkets tillkomst har, förutom själva elproduktionen, flera synergieffekter uppnåtts: Anläggande av en fiskvandringsväg som innebär att ett av tre vandringshinder mellan Helgasjön och Innaren har undanröjts. Detta öppnar upp och ökar förutsättningarna för att det kommer att byggas fiskvandringsvägar även uppströms. Bättre ekonomiska möjligheter har skapat incitament för att bevara den värdefulla kulturmiljön vid Stocke kvarn även i framtiden. Projektet i Stocke är i linje med statsmakternas mål att kunna bevara en levande landsbygd. Ny småskalig vattenkraft långt ute i elnätet innebär att nya tryckpunkter skapas vilket Innebär fördelar genom att spänningshållningen och driftsäkerheten ute i nätet förbättras. Utan tillkomsten av Stocke kraftverk hade knappast dessa synergieffekter och samhällsvinster erhållits. Produktionen från driftstart till och med april 2014 har passerat kwh. Produktionen har på årsbasis som högst uppgått till cirka kwh (2011, våtår ) och som lägst cirka kwh (2013, torrår ). Den el som produceras genom vattenkraften från Stocke innebär att vi slipper att importera en liten del av den el som är producerad genom miljöbelastande kolkraft eller el från andra avlägset liggande kraftverk med betydande överföringsförluster. När Sverige exporterar el uppstår samma effekt då tillskottet från vattenkraftverket minskar kolproduktionen med motsvarande elmängd. Den småskaliga vattenkraften är lokal och förbrukas i närområdet. Produktionen i Stocke motsvarar elanvändningen för ca 25 småhus, med en förbrukning för hushållsel på ca kwh/år. Lars Tyrberg, projektledare på Energikontor Sydost, uttrycker sin uppfattning om projektet på följande sätt: Stocke är ett lysande exempel på hur man kan producera förnybar el samtidigt som man tar stor hänsyn till både kultur- och naturvärden. Den nya kraftstationen har utformats så att den passar in i den historiska miljön och den nya fiskvandringsvägen har gjort att dammen inte längre stoppar vandrande fisk. Jag hoppas att Stocke kan inspirera och visa hur man kan bygga ut småskalig vattenkraft så att den bidrar till både kultur och naturvärden. ~ 4 ~

5 Projektets framgång beror på en samverkan mellan en rad aktörer. Under projektets gång har flera myndigheter, kommun, fiskeorganisationer m.fl. medverkat liksom som andra ideella krafter. De har samtliga i sin medverkan bidragit på ett positivt sätt, viket är en avgörande faktor för att uppnå resultat i alla motsvarande sammanhang. Kraftverket i Stocke är ett exempel på att det går att göra det omöjliga möjligt. Det ekonomiska- och kunskapsmässiga stödet från Bixia under projektets gång har varit värdefullt och är så fortfarande En inventering som gjordes 1999 av Länsstyrelsen i Kronoberg visade att det fanns cirka 700 nedlagda kvarnar och sågar inom det nuvarande länet år Se nedanstående kartskiss. Källa: Kvarn- och såginventering 1999 Länsstyrelsen Kronoberg Bilaga 1 ger en historik över Stocke kvarn sedan den första sågen uppfördes i mitten på talet. Bilaga 2 är från en insändare i lokalpressen om hur det går att kombinera småskalig vattenkraft med fria vandringsvägar för den vandrande fisken och ändå utvinna vattenkraft. Exempel Stocke. Bilaga 3 behandlar frågeställningar om den småskaliga vattenkraftens roll i framtidens energisystem. Text med liten stil i rapporten är teknisk information och utgör fördjupning i främst tekniska frågor. ~ 5 ~

6 Bakgrund Stocke kvarn han mycket gamla anor och anlades som kronokvarn redan på 1500 talet. På platsen fanns också en såg. Den befintliga kvarnen uppfördes i mitten på 1880-talet. På talet anlades en ny såg vilken revs i slutet på 1950-talet. Kvarndriften upphörde Sydkraft, nuvarande E.on, förvärvade 1937 fastigheten från Staten. Något utnyttjande av vattenkraften i Stocke för elproduktion har dock inte skett tillbaka i tiden. År 1991 förvärvade den nuvarande ägaren Leif Jarl fastigheten och redan då påbörjades arbetet med att undersöka förutsättningarna för anläggning av ett litet vattenkraftverk. Åren gick, en ansökan om tillstånd för utbyggnad lämnades in 1998 och vattendom erhölls Byggnationen startades först 2009 och i februari 2010 togs ett nytt kraftverk i drift, byggt på den plats där den tidigare sågen låg. Stocke kraftverk är ett modernt, litet småskaligt vattenkraftverk. Leif Jarl och hans familj är mycket måna om att vårda områdets karaktär. Inriktningen för utförandet av det nya kraftverket har därför varit att stor hänsyn skall tas till kultur- och naturintressen. Det finns i dag inga negativa synpunkter om kraftverket och dess anpassning in i den gamla kulturmiljön, snarast är fallet det motsatta - kraftverket fyller väl det tomrum som skapades när sågen revs. Projektet har mött ett stort intresse såväl från enskilda personer och organisationer vilket även inneburit en rad studiebesök. Inte minst har anläggandet av en fiskvandringsväg mött stort intresse. Stocke kvarn med kraftverk 2014 ~ 6 ~

7 Rapporten över Stocke kan ses som en beskrivning och ett praktiskt exempel på hur man kan bygga ett kraftverk vid en befintlig kvarn med damm, utifrån dagens krav på anpassning till natur- och kulturmiljö. Det borde finnas goda möjligheter till detta på fler platser inom Kronobergs län där man tillbaka i tiden utnyttjat vattnets naturkraft Den småskaliga vattenkraften är förnybar och utsläppsfri och under sin långa livslängd (normalt över 50 år) och en självklar resurs i ett samhälle som tar sitt klimatansvar. Det finns dock målkonflikter inom energi-, klimat och miljöpolitiken men det finns även synergieffekter som bör kunna uppnås genom goda lösningar sett ur ett helhetsperspektiv. I rapporten kommer att ges exempel på detta. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Rimligtvis bör därför även småskaliga lösningar finnas med i det långsiktiga perspektivet. Det är en positiv trend i vårt samhälle i dag att fler och fler är intresserade av att producera sin egen el och på så sätt även göra en klimatinsats. Vattnet har i århundraden utnyttjats av människan som hjälp i dess arbete. Sågverk och kvarnar har anlagts och enligt en inventerig som Länsstyrelsen i Kronobergs län gjort 1999 fanns det omkring 1870 inte mindre än 700 vattendrivna kvarnar och sågar inom det nuvarande länet. I början på talet kom utbyggnaden av vattenkraften men många av de små verken har avvecklats under och talen. Länsstyrelsen i Jönköpings län har i ett projekt 2010 identifierat cirka 1000 dammar i en inventering inom Jönköpings län. Syftet med projektet var att sammanställa befintligt kunskapsunderlag om förekommande dammar och små kraftverk och deras natur- fiske och kulturmässiga förutsättningar för att utnyttja vattenkraften för produktion av el vid befintliga dammar. Med tanke på statsmakternas intentioner att få fram mer förnybar energi borde det således finnas en betydande potential för ytterligare småskalig elkraft också i övriga Småland. Syfte och avgränsningar Huvudsyftet med denna rapport är att redovisa från den uppföljning som gjorts över de fyra första årens drift av Stocke kraftverk samt att söka bidra med kunskap som kan vara till gagn för liknande projekt. Här belyses även de anpassningar som gjorts till aktuella miljökrav, med avsikten att uppnå en balanspunkt mellan miljöintressen och ekonomi samt småskalig vattenkraft sett utifrån ett lokalt helhetsperspektiv. Ett andra syfte är att belysa frågan om den småskaliga vattenkraftens plats i ett regionalt- men även nationellt, långsiktigt miljö- och energiperspektiv. Frågor som rör vår kulturmiljö och en levande landsbygd behandlas även. Rapporten behandlar endast småskalig vattenkraft och mindre dammar vid nedlagda sågar och kvarnar, med en effekt under 1,5 MW. Etablering och drift av Stocke kraftverk. Stocke kvarn ligger i Rottneån som rinner mellan sjöarna Innaren och Helgasjön och utgör en del i Mörrumsåns vattensystem. Uppströms Stocke finns en mindre kraftstation kallad Åängs kvarn. Ytterligare uppströms finns dammanläggningen för Innaren. Regleringen ägs av Växjö kommun men sköts av ägaren till Åängs kvarn. ~ 7 ~

8 Damm med luckor och intagsgaller Totala fallhöjden mellan sjöarna Innaren och Helgasjön är ca 13 m, varav fallet vid Stocke är ca 4 m. Sträckan mellan sjöarna är endast 1,5 km. Avrinningsområdet uppges uppgå till 110 km2 varav 16,7% utgörs av sjöyta. Medelvattenföringen uppgår till 0,75 m3/s. Regleringen innebär att man under en stor del av året (vinter vår höst) tappar 0,7 ibland upp till 1 m3/s. Under torrperioden släpps 0,25 m3/s. Stocke är ett strömfallskraftverk, någon korttidsreglering förekommer inte. Översiktlig teknisk beskrivning av kraftverket Kraftverket är placerat direkt i anslutning till dammen, i intaget för den tidigare sågen. Turbinen är placerad i en öppen turbinsump som gjutits av armerad betong. Själva maskinhuset är uppfört av trä men en av väggarna utgörs av turbinsumpens ena sidovägg. Själva dammanläggningen är ca 20 m lång. Indämningsområdet är ca 80 m uppströms och upp till ca 40 m brett. Dammen är utförd som en dubbelsidig kallmur vars bredd vid krön är ca 2 m. Längst till höger, sett i strömriktningen, finns kvarnintaget med en bredd på ca 1,3 m. Nästa öppning är ett utskov med manuell spettlucka vars fria bredd är 1,2 m, till vänster är det tidigare sågintaget med den fria bredden 3,2 m, samt ytterligare vänster sett i strömriktningen, det omlöp som byggts i samband med projektet. Förre ägaren, Sydkraft utförde en större reparation av dammen på 60-talet och göt en tätvägg av betong på dammens uppströmssida. Kraftverket är utrustat för både manuell drift och automatisk drift. Styrning vid automatisk drift sker mot konstant vattenyta i dammen. Regleringsamplituden är ca 3 cm. Dammvolymen är så liten att korttidsreglering ej kan bedrivas med dammen som magasin. Stor omsorg har lagts vid utbyggnaden för att till så rimliga kostnader som möjligt uppnå en modern, lättskött och driftsäker anläggning. Den monterade turbinen är av typ Francis (fabrikat Hällaryd) med följande data: H= 4 meter Q= 880L/sek N= 275 rpm P= 26 kw, löphjulet har en diameter på 60 cm. I maskinhuset har installerats en asynkrongenerator på 30 kw, 400 volt, 1000 /rpm, med tillhörande el- och styrutrustning. Den producerade elen matas ut direkt på elnätet vid spänningsnivån 380/220 Volt. Anläggningen är byggd så att turbinen med säkerhet automatiskt stängs av vid avbrott på elnätet genom att den är försedd med hydraulaggregat och motvikt för turbinpådraget. Dessutom är den försedd med en i sumpen placerad bottenlucka utrustad med ett separat hydraulaggregat för likström. Luckan skall dels reglera vid höga flöden dels kunna öppna vid stopp av kraftverket på grund ~ 8 ~

9 av avbrott i elnätet. Driftövervakning och överföring av mätvärden för fjärravläsning sker via mobila system. Den tekniska livslängden för maskinutrustningen i verket beräknas till 40 år, för byggnad och dammar längre. Maskin- och apparatrum Drifterfarenheter Kraftverket har nu varit i drift i drygt fyra år. Driften har, med undantag för ett tillfälle, fungerat på avsett sätt. Vid detta tillbud steg vattennivån i dammen på grund av att kraftstationen stängde, utan att det mobila larmet gick fram. Vattennivån började då stiga över dammkrönet. Emellertid befann sig ägaren i närheten och kunde öka tappningen igenom spettluckan varvid nivån i dammen snabbt sjönk tillbaka. Något allvarligt inträffade ej, men det kunde blivit värre. En utlösning av skyddet för driftdatorn kunde konstateras och efter återställning kördes kraftverket igång igen. Felet som ligger ca två år tillbaka i tiden har inte inträffat igen. Under den gångna 4-årsperioden har det därutöver endast förekommit normala inkörningsproblem som underhand lösts av respektive leverantör. Några extrakostnader för åtgärder eller ändringar i anläggningen har inte drabbat kraftstationsägaren. I övrigt har driften fungerat väl och erfarenheterna är goda. Tillika kräver dammanläggningen väsentligt mindre arbete för reglering av vattnet nu jämfört med före utbyggnaden. Manuella insatser med tillsyn krävs dock fortfarande under lövfällningen ett par veckor under året och vid vissa tillfällen som kan uppkomma vintertid med så kallad iskravning. För att säkerställa driften under året genomförs ett planerat stopp varje höst för översyn och underhåll av anläggningen. Några skador eller andra problem i kraftverket har ej kunnat konstateras hitintills vid dessa genomgångar. Det finns ett antal olika alternativ för att förenkla driften och höja säkerheten vid verket ytterligare. Ett av dessa är att montera en hydraulisk spettlucka med automatik, styrd på vattennivån i dammen och försedd med batteri med separat likströmssystem. Ett annat är att anordna ett längre överfall på dammens endera sida. En rensgrind skulle också underlätta driften. Det finns standardlösningar för att lösa detta. En av leverantörerna har släpat med att leverera relationshandlingar, vilket kan skapa problem i framtiden. (Ett vanligt förekommande problem när anläggningar väl färdigbyggts, är i drift och leveransen avslutats.) ~ 9 ~

10 Kraftproduktion Kraftverket har en beräknad medelårsproduktion på ca kwh (125 MWh) och med en effekt av ca 25 kw. Producerad max effekt överstiger dock beräknad med ca 9 %. Anläggningen har ett sk. inmatningsabonnemang vilket innebär att en del av den producerade elen säljs ut på nätet, en del används för fastighetsägarens eget behov. Ersättningen för såld el består av elhandel, ersättning för elcertifikat, samt ersättning från nätbolaget Produktion, MWh: * ** 27 * 10 mån, ** tom mars Elhandel, SEK/MWh : (Källa: Nord Pool) Elcertifikat, SEK/MWh: Nätersättning, SEK/MWh: Sjunkande priser för el och elcertifikat under perioden har lett till en sjunkande lönsamhet. Elpriserna förväntas dock öka på sikt. Summa elproduktion sedan driften startades har i skrivande stund passerat kwh. Detta är mycket bra med tanke på verkets storlek. Fiskvägar Sedan mycket lång tid tillbaka har dammen med kvarnen och sågen i Stocke utgjort ett totalt hinder för vandrande fiskarter. Naturen har under årens lopp anpassat sig till detta förhållande. Nu har en naturliknande fiskvandringsväg byggts och med de genomförda åtgärderna i Stocke har ett av de tre vandringshindren mellan sjöarna eliminerats. Tidigare hade den sjövandrade öringen endast tillgång till 300 m vandringssträcka närmast Helgasjön. Vattensträckan mellan Innaren och Helgasjön utgörs till stora delar av strömmande vatten väl lämpat för öringproduktion. Det är ett av de mest värdefulla reproduktionsområdena i länet för öring och övriga strömlevande arter. Fiskvägens funktion som faunapassage har gynnat den sjövandrande öringen i Helgasjön och andra fiskarter men även bottenfauna. Det finns en liten naturlig öringstam i ån. Andra fiskebefrämjande åtgärder som är planerade för att genomföras under 2014 är ett särskilt anpassat intagsgaller till verket och en smoltavledare. Dammintag, omlöp övre och nedre ~ 10 ~

11 Åtgärderna smälter väl in i den känsliga kulturmiljön. De har byggts med stöd från Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och Bixia Miljöfond. Den lokala fiskevårdsföreningen, Helgasjöns fiskevårdsförening, har varit starkt pådrivande. De fiskebefrämjande åtgärderna har fått mycket positiv respons vilket bland annat framgår av en insändare i lokalpressen från ordföranden för Sportfiskarna i Kronoberg, se bilaga 2. Intresset har varit stort såväl från enskilda slag av grupper för studiebesök. En särskild informationstavla kommer därför att sättas upp i nära anslutning till Sigfridsleden som passerar Stocke. Kulturmiljö Området med Stocke kvarn är typiskt för ett gammalt kvarnområde. Här finns dammen, kvarnbyggnaden från andra hälften av 1880-talet, mjölnarbostaden, brygghuset 80 meter nedströms dammen och en gammal stenvalvsbro. Förr var det mycket vanligt att man anlade kvarnar och sågar på samma ställe. Det gällde ju att utnyttja vattenkraften maximalt. Än i dag finns i stort sett allt kvar i kvarnen i sitt ursprungliga skick. Den går att starta upp, så som ett levande museiföremål. Det pågår nära nog ett kontinuerligt arbete för att hålla byggnader och verk i stånd. Detta tack vare den nuvarande ägarens egna insatser och kulturmiljövårdsanslag från Länsstyrelsen i Kronoberg. Stocke kvarn finns upptagen i Länsstyrelsens kvarninventering för Kronobergs län och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Kvarnen öppnas ibland för studiebesök. Stocke kvarn har en intressant historia och mycket gamla anor som leder så långt tillbaka i tiden som på 1500-talet. Om detta finns ytterligare beskrivet i Historik, bilaga 1. Kraftverket som ligger på platsen där den tidigare sågen låg har ej i nämnvärd grad förändrat områdets karaktär utan i stället fyllt upp det hål som uppkom då sågen revs Det smälter väl in i miljön och den förändring som skett anses av många vara till det bättre. Kvarnhjul ~ 11 ~

12 Beskrivning av tillståndsprocessen Tillståndsprocessen för det nya kraftverket har varit mycket lång och inleddes i samband med att förvärvet från Sydkraft genomfördes Efter en lång utredningsperiod inlämnades ansökan om vattendom 1998 och dom för utbyggnad meddelades i november år 2000 som innebar lagligförklaring av befintlig dammanläggning samt tillstånd till anläggande av ett mindre kraftverk, allt vid Stocke. I domen ingick att tillåta, att för tillgodose allmänna intressen, att en fiskväg byggs. Byggstart för det nya verket inleddes dock först 2009 och verket togs i drift i februari året efter. I mars 2014 togs ytterligare ett steg framåt för att gynna fisket i ån då miljödomstolen meddelade tillstånd för anläggande av en smoltavledare. Samtidigt ändrades villkoren i den tidigare domen som innebär att lägsta vattenflödet i befintlig fiskväg ändras till minst 100/s under hela året. Då vattenflödet i Rottneån överstiger kraftverkets slukförmåga tillsammans med fiskvägen ska ytterligare vatten ledas in i fiskvägen till ett maximum av 250 l/s. Stocke kvarn ligger helt på Leif Jarls mark och berör således ej några andra fastighetsägare. Inga negativa synpunkter från allmänna intressen har framförts i samband med tillståndsbehandlingen. Jämfört med den tidigare vattendomen har komplexiteten och kostnaderna för att få erforderliga tillstånd för utbyggnad av småskalig vattenkraft ökat mycket kraftigt. Dessutom är det i princip samma regelverk som gäller för småskalig vattenkraft som för den storskaliga. Dessa förhållanden är mycket negativa för den småskaliga vattenkraften och utgör ett stort hinder med tanke på statsmakternas intentioner om att få in mer förnybar energi i vårt energisystem. Motsvarande gäller även vid ansökan om ändring i befintlig anläggning av rådande förhållanden. Det borde finnas ett mer differentierat system beroende på objektets storlek. Ett sådant system finns i Norge. Ekonomiska frågor I en tidigare rapport från mars 2010 ges en beskrivning över projektet fram till och med idrifttagandet i februari Där framgår att investeringskostnaden för själva kraftverket uppgår till cirka SEK. Huvuddelen av investeringen för verket har finansierats genom lån. Tidigare bedömdes pay- offtiden för projektet till 10 år. Om nuvarande låga elpriser består kommer payofftiden bli betydligt längre. Hade inte kostnaden för drift och tillsyn kunnat hållas låga genom ägarens egen arbetsinsats hade täckningsbidrag säkert uteblivit helt. Med i bilden finns förväntningar om på sikt stigande elpriser. Före utbyggnaden av kraftverket hade kvarnen och dammen medfört en hel del eget arbete samt kostnader för underhåll, med risk för avvecklig och utrivning på sikt. Ej utbyggda dammar har i princip ur ekonomisk synpunkt - ett negativt ekonomiskt värde. Kraftverkets tillkomst har i stället skapat nya förutsättningar inför framtiden och ekonomiska incitament finns nu för att långsiktigt behålla den värdefulla kulturmiljön. Byggkostnaden för fiskvandringsväg, smoltavledare, nytt intagsgaller, projektering, ansökan om ändring av vattendom etc. uppgår till ca SEK. Denna kostnad har helt finansierats av Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsen i Kronoberg och Helgasjöns Fiskevårdförening och belastar således ej kraftverkets ekonomi. ~ 12 ~

13 Att fastighetsskatten nyligen höjts för även den småskaliga vattenkraften är negativt. Den ligger i dag på % av intäkterna. Den borde i stället ligga på samma nivå som för annan förnybar energi tex. som för vindkraften ej på samma nivå som den storskaliga vattenkraften. En ändring härvidlag skulle förbättra villkoren för den småskaliga vattenkraften och ge mer förnybar energi. Under nuvarande omständigheter är dock ägaren nöjd, trots att det lilla överskottet i stort sett bara täcker kostnaderna för kapital- samt externa tjänster samt fastighetsskatt. Genom projektet har han gjort en miljöinsats, han producerar numera sin egen el och har dessutom gjort en insats för att bevara den värdefulla kulturmiljön. Konklusion och sammanfattning av projekt Stocke kraftverk Driften vid kraftverket har fungerat väl under de fyra åren hitintills. Det finns inget som tyder på att så inte blir fallet även under kommande år. Ur ekonomisk synpunkt har projektet hitintills haft en relativt svag ekonomi men ligger tack vare ägarens egna insatser på ett svagt plus. Elpriserna och elcertifikatpriserna har sjunkit de senaste två åren jämfört med tidpunkten då verket togs i drift, men förväntas stiga igen på sikt. En positiv faktor nu, jämfört med innan det fanns ett kraftverk, är att skötseln och tillsyn av dammanläggningen är mindre tidskrävande nu på grund av den automatiserade driften av kraftverket. Genom kraftverkets tillkomst har en rad synergieffekter uppnåtts: Produktion av el på ca kwh/år i form av småskalig vattenkraft. Den el som produceras genom vattenkraften från Stocke innebär att man slipper att importera en liten del av den el som är producerad genom miljöbelastande kolkraft, samma effekt vid elexport, eller el från andra avlägset liggande kraftverk med betydande överföringsförluster, som ligger i nivån 5-8 %. Den småskaliga elproduktionen är lokal och används i närområdet. Det är en bra form av förnybar, koldioxidfri el och fram till april 2014 har i verket producerats över kwh. Anläggande av en fiskvandringsväg som innebär att ett av tre vandringshinder mellan Helgasjön och Innaren har undanröjts. Detta öppnar upp och ökar förutsättningarna för att det kommer att byggas fiskvandringsvägar även uppströms. Bättre ekonomiska möjligheter har skapat incitament för att bevara den värdefulla kulturmiljön vid Stocke kvarn även i framtiden. Projektet i Stocke är i linje med statsmakternas mål att bevara en levande landsbygd. Ny småskalig vattenkraft långt ute i elnätet innebär att nya tryckpunkter skapas vilket Innebär fördelar genom att spänningshållningen och driftsäkerheten ute i nätet förbättras. Utan tillkomsten av Stocke kraftverk hade knappast dessa synergieffekter och samhällsvinster erhållits. Stocke kraftverk anses av många som ett föredöme för hur man kan bygga småskalig ~ 13 ~

14 vattenkraft med nutidens och framtidens miljökrav och att genom en helhetssyn kunna behålla värdefull kulturmiljö. Lars Tyrberg på Energikontor Sydost uttrycker sin uppfattning om projektet på följande sätt: Stocke är ett lysande exempel på hur man kan producera förnybar el samtidigt som man tar stor hänsyn till både kultur- och naturvärden. Den nya kraftstationen har utformats så att den passar in i den historiska miljön och den nya fiskvandringsvägen har gjort att dammen inte längre stoppar vandrande fisk. Jag hoppas att Stocke kan inspirera och visa hur man kan bygga ut småskalig vattenkraft så att den bidrar till både kultur och naturvärden. Projektets framgång beror på en samverkan mellan en rad aktörer. Under projektets gång har flera myndigheter, kommun, fiskeorganisationer med flera medverkat liksom andra ideella krafter. Stödet från Bixia under projektets gång har varit värdefullt och är så fortfarande. Bixia Miljöfond och samarbete i elhandel Den producerade elen från Stocke kraftverk säljs till Bixia enligt avtal. I avtalet ingår även löpande information om elhandel, deltagande i producentträffar och värdefull rådgivning. Bixia säljer den förnybara elen till sina privatkunder som miljötillvalet Bixia Nära. Bixia verkar för en framtid med mer närproducerad förnybar el där många små aktörer är med och producerar el från naturens krafter, och där allt fler företag och konsumenter blir självförsörjande på el. Genom åren har Leif Jarl och Bixia byggt upp en relation som innebär mer än perspektivet leverantörkund. Både kraftanläggningen och Leif Jarls engagemang är en viktig framgångsfaktor i vår strävan att, tillsammans med våra närproducenter och kunder, bygga en hållbar framtid med 100 procent förnybar el. Stöd till Stocke kvarn från Bixia Miljöfond Bixia Miljöfond har funnits sedan år 2008 och syftet är att stötta utbyggnaden av förnybar elproduktion och minska elanvändningen, eftersom det är två konkreta insatser för att minska koldioxidutsläppen och förbättra klimatet. Leif Jarl fick stöd från miljöfonden första gången 2009 med totalt SEK för att genomföra förstudier och projektering inför byggandet av vattenkraftstationen. Denna inledningsprocess är viktig och måste göras för att utreda om det, bland annat av miljöskäl, finns möjligheter att starta upp förnybar elproduktion infördes i Bixia Miljöfond möjligheten att ge stöd till investeringar, och Leif beviljades då SEK för att genomföra investeringar i vattenkraftverket för att öka elproduktionen. Projektet innefattade gjutning för att öka fallhöjden samt ny lucka för att minska vattenläckage. Anläggandet av fiskväg har även erhållit ekonomiskt stöd indirekt från Bixia Miljöfond genom Naturskyddsföreningen. Det beror på att Bixia säljer miljömärkt el Bra Miljöval och pengar avsätts årligen till miljöanpassningar av vattenkraftverk. ~ 14 ~

15 Historik Stocke kvarn Bilaga 1 Stocke kvarn har mycket gamla anor. Området är typiskt för ett gammalt kvarnområde. Här finns dammen, kvarnbyggnaden från andra halvan på 1880-talet, mjölnarbostaden, brygghuset 80 m nedströms dammen och en gammal stenvalvsbro. Kvarndriften lades ner På den andra sidan av dammen fanns en såg som anlades under 1920-talet men revs under slutet på 1950-talet. Förr var det mycket vanligt att man anlade kvarnar och sågar på samma ställe. Det gällde ju att utnyttja kraften maximalt. Unika Stocke: Stocke kvarn har en särställning i länets och Norrvidinges industrihistoria, här uppfördes den första kända vattendrivna sågen och den var i drift i mitten på 1500-talet. Redan 1548 omtalas den i räkenskaperna för Kronobergs slott. Då sågade man i Stocke 47 tolfter bräder för slottets räkning. Leveranserna fortsatte och 1560 var de uppe i 54 tolfter. När Gustav Vasa kom till makten infördes jordeböckerna i vårt samhälle och det gör att det i dag är möjligt att se hur olika gårdar ägdes och beboddes. Det var då vanligt att de stora gårdarna ägdes av kronan, kyrkan eller förmögna frälsemän. Vid den tidens slut stod kyrkan och förmögna frälsemän som ägare till alla hjulkvarnar i Norrvidinge. Det fanns då sju större kvarnar som avtecknar sig i källorna och en av dem är Stocke kvarn. Gustav Vasas regering ( ) motarbetade allmänhetens kvarnar hårt och han skapade en stark centralmakt. Hårda beskattningar genomfördes och även kvarnägarna drabbades av denna höjning. Som en protest mot allt detta ägde bland annat dackefejden rum bland bönderna i Småland. År 1543 drogs biskoparnas gods in till kronan och Stocke kvarn har varit i kronans ägo ända fram till 1900-talet. Den andra april 1625 infördes kvarntull för all mäld med olika avgift för alla sädesslag. Kronan var ju inkomsttagare från tullkvarnarna och det låg i deras intresse att inte inkomsterna minskade. In på 1880-talet förekom länsrannsakningar för att se till att allt gick rätt till och att allt som skulle drivas in till kronan hamnade i rätt händer. Under senare delen av 1880-talet lättar restriktionerna. Cyniskt nog inträffar det i samma veva som utnyttjandet av denna lokala, småskaliga vattenverksamhet började avta. Från 1700-talet och en bit in på 1900-talet arrenderade de som drev anläggningen den av kronan. Arrendatorerna har skiftat mycket under åren. När Petter August Jarl 1914 går in som arrendator har han till sin hjälp att driva kvarnen också de övriga i familjen, med sonen Gustav Jarl. Han som sedan kom att driva kvarnen tills kvarndriften upphörde Gustav föddes 1905 och dog 1978, rullstolsbunden sedan drygt 10 år som en följd av sitt slitsamma liv vid kvarnen. Gustav Jarl blev således den siste mjölnaren på Stocke. Stocke kvarn i nutid: År 1937 äger en fastighetsavstyckning rum och den del som avstyckats, Stocke 2:1, säljs av staten till Sydsvenska Kraftaktiebolaget, Sydkraft, nuvarande E.on. År 1991 säljer Sydkraft fastigheten med ~ 15 ~

16 byggnader och fallrätt till nuvarande ägaren Leif Jarl, sonson till mjölnaren från 1914, Petter August Jarl. Än i dag finns i stort sett allt kvar i kvarnen i sitt ursprungliga skick, om än väl använt och slitet. Den går dock att starta upp, så som ett levande museiföremål. Det pågår nära nog ett kontinuerligt arbete för att hålla byggnader och verk i stånd. Detta tack vare den nuvarande ägarens egna insatser och kulturmiljövårdsanslag från Länsstyrelsen i Kronoberg. Stocke kvarn finns upptagen i Länsstyrelsens kvarninventering för Kronobergs län och har bedömts ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Kvarnen öppnas ibland för studiebesök. Vid läget för den tidigare sågen har det uppförts ett litet modernt vattenkraftverk, vilket togs i drift En del av den producerade elen används för fastighetens eget behov, den andra säljs ut på nätet och ger på så sätt ett bidrag till att bibehålla den unika kulturmiljön. Den el som produceras är miljövänlig och förnybar. Verket har byggts med stort hänsynstagande till kulturmiljön, till flora och fauna och en fiskvandringsväg, s.k. omlöp har byggts m.m. Källa: Specialarbete i Historia, Maria Jarl vt Bild: Stocke kvarn, bottenvåning ~ 16 ~

17 Bilaga 2 Källa: Insändare i Smålandsposten ~ 17 ~

18 Småskalig vattenkraft och dess plats i en större kontext. Bilaga 3 Enligt FNs klimatpanel, IPCC; måste de globala utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, reduceras med % till 2050 jämfört med 2020 och därefter reduceras till noll 2100 om det skall vara möjligt (sannolikt) att begränsa temperaturhöjningen 2100 till 2 grader. Enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik för 2013 står transportsektorn för en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser och energisektorn för drygt 17% av utsläppen. Ökad förnybar energiproduktion och elektrifiering av transportsektorn lyfts fram som lösningar för att minska utsläppen i dessa sektorer. Framtidens energisystem måste bestå av såväl småskaliga som storskaliga förnybara lösningar. Och det är närmast så att om vi skall kunna klara de nya EU- målen på klimatområdet krävs i princip ett paradigmskifte, såväl vad gäller tillförsel som användning av energi. På tillförselsidan måste vi sannolikt ner i skala såväl lokalt som regionalt om vi skall nå målen. Den småskaliga vattenkraften har därför en given plats även i framtiden. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. EU uppmanar medlemsländerna att öka satsningarna på förnybar energi. Vad gäller den småskaliga vattenkraften står EU bakom ett projekt RESTOR Hydro där åtta länder medverkar och ett av dem är Sverige. Syftet med projektet är att hitta platser där det finns eller ha funnits historiska vattenkraftanläggningar och lokala intressenter som genom kollektiva insatser vill återstarta dessa. Det finns uppgifter om att det i vårt land finns kraftverk/dammar, varav är nedlagda. De flesta små kraftverken finns i Värmland, Västergötland och Småland. Genom en inventering i Jönköpings län från 2010 har Länsstyrelsen identifierat ca 1000 dammar. Syftet med den utredningen var att utifrån vissa kriterier identifiera potentialen för ytterligare småskalig vattenkraft. Potentialen vid ca 40 dammar som saknar kraftverk är ca MWh. Detta motsvarar elförbrukningen av hushållsel, dvs el exklusive el för uppvärmning, för ca hushåll vid en årsförbrukning på kwh/år. Svensk Vattenkraftförening har medverkat i utredningsarbetet och föreningens insats har finansierats genom stöd från Bixia Miljöfond. Länsstyrelsen har bekostat sin insats genom medel från Landsbygdsprogrammet. En likande utredning har tidigare genomförts av Länsstyrelsen i Kalmar län. Någon motsvarande är dock inte gjord för Kronobergs län. Utfallet av en sådan utredning är givetvis beroende på de valda kriterierna, det är således inte givet att en motsvarande utredning för Kronobergs län skulle ge motsvarande utfall som för Jönköpings eller Kalmar län. Sannolikt innebär det i stället att om kriterierna sätts med hänsyn till de nya klimatmål som EU satt upp, att utfallet relativt sett kommer blir högre. Energiplan för Växjö kommun Växjö kommun har en lång tradition att verka för utveckling och användning av förnybar energi. Kommunen har under många år legat i framkant och marknadsför sig som Europas grönaste stad. Växjö kommun har bla. skrivit under det sk Borgmästaravtalet som innebär att man åtar sig att ha mer långtgående energi- och klimatmål än EU:s mål. ~ 18 ~

19 Enligt lagen om kommunal energiplanering skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Den nuvarande energiplanen för Växjö kommun antogs i december 2011 och ersätter en tidigare. Av den framgår att det finns ett antal småskaliga vattenkraftverk i kommunen, såväl privata som kommunala, med en normalårsproduktion på drygt 12 GWh. Beroende på nederbörd varierar dock produktionen och för 2010 har produktionen beräknats uppgå till 20 GWh. Det finns dessutom verk som har potential att uppgraderas och där man kan få ut mer energi utan att störning på omgivande natur och vattendrag ökar. Energiplanen är en konkretisering av miljöprogrammet inom energi- och klimatområdet. Där framgår ett antal konkreta åtgärder, exempelvis: En upprustning av vattenkraftverk i kommunen görs genom att uppgradera och öka kapaciteten i befintliga verk. Utifrån sina förutsättningar verkar Växjö Energi AB (VEAB) för att uppmuntra småskalig elproduktion på elnätet från t. ex urban vindkraft och solceller. Växjö kommun ska inom ramen för sitt näringslivsutvecklande arbete både stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion. Växjö kommun arbetar aktivt med att påverka nationell och internationell energi- och klimatpolitik. Där Växjö har utmärkt sig mest inom energi- och klimatområdet under årens lopp är VEAB:s storskaliga satsningar på bioenergiområdet och i kraftvärme. Ett nytt kraftvärmeblock är planerat till att tas i drift under I Växjö görs även satsningar från kommunalt håll på mindre anläggningar som solcellsanläggningar. Av energiplanen framgår att 2010 producerades 180 MWh i fem större solcellsanläggningar på kommunens skolor mm. Detta kan grovt jämföras med det småskaliga kraftverket i Stocke som under 2011 producerat ca 160 MWh vilket innebär att Stocke i princip bör vara av en storleksklass som motsvarar de större solcellsanläggningarna tillsammans. Den småskaliga vattenkraften i kommunen är således ej betydelselös och bör öka. Projektet i Stocke är väl i samklang med kommunens energiplan. Det är ett gott exempel som kan vara mall för genomförandet av andra liknande anläggningar i kommunen eller på andra håll i landet. Fortsatta satsningar på den småskaliga vattenkraften i kommunen innebär ytterligare en fjäder hatten och stärker Växjös profil som Europas grönaste stad. Om man går före på samma sätt som Växjö tidigare har gjort inom bioenergiområdet när Närvärme Kronoberg utvecklades är detta av stort värde också ur regional synpunkt. Vattenverksamhetsutredningen Vattenverksamhetsutredningen kom med ett betänkande i oktober Efter remissbehandling och bearbetning är tidsplanen att ett förslag ska läggas på Regeringens bord under maj månad Många av remissinstanserna är mycket kritiska och vissa anser att all vattenkraft blir negativt berörd. Såväl den storskaliga vattenkraften som den småskaliga i Sverige anses hotad, med stora samhällsekonomiska konsekvenser som följd. Vissa anser att 2014 är den svenska vattenkraftens ödesår. Vattenkraften utgör en viktig del av Sveriges energisystem och den svarar för nästan hälften av elproduktionen. Den årliga produktionen är ca MWh och bör ökas i stället för minskas, ~ 19 ~

20 inte minst med tanke på direktiven från EU och intentionerna från statsmakterna i Sverige, vad gäller tillförseln av förnybar, miljövänlig energi. Det råder motstridiga intressen och uppfattningar i frågor om vattenkraften. Det är inte möjligt att i nuläget, i detta sammanhang, kommentera Vattenverksamhetsutredningen ytterligare. Förhoppningsvis kommer det till slut något positivt ur den omfattande utredningsprocessen. Det finns säkert skäl att nu lyfta fram och sätta fokus på vattenkraftens värde som uthållig, miljövänlig och ekonomisk energikälla mer än vad som skett hitintills. Många anser att vattenkraftens förkämpar sedan länge varit alltför osynliga. Regionala aspekter Den förre generaldirektören på Energimyndigheten Thomas Korsfeldt har på uppdrag av Svensk Vattenkraftförening gjort en utredning som redovisades Under arbetets gång har han fått fram bl.a. följande: Den småskaliga vattenkraften är ofta ett komplement till andra verksamheter i befintliga landsbygdsföretag och genererar direkt- och indirekt ca: arbetstillfällen. Den småskaliga vattenkraften omsätter i dag 3 miljarder kr och det samlade anläggningskapitalet uppgår till ca 25 miljarder kr. Den småskaliga vattenkraften är således inte försumbar vare sig sett till den el den genereras eller den betydelse den har för landsbygdens näringsliv. Han poängterar att det gäller att prioritera projekt som utifrån en sammanvägd bedömning av natur- och kulturmiljövärden och värdet av elproduktionen bedöms bidra mest till utvecklingskraften på landsbygden. Han slutsats är att det behövs ett samlat åtgärdsprogram som utifrån ett övergripande samhälls- och landsbygdsperspektiv både tar hänsyn till och samordnar alla olika intressen som måste tillgodoses för att en långsiktigt ekologiskt hållbar vattenproduktion ska få spela den viktiga roll den kan ha för landsbygdens utveckling. Utgångspunkten för åtgärdsprogrammet är en helhetssyn på ett vattensystems eller ett vattendrags totala natur-, kultur och produktionsmiljö och inte enbart begränsad till genomförandet av åtgärder vid en specifik anläggning för att olika villkor skall uppfyllas. Noteras bör att i Korsfelds utredning omfattas även småskalig vattenkraft med en effekt överstigande 1,5 MW, dock ej överstigande 10MW. Vidare är den småskaliga vattenkraften 3 ggr så arbetsintensiv som storskalig elproduktion, vilket således genererar fler arbetstillfällen per producerad kwh än motsvarande från de storskaliga kraftverken. Den småskaliga vattenkraften kan ge ett stort bidrag till en bättre miljö. Den är förnybar och utsläppsfri och under hela sin livslängd, en av de mest miljövänliga formerna av energi. Den årliga produktionen i landet har tidigare beräknats till 4,5 TWh, därav kommer ca 2 TWh från anläggningar mindre än 1,5 MW, men potentialen har bedömts uppgå till 10 TWh. Med återstarter enligt RESTOR Hydro-modellen kan den siffran ökas ytterligare. Den småskaliga vattenkraften svarar i dag för ca 7 % av den el som kommer från vattenkraften. Den är således inte försumbar och ytterligare potential finns. Storheter: 1 MWh = 1000 kwh (kilowattimmar), 1 GWh = 1000 MWh, 1000 GWh = 1 TWh ~ 20 ~

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT Föreningen Vatten, Hydrologiseminarium 2012-11-07 Lars Rosén Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson UPPDRAG Åbyfors Tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1300884000 UPPDRAGSLEDARE Karin Alenius UPPRÄTTAD AV DATUM 09 PLATS Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö DATUM 2013-12-17 TID 13.00-15.30 NÄRVARANDE Jan

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

Småskalig vattenkraft en studie av förutsättningarna för utveckling av Vartorp vattenkraftstation i Mörrumsån, Småland.

Småskalig vattenkraft en studie av förutsättningarna för utveckling av Vartorp vattenkraftstation i Mörrumsån, Småland. Småskalig vattenkraft en studie av förutsättningarna för utveckling av Vartorp vattenkraftstation i Mörrumsån, Småland. Som en del av projektet Rural Res skall ett antal platsers lämplighet för etablering

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Hedbodbergets vindpark. Projektbeskrivning

Hedbodbergets vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HEDBODBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 3123-05 KLAGANDE 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg 2. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm MOTPART

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Beviljade projekt om småskalig vattenkraft svårigheter och möjligheter

Beviljade projekt om småskalig vattenkraft svårigheter och möjligheter Utfärdad av: Karin Westphal c/o Studiefrämjandet Projektnamn: Genomgång och utredning av beviljade vattenkraftprojekt Ansökningsperiod: 2012-1 Rapporteringsdatum: 2013-04-08 Projektrapport Beviljade projekt

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning Glötesvålens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING GLÖTESVÅLEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar

Läs mer

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu gällande licenserna att finnas, men från och med den 1 januari

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Om SERO SERO har ca 3 000 medlemmar. Det är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening som är registrerad hos FN som NGO, Non Governmental Organization.

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Vision och verklighet

Vision och verklighet Vision och verklighet Falköping 2010-02-19 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö Energis

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Medlemsnytt September 2013

Medlemsnytt September 2013 Medlemsnytt September 2013 Kära O2-medlem, Den här veckan presenterar IPCC, FNs klimatpanel en rapport om förändringarna i världens klimat. Det är den första delen av fyra olika delrapporter och beskriver

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor)

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) 2002-04-25 LOC 0112-1145 LS 0112-0693 1(6) Landstingskontoret Registraturen Box 22550 104 22 STOCKHOLM Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) Ärendet Remissvar på

Läs mer

Vattenkraft. Bra Miljöval Anläggningsintyg. 1. Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten) Kontaktperson. 3. Producentens revisor

Vattenkraft. Bra Miljöval Anläggningsintyg. 1. Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten) Kontaktperson. 3. Producentens revisor Bra Miljöval Anläggningsintyg Vattenkraft 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan skickas till:

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2013-06-30 Omsättningen har ökat i och med försäljningen av aktierna i intressebolagskoncernen TVKF 1 AB som istället ersatts av direkt ägda hel- och delägda vindkraftverk.

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har etablerat fler än 200 vindkraftverk Ca 35 anställda Kontor i Hässleholm, Vårgårda, Falun, Halmstad, Motala och Sundsvall.

Läs mer

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is.

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. 1993 grundade Anders Nilsson Håbo Vindkrafts AB Byggde 1993 ett 150 kw:s

Läs mer

Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft

Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft Sv Dagbladet 6/10 2013 Debatt (totalt 4 artiklar) Vattenverksamhetsutredningens förslag hotar satsningarna på ett fossilfritt energisystem och riskerar

Läs mer

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Grön el Innehåll Vad gäller för upphandling av el? Märkning av el Tips Elanvändningen (brutto) i EU-27, 1990 2008 fördelat på bränslen Källa: EEA 2010 Installerad kapacitet

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

E.ON Vattenkraft. Vattenkraft. Den förnybara energin

E.ON Vattenkraft. Vattenkraft. Den förnybara energin E.ON Vattenkraft Vattenkraft Den förnybara energin 2 3 E.ON Vattenkraft E.ON Vattenkraft ansvarar för all vattenkraftverksamhet inom E.ON Nordic-koncernen. Produktionen sker i 76 hel- och delägda vattenkraftverk,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Grönt är bara en färg

Grönt är bara en färg El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.

Läs mer