Minoritetsskyddet i ABL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minoritetsskyddet i ABL"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2008 Minoritetsskyddet i ABL Ett fulländat skydd för enskild aktieägare? Författare: Mattias Nilsson Handledare: Magdalena Giertz

2

3 Sammanfattning Denna uppsats behandlar minoritetsskyddsreglerna i aktiebolagslagen och vilka skydd de ger en enskild aktieägare. Syftet är att undersöka aktiebolagsrättens regler till skydd för minoriteten på bolagsstämman med särskild inriktning på minoritetsskyddets betydelse för enskilda aktieägare i publika bolag. En avslutande diskussion kommer att behandla huruvida minoritetsskyddet behöver utvidgas för den enskilde aktieägaren. Denna uppsats använder sig av en klassisk rättsdogmatisk metod för att fastställa de lege lata och detta genom att studera lagstiftning, praxis, förarbeten och doktrin. Minoritetsskyddsreglerna som finns i aktiebolagslagen kan delas upp i klassiska och individuella. De klassiska skydden utgår antingen ifrån tio-procentsregeln eller att det krävs en majoritet på 2/3 av rösterna på en bolagsstämma. Tio-procentsregeln går ut på att minoriteten minst måste ha tio procent av aktiekapitalet för att kunna åberopa vissa skydd och det kan exempelvis vara att utse en extra revisor som granskar bolagets årsredovisning och bokföring. De individuella minoritetsskyddsreglerna är av den karaktären att det räcker att en aktieägare innehar en aktie för att kunna utnyttja dessa regler. Likhetsprincipen och generalklausulerna är exempel på regler som en enskild aktieägare kan åberopa och detta utan krav på aktieinnehavets storlek. Slutsatsen är att minoritetsskyddsreglerna bör utvidgas och detta genom två förslag som arbetats fram i analysen. Det första förslaget är att sänka tio-procentsregeln och det andra förslaget är att underlätta för en minoritet att klandertala ett stämmobeslut. 3

4 Förkortningslista ABL Aktiebolagslagen (2005:551) Prop. SOU Regeringens proposition Statens offentliga utredningar ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) 4

5 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNING METOD AKTIEBOLAGSLAGEN AKTIEBOLAGETS UTFORMNING SKYDDSÄNDAMÅL Borgenärsskyddsregler Klassiska minoritetsskyddsregler Individuella minoritetsskyddsregler Likhetsprincipen och generalklausuler Vinstsyfte Jäv på bolagsstämma Rättsverkan av beslut i strid med likhetsprincipen, generalklausulen, vinstsyftet eller jäv Klander av stämmobeslut Tvångsinlösen av aktier SÄRSKILDA REGLER FÖR PUBLIKA BOLAG Bakomliggande syften till uppdelning mellan privata och publika bolag Skillnader mellan privata bolag och publika bolag Typexempel på regler för publika bolag ANALYS LÄMPLIG BALANS AV MINORITETSSKYDDET PUBLIKA BOLAG OCH SÄRSKILDA REGLER PROBLEM MED KLANDERTALAN AVSLUTANDE KOMMENTARER KÄLLFÖRTECKNING

6 6

7 1. Introduktion Introduktionskapitlet inleds med en bakgrund om bolagsformen aktiebolag och dess bolagskategorier och fortsätter med studiens syfte och metod. 1.1 Bakgrund Det råder inget tvivel om att en del av den svenska befolkningen någon gång har investerat i aktier i förhoppning att kunna tjäna ihop kapital för att kanske göra den där drömresan eller för att helt enkelt tjäna pengar. Det leder till en grupp aktieägare som har en liten del i bolaget och som själva inte har något inflytande på en bolagsstämma, detta på grund av ett antal andra aktieägare som har majoritet. Den enskilde har då investerat sitt kapital i ett bolag där den inte kan vara med och fatta avgörande beslut. Detta behöver dock inte vara något negativt så länge aktieägaren får avkastning på sitt satsade kapital är den troligen nöjd, men om det finns intressen bland majoriteten som åsidosätter viljan hos den som är i minoritet uppkommer problem. Ska då den enskilde aktieägaren bara rätta sig i ledet och följa det som majoriteten har bestämt eller finns det lagar som kan skydda den enskilde aktieägaren? Aktiebolagets konstruktion bygger på majoritetsprincipen där aktieägare med majoriteten av rösterna har makten vid en bolagsstämma. Det skapas alltså en situation med två parter som inte är jämbördiga. Denna situation har resulterat i att det finns särskilda minoritetsskyddsregler i aktiebolagslagen (2005:551) som finns till för att skydda minoritetsägares intressen. Minoritetsskyddet har inte bara betydelse för aktieägarna utan även för näringslivet då reglerna skapar en tillit till den svenska aktiemarknaden vilket kan bidra till fler investerare. Aktiebolag är en vanlig bolagsform i Sverige och 2007 fanns det cirka aktiebolag. 1 Det är stor variation på dessa aktiebolag, allt från globala företag till små verksamheter som drivs av familjer, men det finns grundläggande regler som berör alla aktiebolag oavsett storlek och karaktär. Dock har det hävdats att förutsättningar och behoven skiljer sig i så hög grad mellan företag av olika storlek att det är nödvändigt med två olika lagstiftningar. EU:s bolagsrätt utgår ifrån att det kan finnas två kategorier av aktiebolag, den ena kategorin omfattar större bolag med stor spridning av aktierna medan den andra kategorin innefattar små eller medelstora bolag som har ett mindre antal ägare. EG-rätten införlivades genom Sveriges undertecknande av EES-avtalet och harmoniseringen med EG-rätten var ett motiv till att införa en motsvarande indelning i två bolagskategorier. Detta får sitt uttryck i aktiebolagslagen där skillnaden görs på privata och publika företag, där privata är kategorin för små och medelstora företag och publika är för större bolag. Det som skiljer dessa kategorier är att publika företag har särskilda regler som endast innefattar dem och detta för att få en så flexibel och enkel lagstiftning som möjligt. 2 1 Bolagsverkets Hemsida (http://bolagsverket.se/om_bolagsverket/statistik/index.asp) 2 Prop. 2004/05:85, s

8 1.2 Problemformulering Det kan uppstå en konflikt mellan majoritets- och minoritetsägare, exempelvis om majoriteten vill driva igenom ett bonussystem som missgynnar minoriteten genom en ojämn fördelning av vinsten. Det finns olika typer av regler som minoriteten kan stödja sig på men majoriteten kommer alltid att ha en viss handlingsfrihet som behövs för att bolaget ska kunna drivas effektivt. De minoritetsskyddsregler som lagfästs i aktiebolagslagen har olika utformning och vissa kräver att minoriteten representerar minst 1/10 av samtliga aktier i bolaget. Denna typ av regel kan dock inte åberopas av en enskild aktieägare som har mindre andel av aktierna än det. Det finns alltså färre regler åt de aktieägare som har liten del i bolaget och skyddet blir således svagare. I publika företag finns det oftast ett stort antal aktieägare som har satsat olika mycket kapital och det är främst här som minoritetsfrågan blir intressant, och det gäller främst när minoritetsägare som har så liten del i företaget att de inte kan åberopa de minoritetsskyddsregler som kräver minst 1/10 av samtliga aktier. Ett av syftena med ett publikt företag är att företaget, vid kapitalanskaffning, får vända sig till allmänheten vilket skapar en situation där vem som helst kan köpa aktier. Det uppstår då ett stort antal aktieägare som blir minoriteter och inte har någon makt att utöva vid en bolagsstämma om de inte går ihop och röstar samstämmigt. Detta skapar en situation där en stor grupp aktieägare som äger en liten del i företaget inte kan påverka bolagets förehavanden och som ligger till grund för aktieägarens avkastning på investeringen. Det finns en risk att dessa aktieägare blir nonchalerade och att majoriteten missbrukar sin makt vilket leder till att minoriteten blir åsidosatta. Är minoritetsskyddsreglerna tillräckligt omfattande och skyddande för en enskild aktieägare som motsätter sig ett beslut från majoriteten i ett publikt bolag? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka aktiebolagsrättens regler till skydd för minoriteten på bolagsstämman med särskild inriktning på minoritetsskyddets betydelse för enskilda aktieägare i publika bolag. En avslutande diskussion kommer att behandla huruvida minoritetsskyddet behöver utvidgas för den enskilde aktieägaren. 1.4 Avgränsning Denna uppsats kommer endast att innefatta aktiebolag som är publika men som inte är marknadsnoterade. 1.5 Metod Denna uppsats använder en klassisk rättsdogmatisk metod för att fastställa de lege lata 3 och detta genom att studera lagstiftning, praxis, förarbeten och doktrin. Uppsatsen avslutas med en analys de lege ferenda 4. 3 Gällande rätt 4 Lag som bör gälla i framtiden 8

9 2. Aktiebolagslagen Detta kapitel inleds med att kort beskriva aktiebolaget som bolagsform för att sen djupare gå in på skyddsändamålen med ABL med fokus på minoritetsskyddsreglerna. Avslutningsvis redogörs aktiebolagskategorin publika bolag. 2.1 Aktiebolagets utformning ABL finns till för att reglera bolagsformen aktiebolag vilket framgår i 1 kap 1. Aktiebolaget kännetecknas av att de som deltar i bolaget, aktieägarna, inte är personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser. Denna frihet från personligt betalningsansvar balanseras av ett flertal regler som är till för att skydda olika intressenter till bolaget, exempelvis borgenärer är en grupp som skyddas genom att det alltid ska finna en viss marginal mellan tillgångar och skulder, även kallat aktiekapital. Aktiebolagsformen ger aktieägarna möjlighet att driva verksamheten utan att riskera mer än det inskjutna kapitalet. Ett utmärkande drag med aktiebolag är att andelarna i företaget normalt är fritt överlåtbara och kan spridas till ett stort antal individer. Detta bidrar till att underlätta finansieringen genom att betydande kapital kan uppsamlas via små bidrag från ett stort antal investerare som vet att de kan dra sig ur aktiebolaget när de vill använda sitt kapital till andra ändamål. 5 Makten i ett aktiebolag grundar sig på majoritetsprincipen där enkelt sett flest röster vinner. Detta förhållningssätt har en logik då det är omöjligt att kräva att samtliga aktieägare ska vara överens om ett beslut. Majoriteten får alltså makten att bestämma vad som skall anses vara bäst för bolaget. Lagstiftaren har dock varit tvungen att stifta en rad olika begränsningar i majoritetens makt i syfte att skydda minoriteten. Motivet till minoritetsskyddsregler är framförallt att ge en enskild aktieägare ett tillfredsställande skydd för annars skulle det kunna bli alltför riskabelt för en person att investera pengar i ett bolag, där han skulle komma i en minoritetsställning. Allmänheten skulle då dra sig för att placera kapital i aktier vilket skulle skada näringslivet. Ett minoritetsskydd är alltså en förutsättning för att aktiebolaget skall vara fullt användbart som bolagsform Skyddsändamål Borgenärsskyddsregler Ett av de viktigaste borgenärsskydden är reglerna vid värdeöverföringar från ett bolag och de tillgodoses genom att utbetalningar som är tillåtna enligt ABL omgärdas av regler som på olika sätt begränsar utbetalningarnas omfattning. Dessa regler är tvingande och kan alltså inte röstas bort ens med samtliga aktieägarens samtycke. 7 5 Prop. 2004/2005:85, s Skog, R, Rodhes aktiebolagsrätt, s Prop. 2004/2005:85, s

10 En första regeln skall tillämpas när vinstutdelning till aktieägarna äger rum. Den innebär att det finns restriktioner i utdelningens storlek och det är att vinst inte får utbetalas om det efter utbetalningen saknas full täckning för bolagets aktieägare. Det är detta som ligger bakom lagens uttryck att aktiekapitalet utgör bundet kapital. En ytterligare regel vid vinstutdelning är beloppsspärren som reglerar att vinstutdelningen inte får innebära att bolagets bundna egna kapital tas i anspråk. Vidare finns koncernspärren och den har betydelse om bolaget är moderbolag i en koncern och upprättar koncernredovisning, då utdelningen inte får ta i anspråk koncernens bundna egna kapital. En annan regel är försiktighetsregeln som går ut på att vinstutdelningen inte får ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed Klassiska minoritetsskyddsregler Det finns ett antal klassiska minoritetsskyddsregler som är stadgade i ABL och de utgår antingen ifrån tio-procentsregeln eller att det krävs en majoritet på 2/3 av rösterna på en bolagsstämma. När det gäller tio-procentsregeln innebär den att minoriteten minst måste ha tio procent av aktierna för att kunna åberopa vissa skydd som exempelvis att kunna utse en extra revisor som granskar bolagets årsredovisning och bokföring. En annan situation är vid kallande till en extra bolagsstämma där det också krävs en tiondel av samtliga aktier. Ytterliggare regler som finns kräver 2/3 av rösterna på en bolagsstämma för giltigt beslut och en sådan regel reglerar företrädesrätten. Vid nyemission av aktier har varje aktieägare företrädesrätt till att teckna nya aktier i förhållande till sitt tidigare aktieinnehav, detsamma gäller vid emission av teckningsoptioner och konvertibler. Detta återfinns i 13:1 för aktier, 14:1 för teckningsoptioner och 15:1 för konvertibler i ABL. Denna företrädesregel kan sättas ur spel genom att bolagsstämman i emissionsbeslutet ger avvikande föreskrifter om vilka som skall få rätt att teckna aktier. För ett beslut om att avvika från aktieägares företrädesrätt ska bli giltigt måste minst 2/3 av såväl de angivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna rösta för beslutet. 9 Fusion är ett annat område som kräver samma majoritet som avsteg från företrädesrätten. Fusion kan ske mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera överlåtande bolag på den andra, det kan också ske mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt, övertagande bolag. Ytterliggare en skyddsregel är den som avser uppdragen för bolagets verksamhet genom föreskrift i bolagsordningen. Det kan vara tänkbart att förbjuda varje ändring av bolagsordningen utan samtycke av samtliga aktieägare. En sådan regel skulle motiveras med att den som tecknar aktier i ett bolag med en viss organisation och ett visst ändamål inte ska behöva tvingas att delta i en verksamhet av helt annan karaktär än den som han satsade kapital ifrån början. Dock skulle en sådan regel bli ett hinder för aktiebolagen vid anpassning efter förändrade förhållanden inom den ekonomiska världen och på så sätt skapa en ohållbar situation. Det är därför nödvändigt att tillåta en majoritet inom bolaget att besluta om ändringar i bolagsordningen. Den framförda synpunkten för ett förbud är ändå tillgodosedd inom ABL då det krävs kvalificerad 10 majoritet för ändring av bolagsordning och att kraven på majoritetens storlek skärps desto mer ingripande ändringarna är. Det går så långt att i vissa fall krävs det att samtliga närvarande aktieägare enhälligt röstar för ett beslut vid en bolagsstämma och att 9/10 av samtliga aktier är representerade på bolagsstämman. Ett sådant 8 Prop. 2004/05:24, s Skog, R, Rodhes aktiebolagsrätt, s /3 av rösterna på bolagsstämman 10

11 fall är när bolagsstämman ska besluta om verksamhet helt eller delvis ska ha ett annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna. 11 De klassiska minoritetsskyddsreglerna är omöjliga att åberopa för en enskild aktieägare som endast har en liten del av aktiekapitalet och inte kommer upp i tio procent av aktiekapitalet eller kan stoppa ett beslut som kräver 2/3 av rösterna på en bolagsstämma. Detta leder till att fokus i denna uppsats ligger på den enskilda aktieägaren och dennes minoritetsskydd vilket leder till att det blir naturligt att begreppet minoritet kommer ha en betydelse som går ut på att minoriteten har ett litet antal aktier. Vilket i sin tur gör att minoritetsskydden som finns för den som har mindre än 1/10 av samtliga aktier kommer att granskas i kommande avsnitt vilket ligger i linje med uppsatsens syfte Individuella minoritetsskyddsregler Likhetsprincipen och generalklausuler Likhetsprincipen finns lagstadgad i ABL och närmare bestämt i 4:1 ABL där det står att alla aktier har lika rätt i bolaget. Denna likhetsprincip har sitt ursprung redan från 1800-talet men fick i och med 1944 års aktiebolagslag en utformning som liknar dagens. 12 Principens innebörd kan uttryckas som att varje aktieägare i förhållande till andra aktieägare har anspråk på att bibehålla den rättsställning som tillkommer honom enligt lag eller bolagsordning. I vissa fall medger dock ABL att likhetsprincipen kan underlåtas. Exempelvis kan beslut genom ändring av bolagsordningen rubba det inbördes rättsförhållandet mellan aktier och därigenom försämra den rätt som tillkommer vissa aktier eller visst slag av aktier. 13 Det var i och med 1944 års aktiebolagslag som införandet av de så kallade generalklausulerna skedde. Det ledde till att likhetsprincipen som tidigare var standarden gentemot vilka olika ifrågasatta kommersiella förfaranden skulle bedömas, och då som en fråga om huruvida ett otillåtet avsteg i betydelsen fördel eller nackdel skett från likhetsprincipen, inte längre utgjorde denna standard. 14 Det blev istället generalklausulerna som tog över den rollen och de återfinns idag på två ställen i ABL, i 7:47 och 8:41 1st: Bolagsstämman får inte fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare. Styrelsen eller någon ställföreträdare för bolaget får inte företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare. Generalklausulerna är till för att skydda aktieägare mot beslut som innebär att någon bereds fördelar som är till nackdel för bolaget. I ABL stadgas det en allmän inskränkning i dels bolagsstämman, dels styrelsen och verkställande direktörs befogenhet, detta genom att beslut inte får fattas som är ägnat att ge aktieägare eller någon annan otillbörlig fördel och som samtidigt är till nackdel för bolaget. Generalklausulerna kan bli tillämpliga på alla slags 11 Skog, R, Rodhes aktiebolagsrätt, s Svernlöv, C, Aktiebolagslagens minoritetsskydd, s Johansson, S, Nials Svensk associationsrätt, 149 ff 14 Svernlöv, C, Aktiebolagslagens minoritetsskydd, s

12 bolagsstämmobeslut, alltså även sådana beslut som kräver särskilda krav på majoritet. En typisk situation där generalklausulerna blir tillämplig är vid värdeöverföring till annan än aktieägare. Det ska dock påpekas att generalklausulerna endast är tillämplig på åtgärder som är till nackdel för bolaget, vilket leder till att åtgärder som är till fördel för utomstående eller aktieägare men som inte är till någon nackdel för bolaget faller utanför generalklausulernas tillämpningsområde Vinstsyfte ABL fastslår att som grundprincip är aktiebolagets syfte att generera vinst som ska fördelas lika mellan delägarna. På så sätt skyddas aktieägarna mot att företagsledningen använder bolagets resurser till verksamhet som inte främjar aktieägarna. Ledningen får heller inte starta en verksamhetsgren som inte kan förväntas generera vinst. Andra situationer kan vara att en majoritetsaktieägare vill återinvestera vinsten i bolaget eller använda bolagets vinst till andra saker än utdelning, exempelvis stödja forskning. För att detta ska gå igenom krävs det då att samtliga aktieägare samtycker till ett beslut som strider mot vinstsyftet. Denna regel finns i ABL för att skydda de aktieägare som har en liten post i företaget. Dock kan vinstsyftet under vissa förutsättningar kringgås och ett exempel är beslut om att ge en del av vinsten som gåva till allmännyttigt ändamål, dock ska storleken på gåvan vara skälig enligt ABL 17: Jäv på bolagsstämma Ett sätt att hindra en majoritet på en bolagsstämma att till egen fördel nonchalera bolagets intressen är att förbjuda en aktieägare att delta i beslut på bolagets vägnar i vissa situationer. En typisk situation är när det kan föreligga en risk att aktieägaren kommer att åsidosätta bolagets intressen. I förebyggande syfte finns därför en jävsregel i 7:46 ABL. Enligt denna paragraf får inte aktieägare själv eller genom ombud rösta i fråga om talan mot honom eller ifråga om hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot bolaget. Han får heller inte rösta i motsvarande frågor som beträffande bolagets förhållande till tredje man om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets Rättsverkan av beslut i strid med likhetsprincipen, generalklausulen, vinstsyftet eller jäv Dessa fyra bestämmelser, likhetsprincipen, generalklausulen, vinstsyftet och jäv, är samtliga till för att skydda aktieägare och ett beslut som strider mot någon av dessa fyra kan därmed klandras i enlighet med reglerna om talan mot bolagsstämmobeslut. Då ett beslut om att göra avsteg från dessa bestämmelser, för att äga giltighet, kräver att samtliga aktieägare samtycker leder detta till att en aktieägare med endast en röst kan klandra beslutet af Sandeberg, C, Aktiebolagsrätten, s A a s Skog, R, Rodhes aktiebolagsrätt, s af Sandeberg, C, Aktiebolagsrätten, s

13 Klander av stämmobeslut Om en aktieägare anser att ett beslut av bolagsstämman strider mot ABL, bolagsordningen eller årsredovisningsslagen (1995:1554) kan beslutet angripas genom klandertalan, bestämmelser härom återfinns i 7:50-52 ABL. 19 Klandertalan innebär att stämmobeslutets förenlighet med rättsliga normer ska prövas i domstol. Det är reglerna i ABL, bolagsordningen och ÅRL som kan komma under prövning. Det betyder att beslut i strid med andra rättsregler inte kan utgöra grund för klander av ett stämmobeslut. 20 I ABL:s påföljdssystem är klandertalan den enskilda aktieägarens huvudsanktion och i normalfallet har aktieägaren inte tillträde till annat bolagsorgan än bolagsstämman. Det finns, som tidigare beskrivits, en rad regler om bolagsstämman så att den enskilde aktieägaren där ska kunna framföra sina egna förslag och få ett rimligt skydd mot majoritetsägarens utnyttjande av sin röstövervikt. Det kan ses som att bolagsstämman ska fungera som en säkerhetsventil för den enskilde aktieägaren. Stämmobeslut som tillkommit i strid mot aktiebolagsrättens regler ska kunna prövas i en domstol. Rätt till att klandra har alla ägare vilket innebär att det räcker med en aktie för att kunna klandra ett beslut. Klandergrunderna kan indelas i två huvudgrupper, den första berör formella brister vid förfaranden vid stämman och den andra innefattar materiella, innehållsliga, avvikelser från ABL, bolagsordningen eller ÅRL. Den första gruppen av formella brister fokuserar på misstag som skett vid kallelsen till bolagsstämman, exempelvis att flera aktieägare inte blivit kallade. Det kan också vara fel som uppstått vid rösträkningsförfarandet, det kan vara röster som har räknats fel eller att fel majoritetsgräns använts. Det ska dock klargöras att ett procedurfel som saknar betydelse för stämmoärendets utgång, normalt inte godtas som en klandergrund vilket leder till att de formella klandergrunderna främst är tillämpliga på allvarliga fel. 21 Det visar även att de ekonomiska rättigheterna anses som viktigast. Ett stämmobeslut kan också angripas på materiell grund vilket innebär att kärande part måste påvisa att beslutet i sak strider mot en aktiebolagsrättslig norm eller en regel om hur årsredovisningen ska se ut. En aktieägare behöver alltså förankra sitt missnöje över ett beslut i en rättslig grund för att kunna utöva klandertalan. En möjlig väg för en missnöjd aktieägare är att påvisa att stämmobeslutet i praktiken innebär en särbehandling av olika aktieägare, alltså en överträdelse av generalklausulen i 7:47 ABL. 22 Klanderfristen 23 kan ses från olika perspektiv, det första är att det inte är bra att affärsdrivande företag känner osäkerhet för om ett stämmobeslut kommer bestå eller undanröjas efter klandertalan. För bolagsverket är det enklare om en tidsgräns uppställs och att det efter den tidsgränsen inte är möjligt att klandra ett stämmobeslut. Det är också viktigt att ett beslut som har många allvarliga fel bör kunna klandras i ett senare skede, till exempel av en ny aktieägare. Dessa problem behandlas i 7:51 ABL och den regeln vilar på en distinktion mellan klanderbarhet, talan inom viss tid, och nullitetsfall. Huvudregeln är att stämmobeslut endast är klanderbara i tre månader och därefter är beslutet bindande. Denna huvudregel får främst 19 Sandström, T, Svensk aktiebolagsrätt, s A a s A a s A a s Den tidsram inom vilken klandertalan måste väckas för att bli giltig. 13

14 betydelse vid formella fel och det betyder att bortsett från allvarliga fel rörande kallelse till bolagsstämman medför huvudregeln att stämmobeslut som fattas i strid mot ABL:s procedur regler blir bindande efter tre månader. 24 Undantagen är de så kallade nullitetsfallen som återfinns i tre punkter i 7:51 2st. ABL. Det är situationer då ett stämmobesluts giltighet inte är beroende av att tremånadersgränsen passerats. Det kan också sägas att det rör beslut som har ingripande fel som inte bör repareras ens av ägarnas samfällda passivitet. Bristen i beslutet är med andra ord av den karaktären att registrering aldrig beviljats om felet upptäckts. 25 Den första punkten i 7:51 ABL tar sikte på beslut i strid mot sådana tvingande ABL-regler som inte ens kan åsidosättas om alla ägare är överens. Ett exempel är att beslutet avviker från regler om hur bolagsorganen ska utnämnas, valet av styrelseledamot i strid mot en regel i bolagsordningen som avser att garantera minoritetsägares representation. 26 Den andra punkten handlar om stämmobeslut som brister i att det i bolagsordningen är stadgat att samtycke av samtliga eller vissa aktieägare måste ha givits vilket då inte skett. En sådan här regel kan finnas i bolagsordningen och det leder till att lagens omröstningsregler, det vill säga när lagen kräver att ett beslut biträds av aktieägare som representerar en viss del av aktiekapitalet eller de på stämman företrädda aktierna, inte omfattar denna regel. Detta leder till att ett stämmobeslut om ändring av bolagsordningen och som inte ryms inom nullitetsfallen blir giltiga om beslutet inte klandras inom klanderfristen, detta även om beslutet inte har företrädds av kvalificerad majoritet som är huvudregeln vid ändringar i bolagsordningen. Motivet till denna ståndpunkt har att göra med att annars skulle bolagets verksamhet kunna drabbas av allt för stora olägenheter av en allt för lång tids ovisshet avseende giltigheten för företagets viktiga beslut om bolagsordningen. 27 Den tredje punkten avser situationer då kallelse till stämman inte skett eller då de för bolaget gällande bestämmelserna om kallelse väsentligen eftersatts. Har dock alla aktieägare trots den bristfälliga kallelsen fått rimliga möjligheter att delta i stämman bör nullitetsverkan inte inträda. Ett fel i kallelsen förlorar sin betydelse om samtliga aktieägare eller de som berörts av felet samtycker till att beslut på stämman ända får fattas. 28 ABL innehåller inte några bestämmelser som innebär att andra formella brister än den i kallelsen kan medföra nullitet. Vid särskilt grova överträdelser av förfarandereglerna kan dock ett sådant beslut falla tillbaka på att det inte uppfyller kraven på bolagsstämmobeslut och därför inte vinner giltighet genom klanderpreskription. 29 Den normala verkan av bifall till klandertalan är att stämmobeslutet upphävs vilket stadgas i 7:52 ABL. Innebörden är att beslutet är ogiltigt och att verkställigheten om möjligt ska stoppas och vidtagna åtgärder återgå. Vid ett domstolsavgörande om upphävande av ett stämmobeslut är huvudregeln att det får retroaktiv verkan, det vill säga att ogiltigheten inträder vid tiden för stämmans beslut. Det finns undantag och ett är för styrelseval och det 24 Sandström, T, Svensk aktiebolagsrätt, s I b 26 Sandström, T, Svensk aktiebolagsrätt, s SOU 1971:15 s. 247 f. & prop. 1975:103 s Prop. 2004/05:85 s SOU 1971:15 s. 248 & prop. 1975:103 s

15 grundar sig på ett det vore olämpligt om samtliga åtgärder som vidtagits av en styrelse skulle bli verkningslösa. Detta undantag gäller dock inte om styrelsevalet angrips på en grund som har nullitetsverkan, exempelvis om majoritetsägaren håller styrelseval utan att kalla övriga ägare till stämma Tvångsinlösen av aktier Det kan uppstå situationer där slitningar mellan minoriteten och majoriteten leder till att minoriteten inte har någon glädje av sitt aktieinnehav. Särskilt när minoritetens intresse blir åsidosatt för att minoriteten inte kommer upp i en storlek som krävs för att utnyttja olika klassiska minoritetsskyddsregler. Det är också en svårighet för minoriteten om den inte får tillgång till information om bolagets förhållanden, som kan vara nödvändigt för att övertyga en domstol om att majoriteten missbrukat sin position. 31 Det som återfinns i lagen är att aktierna kan tvångsinlösas på grund av den situation som uppstått mellan minoritet och majoritet. En sådan bestämmelse återfinns i ABL 29:3, Enligt detta lagrum är en aktieägare skyldig att ersätta skada, som han genom medverkan till överträdelse av ABL, ÅRL eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogat en annan aktieägare. Dessutom kan den skadevållande aktieägare bli ålagd att inlösa den skadelidande aktieägarens aktier. Ett sådant åläggande kan domstolen besluta om när det är motiverat med hänsyn till faran för fortsatt missbruk. 32 Ytterliggare en regel om skyldighet för en majoritet att inlösa minoritetens aktier återfinns i ABL 22:1. Det stadgas här, att om någon äger mer än 9/10 av aktierna i ett aktiebolag har denne rätt att av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in återstående aktier. Dessa aktieägare har å andra sida rätt att påfordra att majoritetsaktieägaren inlöser deras aktier. Denna regel kan utnyttjas även om majoriteten inte missbrukar sin makt, utan det räcker att det angivna ägarförhållandet föreligger. 33 Det dominerande problemet vid den praktiska tillämpningen av tvångsinlösen är värderingen av aktier som ska lösas in, det vill säga pris, värderingspunkt och procedur. En utgångspunkt är att parterna ska försöka komma överens om ett pris men om detta inte skulle vara möjligt skall aktie vid tvångsinlösen åsättas det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Dock finns det ingen hjälpregel för värdering av aktier som inte är marknadsnoterade. Det leder till att värdering av onoterade aktier blir mer godtycklig även om riktmärket fortfarande är priset vid handel under normala förhållanden. Om ingen handel har förekommit eller om omsättningen varit för liten kan en företagsvärdering bli avgörande. 34 En sådan beräkning kan ha sin utgångspunkt i bolagets resultat eller ställning. 35 Värderingstidpunkten är av betydelse då bolagets förmögenhet varierar från dag till dag. I ABL framgår det att dagen då rättslig prövning av inlösen begärts ska vara 30 Sandström, T, Svensk aktiebolagsrätt, s Skog, R, Rodhes aktiebolagsrätt, s A a s A a s Sandström, T, Svensk aktiebolagsrätt, s Prop. 2004/05:85, s

16 värderingstidpunkten. Detta för att en senare värderingstidpunkt inte godtas på grund av att majoritetsägarens agerande kan påverka aktiens värde Särskilda regler för publika bolag Bakomliggande syften till uppdelning mellan privata och publika bolag I det flesta EU-länderna finns det vid sidan av aktiebolaget en särskild bolagsform utan personligt ansvar för ägarna. Ett exempel är i Tyskland där lagstiftningen rörande denna bolagsform ger delägarna betydande möjligheter att i bolagsordningen själva reglera sina inbördes rättigheter och skyldigheter. Antalet delägare är inte begränsat men för överlåtelse av andelar krävs ett domstols- eller notariatförfarande. Detta medför att andelarna inte kan säljas och köpas för allmän handel på börs eller liknande marknadsplats. Minimikapitalet för detta slag av bolag är lägre än aktiebolagets och det gör att denna bolagsform är tillägnad småföretag med en begränsad delägarkrets. I Storbritannien och Irland finns inte någon motsvarande bolagsform utan istället är aktiebolaget indelat i public companies och private companies. Bestämmelserna om bolagets organisation och ledning är mindre ingående för private än för public. Aktier i båda bolagskategorierna är fritt överlåtbara men private companies får inte inregistreras på Londonbörsen och heller inte vända sig till allmänheten med en inbjudan till tecknande av aktier. 37 Sverige har använt samma lösning som Storbritannien med en uppdelning mellan privata och publika bolag. Ett motiv till uppdelningen av bolagskategorierna är att anpassa Sveriges lagstiftning till EG:s bolagsrättsliga direktiv för att lättare kunna ta till vara på etableringsfriheten inom EES-området. En situation som skulle ha uppstått om Sverige inte lagstiftat om uppdelning av privata och publika bolag är att EU-anpassningen försvårats. Det skulle leda till att EG-direktiven blev direkt tillämpliga på svenska aktiebolag och resultatet av det skulle bli att aktiekapitalet upphöjdes till euro, cirka kronor, vilket är betydligt högre än dagens kronor Skillnader mellan privata bolag och publika bolag Den avgörande skillnaden mellan publika och privata bolag ligger i möjligheten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. Ett privat aktiebolag får inte genom annonsering försöka sprida aktier, det är även förbjudet att på annat sätt än annonsering erbjuda fler än 200 personer att teckna aktier eller förvärva av bolagets utgivna värdepapper. 39 En annan skillnad mellan privata och publika bolag är det lagstadgade kravet på aktiekapitalets minsta storlek. Ett privat bolag skall ha ett aktiekapital på minst Sandström, T, Svensk aktiebolagsrätt, s Prop. 1993/94:196 s I b 39 af Sandeberg, C, Aktiebolagsrätten, s

17 kronor medan det publika bolaget minst behöver kronor, detta framgår i ABL 1:4 och 1: Ett bolag som har mindre än kronor i aktiekapital kan inte vara ett publikt bolag men bolaget kan byta bolagskategori under förutsättning att aktiekapitalet höjs till den erfordrade nivån. Ett publikt bolag kan också byta bolagskategori på grund av till exempel att aktiekapitalet måste nedsättas, detta kan leda till att aktieägarnas möjligheter att sälja sina aktier begränsas då aktien inte längre blir omsättningsbar. Ett bolagsstämmobeslut om byte av bolagskategori från publikt till privat skall därför, för att vara giltigt, biträdas av varje aktieägare som är närvarande på stämman och tillsammans företräder minst 9/10 av samtliga aktier i bolaget. Ett bolag som har kronor i aktiekapital behöver inte vara publikt utan ägarna till bolaget kan välja om det ska vara publikt eller privat. 41 Det finns flera motiv bakom den nivå som satts för aktiekapitalet i publika bolag och ett är att icke börsnoterade bolag, vars aktier är föremål för allmän handel eller har sådan spridning att det finns förutsättningar för en sådan handel, ska kunna ha möjlighet att vara publika bolag och fortsätta sin aktiehandel. Det publika bolaget är ett mer kapitalkrävande bolag vilket också är ett motiv till att det är tillåtet att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. Önskemålet om att aktiebolag som kan bli föremål för allmän handel har en ordentlig kapitalbas måste vägas mot andra intressen, ett sådant är att underlätta kapitalanskaffningen för små och medelstora företag och främja företagens möjligheter att konkurrera internationellt. Det är således inte önskvärt att egenskapen av publikt bolag, det vill säga rätten att vända sig till allmänheten för att sprida bolagets aktier, förbehålls enbart de allra största aktiebolagen med högt aktiekapital. Det är angeläget att också medelstora och något mindre bolag får möjlighet att använda sig av nyemissioner till allmänheten som medel för att anskaffa riskkapital. Mindre nyemissioner borde dock kunna genomföras utan att detta kommer i konflikt med förbudet att privata bolag inte får sprida aktier till allmänheten. Detta har också lagstiftaren tagit hänsyn till och i ABL 1:7 står det att privata bolag får sprida aktier till allmänheten under förutsättning att erbjudande är till högst 200 personer. När det gäller större bolag kan emellertid förvärvet av nytt riskkapital genom nyemission förutsätta att aktierna erbjuds till allmänheten. Dessa aktiebolag måste därför ha möjlighet att besluta om övergång till publikt bolag. Minimikravet på aktiekapitalet får alltså inte sättas så högt att sådana beslut omöjliggöras. 42 Ett annat syfte till aktiekapitalets storlek är konkurrensaspekter, företagets möjligheter att anskaffa riskkapital på marknaden påverkar deras möjligheter att konkurrera med företag i andra länder. Det är därför viktigt att det inte uppställs strängare kapitalkrav för svenska aktiebolag än vad som gäller för utländska konkurrenter. 43 Utifrån de nämnda motiven blev resultatet att aktiekapitalet för publika bolag minst ska uppgå till kronor för att på bästa sätt tillgodose de olika intressena af Sandeberg, C, Aktiebolagsrätten, s A a s Prop. 1993/94:196, s I b 44 I b 17

18 2.3.3 Typexempel på regler för publika bolag Det regler som stadgas för publika bolag återfinns längst bak i varje kapitel, ABL, och detta för att underlätta särskiljningen från de allmänna reglerna. Det är relativt få regler som är särskilda för publika bolag och de som finns är mest inriktade på organisatoriska spörsmål. Detta ger också att det inte finns några specifika minoritetsskyddsregler för aktieägare i publika bolag. De vanligaste reglerna som associeras med publika bolag är att styrelsen minst måste bestå av tre ledamöter och att det alltid ska finnas en verkställande direktör som fullgör de uppgifter som denne ska sköta enligt ABL. Det finns en inskränkning i vem som får ha rollen som verkställande direktör och den går ut på att det inte får vara samma person som är styrelseordförande. Styrelsens sammansättning bestäms på bolagsstämman men det kan finnas föreskrifter i bolagsordningen om att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Det som är specifikt för publika bolag är att minst hälften av alla styrelseledamöter skall utses av bolagsstämman. Dessa regler återfinns i ABL kapitel 8. Ett publikt aktiebolagsnamn skall följas av beteckningen, publ, om det inte av bolagets firma framgår att bolaget är publikt. I firmanamnet får ordet privat inte ingå för dess potentiella risk för vilseledning. Båda dessa regler återfinns i ABL 28:7. 18

19 3. Analys En analys kring minoritetsskydden inleder kapitlet, därefter analysera de särskilda reglerna för publika bolag och avslutningsvis klandertalan. 3.1 Lämplig balans av minoritetsskyddet Det har konstaterats i uppsatsen att det finns en uppdelning mellan klassiska och individuella minoritetsskyddsregler och att det enbart är de senare som kan användas av enskilda aktieägare om denne inte äger mer än tio procent av aktiekapitalet. Kärnpunkten i balansgången om hur långt minoritetsskyddet ska sträcka sig ligger i risken för minoritetsmissbruk kontra majoritetsmissbruk. Ett alltför omfattande regelverk till fördel för minoriteten kan leda till svårigheter att driva ett aktiebolag effektivt, då bolagsstämmobeslut kan förhindras och bli inaktuella på grund av minoritetens illvilja mot majoriteten. Å andra sidan kan ett undermåligt skydd ge majoriteten en sådan makt att minoritetens intressen helt åsidosätts och det blir en snedvriden situation där en aktieägares aktier blir närmast värdelösa vilket leder till att ingen vill köpa dem. Minoriteten blir fast med sina aktier i ett företag för att ingen vill köpa dem på grund av maktbalansen och detta utnyttjande kan i förlängningen leda till en misstro bland allmänheten vid aktiehandel. Det är alltså ett viktigt incitament att ha minoritetsskydd för att skapa ett förtroende hos allmänheten att investera i företag och på så sätt ge företag en möjlighet att införskaffa det riskkapital som krävs för verksamheten. Något som blir motsägelsefullt är de klassiska skydden som är till för minoriteten och som också finns för att utjämna makten mellan majoritet och minoritet. En del av dessa regler härrör till 10-procentsregeln vilket rent ekonomiskt är en stor del av de totala aktierna och det kan till och med i vissa fall vara endast majoritetsägarna som kommer över tio procent av aktiekapitalet. Det leder till att de ursprungliga skydden för minoriteten istället blir rättigheter som majoriteten kan utnyttja för att uppfylla sina intressen vilket skapar en situation där minoriteten kommer i en ännu mer utsatt position. Det kan även finnas bolag där ingen enskild aktieägare har tio procent av aktierna vilket göra att reglerna blir svåra att utnyttja. Detta är ett problem som lagstiftaren inte har bearbetat och en sänkning av denna procentregel kan vara en lösning som behöver utredas. Det finns kommentarer i minst en SOU om att en sänkning av tio-procentsregeln kan vara ett steg i att stärka minoritetens roll men inget konkret förslag har lagts fram. En sänkning skulle leda till att fler enskilda aktieägare skulle ha en chans att få sin röst hörd vilket leder till en jämnare maktbalans. En rimlig procentspärr kan vara fem procent då den öppnar för fler aktieägare som har ett mindre aktieinnehav men den går inte för lågt och skapar ett medel som kan utnyttjas av varje enskild aktieägare. Det finns även en preventiv fördel med att sänka tio-procentsregeln, det grundar sig på att majoriteten får vetskapen att fler kan motsätta ett stämmobeslut och på så sätt inte lika lätt kan tillgodose sina intressen utan att ta hänsyn till minoriteten. 3.2 Publika bolag och särskilda regler Det kan konstateras att lagstiftningen inte gjort någon åtskillnad mellan privata och publika bolag när det gäller regler om minoritetsskydd och detta kan tolkas som att lagstiftaren inte 19

20 ansett att det behövs ett starkare skydd för minoritetsägare i publika bolag. Detta trots att de klassiska minoritetsskyddsreglerna är svårare att åberopas av en enskild aktieägare i ett publikt bolag. Det är märkligt att lagstiftaren inte har tagit hänsyn till ägarspridningen och att aktiehandeln är tillgänglig för allmänheten som tänkbara situationer där minoriteten behöver ett starkare skydd. Detta för att en hög ägarspridning leder till ett stort antal aktieägare i ett publikt bolag och det ger således en större grupp enskilda aktieägare som har en liten del i bolaget. Vilket i sin tur gör att en aktieägare med endast ett fåtal procent av aktiekapitalet kan vara i majoritet. De klassiska minoritetsskydden blir inte tillängliga för minoriteten utan i vissa fall endast för majoriteten vilket analyserats i tidigare avsnitt. Förslaget är då att sänka tio-procentsregeln som är ett klassiskt minoritetsskydd till fem procent. Denna regel ska då appliceras endast på publika bolag och inte på privata då den bolagskategorin inte har samma ägarspridning. Detta leder till att denna sänkning ska vara en regel som tilläggs de särskilda reglerna för publika bolag. De särskilda reglerna för publika bolag är av mer praktisk betydelse, till exempel att publika bolag måste ha beteckningen publ för att undgå förväxling med privata bolag. Reglerna som stipulerats har alltså inte så stor betydelse för publika bolag utan kan snarast ses som regler som stadgats för att det ska finnas skillnader på publika och privata bolag som dock gör skillnaden marginell. Det ska påminnas att detta gäller reglerna som inte innefattar aktiekapitalet och aktiehandeln till allmänheten som är de regler som har en faktisk betydelse. Det kan även vara ett steg i EU-anpassningen att ha dessa särskilda regler för att på så vis kunna styrka att det finns två olika bolagskategorier för att tillmötesgå EG-direktiven. Det har alltså mer av en kosmetisk betydelse än att egentligen betyda något för den som driver ett publikt bolag. 3.3 Problem med klandertalan Det centrala en enskild aktieägare kan göra för att visa sitt missnöje och ändra på bolagsstämmobeslut är att klandra beslutet och på så sätt kunna häva beslutet och få samma situation som innan beslutet. Klandertalan avgörs i domstol där minoriteten är ena parten och bolaget är den andra parten. Denna domstolsprocess är den sista utvägen för en minoritetsägare som ansett att något inte har gått till i behörig ordning och att beslutet måste upphävas. Det finns en rad problem som kan uppstå för en minoritetsägare som vill klandra ett beslut som majoriteten röstat igenom och detta är något som lagstiftaren inte har utrett fullt ut. Det första är att det är dyrt och tidskrävande för en minoritet och det kan till och med vara ekonomiskt ohållbart att försöka sig på en process mot bolaget som har betydligt större ekonomiska resurser. En majoritet som har bestämt sig för att inte visa någon hänsyn till minoritetens önskningar, kan göra det svårt för minoriteten att komma till sin rätt även i en domstolsprocess. Det kan till exempel vara viktig information som bara bolaget har tillgång till och som minoriteten inte kan ta del av. Ett annat problem är att den som genomdrivit ett felaktigt stämmobeslut riskerar att hinna dra fördelar av detta innan klandertalan vunnit bifall i domstol. En majoritetsägare kan till exempel i kraft av ett stämmobeslut försöka stänga ute andra aktieägare från bolagets förvaltning och utnyttja bolaget för egen vinning. Det kan alltså vara meningslöst för en minoritetsägare att försöka sig på en klandertalan där en eventuell framgång ändå inte kan återställa stämmobeslutet då skadan redan är skedd. 20

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Rodhes Aktiebolagsrätt

Rodhes Aktiebolagsrätt Rolf Skog Rodhes Aktiebolagsrätt Tjugoandra upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förkortningar 11 Inledning 13 A. Olika typer av rättsregler 14 B. Olika typer av sammanslutningar 17 a. Huvudtyperna av bolag

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

Svensk aktiebolagsrätt

Svensk aktiebolagsrätt Torsten Sandström Svensk aktiebolagsrätt Tredje upplagan Norstedts Juridik Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 En resa genom regler om aktiebolag 13 1.1 Perspektiv på aktiebolag 14 1.2 Aktiebolaget och

Läs mer

Den nya aktiebolagslagen

Den nya aktiebolagslagen Den nya aktiebolagslagen A 246154 FAR FÖRLAG 9 AKTIEBOLAGSLAG 5 Aktiebolagslag (2005:551) 1 kap. Inledande bestämmelser 10 Lagens innehåll 10 Privata och publika aktiebolag 11 Aktieägarnas betalningsansvar

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR

AKTIEBOLAGSRÄTT KNUT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG. Andra. STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag PROFESSOR AKTIEBOLAGSRÄTT ENLIGT 1944 ÅRS LAG OM AKTIEBOLAG KNUT AV PROFESSOR Andra STOCKHOLM P. Norstedt & Söners Förlag INNEHÅLL INLEDNING 9 A. Olika typer av rättsregler 10 B. Olika typer av sammanslutningar

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Förkortningar 17

Innehåll. Förord 5. Förkortningar 17 Innehåll Förord 5 Förkortningar 17 1. Inledning 19 1.1 Privaträttsliga associationer och offentligrättsliga organisationer 19 1.2 Gemensamma regler för skilda associationsformer? 22 2. Kort historik 23

Läs mer

Minoritetsmissbruk i aktiebolag

Minoritetsmissbruk i aktiebolag Örebro universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsvetenskapliga programmet Rättsvetenskap avancerad nivå, Enskilt arbete 30 hp HT 2011 Minoritetsmissbruk i aktiebolag Är nuvarande

Läs mer

Bolagens rättsliga ställning

Bolagens rättsliga ställning CARL HEMSTRÖM Bolagens rättsliga ställning Om enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag Nionde reviderade upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förordtillnionde upplagan 7 Förkortningar 8

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen?

GWA ARTIKELSERIE. Nyhetsbrev. Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? GWA ARTIKELSERIE Titel: Ny aktiebolagslag krävs förändringar i bolagsordningen? Rättområde: Bolags- och börsrätt Författare: Bolags- och börsrättsgruppen Emelie Terlinder Datum: 2005-12-19 Nyhetsbrev Ny

Läs mer

KOMPETENSFÖRDELNING OCH ANSVAR I AKTIEBOLAGET Professor Erik Nerep

KOMPETENSFÖRDELNING OCH ANSVAR I AKTIEBOLAGET Professor Erik Nerep KOMPETENSFÖRDELNING OCH ANSVAR I AKTIEBOLAGET Professor Erik Nerep 1. Allmänt om bolagsorganen i aktiebolaget, funktion och kompetensfördelning - Kompetens och funktion hos andra än bolagsorganen - Koncernchefen,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB

Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB Kallelse till extra bolagsstämma i Moberg Derma AB Aktieägarna i Moberg Derma AB, 556697-7426 ( Bolaget ) kallas härmed till extra bolagsstämma fredagen den 3 september 2010 kl. 10.00, i Bolagets lokaler,

Läs mer

Aktiebolagets grundproblem

Aktiebolagets grundproblem CLAS BERGSTRÖM PER SAMUELSSON Aktiebolagets grundproblem Andra upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord till den andra omarbetade upplagan 5 Innehäll 7 Förkortningar 12 1. Förhällandet mellan rättsdogmatik

Läs mer

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22

Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm E-postadress JU.L1@justice.ministry.se Gränsöverskridande fusioner, DS 2006:22 Sveriges Aktiesparares Riksförbund (Aktiespararna) har tagit del av Justitiedepartementets

Läs mer

Woman on the board. Styrelsens uppgifter och ansvar. Eva Hägg 1 december 2010

Woman on the board. Styrelsens uppgifter och ansvar. Eva Hägg 1 december 2010 Woman on the board Styrelsens uppgifter och ansvar Eva Hägg 1 december 2010 Aktiebolaget och dess bolagsorgan Aktieägare en eller flera Bolagsstämma Revisor Styrelse VD Bolaget / Verksamheten Styrelsens

Läs mer

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ).

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ). Bilaga 1 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE Org. nr. 556917-4377 BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015 1 Firma Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:32 Utkom från trycket den 22 februari 2000 utfärdad den 10 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 december 2013 T 2938-12 KLAGANDE Dickson & Co. AB, 556612-9234 Fiskmyrevägen 12 134 63 Ingarö Ombud: Advokat TD och jur.kand. ER MOTPARTER

Läs mer

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan.

VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB. I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. VILLKOR FÖR TECKNINGSOPTIONER I SPILTAN FONDER AB 1 Definitioner I dessa villkor skall följande benämningar ha den innebörd som anges nedan. bolaget avser Spiltan Fonder AB, org nr 556614-2906; teckningsoptionsinnehavare

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383. Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015.

BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383. Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015. BOLAGSORDNING FÖR AKELIUS RESIDENTIAL PROPERTY AB (publ) Org nr 556156-0383 Förslag till lydelse att anta vid bolagsstämma den 14 april 2015. Bolagsordning 1 Bolagets firma 2 Styrelsens säte 3 Verksamhet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Några aktiebolagsrättsliga frågor

Läs mer

Bolagsordning för Eniro AB (publ) (organisationsnummer 556588-0936) Senast ändrad vid extra bolagsstämma den 9 mars 2015

Bolagsordning för Eniro AB (publ) (organisationsnummer 556588-0936) Senast ändrad vid extra bolagsstämma den 9 mars 2015 Bolagsordning för Eniro AB (publ) (organisationsnummer 556588-0936) Senast ändrad vid extra bolagsstämma den 9 mars 2015 1 Firma Bolagets firma är Eniro AB. Bolaget skall vara publikt (publ). 2 Styrelsens

Läs mer

Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen

Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen A. Förslag till ändringar i bolagsordningen Styrelsen föreslår att stämman beslutar om ändring av bolagsordningen enligt

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

Privata europabolag. organisatoriska problem. Handelsrätt D. Uppsats VT 2009. Författare: Mattias Nilsson. Handledare: Magdalena Giertz

Privata europabolag. organisatoriska problem. Handelsrätt D. Uppsats VT 2009. Författare: Mattias Nilsson. Handledare: Magdalena Giertz Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt D Uppsats VT 2009 Privata europabolag organisatoriska problem Författare: Mattias Nilsson Handledare: Magdalena Giertz 2 (31) Sammanfattning

Läs mer

BOLAGSORDNING. Heimstaden AB. Organisationsnummer: 556670-0455

BOLAGSORDNING. Heimstaden AB. Organisationsnummer: 556670-0455 BOLAGSORDNING Heimstaden AB Organisationsnummer: 556670-0455 1 Firma Bolagets firma är Heimstaden AB. Bolaget är publikt (publ). 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Malmö kommun. 3 Verksamhet Bolaget har

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385); SFS 2000:66 Utkom från trycket den 7 mars 2000 utfärdad den 24 februari 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015

BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217. Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE BOLAGSORDNING KUNGSLEDEN AB (PUBL) 556545-1217 Antagen vid årsstämman den 23 april 2015 1 Bolagets firma skall vara Kungsleden Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ).

Läs mer

Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063. Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015.

Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063. Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015. Bolagsordning för RealXState AB Org. nr. 556923-9063 Antagen på extra bolagstämma den 20 maj 2015. 1 Firma Bolagets firma är RealXState AB. Bolaget är ett publikt aktiebolag (publ). 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

EXTRA BOLAGSSTÄMMA I TRUSTBUDDY AB (PUBL)

EXTRA BOLAGSSTÄMMA I TRUSTBUDDY AB (PUBL) EXTRA BOLAGSSTÄMMA I TRUSTBUDDY AB (PUBL) Aktieägarna i TrustBuddy AB (publ), org. nr 556794-5083, kallas till extra bolagsstämma att äga rum fredagen den 18 september 2015 kl. 16.00 i Setterwalls Advokatbyrås

Läs mer

Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm.

Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm. Dividend Sweden AB (publ) Årsstämma Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm. ANMÄLAN M.M. Aktieägare

Läs mer

TrustBuddy International.

TrustBuddy International. Styrelsen för TrustBuddy AB, org. nr 556794-5083, ( TrustBuddy ), ett privat aktiebolag med säte i Göteborg, och styrelsen för TrustBuddy International AB (publ), org. nr 556510-9583, ( TrustBuddy International

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:59 LS 1105-0669 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Minskning av aktiekapital i AB Storstockholms Lokaltrafik och avveckling av Lidingöbolaget Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl

Läs mer

Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ)

Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ) Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ) 4 maj 2010 Årsstämma i MSC Konsult AB (publ) den 4 maj 2010 klockan 16:00 Bolagets lokaler, Vasagatan 52, Stockholm Förslag till dagordning 1. Val

Läs mer

Minoritetsägares möjlighet till skadeståndstalan

Minoritetsägares möjlighet till skadeståndstalan Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats HT 2008 Minoritetsägares möjlighet till skadeståndstalan en studie i ABL:s skadeståndsregler Författare: Markus Åberg Handledare:

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSSTÄMMA I GUIDELINE GEO AB (PUBL)

FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSSTÄMMA I GUIDELINE GEO AB (PUBL) FÖRSLAG TILL DAGORDNING VID ÅRSSTÄMMA I GUIDELINE GEO AB (PUBL) TISDAGEN DEN 27 MAJ 2014 1. Bolagsstämmans öppnande 2. Val av stämmoordförande 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en eller

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Föreläsare Patrik Olivecrona Lindahl Thorbjörn Wennerholm Lindahl Ann Theander Grant Thornton 2 Patrik Olivecrona

Läs mer

556052-2798 BOLAGSORDNING. 1 Bolagets firma. Bolagets firma är Bergs Timber AB (publ). 2 Styrelsens säte

556052-2798 BOLAGSORDNING. 1 Bolagets firma. Bolagets firma är Bergs Timber AB (publ). 2 Styrelsens säte 556052-2798 BOLAGSORDNING 1 Bolagets firma Bolagets firma är Bergs Timber AB (publ). 2 Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Hultsfreds kommun, Kalmar län. 3 Bolagets verksamhet Föremålet för

Läs mer

Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna

Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag och beslut i samband med nyemission med företrädesrätt för aktieägarna Styrelsens förslag och beslut innefattar följande: A Styrelsens för AB Geveko (publ) förslag

Läs mer

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag Given i Helsingfors den 22 december 2009 1 Ikraftträdande av lagen om bostadsaktiebolag Lagen om bostadsaktiebolag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om europabolag; SFS 2004:575 Utkom från trycket den 18 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde

Läs mer

Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44

Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44 1 Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44 1 Firma Bolagets firma är Elmia AB. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Jönköpings kommun, Jönköpings län.

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt 1 CORPORATE GOVERNANCE Ägare Två viktiga principer: - Kommandokedja - Rollfördelning Styrelse

Läs mer

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 Handlingar inför årsstämma i onsdagen den 29 april 2015 Dagordning för årsstämma med aktieägarna i IAR Systems AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 kl. 18.00 i Lundqvist och Lindqvist, Klarabergs-viadukten

Läs mer

Förslag till beslut om ny bolagsordning (punkt 13 i förslaget till dagordning)

Förslag till beslut om ny bolagsordning (punkt 13 i förslaget till dagordning) Fullständiga beslutsförslag inför årsstämma med aktieägarna i Copperstone Resources AB (publ), org. nr 556704-4168 ( Bolaget ), i Stockholm torsdagen den 7 maj 2015 Förslag till beslut om ny bolagsordning

Läs mer

Artikel 4: Aktiekapitalet Aktiekapitalet skall utgöra lägst 630 000 000 kronor och högst 2 520 000 000 kronor.

Artikel 4: Aktiekapitalet Aktiekapitalet skall utgöra lägst 630 000 000 kronor och högst 2 520 000 000 kronor. 1 (5) Bolagsordning Ratos AB Artikel 1: Firma Bolaget, som är publikt (publ), skall ha firman Ratos AB. Artikel 2: Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm. Artikel 3: Bolagets verksamhet

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Litet om styrelsearbete

Litet om styrelsearbete Litet om styrelsearbete Gustaf Drake, 070-7688466 Om styrelser Det handlar.. Om styrelseledamöter Om arbetsuppgifter Om resultat Om ansvar 1 Varför styrelser? Föreningar Företag Myndigheter Gemensamma

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I MSC KONSULT AKTIEBOLAG

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I MSC KONSULT AKTIEBOLAG KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I MSC KONSULT AKTIEBOLAG Enligt begäran från aktieägare till mer än en tiondel av samtliga aktier i bolaget, kallas aktieägarna i MSC Konsult Aktiebolag (publ), org. nr

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Kommunföretag AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning

Läs mer

Omräkning. Vid omräkning enligt C och E fastställs genomsnittskursen till genomsnittet av det för varje

Omräkning. Vid omräkning enligt C och E fastställs genomsnittskursen till genomsnittet av det för varje 1 (6) Bilaga 1 Omräkning Beträffande den rätt som skall tillkomma den Anställde i nedan beskrivna situationer, skall gälla vad som anges i A-I. I Personaloptionsavtalet angivna definitioner skall, i den

Läs mer

Bolagsordning. Poolia AB (publ), org nr 556447-9912. antagen vid årsstämman den 28 april 2009. Bolagets firma är Poolia AB. Bolaget är publikt (publ).

Bolagsordning. Poolia AB (publ), org nr 556447-9912. antagen vid årsstämman den 28 april 2009. Bolagets firma är Poolia AB. Bolaget är publikt (publ). Bolagsordning för Poolia AB (publ), org nr 556447-9912 antagen vid årsstämman den 28 april 2009 1. FIRMA Bolagets firma är Poolia AB. Bolaget är publikt (publ). 2. STYRELSENS SÄTE Styrelsen skall ha sitt

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

AXichem AB (publ) kallar till årsstämma

AXichem AB (publ) kallar till årsstämma Pressmeddelande 2014-04-23 AXichem AB (publ) kallar till årsstämma Aktieägarna i axichem AB (publ), org.nr 556739-8663 ( Bolaget ) kallas härmed till årsstämma torsdagen den 22 maj 2014 kl. 13.00 på Mazars

Läs mer

BOLAGSORDNING. för NCC AKTIEBOLAG. (Organisationsnummer 556034-5174) Bolagets firma är NCC Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ.).

BOLAGSORDNING. för NCC AKTIEBOLAG. (Organisationsnummer 556034-5174) Bolagets firma är NCC Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ.). BOLAGSORDNING för NCC AKTIEBOLAG (Organisationsnummer 556034-5174) 1 Bolagets firma är NCC Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ.). 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Solna, Stockholms län. 3 Bolaget har

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Avd för rätt och rättsfilosofi LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT, DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007 UPPGIFT 1 a.) Bolagsmännens inbördes förhållande regleras

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

1 Firma. Bolagets firma är Kalmar Öland Airport AB. 2 Säte. Styrelsen ska ha sitt säte i Kalmar, Kalmar län. 3 Verksamhetsföremål

1 Firma. Bolagets firma är Kalmar Öland Airport AB. 2 Säte. Styrelsen ska ha sitt säte i Kalmar, Kalmar län. 3 Verksamhetsföremål Bolagsordning för Kalmar Öland Airport AB Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2008, 11. Ändringar beslutade av kommunfullmäktige den 27 februari 2012, 42, den 29 april 2013, 76 och den 25 november

Läs mer

Styrelsen föreslår advokat Mikael Borg som ordförande vid stämman.

Styrelsen föreslår advokat Mikael Borg som ordförande vid stämman. Styrelsens för Serendipity Innovations AB (publ) fullständiga beslutsförslag till årsstämma den 10 juni 2015 Förslag under punkten 2; Val av ordförande vid stämman Styrelsen föreslår advokat Mikael Borg

Läs mer

Bolagsordning. Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen (publ).

Bolagsordning. Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen (publ). Intellecta AB (publ) 556056-5151 Bolagsordning Antagen vid årsstämma den 11 maj 2009 1 Bolagets firma är Intellecta AB. Bolaget är ett publikt bolag, varför bolagets firma alltid skall åtföljas av beteckningen

Läs mer

STYRELSENS FÖR ENDOMINES AB (PUBL) BESLUT OCH FÖRSLAG RÖRANDE MINSKNING AV AKTIEKAPITAL OCH EMISSION AV UNITS M.M.

STYRELSENS FÖR ENDOMINES AB (PUBL) BESLUT OCH FÖRSLAG RÖRANDE MINSKNING AV AKTIEKAPITAL OCH EMISSION AV UNITS M.M. STYRELSENS FÖR ENDOMINES AB (PUBL) BESLUT OCH FÖRSLAG RÖRANDE MINSKNING AV AKTIEKAPITAL OCH EMISSION AV UNITS M.M. I. Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen samt minskning av aktiekapitalet

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB. måndagen den 30 juni 2014

Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB. måndagen den 30 juni 2014 Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB måndagen den 30 juni 2014 Förslag till dagordning 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4.

Läs mer

Punkt 22 enligt förslaget till dagordning vid årsstämman den 10 maj 2006

Punkt 22 enligt förslaget till dagordning vid årsstämman den 10 maj 2006 Punkt 22 enligt förslaget till dagordning vid årsstämman den 10 maj 2006 Beslut om styrelsens förslag om ändringar i bolagsordningen P 22 Styrelsen föreslår att bolagsordningen ändras för att anpassa den

Läs mer

Aktiebolagslagen och behovet att ändra den diskuteras på webben 6-25 oktober

Aktiebolagslagen och behovet att ändra den diskuteras på webben 6-25 oktober Aktiebolagslagen och behovet att ändra den diskuteras på webben 6-25 oktober Aktiebolagslagen berör direkt eller indirekt största delen av finländarna. Justitieministeriet ordnar den 6-25 oktober en öppen

Läs mer

Förslag till dagordning

Förslag till dagordning Aktieägarna i VMSPlay AB kallas härmed till extra bolagsstämma fredagen den 28 november 2014 kl. 10.00 i Bolagets lokaler på Karlavägen 60 i Stockholm. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara

Läs mer

STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M.

STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M. STYRELSENS FÖR KOPY GOLDFIELDS AB (PUBL) FÖRSLAG RÖRANDE ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN, MINSKNING AV AKTIEKAPITALET OCH EMISSION AV NYA AKTIER M.M. I. Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordningen

Läs mer

Bilaga 1 Utdrag ur protokollet 2015-03-16 Ordföranden redogjorde för utvärderingen av de ersättningar som betalats ut till ledande befattningshavare under år 2014. Ersättningsutskottet har, med stöd av

Läs mer

Bolagsordning för Kalmar Vatten AB

Bolagsordning för Kalmar Vatten AB Bolagsordning för Kalmar Vatten AB Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2008, 11 och registrerad av Bolagsverket den 22 april 2008. Ändringar beslutade av kommunfullmäktige den 29 april 2013, 76,

Läs mer

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Bakgrund (A) Ändring av bolagsordningen (B) Uppdelning av aktier (C) Minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna Styrelsens för KappAhl Holding AB (publ) förslag till beslut avseende inlösenförfarande innefattande ändring av bolagsordningen, aktiedelning, minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna

Läs mer

Organisationsnummer: 556459-9156

Organisationsnummer: 556459-9156 Bilaga 3 BOLAGSORDNING Organisationsnummer: 556459-9156 1 Firma Bolagets firma är Akademiska Hus Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). 2 Styrelsens säte Bolagets styrelse ska ha sitt säte i Göteborg.

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i

Handlingar inför årsstämma i Handlingar inför årsstämma i 3 maj 2012 Årsstämma i 3 maj 2012 kl 17.00 på Hotell Täby Park, Kemistvägen 30 i Täby. Registrering från 16.30. Förslag till dagordning 1. Val av ordförande vid stämman 2.

Läs mer

Bolagets firma är NOVOTEK Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). Styrelsen skall ha sitt säte i Malmö kommun, Skåne län.

Bolagets firma är NOVOTEK Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). Styrelsen skall ha sitt säte i Malmö kommun, Skåne län. Bolagsordning NOVOTEK Aktiebolag 1. FIRMA Bolagets firma är NOVOTEK Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). 2. SÄTE Styrelsen skall ha sitt säte i Malmö kommun, Skåne län. 3. VERKSAMHET Bolaget skall självt

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Styrelsens i LightLab Sweden AB (publ) fullständiga förslag till beslut vid årsstämma den 7 maj 2015

Styrelsens i LightLab Sweden AB (publ) fullständiga förslag till beslut vid årsstämma den 7 maj 2015 Styrelsens i LightLab Sweden AB (publ) fullständiga förslag till beslut vid årsstämma den 7 maj 2015 Punkt 13 på dagordningen (beslut om ändring av bolagsordningen) Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar

Läs mer

A. INRÄTTANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM. A 1. Bakgrund och beskrivning

A. INRÄTTANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM. A 1. Bakgrund och beskrivning STYRELSENS FÖR ENDOMINES AB (PUBL) FÖRSLAG TILL BESLUT OM INRÄT- TANDE AV PERSONALOPTIONSPROGRAM INNEFATTANDE EMISSION AV TECKNINGSOPTIONER SAMT GODKÄNNANDE AV ÖVERLÅTELSE AV TECK- NINGSOPTIONER (PUNKT

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ)

BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ) BOLAGSORDNING FÖR SWEDBANK SJUHÄRAD AB (publ) 1 Bankens firma Bankens firma är Swedbank Sjuhärad AB. Bolaget är publikt (publ). 2 Styrelsens säte Bankens styrelse skall ha sitt säte i Borås. 3 Bankens

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOLAGSORDNING FÖR VÄSTERVIK BIOGAS AB Fastställd av kommunfullmäktige 2008-02-28, 13 1 Bolagets firma Bolagets firma är Västervik Biogas AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

Stämman öppnades Madeleine Rydberger, styrelsens sekreterare. Förteckningen i Bilaga 1 godkändes såsom röstlängd vid stämman.

Stämman öppnades Madeleine Rydberger, styrelsens sekreterare. Förteckningen i Bilaga 1 godkändes såsom röstlängd vid stämman. Protokoll fört vid extra bolagsstämma med aktieägarna i BioInvent International AB (publ), org nr 556537-7263, den 19 juni 2013 i Lund. Närvarande aktieägare: Enligt förteckning i Bilaga 1. Stämman öppnades

Läs mer

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Finansdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2014 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Bolagsstämman beslutar om emission av teckningsoptioner enligt denna A. Bolaget ska emittera högst 500 000 teckningsoptioner.

Bolagsstämman beslutar om emission av teckningsoptioner enligt denna A. Bolaget ska emittera högst 500 000 teckningsoptioner. Styrelsens för Fingerprint Cards AB (publ) förslag till beslut om emission av teckningsoptioner 2013/2016:B och beslut om godkännande av överlåtelse av teckningsoptioner med mera Styrelsen för Fingerprint

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I VENUE RETAIL GROUP AKTIEBOLAG (PUBL)

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I VENUE RETAIL GROUP AKTIEBOLAG (PUBL) KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I VENUE RETAIL GROUP AKTIEBOLAG (PUBL) Aktieägarna i Venue Retail Group Aktiebolag (publ), org.nr. 556540-1493, ( Venue Retail Group eller Bolaget ) kallas härmed till

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (TFAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Kommunala

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i aktiebolagsförordningen (2005:559); SFS 2014:545 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Regeringen föreskriver att 1 kap. 6, 14

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. ALPCOT AGRO AB (publ) Måndagen den 9 januari 2012. Formaterat: Svenska (Sverige)

Handlingar inför extra bolagsstämma i. ALPCOT AGRO AB (publ) Måndagen den 9 januari 2012. Formaterat: Svenska (Sverige) Handlingar inför extra bolagsstämma i ALPCOT AGRO AB (publ) Måndagen den 9 januari 2012 DAGORDNING för extra bolagsstämma med aktieägarna i ALPCOT AGRO AB (publ) 1. Stämmans öppnade 2. Val av ordförande

Läs mer

Bolagsordning för Business Port Staffanstorp AB

Bolagsordning för Business Port Staffanstorp AB FÖRFATTNING 2.8 Godkända av kommunstyrelsen 61/08 Bolagsordning för Business Port Staffanstorp AB 1 Firma Bolagets firma är Business Port Staffanstorp Aktiebolag 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Staffanstorps

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB)

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Energi AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning för Växjö

Läs mer

Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ),

Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ), Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ), 556863-3977 ( Bolaget ), föreslår att den extra bolagsstämman

Läs mer

3 Organledamöternas ansvar för vissa erbjudandehandlingar

3 Organledamöternas ansvar för vissa erbjudandehandlingar Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Rättssakkunnig Rebecca Appelgren 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Fi2013/905 Remissyttrande avseende departementspromemorian Ds 2013:16

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer