Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Lärjedalen

Transkript

1 Ins pektions rapport från S kolverket 2005:87 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Lärjedalen Delbes lut S tads dels rapport S kolrapporter

2 Beslut Göteborgs kommun GÖTEBORG (7) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut området Nordost Skolverket genomförde under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport kommer att presenteras någon gång efter årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser de fyra stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen i området Nordost och omfattar verksamhetsformerna förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och delar av den obligatoriska särskolan. Besök i stadsdelarna genomfördes under perioden 11 januari 2005 till 3 mars Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka stadsdelar, skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom de övergripande rapporterna om stadsdelarnas ansvarsområde för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg finns även rapporter om varje kommunal skola samt förskoleverksamheten inom respektive stadsdel. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 3 mars 2006 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Beslut (7) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i de fyra inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till god kvalitet. Förutsättningarna för att bedriva förskole- och skolverksamhet i övervägande delen av de berörda stadsdelarna skiljer sig från dem som gäller i många andra kommuner och skolor. En stor grupp av eleverna har inte haft hela sin uppväxt och skolgång i Sverige och har därför inte samma utbildningsbakgrund som de elever som går igenom hela den svenska grundskolan. Stadsdelarna har därigenom speciella förutsättningar när det gäller elevernas språkliga och kulturella bakgrund. Skolorna och stadsdelarna har överlag ett förhållningssätt till situationen som innebär att man tydligt utgår från elevernas behov och förutsättningar när verksamheten utformas. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarna och mellan skolor inom dessa stadsdelar. Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernas mål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tillämpa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörerna konstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och eleverna uppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger dock överlag inte i nivå med riksgenomsnittet, vilket till stora delar har sin förklaring i de speciella förutsättningar som beskrivs ovan. Förbättringsområden I de fyra stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna, vilka hänvisas till, finns mer detaljerat redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen, Pedagogisk verksamhet och undervisning - samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller fritidshem, - kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om betygssättningen, - barnens rätt till modersmålsstöd i förskoleverksamheten,

4 Beslut (7) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - personalens kunskaper om de författningar som gäller för skolan, - kvalitetsarbetet i förskoleverksamheten, Tillgång till omsorg och utbildning - kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning samt Resurser - analys och bedömning av tillgång och användandet av lärarkompetensen. I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Normer och värden - analysera verksamheten i de särskilda undervisningsgrupperna så att verksamheterna bidrar till att eleverna känner sig trygga (Solbackeskolan), - skolans arbete med värdegrunden (Bergums skola, Bredfjällsskolan, Eriksboskolan, Rannebergens rektorsområde och Gunnaredsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - utreda och analysera orsaken till det relativt stora bortfallet av deltagande elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9 samt kopplingen mellan de nationella ämnesproven och elevernas betyg (stadsdelen Gunnared), - öka måluppfyllelsen och därmed kunskapsresultaten (Hammarkullsskolan, Bergsgårdsskolan, Hjällboskolan och Nytorpsskolan, Eriksboskolan och Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde), Arbetsmiljö och delaktighet - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Fjällboskolan, Gamlestadsskolan, Gärdsmosseskolan och Utmarksskolan), - säkerheten vid elevernas skolväg från Backegårdsskolan till lektionerna vid Bergsjöskolan bör ses över liksom säkerheten och tryggheten på Bergsjöskolans skolgård (Backegårdsskolan och Bergsjöskolan), - säkerheten och tryggheten för eleverna på skolgården (Utbynässkolan), - elevernas arbetsmiljö för att forma en god miljö för utveckling och lärande (Lövåsskolan), - arbetet för att motverka våld, mobbning och kränkande behandling (skolorna i stadsdelen Lärjedalen, Nya Lövgärdesskolan och Utmarksskolan),

5 Pedagogisk verksamhet och undervisning Beslut (7) - skolans elevvårdsarbete gällande elever i behov av särskilt stöd (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Eriksboskolan, Röseredsskolan, Solbackeskolan och Utmarksskolan), - omsorgen om barn i behov av särskilt stöd under tiden i fritidshemmet (Hammarkullsskolan), - information till elever och föräldrar (Sandeklevsskolan, Backegårdsskolan och Solbackeskolan), - arbetet med åtgärdsprogram (resursskolorna i stadsdelen Lärjedalen och Internationella skolan Gårdsten årskurserna 1 3), - förbättring av arbetsron och studieklimatet på skolan (Gunnaredsskolan och Rannebergens rektorsområde), - arbetssätt och arbetsformer (Fjällboskolan, Bläseboskolan, Gamlestadsskolan och Utbynässkolan), - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot (stadsdelen Lärjedalen), - organisationen av undervisning i modersmål för att säkerställa elevens rätt till undervisning i ämnet (Nytorpsskolan), - lokala arbetsplanen (Bergsgårdsskolan, Hjällboskolan, Hammarkullsskolan och Röseredsskolan), Styrning, ledning och kvalitetsarbete - skolornas kvalitetsredovisning (Gärdsmosseskolan, Solbackeskolan och Sandeklevsskolan), - kvalitetsarbetet (Bergsjöskolan, Gunnaredsskolan, Rannebergens rektorsområde och Utmarksskolan), - klarläggande av rektorernas respektive ansvarsområden (Internationella skolan Gårdsten och Rannebergens rektorsområde), - tydliga rutiner för information om bestämmelserna om tystnadsplikt och anmälningsplikt (förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala), - analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet (resursskolorna i stadsdelen Lärjedalen och Introduktionsskolan i stadsdelen Bergsjön), - pedagogiska ledarskapet (stadsdelen Lärjedalen), - skolans rutiner avseende beslutsfattande om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp (Bergums skola), Tillgång till omsorg och utbildning - elevens val (Bergsgårdsskolan, Bredfjällsskolan och Sandeklevsskolan),

6 Beslut (7) - utredning av vilka elever som skall undervisas i svenska respektive svenska som andraspråk (stadsdelen Gunnared), - studiehandledning på elevernas modersmål (stadsdelen Gunnared), - se över lämpligheten i systemet med att elever utelåses från vissa lektioner (Eriksboskolan), Resurser - lokalernas utformning för att möjliggöra bättre lärmiljöer för eleverna (Bergsjöskolan), - lokalernas och utemiljöernas kvalitet på vissa förskolor avseende pedagogiska krav och säkerhet (förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala), - den inre skolmiljön för eleverna (stadsdelen Kortedala), - elevernas tillgång till fungerande datorer (Fjällboskolan och Gamlestadsskolan), - elevernas tillgång och åtkomlighet till skolans bibliotek (Bredfjällsskolan och Bläseboskolan) samt - kompetensutveckling (Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde och Röseredsskolan). Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolan saknar handlingsprogram mot kränkande behandling (Avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Ramsdalsskolan). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Gunnared, Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Solbackeskolan och Utmarksskolan). - Särskilt stöd ges inte till elever som har svårigheter i skolarbetet och som väntar på plats i de s.k. resursskolorna eller särskilda undervisningsgrupper (4 kap. 1 skollagen) (stadsdelen Lärjedalen). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Kvalitetsredovisning saknas vid skolorna eller uppfyller inte författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) (stadsdelarna Kortedala och Lärjedalen samt Bergsjöskolan). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas eller är inte formellt korrekta (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen, Bergsjöskolan och Solbackeskolan). - Ansvarsfördelningen mellan rektorerna (2 kap. 2 skollagen) (Bergsjöskolan).

7 Beslut (7) - Biträdande rektorn har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Internationella skolan Gårdsten). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Bergums skola, Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde och Utmarksskolan). - Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen). - Fördelningen av elever på klasser i årskurserna 6-9 utifrån enskilda elevers inlärningsförmåga och behov av stöd (4 kap. 3 skollagen, 4 kap. 4 och 5 kap. 5 grundskoleförordningen) (Hammarkullsskolan). Tillgång till omsorg och utbildning - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till alla elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen, Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Sandeklevsskolan och Vättleskolan). - Elevens val erbjuds inte till samtliga elever, ges inte i godtagbar form eller genomförs inte under lärares ledning (1 kap. 2 och 2 kap grundskoleförordningen, 2 kap. 7-8 särskoleförfordningen samt bilaga 3 till skollagen) (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde, Gamlestadsskolan, Gunnaredsskolan, Gärdsmosseskolan, Hammarkullsskolan, Rannebergens rektorsområde, Solbackeskolan och Vättleskolan). - Eleverna får inte någon undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av femte skolåret (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen) (Gärdsmosseskolan och Internationella skolan Gårdsten). - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2 a kap. 7 skollagen) (stadsdelen Kortedala). - Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs som stöd till elever och inte i enlighet med kursplanen för ämnet (2 kap. 6 och 16 grundskoleförordningen) (Ramsdalsskolan). - Eleverna erbjuds inte den garanterade undervisningstiden (4 kap. 3 a och bilaga 3 skollagen) (Utmarksskolan). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef

8 Beslut (7) I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg Mats Löwing, Agneta Wennberg (stadsdelen Bergsjön), Bosse Jersenius (stadsdelen Gunnared), Liselotte Hakeberg (stadsdelen Kortedala) och Kjell Ahlgren (stadsdelen Lärjedalen) samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

9 , Stadsdelen Lärjedalen Utbildningsinspektion i stadsdelen Lärjedalen, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser 1

10 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1 under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i delbeslutet som omfattar stadsdelarna i nordost. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten i stadsdelarna. En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns i bilaga 1. Genomförandet av inspektionen i stadsdelen Lärjedalen, Göteborgs kommun Skolverket sände den 4 november 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Ulla-Britt Norin, Eva Wallentin, Susanna Åhgren, Agneta Kristensson och Kjell Ahlgren samt experten Anders Wallin. På några av skolorna deltog även elevexperterna Malin Eliasson och Linn Haldén samt chefsjuristen Ingegärd Hilborn, avdelningsjuristen Alf Johansson och generaldirektören Per Thullberg. Besöken i verksamheterna inleddes den 18 januari och avslutades den 4 mars Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdelarna belägna i nordost. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättringsområden som sammanfattningsvis återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. 2

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, kan till sitt innehåll se något olika ut och de avser inte att ge en heltäckande bild eftersom inspektionen anpassats efter förhållandena i varje stadsdel och skola. En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgs kommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämnd som resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskilda eleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor under Högsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola. Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommer att förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningen men avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen. Även vad gäller modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkomma i den sammanfattande kommunrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och föräldrar värderat verksamheterna. I stadsdelen Lärjedalen genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen, samtliga rektorer, lärare, övrig personal, elever och föräldrar. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört 92 organiserade intervjuer i Lärjedalen. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 och 10 personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 190) och elever (ca 200) samt föräldrar (ca 10). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt ca 180 lektioner. Inledande beskrivning av stadsdelen Lärjedalen I stadsdelen Lärjedalen bor drygt invånare och de flesta av invånarna i Lärjedalen bor i lägenheter, oftast i stora hyreshusområden. I stadsdelen finns också vissa områden av landsbygdskaraktär. Enligt den senaste statistiken från Göteborgs stadskansli hade ca 23 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år i stadsdelen eftergymnasial utbildning. Andelen öppet arbetslösa var i oktober 2004 något över 7 procent och andelen familjer med socialbidrag var år

12 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET strax över 27 procent. Andelen utländska medborgare var år 2003 cirka 19 procent och andelen svenska medborgare födda i utlandet var cirka 27 procent. Andelen elever med utländsk bakgrund uppgår för år 2003 till ungefär 50 procent. Stadsdelen Lärjedalen styrs av en stadsdelsnämnd (SDN) som fattar beslut om bland annat förskoleverksamhet och skola. Stadsdelsnämnden består av 11 ledamöter, varav sex är ersättare, utsedda av kommunfullmäktige i proportion till resultatet i senaste kommunalvalet. Politikerna i nämnden beslutar om övergripande frågor för stadsdelen, t.ex. budget, mål och inriktning. För att verkställa de beslut som SDN fattat finns det en stadsdelsförvaltning, vars chef benämns stadsdelschef. Stadsdelschefen är chef för de fyra områdescheferna inom verksamhetsområdet. Stadsdelsförvaltningen med anställda medarbetare ansvarar för den löpande verksamheten i stadsdelen. I stadsdelen finns de elva kommunala grundskolorna Nytorpsskolan, Bergsgårdsskolan, Bläseboskolan, Röseredsskolan, Björsaredsskolan, Gunnilseskolan, Eriksboskolan, Bergums skola, Hammarkullsskolan, Bredfjällsskolan/Emmahuset och Hjällboskolan med sammanlagt ungefär elever. Vidare finns 26 kommunala förskolor i stadsdelen. I stadsdelen finns också en fristående grundskola samt fyra enskilda förskolor och tre på entreprenad. Förskolorna leds av enhetschefer och skolorna leds av rektorer. I Lärjedalen finns sedan 1973 vad man kallar resursskolor. Dessa ingår i Bredfjällsskolans rektorsområde. Resursskolorna är Röseredsskolan med 12 platser för elever i årskurs 1 7, resursskolan Linden med plats för 6 elever i årskurs 1 6 samt resursskolan i Bergum med plats för 8 12 elever i årskurs 7 9. Just nu finns där bara 5 elever varav 3 var frånvarande vid tillfället för inspektionen. Samtliga verksamheter är belägna med visst avstånd till andra skolor och Linden är inrymd i en hyresfastighet. Verksamheten vid Röseredsskolan består, förutom av skola, av fritidsverksamhet och arbete med familjerna. Stadsdelsnämnden har fastställt Lärjedalen Barn- och ungdomsplan för förskola och grundskola. Verksamhets- och skolformer Antal elever och barn i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 791 Skolbarnsomsorg 514 Förskoleklass 169 Grundskola Särskola 46 4

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Värdegrundsarbetet har en framträdande roll i förskolans måldokument och verksamhet. Värdegrundsfrågor skall kontinuerligt diskuteras i arbetslaget och genomsyra den dagliga verksamheten. Vid samtal med personalen bedömer inspektörerna att verksamhetens förankring av mål om normer och värden i 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) på ett medvetet sätt är grundläggande för det pedagogiska arbetet i barnens vardag. Barnen uppmuntras och ges stöd i att visa hänsyn och respekt för sig själva och andra. Flera förskolor arbetar på olika sätt för att göra barnen delaktiga i verksamheten, bland annat genom att lyssna på vad barnen vill och föra en dialog med dem om deras förslag. Barn- och ungdomsutbildning Elever i stadsdelens skolor anser att det är viktigt att vara med och påverka beslut som rör verksamheten. Inspektörerna konstaterar i intervjuer att eleverna kan arbeta i demokratiska former och uttrycka egna uppfattningar, argumentera för dem samt visa respekt för andras åsikter. Skolorna har i de allra flesta fall formella samverkansorgan som fungerar, men på en del skolor saknar eleverna forum för påverkan. Typiska exempel på frågor som brukar diskuteras på elevråden är enligt intervjuade elever skolgården och skolmaten eller andra konkreta frågor. Elever berättar även om biblioteksråd, där eleverna är med och väljer ut de böcker som skall köpas in till skolans bibliotek.det är mycket sällan elever bjuds in att diskutera den pedagogiska verksamheten. Elever i stadsdelens skolor får ta ansvar för miljön på skolan genom att till exempel vara klassvärdar, sköta dukning och torkning av bord i samband med lunch och utföra viss städning av klassrum och korridorer. Elever på Nytorpsskolan ansvarar för skolans café, dit elever och personal är välkomna. Några elever äter även frukost till självkostnadspris i cafét. Inspektörerna får under besök på de olika skolorna en splittrad bild av vilket resultat skolornas arbete mot kränkningar har gett. De allra flesta eleverna upplever sin lärmiljö som trygg och präglad av allas lika värde samt visar stor tolerans vad gäller andras rätt att få vara annorlunda. Dessa elever ger också i inter- 5

14 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET vjuer uttryck för lust och intresse för skolarbete och ser en klar mening i varför man går i skolan. På andra skolor berättar eleverna om en otrygg situation under framförallt raster. Bråk som uppstått på till exempel fotbollsplanen kan följa med in i klassrummet. Lärare berättar att sådant som inträffar under elevernas fritid också får återverkningar på skoldagen. Elever berättar att det på några skolor råder en ganska dålig stämning med negativ inställning till skolan och lärande som följd. Bråk och kränkande ord mellan eleverna på dessa skolor är vanligt förekommande och många av de intervjuade eleverna känner till andra elever som de uppfattar som utsatta för kränkningar eller som mobbade. Elever berättar även att vuxna kan uppträda olämpligt mot elever. Både lärare och elever på ett par skolor anser att språkbruket ofta är grovt och ibland utmynnar i små och stora bråk. På någon av skolorna anser lärare att miljön känns otrygg också för vuxna, då de äldre eleverna brister i respekt samt uppträder ifrågasättande och kränkande. Arbetet med normer och värden är starkt betonat vid de s.k. resursskolorna. Det finns en tydlig ambition att lära eleverna att uppträda väl och att stärka elevernas självförtroende. Dock ser inspektörerna inga exempel på att eleverna har någon delaktighet och inflytande över sitt eget lärande. Av intervjuer med elever framgår att de skulle vilja bestämma mer och att de saknar kamrater. Resultatet i Balansen från 2004 visar att de redovisade indexen för trygghet och trivsel i stadsdelen som helhet ligger i nivå med det värde som gäller för Göteborgs kommun som helhet. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att barn och elever inom stadsdelen Lärjedalens verksamheter utvecklar normer och värden som är i enlighet med målen i Lpfö 98 och Lpo 94. Intervjuer med elever och personal visar att eleverna överlag känner sig trygga och trivs på sin skola. Inspektörerna bedömer dock att det finns stora variationer inom stadsdelens skolor vad gäller elevers, och personalens, känsla av trygghet och trivsel och att någon/några skolor bör arbeta för att den värdegrund som kommer till utryck Lpo 94 skall prägla verksamheten vid skolan. 6

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Barnens språk- och begreppsutveckling har, i Lärjedalen, en framträdande plats. På förskolorna stimuleras och utmanas barnen att utveckla ordförråd och begrepp. Samtal om egna och gemensamma upplevelser ger diskussion för vidare frågor och funderingar. Barnen ges möjlighet att utveckla sin förmåga att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Barnens samspel med andra samt deras lek och språkutveckling sätts i fokus. Barnens lek och skapande ges stort utrymme. Barn- och ungdomsutbildning Eleverna kan arbeta både självständigt och tillsammans med andra och inspektörerna ser flera exempel på att eleverna gärna hjälper varandra. I viss mån får eleverna prova olika inlärningsstilar för att få insikt i sitt eget sätt att lära. En stor del av undervisningen styrs av läraren. Ur Skolverkets statistik, avrundat till närmaste heltal, framgår följande: Resultatmått för elever i årskurs 9 Lärjedalen Göteborg Riket Meritvärde Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 51 % 43 % 72 % 72 % 75 % 76 % 66 % 61 % 87 % 86 % 90 % 90 % Betygsnivån vid Hjällboskolan och Hammarkullsskolan är mycket lägre än riksgenomsnittet och har även sjunkit över tid. Vid Hammarkullsskolan är värdet även mycket lägre än det modellberäknade värdet enligt Skolverkets analysverktyg SALSA. Inspektörerna bedömer att bl.a. dessa två skolor bör finna metoder för att öka måluppfyllelsen och därmed förbättra resultaten. Inspektörerna att skolorna bör utveckla elevernas medvetenhet om målen för utbildningen samt göra en analys av elevernas betyg och resultat på nationella prov som ett medel att förbättra skolornas kunskapsresultat. Såvitt avser elevernas medvetenhet om målen för utbildningen hänvisas också till avsnitt 4. 7

16 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET Elevernas kunskapsutveckling följs upp vid skolorna med hjälp av förtydliganden av kursplanerna. På flera skolor genomförs olika diagnoser och uppföljningar som läsutvecklingsscheman och liknande men i de flesta fall berör uppföljningarna endast ämnena svenska, engelska och matematik. Det finns även exempel på uppföljningssystem för praktisk-estetiska ämnen, samhälls- och naturorienterande ämnen samt för elevernas sociala och emotionella utveckling. Skolorna redovisar inte sina resultat skriftligt, i exempelvis kvalitetsredovisningarna, förutom måluppfyllelse i årskurs 5, nationella prov i årskurs 9 samt betyg. Betoningen på undervisning i svenska, matematik och engelska är stor vid de s.k. resursskolorna. Elevernas resultat följs upp på olika vis, antingen har lärarna personlig kännedom om elevens kunskapsutveckling eller också förs dokumentation. I vissa fall används nationella prov eller diagnoser. Någon samlad bild av elevernas resultat vid de s.k. resursskolorna har inspektörerna inte kunnat finna. Vi har ett stort behov av att diskutera bedömningsfrågor säger en av rektorerna och berättar också att lärare diskuterar resultat av de nationella ämnesproven gruppvis för att stärka likvärdigheten i betygssättningen. På en annan skola används flera normeringsprov. Tanken är, att ett godkänt betyg skall vara detsamma oavsett vilken lärare som undervisar i ämnet. På andra skolor saknar lärarna struktur för uppföljning av elevernas kunskaper. Sammanfattning Betygsnivån vid Hjällboskolan och Hammarkullsskolan är mycket lägre än riksgenomsnittet och på Hammarkullsskolan även mycket lägre än det modellberäknade värdet enligt Skolverkets analysverktyg SALSA. Inspektörerna bedömer att flera skolor i stadsdelen bör finna metoder för att öka måluppfyllelsen och därmed förbättra resultaten. En systematisk uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat bör utvecklas i samtliga ämnen. Insatser för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen bör göras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörernas intryck från intervjuer och måldokument för förskolan visar att förskolan arbetar med att stödja och uppmuntra barnens delaktighet och inflytande utifrån ålder och mognad. Pedagogerna är lyhörda för barnens tankar och idéer. Barnen uppmuntras att ta egna initiativ och påverka vad de vill göra. Per- 8

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen sonalen arbetar för att skapa en trygg miljö både förebyggande och för att ge stöd i konfliktsituationer. Barnen ges stöd i att sätta ord på sina tankar och känslor samt finna lösningar och lära av uppkomna situationer. Konflikter följs upp med barnen och med barnens föräldrar. De flesta förskolorna har handlingsplaner för olika slags allvarliga händelser samt egna planer mot kränkande behandling. Barn- och ungdomsutbildning Skolorna i stadsdelen Lärjedalen har etablerat formella samverkansorgan för samverkan med elever och föräldrar. Elever berättar i intervju att de på klassoch elevråd oftast diskuterar konkreta frågor om skolmaten eller inköp av redskap till skolgården, men eleverna ger även exempel på att de varit delaktiga i att arbeta fram regler för hur det skall vara på skolan, diskuterat skolans hälsofrämjande arbete samt anordnat skolfester. Elever och personal är dock självkritiska vad gäller elevernas medverkan i planering, genomförande och utvärdering av den pedagogiska verksamheten. Flera skolor beskriver en strävan att ytterligare förbättra elevernas delaktighet i och inflytande över sin lärmiljö. Två av stadsdelens skolor har lokala styrelser med föräldramajoritet. Vid dessa skolor har ansvaret för ett antal uppgifter förts över från rektorn till den lokala styrelsen. Enligt intervjuade ledamöter i styrelser och skolledning är alla inblandade mycket nöjda med det utvecklade samarbetet. Flertalet av övriga skolor har inrättat brukarråd eller motsvarande för samverkan med föräldrar. Även bland dessa skolor finns det tidvis ett stort engagemang, framförallt i samband med större om- och tillbyggnationer av skolorna. Hittills har detta engagemang dock inte resulterat i att fler lokala styrelser med föräldramajoritet bildats. Skolorna i Lärjedalen har alla utarbetat handlingsprogram mot kränkande behandling som utgångspunkt i arbetet för att förebygga att kränkningar uppstår och för att snabbt vidta nödvändiga åtgärder om kränkning ändå sker. Inspektörerna har på flera skolor kunnat konstatera att handlingsprogrammen saknar perspektivet där vuxen är inblandad i kränkning samt uppgift som säkerställer förälders rätt till tidig information om kränkning som rör det egna barnet. Det har även vid intervjuer med elever framkommit att eleverna på flera skolor saknar kunskap om att det finns ett handlingsprogram eller ett så kallat mobbningsteam som särskilt arbetar med dessa frågor. Skolorna kan överlag beskriva ett aktivt arbete mot kränkningar, som bland annat innefattar kompissamtal, undervisning i livskunskap om värdegrundsfrågor, samtal i kill- och tjejgrupper och organiserad rastverksamhet för de yngre eleverna. De flesta skolor har även ett system med kamratstödjare, som är elever som valts ut för att vara ett föredöme samt för att ta ett extra ansvar för att se de elever som hamnat utanför och som vuxna på skolan inte upptäcker. Det framkommer dock i intervju att kamratstödjare på vissa skolor själva behöver stöd för att inte hamna i en för eleven svår situation. På samtliga inspekterade skolor finns det elevhälsoteam och/eller mobbningsteam med ett särskilt ansvar för att driva och utveckla arbetet mot kränkningar. På resursskolorna läggs stor vikt vid att skapa rutiner för arbetet och att ge eleverna en lugn miljö att arbeta i. Inspektörerna noterar att det är påfallande lugnt vid besöken. Med tanke på att verksamheterna som benämns resursskolor är personaltäta och har få elever är miljön också tät och nära. Stor vikt läggs vid 9

18 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET att eleverna skall fungera socialt tillsammans med andra elever och med personalen. Elevgrupperna består till allra största delen av pojkar. Inspektörerna har inte kunnat notera några formella samverkansorgan för inflytande, utan direkta diskussioner sker istället då behov uppstår. De s.k. resursskolorna har ett gemensamt handlingsprogram mot kränkande behandling där det inte framgår om och när föräldrar kontaktas. Inte heller vad som sker i de fall vuxna kränker elever. Skolhälsovård för elever anordnas förebyggande i enlighet med det basprogram som finns i Göteborgs kommun. Eleverna i stadsdelens skolor ges möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet i samband med de ordinarie lektionerna i idrott samt vid friluftsdagar. Ett par skolor genomför hälsoveckor för att ytterligare uppmärksamma vikten av motion och rörelse och en av skolorna, jämte en förskola arbetar i ett EU-projekt för att göra skolgården och gården mer attraktiv för lek, spel och rörelse. Inspektörernas uppfattning är att de yngre eleverna genom mer eller mindre organiserad rastverksamhet ges betydligt större möjligheter än stadsdelens äldre elever att uppnå läroplanens strävansmål att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att elever i stadsdelen Lärjedalen överlag ges möjlighet till delaktighet och samverkan främst genom elevråd och klassråd men att elevernas möjlighet till inflytande över sitt eget lärande bör utvecklas. Föräldrarnas möjlighet till samverkan och delaktighet är stor i de skolor som har etablerat lokala styrelser. Inspektörerna bedömer vidare att skolorna i Lärjedalen överlag på ett målmedvetet och aktivt sätt arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar. En god beredskap finns överlag om elever utsätter varandra för kränkande behandling. Flera av skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling bör utvecklas till att säkerställa förälders rätt till tidig information om kränkning som berör det egna barnet liksom situationer då vuxen är inblandad. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen och eleverna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Stadsdelen Lärjedalen har i sin budget formulerat ett antal prioriterade mål med pedagogisk inriktning. Målen ansluter till de nationella målen. Inom förskolan är det prioriterade målet att barn har behov av social träning i en pedagogisk miljö och därför skall barn i stadsdelen kunna erbjudas plats i förskolan. 10

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen Inom skolan har stadsdelen Lärjedalen två prioriterade mål, dels att andelen elever i Lärjedalen med godkända betyg skall öka, dels jämlika kulturinsatser utifrån elevernas behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Personalen lägger vikt vid att verksamheten skall vara rolig och utvecklande samt ge barnen trygghet och struktur. Lärandet skall baseras på samspelet mellan vuxna och barn och av att barn lär av varandra. Barnens språk- och begreppsutveckling är viktiga delar i det pedagogiska arbetet. Barnen ges möjligheter till fria och planerade aktiviteter både ute och inne. Lärandet ses som en process som pågår hela dagen. Avdelningarna har strukturerade veckoplaneringar och strävar efter att dagen skall vara balanserad mellan olika aktiviteter. Enligt Lpfö 98 skall förskolan bidra till att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla modersmålet. Flera av barnen har ett annat modersmål än svenska och personalen påpekar att behovet av modersmålsträning är stort, men att ingen modersmålsträning erbjuds. Vid flera av förskolorna efterlyser personalen ett ökat samarbete med förskoleklass och fritidshem. Behovet av ökad samverkan mellan verksamheterna lyfts fram i lokala måldokument och i intervjuer med personalen. Barn- och ungdomsutbildning Några skolor saknar arbetsplaner och få skolor har lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna. Flera lärare framhåller att de saknar arbetsplan som stöd för arbetet. Inspektörerna får intrycket av att arbetet med att få eleverna att känna till målen och syftet med den egna utbildningen nått olika långt på skolorna. En del elever säger sig känna till vilka mål som de skall uppnå medan andra elever är mer tveksamma. Enligt lärarna har de på olika sätt försökt förmedla målen med utbildningen till eleverna men ambitionen i detta arbete skiljer skolorna åt. Det finns lärare som har åsikten att det är svårt för eleverna att förstå målen. Under besöken ser inspektörerna få exempel på hur elever görs medvetna om målen för undervisningen, och inte heller att eleverna är med och formulerar mål, samt tillsammans med lärarna utvärderar arbetet. Eleverna anser att de får lära sig mycket men på vissa av skolorna känner de inte till att de skall uppnå vissa kunskapskvaliteter när de lämnar skolan. De äldre eleverna beskriver att de av vissa lärare får reda på de olika betygskriterierna i respektive ämne. På andra skolor arbetar lärarna medvetet med målen och eleverna har klart för sig vilka kunskaper de förväntas nå. Så gott som alla lärare ingår i arbetslag. Ibland samverkar lärarna i ett arbetslag så att den med ämneskompetens undervisar i de ämnen han eller hon är utbildad för. I andra fall har den s.k. klassläraren i stort sett all undervisning i klassen. Företrädesvis är det lärare för elever i de yngre åldrarna som ansvarar för den största delen av undervisningen i en klass. Det är stor skillnad på hur effektivt tiden används. På vissa av de besökta lektionerna leder läraren inte lektionen eller så negligeras läraren fullständigt av uttråkade elever. Andra lektioner präglas av intresserade ungdomar, god stämning och effektiv tidsanvändning. Två av skolorna har anammat ett system i 11

20 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET syfte att ge en genomgripande struktur för undervisningen. Strukturen syftar till att få eleverna att omedelbart börja arbeta utan att värdefull tid går till spillo. Intervjuade elever och lärare uppskattar metoden och de tycker själva det är viktigt att komma igång med undervisning direkt. En av skolorna placerar ut proven terminsvis och på ett sådant sätt att eleverna får en jämn och bra arbetsbelastning, något som eleverna uppskattar. På andra skolor efterlyser eleverna liknande provscheman. Den lokala utläggningen av tid enligt timplanen gäller för samtliga skolor och är i enlighet med nationella riktlinjer. I något fall är det oklart om bussresor till och från idrotts- och slöjdundervisning tar tid från undervisning och att detta i så fall måste kompenseras i de senare åren. På skolorna finns många elever i behov av särskilt stöd. Skolorna har rutiner för att identifiera elever som är i behov av särskilt stöd. Rutinerna innebär oftast att klassläraren eller den lärare som ansvarar för eleven följer utvecklingen och försöker hitta åtgärder som hjälper eleven. Därefter hjälps arbetslaget åt. Om speciallärare eller specialpedagog kopplas in skrivs åtgärdsprogram tillsammans med elev och föräldrarna. Vid behov kallas även elevhälsoteam in. På några av skolorna är rutinerna otydliga. På dessa skolor bör rutinerna för elever i behov av särskilt stöd förbättras. Skolornas resurser används flexibelt för att ge eleverna det stöd de behöver. Ofta används resurserna till att göra små klasser. Därtill finns speciallärare, specialpedagoger och elevhälsoteam. Många elever har inte svenska som modersmål, på vissa av skolorna över 90 procent, och undervisningen i svenska som andraspråk integreras i övrig undervisning. På flera av skolorna finns så kallade förberedelseklasser. Eleverna i förberedelseklasserna får i huvudsak undervisning i svenska som andraspråk och matematik. För vissa av dessa elever försvåras övergången till vanlig klass då de exempelvis saknar utbildning i samhällsoch naturorienterande ämnen. På några av skolorna finns särskilda undervisningsgrupper för elever som skolorna inte förmår att hantera i klassrumsmiljön. Det framgår vid besöken att ytterligare elever väntar på plats i dessa eller vid en s.k. resursskola. Inspektörerna bedömer att dessa elever i hög utsträckning hamnar i ett pedagogiskt vakuum. De är med i klass efter förmåga men ofta, av olika skäl, är de på drift i skolans korridorer eller utomhus. Någon av dessa elever som väntar på plats har assistent som stöd. I vissa fall visas dessa elever ut från del av lektion för att eleven uppfört sig illa. Rektorn och representanter från elevhälsoteam bekräftar att utvisning av elever är ganska ofta förkommande på någon av skolorna och de tror att detta beror på att det saknas rutiner för hur de skall agera och att många lärare är ovana att hantera störande elever. Även elever som väntar på placering vid resursskola eller särskild undervisningsgrupp har enligt skollagen rätt till stöd och eleverna skall enligt inspektörernas bedömning erhålla det stöd som de behöver. För varje elev, på de s.k. resursskolorna, anpassas uppgifterna och de har också ett individuellt schema. Elever uttrycker att uppgifterna är lätta och skulle gärna se större utmaningar. Inspektörerna noterar att undervisningen mer är att betrakta som enskild än individualiserad. Det är få tillfällen till dialog och kommunikation mellan eleverna. 12

21 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen I ett informationsmaterial riktat till föräldrar till barn i resursskolorna framgår att undervisningen slutar kl , eftersom eleverna har svårt att koncentrera sig senare under dagen. Det framgår dock inte vilka grunder som ligger bakom denna bedömning. De åtgärdsprogram som upprättas på de s.k. resursskolorna utvärderas löpande. Av dessa kan inspektörerna konstatera att det finns en viss tendens att betona elevernas svagheter i stället för styrkor. Åtgärdsprogrammen ger inte heller något större utrymme åt att beskriva eller utveckla pedagogiska åtgärder. Modersmålsundervisning ges till elever i stadsdelen som är berättigade till detta. Undervisningen ges utanför ordinarie skoltid. Studiehandledning erbjuds i enstaka fall. Modersmålslärarna samverkar i allmänhet inte med övriga lärare. Ett skäl är att undervisningen ligger utanför elevernas ordinarie schema, ett annat är att dessa lärare har en annan rektor. Med hänsyn till stadsdelens karaktär och elevernas bakgrund, ägnas mycket tid till att utveckla elevernas språk. På en av skolorna har ett projekt, Bokflod på spåret, pågått sedan Projektet innebär bl.a. att biblioteket är bemannat hela dagen och att alla elever besöker biblioteket minst en gång per vecka. Detta och ytterligare insatser som bokprat och liknande har gett resultatet att både pojkar och flickor läser mycket och utlåningen har ökat flera hundra procent. Eleverna arbetar företrädesvis enskilt och en stor del av undervisningen styrs av läraren. Lektionerna börjar ofta med gemensam genomgång och sedan arbetar eleverna vidare på egen hand. Eleverna, främst i de äldre åldrarna, bekräftar att det för det mesta är läraren som bestämmer vad som skall göras, men eleverna kan påverka lite hur och eventuellt när det skall utföras. Genom att inte delta i planeringen och utvärdering av den dagliga undervisningen, försvårar det för eleverna att utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Den individualisering av undervisningen som förekommer beror till stor del på att lärarnas inställning till individualisering varierar och därmed använder de olika metoder och pedagogik. Några elever berättar att de ofta tycker att undervisningen är för lätt och att de saknar utmaningar. Ofta får man jobba med det man kan säger intervjuade elever. I många klasser råder ett gott arbetsklimat. Inspektörerna finner emellertid att undervisningen i allt för liten utsträckning är styrd av kursplanernas mål. Undervisningen styrs snarare av traditioner och ett inarbetat cyklist arbetssätt. Skolorna tar inte heller i någon större utsträckning hänsyn till mål att sträva mot. Detta får till följd att undervisningen inte i tillräcklig grad problematiseras och tränar eleverna att kritiskt granska fakta och förhållanden. Personalens kunskaper om skolans nationella mål, läroplan och kursplaner är inte tillräckliga och det föreligger ett behov av fördjupade diskussioner om målen i skolan. Inspektörerna uppfattar att större delen av undervisningen bland de äldre eleverna är ämnesindelad. Uppdelningen i ämnen är ett sätt att organisera utbildningens innehåll, men avsikten är inte att skapa gränser mellan dem. Samverkan mellan ämnen är nödvändigt för att möjliggöra en allsidig och meningsfull kunskapsutveckling i enlighet med läroplanens värdegrund, mål och riktlinjer. Det finns exempel på skolor där personal och ledning medvetet diskuterat och arbetat fram ett gemensamt arbetssätt. Lärande och utbildning är, enligt elever och personal på dessa skolor, avgörande för ungdomarnas framtid. Skolled- 13

22 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET ningen hänvisar till forskning som visar att man når bäst resultat om alla på skolan arbetar utifrån en gemensam modell och att det är betydelsefullt att ha höga förväntningar, en tro på att alla kan lära sig och bekräfta de framsteg som görs. Enligt Lpo 94 skall undervisningen sträva efter att nå målen och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Undervisningen skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Det finns exempel på undervisning som tar sin utgångspunkt i elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter och som också bjuder in föräldrarna till ett aktivt deltagande. Det gäller exempelvis där elever och personal använder föräldraintervjuer och med utgångspunkt från den information lärare och elever får fortsätter arbetet i klassen. Föräldrarnas reaktion har varit mycket positiv. Det gäller även där föräldrar görs delaktiga och gör besök och berättar om sina länder. Utvecklingssamtal hålls minst en gång per termin i alla skolor. Eleverna berättar att de är nöjda med utvecklingssamtalen och att elev, lärare och föräldrar går igenom vad som varit bra och vad som behöver förbättras. Enligt självkritiska lärare handlar utvecklingssamtalet mest om ansvar och uppförandefrågor och inte så mycket om resultat. På de skolor som har börjat med individuella utvecklingsplaner används utvecklingssamtalet som ett underlag för den individuella utvecklingsplanen. På övriga skolor följs utvecklingssamtalen upp på annat sätt. Flera av skolorna har olika metoder att följa upp kunskapsutveckling. I några av skolorna använder de t.ex. läsutvecklingsschema, Skolverkets diagnosmaterial, performansalys m.m. Andra skolor saknar strukturer för uppföljning av elevernas kunskaper. Portfolioarbetet eller arbetet med individuella utvecklingsplaner kan ha påbörjats men eleverna är inte alltid medvetna om målet med arbetet. Det finns inte någon enhetlig strategi för hur och på vilka grunder betyg skall sättas. Det är den enskilda skolans policy eller det är den enskilde lärarens erfarenhet som avgör. Skolorna har inte något samarbete med varandra och inte heller med någon annan skola utanför stadsdelen i syfte att diskutera betyg och bedömningar. Flera rektorer berättar om att de arbetar aktivt för att utveckla samverkan med föräldrar och föreningar i närområdet. På vissa skolor är detta, av olika anledningar, svårt. Det finns flera exempel på samverkansprojekt. Det kan vara öppet hus, samverkan med andra skolor, studiebesök och praktik. Samverkan mellan arbetslag sker genom gemensamma arbetslagsträffar, pedagogiska diskussioner i tvärgrupper, aktiviteter m.m. Flera av de intervjuade lärarna efterlyser mer samverkan mellan arbetslag och mellan skolor, främst när det gäller pedagogiska diskussioner. Det finns också exempel på när samverkan inte fungerar och det anses av både ledning och lärare vara utvecklingsområde. Det gäller samverkan framförallt mellan förskoleklass och årskurs 1 samt samverkan med särskolan, men också samverkan inom skolor. 14

23 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen Sammanfattning I fråga om grundskolan möts inspektörerna överlag av verksamheter där arbetsro råder och där eleverna trivs och känner sig trygga. Detta är en viktig förutsättning, som stadsdelen lyckats med att skapa. Inspektörerna bedömer också att eleverna på olika sätt får stöd i sina studier. Det är likafullt inspektörernas uppfattning att stadsdelen kan komma längre i sin strävan mot en ännu högre måluppfyllelse. I det pedagogiska arbetet som bedrivs inom stadsdelen finns flera exempel på engagerade och professionella lärare jämte ledare. Kvaliteten skiftar dock såväl inom som mellan skolorna. Det finns till exempel inte någon enhetlig strategi för hur och på vilka grunder betyg skall sättas. Kommunen bör medverka till att all personal har kunskaper om de nationella styrdokumenten såsom Lpo 94 och kursplanerna. Härigenom kan undervisningens innehåll och arbetsformer utvecklas så att skolorna i högre grad utgår från utbildningens mål att sträva mot. Utifrån de goda exempel som finns bör skolorna utveckla arbetssätten. Vidare bör samverkan mellan och inom de olika verksamheterna öka. I de åtgärdsprogram som upprättas inför placering på resursskolorna och på resursskolorna finns en viss tendens att betona elevernas svagheter i stället för styrkor. Åtgärdsprogrammen ger inte heller något större utrymme åt att beskriva eller utveckla pedagogiska åtgärder. Arbetet med åtgärdsprogram vid resursskolorna behöver utvecklas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslagen i förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning av god kvalitet tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har en ledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning och ledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleenheterna leds av enhetschefer med både pedagogiskt och administrativt ansvar. Enhetscheferna har pedagogisk utbildning och är väl förtrogna med verksamheten genom flerårig erfarenhet från barnomsorg och ledningsansvar på förskolor. Områdescheferna träffar enhetscheferna för förskola och skola regelbundet och diskuterar pedagogiska frågor ur ett 1 16 års perspektiv. I ett av områdena består ledningsgruppen däremot av nio samordnare och områdeschefen är tillika enhetschef. Barn- och ungdomsutbildning Stadsdelsförvaltningens verksamhet är organiserad i sex enheter för service till medborgare. Fyra av dem är områdesenheter med ansvar för verksamheter för barn och ungdomar i form av förskola, grundskola, fritid och kultur samt områdesarbete, stadsdelsutveckling, föreningssamverkan och folkhälsofrågor. Des- 15

24 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET sa områden är Hjällbo, Hammarkullen, Eriksbo och Bergum-Gunnilse. Organisationen är styrd mot en geografisk organisation där varje del har en stark identitet. Stadsdelen saknar verksamhetschef och istället har stadsdelschefen delat ansvar för förskola och skolfrågor tillsammans med de fyra områdescheferna. Områdescheferna har även ansvar för exempelvis kultur, fritid och vissa sociala delar. I områdenas uppgifter ingår att utveckla samsynen från förskola till årskurs 9. Flera av de intervjuade lärarna anser att detta arbete inte nått så långt och att det snarare är så att det finns alldeles för många gränser mellan de olika verksamheterna. Även politiker och ledning upplever organisationen som spretig och att det finns en motsättning mellan skolornas och områdenas frihet och viljan till enhetlighet. Enligt rektorerna behöver samverkan mellan skolorna och områdena i Lärjedalen utvecklas. Segregationen i samhället är även synlig inom stadsdelen och personalen anser att ett utökat utbyte mellan personal i de olika områdena behövs för att utveckla verksamheten. De flesta av rektorerna i stadsdelen har arbetat som rektorer länge och har gått den statliga rektorsutbildningen. Stadsdelen har beslutat att alla rektorer samt enhetschefer inom stadsdelen skall gå den statliga rektorsutbildningen. I stadsdelen finns skillnader i hur rektorerna uppfattas ta sitt pedagogiska ansvar. På flera av skolorna upplever elever och personal rektorn som "osynlig" eller "frånvarande" medan de på andra skolor uppfattar rektorn som engagerad och målinriktad utan att rektorn på dessa skolor nödvändigtvis är ute på lektionsbesök i större omfattning än på andra skolor. Inspektörerna konstaterar att det i stadsdelen råder osäkerhet kring vad rektors pedagogiska ansvar innefattar. Elever och personal är dock eniga i att de uppskattar när rektorn är synlig och delaktig i den dagliga verksamheten och på de flesta skolorna är rektorerna kända av eleverna. Flera utvecklingsarbeten pågår och har pågått under åren. Bland annat har skolan fått del av det riktade statliga storstadsstödet, pengar som bland annat gått till att starta ansvarsgrupper. Under ett och ett halvt år har också ett projekt med kulturtolkar pågått. Både projektet med ansvarsgrupper och kulturtolkarnas betydelse har utvärderats. Inom stadsdelen pågår också ett utvecklingsarbete för att införa digital elevdokumentation, den så kallade Lärjedalsportföljen. Skolledningen hoppas att elevdokumentationen skall kunna struktureras och förenklas med hjälp av denna satsning. Några av skolorna saknar arbetsplaner. Skolorna har kvalitetsredovisningar men de saknar i många fall en bedömning av i vilken mån målen uppnåtts och redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta om målen inte uppnåtts. Sambandet mellan mål, planering, utvärdering, kvalitetsredovisning och revidering av målen är enligt inspektörernas bedömning otydlig eftersom ett viktigt led i kedjan, skolornas kvalitetsredovisningar, är bristfälliga på flera av skolorna. Det är svårt att se att målstyrningen fungerar på skolorna. Vid fördelning av elever till klasser i årskurs 6-9 har eleverna på Hammarkullsskolan fördelats utifrån enskilda elevers inlärningsförmåga och behov av stöd, vilket inte är förenligt med nuvarande bestämmelser. Att nivågruppera elever utifrån behov av stöd är inte, enligt inspektörernas bedömning, förenligt med 16

25 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen den värdegrund som dagens skola vilar på och som den aktivt skall gestalta och förmedla. I stadsdelen finns även tre s.k. centrala särskilda undervisningsgrupper som en rektor med speciellt ansvar för elever i behov av särskilt stöd ansvarar för. Även på enskilda skolor finns särskilda undervisningsgrupper där flera elever har sin huvudsakliga undervisning. Ett flertal elever i dessa olika grupper har anpassad studiegång men beslut om detta saknas. Beslut om anpassad studiegång, liksom av elevs placering i särskild undervisningsgrupp, skall enligt stadsdelsnämndens delegationsordning fattas av rektor och återrapporteras till nämnden. Flera av eleverna har sin huvudsakliga undervisning i dessa grupper vilket innebär att rektor skall fatta beslut om placering i särskild undervisningsgrupp, som skall åtföljas av överklagandehänvisning, och återrapportera till stadsdelsnämnden. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas. I Lärjedalen finns s.k. förberedelseklasser. För de elever som går i förberedelseklasser finns i allmänhet inga beslut fattade om undervisning i särskild undervisningsgrupp, vilket skall finnas för de elever som inte är asylsökande enligt förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Undervisningen överensstämmer inte med timplanen, och beslut om anpassad studiegång saknas för de elever som inte är asylsökande. Rektorerna har uppgett att de omgående skall se till att beslut om anpassad studiegång fattas. Kommunen har ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Inspektörerna har i stadsdelen sett flera exempel på där bestämmelserna till fullo inte följs. En bidragande orsak till detta är att personalen inte bedöms ha tillräckliga kunskaper, vilket kommunen enligt skollagen skall se till. Rektorn för de s.k. resursskolorna försöker att genom besök hålla sig underrättad om verksamheterna och leda personalen. Hur ofta dessa besök sker varierar då vissa perioder kräver mer närvaro av rektorn. Enligt dokument från 2002 skall resursskolorna fortlöpande lämna information till elevvårdsansvarig på vad man kallar hemskolan. Det framgår inte tydligt vem detta är. Resursskolorna erbjuder starkt individualiserad undervisning. Verksamheten vid skolorna leds av Bredfjällsskolan rektor. Enligt denne behåller dock rektorn vid elevens s.k. hemskola ansvaret för eleven. Skolornas målgrupp är ungdomar som har svårigheter att i den vanliga skolan tillgodogöra sig den undervisning som ges. Svårigheterna kan t.ex. visa sig i relationer med vuxna och kamrater, gränslöshet, inlärningsproblem etc. Eleverna som går på skolor som resursskolorna är elever som är i behov av särskilt stöd och där den s.k. hemskolan inte förmått att ge eleven undervisning och de stödåtgärder som behövs. Principen i skollagstiftningen är att barn i behov av särskilt stöd bör undervisas inom det ordinarie skolväsendet, i den närmaste skolan och i sin ordinarie klass. Undervisningen skall vara inkluderande dvs. alla elever skall i största möjliga mån undervisas tillsammans. Detta aktualiserar en rad frågeställningar kring den här verksamheten; kvaliteten på undervisningen, hur sker urvalet av elever, ledningen för verksamheten, vem som har ansvaret för eleven och vilka möjligheter har eleven att gå tillbaka till den s.k. hemskolan. 17

26 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET Sammanfattning Kommunen bör snarast se över verksamheten vid de s.k. resursskolorna och analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet. Sambandet mellan mål, planering, utvärdering, kvalitetsredovisning och revidering av målen är otydlig eftersom ett viktigt led i kedjan, skolornas kvalitetsredovisningar, är bristfälliga. Det saknas i princip helt beslut om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp för elever med sådan studiegång respektive placering. Det är viktigt är att kommunen genom stadsdelen utvecklar personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan. 6. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Inom de obligatoriska skall det finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter till omsorg och utbildning som övriga barn, ungdomar och vuxna. Information om möjligheter till omsorg, utbildning och valmöjligheter skall ges och vara aktiv, saklig och anpassad till olika målgrupper. Granskningen gäller om tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och de olika skolformerna finns i den omfattning och med den valfrihet som de statliga bestämmelserna anger. Även informationen om omsorgs- och studiemöjligheter behandlas. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt uppgift från kommunen får samtliga barn numera plats inom förskolan inom fyra månader efter det att föräldrarna anmält behov av plats. Detta under förutsättning att föräldrarna inte önskar en särskild förskola. I förskolegrupperna finns de som omfattas av allmän förskola för fyra till femåringar, barn till arbetssökande och föräldralediga tillsammans med barn till föräldrar som arbetar eller studerar. De barn som har rätt till 15 timmars förskola per vecka schemaläggs flexibelt utifrån barnets behov och förskolans möjligheter, i något fall skapas egna grupper. Varken personal eller enhetschefer anser att maxtaxan medfört påtagligt ökade vistelsetider. Endast i undantagsfall har vistelsetiderna ökat. De elever som är i behov av fritidshemsplacering får plats i skolornas fritidshem. I allmänhet är fritidshemmen öppna mellan kl till men personalen uppger att de är flexibla och försöker tillmötesgå föräldrarnas önskemål om öppettider. Eleverna har tillgång till fritidshemsplats till och med årskurs 3 därefter hänvisas de till fritidsklubb. På några av fritidshemmen efterlyser personalen ett ökat samarbete med skolan. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen genom stadsdelen på att barn till och med tolv års ålder som går i skolan har rätt till skolbarnsomsorg enligt skollagen. För barn mellan tio och 18

27 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen tolv år kan skolbarnsomsorgen även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. Barn- och ungdomsutbildning Verksamheten i stadsdelen följer den överenskomna lokala utläggningen av tid enligt timplanen och har minst den garanterade omfattningen. Elevernas närvaro kontrolleras och föräldrar informeras om eventuell ogiltig frånvaro. I några av stadsdelens skolor berättar elever om kostnader för dem för att genomföra olika aktiviteter som är en del av elevernas utbildning. Det gäller klasskassa, bad och lägerskola. Ett annat exempel är att skolan vid friluftsdagar och på elevens val anordnar aktiviteter där eleven får bekosta vissa inslag. Kommunen måste vara observant på att utbildningen skall vara avgiftsfri och att det i verksamheten endast får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleven. Olika varianter av klasskassor och sparformer som förekommer befinner sig i gråzonen av vad som kan tillåtas. På de flesta skolorna har elever med funktionshinder likvärdig tillgång till utbildning, och det finns rutiner för att möta behov av särskilda utbildningsformer. På de skolor som inte kan ta emot rörelsehindrade erbjuds plats på annan skola i stadsdelen. Skolorna i Lärjedalen har valt olika sätt att organisera elevens val. Några av skolorna har inte elevens val alls, andra har elevens val endast för elever i årskurs 4-6. På ytterligare andra skolor har de regelbundet varje eller varannan vecka elevens val och eleverna kan då välja mellan olika aktiviteter som teater, skrivarverkstad, äventyrsgrupp, svenska, engelska osv. En skola har valt att organisera elevens val som temadagar vid sex-sju tillfällen per läsår. Rektorer och intervjuade lärare berättar om långa diskussioner kring hur svenska som andraspråk och undervisning i modersmål organiseras. I skolor med hög invandrartäthet organiseras svenska som andraspråk integrerad med ordinarie svenska. De elever som så önskar får modersmålsundervisning samordnad med övriga skolor. Både rektorer och lärare tycker att modersmålsundervisningen är schemalagda på hopplösa tider som försvårar samarbetet med modersmålslärarna. Modersmålsundervisningen planeras av kommunens centrala organisation för modersmål. Studiehandledning på modersmål ges företrädesvis till elever i de så kallade förberedelseklasserna, men erbjuds inte alla elever som är i behov av detta. Föräldrar och elever informeras om skolans verksamhet på olika sätt. Rektorer informerar via brev och föräldramöten. Lärarna i arbetslagen informerar via föräldramöten och utvecklingssamtal. Flera av skolorna har också hemsidor med aktuell information. Enligt uppgift från stadsdelen sker placering vid de s.k. resursskolorna genom att någon av Lärjedalens skolor önskar plats för en elev. Efter att en ansökan har skickats in och om det finns en ledig plats görs en bedömning om den aktuella elevens behov och hur denne elev tros passa in i gruppen. Beslut om placering fattas i samråd med personal och rektor. Det finns en kö till resursskolorna och enligt stadsdelen är allt fler av eleverna som har plats/står i kö utåtagerande och har problem med koncentration och 19

28 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET impulskontroll samt är sena vad gäller läs- och skrivinlärning. Samtidigt som det finns en kö kan också, vid tillfället för inspektion, konstateras att det finns elever i resursskolorna som enligt personalen, borde vara i en vanlig klass, men där det ännu inte finns någon aktuell skola att placera eleven i. Inspektörerna hänvisar vidare till vad som angetts ovan i avsnitt 4. Vid de s.k. resursskolorna finns elever mottagna i särskolan placerade. Sammanfattning Kommunen genom stadsdelen måste vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. Skolorna i Lärjedalen har valt olika sätt att organisera elevens val men några av skolorna har inte elevens val alls. Studiehandledning på modersmål ges företrädesvis till elever i de så kallade förberedelseklasserna men inte till övriga elever som har behov av studiehandledning på modersmålet 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolorna skall genomföra sitt uppdrag. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser exempelvis krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Personaltätheten på förskolorna i Lärjedalen är i genomsnitt 4,6 barn per årsarbetare enligt uppgifter lämnade till Skolverket per den 15 oktober I Skolverkets statistik för år 2004 var genomsnittet för riket 5,4 barn och för Göteborgs kommun 5,1 barn. Familjedaghemmen i Lärjedalen har i genomsnitt 4,1 barn inskrivna, vilket är lägre än värdet på riksnivå som år 2003 var 5,2 barn. Den genomsnittliga gruppstorleken i Lärjedalen är 17,8 barn. Enligt Skolverkets statistik för år 2004 var riksgenomsnittet 17,2 barn och genomsnittet för Göteborgs kommun 16,8 barn. Förskolepersonalens utbildningsnivå är lika med genomsnittet för riket och Göteborgs kommun. Enligt Skolverkets statistik för 2003 hade i genomsnitt 51 procent årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i riket respektive 50 procent i Göteborg kommun. Det fanns dessutom 44 procent årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn i riket respektive 46 procent i Göteborgs kommun. Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i Lärjedalen i september i år är andelen utbildade förskollärare 40 procent och 60 procent har annan utbildning för att arbeta med barn. 20

29 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen Barn- och ungdomsutbildning Andel årsarbetare i procent med pedagogisk utbildning. (Skolverkets jämförelsetal 2004) Göteborgs kommun Riket Förskoleklass Grundskola I Göteborgs kommun har man således i grundskolan en marginellt större andel lärare med pedagogisk utbildning än genomsnittet för riket medan man i förskoleklassen har en något mindre andel med pedagogisk utbildning. Överlag har lärarna pedagogisk utbildning. Inspektörerna har dock vid sina besök i verksamheterna sett exempel på att skolans organisation inte passar den utbildning som lärarna har. Av skollagen framgår att kommuner är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare och eller fritidspedagoger som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Inspektörerna noterar att skolorna inte alltid har en organisation som möjliggör att lärares kompetens används fullt ut. Detta gäller i första hand s.k. 1 7 lärare. Kommunen behöver analysera och bedöma om skolans organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre. Stadsdelen har en resursfördelningsmodell där utgångspunkten är att antalet elever skall styra resurserna till de olika områdena. I modellen kan sägas att följande antaganden finns inbyggda: 1. fler elever ger mer resurser 2. fler elever med invandrarbakgrund ger mer resurser 3. äldre elever ger mer resurser, 4. respektive enhet erhåller resurser motsvarande befintliga lönenivåer på enheten. I övrigt fördelas resurser till grundskolan via modeller för förskoleklass och skolbarnsomsorg samt också för grundskoleelever med medicinska handikapp. Personalen är på de flesta skolorna nöjd med sina möjligheter till kompetensutveckling. Det finns exempel på att kompetensutvecklingstid använts för handledning men också för gemensamma satsningar i stadsdelen och på de olika skolorna. På några av skolorna har personalen individuella kompetensutvecklingsplaner, på andra skolor efterfrågar personalen sådana planer och uttrycker missnöje med planeringen av studiedagar. I de fallen präglas kompetensutvecklingen inte av långsiktiga behov och inriktas inte mot kvalitetsförhöjning vilket är en brist enligt dessa lärare. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att det vid verksamheterna överlag finns förutsättningar för att målen i läroplanerna och de nationella kursplanerna skall kunna uppnås. Kommunen behöver analysera och bedöma om skolans organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stads- 21

30 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET delen ansvarar för i stadsdelen Lärjedalen, Göteborgs kommun, i stort har en godtagbar kvalitet. Inspektörerna bedömer att eleverna i Lärjedalen utvecklar normer och värden som ligger i linje med de nationella målen i Lpo 94. Eleverna tolererar inte kränkande behandling och respekterar människors lika värden. Eleverna tar stort ansvar för sin miljö. Skolornas arbete för att motverka kränkande behandling fungerar bra och skolan har ett mycket bra hälsoarbete samt god skolhälsovård. De flesta lärarna har lärarutbildning och det finns möjlighet till kompetensutveckling. Förbättringsområden I skolrapporterna, vilka hänvisas till, finns mer detaljerat redovisat vad som behöver förbättras vid de olika skolorna. Sammanfattningsvis finns det behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Normer och värden - skolans arbete med värdegrunden (Bergums skola, Bredfjällsskolan och Eriksboskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - öka måluppfyllelsen och därmed kunskapsresultaten (Hammarkullsskolan, Bergsgårdsskolan, Hjällboskolan och Nytorpsskolan), - analysera resultaten från de nationella ämnesproven som medel att förbättra skolans kunskapsresultat (Eriksboskolan och Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde), - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat (stadsdelsövergripande), - elevernas medvetenhet om utbildningens mål (Röseredsskolan, Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde, Bergums skola och Eriksboskolan), Arbetsmiljö och delaktighet - skolornas arbete för att motverka våld, mobbning och kränkande behandling (stadsdelsövergripande), - elevernas inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet (stadsdelsövergripande), Pedagogisk verksamhet och undervisning - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot (stadsdelsövergripande), - samarbete bland annat gällande arbetssätt och arbetsformer mellan förskola, förskoleklass och skola respektive mellan förskoleklass, skola och fritidshem (stadsdelsövergripande), - kvalitetssäkringen av betygssättningen (stadsdelsövergripande), 22

31 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen - organisationen av undervisning i modersmål för att säkerställa elevens rätt till undervisning i ämnet (Nytorpsskolan), - skolans elevvårdsarbete gällande elever i behov av särskilt stöd (Eriksboskolan och Röseredsskolan), - omsorgen om barn i behov av särskilt stöd under tiden i fritidshemmet (Hammarkullsskolan), - arbetet med åtgärdsprogram (resursskolorna), - individualisering och konkretisering av undervisningen (Bläseboskolan), - lokala arbetsplanen (Bergsgårdsskolan, Hjällboskolan, Hammarkullsskolan och Röseredsskolan), Styrning, ledning och kvalitetsarbete - personalens kunskaper om de författningar som gäller för skolan (stadsdelsövergripande), - analysera om undervisningen vid de s.k. resursskolorna bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet (stadsdelsövergripande), - utvärdering av hur lärandet sker, vilka resultat som nåtts och vilka åtgärder som avses vidtas för att nå ett bättre resultat (förskoleverksamheten), - pedagogiska ledarskapet (stadsdelsövergripande), - skolans rutiner avseende beslutsfattande om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp (Bergums skola), Tillgång till omsorg och utbildning - elevens val skall planeras och genomföras på samma sätt som övrig undervisning och kunna identifieras (Bergsgårdsskolan och Bredfjällsskolan), - kommunen, genom stadsdelen, måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning (stadsdelsövergripande), - se över lämpligheten i systemet med att elever utelåses från vissa lektioner (Eriksboskolan), Resurser - elevernas tillgång och åtkomlighet till skolans bibliotek (Bredfjällsskolan och Bläseboskolan), - kompetensutveckling (Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde och Röseredsskolan) samt - analys och bedömning av tillgång och användandet av lärarkompetensen (stadsdelsövergripande). 23

32 Stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET Kritikområden Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Särskilt stöd ges inte till elever som har svårigheter i skolarbetet och som väntar på plats i de s.k. resursskolorna eller särskilda undervisningsgrupper (4 kap. 1 skollagen) (stadsdelsövergripande). - Lokal arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Bergums skola och Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Det saknas helt beslut eller formellt korrekta beslut om elevs placering i en särskild undervisningsgrupp (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen) (stadsdelsövergripande). - Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen) (stadsdelsövergripande). - Kvalitetsredovisningen på skolorna uppfyller inte författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i dess lydelse före den 15 augusti 2005) (stadsdelsövergripande). - Fördelningen av elever på klasser i årskurserna 6-9 utifrån enskilda elevers inlärningsförmåga och behov av stöd (4 kap. 3 skollagen, 4 kap. 4 och 5 kap. 5 grundskoleförordningen) (Hammarkullsskolan). Tillgång till omsorg och utbildning - Skolorna erbjuder överlag inte studiehandledning på elevernas modersmål (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (stadsdelsövergripande). - Elevens val anordnas inte så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap grundskoleförordningen) (Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde och Hammarkullsskolan). Datum Ort Göteborg Kjell Ahlgren Ulla-Britt Norin Eva Wallentin Agneta Kristensson Susanna Åhgren Malin Eliasson Anders Wallin Linn Haldén 24

33 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, Stadsdelen Lärjedalen Beskrivning av Göteborgs kommun och dess skolverksamhet m.m. Bilaga 1 Kommunfullmäktige med sina 81 ordinarie ledamöter är högsta beslutande organ i kommunen. Fullmäktige fattar beslut i alla viktigare frågor och bestämmer också hur kommunen skall organiseras, vilka nämnder som skall finnas och hur arbetet skall fördelas. Kommunstyrelsen med sina 15 ordinarie ledamöter svarar för den löpande verksamheten i kommunen. Kommunen har utarbetat en styrmodell - balanserad styrning - som avser styrning av all kommunal verksamhet. Modellen bygger på att koppla den mer traditionella ekonomistyrningen till mål för varje verksamhetsområde. Modellen innebär att kommunfullmäktige för varje verksamhetsområde beslutar om en inriktning och strategi. Utifrån denna utarbetas för varje år prioriterade mål från kommunfullmäktiges sida, liksom lokala mål som beslutas av varje stadsdelsnämnd för varje budgetår. Göteborgs kommun är indelad i 21 stadsdelar som leds av stadsdelsnämnder. Stadsdelarna är av Göteborgs kommun informellt indelade i fyra geografiska regioner; Hisingen, Väst, Nordost och Centrum. De fyra regionerna utgör grunden för de fyra omgångar, som Skolverket indelat inspektionen i, av de till stadsdelsnämnderna delegerade verksamheterna. I kommunens Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder, beslutad av kommunfullmäktige den 14 maj 1989, med ändringar efter det, framgår av 11 att Stadsdelsnämnd skall var och en inom sitt område handha de uppgifter som enligt skollagen och andra författningar ankommer på skolstyrelse och som avser förskoleklass och grundskola och som ej tillagts annan nämnd. Stadsdelsnämnd skall vidare inom sitt område svara för den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen enligt skollagen är skyldig att tillhandahålla. Stadsdelsnämnd utövar tillsyn över verksamhet beträffande enskild förskola, enskilt fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg. Vissa stadsdelsnämnder har så kallade tillkommande uppgifter som innebär ansvar för vissa uppgifter för hela Göteborgs kommun. Dessa stadsdelsnämnder benämns även resursnämnder. I ovan nämnda reglemente står under rubriken Tillkommande uppgifter för vissa stadsdelsnämnder i 15 t.ex. att Stadsdelsnämnd Högsbo skall för hela staden svara för den verksamhet inom den obligatoriska särskolan som enligt skollagen och andra författningar ankommer på kommun I Göteborgs kommuns budget upptas, inom förskolans och skolans område, ett 20-tal s.k. resursnämndsuppgifter. Dessutom kan en stadsdel tilldelas s.k. särskilda uppgifter. Stadskansliet, som är kommunstyrelsens stab, svarar bl.a. för uppföljning av fattade beslut. Den av Stadskansliets enheter, som har ansvar för utbildnings- 25

34 frågor, benämns Enheten för välfärd och utbildning. Enheten omfattar, förutom gruppen för utbildningsfrågor, välfärdsgruppen, flyktingadministration samt stabsfunktionen ekonomi och IT samordning. Stadskansliet har givit ut en Handbok för kvalitetsredovisning år 2004 inom utbildningsområdet i Göteborgs Stad som redovisar både hur skolornas kvalitetsredovisningar och den kommunala kvalitetsredovisningen skall upprättas. Det framgår av den att respektive stadsdel ansvarar för att dess skolor upprättar kvalitetsredovisningar. I arbetet med kommunens kvalitetsredovisning ingår en del kallad Kvalitetsdialog. Dialogen organiseras och genomförs av Stadskansliet. I varje stadsdel diskuterar 20 personer från förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen om kvaliteten i verksamheten (varav 1/3 skall vara chefer och 2/3 från verksamheten) under ledning av en extern samtalsledare från högskolan/universitetet. Samtalen dokumenteras och ställs samman genom Stadskansliets försorg. De utvalda från verksamheten skall representera sin verksamhetsform och tala för stadsdelens samtliga enheter. Varje år behandlas några av områdena i 1994 års läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). För kvalitetsredovisningen 2003 betonades kontinuitet och progression i lärandet Den röda tråden, Delaktighet och inflytande i lärprocess och verksamhet samt Pedagogiskt ledarskap i förskola och skola. År 2004 behandlades särskilt Läromedel och lärmiljöer, Bedömning och betygssättning och Samverkan med omvärlden. Göteborgs kommun bedriver vidare ett kvalitetsarbete med s.k. balanserade styrkort, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever, föräldrar och personal värderat verksamheterna utifrån hur nöjda respektive grupp är med verksamheten utifrån ett antal variabler. Av kommunens skolplan framgår att alla barn och unga i Göteborg skall ha en individuell utvecklingsplan. I samverkan med eleven och hans/hennes föräldrar skall varje elev få en egen plan för sin fortsatta skolgång baserad på elevens egna förutsättningar. Resurser till stadsdelarna fördelas enligt principer fastställda av kommunfullmäktige utgående från befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden. Utifrån det belopp stadsdelsnämnden tilldelas är det sedan stadsdelsnämndens uppgift att fördela resurser till de olika verksamheterna. Stadsdelen gör egna bedömningar och prioriteringar och är således inte beroende av de fördelningsprinciper utifrån vilka de erhållit sin budget. 26

35 Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen Utbildningsinspektion i förskoleverksamhet UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever respektive vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om kvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, ledningsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

36 Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET Beskrivning av förskoleverksamheten Förskoleverksamhet för barn boende i Lärjedalen Antal inskrivna barn Förskola Familjedaghem 48 Enskild verksamhet 292 Annan stadsdel 11 Annan kommun 1 Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen är indelad i områdena Hjällbo, Eriksbo, Hammarkullen och Bergum. Förskolebesök gjordes i områdena Hjällbo och Eriksbo. Lärjedalen räknas som en resurssvag stadsdel, enligt den indelning som gjordes av Göteborgs universitet i samband med att stadsdelsreformen utvärderades. Gunnilse-Bergum hör till den starkaste delen och Hjällbo hör till den svagaste delen med en arbetslöshet på mer än 60 procent. Totalt i stadsdelen finns det 31 förskolor, 10 familjedaghem och 3 öppna förskolor. I Hjällbo och på några andra platser i Lärjedalen finns förskolor där alla 4-5 åringar som inte har någon annan förskoleplats, får plats. Genomförandet av inspektionen i förskoleverksamheten Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för granskningen av Göteborgs kommun, stadsdelen Lärjedalen förskoleverksamhet har bestått av undervisningsråden Ulla-Britt Norin, Kjell Ahlgren och Eva Wallentin. Besök i 93:ans förskola och förskolan Sparven genomfördes den 2 mars och 4 mars Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Förskolerapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och de besökta förskolorna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besök i verksamheten. Rapporten grundar sig också på annan information om Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen förskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem, via hemsida eller finns publicerat på annat sätt. 2

37 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen I stadsdelen Lärjedalens förskoleverksamhet genomfördes intervjuer med personal samt rektor på besökta förskolor. Under besöket fördes också samtal med övrig personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall förskoleverksamheten genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. I läroplanen för förskolan framgår den värdegrund och de allmänna mål som gäller för förskolan och som är tillämplig även i annan förskoleverksamhet. Förskolan skall påverka barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, respekt för allt levande och omsorg om närmiljön. I läroplanen anges också att barnen skall utveckla öppenhet och ansvar samt förståelse för allas lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med förskolans värdegrund och målen att utveckla dess normer och värden. Värdegrundsarbetet har en framträdande roll i förskolans lokala måldokument och verksamhet. Värdegrundsfrågor skall kontinuerligt diskuteras i arbetslaget och genomsyra den dagliga verksamheten. Vid samtal med personalen får inspektörerna intrycket att verksamhetens förankring av mål om normer och värden i 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) på ett medvetet sätt är grundläggande för det pedagogiska arbetet i barnens vardag. Barnen uppmuntras och ges stöd i att visa hänsyn och respekt för sig själv och andra. Flera förskolor arbetar på olika sätt för att göra barnen delaktiga i verksamheten. Bland annat genom att lyssna på vad barnen vill och för en dialog med dem om deras förslag. Inspektörerna uppfattar att förskolorna är en trygg miljö där barnen verkar trivas och blir väl bemötta. Som exempel har förskolorna rutiner för att skapa en verksamhet där varje barn trivs och känner trygghet. Det kan gälla att förskolan har som en regel att alltid ta emot barnen i tamburen, att förskolan medvetet försöker bilda mindre grupper för att det ska bli lugnare, att förskolan har rutiner för dagen så att verksamheten växlar mellan aktivitet och vila. Personalen betonar hur viktigt det är med en bra föräldrakontakt, där både personal och föräldrar skall känna trygghet att tala om saker de vill ta upp. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att verksamheten är väl förankrad Lpfö 98. Barnen uppmuntras till att visa hänsyn och respekt för sig själv och andra. 3

38 Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET 2. Utveckling och lärande Förskoleverksamheten skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger flera mål för detta, bland andra att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. För familjedaghem och öppen förskoleverksamhet skall förskolans läroplan vara vägledande, utifrån de förutsättningar som dessa verksamheter ger. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Barnens språk- och begreppsutveckling har en framträdande plats i verksamheten. På förskolorna stimuleras och utmanas barnen att utveckla ordförråd och begrepp. Samtal om egna och gemensamma upplevelser ger diskussion för vidare frågor och funderingar. Barnen ges möjlighet att utveckla sin förmåga att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Barnens samspel med andra samt deras lek och språkutveckling sätts i fokus. Barnens lek och skapande ges stort utrymme. Ett exempel på ett sätt att arbeta med språkutveckling kopplat till musik är det musikprojekt som heter Språk genom musik. Barn och föräldrar i Hjällbo fick tillsammans med personalen träffas och syftet var att stimulera barnens språkutveckling genom musik, dans, sång osv. Utevistelse med naturupplevelser ger barnen möjligheter att förstå naturens kretslopp. En förskola deltar i ett EU-projekt om att planera för en grönare utemiljö. Barnen har arbetat med bilder där de redovisat sin uppfattning om en rolig och kreativ utemiljö. Närheten till skog och natur inspirerar till utflykter som ger barnen motoriska utmaningar och förståelse för växter och djur vilket förskolan utnyttjar bland annat i form av en mycket aktiv uteverksamhet. För att dokumentera verksamheten används digitalkamera. Bilder från utflykter eller andra händelser kan redan samma dag sättas upp väl synliga för barn och föräldrar. Med utgångspunkt i de aktuella bilderna skapas meningsfulla samtalssituationer som främjar språkutvecklingen. Bilderna används också för att beskriva förskolans verksamhet för föräldrarna. Varje förskola har nedskrivna rutiner för att följa barnens utveckling, ofta i form av en individuell utvecklingsplan. Sammanfattningsvis ges barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Barnens samspel med andra samt deras lek och språkutveckling sätts i fokus. Barnens lek och skapande ges stort utrymme. 4

39 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen 3. Arbetsmiljö och delaktighet Förskoleverksamheten skall vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt läroplanen för förskolan skall verksamheten bedrivas i demokratiska former. Personalen skall samverka med föräldrar och barn i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Arbetslaget i förskolan skall bl.a. ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Närmare riktlinjer för arbetet för en god arbetsmiljö finns i förskolans läroplan som också skall vara vägledande för övrig förskoleverksamhet. Granskningen gäller hur man i förskoleverksamheten arbetar för en god miljö och för att barns intressen och behov ska ligga till grund för utformningen av miljön. Inspektörernas intryck från intervjuer och måldokument för förskolan visar att den arbetar med att stödja och uppmuntra barnens delaktighet och inflytande utifrån ålder och mognad. Pedagogerna är lyhörda för barnens tankar och idéer. Barnen uppmuntras att ta egna initiativ och påverka vad de vill göra. Personalen arbetar för att skapa en trygg miljö både förebyggande och för att ge stöd i konfliktsituationer. Barnen ges stöd i att sätta ord på sina tankar och känslor samt finna lösningar och lära av uppkomna situationer. Konflikter följs upp med barnen och med barnens föräldrar. De flesta förskolorna har handlingsplaner för olika slags allvarliga händelser samt egna planer mot kränkande behandling. Information och dokumentation om förskolans mål, innehåll, praktiska frågor samt aktuella händelser och situationer i barnens vardag är tillgängliga för föräldrarna. Den fysiska miljön på de förskolor inspektörerna besöker ger möjligheter för barnen att utvecklas. Samtliga förskolor i Lärjedalen har så kallade brukarråd. Brukarrådet är en av de möjligheter som föräldrarna har att ha inflytande i verksamheten. Brukarrådet skall behandla frågor som är av betydelse för föräldrarna. Det kan vara frågor om budget, verksamhetens innehåll, ordningsföreskrifter m.m. Brukarrådet skall ge råd men inte fatta formella beslut. I ett av protokollen informerades om kösituationen, personal har beskrivit en planerad verksamhet osv. Inom området finns även föräldraråd och föräldraföreningar. Enligt ledningen är det svårt att få en aktiv föräldragrupp som arbetar kring förskolans vardag. Aktiviteten ökar markant kring sakfrågor som farlig trafikmiljö, nerdragningar i verksamheten och liknande. Förskolorna strävar efter en aktiv kontakt med föräldrarna och att de ska känna sig delaktiga i verksamheten. Föräldrarna har kontakt med förskolan, i första hand vid den dagliga kontakten och vid utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalet, som alla barn tillsammans med förälder, erbjud minst en gång per termin är en viktig del av föräldrainflytandet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskolorna arbetar med att stödja och uppmuntra barnens delaktighet och inflytande utifrån ålder och mognad. Barnen uppmuntras att ta egna initiativ och påverka vad de vill göra 5

40 Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet Förskoleverksamheten skall utgå från varje barns behov och utformas av personalen i samspel med barnen. Arbetet skall ske i ett nära samarbete med hemmen. Bestämmelser i skollagen, förskolans läroplan och Skolverkets allmänna råd för familjedaghem och öppen förskola ger också riktlinjer och vägledning. Bestämmelserna gäller t.ex. omfattningen i tid, stöd till barn med svårigheter, samverkan med föräldrarna respektive med förskoleklass, skola och fritidshem. Läroplanen anger riktlinjer för förskolans pedagogiska verksamhet för att främja barnens utveckling och lärande. Läroplanen skall vara vägledande även för övrig förskoleverksamhet. Granskningen riktas mot hur man i förskoleverksamheten arbetar i riktning mot målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Pedagogerna lägger vikt vid att verksamheten skall vara rolig och utvecklande samt ge barnen trygghet och struktur. Lärandet skall baseras på samspelet mellan vuxna och barn och av att barn lär av varandra. Barnens språk- och begreppsutveckling är viktiga delar i det pedagogiska arbetet. Barnen ges möjligheter till fria och planerade aktiviteter både ute och inne. Lärandet ses som en process som pågår hela dagen. Avdelningarna har strukturerade veckoplaneringar och strävar efter att dagen skall vara balanserad mellan olika aktiviteter. Inom Lärjedalen pågår övergripande pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten i ett 1-16 årsperspektiv inom olika utvecklingsområden som till exempel individuella utvecklingsplaner, lärjedalsportföljen samt matematiskt tänkande och lärande. Personalrepresentanter från förskolorna och skolorna deltar tillsammans i dessa grupper. Varje förskoleområde har rutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Personalen informerar sin verksamhetschef om problemet. I de flesta fall skall personalen beskriva ärendet skriftligt. Specialpedagogen kontaktar förskolan och personalen beskriver situationen för specialpedagogen och vilka insatser som gjorts. Fortsatta insatser bestäms och ärendet återrapporteras till verksamhetschef. Om det gäller ett enskilt barn är föräldrarna delaktiga under processen. Förskolorna har också möjlighet att konsultera en psykolog eller talpedagog vid svårare fall. I något av områdena finns kravet på skriftliga överenskommelser mellan arbetslag och specialpedagog. Enligt personalen fungerar systemet väl. I Eriksbo förskoleområde ansvarar enhetschefen också för delar av socialtjänsten kallat Familjehuset. Familjehuset ansvarar bland annat för behandling, stöd för barn, ungdom och föräldrar och där arbetar bland andra specialpedagogerna för barn mellan 1 och 5 år, förskollärarna i öppna förskolan socialarbetare och familjestödjare. Enligt både personal och ledning medför detta ett ökat samarbete och bättre helhetssyn. Flera av personalen inom området har gått en utbildning inom ramen för EU-projektet Vägledande samspel. Vägledande samspel är ett slags metodutveckling för integration genom ökad föräldrasamverkan. Ett av, de till Skolverket inskickade, åtgärdsprogrammen kommer från Hjällbo förskoleområde. Åtgärdsprogrammet är mycket utförligt och innehåller, på ett mycket strukturerat och bra sätt, alla delar som ett åtgärdsprogram förväntas ha. Detta åtgärdsprogram kan tjäna som ett föredöme. 6

41 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen På förskolorna genomförs arbetsplatsträffar för all personal en gång per månad, med i huvudsak övergripande frågor kring budget, personal och arbetsmiljö. Pedagogiska diskussioner kring kunskap och lärande diskuteras huvudsakligen inom arbetslagen. Enligt Lpfö 98 skall förskolan bidra till att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla modersmålet. Flera av barnen har ett annat modersmål än svenska och personalen påpekar att behovet av modersmålsträning är stort, men att ingen modersmålsträning erbjuds. Samverkan mellan förskolan och förskoleklassen är vid en av förskolorna väl förankrad och känd av föräldrarna. Barn och föräldrar vet redan i ett tidigt skede vilken förskoleklass barnen kommer att tillhöra. Övergången förbereds genom ett flertal besök och kontakter. Vid samtal med personalen på andra enheter framkommer det att så inte är fallet på alla förskolor. Vid flera av förskolorna efterlyser personalen ett ökat samarbetet med förskoleklass och fritidshem. Behovet av ökad samverkan mellan verksamheterna lyfts fram i lokala måldokument och i intervjuer med personalen. Ålderssammansättningen i förskolegrupperna varierar. Både grupper med barn i åldrarna 1-5 år och grupper i åldrarna 1-3 år och 3-5 år förekommer. Det förkommer att barnen delas in i olika tvärgrupper någon gång. I praktiken kan inte förskolorna påverka gruppernas sammansättning i någon högre grad. En ledig plats tillsätts av placeringsansvarig centralt. Vid höstterminens start då flera barn börjar samtidigt kan förskolan fördela barnen med hänsyn tagen till kön och ålder. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att pedagogerna lägger vikt vid att verksamheten skall vara rolig och utvecklande samt ge barnen trygghet och struktur. Varje förskoleområde har rutiner för att identifiera barn i behov av särskilt stöd. Flera av barnen har ett annat modersmål än svenska och personalen påpekar att behovet av modersmålsträning är stort, men att ingen modersmålsträning erbjuds. Behovet av ökad samverkan mellan förskolan och förskoleklassen lyfts fram i lokala måldokument och i intervjuer med personalen. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunen har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och skolväsendet på lokal nivå. Kommunen är också huvudman för de flesta verksamheterna. Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Läroplanen för förskolan lägger tydliga ansvarsområden på arbetslagen för förskolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till omvårdnad och pedagogisk verksamhet tillgodoses. Enskilda förskolor har ett motsvarande ansvar, med kommunen som tillstånds- och tillsynsansvarig. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis verksamhetens ledning, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i den pedagogiska verksamheten, dess förutsättningar och arbetssätt samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelen Lärjedalen styrs av en stadsdelsnämnd (SDN) som fattar beslut om bland annat förskoleverksamhet och skola. För att verkställa de beslut som SDN fattat finns det en stadsdelsförvaltning, vars chef benämns stadsdelschef. 7

42 Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET Stadsdelschefen är chef för de fyra områdescheferna inom verksamhetsområdet. Områdescheferna är i sin tur chefer över förskolans enhetschefer. Förskoleenheterna leds av enhetschefer med både pedagogiskt och administrativt ansvar. Enhetscheferna har pedagogisk utbildning och är väl förtrogna med verksamheten genom flerårig erfarenhet från barnomsorg och ledningsansvar på förskolor. Områdescheferna träffar enhetscheferna för förskola och skola regelbundet och diskuterar pedagogiska frågor ur ett 1 16 års perspektiv. I ett av områdena består ledningsgruppen däremot av 9 samordnare och områdeschefen är tillika enhetschef. Förskolorna/förskoleområdet upprättar övergripande verksamhetsplaner för verksamheten samt arbetsplaner/grovplaneringar på avdelningsnivå. Dokumenten revideras årligen. I exempel på sådana dokument, som inspektörerna har tagit del av, redovisas verksamhetens övergripande mål för arbetet samt arbetssätt och förhållningssätt för att uppnå målen. Målen har en tydlig koppling till Lpfö 98. Förskoleavdelningarna gör en årlig utvärdering av det pedagogiska arbetet - av vad som gick bra och vad som gick mindre bra - utifrån en gemensam disposition för självutvärdering. Utvärderingen skall ligga till grund för det fortsatta arbetet. I de utvärderingar som skickats till Skolverket saknas ofta förslag på förbättringar. Enligt ledningen är detta ett utvecklingsområde. På båda de besökta förskolorna har personalen organiserat arbetet så att det finns tid till planering. Registerkontroll görs av enhetschef vid nyanställningar, både vid tillsvidareanställningar och vid vikariat. Delegationsordningen anger de beslutkategorier i vilka nämnden valt att lämna delegation. Uppgift om anmälan till nämnden framgår. När det gäller tillsyn av enskilda förskolor och skolbarnsomsorg så sker detta genom kontakt och tillsyn enligt Göteborgs stads framtagna rutiner. Inom förskolor och fritidshem utövas tillsyn vartannat år på varje förskola/fritidshem. Efter varje sådant besöks skrivs en rapport. Månatlig kontakt sker för uppföljning av inskrivna barn. Stadsdelen har tagit fram en handlingsplan för klagomålshantering och rutiner för skriftliga klagomål i ett av områdena och håller på att tas fram i övriga områden. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledning av den pedagogiska verksamheten fungerar bra och att ledningen är förtrogen med uppdraget. Arbetet med att utvärdera hur lärandet sker, vilka resultat som nåtts och vilka åtgärder som avses vidtas för att nå ett bättre resultat bör utvecklas. 8

43 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg Varje kommun svarar enligt skollagen för att barn som är bosatta i Sverige och stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamheten omfattar förskola, familjedaghem och öppen förskola. Barn skall erbjudas plats i så kallad allmän förskola, från och med höstterminen det år då det fyller fyra år. Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som fyllt ett år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets egna behov. Barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga skall tillhandahållas förskoleverksamhet i viss omfattning. Kommunen skall erbjuda plats i förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål då föräldrar anmäler behov av sådan. Granskningen gäller om möjlighet till förskoleverksamhet finns i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till förskoleverksamhet behandlas. Totalt finns det i Lärjedalen 31 förskolor, 10 familjedaghem och 3 öppna förskolor. Förskolorna, familjedaghemsverksamheten och den öppna förskolan är organiserad i 4 områden som leds av områdeschefer. Alla barn har de senaste åren fått plats inom fyra månader under förutsättning att man betraktar hela Lärjedalen som ett köalternativ. I förskolegrupperna finns också de som omfattas av allmän förskola för fyratill femåringar, barn till arbetssökande och föräldralediga samt barn till föräldrar som arbetar eller studerar. De barn som har rätt till 15 timmars förskola per vecka schemaläggs flexibelt utifrån barnets behov och förskolans möjligheter. Det finns också grupper som enbart är till för barn som vistas i förskolan 15 timmar per vecka, dvs barn till arbetslösa, föräldralediga eller barn som enbart deltar i allmän förskola. Förskolan får via kontakter med barnavårdscentraler och individ- och familjeenheten kännedom om barn med behov av särskilt stöd. Lärjedalen har en hemsida där övergripande information om förskoleverksamheten, information om regler, intagning osv. ges. Där finns också en kortare presentation av alla förskolor. Varje förskola har dessutom broschyrer som närmare beskriver förskolans mål, innehåll, rutiner m.m. I samband med inskolningen lämnas ytterligare information. De flesta som söker plats i förskolan söker den förskola som ligger närmast hemmet och i de flesta fall kan stadsdelen tillmötesgå detta. Förskolorna ligger relativt nära varandra så om inte plats kan erbjudas i den sökta förskolan erbjuds plats i en intilliggande. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Lärjedalens stadsdel fullgör kommunens skyldighet att erbjuda plats i förskoleverksamheten utan oskäligt dröjsmål. Lärjedalens stadsdel tillhandahåller aktuell information om förskoleverksamheten. 9

44 Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET 7. Resurser Kommunen och förskoleverksamhetens respektive förskolans ledning beslutar hur och med vilka resurser verksamheten skall genomföras för att den skall ha den kvalitet som de nationella bestämmelserna i skollagen och läroplanen för förskolan anger. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, barngruppernas sammansättning, tillgång till ändamålsenliga lokaler och utrustning som behövs för den pedagogiska verksamheten, omsorgen om barnen och barnens lek och vila. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I förskoleverksamheten i Göteborgs kommun Lärjedalens SDN finns det, enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i oktober ,6 förskolebarn inskrivna per årsarbetare. Göteborg har enligt skolverkets statistik från ,4 barn per årsarbetare. Barngrupper i förskolan förutom resursgrupp, oktober 2004, Lärjedalen Åldersfördelning Antal grupper Gruppstorlek Upp till 3 år år Från 3 år Nedanstående diagram åskådliggör spridningen av barngruppernas storlek. Varje stapel motsvarar en barngrupp och barnantalet i respektive grupp kan utläsas mot skalan till vänster. Antal barn Barngruppernas storlek i stadsdelen Lärjedalen Förskolepersonalens utbildningsnivå är lika med genomsnittet för riket och Göteborgs kommun. Enligt Skolverkets statistik för 2003 hade i genomsnitt 51 procent årsarbetare pedagogisk högskoleutbildning i riket respektive 50 procent i Göteborg kommun Det fanns dessutom 44 procent årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn i riket respektive 46 procent i Göteborgs kommun. Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i Lärjedalen i september 2005 är andelen utbildade förskollärare 40 procent och 60 procent har annan utbildning för att arbeta med barn. 10

45 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen Lokalerna är väl anpassade för den verksamhet som bedrivs. På de besökta förskolorna är innemiljön stimulerande och inbjudande till lek och aktivitet även om vissa lokaler är slitna och underhållet eftersatt. Förskolorna har läromedel som är anpassade efter barnens behov. Resurserna fördelas med hjälp av nyckeltal baserade på antal barn. Enligt enhetscheferna fördelas inte resurserna efter något socioekonomiskt system. Till barn i behov av särskilt stöd finns resurs avsatta i den gemensamma budgeten. Beslut om fördelning av dessa medel fattas av områdescheferna. Enligt den intervjuade personalen får de den kompetensutveckling som de behöver inom rimliga gränser. Stadsdelen gör satsningar som berör samtliga i personalen. För närvarande pågår utbildning och diskussion kring IUP. De olika förskoleområdena prioriterar områdesövergripande utbildningar. Som exempel satsar Eriksbo förskoleområde på att utveckla utvärdering, planering och uppföljning. I Hjällbo har en gemensam kompetensutvecklingsplan för all pedagogisk personal. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten i Lärjedalens stadsdel ges goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Lokaler, det pedagogiska materialet och utemiljön bedöms överlag som goda. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i stadsdelen Lärjedalen övergripande är av god kvalitet Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - förskoleverksamhetens samverkan med förskoleklassen samt - utvärdering av hur lärandet sker, vilka resultat som nåtts och vilka åtgärder som avses vidtas för att nå ett bättre resultat. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivet område skall snarast åtgärdas. - Alla barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål (Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan). Datum Ort Göteborg Kjell Ahlgren Ulla-Britt Norin Eva Wallentin 11

46 Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen Utbildningsinspektion i Bergsgårdsskolan, grundskola F 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

47 Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET Bergsgårdsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 174 Förskoleklass 77 Grundskola 419 Särskola 23 Utbildningen vid Bergsgårdsskolan omfattar elever i förskoleklass och årskurserna 1 6. På skolan finns dessutom 7 integrerade särskoleelever och en särskoleenhet med 23 elever. Bergsgårdsskolan deltar i det inkluderingsarbete av särskolans elever som pågår inom Göteborgs kommun. Enheten leds av en rektor på heltid och tre biträdande rektorer med 60 procents tjänst vardera. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fyra spår, där elever från förskoleklass och årskurserna 1 6 ingår i respektive spår. I varje spår organiseras fritidshemsverksamhet för förskoleklass och årskurserna 1 2. Fritidshem för elever i årskurs 3 och öppen fritidshemsverksamhet för elever i årskurserna 4 6 är spårövergripande. Skolan har lokaler i ett flertal byggnader. Ett antal friliggande byggnader benämns; Regnbågen, Mellangården, Bergsgården, Skogsgården och Trissen. Dessutom finns en nybyggd idrottshall och lokaler i bottenvåningen på fyra hyreshus. A- och C-spåren har hela sin verksamhet i samma byggnad, medan B-spåret finns i Regnbågen och Bergsgården. D-spåret finns i Mellangården och Skogsgården. Bostadsområdet består i huvudsak av flerfamiljshus och karaktäriseras till viss del av social problematik och låg utbildningsnivå. Andelen elever med annat modersmål än svenska är 99 procent. Genomförandet av inspektionen i Bergsgårdsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för inspektionen i Bergsgårdsskolan har bestått av undervisningsråden Ulla-Britt Norin och Eva Wallentin. Besök i Bergsgårdsskolan genomfördes den 1, 2 och 3 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig 2

48 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Bergsgårdsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, biträdande rektorer, elever, lärare, elevhälsoteam samt skolans lokala styrelse. Lektioner i alla årskurser och i olika teoretiska och praktiska ämnen besöktes. Inspektörer deltog i arbetslagsmöten och arbetsgruppsmöten. Under besöket fördes också spontana samtal med elever, lärare och annan personal på skolan. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. I denna inspektionsrapport redovisas de senaste sammantagna resultaten av elevers/föräldrars inställning till skolan. Den kvalitetsdialog som kommunen arbetar med i form av att samtala med företrädare för verksamheten ligger också till grund för denna rapport. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid elevintervjuer framkommer att eleverna känner sig trygga och trivs på sin skola. Eleverna visar ett nyfiket intresse för inspektörernas besök. De är artiga och trevliga. Eleverna visar även en vilja att hjälpa varandra när behov uppstår. Vid Bergsgårdsskolan arbetar personalen intensivt med elevernas sociala beteende. Det finns alltid rastvärdar ute när elever har rast. Rastvärdarna är lätta att upptäcka för eleverna, eftersom de bär en neonfärgad väst. I några klassrum finns skolans gemensamma regler uppsatta. Tillsammans med reglerna finns också information om åtgärder när elev bryter mot dem. Elever tränas i att ta ansvar genom att några elever varje vecka är värdar i skolans matsal, vilket innebär att de torkar bord och ser till att det är rent och snyggt vid borden när nästa elevgrupp kommer till matsalen för att äta sin skollunch. Några elever ur årskurs 6 ingår i ett biblioteksråd, där de tillsammans med skolans bibliotekarie hjälper elever i skolans bibliotek, deltar i diskussioner om bokinköp och ser till att ordning råder i bibliotekets hyllor. Skolans antimobbningsteam berättar att de aktivt arbetar med 5 6 mobbningsfall varje termin. När gruppen började sitt arbete 1998 gjordes betydligt fler arbetsinsatser angående mobbningsärenden. Numera är allvarssamtal den vanligaste åtgärden. Allvarssamtal används förebyggande vid misstanke om att 3

49 Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET mobbning skulle kunna utvecklas. Varje läsår genomförs en trivselenkät bland eleverna, där de får ge en bild av hur de trivs på skolan och hur de tror att kamraterna trivs. Antimobbningsteamet säger sig uppleva att de har en god bild av hur eleverna upplever sin skolsituation. I Balansen för vårterminen 2004 visas index över elevernas uppfattning i frågor som rör deras skolgång. Det redovisade indexet för trivsel och trygghet i förskoleklass till och med årskurs 3 visar att Bergsgårdsskolan ligger något över det värde som gäller för Göteborg som helhet. För årskurs 4 till och med årskurs 5 ligger värdena betydligt över genomsnittet för Göteborg. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Bergsgårdsskolan utvecklar ett förhållningssätt när det gäller normer och värden som ligger i linje med de nationella målen. Inspektörerna bedömer att resultatet av skolans arbete är av god kvalitet. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förtrogenhet att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. En del av eleverna säger sig känna till vilka mål de skall uppnå och säger att olika inlärningsstilar prövas och diskuteras. Vid besök i andra klasser är eleverna mer tveksamma. Flertalet elever tycks, vid inspektörernas lektionsbesök, trivas på lektionerna och med skolarbetet. Eftersom i stort sett alla elever har annat modersmål än svenska skall all undervisning, enligt personalen, vara både språkutvecklande och kunskapsutvecklande. Vid Bergsgårdsskolan har införts Läsutvecklingsschema (LUS) som bedömningsinstrument. LUS handlar om att läsa med förståelse. Personalen använder sig också av en performansanalys, som är en språkbedömningsmetod och bedömer språkutvecklingen hos tvåspråkiga elever. Resultatet av Skolverkets nationella prov i årskurs 5 för elever vid Bergsgårdsskolan, år 2003 och 2004 visar att målen uppnås enligt följande: År Svenska Engelska Matematik % 70 % 58 % % 71 % 63 % Några intervjuade elever visar att de är medvetna om vilka mål de klarat att uppnå i samband med de nationella proven och vilka de inte klarat. De verkar nöjda trots att de inte klarat allt. För de elever som inte uppnått godkänt resultat upprättas åtgärdsprogram. Inspektörerna får även ta del av lektionstillfällen i årskurs 5 där elever tränas, genom att göra tidigare prov, för att klarar de nationella proven. 4

50 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan har rutiner för att följa elevernas kunskapsinlärning, men elevernas resultat bör förbättras. Skolan bör finna metoder för att öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Alla ställer upp för allas barn. Personalen säger sig ta tag i konflikter och situationer som uppstår oberoende av vilka barn som är inblandade. I första hand försöker de alltid se till elevernas bästa. Personalen betonar vikten av en gemensam skolkod när det gäller förhållningssätt, arbetsklimat och ordning. Trivselregler finns och är kända av några men inte av alla. Skolan har formella samverkansorgan med de äldre eleverna. Elevråd och klassråd finns för elever i årskurserna 4 6. Varje klass har två representanter i elevrådet. Representanterna tar upp frågor som aktualiserats i klassen. Elevrådet har möte varannan vecka. En av skolans biträdande rektorer deltar vid elevrådets möten. Frågor som eleverna tagit med sig från sina klasser har bland annat varit synpunkter på skolmaten, där eleverna önskar mer ris och sallad. De säger att de fått gehör för sina synpunkter på att de önskar skalad potatis istället för oskalad. De har även framfört att de vill ha nya hela fotbollsmål, vilket de också fått. Elevrådet har en styrelse som består av 4 elever ur årskurs 6. Elevrådsstyrelsen deltar vid den lokala styrelsens möten en gång i månaden. Vid Bergsgårdsskolan finns en lokal styrelse med föräldramajoritet sedan 4 år. Styrelsen består av rektorn, en biträdande rektor, 2 personalrepresentanter, 3 elever och 12 föräldrarepresentanter. Föräldrarepresentanterna i styrelsen tycker att samarbetet med rektorn fungerar bra och att skolan har duktiga lärare. De tycker att de kan påverka skolans arbete och känner sig alltid välkomna att besöka skolan. Vid Bergsgårdsskolan finns ett antimobbningsteam sedan Antimobbningsteamet träffas varje tisdag. I teamet ingår en representant från varje arbetslag på skolan. Representanterna i antimobbningsteamet berättar att de besöker alla klasser och presenterar sin verksamhet varje läsår. Gruppen arbetar förebyggande tillsammans med skolans elever bl.a. med hjälp av klasstödjare, som finns i varje klass från årskurserna 3 6. Uppgiften som klasstödjare är populär men kan upplevas som tuff ibland. Eleverna skall tjäna som förebilder och inte poliser. Klasstödjarna träffar antimobbningsteamet varannan tisdag. Eleverna berättar då om klimatet i klassen och får ofta med sig etiska frågeställningar att diskutera med sina klasskamrater. Elever uttrycker att det är roligt vara klasstödjare. Det är egentligen, enligt antimobbningsteamet, alla elevers uppgift att vara klasstödjare. Elevernas trivsel och trygghet kartläggs genom en enkät varje 5

51 Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET vår. Rektorn berättar att all personal på skolan fått utbildning i Lions Quest för 4 år sedan. Lions Quest är en satsning för skolelever inom området etik och moral. I samband med utbildningen får personalen ett läromedel, som heter Tillsammans. Det innehåller förslag och arbetsuppgifter för att utveckla färdigheter i att arbeta tillsammans, visa respekt för andra människor, ta ansvar och att handskas med konflikter. De flesta har även fått en dags kompetensutveckling i Giraffspråket, vilket är en metod för konfliktlösning där alla inblandade ska känna sig som vinnare. En del av personalen säger sig tillämpa kompissamtal, där eleverna tränas att uttrycka sig och ta ansvar för vad de gör. Bergsgårdsskolan har en handlingsplan mot våld och mobbning. Enligt planen är en person mobbad när han eller hon upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Skolans antimobbningsteam säger sig arbeta efter Farstamodellen. Enligt Farstamodellen informeras inte föräldrarna till mobbaren under själva behandlingstiden. Personalen säger att de avgör från fall till fall om eller hur föräldrarna informeras. Det händer att föräldrar inte alls blir informerade. Skolhälsovård finns vid Bergsgårdsskolan och skolan arbetar förebyggande så lång resurserna räcker, enligt skolsköterskan. Skolhälsovårdens resurser har, enligt skolsköterskan, inte utökats sedan förskoleklass och särskola integrerades med Bergsgårdsskolan. Skolsköterskan har en heltidstjänst på skolan, men kurator finns inte. Skolsköterskan anser att skolhälsovården tilldelats för lite resurser i relation till antalet elever och de behov som finns. Elevhälsoteamet leds av rektorn och består dessutom av de biträdande rektorerna, skolsköterska, specialpedagog, skolpsykolog och socialsekreterare. I Balansen för vårterminen 2004 visas index över elevernas uppfattning i frågor som rör deras skolgång. Det redovisade indexet för medbestämmande i förskoleklass till och med årskurs 3 visar att Bergsgårdsskolan ligger något över det värde som gäller för Göteborg som helhet. För årskurs 4 till och med årskurs 5 ligger värdena betydligt över genomsnittet för Göteborg. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevråd och klassråd finns för elever i årskurserna 4 6, men dokumentation om de yngre elevernas formella inflytande saknas. Skolans antimobbningsteam säger sig arbeta efter Farstamodellen. Enligt Farstamodellen informeras inte föräldrarna utan dröjsmål. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att, i samband med omarbetande av handlingsprogrammet, beakta alla former av kränkande behandling och förälders rätt till information. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. 6

52 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen Undervisningen skall, enligt skolans dokument, ge eleverna goda grundläggande kunskaper i att tala, läsa skriva och räkna. Mycket tid ägnas åt språkutveckling och kultur i olika former. Vikten av att respektera allas sociala och kulturella bakgrund betonas också. En viktig uppgift, enligt personalen, vid Bergsgårdsskolan är hur man på bästa sätt hanterar att eleverna har många olika språk. Svenska som andra språk är en integrerad del i all undervisning, eftersom i stort sett samtliga elever tillhör den grupp som är i behov av svenska som andra språk. Med hänsyn till elevernas bakgrund, ägnas mycket tid till att utveckla elevernas språk. Eleverna läser mycket själva, ibland läser läraren. Litteraturen har en central plats i klassrummen. Personalen säger sig sedan länge ha en medvetenhet runt vikten av att läsa mycket. Eleverna är indelade i fyra spår från förskoleklass och årskurserna 1 6. Spårtanken är svår, enligt personalen. De säger att de fortfarande tänker i lågstadium respektive mellanstadium. Personal som ansvarar för förskoleklass och fritidshemsverksamhet känner sig inte delaktiga i spåret. Samverkan mellan förskoleklass och årskurs 1 är bristfällig. Förskoleklassernas personal säger sig ha ingen eller liten kontakt med skolan och saknar samarbete med årskurs 1. Personalen i ett av spåren säger sig dock ha visst samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1. Vissa gemensamma aktiviteter planeras i spåren som julavslutning eller aktivitetsdagar. Personal och skolledning placerar in yngre syskon i samma spår som äldre, vilket skapar trygghet för såväl familjer som personal. Några elever uttrycker att de inte tycker sig få lugn och ro i klassrummet. De har ont i huvudet ibland eftersom några elever stör arbetet. De tycker också att lärarna bestämmer för mycket och att de är irriterade på sina elever emellanåt. Eleverna önskar att de fick bestämma mera. Eleverna arbetar företrädesvis enskilt och en stor del av undervisningen styrs av läraren, vid inspektionstillfället. Några intervjuade elever säger att de inte gör någon egen planering. Det är läraren som bestämmer vad eleverna skall arbeta med. När de till exempel ska lära sig nya ord i engelska, får alla elever i klassen samma ord att lära sig. I några klasser arbetar eleverna med arbetsschema, där de bokför vilka uppgifter de arbetar med och har en överblick över vad som väntar dem. I några andra klasser förekommer planeringsbok med utvärdering av arbetsveckan. Planeringsböcker förekommer men det är läraren som avgör vad som skall göras och eleverna får inflytande över när det skall ske. De känner bara till den individuella utvecklingen genom utvecklingssamtal. C-spåret redovisar ett ämnesövergripande och årskursintegrerat trafikprojekt från läsåret 2003/2004. Ett flertal lärare säger att de under tidigare år arbetat med olika teman. Bergsgårdsskolan har ett stort antal elever i behov av särskilt stöd. Resurser för extra stöd är fördelat till arbetslagen, som därför har möjlighet till en större flexibilitet, enligt skolledning och personal. På skolan finns en specialpedagog, vars uppgift i huvudsak är att handleda arbetslagen och vid behov hjälpa till vid upprättande av åtgärdsprogram. Arbetslaget har ett gemensamt elevvårdsansvar för eleverna. Om en elev behöver hjälp diskuterar läraren eleven i arbetslaget. Läraren kontaktar elev och vårdnadshavare och påbörjar diskussion om vilka behov skolan upplever att eleven har och gör överenskommelse om hur arbetet skall bedrivas. Åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogram skrivs av lärare/specialpedagog, förälder och elev tillsammans. Läraren ansvarar för att upp- 7

53 Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET följning sker. Om arbetslagets åtgärder inte leder till önskat resultat kontaktas elevhälsoteamet. I elevhälsoteamet ingår rektorn, de biträdande rektorerna, skolsköterskan, specialpedagog, skolpsykolog samt socialsekreterare. Skolans bibliotek invigdes år 2002 i nya lokaler. Biblioteket är bemannat hela skoldagen av en lärarbibliotekarie som har 60 procent av sin tjänst i biblioteket och en biblioteksassistent med 75 procents tjänst. Alla elever besöker biblioteket minst en gång i veckan. År 2001 startade ett projekt kallat Boken på spåret, som innebar ett stort tillskott av böcker till skolans bibliotek. Projektet finansierades av pengar ur storstadssatsningen. Alla elever på skolan läser mycket, minst 30 minuter varje dag. Lärarbibliotekarien bokpratar i samtliga klasser varje termin, ibland oftare om det efterfrågas. I samband med lärarbibliotekariens bokprat lämnas böcker i respektive klassrum för vidare läsning. Läsning av skönlitteratur anses som viktigt för elevernas språkutveckling och ses som en väg in i språket för många elever. Det nya biblioteket är en mötesplats och ett ställe att trivas på, enligt eleverna. Personalen har lyckats få både pojkar och flickor att läsa böcker. Utlåningen har ökat med flera hundra procent. I en klass har eleverna läst och arbetat med boken om Ronja Rövardotter i olika svårighetsgrad. Arbetet avslutas med att eleverna ser filmen tillsammans. I en del av ett spår arbetar förskoleklass och årskurserna 1 3 med ett gemensamt tema kring HC Andersen. Eleverna är, i samband med temaarbetet, indelade i åldersblandade grupper och arbetar med sitt tema en gång i veckan under en längre period. Modersmålsundervisning ges till elever som är berättigade till detta. En stor del av modersmålsundervisningen är förlagd till en förmiddag i veckan, för att undervisningen skall kunna bedrivas mer effektivt än på sen eftermiddag. Studiehandledning på modersmål erbjuds i enstaka fall. Modersmålslärarna deltar i en gemensam träff på skolan en gång varje termin. I några av de större språken finns modersmålslärare som har sin huvudsakliga tjänst förlagd till Bergsgårdsskolan, vilket möjliggör en daglig kontakt med övriga lärare. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin och fungerar enligt eleverna bra. Samtalen förbereds oftast med frågeställningar som elever och föräldrar förbereder före samtalstillfället. De intervjuade eleverna säger att det är kul att gå till skolan på utvecklingssamtal. Lärarna är, enligt eleverna, bra på att sammanfatta vad eleven är bra på och vad som behöver utvecklas. Tankar kring individuella utvecklingsplaner finns på Berggårdsskolan. En arbetsgrupp har gjort en sammanställning över vad de anser att den individuella utvecklingsplanen skall innehålla. För närvarande använder man sig av progressionsmappar där elevernas arbeten sparas tillsammans med provresultat. Ett digitalt program för individuella utvecklingsplaner (IUP) kommer att användas i stadsdelen Lärjedalen och omfatta Bergsgårdsskolan från läsåret 2005/2006. Särskolan Den lokalintegrerade särskolan består av tre klasser. Eleverna har eget hemklassrum, men delar övriga lokaler med grundskolan, exempelvis lokaler för undervisning i slöjd, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap. Verksamheten är styrd av lärare som arbetar tillsammans med assistenter. Eleverna träffar andra elever på skolgården. Integrering med övrig verksamhet sker t.ex. genom att den autistiska gruppens elever deltar vid temaarbete inom Regnbågen årskurs

54 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att samverkan mellan förskoleklass och årskurs 1 sällan förekommer. Inspektörerna bedömer att eleverna inte får ett reellt inflytande över arbetssätt och arbetsformer eller att elevernas inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Verksamheten vid särskolan är bra och personalen försöker på olika sätt att utveckla densamma. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolverksamheten i Lärjedalen är uppdelad i 4 områden med varsin områdeschef. Bergsgårdsskolan ingår i område Hjällbo och rektorn träffar områdeschef och övriga rektorer inom området för att diskutera gemensamma frågor. Rektorn är sedan fyra år rektor vid Bergsgårdsskolan och avslutar under våren år 2005 den statliga rektorsutbildningen. Skolans ledningsgrupp består av rektorn och tre biträdande rektorer. De har, enligt rektorn, elev- och personalansvar samt arbetsmiljöansvar för var sitt av skolans fyra spår. När läsåret 2004/2005 statade visade det sig att 59 elever lämnat skolan under sommarlovet. Några elever hade valt friskolor istället för Bergsgårdsskolan och resterande befann sig i skolor i elevernas hemländer. Effekten av detta innebar ekonomiska neddragningar. För att klara budgeten måste 4 lärare lämna skolan inför vårterminens start. Inför vårterminen år 2005 har en omorganisation genomförts vilket innebär att de flesta elevgrupper har fått minskat antal lärartimmar. Personalen uttrycker frustration över så stora förändringar under pågående läsår. De elever som inspektörerna frågar, känner till vem som är deras rektor. De säger dock att de kan vända sig till vem som helst av de biträdande rektorerna. Om något verkligt allvarligt inträffar kontaktar de dock rektorn. Inspektörerna träffar även elever som säger sig aldrig ha pratat med rektorn. Personalen anser att såväl rektorn som biträdande rektorer är synliga och väl kända. Kvalitetsredovisning finns och innehåller mål. Den saknar dock bedömning av i vilken mån målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta om målen inte uppnåtts. Bergsgårdsskolan har ingen lokal arbetsplan men vissa dokument kan sägas motsvara delar av en arbetsplan. Där beskrivs vad rektorn och personalen anser som viktigt för verksamheten. Arbetslagsmöten förekommer varje vecka. På arbetslagsmöten planeras gemensamma aktiviteter och den dagliga verksamheten diskuteras. Elevvård är också en stående punkt på dagordningen. Arbetslagen utvärderar sitt arbete fortlöpande samt vid utvärderingsdagar i slutet av läsåret. Personalen ingår dessutom 9

55 Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET i något av skolans olika råd eller grupper, där pedagogiska övergripande diskussioner förs. Vid Bergsgårdsskolan finns en s.k. förberedelseklass för elever som varit kort tid i Sverige. Elever i förberedelseklassen är även inskrivna i sin vanliga klass, men större delen av undervisningen sker i förberedelseklassen. För dessa elever finns inga beslut om placering i särskild undervisningsgrupp, vilket skall finnas för de elever som inte omfattas av förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Enligt de uppgifter inspektörerna fått av skolan finns både asylsökande barn och skolpliktiga barn i förberedelseklasserna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn enligt författningarna aldrig kan överlåta sitt ansvar för eleverna till annan person på skolan t.ex. en studierektor. Kvalitetsredovisning finns och innehåller mål. Den saknar dock bedömning av i vilken mån målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta om målen inte uppnåtts. Bergsgårdsskolan har ingen lokal arbetsplan men vissa dokument kan sägas motsvara delar av en arbetsplan. Skolan bör samla sina dokument till en arbetsplan. För de elever i förberedelseklassen som inte omfattas av förordningen om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. skall beslut om placering i särskild undervisningsgrupp finnas och det skall åtföljas av en överklagande hänvisning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning o0ch med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Bergsgårdsskolan är utbildningen avgiftsfri och eleverna har tillgång till utbildning i enlighet med gällande timplan. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter utan extra kostnad. Språkval finns vid Bergsgårdsskolan och eleverna kan välja mellan tyska, franska, spanska och engelsk-svenska. Skolan informerar via till exempel veckobrev och utvärderingsbok samt vid utvecklingssamtal. Personal, elever och föräldrar informeras om skolans verksamhet på olika sätt. Skolledningen gör ett informationsblad benämnt På spåret som förmedlas en gång varje månad till all personal. Där informeras om 10

56 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen vad som för tillfället är aktuell information och vad som kommer att ske. Ett kalendarium för månaden finns också med. Personalen upplever att det skulle vara en stor tillgång om de fyra spåren kunde hållas ihop genom att varje spår hade sina lokaler samlade i ett och samma hus. De tycker också att information är viktigt att få inte minst i samband med lärararbyten. Elevens val anordnas för årskurserna 2 6. Eleverna är, enligt inspektörerna, sällan medvetna om att de har elevens val. I årskurserna 2 3 planeras och genomförs elevens val inom klassens ram och variationen av hur den genomförs är, enligt rektorn, stor. I årskurserna 4 6 finns en gemensam organisation för genomförandet av elevens val. Ett av spåren använder tiden för temaarbeten istället, där eleverna ges möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper. Eleverna är dock inte medvetna om att de har elevens val. Särskoleverksamheten på Bergsgårdsskolan består av tre blandade grupper med elever som både läser enligt grundsärskolans och träningsskolans kursplaner. I en av grupperna har samtliga elever en autismdiagnos. Beslut om placering i särskolan görs av Högsbo. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Bergsgårdsskolan har god tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning. Inspektörerna bedömer dock att eleverna sällan är medvetna om att de har elevens val. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalen vid Bergsgårdsskolan har, vid inspektionstillfället, adekvat utbildning för sina arbetsuppgifter, dock förekommer att lärare t.ex. 1 7 i svenska och samhällsorienterande ämnen arbetar som klasslärare och då undervisar även i matematik och naturorienterande ämnen. Den kompetensutveckling som förekommer utgår från verksamhetens och individuella behov. Den har till stor del handlat om att möta den typ av elever som finns på skolan. Det har handlat om att all personal ska ha kompetens i svenska som andra språk, och utvecklas i konfliktlösning. Inspektörerna bedömer att skolans lokaler är fräscha och ändamålsenliga liksom att tillgång på material och utrustning är god och tidsenlig. Centralt på skolan finns ett väl fungerande bibliotek. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska personalens ämneskompetens kan utnyttjas bättre. Skolan har ett väl fungerande bibliotek, lokalerna är ändamålsenliga och tillgången på material och utrustning är god och tidsenlig. 11

57 Bergsgårdsskolan i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Bergsgårdsskolan är av god kvalitet. Eleverna utvecklar ett förhållningssätt när det gäller normer och värden som är i linje med de nationella målen. Skolan har rutiner för att följa elevernas kunskapsinlärning. Verksamheten vid särskolan är god och personalen försöker på olika sätt att utveckla densamma. Skolan har ett väl fungerande bibliotek. Lokalerna är ändamålsenliga och tillgång till material och utrustning är god och tidsenlig. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten, - de yngre elevernas formella inflytande, - handlingsprogram mot kränkande behandling, - elevernas inflytande över arbetssätt och arbetsformer, - arbetsplan, - samarbetet mellan förskoleklass och skola, - elevens val samt - utnyttjandet av den pedagogiska personalens ämneskompetens. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i dess lydelse före den 15 augusti 2005). Datum Ort Göteborg Ulla-Britt Norin Eva Wallentin 12

58 Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen Utbildningsinspektion i Bergums skola, grundskola F 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

59 Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET Skolnamnet Beskrivning av Bergums skola Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 130 Förskoleklass 40 Grundskola 543 Särskola 4 Utbildningen vid Bergums skola omfattar undervisning i förskoleklass och årskurserna 1 9. Integrerat i skolan finns fritidshem för elever upp till årskurs 3 och fritidsklubb för barn som är år. Skolan har nyligen byggts ut till att även omfatta undervisning för elever i årskurserna 6 9. Bergums skola består av ett antal friliggande byggnader, varav den äldsta är en gammal lanthandel från 1920-talet. Ett par paviljonger tillkom 1978 och ett par i början av 1990-talet byggdes en helt ny skoldel för årskurserna 6 9 samt idrottshall. Flertalet elever har relativt lång skolväg och åker buss till skolan. Upptagningsområdet präglas av gammal kulturbygd blandat med ett flertal nybyggda områden med villor och radhus. Ett litet antal elever kommer från Hjällbo, Eriksbo och Hammarkullen, som mestadels består av flerfamiljshus med hyresrätt. Genomförandet av inspektionen i Bergums skola Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Bergumsskolan har bestått av undervisningsrådet Agneta Kristensson och experten Anders Wallin. Besök i Bergumsskolan genomfördes 25 till 27 januari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Bergums skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Bergums skola genomfördes formella intervjuer med skolans rektorer, elever i elevråden, lärare från olika arbetslag, samordnare för de tidigare årskurserna samt skolans elevhälsoteam. Lektioner i förskoleklass till årskurs 8 besöktes, 2

60 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen och under inspektionen fördes också spontana samtal med elever, lärare och annan personal i skolan. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar av brukarnas och medarbetarnas uppfattning om verksamheten. Den kvalitetsdialog som kommunen arbetar med i form av att samtala med företrädare för verksamheterna ligger också till grund för denna rapport. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Bergums skola anser intervjuade elever att det är viktigt att vara med och påverka; att få fram barnens rättigheter, som en elev uttryckte det. De formella samverkansorganen med elever i de tidigare åren fungerar enligt eleverna bra. De får delta i beslut om verksamheten som rör dem, och berättar om klassråd där elever tar upp frågor från och till elevrådet. Elevrådet för skolans äldre elever har inte fungerat med kontinuitet. Vid inspektionen var det 2,5 månader sedan det senaste mötet i elevrådet. Eleverna visar dock i intervju med inspektörerna att de kan uttrycka egna uppfattningar, argumentera för dem och även visa respekt för andras åsikter. Inspektörerna får en mycket splittrad bild av hur eleverna i Bergums skola ges möjlighet att ta ansvar för sin utbildning. En del elever anser inte att de får bestämma speciellt mycket alls, medan andra hävdar att de kan välja mellan uppgifter som fröken valt. Det finns även elever som ger flera exempel på hur de anser att de påverkat organisation och innehåll i undervisningen i ganska hög grad genom att påverka om och när det skall vara prov samt vad de skall lära sig. Lärare i de senare åren ger i intervju uttryck för otrygghet på skolan. Flera elever brister i respekt gentemot vuxna och uppträder ifrågasättande och kränkande mot personal och varandra. Intervjuade elever håller med om att stämningen i Bergumsskolan är dålig. Enligt representanter i skolans elevråd för årskurserna 6 9 har de flesta elever en ganska negativ inställning till skolan. Det finns fler elever med negativ inställning till skolan än det finns positiva, säger en elev. 3

61 Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET Eleverna berättar att de alla känner till någon eller några som de tror är utsatta för mobbning eller annan kränkning. De säger också att vissa vuxna kan uppträda kränkande mot elever. Skolans rektorer är enligt egna utsagor inte sampratade kring värdegrundsfrågor, och uttrycker svårigheter att skapa nödvändig struktur eftersom skolan vuxit för varje år och att arbetslagen som är tänkt som grund för det vidare arbetet förändrats för varje läsår. Vi är 17 nya klasser och 10 nya lärare, säger rektorn för årskurserna 6 9. Elever i de tidigare åren säger att de känner sig trygga i Bergums skola, men att det varit otäckt när det kommit elever från andra skolor för att bråka med de äldre eleverna. Enligt statistik nedan från Balansen hamnar resultatet för de senare årskurserna inom områdena trygghet, trivsel och bemötande något under motsvarande resultat för Göteborgs stad, medan resultatet för de tidigare årskurserna hamnar i nivå med det genomsnittliga resultatet. Resultat för Göteborg presenteras inom parentes. Elevernas bedömning av skolan Bergums skola f 3 Bergums skola 4 9 Trivsel 88 (88) 70 (74) Trygghet 89 (87) 79 (79) Bemötande 67 (71) Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Bergums skola utgör en trygg miljö för lärande för de yngre eleverna. Skolan bör dock i högre utsträckning, framför allt för de äldre eleverna, tillsammans med elever och föräldrar arbeta för att den värdegrund som kommer till uttryck i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) skall prägla verksamheten vid skolan. Skolan bör också i högre utsträckning arbeta för att öka elevernas motivation för skolarbetet. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Inspektörerna får intrycket av att arbetet med att få eleverna att känna till målen och syftet med den egna utbildningen nått olika långt på Bergums skola. Lärare i de tidigare åren berättar att de arbetat fram lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna, som består av kunskapsbilder som fylls i alltefter elevens kunskapsutveckling. Lärare i de senare åren använder sig av de nationella målen, och elever berättar att de fått hem betygskriterier i olika ämnen. 4

62 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen Inspektörerna har svårt att avgöra huruvida eleverna har en realistisk uppfattning om sin förmåga och lärande, men intervjuade elever anser att deras lärare vet mycket om vad eleverna kan och att diagnoser används flitigt. Elever berättar att de haft litet studieteknik och talat om hur man lär sig under lektioner i svenska. Vårterminen 2005 blir första gången som Bergums skola har en årskurs 9 som skall få slutbetyg. De nationella proven i årskurs 9 har inte hunnit genomföras vid inspektionstillfället. Nedan presenteras resultat från betyg som sattes höstterminen 2004 för årskurs 9 samt resultat från de nationella proven i årskurs 5 våren Betygsstatistik årskurs 9 Bergums skola (54 elever) Ht 2004 Andel behöriga till nationellt program i Bergums skola 83,4 % Andel elever som når målen i Bergums skola 66,7 % Resultat nationella ämnesprov årskurs 5 Bergums skola Vt 2004 Andel elever som uppnått målen i årskurs 5 85,4 % Andel elever med godkänt resultat i svenska 79,4 % Andel elever med godkänt resultat i engelska 89,0 % Andel elever med godkänt resultat i matematik 89,4 % Resultat från höstterminen 2004 visar att cirka 17 procent av eleverna i årskurs 9 saknar behörighet till nationellt program och att en tredjedel av eleverna inte når målen för utbildningen. Någon analys av kunskapsresultatet har inte gjorts på skolan. Vad gäller resultatet i de nationella ämnesproven i årskurs 5 våren 2004 konstaterar inspektörerna att resultatet i svenska ligger cirka 10 procentenheter under resultatet i matematik och engelska. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i Bergums skola till viss del känner till målen för utbildningen. Inspektörerna anser dock att Bergums skola bör utveckla elevernas medvetenhet om målen för utbildningen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Bergums skola finns formella samverkansorgan med elever och föräldrar. Brukarrådet består av intresserade föräldrar från hela området Bergum- Gunnilse och träffas cirka tre gånger per termin för samverkan kring skolfrågor. 5

63 Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET Enligt rektorerna har föräldrarna varit mycket aktiva inför nybyggnationen och även i andra frågor, men hittills har det inte funnits intresse av att bilda en lokal styrelse. Klass- och elevråd fungerar olika på Bergums skola. De yngre eleverna har kontinuerliga klass- och elevråd och diskuterar frågor som regler, snöbollskastning och godisätning. De äldre eleverna har knappt träffats i sitt elevråd. En lärare är kontaktlärare för elevrådet för årskurserna 6 9, och hoppas på en nystart under våren Bergums skola håller enligt rektorerna på att revidera sin handlingsplan för trygghet och trivsel. Inspektörerna har tagit del av dokument som är under revision och konstaterar att det innehåller förebyggande åtgärder för att hindra att mobbning uppstår. Om akut mobbning misstänks förekomma skall trygghetsgruppen kontaktas, enligt dokumentet. Den nuvarande planen har inte med perspektivet om vuxen är inblandad i kränkning eller förälders rätt att få tidig information om kränkning som rör det egna barnet. Intervjuade elever känner inte till att det finns en handlingsplan, men däremot att det finns ett antal elever som de tror är utanför gemenskapen eller blir kränkta på olika sätt. De yngre eleverna har ett system med kamratstödjare, men det vill intervjuade elever i elevrådet 6 9 inte ha, då de inte vill riskera att själva hamna i bråk. Representanter i skolans elevhälsoteam anser att det är stora skillnader mellan hur personalen arbetar i de tidigare åren, där det finns en struktur med tydliga regler för hur elever förväntas uppföra sig, och hur man arbetar i de senare årskurserna, där denna struktur saknas, då det till exempel saknas tid på schemat för mentorn (klassläraren) att träffa sina elever. Elevhälsoteamet berättar att de för närvarande befinner sig i ett vägskäl, där de traditionella förväntningarna på hur till exempel en speciallärare arbetar ställs mot specialpedagogens mer konsultativa arbetssätt. Lärare, elever och rektorer berättar i intervju att det finns tendenser till främlingsfientlighet på skolan, och lärare beskriver hur elever och personal med invandrarbakgrund känt sig kränkta och otrygga. Inspektörerna konstaterar vid besök i Bergums skola att miljön i korridorer och klassrum i 6 9 delen präglas av trängsel, stökighet och bufflighet. Eleverna verkar ovana vid att vuxna lägger sig i småbråk och griper in när till exempel en elev stängs inne på toalett. Lärare efterlyser i intervju en röd tråd i arbetet med värdegrunden. Inspektörerna får en bild av Bergums skola som består av två delar. Elever i de tidiga åren har en organisation med rutiner, regler och struktur som ger grunden för att skolan aktivt kan arbeta för att skapa trygghet för ett vidare lärande. I de senare åren anar inspektörerna en frustration bland personalen för att hantera skolans uppdrag att skapa en trygg miljö för lärandet. Skolans rektor 6 9 beskriver det som att skolan har växtvärk. Skolhälsovård anordnas förebyggande och eleverna har tillgång till skolsköterska varje dag. Skolläkare kommer en dag per månad. Skolan satsar på extra rörelse för de yngre eleverna tre gånger per vecka, 20 minuter per tillfälle. Då spelar man till exempel brännboll, leker eller går promenader. 6

64 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det formella inflytandet för elever i de tidigare åren fungerar och att skolan bland dessa elever bedriver ett aktivt arbete för att förebygga att kränkningar uppkommer. Inspektörerna bedömer att Bergums skola bör utveckla arbetet med att förebygga och åtgärda alla former av kränkningar mellan barn, elever och vuxna på hela skolan. Detta bör framgå av skolans handlingsprogram mot kränkande behandling som också bör säkerställa förälders rätt till tidig information om kränkning som rör det egna barnet och omfatta situationer då vuxen kränker elev och tvärtom. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Bergums skola saknar lokal arbetsplan som förtydligar hur skolan skall arbeta för att nå de nationellt uppställda målen för utbildningen. Lärare i de tidigare åren berättar att de arbetat fram lokala kursplanemål. Nu är man dock osäker på om dessa mål verkligen gäller. Rektorn för årskurserna 6 9 berättar om ett uppdrag att ta fram en plattform som är att likna vid en arbetsplan. Framtida utvecklingsområden och vad Bergums skola står för är delar av det tänkta innehållet, enligt rektorn. Den grupp som skall arbeta med att ta fram plattformen har hittills inte träffats. Bergums skola är organiserad i arbetslag. Förskoleklasserna upp till årskurs 3 bildar två lag och årskurserna 4 5 utgör ett arbetslag. Två av fyra klasser i årskurs 5 tillhör formellt rektor för Gunnilse- och Björsaredsskolorna. Lärarna i årskurserna 6 9 bildar fyra arbetslag, ett för varje årskurs. Inspektörerna får vid besök i de tidigare årskurserna ta del av ett fint samarbete mellan lärare och elever för att förbereda en presentation av det arbete man arbetat med i klasserna en längre tid, urtiden. Eleverna får bland annat leka affär för att öva sig att ta rätt betalt för den fika som skall serveras till föräldrarna samma kväll. Stolta elever kan visa upp en mängd konkreta exempel på hur och vad de lärt sig för inspektörerna. Lärare i de tidigare åren berättar om god samverkan upp till årskurs 5, men stora svårigheter att samverka med lärare i de senare åren. Lärare i årskurserna 6 9 känner igen sig i problemet och beskriver en frustration över brist på struktur och rutiner för att hantera övergången på ett bättre sätt. Flertalet lektionsbesök inspektörerna gör i de senare åren präglas av den oro som beskrivits tidigare. Hur lärmiljön är och i vilken mån eleverna inhämtar någon kunskap är i hög grad beroende av den enskilda läraren. Under vissa lek- 7

65 Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET tioner negligeras läraren fullständigt av uttråkade elever, medan andra lektioner präglas av intresserade ungdomar, god stämning och god lärmiljö. Intervjuade elever berättar att vissa lärare inte samarbetar så bra och att olika lärare har olika regler på lektionerna. Här finns både bra och dåliga lärare, säger en elev. Inspektörerna får intrycket av att det i Bergums skola i hög grad styrs av slumpen huruvida eleven garanteras en god lärmiljö eller inte. Elever berättar i intervju om hur ett utvecklingssamtal går till. Fröken, barnet och föräldrarna pratar om vad man blivit bra på och vad man skall bli bättre på, säger en yngre elev. En lapp med förberedande frågor skickas hem innan mötet, som även skall ligga till grund för individuella utvecklingsplaner för eleverna. Skolan deltar i ett pilotprojekt kring digital dokumentation av elevernas kunskapsutveckling tillsammans med andra skolor i Lärjedalen och stadsdelen Bergsjön. Rektor för de tidigare årskurserna berättar att alla lärare i årskurs 5 i Lärjedalen skall träffas för att diskutera bedömning av de nationella ämnesproven i årskurs 5. Elever i de senare åren har nyligen fått betyg för första gången, och är tveksamma till om de betyg de fått är rättvisande. Flera elever anser att betyg sätts på uppförande och inte på deras egentliga kunskaper. Lärarna har delat ut betygskriterier, men eleverna upplever ändå att det är svårt att förstå vad de förväntas kunna. Lärare berättar att de ofta i mer eller mindre spontana samtal med kollegor diskuterar bedömningsfrågor, men önskar samarbeta mer med andra skolor och även inom den egna skolan. Rektor berättar att skolan har klasskonferenser i mitten av terminen, där bland annat betygsvarningar diskuteras. En betygsvarning kan leda till åtgärdsprogram, som inspektörerna har tagit del av. Åtgärdsprogrammen utgår från elevens starka sidor och har med åtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå. Det framgår tydligt vem som ansvarar för vilken åtgärd, som dessutom utvärderas efter en tid. Den lokala utläggningen av tid i timplanen är, enligt rektorerna, i enlighet med nationella riktlinjer. De yngre eleverna berättar att de för det mesta får hjälp fort om de behöver. För årskurserna 6 9 har skolan en särskild undervisningsgrupp för de elever som inte bedöms klara undervisningen i den ursprungliga klassen. Enligt lärare i de senare årskurserna finns det två eller tre elever i varje klass som har svårt att passa in och lärare berättar i intervju att det inte är ovanligt att elever måste visas ut från del av lektion för att eleven uppfört sig illa. Rektorn och representanter i skolans elevhälsoteam bekräftar att utvisning av elever från lektion är ganska vanligt förekommande på skolan och tror att detta beror på att det saknas rutiner för hur läraren skall agera och att många lärare är ovana att hantera störande elever. Rektorn för årskurserna 6 9 berättar att nya lärare erbjudits mentor i annan stadsdel som stöd i lärarrollen, men enligt intervjuade lärare har endast en lärare antagit erbjudandet. De elever som önskar erbjuds undervisning i sitt modersmål, men skolans lärare och ledning uttrycker missnöje med att vissa tider för undervisning i modersmål 8

66 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen legat illa till i tid och plats för elevens övriga undervisning. Elever som önskar erbjuds studiehandledning på sitt modersmål. Skolans rektorer berättar att de arbetar aktivt för att utveckla samverkan med föräldrar och föreningar i närområdet. Skolan ligger i närheten av en fritidslantgård som Göteborgs kommuns driver och föräldrar ansvarar en och en halv kväll i veckan för skolans fritidsgård. Ibland hyr kulturskolan lokaler i skolan och skolan är inte främmande för att hyra ut till andra föreningar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten för de yngre eleverna på Bergums skola är av god kvalitet. Förskoleklassen och årskurserna 1 3 samverkar för att stötta elevernas trygghet och lust till lärande. Inspektörerna bedömer även att den pedagogiska verksamheten i årskurserna 4 5 är av god kvalitet. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten i årskurserna 6 9 behöver förbättras. Inspektörerna anser att Bergums skola skall utarbeta en gemensam syn på hur skolan skall nå de nationella målen och dokumentera den i en lokal arbetsplan som är förankrad bland skolans elever, föräldrar och personal. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Bergums skola är organiserad med två rektorer, som har ansvar för varsin del av skolan (förskoleklass och årskurserna 1 5 respektive 6 9), men de har också ett gemensamt ansvar för skolan som helhet. Uppdelningen är tydliggjord i dokument och är även känd bland elever och personal. Skolans rektor för de yngre eleverna började på Bergums skola 2000 och har även vikarierat som områdeschef i stadsdelen. Rektorn i årskurserna 6 9 började 2003 och har tidigare arbetat som rektor på andra skolor i Göteborgs kommun. Två administrativa tjänster finns som stöd för skolan och förskolan i området Bergum-Gunnilse. En av dessa administratörer ansvarar för kontroll av skolplikt. Intervjuade lärare anser att de båda rektorerna tar sitt pedagogiska och administrativa ansvar på olika sätt. Lärare för de yngre eleverna anser att deras rektor ger dem stor frihet att utföra arbetet och att information till och från lagen fungerar bra via de lagsamordnare som utsetts. De anser även att rektorn i stort sett tar sitt ansvar som pedagogisk ledare, även om de gärna sett att hon kommit ut i klasserna mer och tagit del av den verksamhet som försiggår. Lärare i de tidigare skolåren anser att det stora problemet för skolan är bristen på samverkan med de senare åren samt att skolledningen startar mycket som aldrig realiseras och beskriver en trötthet vad gäller nya projekt och nu-lägesanalyser. 9

67 Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET Lärare i årskurserna 6 9 bekräftar den upplevda bristen på samverkan inom skolan, och uttrycker frustration över att de anser att struktur och riktlinjer saknas på skolan. En lärare säger att rektorn vill lägga det pedagogiska ansvaret på arbetslagen, men de fungerar inte som det är tänkt. Lärare berättar vidare att de saknar forum för pedagogiska och didaktiska diskussioner. Arbetsplatsträffarna känns oförberedda och blir mest informationslämnande, säger en lärare. Andra lärare i årskurserna 6 9 saknar tid för ämnes- och klasskonferenser, mentorstid med sina elever, kontakt med andra skolor och att rektorn är ute i verksamheten. Även lärare i de senare åren och representanter i elevhälsoteamet visar en uppgivenhet inför projekt och diskussioner som inte leder någon vart. Inspektörerna konstaterar att det på Bergums skola finns stor skillnad mellan de krav och önskemål på pedagogiskt och administrativt ledarskap som delar av personalen har och det de upplever finns på skolan. Båda rektorerna på Bergums skola berättar om en medvetenhet om hur deras ledarskap upplevs. Vi har försökt vara ute i klasserna så mycket det går, men bland annat arbete som vikarierande områdeschef har gjort att tiden inte räckt till, säger en rektor. Bergums skola har en kvalitetsredovisning som innefattar en beskrivning om hur skolan arbetar med ett antal prioriterade områden, till exempel kunskapsresultat, lärprocesser och elever i behov av särskilt stöd. Kvalitetsredovisningen innehåller inte måluppfyllelse relaterat till nationella mål och anger heller inte konkreta åtgärder vid bristande måluppfyllelse. Intervjuade lärare anser inte att kvalitetsredovisningen är ett levande dokument. Betygskataloger förs och förvaras enligt gällande bestämmelser. Formella beslut om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp fattas på elevvårdskonferensen. Stadsdelsnämnden har delegerat beslut om anpassad studiegång till rektorn. Delegation kan aldrig ske till elevvårdskonferensen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbetet i Bergums skola behöver utvecklas. Inspektörerna bedömer att samverkan inom skolan behöver förbättras samtidigt som rutiner för skolvardagen behöver utvecklas. Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte författningarnas krav. Beslut om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp skall fattas av rektorn och inte av elevvårdskonferensen. Separata beslutsdokument skall finnas som är skilda från elevvårdskonferensprotokollet. Skolan bör se över sina rutiner i detta avseende. 10

68 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Bergums skola har elever med funktionshinder likvärdig tillgång till utbildning. Utbildningen är i princip avgiftsfri, men inspektörerna ifrågasätter avgifter som tas ut för medverkan i av skolan anordnade aktiviteter under friluftsdagar, elevens val etc. Frågan om avgifter behandlas vidare i stadsdelsrapporten för Lärjedalen. Elevens val organiseras varannan vecka, och eleverna kan då välja mellan olika aktiviteter, som till exempel teater, skrivarverkstad, äventyrsgrupp, svenska och engelska. Skolan har ingen särskild profil som skolans val, men det finns, enligt rektorerna, planer på att kultur och hälsa kan bli en framtida inriktning. Tyska, franska, spanska och engelska finns att tillgå som språkval. Skolan informerar på traditionellt sätt via veckobrev med posten eller med hjälp av eleverna om utbildningens mål, innehåll och arbetsformer. Rättigheter och skyldigheter klargörs för föräldrar och elever. Viss information sker med hjälp av e-post och internt via kunskapsnätet, en webbportal som administreras av Göteborgs kommun. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning i Bergums skola är god. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. 11

69 Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen SKOLVERKET I Bergums skola finns det under vårterminen cirka 580 elever och 55,35 tjänster, vilka fördelar sig enligt nedan: Personalkategori Antal Anmärkning Lärare 38,60 Flera med spec.ped. kompetens/uppdrag Förskollärare 3,75 Fritidspedagoger 3 Barnskötare 3,5 Elevassistent 1 Skolvärd 1 Bibliotekarie 1 Kurator 1 Skolsköterska 1 Specialpedagog 1 Tillsammans med Björsared/Gunnilse skolor Psykolog 0,5 Tjänst köps från psykologenheten i Göteborg Totalt 55,35 Enligt statistik från Skolverket fanns det hösten ,8 lärare per 100 elever i Bergums skola. Dokument från skolan visar att sex lärare saknar formell behörighet. Enligt rektor har dessa personer kunnat anställas som vikarier tack vare goda kunskaper i respektive ämne samt personlig lämplighet. Skolan avsätter resurser för kompetensutveckling som utgår från verksamhetens och individuella behov. Skolans rektorer berättar att cirka tusen kronor per år avsätts till kompetensutvecklingsinsatser, och lyfter fram arbetet med att ta fram en plattform för fortsatt skolutveckling. I Förslag till tvåårsplan från skolan framgår att alla elever, senast läsåret skall ha en individuell utvecklingsplan, att skolan skall utveckla ett faddersystem samt förbättra elevdelaktigheten på skolan. Lärare på skolan saknar en långsiktig kompetensutvecklingsplan och uttrycker missnöje med planering av studiedagar.. Inspektörerna konstaterar att den nybyggda och nyrenoverade Bergums skola är välutrustad och mycket fin och ändamålsenlig för undervisningen. I de äldre elevernas klassrum märks dock begynnande klotter och en i övrigt ganska kal och trist miljö som drar ner helhetsintrycket. Böcker och annat materiel är kostnadsfritt och lämpade för utbildningen. Skolan har ett tidsenligt bibliotek och datorer finns utplacerade i klassrum och datasal. Datorerna används, enligt eleverna, sällan i undervisningen. Stor omsorg läggs ner på skolmåltidernas kvalitet och maten serveras i trivsam miljö. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid Bergums skola finns förutsättningar för att målen i Lpo 94 och de nationella kursplanerna skall kunna uppnås. 12

70 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Bergums skola i stadsdelen Lärjedalen Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Bergums skola övergripande är av godtagbar kvalitet. Bergums skola utgör en trygg miljö för lärande för de yngre eleverna och skolan har formella samverkansorgan för samverkan med elever och föräldrar. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten för de yngre eleverna är av god kvalitet och att personalens kompetens i stort motsvarar föreskrivna krav. Elever med funktionshinder har likvärdig tillgång till utbildning på skolan. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - skolans arbete med värdegrunden, tillsammans med elever och föräldrar, - skolans arbete för att öka elevernas motivation för skolarbetet, - elevernas medvetenhet om utbildningens mål, - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling, - arbetet med att förebygga och åtgärda alla former av kränkningar mellan barn, elever och vuxna på hela skolan samt - skolans rutiner avseende beslutsfattande om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Lokal arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i dess lydelse före den 15 augusti 2005). Datum Ort Göteborg Anders Wallin Agneta Kristensson 13

71 Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde i stadsdelen Lärjedalen Utbildningsinspektion i Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde, grundskolor F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1