Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Bergsjön

Transkript

1 Ins pektions rapport från S kolverket 2005:84 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Bergsjön Delbes lut S tads dels rapport S kolrapporter

2 Beslut Göteborgs kommun GÖTEBORG (7) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut området Nordost Skolverket genomförde under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport kommer att presenteras någon gång efter årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser de fyra stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen i området Nordost och omfattar verksamhetsformerna förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och delar av den obligatoriska särskolan. Besök i stadsdelarna genomfördes under perioden 11 januari 2005 till 3 mars Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka stadsdelar, skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom de övergripande rapporterna om stadsdelarnas ansvarsområde för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg finns även rapporter om varje kommunal skola samt förskoleverksamheten inom respektive stadsdel. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 3 mars 2006 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Beslut (7) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i de fyra inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till god kvalitet. Förutsättningarna för att bedriva förskole- och skolverksamhet i övervägande delen av de berörda stadsdelarna skiljer sig från dem som gäller i många andra kommuner och skolor. En stor grupp av eleverna har inte haft hela sin uppväxt och skolgång i Sverige och har därför inte samma utbildningsbakgrund som de elever som går igenom hela den svenska grundskolan. Stadsdelarna har därigenom speciella förutsättningar när det gäller elevernas språkliga och kulturella bakgrund. Skolorna och stadsdelarna har överlag ett förhållningssätt till situationen som innebär att man tydligt utgår från elevernas behov och förutsättningar när verksamheten utformas. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarna och mellan skolor inom dessa stadsdelar. Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernas mål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tillämpa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörerna konstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och eleverna uppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger dock överlag inte i nivå med riksgenomsnittet, vilket till stora delar har sin förklaring i de speciella förutsättningar som beskrivs ovan. Förbättringsområden I de fyra stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna, vilka hänvisas till, finns mer detaljerat redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen, Pedagogisk verksamhet och undervisning - samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller fritidshem, - kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om betygssättningen, - barnens rätt till modersmålsstöd i förskoleverksamheten,

4 Beslut (7) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - personalens kunskaper om de författningar som gäller för skolan, - kvalitetsarbetet i förskoleverksamheten, Tillgång till omsorg och utbildning - kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning samt Resurser - analys och bedömning av tillgång och användandet av lärarkompetensen. I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Normer och värden - analysera verksamheten i de särskilda undervisningsgrupperna så att verksamheterna bidrar till att eleverna känner sig trygga (Solbackeskolan), - skolans arbete med värdegrunden (Bergums skola, Bredfjällsskolan, Eriksboskolan, Rannebergens rektorsområde och Gunnaredsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - utreda och analysera orsaken till det relativt stora bortfallet av deltagande elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9 samt kopplingen mellan de nationella ämnesproven och elevernas betyg (stadsdelen Gunnared), - öka måluppfyllelsen och därmed kunskapsresultaten (Hammarkullsskolan, Bergsgårdsskolan, Hjällboskolan och Nytorpsskolan, Eriksboskolan och Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde), Arbetsmiljö och delaktighet - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Fjällboskolan, Gamlestadsskolan, Gärdsmosseskolan och Utmarksskolan), - säkerheten vid elevernas skolväg från Backegårdsskolan till lektionerna vid Bergsjöskolan bör ses över liksom säkerheten och tryggheten på Bergsjöskolans skolgård (Backegårdsskolan och Bergsjöskolan), - säkerheten och tryggheten för eleverna på skolgården (Utbynässkolan), - elevernas arbetsmiljö för att forma en god miljö för utveckling och lärande (Lövåsskolan), - arbetet för att motverka våld, mobbning och kränkande behandling (skolorna i stadsdelen Lärjedalen, Nya Lövgärdesskolan och Utmarksskolan),

5 Pedagogisk verksamhet och undervisning Beslut (7) - skolans elevvårdsarbete gällande elever i behov av särskilt stöd (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Eriksboskolan, Röseredsskolan, Solbackeskolan och Utmarksskolan), - omsorgen om barn i behov av särskilt stöd under tiden i fritidshemmet (Hammarkullsskolan), - information till elever och föräldrar (Sandeklevsskolan, Backegårdsskolan och Solbackeskolan), - arbetet med åtgärdsprogram (resursskolorna i stadsdelen Lärjedalen och Internationella skolan Gårdsten årskurserna 1 3), - förbättring av arbetsron och studieklimatet på skolan (Gunnaredsskolan och Rannebergens rektorsområde), - arbetssätt och arbetsformer (Fjällboskolan, Bläseboskolan, Gamlestadsskolan och Utbynässkolan), - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot (stadsdelen Lärjedalen), - organisationen av undervisning i modersmål för att säkerställa elevens rätt till undervisning i ämnet (Nytorpsskolan), - lokala arbetsplanen (Bergsgårdsskolan, Hjällboskolan, Hammarkullsskolan och Röseredsskolan), Styrning, ledning och kvalitetsarbete - skolornas kvalitetsredovisning (Gärdsmosseskolan, Solbackeskolan och Sandeklevsskolan), - kvalitetsarbetet (Bergsjöskolan, Gunnaredsskolan, Rannebergens rektorsområde och Utmarksskolan), - klarläggande av rektorernas respektive ansvarsområden (Internationella skolan Gårdsten och Rannebergens rektorsområde), - tydliga rutiner för information om bestämmelserna om tystnadsplikt och anmälningsplikt (förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala), - analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet (resursskolorna i stadsdelen Lärjedalen och Introduktionsskolan i stadsdelen Bergsjön), - pedagogiska ledarskapet (stadsdelen Lärjedalen), - skolans rutiner avseende beslutsfattande om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp (Bergums skola), Tillgång till omsorg och utbildning - elevens val (Bergsgårdsskolan, Bredfjällsskolan och Sandeklevsskolan),

6 Beslut (7) - utredning av vilka elever som skall undervisas i svenska respektive svenska som andraspråk (stadsdelen Gunnared), - studiehandledning på elevernas modersmål (stadsdelen Gunnared), - se över lämpligheten i systemet med att elever utelåses från vissa lektioner (Eriksboskolan), Resurser - lokalernas utformning för att möjliggöra bättre lärmiljöer för eleverna (Bergsjöskolan), - lokalernas och utemiljöernas kvalitet på vissa förskolor avseende pedagogiska krav och säkerhet (förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala), - den inre skolmiljön för eleverna (stadsdelen Kortedala), - elevernas tillgång till fungerande datorer (Fjällboskolan och Gamlestadsskolan), - elevernas tillgång och åtkomlighet till skolans bibliotek (Bredfjällsskolan och Bläseboskolan) samt - kompetensutveckling (Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde och Röseredsskolan). Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolan saknar handlingsprogram mot kränkande behandling (Avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Ramsdalsskolan). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Gunnared, Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Solbackeskolan och Utmarksskolan). - Särskilt stöd ges inte till elever som har svårigheter i skolarbetet och som väntar på plats i de s.k. resursskolorna eller särskilda undervisningsgrupper (4 kap. 1 skollagen) (stadsdelen Lärjedalen). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Kvalitetsredovisning saknas vid skolorna eller uppfyller inte författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) (stadsdelarna Kortedala och Lärjedalen samt Bergsjöskolan). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas eller är inte formellt korrekta (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen, Bergsjöskolan och Solbackeskolan). - Ansvarsfördelningen mellan rektorerna (2 kap. 2 skollagen) (Bergsjöskolan).

7 Beslut (7) - Biträdande rektorn har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Internationella skolan Gårdsten). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Bergums skola, Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde och Utmarksskolan). - Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen). - Fördelningen av elever på klasser i årskurserna 6-9 utifrån enskilda elevers inlärningsförmåga och behov av stöd (4 kap. 3 skollagen, 4 kap. 4 och 5 kap. 5 grundskoleförordningen) (Hammarkullsskolan). Tillgång till omsorg och utbildning - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till alla elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen, Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Sandeklevsskolan och Vättleskolan). - Elevens val erbjuds inte till samtliga elever, ges inte i godtagbar form eller genomförs inte under lärares ledning (1 kap. 2 och 2 kap grundskoleförordningen, 2 kap. 7-8 särskoleförfordningen samt bilaga 3 till skollagen) (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde, Gamlestadsskolan, Gunnaredsskolan, Gärdsmosseskolan, Hammarkullsskolan, Rannebergens rektorsområde, Solbackeskolan och Vättleskolan). - Eleverna får inte någon undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av femte skolåret (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen) (Gärdsmosseskolan och Internationella skolan Gårdsten). - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2 a kap. 7 skollagen) (stadsdelen Kortedala). - Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs som stöd till elever och inte i enlighet med kursplanen för ämnet (2 kap. 6 och 16 grundskoleförordningen) (Ramsdalsskolan). - Eleverna erbjuds inte den garanterade undervisningstiden (4 kap. 3 a och bilaga 3 skollagen) (Utmarksskolan). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef

8 Beslut (7) I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg Mats Löwing, Agneta Wennberg (stadsdelen Bergsjön), Bosse Jersenius (stadsdelen Gunnared), Liselotte Hakeberg (stadsdelen Kortedala) och Kjell Ahlgren (stadsdelen Lärjedalen) samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

9 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön Utbildningsinspektion i stadsdelen Bergsjön, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser 1

10 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten avser gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1 under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i delbeslutet som omfattar stadsdelarna i nordost. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten i stadsdelarna. En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns i bilaga 1. Genomförandet av inspektionen i stadsdelen Bergsjön, Göteborgs kommun Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Agneta Wennberg och Erik Bergeå samt experten Agneta Ardfelt. Besöken i verksamheterna inleddes den 8 januari 2005 och avslutades den 11 februari Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdelarna belägna i nordväst. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättringsområden som samtliga återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till 2

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, kan till sitt innehåll se något olika ut och de avser inte att ge en heltäckande bild eftersom inspektionen anpassats efter förhållandena i varje stadsdel och skola. En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgs kommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämnd som resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskilda eleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor under Högsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola. Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommer att förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningen men avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen. Även vad gäller modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkomma kring detta i den sammanfattande kommunrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och föräldrar värderat verksamheterna. I stadsdelen Bergsjön genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen, rektorer, lärare, övrig personal, elever och föräldrar. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört 45 organiserade intervjuer i stadsdelen Bergsjön. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 och 12 personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 110) och elever (ca 100) samt elevvårdspersonal (ca 35). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt cirka 75 lektioner. Inledande beskrivning av stadsdelen Bergsjön I stadsdelen Bergsjön bor cirka invånare. Den övervägande delen bor i lägenheter, ofta belägna i stora hyreshus. Det finns också områden med villor och radhus i Bergsjön. Närhet till natur och friluftsområden är påtaglig. Enligt den senaste statistiken från Göteborgs stadskansli hade år 2003 ca 22 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år i stadsdelen eftergymnasial utbildning. Andelen öppet arbetslösa var i oktober 2004 cirka 9 procent och andelen familjer med socialbidrag var år 2002 strax över 31 procent. Andelen utländska med- 3

12 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön SKOLVERKET borgare var år procent och andelen svenska medborgare födda i utlandet var strax över 28 procent. Andelen elever med ett annat modersmål än svenska uppgår för år 2004 till cirka 89 procent. Stadsdelen styrs av Bergsjöns stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnden består av 17 ledamöter, varav sex är ersättare, utsedda av kommunfullmäktige i proportion till resultatet i senaste kommunalvalet. Politikerna i nämnden beslutar om övergripande frågor för stadsdelen, t.ex. budget, mål och inriktning. Stadsdelsförvaltningen med anställda medarbetare ansvarar för den löpande verksamheten i stadsdelen och för att de beslut politikerna i stadsdelsnämnden fattar blir genomförda. Förvaltningen bereder också underlag/förslag till politikerna i stadsdelsnämnden. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och leder förvaltningens arbete tillsammans med verksamhetscheferna, varav en ansvarar för förskola och grundskola. I stadsdelen finns sex skolor med grundskoleverksamhet för cirka elever mellan 6 och 16 år. Det finns fem kommunala grundskolor, Sandeklevsskolan för årskurserna 1 9, Gärdsmosseskolan för årskurserna 1 5, Solbackeskolan för årskurserna 1 6, Backegårdsskolan för årskurserna 1 6 samt Bergsjöskolan för årskurserna 1 9. I dessa skolor ingår även förskoleklasser och fritidshem. I stadsdelen finns också en fristående grundskola. Därutöver finns Introduktionsskolan som har ett särskilt kommunalt uppdrag att ta emot nyanlända familjer med annat modersmål än svenska för en första introduktion i det svenska språket, skolan och samhället samt för att förstärka föräldrarollen. Skolan har plats för 40 grundskoleelever, antalet elever vid Skolverkets besök var cirka 40. Av alla barn i Bergsjön har cirka 76 procent i ålder 1 5 år plats i förskoleverksamhet. Av dessa finns 85 procent i någon av stadsdelens förskolor, övriga har plats i familjedaghem eller i en annan stadsdel. Förskoleverksamheten organiseras i fem områden innefattande elva förskolor samt familjedaghem. Därutöver finns det två enskilda förskolor. Skolbarnsomsorgen bedrivs i anslutning till den skola eleven går i. Bergsjöns alla skolor har för de yngre skolbarnen en s.k. samlad skoldag. Det innebär att verksamheten för fritidshem och skola bedrivs samlat fram till klockan med timplanebrytande aktiviteter. Antal barn och elever i stadsdelens förskoleverksamhet och skolor framgår av följande tabell: Verksamhets- och skolformer Antal elever och barn i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 760 Skolbarnsomsorg 190 Förskoleklass 150 Grundskola Särskola 9 4

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Av förskolornas och skolornas verksamhetsplaner i stadsdelen Bergsjön framgår att arbetet med att utveckla normer och värden är ett särskilt prioriterat område. Här uttrycks till exempel att skolorna vill arbeta med att eleverna skall ta ansvar för sitt arbete, sitt uppträdande och för sin trivsel i skolan. Likaså betonas arbetet med att utveckla god kunskap och mognad så att eleverna kan delta i ett demokratiskt samhälle. Stadsdelen Bergsjön präglas av en kulturell mångfald vilket innebär att eleverna är bärare av olika traditioner, religioner och sociala strukturer. Många familjer bor trångt och arbetslösheten är mycket stor. Det är därutöver inte ovanligt att elever kommer från familjer som har traumatiska upplevelser bakom sig från andra länder. Det genomgående intrycket inspektörerna får är att förskolan och skolan innebär en särskilt viktig plats för många barn och unga. En plats dit de inte bara går för att lära sig något, utan också en plats som representerar trygghet och kontinuitet i deras tillvaro. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Av både dokument och samtal framkommer att verksamheternas förankring till målen i 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) avseende normer och värden är mycket tydlig och medveten och utgör grunden i det dagliga pedagogiska arbetet. Barnen får stöd i att sätta ord på sina åsikter, att visa respekt för olika uppfattningar och att hantera olikheter. Under inspektionsbesöken noterar inspektörerna att barnen, oavsett ålder, tränas i att ta ansvar för sin fysiska miljö och att barnen ges möjlighet att ha inflytande i den pedagogiska verksamheten. De barn och föräldrar som inspektörerna samtalar med menar att förskolorna erbjuder en trygg miljö där barnen trivs, blir väl bemötta, ges möjlighet att påverka och ta ansvar för sin vardag och sitt lärande. Barn- och ungdomsutbildning Som ovan sagts har skolan en stor betydelse för många elever, inte minst ur social synpunkt. De flesta eleverna inspektörerna talar med säger att de trivs på sin skola. Elevernas grad av trivsel och trygghet mäts för alla skolor i Göteborgs kommun genom utvärderingsverktyget Balansen. Det sammanvägda elevindexet för trivsel och trygghet för de flesta skolorna i stadsdelen Bergsjön står sig väl i jämförelse med övriga skolor i Göteborg. Inspektörerna konstaterar att det i några elevgrupper är stökigt och oroligt. Inspektörerna träffar också elever som spontant berättar om att elever kränks eller att de själva blir kränkta. Inspektörernas sammantagna intryck är att de flesta eleverna vid skolorna i stads- 5

14 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön SKOLVERKET delen Bergsjön känner trivsel och trygghet i skolan men graden varierar mellan olika grupper inom skolorna. Intrycket är också att det i flera skolor råder ett tufft klimat där det bland eleverna kan finnas en alltför stor tolerans mot dåligt språkbruk och kränkande behandling. Elevernas motivation till lärande varierar mellan och inom skolorna, och vid en skola framhåller inspektörerna att den bör analysera på vilket sätt skolan kan bidra till att öka elevernas motivation att utvecklas, socialt och kognitivt. Detta kan sannolikt vara ett angeläget område även för andra skolor. På några skolor ser inspektörerna endast få exempel på att eleverna tränas och ges möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande, till exempel genom att vara delaktiga i den egna lärprocessen. Däremot har eleverna god förmåga att ta ansvar för skolans fysiska miljö. Inspektörerna noterar att nedskräpning och klotter förekommer i mycket liten utsträckning. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten och de flesta skolorna utgör en trygg och trivsam miljö. För barn och unga i stadsdelen Bergsjön utgör förskoleverksamheten och skolorna en uppskattad och mycket väsentlig del av tillvaron där barn och elever förutom en kunskapsinlärning ges stöd att utveckla ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. En skola bör dock närmare analysera hur tryggheten skall förbättras för vissa elevgrupper och också analysera på vilket sätt skolan kan bidra till att öka elevernas motivation att utvecklas, socialt och kognitivt. I några skolor bör elevernas ansvar för sitt eget lärande förbättras. Den samlade bilden är resultatet av förskolornas och skolornas arbete med normer och värden överlag är gott men några skolor behöver göra ytterligare ansträngningar för att öka elevers trygghet. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskiltoch i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. I flera av kommunens måldokument uttrycks en ambition att förbättra elevernas resultat i grundskolan. I Göteborgs kommuns budgetdokument betonas att andelen elever med godkända betyg skall öka. I 2004 års budget för stadsdelen Bergsjön anges att andelen elever med minst sex år i svensk skola som lämnar Bergsjöns skolor med fullständiga betyg skall vara lägst i nivå med genomsnittet i Sverige. För budgetåret 2005 har stadsdelen satt upp målet att 60 procent av eleverna skall bli behöriga för ett nationellt program i gymnasieskolan. Göteborgs kommun använder sig av ett gemensamt kvalitetssystem för att mäta resultat i bl.a grundskolan. Där anges som kvalitetsmått för varje skola bland an- 6

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön nat andelen elever som nått målen i de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Vid de besökta förskolorna stimulerar den pedagogiska miljön barnens kreativa kunnande och lockar till skapande och lek på många olika sätt. Inspektörerna noterar att barnen stimuleras och utmanas att utveckla ordförråd och begrepp, förmåga att kommunicera, fantasi, inlevelse, samarbete och förmåga till problemlösning. Målen i Lpfö 98 är tydligt vägledande i verksamheten. Lek och skapande ges stort utrymme. Vikt läggs vid att barnen utvecklar olika förmågor. Närmiljön har en framträdande roll i barnens lärande. Föräldrarna anser att verksamhetens inriktning mot fostran, lärande och omsorg bidrar till att barnen utvecklas i vid mening. Även barnen anser att förskolan bidrar till att de lär sig nya saker och utvecklas. Barn- och ungdomsutbildning Ur Skolverkets statistik, avrundat till närmaste heltal, framgår följande: Resultatmått för elever i årskurs 9 Bergsjön Göteborg Riket Meritvärde Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 34 % 40 % 72 % 72 % 75 % 76 % 48 % 56 % 87 % 86 % 90 % 90 % Som framgår av statistiken ovan ligger betygsresultaten i stadsdelen Bergsjön väsentligt under riksgenomsnittet och genomsnittet i Göteborgs kommun. Andelen elever med fullständigt slutbetyg ökade dock mellan åren 2003 och Andelen elever i årskurs 9 som 2005 är behöriga till nationellt program ökade till 60 procent vilket ligger i nivå med det mål som stadsdelen satt upp i sin verksamhetsplan Stadsdelen betonar dock att ett flertal elever saknar tidigare skolbakgrund eller har haft en oregelbunden skolgång i sitt hemland. Inspektörerna konstaterar att en resultatförbättring skett under de senaste åren. Inspektörerna inser de problem som finns att höja ambitionsnivån. Inspektörerna bedömer dock att en prioriterad uppgift för stadsdelen även fortsättningsvis är att utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att fler elever skall nå behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Skolorna använder sig av de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. Vid inspektionsbesöket vårterminen 2005 hade inte samtliga ämnesprov genomförts varför inspektörerna inte kunnat få en bild av dessa resultat. Inspektörerna finner att resultaten av de nationella ämnesproven 2004 i årskurs 5 på stadsdelsnivå är svårbedömda. Flera skolor redovisar endast resultat avseende de barn som gått i svensk skola sedan årskurs 1. Inspektörerna konstaterar också att kunskapsuppföljningen i skolorna i stor utsträckning är inriktad på 7

16 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön SKOLVERKET ämnena engelska, svenska och matematik. Övriga ämnen riskerar därmed att få en mer undanskymd roll än vad styrdokumenten indikerar. De nationella ämnesproven i årskurs 9, som är obligatoriska, visar 2004 ett betydande bortfall av deltagande elever i delproven där inget delprov har mindre bortfall än 21 procent. Det är därför svårt att kunna göra en jämförelse med den slutliga betygssättningen eller att använda resultaten vid jämförelse mellan andra skolor. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen om att deltagande i de nationella ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriskt och skall vara ett stöd vid betygssättningen. Inspektörernas intryck är att eleverna i de lägre årskurserna i flera skolor utvecklar tillit till sin egen förmåga enligt de mål som anges i Lpo 94. Inspektörerna ser exempel på att elever har förmåga att uttrycka sig muntligt, reflektera över vad de lärt sig samt ge positiv respons på varandras arbete. Vid lektionsbesök i de högre årskurserna ser dock inspektörerna färre sådana inslag. Inspektörernas bedömnng är att eleverna i de högre åldrarna har liten kännedom om målen för sin utbildning varför måldiskussionerna behöver därför förbättras i några skolor. Sammanfattning Inspektörerna vill lyfta fram förskoleverksamheten i Bergsjön som visar på ett gott arbete med att utmana och stimulera barnens lust att lära, deras självtillit och utveckling av olika förmågor. Inspektörerna noterar också att eleverna i de yngsta skolåren visar tillit till sin egen förmåga och lust att lära. Inspektörerna finner att elevernas betygsresultat sammanlagt förbättrats något under de senaste åren men att det fortfarande ligger väsentligt under genomsnittet för riket. Skolorna behöver bland annat förbättra kunskapsuppföljningen i samtliga ämnen och analysera dessa för att öka måluppfyllelsen. Elevernas kännedom om målen för sin utbildning behöver även förbättras för några skolor. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt stadsdelens handlingsplan för barn och ungdom är ett av målen aktiva och delaktiga föräldrar. Inspektörernas samlade intryck av förskoleverksamheten är att personalen arbetar aktivt för att barnen skall ges möjligheter att på- 8

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön verka och ta ansvar för aktiviteter och sitt lärande. Barnen görs till viss del delaktiga i den pedagogiska verksamheten och i beslut som berör förändringar av förskolans miljö. Förskolorna strävar efter en aktiv kontakt med föräldrarna och att de skall känna sig delaktiga i verksamheten. Vid samtal med föräldrar framkommer att personalen är mottaglig och lyssnande. Föräldrarna menar dessutom att förskolorna har bra rutiner för klagomålshantering. Föräldrars synpunkter om verksamheten inhämtas årligen genom Balansen. Kvalitetsmätningen för år 2004 visar att tillfrågade föräldrar i Bergsjön är mer nöjda med sina möjligheter till delaktighet och inflytande jämfört med genomsnittet för samtliga stadsdelar i Göteborgs kommun. Personalen på förskolorna arbetar medvetet för att skapa en trygg psykosocial miljö för barnen, både i ett förebyggande perspektiv och genom att samtala med barnen när konfliktsituationer uppstår. Händelsen följs upp med barnen och med barnens föräldrar. Personalen samtalar även med föräldrarna om den värdegrund och det förhållningssätt förskolan står för enligt Lpfö 98. Barn- och ungdomsutbildning I skolan skall eleverna inte bara få kunskap om grundläggande demokratiska värderingar, skolan skall också förbereda eleverna för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Alla elever, oavsett kön, social och kulturell bakgrund skall ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll allt utifrån stigande ålder och mognad. Elever, som inspektörerna samtalar med, anser att de i viss mån kan vara med och påverka. I alla skolor i stadsdelen Bergsjön finns olika organ för inflytande som elevråd och klassråd vilka oftast fungerar bra. I något fall är intrycket att elevråden vid skolan inte funnit sina former för att aktivt kunna fungera som ett forum för elevinflytande. Enligt eleverna tenderar de frågor som diskuteras i elevrådet att handla om vad som skall köpas in till skolan och skolans miljö. Frågor kopplade till planering och utvärdering, exempelvis skolans verksamhetsplan och kvalitetsredovisning tycks dock saknas. Personalen anser att eleverna kan vara med och påverka sitt lärande inom vissa ramar. Inspektörerna ser inslag i undervisningen där eleverna har inflytande över undervisningens planering och upplägg. Många elever upplever dock begränsningar i sina möjligheter att ha reellt inflytande över utbildningens utformning. Detta är också inspektörernas intryck vid besök i skolorna, där det samlade intrycket är att elevernas reella inflytande utifrån elevernas ålder och mognad inte är så stort utan behöver förbättras. I sin verksamhetsplan betonar stadsdelen vikten av att föräldrarna i stadsdelen är aktiva och delaktiga. Genomgående är intrycket vid besök i stadsdelens skolor att skolorna mycket aktivt arbetar för att engagera föräldrarna. Formella föräldraråd finns på vissa skolor, också på andra sätt visar föräldrar engagemang och delaktighet. På några skolor anordnas studiecirklar, andra skolor har klassombud som träffas regelbundet. Inspektörerna ser ofta föräldrar som är på besök i skolorna. Även på andra sätt blir föräldrar delaktiga i skolans verksamhet, bland annat genom regelbundna klassträffar, informationsmöten och utvecklingssamtal. Vid samtal med föräldrar är intrycket att föräldrar i allmänhet är mycket nöjda med kontakterna med skolan. Enligt kvalitetsverktyget Balansen visar den senaste föräldraenkäten (2003) att föräldrarna i stadsdelen är mer nöjda med samverkan med skolan än andra stadsdelar i Göteborg. 9

18 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön SKOLVERKET Eleverna vid skolorna är medvetna om hur skolan arbetar med att skapa bra relationer mellan eleverna. Vid flera skolor ges exempel på att skolorna arbetar förebyggande bland annat genom värderingsövningar. Stadsdelen har en gemensam handlingsplan mot kränkande behandling, därutöver har varje skola en handlingsplan som närmare beskriver skolans förebyggande, förhindrande och åtgärdande arbete. Som framgår av avsnitt 1 förekommer att eleverna blir kränkta och i vissa grupper är klimatet tufft, bland annat när det gäller språkbruket. Inspektörernas uppfattning är att det på skolorna finns en hög medvetenhet om värdegrundsfrågor bland skolans personal och att skolorna generellt är bra på att åtgärda olika former av kränkningar. Skolornas handlingsprogram utgår dock inte alltid från det vidare begreppet kränkande behandling och i några skolor känner inte eleverna till programmet. Det finns också oftast ett förebyggande arbete på varje skola. Men inspektörerna finner också skolor där det strategiska långsiktiga arbetet med att förbättra arbetsklimatet och attityderna bland eleverna inte ännu fått genomslag. På vissa skolor tycks personalen vara mycket eniga kring värdegrundsfrågorna, på andra skolor framträder inte något gemensamt förhållningssätt. Inspektörernas uppfattning är att arbetet med att skapa en trygg arbetsmiljö bör intensifieras på vissa skolor. I en skola finns ett uppehållsrum som skolans personal inte anser vara en trygg miljö för eleverna, likaså upplever både skolledning, elever och föräldrar inte att skolgården uppfyller den säkerhet som kan krävas då passagerarna måste passera över skolgården till och från spårvagnen. I en annan skola upplever både elever och föräldrar skolvägen otrygg när eleverna går från en skola till en annan för att ha vissa lektioner. Sammanfattning Förskoleverksamhetens arbete med att skapa en trygg psykosocial miljö är bra. Föräldrarna ges goda möjligheter till inblick i verksamheten och rutiner för att hantera synpunkter och klagomål finns. Det finns såväl formella som vardagliga forum för samtal och samverkan. Inspektörerna bedömer att skolorna genomför ett aktivt arbete kring värdegrundsfrågorna. För några skolor behöver dock det långsiktiga strategiska arbetet förbättras genom att bland annat förankra handlingsprogrammen bland personal och elever. Handlingsprogrammen liksom arbetet bör också utgå från det vidare begreppet kränkande behandling. Skolorna behöver också utveckla elevernas möjlighet till inflytande över verksamheten inklusive undervisningens innehåll och form. 10

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen och eleverna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg På de besökta förskolorna läggs stor vikt vid att skapa en stimulerande miljö som utgår från barnens olika intressen och sätt att lära. Barnen ges rikligt med tid, rum och material för olika former av lek som ger dem upplevelser som stimulerar fantasin, kreativiteten och förmågan att leka. Verksamheten anpassas till att möta heterogena grupper genom att ständigt ompröva och förändra verksamheten utifrån de barn som deltar. På olika sätt arbetar förskoleverksamheten med att tillgodose barns behov av särskilt stöd. Stöd ges bl.a. genom att det i förskoleverksamheten finns vad stadsdelen benämner en resursenhet för barn i behov av särskilt stöd. Enhetens uppgifter är att stödja personalen i deras arbete med barnen, tillsammans med personalen samverka med föräldrarna, i viss mån och vid behov arbeta med enskilt barn och samverka med berörda samarbetspartners. Förskolorna i stadsdelen arbetar med ett språkutvecklingsarbete som skall leda fram till målmedvetna rutiner och arbetssätt för främjandet av en flerspråkig utveckling. En stor del av barnen i förskoleverksamheten har ett annat modersmål än svenska men alla ges inte möjlighet att i förskolan utveckla sitt modersmål. Kommunen följer därmed inte Lpfö 98 i det avseendet och inspektörerna vill peka på betydelsen av att alla barn erbjuds modersmålsträning. På de två besökta förskolorna ges föräldrarna fortlöpande information om barnens utveckling och lärande och verksamhetens syfte och innehåll. Det sker bland annat genom den pedagogiska dokumentationen, utvecklingssamtal och föräldramöte. Skolan har en samlad skoldag för skola och fritidshem och har en gemensam planering med skolan. De fritidspedagoger som inspektörerna samtalat med anser att samverkan mellan skola och fritidshem fungerar bra. De har en gemensam planering om på vilket sätt som fritidsverksamheten skall samordnas med vad som är aktuellt i undervisningen. Inspektörernas intryck är att fritidshemmen har en stor betydelse för elevernas trivsel i skolan och för deras sociala utveckling. En särskild viktig funktion har fritidsledare för de barn som är i stort behov av särskilt stöd i olika former. Barn- och ungdomsutbildning Enligt Lpo 94 skall undervisningen sträva efter att nå målen och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta 11

20 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Bergsjön SKOLVERKET lärande och kunskapsutveckling. Kunskap är inget entydigt begrepp utan kommer till uttryck i olika former som förutsätter och samspelar med varandra. I kommunens skolplan står att Lärarnas/pedagogernas ansvar är att skapa lärandesituationer för alla barn och unga utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov samt att tillsammans med barn och unga välja innehåll i undervisningen. Denna lärandeprocess, kunskapssyn och arbetssätt har inspektörerna funnit vid flera av de lektionsbesök som gjorts. Där berör och engagerar undervisningen eleverna. Inspektörerna ser exempel på att eleverna lär sig samarbeta såväl som att kunna arbeta enskilt. Kontakten mellan lärare och elever tycks vara mycket god, men i vissa skolor och grupper kan det råda ett tufft klimat. På flera håll finner dock inspektörerna att undervisningen inte bidrar till att utveckla elevernas eget sätt att lära. Ofta tycks undervisningen inte utgå ifrån vad varje elev har för förkunskaper inför planeringen av ett nytt arbetsområde. Flera skolor bör enligt inspektörerna utveckla undervisningen till att i högre grad utgå från de strävansmål som finns Lpo 94. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd skiljer sig mellan skolorna. I vissa skolor finns klara rutiner utarbetade för att identifiera och vidta åtgärder för att ge eleverna adekvat stöd. Kännetecknande för arbetet med elever i behov av särskilt stöd vid dessa skolor är ett inkluderande synsätt där särskilt stöd till elever så långt det är möjligt ges inom klassens ram. Vid flera skolor behöver både bättre rutiner utarbetas och diskussioner kring olika stödformer påbörjas. Inspektörernas intryck - efter samtal med pedagoger är att de verksamma vid vissa skolor behöver diskutera sig samman om en gemensam syn och förhållningssätt kring arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Flera lärare menar att det stöd eleverna får inte är tillräckligt för att eleverna skall ges reella möjligheter att nå målen. Vid flera skolor behöver åtgärdsprogram upprättas för alla elever som är i behov av särskilt stöd. Likaså bör några skolor diskutera hur lärare skall ges tillräcklig handledning och stöd för att elevernas stödbehov i högre utsträckning kan ges inom klassens ram. Vid två av skolorna finns särskilda undervisningsgrupper, varav några är stadsdelsövergripande. Där placeras elever på olika grunder, bland annat elever som är utåtagerande och elever som har stora koncentrations- eller inlärningssvårigheter. Inspektörerna ställer sig frågande till om alla placeringar i särskilda undervisningsgrupper överensstämmer med grundskoleförordningen och intentionerna i Lpo 94. Eleverna i dessa grupper är inte alltid klassplacerade på den skola gruppen är lokaliserad. Det innebär att dessa elever inte ges tillfälle att, när detta är möjligt, följa undervisningen i sin ordinarie klass. Inspektörerna har besökt flertalet av de särskilda undervisningsgrupperna och i några fall anser inspektörerna inte att eleverna har en trygg studiesituation. I ett fall går starkt utåtagerande elever tillsammans med elever som är i stort behov av en lugn miljö. I ett annat fall råder det enligt inspektörernas uppfattning ett alltför tufft klimat. Flera elever tas också direkt in i en särskild undervisningsgrupp utan att i första hand få stöd inom klassens ram. I flera av stadsdelens skolor finns förberedelseklasser, i vilka elever som nyligen flyttat till Sverige och som ännu inte behärskar det svenska språket tas emot. Meningen är att eleverna, när det lärt sig språket tillräckligt, successivt slussas ut till sin ordinarie klass. Elever som behöver det får inte studiehandledning, vilket 12