branschen Universitet, högskolor, och folkhögskolor Vägar in i Utbildningsspecial Bästa sätten att imponera på rekryterarna

Transkript

1 Utbildningsspecial Så får du jobbet Bästa sätten att imponera på rekryterarna Anna Ryott Krokig karriär ledde till vd-posten Så gjorde vi Daniel, Mahyad och Johan berättar Vägar in i branschen Universitet, högskolor, och folkhögskolor foto: Jessica Segerberg

2 välkommen utbildningsbilaga så får du jobb i biståndsbranschen Att arbeta med utvecklingsfrågor är populärt. Under många år har arbetsgivare som UD, Sida och internationellt verksamma organisationer legat i topp när svenska studenter har fått peka ut sin drömarbetsgivare. Många vill ägna sitt yrkesliv åt att minska orättvisorna och fattigdomen i världen. Men frågan är hur man bär sig åt. Konkurrensen är stenhård och det är ofta väldigt många sökande på varje ledigt arbete. För att inte få sina drömmar grusade gäller det att ha en strategi, nätverka och göra förnuftiga utbildningsval. Förmodligen måste man också ha lite tur. Ändå är det många som varje år lyckas ta sig in i denna bransch. De får meningsfulla uppdrag och möjligheter att se och förändra världen. Vi på OmVärlden har försökt ta reda på hur man bär sig åt. Bland annat har vi pratat med personalchefer och experter i branschen. De borde rimligtvis veta eftersom de har den avgörande makten över vem som ska få de åtråvärda jobben på Sida, Röda Korset eller UD. Ett av de viktigaste råden är att skaffa sig en bra utbildning. Men det finns ingen entydig uppfattning om vilken man ska välja. Inga utbildningar kan i dag ge någon yrkes- legitimation till en biståndsarbetare eller en expert på mänskliga rättigheter. Å andra sidan kan många olika utbildningar, och kombinationer av utbildningar funka. Bland personalcheferna på Sida, UD och biståndsorganisationerna efterfrågas ofta språkkunniga personer med traditionella utbildningar som juridik, ekonomi och teknik. Har man även läst en kurs i mänskliga rättigheter eller global utveckling är det naturligtvis ett plus, men kanske inte det enda som behövs. I slutändan handlar det också om att ha något unikt att tillföra arbetsgivaren. Här bredvid kan du läsa om Swedfunds vd Anna Ryott. Hennes väg in i biståndsbranschen är allt annat än rak. Men hennes utbildning, i kombination med erfarenheter från flera olika branscher, har gjort henne särskilt lämpad för just detta toppjobb. Egentligen gäller samma sak för alla som vill få in en fot i denna bransch. Man måste kunna erbjuda något som den tilltänkta arbetsgivaren behöver och inte redan har. Att till exempel vara expert på sociala medier och marknadsföring kan vara en väg. Eller varför inte en polisutbildning kombinerat med en kurs i mänskliga rättigheter? OMVÄRLDENS UTBILDNINGS- SPECIAL 2014 INNEHÅLL 67. Perfekt karriär. Mångsidig bakgrund ledde till toppjobb. 70. Masterutbildning i Uppsala. Tvärvetenskap för en hållbar värld. 75. Jobb i Afghanistan. Daniel Palin pendlar mellan Stockholm och Kabul år och diplomat. Mahyad Tavakoli har världen som arbetsplats. 79. Imponera. Tips från dem som rekryterar. 81. Cykelvägen. Johan Brattström cyklade in via folkhögskola. DESSUTOM 71. Utbildningar med branschfokus. 74. Ut i världen. Praktik, studier, stipendier, volontärarbete. 79. FN-systemet. Så får du praktikplats. Utbildningsredaktionen: Stina Bergvall, Nils Resare, Anki Wood och Isabel Gustafsson. foto: Noa Håkansson 66 OmVärlden mars 2014

3 Anna Ryott Ålder: 41 år. Familj: Man och två söner. Fritid: Maratonlöpning och skidor. Ideellt arbete: Grundare av Oss alla, ett initiativ för ökad mångfald. Riskkapitalist med många hattar Anna Ryotts karriär: Civilekonom från Stockholms universitet Analytiker på Hagströmer och Qviberg Management konsult på McKinsey Storåkers reklambyrå där hon senare blev vd Startade organisationen Young Women Solidarity (på fritiden) Styrelseledamot i World Childhood Foundation Styrelseledamot Anna Lindh-akademin Insamlingschef och biträdande generalsekreterare på Unicef Generalsekreterare på SOS-barnbyar Vd på Swedfund sedan augusti 2013 Anna Ryott har gjort en udda karriär. Hon började i finansvärlden, blev reklamchef och jobbade sedan i det civila samhället med barns rättigheter. Lite oväntat gav denna krokiga yrkesbana ett perfekt cv för chefsjobbet i det statliga riskkapitalbolaget Swedfund. sig ner i den svarta lädersoffan i arbetsrummet framför panoramafönstren med utsikt mot den ständigt pulserande korsningen mellan Sveavägen och Kungsgatan i Stockholm. Härifrån styr hon sedan i somras över den svenska statens investeringar i den fattiga delen av världen. Riskkapitalbolaget Swedfund har under senare år fått ett ökat uppdrag att skapa utveckling, tillväxt och arbetstillfällen. För ändamålet har regeringen skjutit till flera miljarder kronor från biståndsbudgeten. I bolagets aktieportfölj finns allt foto: Felix Seuffert/SwedfundA nna Ryott slår från stål- och cementindustrier till hotell och sjukhus. Med facit i hand måste Anna Ryott ha varit en drömrekrytering för den head hunter som fått uppdraget att hitta en ny vd till Swedfund en tjänst som hade varit vakant under ganska lång tid. I princip skulle det visa sig att alla erfarenheter som hon hade skaffat sig under sin krokiga, men framgångsrika, yrkesbana var meriterande för detta jobb. Men hoppandet mellan fadderorganisationen SOS-barnbyar, Storåkers reklambyrå och finansbolaget Hagströmer och Qviberg var inget hon hade tänkt ut i förväg. Snarare har hon följt sin magkänsla och det ena jobbet har skapat en vilja att söka sig till nästa. Det känns som att sluta cirkeln att bli vd för Swedfund. Vårt uppdrag är ju fattigdomsminskning genom hållbart företagande där har jag verkligen möjlighet att använda allt jag har lärt mig, säger hon. Just kombinationen civilsamhälle och näringsliv gör Anna Ryotts cv relativt ovanligt. När hon år 2007 valde att ta steget från reklamvärlden till FN:s barnfond, Unicef, var det många som undrade om man kunde göra så. Det hade länge varit vattentäta skott mellan dessa typer av verksamheter. Så är det inte riktigt längre. Enligt Anna Ryott är det allt fler som vågar hoppa mellan branscherna. Samtidigt har både civilsamhället och företagen förstått att de har mycket att lära av varandra. För tio år sedan tyckte jag att skillnaden var enorm. I dag är den betydligt mindre. Näringslivet har insett att det inte kan agera fritt från sin omvärld. Frågor kring miljö, socialt ansvarstagande, etik och moral har tvingats upp på ledningsoch styrelsenivå, säger hon. Globalt ansvarstagande har till och med blivit en del av företagens affärsstrategi, konstaterar hon. Speciellt hos de 2014 mars OmVärlden 67

4 utbildningsbilaga anna ryott företag som säljer konsumentprodukter. Enligt Anna Ryott är detta nödvändigt för att man ska kunna rekrytera framtidens talanger. I dag är det få som vill jobba i ett företag som inte bryr sig om mänskliga rättigheter, konstaterar hon. Och även från det civila samhällets sida finns det mycket att vinna på att närma sig näringslivet, menar hon. Civilsamhället och den offentliga sektorn har haft stora krav på sig att visa resultat och få in pengar från andra håll. Där har det också skett en professionalisering. Jag skulle säga att man har närmat sig varandra. Samtidigt finns det fortfarande kvar en misstänksamhet i det civila samhället mot näringslivet. Inte minst Swedfund har under de senaste åren utsatts för hård kritik från olika organisationer för ett antal investeringar som företaget har gjort. Denna kritik var något som Anna Ryott var medveten om när hon tackade ja till jobbet. Jag vet att det finns risker och att vi kan utsättas för kritik när vi gör investeringar i världens fattigaste och mest risk- fyllda länder. Det viktigaste är att ha verktygen för att försöka se till att det inte går fel. Om det går fel ska vi vara transparenta och rätta till det och berätta om hur man kan se till att det inte går fel igen, säger hon. Under senare tid tycker hon dock att denna misstänksamhet har minskat. Hon har också bjudit in representanter för civil- samhället till kontoret på Sveavägen. Den misstänksamhet som finns bygger ofta på en okunskap om varandra. Den är lika stor på alla sidor. Men den går ganska enkelt att överbrygga med samtal, säger hon. Anna Ryott är övertygad om att Swedfunds investeringar gör skillnad. Jag tror starkt på att jobbskapande är nyckeln till fattigdomsminskning. Det är därför jag är här. Jag vill bidra till att skapa jobb och justa arbetstillfällen. Sedan får man göra vad man kan för att undvika risker, säger hon. Som chef för Swedfund är Anna Ryott också en länk mellan näringslivet och staten. Även denna samverkan är viktig för de framtida ödesfrågorna, anser hon. Oavsett om det handlar om klimatfrågan eller fattigdomsminskningen behövs det ett samarbete mellan politiken och civilsamhället. Om vi ska kunna skapa globala partnerskap är det jättebra om vi förstår varandra. Då tror jag att det underlättar att fler har jobbat inom olika branscher och olika sektorer, säger hon. Nils Resare foto: Olof Holdar/Swedfund Sofie Hedman Frilansjournalist i Amman. Studerade Folkrätt i kris och konflikt på Försvarshögskolan. 33 utbildningar för dig som är engagerad i vad som händer i världen På Försvarshögskolan studerar de som kommer att förändra världen. 33 utbildningar för dig som vill bli undervisad av landets främsta experter och är engagerad i vad som händer i världen. Ansök senast den 15 april! fhs.se

5 Laira Nakafeero och Sanna Ström EN PRAKTISK VÄG TILL DRÖMJOBBET Är du intresserad av internationellt arbete och vill lära dig mer om detta på plats? Genom biståndsorganisationen We Effects praktikantprogram blir det möjligt. Praktiken sker hos våra samarbetsorganisationer runtom i världen och finansieras av Sida. Just nu söker vi dig med kunskap inom kommunikation, ekonomi, jordbruk, sociologi men även flera andra områden. Sista ansökningsdag är 6 april. Läs mer på www. weeffect.se info@weeffect.se Plusgiro:

6 utbildningsbilaga masterprogram Studier för en hållbar värld På masterprogrammet i hållbar utveckling på Uppsala universitet utforskar samhällsvetare och naturvetare världen tillsammans. Karin Lidström, som pluggar där, är nu på väg till Moçambique för andra gången. Att packa en enkel ryggsäck, köpa en biljett till ett land i Asien och inte närmare veta var man ska befinna sig det kommande halvåret. Det har blivit verklighet för många studenter som drömmer om att se världen innan vuxenlivet sätter i gång på allvar. Karin Lidström har också backpackat, och hon började redan vid sex års ålder när hon var med om att resa runt i Sydostasien. Mina föräldrar har alltid tyckt om att åka till ställen som inte tillhör de vanligaste turistresmålen. På så vis har jag fått upptäcka lite mer udda platser. Jag tror att mitt intresse för omvärlden startade redan där, när jag var barn och med egna ögon fick se hur världen utanför Sverige kan se ut. Karin Lidström bor i Uppsala, en klassisk studentstad med en lång tradition av utbildning. Vi träffas på Blåsenhus, ett av universitetets campus och platsen där Karin Lidström pluggar för dagen. Hon är där för att förbereda sin masteruppsats som hon just påbörjat. Det är den sista delen av ett tvåårigt masterprogram i hållbar utveckling. Utbildningen är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Programmet är tvärvetenskapligt och handlar både om miljöfrågor och sociala frågor. Första året ges bland annat en längre kurs om jordens resurser och om relationen mellan individen och samhället. För att kunna söka utbildningen krävs en kandidatexamen. Karin Lidström har sedan tidigare en pol kand-examen från Linköpings universitet, men den akademiska bakgrunden varierar eleverna emellan. Eftersom utbildningen är tvärvetenskaplig kan studenter med olika grundutbildningar söka till programmet. I Karin Lidströms klass finns både naturvetare och samhällsvetare och hon tycker att utbildningens styrka är just öppenheten för studenter med skiftande bakgrund och kompetens. Hon menar att det är viktigt att se saker ur olika synvinklar, någonting utbildningen möjliggör. Hållbar utveckling är att kunna förse den befolkning som lever i dag med vad den behöver, utan att för den skull riskera framtiden. Det finns inte ett, utan flera svar på hur vi ska göra för att uppnå det. Därför är det jättebra att en geolog och en statsvetare kan mötas och diskutera ihop. Vi har olika perspektiv på de frågor vi diskuterar och det får oss att tänka kritiskt. Utbildning i hållbar utveckling var inte Karin Lidströms plan från början, men efter att ha jobbat med Greenpeace under en period väcktes hennes intresse för miljöfrågor och deras inverkan på mänskligheten. Frågorna hör ihop, vilket utbildningen i hållbar utveckling belyser. Patrik Rönnbäck är programansvarig för utbildningen. Enligt honom finns det ett starkt samband mellan just miljö och de sociala aspekterna av ett samhälle. Inte minst inom globala frågor som klimat och fattigdomsbekämpning. Miljön är människocentrerad och en fråga som fattigdomsbekämpning är direkt kopplad till den. Det handlar bland annat om rättviseaspekter, som fördelningen av jordens resurser, eller att se till att vatten av god kvalitet finns tillgängligt för alla människor, säger Patrik Rönnbäck. Karin Lidström har länge haft ett intresse för global utveckling. Världen är komplex och hon tycker det är viktigt att bilda sig en egen uppfattning om olika frågor. Mina föräldrar har alltid diskuterat Karin Lindström. Läser masterprogrammet i hållbar utveckling vid Uppsala unversitet. foto: Jessica Segerberg 70 OmVärlden mars 2014

7 politiska ämnen och de har oftast tyckt olika. Det har inspirerat mig att försöka hitta mitt eget sätt att se på saker. Valet blev därför enkelt när Karin Lidström började andra året och fick välja mellan att fördjupa sig inom ett valfritt område eller att skaffa sig arbetslivserfarenhet genom att praktisera. Hon valde att resa till Moçambique där hon praktiserade på Sidas kontor på svenska ambassaden i Maputo. Där arbetade hon bland annat med att skriva rapporter om läget för mänskliga rättigheter i Moçambique och hur det har förändrats den senaste tiden. Det är ett av världens fattigaste länder och det har givetvis präglat befolkningen. Jag har studerat och jobbat ideellt med frågor som rör jämställdhet och är särskilt intresserad av det. I Moçambique finns det mycket att arbeta med när det gäller kvinnors rättigheter. Karin Lidström har nyligen kommit tillbaka till Sverige men hon stannar bara i några veckor. Hon har redan bokat en ny biljett tillbaka till Moçambique och den här gången är det masteruppsatsen som står i fokus. Den skriver hon på plats i landet där hon ska undersöka kvinnors rättigheter till markägande. Formellt har kvinnor rätt att äga och bruka jord, men samhällsstrukturen hindrar dem från att göra det. Om en kvinna förlorar sin man går hennes ägodelar till mannens bror. Det påverkar kvinnors självbestämmande och möjlighet att leva som ensamstående. Det innebär även en osäker försörjning för barnen. Det här är ingenting som gäller för hela landet, men det förekommer i vissa områden och jag vill vara på plats och intervjua kvinnor som påverkas. Trots att Karin Lidström vet att det är en tuff arbetsmarknad hon satsar på så känner hon sig positiv inför möjligheten att få jobb. Om man ser på hur världen ser ut och vilka orättvisor som råder så måste det finnas ett behov av personer med min bakgrund som arbetar för att förbättra situationen. Jag är dessutom intresserad av att jobba internationellt och skulle gärna göra det i framtiden. Även Patrik Rönnbäck ser möjligheterna för studenterna att jobba utomlands. Vid den senaste ansökningsomgången hade vi över åttio länder representerade. Studenterna får därmed ett stort kontaktnät runt om i världen. Oavsett var våra elever jobbar i framtiden så kommer det att ställas alltmer krav på en hållbar utveckling. Mitt tips till dem som vill in i branschen är att vara bred men att nischa sig på någonting. Då blir man gångbar på arbetsmarknaden. Isabel Gustafsson TIPS PÅ MASTERUTBILDNINGAR INOM UTVECKLING OCH GLOBALA FRÅGOR Göteborgs universitet: Master Programme in Global Studies, Master Programme in International Administration and Global Governance, Master Programme in Social Work and Human Rights Karlstads universitet: Masterprogram i globala mediestudier Karolinska institutet: Magisterprogrammet i global hälsa Lunds universitet: Master of Science programme in Global Studies, Master of Science Programme in Development Studies, Master Programme in International Development and Management, Masterprogram i samhällsvetenskap, Human Ecology Culture, Power and Sustainability, Masterutbildning i vattenresurshantering Malmö högskola: Global Political Studies, one-year master s programme, Communication for Development Stockholms universitet: Masterprogram i informations- och kommunikationsteknik för utveckling, Masterprogram i barnets bästa och mänskliga rättigheter, Masterprogram i globalisering, miljö och social förändring Umeå universitet: Masterprogram i krishantering och fredsbyggande Uppsala universitet: Masterprogram i freds- och konfliktstudier, Masterprogram i religion i fred och konflikt Göteborgs universitet/lunds universitet/uppsala universitet: Masterprogram i mänskliga rättigheter 10 POPULÄRA UTBILDNINGAR INOM GLOBAL UTVECKLING Kandidatprogram i global utveckling, Stockholms universitet (1 875/326)* Politices kandidatprogram, Uppsala universitet (1521/384) Kandidatprogram i freds- och utvecklingsstudier, Uppsala universitet (1 425/311) Kandidatprogrammet i globala studier, Göteborgs universitet (1 266/269) Kandidatprogram inom mänskliga rättighetsstudier, Lunds universitet (759/95) Internationella relationer, Malmö högskola (734/73) Internationella samhällsvetarprogrammet, inriktning globala studier, Linnéuniversitetet (691/86) Mänskliga rättigheter, Malmö högskola (617/54) Freds- och konfliktvetenskap, Malmö högskola (545/49) Internationellt arbete inriktning globala studier, Högskolan i Jönköping (524/95) *Totalt antal sökande HT13/ Antal sökande i första hand HT13 TIPS PÅ FOLKHÖGSKOLEUTBILDNINGAR INOM GLOBAL UTVECKLING Studierna kombineras ofta med en resa. Afrikalinjen, Birka folkhögskola, Ås, 1 år Afrika/Tanzania, S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö, 1 termin Demokrati och mänskliga rättigheter, Långholmens folkhögskola, Stockholm, 1 år Fred, ickevåld och ledarskap, Härnösands folkhögskola, Härnösand, 1 år Global förändring Hållbar värld, Albins folkhögskola, Landskrona, 1 år Global rättvisa med praktik i Latinamerika, Sörängens folkhögskola, Nässjö, 1 år Global rättvisa praktikantkurs till Indien och Latinamerika, Biskops Arnö, 1 år Internationell kurs Urfolk, Österlens folkhögskola, Tomelilla, 1 år Ledarskap för en hållbar värld, Röda Korsets folkhögskola, Stockholm, 1 år Spanska och internationellt utvecklingssamarbete, Skarpnäcks folkhögskola, Stockholm, 1 år Södra Afrika Reportage, Färnebo folkhögskola, Österfärnebo, 1 år Uppdrag världen För fred och mänskliga rättigheter, Röda Korsets folkhögskola, Stockholm, 1 år 2014 mars OmVärlden 71

8 Svalorna kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Bonde Söker frö Genom våra frögåvor stöttar du småskaliga bönder i Indien och Bangladesh samtidigt som du får fröer som du själv kan så. svalorna.org/webb-shop/ Ge bort en fröpåse för en bättre framtid! Det krävs kunskap och erfarenhet för att förvara utsäde på rätt sätt. Genom Svalornas partnerorganisationer i Indien och Bangladesh får småskaliga och marginaliserade bönder möjlighet att lära sig mer om allt från ekologiskt jordbruk, hur egna fröbanker kan startas till vilka rättigheter de har gentemot de lokala myndigheterna.

9 Portugisiska i Portugal INTERNATIONELLA KURSER TANZANIA hösten 2014 Generalrepetera inför internationella uppdrag! PÅ VÅRT KURSCENTER I NORRA Portugal ordnar vi genrepet inför ditt anförande på nästa internationella möte. Där ger vi dig de slagfärdiga uttrycken, synonymerna och därmed självförtroendet. Vi lockar dig att öva dygnet runt. Vid frukosten, på lunchen, kafferasten och under middagen samt vi umgänget på kvällen. Du får konversera, hålla tal, informera och argumentera. Allt med en egen lärare. PÅ VÅRT SPRÅKBRUK HÄR I DALARNA kan du få samma tvär-kulturella kommunikationsträning som i Portugal. INTENSIVTRÄNING även i engelska, tyska, spanska, franska, italienska och svenska. Fråga efter Lennart Öhnell för närmare upplysningar. PONTELINGUA ICL CENTRE FURUDAL INTERNATIONAL E-post: lennart.ohnell@furudal.com Tel: +46 (0) COSTA RICA musikutbildning med praktik läsåret Surfa in på sigfrid.se Vill du arbeta med internationell krishantering? Internationell kris- och konflikthantering, 180 hp grundutbildningsprogram vid Umeå universitet Ht 2014 Krishantering och fredsbyggande, 60/120 hp Masterprogram vid Umeå universitet, Ht 2014 Sista ansökningsdag den 15 april För mer information se

10 utbildningsbilaga internationell erfarenhet SÅ KOMMER DU UT I VÄRLDEN JOBBA MED BISTÅND: På Sidas hemsida finns information för dig som vill jobba inom bistånds- och utvecklingsbranschen. Här kan du läsa allt från vilken utbildning som krävs till hur du kan gå till väga för att få utlandserfarenhet. Jobba-med-bistand/ MINOR FIELD STUDIES (MFS): MFS-stipendier kan sökas av studenter som läst minst 150 högskolepoäng och inte påbörjat forskning. Syftet med stipendiet är att möjliggöra för studenten att samla information till sin uppsats eller sitt examensarbete för en kandidat-, magistereller masterexamen. Kontakta din institution för mer information eller besök: JUNIOR PROFESSIONAL OFFICER (JPO): Riktar sig till unga, välutbildade och engagerade personer som vill jobba inom internationella organisationer, främst FN. Mer information: Junior-Professional-Officer-JPO UTBYTE: De flesta svenska högskolor och universitet har utbytesavtal med andra universitet runt om i världen, vilket innebär att du som student har möjlighet att läsa delar av din utbildning i ett annat land. Hör efter med studievägledare/ utbyteskoordinatorer på din institution. Kom ihåg att söka i god tid då vissa länder kräver att de fått in ansökningarna runt ett år i förväg. VOLONTÄRARBETE: Möjligheterna att resa och arbeta som volontär i utvecklingsländer är många. På denna länk finns en lista över några av de organisationer som anordnar volontärresor: Bistand--utveckling/Engagera-dig/ Volontararbete/ SIDAS RESESTIPENDIUM: Kan sökas av studenter eller nyutexaminerade som antagits till praktikplatser inom internationella organisationer. Praktiken ska vara utomlands, obetald och vara längre än två månader. För mer information: se/sv/program-och-stipendier/program-a---o/sidas-resestipendium EU-PRAKTIK: EU erbjuder ett stort antal praktikplatser till universitetsoch högskoleutbildade till exempel på Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. Läs mer: about-eu/working-eu-institutions/ traineeships/index_sv.htm PRAKTIK INTERNATIONELLT: Genom UD kan man få praktik på svenska ambassader eller internationella organ som exempelvis Europarådet, OSCE eller FN-delegationen i New York. Det går att söka information om varje land på swedenabroad.com/. Till exempel Svalorna och Individuell människohjälp erbjuder praktikanttjänster på sina kontor ute i världen. Se: svalorna.org, och Föreningen för utvecklingsfrågor, Fuf, förmedlar också utlandspraktik: Folkhögskolor: Flera folkhögskolor har kurser där eleverna som del i utbildningen får åka på praktik i ett utvecklingsland. Läs mer om detta på sidan 71. BILATERALA BITRÄDANDE- EXPERTER: Administreras av Sida och vänder sig till unga akademiker under 33 år. Läs mer på Erasmus+: EU:s nya program gör det möjligt för personer inom EU att studera, praktisera, arbeta eller volontärarbeta utomlands. erasmus-plus/index_en.htm PRAKTIK I SVERIGE: Det finns stora möjligheter att få praktikplats inom bistånds- och utvecklingsbranschen i Sverige. Kontakta den organisation du är intresserad av. Sida rekryterar till exempel praktikanter genom Föreningen för utvecklingsfrågor: Kolla också: och: Välkommen att studera Utveckling och internationellt samarbete eller Miljö och utveckling hos oss på Södertörns högskola! Utveckling och internationellt samarbete, 180 hp, ger dig bred och nödvändig kompetens för att kunna bedriva kvalificerat utvecklingsarbete. Du kan välja mellan tre inriktningar: internationella relationer, internationell hälsa eller utvecklingsekonomi. Miljö och utveckling, 180 hp, är ett mångvetenskapligt program som ger en unik kombination av natur- och samhällsvetenskap för dig som vill ta täten mot ett hållbart samhälle. Vi erbjuder även det tvååriga masterprogrammet Master's Programme in Environmental Science som har tre olika inriktningar: Environment, Communication and Politics, Ecosystem Management och Infectious Disease Control. Du kan även välja mellan ett stort antal fristående kurser inom utveckling och internationellt samarbete och miljövetenskap, både på grund- och avancerad nivå. Ansök senast 15 april på

11 utbildningsbilaga karriärvägar Han pendlar mellan Sverige och Afghanistan foto: Linda Nyström Daniel Palin, 27, arbetade för försvarsmakten under ett halvår i Afghanistan. Han fick mersmak för landet och i dag jobbar han för Svenska Afghanistankommittén med både Stockholm och Kabul som sina arbetsplatser. I dag, på förmiddagen, var vi ute på stan och promenerade ett par timmar i nysnö och solsken. Det kunde ha varit vilken vinterdag som helst i Sverige men det är det inte. Daniel Palin är på plats i Kabul där han jobbar som programhandläggare för Svenska Afghanistankommittén, SAK. Han har arbetat där sedan våren 2012 och OmVärlden når honom via Skype. Jobbet fick han när han vände sig till organisationen för att söka sommararbete. Han blev i stället tipsad om att ansöka om ett vikariat som admini- stratör och började på SAK samtidigt som han inledde examensarbetet för sin utbildning. Det blev en intensiv vår med dubbelarbete, men det lönade sig i slutändan. Efter att vikariatet hade löpt ut erbjöds Daniel Palin en projektanställning och sedan en till, och så fortsatte det. Nu jobbar jag på biståndssamordningsenheten på SAK:s kansli i Stockholm. Man kan säga att vi sitter mellan Stockholm och Kabul. Verksamheten handläggs till största del på kontoret i Kabul men det behövs även en länk mellan länderna, eftersom många biståndsgivare till organisationen finns i Sverige. Svenska Afghanistankommittén är en biståndsorganisation som arbetar på plats i Afghanistan med bland annat utbildning, hälsa och landsbygdsutveckling. I Daniel Palins tjänst ingår resor både till Daniel Palin Kabul och till fältkontoren i landet, bland annat för att besöka olika projekt som organisationen arbetar med. Arbetsuppgifterna består även av att vara delaktig i ansökningar om bidrag och uppföljning av projekt. Vi jobbar mycket med landsbygden och alla projekt sker tillsammans med lokalbefolkningen genom ett lokalt byråd. Deltagarna i rådet får i uppdrag av samhället att tala för byn, till exempel var det ska byggas en skola eller ett nytt sjukhus. Arbetet i Afghanistan skiljer sig från Sverige. Det är ett oroligt land och det sker bland annat bombdåd och kidnappningar. Visst kan man råka vara på fel plats vid fel tillfälle, men jag känner mig inte rädd i vardagen. Vår närvaro i landet har ett starkt stöd från lokalbefolkningen och säkerhetsmässigt förlitar vi oss på det i stället för militärt stöd. Innan Daniel Palin började på SAK utbildade han sig på Stockholms universitet. Vid valet av studier ville han läsa någonting som kunde kombinera hans intresse för miljöoch utvecklingsfrågor. Det blev ett kandidatprogram i geografi som han sedan kompletterade med kurser i juridik och fredsoch konfliktkunskap. Utbildningen gav en bred bas, vilket hjälpte honom att få sitt nuvarande jobb. Det är främst förmågan att analysera som han tar med sig från universitetstiden, men även den teoretiska kunskapen som var en bra ingång för yrket. Däremot tror han inte man ska fundera för mycket på om den utbildning man valt exakt motsvarar framtida yrkesmål. Studier är en bra förberedelse för arbetslivet, men ingen blir fullärd. Visst är det bra att gå en utbildning inom det område man vill arbeta, men det mesta lär man sig senare, på plats. Daniel Palin har även tidigare yrkeserfarenhet som militärpolis i Afghanistan. Han erbjöds en tjänst på ett halvår i samarbete med försvarsmakten och tog en paus i studierna. Arbetet gjorde att han stack ut med sitt cv när han senare sökte jobb. Han menar att det är bra att ha någonting som gör att man utmärker sig, som en udda anställning eller hobby. Det viktiga är att den som läser kommer ihåg personen. Enligt Daniel Palin kan det vara svårt att ta sig in i biståndsbranschen eftersom den är omåttligt populär. Däremot är möjligheterna att arbeta med biståndsfrågor många och han poängterar att det finns en mängd utbildningar inom området. Därefter är organisationer, företag, universitet, tidningar och myndigheter bara några exempel på arbetsplatser för den som vill arbeta med utvecklingsfrågor. Man måste våga att inte vara snäv och aktivt leta efter andra alternativ bortom Sida och FN. Om man väl får in den berömda foten så finns möjlighet att växa i organisationen. Tidigare hade jag en chef som berättade om sin karriär. Han började den som ambassadchaufför och slutade som ambassadör. Isabel Gustafsson daniels 3 råd: 1. Ha inte bråttom och våga prova alternativa vägar för att nå dit du vill. 2. Skaffa dig utlandserfarenhet genom studier eller resande, det är alltid meriterande. 3. Bredda dig utanför studierna du vet aldrig vilka nya möjligheter du kan finna på ditt extrajobb, i din förening eller som volontär mars OmVärlden 75

12 GLOBAL LINJEN ÖPPET HUS 21 MARS Mänskliga rättigheter Med praktik i Nicaragua under läsåret Kursstart 18 augusti Ansök senast 15 april Öppet hus 29 mars kl Teologiska högskolan Stockholm För dig som vill studera Mänskliga rättigheter Kandidat- och masterprogram i mänskliga rättigheter Fristående kurser Uppdragsutbildning Sista ansökningsdag 15 april Rågången Nässjö Tel sorangens.folkhogskola@lj.se Teologiska högskolan Stockholm Åkeshovsvägen Bromma Tel ths@ths.se Global förändring - Hållbar värld En ett årig CSN-berättigad folkhögskolekurs. Terminsstart 25 augusti Upplev Indien och Bangladesh med oss! Du kommer att hänföras av Himalayas bergstoppar, mangroveskogen i Indiska oceanen och alla färgstarka människor. Södra Afrika Reportage Vi studerar sociala-, ekonomiska- och ekologiska samband hemma och på plats. Läs mer på

13 utbildningsbilaga karriärvägar Hon har hela världen som arbetsplats foto: Jessica Segerberg Från Uppsala universitet till Harvard och vidare till utrikesdepartementet. Mahyad Tavakoli, 30, står i dag mitt i världshändelsernas centrum och har redan hunnit med mycket av det hon tidigare drömde om. Ett genuint intresse för omvärlden, mänskliga rättigheter och folkrätt fick Mahyad Tavakoli att redan under sin juristutbildning sikta in sig på att bli diplomat. När jag började studera visste jag inte att det var den vägen jag ville gå, men jag började fundera på det ganska tidigt under utbildningen. Det verkade som det ultimata sättet att kombinera några av mina främsta intressen. Mahyad Tavakoli blev efter sin utbildning i Uppsala antagen till forskarstudier vid Umeå universitet. Där påbörjade hon sin doktorsavhandling om statsansvar för människorättsbrott i parallella rättssystem. Efter att ha fått ett Fulbrightstipendium som tog henne till Harvard för att fortsätta arbetet med avhandlingen, bestämde hon sig för att pröva söka in till diplomatprogrammet på utrikesdepartementet, UD. I dag jobbar Mahyad Tavakoli på UD:s enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt. Hennes huvudsakliga uppgift just nu är att koordinera arbetet med Rådet för mänskliga rättigheter som är ett av FN:s organ. En av orsakerna till att hon ville jobba inom UD var det dynamiska arbetsklimatet. Jag såg fram emot att få byta arbetsuppgifter och land kontinuerligt. Som diplomat är jag en av UD:s generalister vilket betyder att vi förväntas kunna jobba med väldigt många olika arbetsuppgifter. Mahyad Tavakoli tror att det är viktigt att rikta in sig på det man har ett brinnande intresse för. När hon under sin studietid hade bestämt sig för att jobba internationellt såg hon till att fortsätta läsa franska och spanska, och tog alla chanser att skaffa sig erfarenhet utomlands. Bland annat åkte jag som utbytesstudent till Nederländerna, jobbade i London och gjorde fältarbete i Indien och i Pakistan. Det är meriterande att ha studerat och arbetat utomlands, dessutom får man prova på det livet och se om det är någonting man trivs med. Diplomatprogrammet är det vanligaste sättet att få fast anställning på UD men för att bli antagen ställs höga krav. Bland annat får de ansökande gå igenom intervjuer med tre olika paneler, interaktionsövningar, ett intelligenstest, en djupintervju och ett stresstest som kallas för Inkorgsövningen. Testet går ut på att de sökande får låtsas vara nyanställda och ska gå igenom en mängd inkomna mejl. Under testet, som tar en timme, bedöms de ansökandes sätt att prioritera, hur de svarar på mejlen, hur de beter sig och vilka mejl de väljer bort. För den som inte gått diplomatutbildningen finns det andra vägar in i departementet. Man kan till exempel praktisera på UD i Sverige eller på en ambassad utomlands. Det är väldigt meriterande att ha jobbat eller utbildat sig utomlands och att man kan flera språk. Ofta har de som söker diplomatprogrammet en bred utbildning i grunden som statsvetare, jurist, eller ekonom och dessutom en särskild nisch. Mahyad Tavakoli Men utbildningen är inte avgörande utan det handlar väldigt mycket om vilken omvärldserfarenhet man har, säger Mahyad Tavakoli som förutom svenska har haft engelska som arbetsspråk i flera år och talar flytande persiska. Det har tagit många år och många olika arbetsuppgifter för Mahyad Tavakoli att ta sig dit hon är i dag. Bland annat har hon praktiserat både på Rådgivningsbyrån, som jobbar med att företräda asylsökande juridiskt, och på FN:s flyktingorgan UNHCR. Dessutom har hon deltagit i flera forskningsprojekt. Än i dag arbetar hon hårt. Många har en skev uppfattning om diplomatyrket. Man tror att det är mycket cocktailpartyn och tillställningar, men det är mycket hårt jobb och många arbetstimmar. Om man tycker att det är kul att jobba mitt i världshändelsernas centrum och flytta med jämna mellanrum så rekommenderar jag verkligen yrket. Stina Bergdal mahyads 3 råd: 1. Fördjupa dig i det du brinner för och låt det bli din nisch. 2. Sök alla möjligheter att studera, praktisera och arbeta utomlands. 3. Utveckla dina språkkunskaper mars OmVärlden 77

14 SiSta ansökningsdag 15 april Alexandra Blixt vill jobba med mänskliga rättigheter. Hon läser Internationellt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Vi erbjuder också kompetensutveckling för yrkesverksamma genom färdiga kurser och skräddarsydda utbildningar. Högskolan för lärande och kommunikation Högskolan I JönköpIng hlk.hj.se

15 utbildningsbilaga tips Så här imponerar du på rekryterarna Många drömmer om att jobba i bistånds- och utvecklingsbranschen. Därför kan jobben vara kniviga att få. Här delar experter från Sida, utrikesdepartementet, Forum syd och Röda Korset med sig av sina bästa tips. Ett intresse för tjänsten som lyser igenom. Det verkar vara kärnan till att faktiskt få de åtråvärda jobben. Och att man verkligen vill ha dem. Jag tror att alla rekryterare kan hålla med om att när man läser en ansökan vill man känna att personen vill ha just den här tjänsten hos just oss, säger Anna Bohe, HR-generalist på Forum syd. Hon förklarar att Forum syd alltid anställer utifrån en kravprofil, för att en ansökan ska vara intressant för dem måste kraven uppfyllas. Däremot vill jag påpeka att man inte behöver ha varit i branschen tidigare. Det viktigaste är att man har ett engagemang och ett genuint intresse för frågorna vi driver, och i organisationen, säger Anna Bohe. Johan Hansson, HR-strateg på Sida, säger också att de sökande måste vara medvetna om vilket jobb det är de söker. Vi lägger ner mycket kraft och energi på att beskriva arbetsuppgifterna i ansökan och vilka krav som finns. Sedan tycker jag också att ett cv ska vara snyggt och prydligt, inte för flashigt. Sida, Röda Korset och Forum syd påpekar att de jobbar objektivt när de ska tillsätta en tjänst. Någon som har kontakter ska inte ha större chans till jobbet än en person utan kontakter. Jag ska ju vara objektiv och jag skulle aldrig uppmana människor att uppge mig som kontakt för att få jobb lättare. Sedan är det klart att desto mer erfarenheter och kontakter desto lättare blir det för oss att dubbelkolla om personen faktiskt är bra på det den gör, säger Johan Hansson på Sida. Däremot säger Claes Ljungdahl, ansvarig för UD:s internationella rekrytering, kan det vara viktigt att verkligen ha träffat människor, men han brukar dessutom rekommendera sökande att synas på olika forum. Till exempel så kan man aktivt kommentera på olika organisationers bloggar och visa upp sig på det sättet. Tjänsterna tillfaller ofta personer som redan finns inne i systemet och därför är det viktigt att exponera sig. Valet av utbildning verkar inte spela någon större roll, allt beror på vilken tjänst det är som ska tillsättas. Att ha en examen väger däremot tungt i de flesta fallen. Akademisk utbildning behöver inte alltid vara helt avgörande. Ett allmänt råd är att välja en utbildning till ett yrke man är intresserad av, och sedan komplettera med arbetslivserfarenheter. För utlandsstationerade kan det också vara viktigt med tidigare utlandserfarenheter, säger Hanna Qvarnström, HR-konsult på Röda Korset. Just att ha tidigare erfarenhet från organisationsengagemang och liknande arbete verkar göra att chanserna förbättras. Forum syd säger att dokumenterad erfarenhet i vissa fall kan väga lika tungt som en examen. UD:s Claes Ljungdahl påpekar också att konkurrensen är tuff och därför är det bra att tidigt skaffa sig erfarenheter av utlandsarbete. Jag rekommenderar att man i tidigt skede går ut i miljön genom praktikprogram eller volontärarbete. Sedan är det viktigt att vara inne på rätt verksamhetsfält. Alla kunskaper behövs, men det gäller att veta vilket organ som behöver just SÅ KOmmer DU IN I FN-SYStemet FN:s stora antal olika organ har egna ansökningsprocesser, nedan följer ett antal länkar till några rekryteringssajter. Här lägger FN:s sekretariat upp alla sina lediga tjänster och praktikplatser: FN:s Young Professional Programme De ansökande ska vara under 32 år, ha en universitetsutbildning, prata flytande franska eller engelska och bo i ett av de länder som väljs ut årligen som deltagarländer. Man ansöker på sidan och de som väljs ut får genomgå både skriftliga och muntliga examinationer. aspx?viewtype=nce&lang=en-us FN:s Internship Programme Programmet har liknande krav som the Young Professional Programme. De ansökande måste prata flytande engelska eller franska och vara i slutet av sitt master- eller kandidatprogram. Länder man kan åka till är bland andra Etiopien, Schweiz, Libanon, Thailand, Chile och USA. lbw/home.aspx?viewtype=ip FN:s avdelning för personalärenden, ICSC, har samlat olika organs jobbportaler: includes/joblinks.asp Om du är intresserad av volontärarbete inom FN-systemet: En icke-officiell FN-sida som försöker att samla jobb från olika FN-organ på ett och samma ställe: din kunskap. Att vara handlingskraftig, att våga ta för sig, ha ett starkt intresse och öppenhet verkar vara viktiga egenskaper i branschen. Dessutom kan det vara viktigt att känna till sina styrkor och svagheter. Alla människor vet att ingen är bra på allt den gör. Att lyfta en svaghet kan ha en otrolig styrka i en intervjusituation. Det ger ett bra intryck att vara medveten om vad man är bra på och vad man är mindre bra på, säger Johan Hansson på Sida. Johan Hansson tycker Hos publiceras många lediga tjänster i den internationella biståndsbranschen. Här finns det en kort guide över FN:s anställningssystem: devex.com/en/articles/development-aid-careers-in-the-unitednations-system-what-you-needto-know. Lediga jobb och praktikplatser hos WHO: vacancies/en/ Lediga jobb och praktikplatser hos Unicef: employ/index.php Lediga jobb och praktikplatser hos unhcr, samt möjlighet att registrera sig i deras rekryteringsregister: 49c3646c491.html Lediga jobb och praktikplatser hos FAO: Geneva Graduate Study Programme Programmet vänder sig till personer mellan 23 och 35 år och är ett alternativ till praktik. Under programmet föreläser en rad FN-experter inom olika områden, kombinerat med gruppstudier. Programmet äger rum i Genève de tre första veckorna i juli. Kunskaper i franska och engelska är en förutsättning då ingen tolkning finns. också att ett kort avsnitt om fritidsintressen kan vara bra att ha med i sin ansökan. Även om det inte är relevant för tjänsten tycker han att det skapar lite liv. Det viktigaste i själva ansökan verkar däremot vara att den är tydlig och strukturerad. Det finns inget rätt eller fel sätt att skriva ett cv på. Det viktigaste är att jag som läser det får en bild av dig och dina erfarenheter, på ett enkelt och överskådligt sätt, säger Hanna Qvarnström på Röda Korset. Stina Bergdal 2014 mars OmVärlden 79

16 Röda Korset är världens största mänskliga nätverk. Röda Korsets Folkhögskola är en del av detta nätverk. Röda Korset lindrar och förhindrar mänskligt lidande. Det syftet har våra utbildningar också. Genom att ha en tonvikt på mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald och antidiskriminering vill vi bidra till en ökad förståelse i världen. AGERA UTAN ATT DISKRIMINERA FAIR TRADE LEDARSKAP FÖR EN HÅLLBAR VÄRLD DOKUMENTÄR I VÄRLDEN UPPDRAG VÄRLDEN SÖK SENAST 15 APRIL

17 utbildningsbilaga karriärvägar Cyklade in i branschen från folkhögskolan foto: Michael Cederfjärd Ett års studieuppehåll blev snabbt till flera års yrkeserfarenhet. Johan Brattström, 28, älskar inte bara att arbeta med utvecklingsfrågor, han har även cyklat genom hela Sverige för att prata om det. Johan Brattström har egentligen ett studieuppehåll att tacka för sin väg in i branschen. Under sin tid som miljövetarstudent i Linköping valde han att göra någonting annat ett tag och påbörjade en kurs på Färnebo folkhögskola. Eftersom kursen var praktikbaserad fick han spendera fyra och en halv månader i Sydafrika. Där jobbade han och hans klasskamrater i projekt med olika organisationer. Efter praktikperioden återstod en del av kursen som innebar att åka runt i Sverige och undervisa om arbetet i Sydafrika. Johan Brattström och en av hans klasskompisar valde att ta sig runt på ett lite annorlunda sätt, speciellt med tanke på att det var november när resan började. Det var min kompis idé att vi skulle cykla genom Sverige på en tandemcykel. Han gillar lite extrema grejer och jag hakade på. De första hundra milen cyklade vi i snö. Vi var inte så väl förberedda och hade en väldigt dålig cykel. Vi fick lämna in den hela tiden och till slut blev det många silvertejpslösningar. Cykelresan från Treriksröset till Smygehuk blev däremot inte enbart en annorlunda erfarenhet. Det gav också en tändning, innan hade jag inte sett det här som någon form av karriär utan mer som ett engagemang, säger Johan Brattström. Att gå på folkhögskola för att komma in i branschen är någonting som Johan Brattström verkligen tror på, speciellt som en komplettering till universitetsstudier. Det är viktigt att inte bara se till universitetens korridorer, utan att kolla på folkhögskolornas utbud av praktikkurser. På det sättet får man kontakter på plats i regionen man är intresserad av. Där tycker jag att folkhögskolorna verkligen har lyckats. Arbetet i Sydafrika och cykelresan genomfördes bland annat i samarbete med Afrikagrupperna. En organisation som Johan Brattström tidigare hade hört talats om, men först då fick erfarenhet av. När praktiken var avslutad började han engagera sig ideellt i organisationen. Efter tre år i styrelsen, ett försök att fortsätta plugga, ett nytt jobb på det ekologiska fairtradeföretaget Biofood och flera resor till Sydafrika blev hans sambo antagen på universitetet i Namibia. Då började jag höra med mina kontakter om det fanns någonting jag kunde göra där nere. Det visade sig att kontraktet för Afrikagruppernas koordinatör i Namibia just skulle gå ut. På grund av en omorganisering blev det en övergångsfas där det passade bra för mig att åka ner och hjälpa till. Sedan november bor Johan Brattström i staden Windhoek och jobbar som programhandläggare för Namibia och Sydafrika. Hans kontrakt med Afrikagrupperna har förlängts till ett år och i slutet av februari flyttar han till Sydafrika för att fortsätta sitt arbete där. Att han inte har någon examen ser han inte som ett hinder utan han känner sig väl kvalificerad för det arbetet han gör i dag. Jag har varit engagerad i de här frågorna länge och har haft mycket att göra med Afrikagrupperna, så jag känner mig absolut som en tillräcklig resurs. Vad han ska göra när kontraktet går ut är fortfarande lite osäkert. Just nu är han tjänstledig från sitt andra jobb på Biofood, men efter att ha arbetat med Afrikagrupperna har han fått mersmak och skulle gärna fortsätta arbeta på samma sätt. Jag är i valet och kvalet att studera klart, det beror lite på arbetsmarknaden. Jag vet inte vilka möjligheter jag har i den här branschen utan någon examen, även om jag har fått väldigt mycket arbetserfarenhet genom det här och mitt tidigare jobb, säger Johan Brattström. Stina Bergdal Johans 3 råd: 1. Gå inte bara universitetsvägen utan tänk på folkhögskolornas utbud av praktikantkurser. 2. Gör din praktik i en region där du vill jobba i framtiden, det skapar värdefulla kontakter. 3. Engagera dig ideellt, framför allt för att lära dig hur en organisation fungerar mars OmVärlden 81

18 FRED, ickevåld, ledarskap Ettårig distanskurs med fem veckors fältstudier i ett internationellt konfliktområde. Fredshistoria. Strategiskt ickevåld. Mänskliga rättigheter. Start 20 augusti. Sök nu senast 15 april. hfs.se Are you interested in working with international development? Peace and Development studies focuses on conflicts, security, poverty and development and the linkages between them. The subject can be studied in a range of different programmes and courses: Peace and Development Programme Peace and Development Work, Master Programme International Social Sciences Programme with specialization Global Studies Undergraduate Courses Read more at Lnu.se/FRU

19 Föreläsningar. Utbildningar. Processledning. Demokratiska mötesformer. Ledarskap. Metoder för inflytande och delaktighet. Interested in global issues? Vi kan demokrati i praktiken. The Master s Programme in Globalization, Environment and Social Change addresses underlying social factors for natural disasters and economic, demographic and political processes. We welcome students from social or natural sciences who want to broaden their understanding of global environmental and social processes. Apply no later than 15th April! DemokratiAkademin har omsatt demokrati och mänskliga rättigheter i praktiken sedan Vi samverkar med kommuner, skolor och frivilligorganisationer över hela Sverige. Står er verksamhet näst på tur? E-post: anette@demokratiakademin.se Telefon Department of Human Geography Praktikantprogram Skriva Biståndsdebatt Blogg Erfarenhetsutbyte Utrikeskorrespondenter Engagemang Aktiv Mentorskapsprogram Seminarier Film mv Plattform Learning by doing Praktisk erfarenhet Internationellt samarbete Podcasts Kompetensutveckling Kunskap Projektledning Kommunikation Meriter Nätverk Vill du lära dig mer om globala utvecklingsfrågor? ah na GaP P t nik a kr n nr r d S ell ng MAn n KA h nn KRö K jan ger A dz chl AzeRBär gen l vet es D rn gang a mo sto Den A öj in ghan mer i g r g äkr l örs Ie t n ap r ma s hur m Die fr a Strö f Ch estn in AynR n Au jäkag thi L a om eln et frih Burm a age: afrik porterövrar t re n StOrbr as lie hur ER 4 ade ra nd d li nga r örhan M IL JÖ NNO ON VATI S da från est hopp i Prot Ström er Går Chef e ma ed n g s [ ve OM en nr ek tan HanI på n e et bombar vud lvmord n ste rn d dsm un m s ån nterv öm rsta engstr i lev nte rak pp de mutor ud sto venska [sveriges ledande magasin om globala frågor] nn OrF na t a HEl k öni ings rosldicin me e ca mme enn um es o o t e ow d o Wha d wa s ar at o nt g ly nde i a e a e on o g t e e deb 0 5 i xp re a e l 4 20 N R Ä LD 3 om g a i ARNA NN EBY A M LLE FN U ROT Å ILL DOMEN FA TIG BL X NESTOR HANS TNING NEDRUSA TION EN FULL L KT SEX NF UD -KO DET T LL T B S ÅN STOPPA LÄNDER A SONS BU RM BENGTS PER JE EST PS! 4 99:- a fr o a 9 SEK HE N g I MAL I ASK Bara fö s om ä r r d i g studen t nr RIGET TER K D VÄ RL AN EF HEL A FR ÅN RE DECKA Studenterbjudande: PRENUMERERA Få hela världen för 99:- Kontakta: gun.andersson@omvarlden.se

20 Posttidning B Begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan. Returadress: OmVärlden c/o Arenagruppen saltmätargatan STHLM Sida PartnerShiP Forum Kursprogram våren 2014 The environmental lens mars The course gives you a creative method to help you analyse a program/project/organisation from an environmental perspective. Target Group: Personnel and their field staff within Swedish agencies, civil society organisations and private sector organisations. Course Language: English results-based management (rbm) 2-3 april Kursen avser att lägga grunden för arbete med RBM som styrverktyg i samarbete med Sida. Fokus är på planering och genomförande. Målgrupp: Personal inom myndigheter. FörBeredelsekurs För Junior professionals officers (Jpo), BilaTerala BiTrädande experter (BBe) och special assistants To The resident coordinators (sarc) 7-11 april Kursen ger en praktisk och teoretisk grund inom utvecklingssamarbete inför kommande uppdrag. Målgrupp: Personer som blivit rekryterade till Sidas utbildningsprogram JPO BBE och SARC. ÅTerTräFF För minor Field studies (mfs-stipendiater) 9-10 april Under två dagar får du chansen att byta erfarenheter med andra stipendiater. Berätta om dina upplevelser och ta del av andras. Du får även tips om att komma vidare inom utvecklingssamarbetet. Målgrupp: Stipendiater inom Minor Field Studies som gått Sidas förberedelsekurs och som fått sin uppsats godkänd. riskhantering april Denna workshop avser att lägga en stadig grund för arbete med riskanalys som ett planerings- och styrverktyg i biståndsprojekt. Målgrupp: Personal inom civilsamhällets organisationer. redr s essentials of humanitarian practise 5-9 maj This course provides participants with an understanding of the complexity of the international relief system and legal framework for humanitarian assistance and also highlights some of the dilemmas faced by humanitarian workers. Target Group: Personnel within Swedish CSOs, government agencies and private sector including their field staff working in or entering the humanitarian sector. Course Language: English FörBeredelsekurs För praktikanter maj & Juni Kursen ger en fördjupad bild av globala rättvisefrågor och olika former av svenskt utvecklingssamarbete. Målgrupp: Praktikanter från organisationer i civilsamhället som fått stipendie genom praktikantprogrammet. ÅTerTräFF För praktikanter maj Under två dagar får du chansen att byta erfarenheter med andra stipendiater. Berätta om dina upplevelser och ta del av andras. Du får även tips om att komma vidare inom utvecklingssamarbetet. Målgrupp: Stipendiater inom praktikantprogrammet som gått Sidas förberedelsekurs och som gjort praktik. För mer information och fler kurser, besök Sida Partnership Forum är Sidas kursgård och en viktig mötesplats för nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte kring aktuella frågeställningar inom utvecklingssamarbetet. Kurserna vänder sig till svenska aktörer som arbetar med bistånd på olika sätt och till unga som fått stipendier genom Sida eller som blivit antagna till något av Sidas utbildningsprogram.