Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Gunnared

Transkript

1 Ins pektions rapport från S kolverket 2005:85 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Gunnared Delbes lut S tads dels rapport S kolrapporter

2 Beslut Göteborgs kommun GÖTEBORG (7) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut området Nordost Skolverket genomförde under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport kommer att presenteras någon gång efter årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser de fyra stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen i området Nordost och omfattar verksamhetsformerna förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och delar av den obligatoriska särskolan. Besök i stadsdelarna genomfördes under perioden 11 januari 2005 till 3 mars Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka stadsdelar, skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom de övergripande rapporterna om stadsdelarnas ansvarsområde för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg finns även rapporter om varje kommunal skola samt förskoleverksamheten inom respektive stadsdel. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 3 mars 2006 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Beslut (7) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i de fyra inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till god kvalitet. Förutsättningarna för att bedriva förskole- och skolverksamhet i övervägande delen av de berörda stadsdelarna skiljer sig från dem som gäller i många andra kommuner och skolor. En stor grupp av eleverna har inte haft hela sin uppväxt och skolgång i Sverige och har därför inte samma utbildningsbakgrund som de elever som går igenom hela den svenska grundskolan. Stadsdelarna har därigenom speciella förutsättningar när det gäller elevernas språkliga och kulturella bakgrund. Skolorna och stadsdelarna har överlag ett förhållningssätt till situationen som innebär att man tydligt utgår från elevernas behov och förutsättningar när verksamheten utformas. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarna och mellan skolor inom dessa stadsdelar. Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernas mål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tillämpa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörerna konstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och eleverna uppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger dock överlag inte i nivå med riksgenomsnittet, vilket till stora delar har sin förklaring i de speciella förutsättningar som beskrivs ovan. Förbättringsområden I de fyra stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna, vilka hänvisas till, finns mer detaljerat redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen, Pedagogisk verksamhet och undervisning - samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller fritidshem, - kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om betygssättningen, - barnens rätt till modersmålsstöd i förskoleverksamheten,

4 Beslut (7) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - personalens kunskaper om de författningar som gäller för skolan, - kvalitetsarbetet i förskoleverksamheten, Tillgång till omsorg och utbildning - kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning samt Resurser - analys och bedömning av tillgång och användandet av lärarkompetensen. I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Normer och värden - analysera verksamheten i de särskilda undervisningsgrupperna så att verksamheterna bidrar till att eleverna känner sig trygga (Solbackeskolan), - skolans arbete med värdegrunden (Bergums skola, Bredfjällsskolan, Eriksboskolan, Rannebergens rektorsområde och Gunnaredsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - utreda och analysera orsaken till det relativt stora bortfallet av deltagande elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9 samt kopplingen mellan de nationella ämnesproven och elevernas betyg (stadsdelen Gunnared), - öka måluppfyllelsen och därmed kunskapsresultaten (Hammarkullsskolan, Bergsgårdsskolan, Hjällboskolan och Nytorpsskolan, Eriksboskolan och Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde), Arbetsmiljö och delaktighet - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Fjällboskolan, Gamlestadsskolan, Gärdsmosseskolan och Utmarksskolan), - säkerheten vid elevernas skolväg från Backegårdsskolan till lektionerna vid Bergsjöskolan bör ses över liksom säkerheten och tryggheten på Bergsjöskolans skolgård (Backegårdsskolan och Bergsjöskolan), - säkerheten och tryggheten för eleverna på skolgården (Utbynässkolan), - elevernas arbetsmiljö för att forma en god miljö för utveckling och lärande (Lövåsskolan), - arbetet för att motverka våld, mobbning och kränkande behandling (skolorna i stadsdelen Lärjedalen, Nya Lövgärdesskolan och Utmarksskolan),

5 Pedagogisk verksamhet och undervisning Beslut (7) - skolans elevvårdsarbete gällande elever i behov av särskilt stöd (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Eriksboskolan, Röseredsskolan, Solbackeskolan och Utmarksskolan), - omsorgen om barn i behov av särskilt stöd under tiden i fritidshemmet (Hammarkullsskolan), - information till elever och föräldrar (Sandeklevsskolan, Backegårdsskolan och Solbackeskolan), - arbetet med åtgärdsprogram (resursskolorna i stadsdelen Lärjedalen och Internationella skolan Gårdsten årskurserna 1 3), - förbättring av arbetsron och studieklimatet på skolan (Gunnaredsskolan och Rannebergens rektorsområde), - arbetssätt och arbetsformer (Fjällboskolan, Bläseboskolan, Gamlestadsskolan och Utbynässkolan), - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot (stadsdelen Lärjedalen), - organisationen av undervisning i modersmål för att säkerställa elevens rätt till undervisning i ämnet (Nytorpsskolan), - lokala arbetsplanen (Bergsgårdsskolan, Hjällboskolan, Hammarkullsskolan och Röseredsskolan), Styrning, ledning och kvalitetsarbete - skolornas kvalitetsredovisning (Gärdsmosseskolan, Solbackeskolan och Sandeklevsskolan), - kvalitetsarbetet (Bergsjöskolan, Gunnaredsskolan, Rannebergens rektorsområde och Utmarksskolan), - klarläggande av rektorernas respektive ansvarsområden (Internationella skolan Gårdsten och Rannebergens rektorsområde), - tydliga rutiner för information om bestämmelserna om tystnadsplikt och anmälningsplikt (förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala), - analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet (resursskolorna i stadsdelen Lärjedalen och Introduktionsskolan i stadsdelen Bergsjön), - pedagogiska ledarskapet (stadsdelen Lärjedalen), - skolans rutiner avseende beslutsfattande om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp (Bergums skola), Tillgång till omsorg och utbildning - elevens val (Bergsgårdsskolan, Bredfjällsskolan och Sandeklevsskolan),

6 Beslut (7) - utredning av vilka elever som skall undervisas i svenska respektive svenska som andraspråk (stadsdelen Gunnared), - studiehandledning på elevernas modersmål (stadsdelen Gunnared), - se över lämpligheten i systemet med att elever utelåses från vissa lektioner (Eriksboskolan), Resurser - lokalernas utformning för att möjliggöra bättre lärmiljöer för eleverna (Bergsjöskolan), - lokalernas och utemiljöernas kvalitet på vissa förskolor avseende pedagogiska krav och säkerhet (förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala), - den inre skolmiljön för eleverna (stadsdelen Kortedala), - elevernas tillgång till fungerande datorer (Fjällboskolan och Gamlestadsskolan), - elevernas tillgång och åtkomlighet till skolans bibliotek (Bredfjällsskolan och Bläseboskolan) samt - kompetensutveckling (Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde och Röseredsskolan). Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolan saknar handlingsprogram mot kränkande behandling (Avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Ramsdalsskolan). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Gunnared, Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Solbackeskolan och Utmarksskolan). - Särskilt stöd ges inte till elever som har svårigheter i skolarbetet och som väntar på plats i de s.k. resursskolorna eller särskilda undervisningsgrupper (4 kap. 1 skollagen) (stadsdelen Lärjedalen). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Kvalitetsredovisning saknas vid skolorna eller uppfyller inte författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) (stadsdelarna Kortedala och Lärjedalen samt Bergsjöskolan). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas eller är inte formellt korrekta (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen, Bergsjöskolan och Solbackeskolan). - Ansvarsfördelningen mellan rektorerna (2 kap. 2 skollagen) (Bergsjöskolan).

7 Beslut (7) - Biträdande rektorn har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Internationella skolan Gårdsten). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Bergums skola, Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde och Utmarksskolan). - Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen). - Fördelningen av elever på klasser i årskurserna 6-9 utifrån enskilda elevers inlärningsförmåga och behov av stöd (4 kap. 3 skollagen, 4 kap. 4 och 5 kap. 5 grundskoleförordningen) (Hammarkullsskolan). Tillgång till omsorg och utbildning - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till alla elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen, Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Sandeklevsskolan och Vättleskolan). - Elevens val erbjuds inte till samtliga elever, ges inte i godtagbar form eller genomförs inte under lärares ledning (1 kap. 2 och 2 kap grundskoleförordningen, 2 kap. 7-8 särskoleförfordningen samt bilaga 3 till skollagen) (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde, Gamlestadsskolan, Gunnaredsskolan, Gärdsmosseskolan, Hammarkullsskolan, Rannebergens rektorsområde, Solbackeskolan och Vättleskolan). - Eleverna får inte någon undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av femte skolåret (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen) (Gärdsmosseskolan och Internationella skolan Gårdsten). - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2 a kap. 7 skollagen) (stadsdelen Kortedala). - Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs som stöd till elever och inte i enlighet med kursplanen för ämnet (2 kap. 6 och 16 grundskoleförordningen) (Ramsdalsskolan). - Eleverna erbjuds inte den garanterade undervisningstiden (4 kap. 3 a och bilaga 3 skollagen) (Utmarksskolan). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef

8 Beslut (7) I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg Mats Löwing, Agneta Wennberg (stadsdelen Bergsjön), Bosse Jersenius (stadsdelen Gunnared), Liselotte Hakeberg (stadsdelen Kortedala) och Kjell Ahlgren (stadsdelen Lärjedalen) samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

9 Stadsdelen Gunnared Utbildningsinspektion i stadsdelen Gunnared, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser 1

10 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1 under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i delbeslutet som omfattar stadsdelarna i nordost. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten i stadsdelarna. En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns i bilaga 1. Genomförandet av inspektionen i stadsdelen Gunnared, Göteborgs kommun Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Anna Wide, Helén Svelid, Gerhard Eriksson, Bosse Jersenius samt experten Marie Karlsson. Besöken i verksamheterna inleddes den 14 januari och avslutades den 22 februari Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdelarna belägna i nordost. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättringsområden som i sammanfattning återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till 2

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, kan till sitt innehåll se något olika ut och de avser inte att ge en heltäckande bild eftersom inspektionen anpassats efter förhållandena i varje stadsdel och skola. En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgs kommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämnd som resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskilda eleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor under Högsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola. Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommer att förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningen men avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen. Även vad gäller modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkomma kring detta i den sammanfattande kommunrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och föräldrar värderat verksamheterna. I stadsdelen Gunnared genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen, rektorerna, lärare, övrig personal, elever och föräldrar. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört 66 organiserade intervjuer i Gunnared. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 och 10 personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 100) och elever (ca 130) samt föräldrar (ca 35). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt ca 120 lektioner. Inledande beskrivning av stadsdelen Gunnared I stadsdelen Gunnared bor ca människor. De flesta av invånarna i Gunnared bor i lägenheter, oftast i stora hyreshusområden, men områden med villor och radhus finns också. Enligt den senaste statistiken från Göteborgs stadskansli hade år 2003 ca 20 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år i stadsdelen eftergymnasial utbildning. Andelen öppet arbetslösa var i oktober 2003 knappt 8 procent och andelen familjer med socialbidrag var år 2002 ca 25 procent. Andelen utländska medborgare var år 2003 strax över 21 procent och andelen svenska medborgare födda i utlandet var strax över 28 procent. 3

12 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Andelen elever berättigade till modersmålsundervisning uppgår för år 2005 till 71 procent. Stadsdelen styrs av Gunnared stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnden består av 17 ledamöter, varav sex är ersättare, utsedda av kommunfullmäktige i proportion till resultatet i senaste kommunalvalet. Politikerna i nämnden beslutar om övergripande frågor för stadsdelen, t.ex. budget, mål och inriktning. Stadsdelsförvaltningen med anställda medarbetare ansvarar för den löpande verksamheten i stadsdelen och för att de beslut politikerna i stadsdelsnämnden fattar, blir genomförda. Förvaltningen bereder också underlag/förslag till politikerna i stadsdelsnämnden. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och leder förvaltningens arbete tillsammans med verksamhetscheferna, varav en ansvarar för förskola och grundskola. I stadsdelen finns de kommunala grundskolorna Gunnaredskolan, Internationella skolan Gårdsten, Trädgårdsgärdesskolan, Vättleskolan, Nya Lövgärdesskolan, Rävebergets skola, Tretjärnsskolan och Rannebergens centrum- och södraskola med sammanlagt ungefär elever. Vidare finns 18 kommunala förskolor i stadsdelen samt familjedaghem och öppna förskolor. I stadsdelen finns också två fristående grundskolor och fem enskilda förskolor. Förskolorna och skolorna leds av rektorer. Inom förskolan finns specialavdelningar dels för barn med flerfunktionshinder, dels för barn med autism som är till för hela Göteborgs kommun. Stadsdelsnämnden har fastställt så kallade Måldokument för förskola och grundskola. Stadsdelen Gunnared består av tre geografiska områden, Gårdsten, Lövgärdet och Angered/Rannebergen. Förskolor och skolor i respektive område samarbetar för att skapa en röd tråd i barnens skolgång. Verksamhets- och skolformer Antal elever och barn i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg 526 Förskoleklass 246 Grundskola Särskola 43 4

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörernas sammantagna intryck är att förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared ger barnen goda förutsättningar att utveckla normer och värden i överensstämmelse med 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98). Arbetet med normer och värden vävs, på ett medvetet sätt, in i den dagliga verksamheten. Intervjuer med föräldrar, personal och chefer pekar på att barnen utvecklar sina sociala förmågor, får demokratiska värderingar, tar ansvar och utövar inflytande i takt med ålder och mognad. Många familjer i stadsdelen Gunnared har utländsk bakgrund, vilket flera av de intervjuade framhåller som en tillgång för alla barns utveckling av normer och värden. Personalen tar tillvara den etniska och kulturella mångfalden i barngrupperna för att bearbeta frågor om empati, hänsyn och tolerans. Av intervjuerna framgår att de flesta förskolegrupper präglas av att barnen känner sig trygga och trivs i sin förskolegrupp. Barn- och ungdomsutbildning Överlag uppfattar inspektörerna att det råder en god stämning i skolorna i Gunnared. Inspektörerna upplever att de flesta elever är trygga i sin skolmiljö och det finns i stor utsträckning trygghet i umgänget mellan elever och mellan elever och vuxna. Eleverna visar också generellt att de inte tolererar kränkande behandling. Till exempel är mobbning sällsynt i skolorna enligt både lärare och elever. Detta innebär dock inte att det alltid är lugnt på skolorna i Gunnared. Det händer att det blir bråk mellan elever och inspektörerna har sett exempel där lektioner inte kunnat genomföras på grund av att situationen i klassrummet varit allt för kaotisk. Även umgängestonen elever emellan upplevs ibland som hård och detta kan enligt eleverna leda till att elever känner sig kränkta. Många elever uttrycker att de ser det om en tillgång att många olika kulturer finns representerade i skolorna och eleverna accepterar i hög utsträckning varandras olika kulturella bakgrund. I några fall framkommer detta inte lika tydligt i intervjuer respektive vid besöken och det kan finnas anledning att arbeta för att stärka acceptansen för olikheter. Eleverna visar generellt att de vill och kan ta ansvar för sin skolsituation och för miljön i skolorna. De tycker det är viktigt att vara med och påverka verksamhe- 5

14 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET ten. Eleverna känner i hög utsträckning till den demokratiska processen och omfattas av ett demokratiskt synsätt. Det är dock inte alla elever som har respekt för processen. Utöver att enskilda elever visar bristande respekt har inspektörerna också sett att eleverna vid några skolor inte i lika hög grad utvecklar ett demokratiskt synsätt. Klassråd och elevråd finns vanligtvis på skolorna, men inte vid alla skolor. Vid några skolor omfattar verksamheten med klassråd och elevråd heller inte alla årskurser. Det kan därför vara viktigt att öka ansträngningarna för att träna eleverna i ett demokratiskt synsätt. I vilken mån eleverna har möjlighet att påverka situationen vid skolan och i klassen varierar mellan skolorna. I flera av skolorna är det tydligt att eleverna är delaktiga både när det gäller att påverka genom klass- och elevråd och när det gäller att diskutera innehåll och arbetsformer i klassen. Detta gäller dock inte alla skolor och det finns även här anledning för skolorna att öka sina ansträngningar för att ge eleverna inflytande över verksamheten. Inspektörerna bedömer att eleverna överlag visar stor motivation för och intresse av att lära i skolan. I något fall menar lärarna att det ibland är svårt för eleverna att vara uthålliga över tid på det sätt som krävs för att hålla kvar intresset för ett ämne eller en uppgift. I Balansen för vårterminen 2004 visas sammanvägda index över elevernas uppfattning i frågor som rör deras skolgång. De redovisade indexen för trivsel och trygghet för skolorna i Gunnared ligger i de flesta fall i nivå med de värden som redovisas för Göteborgs kommun som helhet. För någon av skolorna ligger de redovisade indexen konsekvent under värdena för Göteborgs kommun som helhet. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared ger barnen goda förutsättningar att utveckla normer och värden i överensstämmelse med Lpfö 98. Inspektörerna bedömer också att resultatet av skolornas arbete med normer och värden enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) i huvudsak är av god kvalitet. Några av skolorna i stadsdelen behöver dock inom olika områden utveckla sitt arbete för att stärka acceptansen för människors olikheter och olika åsikter. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. 6

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna uppfattar förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared som både rolig och lärorik för barnen som deltar. Barnens lärande utmanas och stimuleras i omvårdnadssituationer, vardagssysslor, planerade aktiviter och i fri lek. En del föräldrar och personal tycker dock att det är svårt att beskriva vad barnen lär sig i förskolan. Barnens språkutveckling och matematiska tänkande lyfts fram som särskilt viktiga områden att uppmärksamma i förskoleverksamheten. Bland annat har stadsdelsförvaltningen beslutat att samtliga individuella utvecklingsplaner i förskolan ska ta upp barnens språkliga och matematiska utveckling. När det gäller språkutveckling tar inspektörerna del av mycket kreativt och varierat arbete som dels möter barnen där de befinner sig i sin utveckling, dels stimulerar till vidare utveckling. Inspektörerna tar också del av flera exempel på hur barnens förståelse för matematiska begrepp och deras matematiska tänkande utmanas och stimuleras. I verksamheten ingår även att barnen får erfarenheter för att lära om naturen och närmiljön. Alla förskolor har nära till naturen och vistas kontinuerligt i skog och mark. Barnen får förståelse för att man behöver värna om naturen och respektera allemansrätten. Många av de intervjuade anser att förskolevistelsen även har stor betydelse för barnens sociala och emotionella utveckling. Barn- och ungdomsutbildning Systematiskt arbete för att kartlägga och dokumentera elevernas lärande till och med årskurs 5 förekommer i beegränsad omfattning. De diagnostiska materialen för åren före årskurs 6 används av flera skolor. Eleverna i stadsdelen deltar i allmänhet i de nationella ämnesproven i årskurs 5. Därutöver används olika typer av läsutvecklingstester med mera för att kartlägga och dokumentera elevernas lärande i de tidigare årskurserna. Kartläggningen och dokumentationen är i första hand riktad mot ämnena svenska, engelska och matematik. Några skolor arbetar dessutom inom ramen för individuella utvecklingsplaner med kartläggning och dokumentation av elevernas lärande i andra ämnen. I samband med utvecklingssamtal värderar lärarna i viss mån elevernas kunskapsutveckling. Inspektörerna bedömer att skolorna överlag bör utveckla det systematiska arbetet för att kartlägga och dokumentera de yngre elevernas lärande. Elevernas kunskapsutveckling till och med årskurs 5 varierar inom skolor och mellan skolor. Skolorna bedömer att en relativt stor del av eleverna klarar målen att uppnå. Resultaten på de nationella proven år 2004 visar att mellan ca 60 och 100 procent av eleverna uppnår godkänt resultat i respektive ämne. Det finns inget enskilt ämne som avviker när det gäller andelen elever som nått mål att uppnå. När de nationella ämnesproven i årskurs 9 genomfördes våren 2004 uppnådde mellan 60 och 90 procent av eleverna godkänt resultat. Bäst resultat nådde eleverna i engelska där närmre 80 procent av de deltagande eleverna uppnått godkänt resultat. I svenska och matematik nådde ca 75 procent av eleverna godkänt resultat. Det finns stora skillnader i andelen elever som uppnått godkänt resultat i svenska och engelska mellan skolorna. Detta är inte analyserat av stadsdelen och bör därför bedömas så att relevanta åtgärder kan sättas in. Proven, som är 7

16 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET obligatoriska, har också ett relativt stort bortfall. Dels genom att elever inte deltar, dels genom att deltagande elever inte genomför alla delproven. Kommunen genom stadsdelen bör utreda orsakerna till det relativt stora bortfallet. De nationella ämnesproven är tänkta att bidra till en ökad likvärdighet i betygsättningen över landet och därigenom bl.a. stödja lärare vid betygsättningen av elever. Resultatet på proven utgör ett underlag för betygssättningen, men långt ifrån det enda. Det är dock rimligt att det finns ett samband i stort mellan resultat på nationella prov och elevernas betyg. En jämförelse mellan provbetygen i årskurs 9 våren 2004 och slutbetygen 2004 visar att betygsnivån i vissa fall är betydligt högre än provresultaten. Inspektörerna bedömer att kommunen genom stadsdelen behöver analysera om dessa skillnader är motiverade med hänsyn taget till övrigt underlag för betygssättning. I Skolverkets analysverktyg SALSA beräknas ett meritvärde utifrån ett antal bakgrundsfaktorer, bland annat föräldrarnas utbildning och andelen elever med utländsk bakgrund, kallat modellberäknat värde. Det faktiska meritvärdet för skolorna i stadsdelen Gunnared år 2004 ligger under det modellberäknade värdet för Nya Lövgärdetskolan och Vättleskolan. För Internationella skolan Gårdsten ligger värdet något över det modellberäknade värdet. Tabell 1. Elevernas genomsnittliga meritvärde, andel elever med fullständigt slutbetyg samt andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan år 2003 och 2004: Resultatmått för elever i årskurs 9 Gunnared Göteborg Riket Meritvärde Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 55 % 49 % 72 % 72 % 75 % 76 % 72 % 77 % 87 % 86 % 90 % 90 % Skolorna i stadsdelen Gunnared har i förhållande till Göteborgs kommun och riket låga värden på resultatmåtten. Det genomsnittliga meritvärdet och andelen elever som är behöriga till nationella program har ökat något mellan åren 2003 och Andelen elever med fullständigt slutbetyg har däremot sjunkit mellan åren 2003 och Inspektörerna bedömer trots de låga värdena på resultatmåtten att skolorna i stadsdelen bedriver ett arbete av god kvalitet när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Bedömningen görs mot bakgrund av att många elever inte går igenom hela grundskolan i Sverige och att en inte obetydlig andel elever anländer under pågående läsår. I den kvalitetsdialog som Göteborgs kommun årligen anordnar för varje stadsdel noteras också att eleverna som kommer från stadsdelen Gunnared inte har den sämsta utvecklingen då de går i gymnasieskolan i jämförelse med elever från andra stadsdelar. Enligt stadsdelsförvaltningens egen statistik för 2005 har både andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen elever som är behöriga till ett nationellt program ökat mellan 2004 och Inspektörerna bedömer dock att en prioriterad uppgift för stadsdelen även fortsättningsvis är att utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att fler elever skall nå behörighet till nationella program i gymnasieskolan. 8

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared Vid flera skolor i stadsdelen Gunnared är eleverna medvetna om de nationella målen för utbildningen. Bland annat genom arbete med individuella utvecklingsplaner har en del skolor konkretiserat målen för elever och föräldrar. Inspektörerna bedömer att skolorna för elever i årskurserna 1 6 generellt bör delge eleverna målen för utbildningen på ett tydligare sätt. Eleverna i årskurserna 6 9 är generellt bättre informerade om målen för utbildningen. Med vissa undantag har inspektörerna under lektionsbesök och vid intervjuer fått intrycket att eleverna ges tillfälle att arbeta på olika sätt, att de i viss mån behärskar olika arbetssätt och att de har möjlighet att nå insikt i sitt sätt att lära. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared framstår som rolig och lärorik för barnen som deltar. Barnen får goda förutsättningar att utveckla sin förståelse för sig själva och sin omvärld. Med hänsyn tagen till förutsättningarna når eleverna godtagbara kunskapsresultat, men inspektörerna bedömer att en prioriterad uppgift är att även fortsättningsvis vidta åtgärder så att fler elever når behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Inspektörerna bedömer att vissa skolor bör informera eleverna tydligare om målen. Kännedomen om elevernas kunskapsutveckling är till delar bristfällig och beror delvis på att det systematiska arbetet för att kartlägga och dokumentera elevernas kunskapsutveckling behöver utvecklas. Resultaten på de nationella ämnesproven och kopplingen mellan proven och betygen behöver utredas i syfte att få en rättvis betygssättning. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna erfar att förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared ger barnen god omsorg och omvårdnad. Personalen lyfter på ett medvetet sätt fram barnens möjligheter till delaktighet och inflytande. Samverkan mellan personal och föräldrar tycks till stora delar fungera bra men föräldrarnas möjligheter till inflytande kan förbättras. Balansen visar att, jämfört med Göteborg som helhet, föräldrarna är mindre nöjda med hur de blir bemötta av personalen samt hur personalen tar tillvara deras synpunkter. Enligt 9

18 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Lpfö 98 skall föräldrarna ha möjligheter att påverka hur förskolans mål konkretiseras i den pedagogiska verksamheten. Inspektörerna erfar att föräldrarna inte är tillräckligt informerade om målen för att kunna utöva ett sådant inflytande. Barn- och ungdomsutbildning De flesta av skolorna i stadsdelen har klassråd och elevråd för att samverka med eleverna. Eleverna tränas på detta sätt i demokratiska arbetsformer. Det kan dock finnas anledning för några av skolorna att utveckla formerna för inflytande och också att diskutera hur elevernas inflytande kan utvecklas och stärkas med stigande ålder. I vilken mån eleverna kan utöva inflytande på klassens verksamhet och det egna lärandet varierar i stor utsträckning mellan och inom skolorna. Inspektörerna har sett flera exempel på väl fungerande former för inflytande, exempelvis de förväntanssamtal som förekommer för eleverna i årskurserna 8 och 9 i Internationella skolan Gårdsten. I många fall pågår också ett arbete för att stärka elevernas inflytande. Det mest övergripande är arbetet med att skapa individuella utvecklingsplaner för eleverna, men det pågår även lokalt arbete t.ex. med att lära eleverna en arbetsgång som skall leda till att eleverna mer självständigt kan lägga upp sitt arbete. Det är inspektörernas uppfattning att skolorna i stadsdelen, trots de goda exempel som finns, generellt behöver utveckla sina arbetssätt för att ge eleverna ett ökat inflytande över klassens verksamhet och det egna lärandet. I Balansen för vårterminen 2004 visas sammanvägda index över elevernas uppfattning i frågor som rör deras skolgång. Redovisat index för medbestämmande för skolorna i stadsdelen ligger i nivå med eller något under genomsnittet för Göteborgs kommun. Skolorna i stadsdelen samverkar med elevernas föräldrar på de gängse sätten, genom föräldramöten och föräldraråd. På det enskilda planet sker samverkan också i samband med utvecklingssamtal. Internationella skolan Gårdsten har en föräldrastyrelse. Stadsdelsnämnden har som målsättning att fler skolor skall ha föräldrastyrelse. Förutom det uppenbara behovet av tolkar när företrädare för skolan skall samverka med föräldrar, finns också en rad samverkansformer anpassade till de förhållanden som råder i stadsdelen. Exempel på detta är att någon skola anordnar föräldramöten såväl under dagtid som kvällstid då hela familjen är välkommen (eftersom föräldrarna i stor utsträckning inte förvärvsarbetar), att studiecirklar anordnas för föräldrar och att föräldrarepresentanterna i den lokala styrelsen i stor utsträckning utses av intresseföreningar som företräder de olika nationaliteter som är representerade på skolan. De intervjuade föräldrarna uttrycker stort förtroende för personal och ledning i de skolor där deras barn går. Av Skolverkets allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling framgår att en viktig utgångspunkt för det förebyggande arbetet är att skolan tydligt och offentligt tar avstånd från alla former av kränkande handlingar. Detta kan i sig verka förebyggande. I skolorna i stadsdelen Gunnared pågår ett aktivt arbete med att främja god arbetsmiljö och motverka förekomsten av kränkande behandling. I det förebyggande arbetet involveras eleverna i hög utsträckning. Skolorna har inrättat olika typer av uppgifter som eleverna fullgör. Det kan handla om att vara t.ex. kamratstödjare, faddrar eller 10

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared elevkompis. Många av skolorna har också infört inslag i verksamheten som en del i det förebyggande arbetet för att främja en god arbetsmiljö och mot kränkande behandling. Exempel på sådan verksamhet är livskunskap, kompis/gruppsamtal och olika former av trygghetsövningar. Personalen på vissa av skolorna har även erbjudits och i stor utsträckning också gått utbildningar för att få redskap att arbeta förebyggande med relationsfrågor. Några skolor har också elev- eller skolvärdar som ett led i det förebyggande arbetet. På några av skolorna uppger eleverna dock att det förebyggande arbetet inte fungerar fullt ut. I stora drag visar intervjuer och inspektörernas observationer att det praktiska arbetet med att skapa en god miljö och motverka kränkande behandling fungerar väl på skolorna. Eleverna känner sig i huvudsak trygga i sin skolmiljö och i förvissningen att de vuxna på skolan ingriper om någon utsätts för kränkande behandling. I några skolor uppger eleverna dock att kränkningar förekommer och att skolan inte alltid förmår att hantera situationen. I någon skola menar eleverna också att antalet vuxna som vistas bland eleverna under raster är för litet och i en annan att det till och med finns kamratstödjare som kränker andra elever. De skolor detta berör bör se över sina rutiner för att förhindra att kränkningar sker. Skolornas handlingsprogram bör utvecklas så att de tar upp alla former av kränkande behandling. En hel del av de intervjuade eleverna uppger att de inte känner till de handlingsprogram som finns vid skolorna. Skolorna bör därför på ett tydligare sätt informera eleverna om innehållet i handlingsprogrammen. Sammanfattning Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared ger barnen, vad inspektörerna erfar, god omsorg och omvårdnad. Verksamheten bygger i hög grad på barnens intressen och behov. Vidare bedömer inspektörerna att samverkan mellan personal och föräldrar till stora delar fungerar bra men att föräldrarnas möjligheter till inflytande ytterligare kan förbättras. Skolornas arbete med att ge eleverna insikt i demokratiska processer och formellt inflytande över sin skolsituation är vid vissa skolor av god kvalitet. Några av skolorna behöver utveckla formerna för inflytande och diskutera hur elevernas inflytande kan utvecklas och stärkas med stigande ålder. Generellt behöver skolorna också utveckla sina arbetssätt för att ge eleverna ett ökat inflytande över klassens verksamhet och det egna lärandet. Vid några av stadsdelens skolor har inspektörerna fått indikationer om att kränkningar förekommer. De skolor detta berör bör se över sina rutiner så att kränkningarna om möjligt upphör. Innehållet i handlingsprogrammen bör i sammanhanget göras känt för elever och föräldrar. 11

20 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen och eleverna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten i Gunnared planeras och genomförs med tydlig koppling till Lpfö 98. Kunskapssyn, lärande och utveckling diskuteras i flera sammanhang. Planeringen sker dels enskilt, dels i arbetslaget eller för alla enhetens anställda gemensamt. Chefer och politiker är mycket stolta över innehållet i verksamheten. De framhåller att verksamheten överlag håller god kvalitet samt att personalen har hög kompetens, är ambitiösa och engagerade i sitt arbete. Intervjuer och verksamhetsbesök under inspektionen ger också övervägande positiva omdömen. Det framträder särskilt att leken får stort utrymme och att ansträngningar görs för att verksamheten skall bygga på barnens behov och intressen. Temainriktat arbete är väl etablerat och vanligt förekommande. Många av barnen i Gunnared har annat modersmål än svenska och i förskoleverksamheten görs mycket för att bidra till att barnen utvecklar såväl det svenska språket som sitt modersmål. De flesta förskolegrupperna är avsedda för barn vars föräldrar arbetar eller studerar eller barn som har plats utifrån sina egna behov. Vid placeringar av nya barn läggs vikt vid att utgå ifrån barnets behov och föräldrarnas önskemål. Avsikten är att förhindra att barnen byter plats efter ett tag och därmed bryter kontinuiteten i barngruppen. Ovanstående resonemang används inte avseende barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetssökande. Dessa barn har plats i särskilda tretimmarsgrupper. När föräldrarna återgår i arbete byter barnet förskolegrupp. Inspektörerna bedömer att kommunen genom stadsdelen bör undersöka hur högre kontinuitet kan uppnås i tretimmarsgrupperna. Det finns fastställda och kända rutiner för att identifiera och finna lämpliga metoder för att arbeta med barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. De enskilda barnens behov av särskilt stöd och de stödåtgärder som vidtas dokumenteras i åtgärdsprogram eller i barnets individuella utvecklingsplan. Barn i behov av särskilt stöd får i vissa fall plats i en så kallad resursgrupp. Alla resursavdelningar har personal med lämplig kompetens, förhöjd personaltäthet, tillgång till specialpedagoger m.m. I stadsdelen finns även så kallade stödpersoner, dvs. personer som är anställda för att arbeta med barn som tillfälligt eller varaktigt behöver särskilt stöd. Personalen kartlägger och dokumenterar barnens utveckling och lärande genom intervjuer och observationer. Materialet används sedan dels som underlag till 12

21 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared individuella utvecklingsplaner, dels utvecklingssamtal med föräldrarna. Däremot såg inspektörerna få exempel på att slutsatser drogs av kartläggningarna för att utvärdera och utveckla verksamheten som helhet. Eleverna tillsammans med föräldrarna blir erbjudna utvecklingssamtal minst en gång per år. De intervjuade föräldrarna tycker att samtalen är givande och meningsfulla. Barn- och ungdomsutbildning De flesta skolor i stadsdelen Gunnared har lokala arbetsplaner grundade på en analys av situationen på och omkring skolan. Arbetsplanerna ligger väl i linje med såväl nationella som kommunala styrdokument. I arbetsplanerna beskrivs den mångkulturella situationen som utgångspunkten för det pedagogiska arbetet. Enligt Lpo 94 skall undervisningen sträva efter att nå målen och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Inspektörerna ser vid klassrumsbesök arbete som väl förenar olika kunskapsformer och därmed ger eleverna möjlighet att använda sig av olika sätt att lära. Eleverna arbetar självständigt, parvis eller i grupp. Tematiska arbetssätt är vanligt förekommande. Syftet är att undvika en fragmentisering av kunskapsinnehållet. På de flesta av skolorna råder arbetsro under lektionstid, men inspektörerna kan också konstatera att det i vissa fall finns bekymmer med att eleverna är oroliga under lektionstid och inte fokuserar på sina uppgifter. Inspektörerna bedömer dock att kvaliteten på det pedagogiska arbetet överlag är god, men i viss mån ojämn och att undervisningen i flera klasser behöver analyseras och utvecklas. Stadsdelens organisation av skolorna innebär att samtliga elever i den kommunala grundskolan byter skoltillhörighet minst en gång under sin tid i den obligatoriska skolan. Inspektörerna vill därför betona kommunens ansvar för att skapa kontinuitet i lärandet ur ett perspektiv från 1 16 år. Dialogen mellan de skolor som delar ansvaret är viktig. Inte enbart för att lämna information om eleverna från avlämnande skola till mottagande, utan i ett systematiskt arbete är det också viktigt att avlämnande skola får information om hur eleverna klarar att nå de nationella kunskapsmålen i senare årskurser. Annars riskerar ansvaret för de resultat eleverna uppnår när de lämnar den obligatoriska grundskolan att bli en angelägenhet bara för den skola de sist gick i och inte för samtliga skolor eleverna undervisats i. Skolornas arbete med att skapa denna kontinuitet är ännu inte utvecklat, men ses av rektorsgruppen som ett prioriterat område. Införandet av individuella utvecklingsplaner anges som ett led i arbetet, att skapa en röd tråd innehållsmässigt i till exempel ämnet matematik som ett annat. I stadsdelens skolor finns tydliga rutiner för att identifiera och utreda elever i behov av särskilt stöd. Rutinerna klargör också var ansvaret ligger för dessa elever och när resurser utanför arbetslagen skall kopplas in. Kännetecknande för arbetet med elever i behov av särskilt stöd är ett inkluderande arbetssätt, det vill säga att stöd i första hand ges inom den ordinarie klassens ram. I analysen av elevernas behov av stöd ingår ett grupperspektiv, det vill säga av analysen framgår om förändringar av arbetssätt eller organisation i klassen behöver göras för att främja elevens möjligheter att utvecklas. 13

22 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som har rätt till det. Några rektorer uppger att grundskoleförordningens krav på åtgärdsprogram för de elever som behöver särskilda stödinsatser är svårt att verkställa eftersom det berör en så stor del av skolornas elever att tiden inte räcker till. I stadsdelen har nyligen tre specialpedagoger anställts centralt för att arbeta med stadsdelens skolor för årskurserna 1 5. Stora förhoppningar är knutna till att de skall bidra till skolutvecklingen på respektive skola utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Ett av deras första uppdrag är att stödja arbetet med att upprätta åtgärdsprogram på en av skolorna. De två särskilda undervisningsgrupperna i stadsdelen, på Rannebergens rektorsområde för elever i årskurserna 1 5 och på Vättleskolan för elever i årskurserna 6 9, är stadsdelsövergripande och där placeras barn med stora koncentrationssvårigheter. Eleverna i dessa två grupper klassplaceras på den skola där respektive grupp är lokaliserad och rektorn för den skolan är också rektor för eleverna i den särskilda undervisningsgruppen. Undervisningen i de särskilda undervisningsgrupperna är starkt individualiserad utifrån elevernas varierande behov. Undervisningen är upplagd efter en fast och tydlig struktur. Så långt det är möjligt deltar eleverna i undervisningen i den reguljära klassen. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång fattas i enlighet med författningarna. Utvecklingssamtal förekommer minst en gång per termin. I samband med dessa upprättas en individuell utvecklingsplan för varje elev. Utvecklingssamtalet är förberett av lärare, elev och förälder. I och med att stadsdelen inför individuella utvecklingsplaner förväntas elevernas kunskapsutveckling tydliggöras. Föräldrarnas delaktighet samt elevernas möjligheter att ta ansvar för sin kunskapsutveckling har enligt lärarna ökat genom arbetet med de individuella utvecklingsplanerna. Detta arbete har kommit olika långt i olika skolor. Gunnared har ett samverkansuppdrag för hela nordöstra Göteborg avseende modersmålsundervisningen. För lärarna i modersmål finns två centralt placerade rektorer på den s.k. språkenheten för Nordost. Modersmålslärarna bildar arbetslag utifrån sin språktillhörighet, var de har sin huvudsakliga tjänstgöring eller utifrån någon annan grund inom den språkenhet respektive lärare tillhör. De är inte knutna till skolornas arbetslag och eftersom ett flertal skolor i Gunnared har modersmålsundervisningen förlagd till tid då andra lärare har sin tid för t.ex. måldiskussioner, pedagogiska diskussioner och elevvårdsarbete kan lärarna i modersmål inte delta i detta arbete. Alltså ställs modersmålslärarna utanför ordinarie samarbete mellan lärare. Inspektörerna bedömer att stadsdelen bör sträva efter att öka möjligheterna för lärarna i modersmål att samverka med övriga lärare. Vid några skolor är modersmålsundervisningen dock en integrerad del av verksamheten, modersmålslärarna är då ofta anställda vid respektive skola och deltar i ordinarie samverkan mellan lärarna. Endast en av de skolor som har modersmålsundervisningen förlagd utanför ordinarie undervisningstid uppger att lärare i modersmål ibland används i det elevvårdande arbetet. Ett fåtal elever får studiehandledning på modersmålet. Rektorer uppger att detta beror på att föräldrarna inte ansöker om studiehandledning. Inspektörerna vill 14

23 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared poängtera att det i grundskoleförordningen anges att en elev skall få handledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Ämnet svenska som andraspråk läses ofta integrerat med ämnet svenska och i någon skola läser alla elever svenska som andraspråk. På några skolor är det också oklart när och hur beslut fattas om ifall eleverna skall få betyg i svenska eller i svenska som andraspråk. Inspektörerna betonar därför vikten av att elevernas rätt att läsa svenska respektive svenska som andraspråk utifrån respektive ämnes kursplaner säkras. För nyanlända elever finns förberedelseklasser. Dessa finns på alla skolor men arbetssätt och organisationsform varierar mellan de olika skolorna. I september 2003 startades Välkomsten, en verksamhet för mottagning i skolan av nyanlända elever och deras föräldrar. Elever från förskoleklassen årskurs 9 skrivs in i verksamheten. Eleverna deltar i verksamheten mellan tre och åtta veckor. Under denna period får eleverna i viss mån undervisning samtidigt som elevens skol- och övriga bakgrund kartläggs. Verksamheten är mycket uppskattad av skolorna i stadsdelen som man menar ger skolorna möjlighet att på ett adekvat sätt ta emot eleverna i sina hemskolor. Sammanfattning Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared planeras och genomförs med tydlig koppling till såväl Lpfö 98 som lokala måldokument. Innehållet i verksamheten håller överlag god kvalitet. Temainriktat arbete är väl etablerat och vanligt förekommande. Vidare bedömer inspektörerna att det finns fastställda och kända rutiner för att identifiera och finna lämpliga metoder för att arbeta med barn som behöver särskilt stöd. Skolorna i stadsdelen Gunnared arbetar enligt inspektörerna i huvudsak på ett bra sätt för att främja elevernas kunskapsutveckling och verksamheten håller hög kvalitet. Inom stadsdelen och på många av skolorna utgår arbetet från en analys av elevernas behov. Inspektörerna träffar överlag engagerade och professionella lärare samt ledare. Kvaliteten skiftar dock både inom och mellan skolorna. Inom skolorna finns tydliga rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. I de allra flesta fall bedömer inspektörerna också att de åtgärder som sätts in är relevanta. Skolorna upprättar dock inte åtgärdsprogram för alla elever som har rätt till särskilt stöd. 15

24 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslagen i förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning av god kvalitet tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har en ledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning och ledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet. Lokalt styrs förskolverksamhet, skolbarnsomsorg och skola av stadsdelsnämnden. Stadsdelsnämnden uttrycker mål, prioriteringar och krav på verksamheten i budgetdokumentet. Nämnden följer upp verksamheten genom årsredovisningen och genom att ekonomiska uppföljningar även leder till verksamhetsuppföljning. För att verkställa de beslut som stadsdelsnämnden fattat finns det en stadsdelsförvaltning, vars chef benämns stadsdelschef. I stadsdelsförvaltningen finns en verksamhetschef för förskola och skola. Både stadsdelschefen och verksamhetschefen gör verksamhetsbesök årligen. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolorna är indelade i tre team (Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen/Angereds centrum) utifrån stadsdelens geografiska förutsättningar. Barn/elever skall kunna fullfölja sin förskole- och grundskoletid inom samma område. En del av den gemensamma planeringen inom stadsdelen sker med teamen som bas. Inom varje team finns ett antal rektorsområden. Den lokala styrning som inspektörerna tagit del av har tydliga kopplingar till nationella mål och riktlinjer. Inspektörerna bedömer att styrning, ledning och kvalitetsarbete i huvudsak fungerar på ett bra sätt i stadsdelen Gunnared. I många hänseenden finns en gemensam syn på förutsättningarna för verksamheten som bygger på analys. Både de som är verksamma i stadsdelens förskolor och skolor samt ledningen lokalt och centralt omfattas till stora delar av denna gemensamma syn. Inspektörerna bedömer att detta är en styrka som gör att stadsdelens verksamhet utvecklas på ett i förhållande till uppdraget positivt sätt. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Alla rektorer har pedagogisk utbildning och i allmänhet lång erfarenhet av arbete inom förskolverksamheten. Inspektörernas sammantagna intryck är att enhetscheferna är väl insatta i såväl förskoleverksamhetens mål och uppdrag som innehållet i den dagliga verksamheten. Rektorerna uppger att det råder öppet klimat och förtroendefullt samarbete inom ledningsgruppen. Inspektörerna har intervjuat chefer på alla nivåer inom stadsdelen och i alla intervjuer återspeglas att personerna har förtroende för varandra och respekt för varandras roller. Kvalitetsarbete förekommer men bör utvecklas. På förskolorna sker den mesta utvärderingen i arbetslagen. Arbetet med barnen utvärderas terminsvis eller vid ett avslutat tema. Utvärderingarna dokumenteras och sparas på enheten. Varje enhetschef utvärderar sitt ansvarsområde och upprättar en kvalitetsredovisning en gång per år. De intervjuade enhetscheferna uppger att kvalitetsredovisningen bygger på arbetslagens utvärderingar, men inspektörerna erfar att personalen är 16

25 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared ganska omedveten om denna process. Rektorerna är i viss mån kritiska till sitt kvalitetsarbete och menar att det saknas ett system eller strukturer för att få planering, utvärdering och förbättringar att hänga ihop på ett tydligt och utvecklingsfrämjande sätt. Inspektörerna kommer i kontakt med flera pågående utvecklingsprojekt. Utvecklingsinsatserna berör bland annat arbetet med barnens språkutveckling, matematik i förskolan, individuella utvecklingsplaner och interkulturellt arbete. Barn- och ungdomsutbildning Rektorerna vid skolorna i stadsdelen uppfattas generellt som förtrogna med verksamheten. I något fall uppger personalen att rektorn i för hög utsträckning måste ägna sig åt administrativa uppgifter och att detta gör att det pedagogiska utvecklingsarbetet blir eftersatt. I två av stadsdelens skolor tillämpas ett delvis gemensamt ledningsansvar där flera rektorer är ansvariga. Ett kollektivt ansvar är inte acceptabelt varför ett klarläggande av rektorernas ansvarsområde bör ske. I en av skolorna har en biträdande rektor ett ledningsansvar som skall ligga på rektorn. Enligt uppgift från stadsdelen kommer en ny rektor att tillsättas för den aktuella verksamheten. Rektorerna har på olika sätt knutit ledningsgrupper eller utvecklingsgrupper med representanter för personalen till sin ledningsfunktion. Inspektörerna har också sett exempel på att arbetslag givits ett utökat ansvar för t.ex. budget och schemafrågor. Detta har upplevts som mycket positivt av den berörda personalen. Skolorna i stadsdelen deltar i stadsdelsövergripande utvecklingsarbeten och har egna utvecklingsarbeten knutna till respektive skola. Under senare år har arbeten inriktade mot t.ex. internationellt samarbete, flerspråkighet och IT genomförts vid skolor i stadsdelen. Även andra typer av utvecklingsinsatser för att stärka måluppfyllelsen genomförs. Som exempel kan nämnas att stadsdelen har gjort en analys av de specifika kunskaper lärare behöver utifrån befolkningsstrukturen i stadsdelen och funnit att kompetensen hos lärarna avseende språkutveckling och språkinlärning är av vikt eftersom andelen elever med annat modersmål än svenska är hög. Detta har resulterat i att all pedagogisk personal erbjudits kompetensutveckling inom området. Skolorna i stadsdelen har överlag lokala arbetsplaner som beskriver hur man vill arbeta för att uppnå målen. Vid en av skolorna i stadsdelen är arbetet med att upprätta en lokal arbetsplan dock inte slutfört. Skolorna i stadsdelen upprättar kvalitetsredovisningar enligt gemensamma riktlinjer i stadsdelen. Underlaget till redovisningarna kommer dels från skolornas egna utvärderingar, dels från kommun- och stadsdelsgemensamma utvärderingar. Kvalitetsredovisningarna ligger i huvudsak väl i linje med nationella krav. I någon skola saknas bedömningar av huruvida målen är uppnådda men överlag är kvalitetsredovisningen en viktig utgångspunkt i skolornas utvecklingsarbeten. Sambandet mellan mål, planering, utvärdering, kvalitetsredovisning och revidering av målen är enligt inspektörernas bedömning tydlig i stadsdelen. Det pågår inget samarbete mellan de tre skolor i stadsdelen som har årskurserna 8 och 9 för att säkra betygens likvärdighet. Ingen av skolorna har heller något samarbete med skolor utanför stadsdelen i denna fråga. På en av skolorna sätts 17

26 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET betyget godkänd ibland utan att eleverna nått målen för den nivån. I gengäld ställer skolans lärare högre krav när det gäller bedömning av betyg över godkänd nivå än vad betygskriterierna anger. Därmed riskerar eleverna vid denna skola att få för höga respektive för låga betyg i jämförelse med övriga skolor. Kvalitetssäkring av betygssättningen kommer enligt rektorerna att prioriteras i denna skola. Inspektörerna bedömer att principer för betygssättning och säkring av betygens likvärdighet bör vara ett prioriterat utvecklingsområde i stadsdelen. Sammanfattning Den lokala styrningen av förskoleverksamheten bedöms vara tydlig och väl fungerande. Inspektörerna bedömer dock att kvalitetsarbetet bör förbättras så att planering, utvärdering och förbättringar hänger ihop på ett tydligt och utvecklingsfrämjande sätt. Inspektörerna bedömer att styrning, ledning och kvalitetsarbete i huvudsak fungerar på ett bra sätt i grundskolorna i stadsdelen Gunnared. Inspektörerna bedömer dock att det på några skolor behövs ett klarläggande av rektorernas respektive ansvarsområden. Verksamheten har i många avseenden gemensamma målsättningar och sambandet mellan mål, planering, utvärdering, kvalitetsredovisning och revidering av målen är överlag tydlig. Arbetet med att kvalitetssäkra betygssättningen måste utvecklas. 6. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Inom de obligatoriska skall det finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter till omsorg och utbildning som övriga barn, ungdomar och vuxna. Information om möjligheter till omsorg, utbildning och valmöjligheter skall ges och vara aktiv, saklig och anpassad till olika målgrupper. Granskningen gäller om tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och de olika skolformerna finns i den omfattning och med den valfrihet som de statliga bestämmelserna anger. Även informationen om omsorgs- och studiemöjligheter behandlas. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i mars 2005 bor det barn mellan ett och fem år i stadsdelen, av dessa har plats i förskoleverksamhet, dvs. 79 procent. Det finns 18 kommunala förskolor, sex enskilda förskolor och fyra familjedaghem. De ordinarie förskolegrupperna är avsedda för barn till förvärvsarbetande eller studerande eller barn som behöver plats till följd av sina egna behov. Barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetssökande går i särskilda tretimmarsgrupper. Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling får i vissa fall plats i en av resursgrupperna (se vidare avsnitt 4). 18

27 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared Förskoleverksamheten är vanligtvis öppen mellan klockan och klockan Öppettiderna anpassas efter de inskrivna barnens behov, men omsorg på kvällar, nätter och helger finns inte i stadsdelen. Enligt uppgift från kommunen får samtliga barn numera plats inom förskolan inom fyra månader efter det att föräldrarna anmält behov av plats. Detta under förutsättning att föräldrarna kan tänka sig vilken som av förskolorna. Stadsdelen Gunnared tillhandahåller övergripande information till föräldrar om vilka verksamheter som finns att tillgå, öppethållande, anmälan till plats och platserbjudande, avgifter, rättigheter och skyldigheter samt synpunkter på verksamheterna från kvalitetsmätningen Balansen. En del material är generella för hela kommunen, andra delar avser förhållandena i Gunnared. Mycket av informationsmaterialet finns översatt till de vanligast förekommande modersmålen i stadsdelen. Barn- och ungdomsutbildning Generellt finns god tillgång till utbildning i stadsdelen. Skolorna är lokaliserade på ett sätt som gör att elever i de flesta fall har gångavstånd till sin skola. Det har vid inspektionen heller inte framkommit annat än att utbildningen i huvudsak är avgiftsfri. I vissa skolor finns dock kostnader för vårdnadshavare för att genomföra olika aktiviteter som är en del av elevernas utbildning. Det gäller till exempel insamlingar till klasskassor för att finansiera friluftsdagar, skolresor, lägerskolor osv. som sker på skoltid. Kommunen måste vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar eleverna med kostnader som kan strida mot skollagen. Stadsdelen har en gemensam plan för hur den lokala utläggningen av tid i timplanen är tänkt. Planen är antagen under mitten av 1990-talet. Beslut om fördelning av antalet timmar för ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val är numera delegerat till rektorn. Inspektörerna har vid sina besök i skolorna kommit i kontakt med skolspecifika utläggningar av tid i timplanen. Inspektörerna bedömer att det kan finnas anledning för stadsdelen att försäkra sig om att den utläggning av tid som skolorna tillämpar ger eleverna möjlighet att nå målen för ämnen och ämnesgrupper i årskurs 5. Detta gäller t.ex. undervisningen i hemoch konsumentkunskap. Undervisning i modersmål erbjuds de elever som är berättigade till detta. Vid flera av skolorna erbjuds också modersmålsundervisning till eleverna i förskoleklass vilket inspektörerna bedömer värdefullt för elevernas språkutveckling. Undervisning i svenska som andraspråk sker integrerat med svenska. Inspektörerna bedömer att skolorna på ett tydligare sätt än i nuläget bör uppmärksamma elevers rätt att följa kursplanen i svenska som andraspråk respektive svenska. Det finns i vissa skolor en tveksamhet kring hur den integrerade undervisningen utformas och vilken kursplan eleverna läser efter. Studiehandledning på modersmål ges endast i begränsad omfattning i stadsdelen och i någon skola inte alls. Som förklaring till detta har företrädare för stadsdelen bland annat framfört att föräldrar inte ansöker om studiehandledning för sina barn. Inspektörerna vill poängtera att en elev har rätt till studiehandledning på modersmålet om eleven behöver det. En kommun kan alltså inte avstå från att ge detta med skälet att föräldrarna inte ansökt om det. 19

28 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Information i skolfrågor lämnas generellt av stadsdelsförvaltningen t.ex. genom stadsdelens hemsida, men också på öppna förskolor. För till Sverige nyanlända elever och föräldrar lämnas också information genom den tidigare beskrivna verksamheten Välkomsten. Från skolorna lämnas löpande information till elever och föräldrar både skriftligt och muntligt. Information lämnas på flera olika språk. I samband med muntlig information finns tolkmedverkan vid behov. Inspektörerna bedömer att den information om skolfrågor som lämnas i stadsdelen är av god kvalitet. Sammanfattning Generellt finns god tillgång till utbildning i stadsdelen. Kommunen genom stadsdelen måste vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar eleverna med kostnader som kan strida mot skollagen. Det kan finnas anledning för stadsdelen att försäkra sig om att den utläggning av tid som skolorna tillämpar ger eleverna möjlighet att nå målen för ämnen och ämnesgrupper i årskurs 5. I detta sammanhang vill inspektörerna också understryka vikten av att kommunen genom stadsdelen utvecklar personalens kunskaper om de författningar som gäller för skolan. Skolorna bör på ett tydligare sätt än i nuläget uppmärksamma elevers rätt att följa kursplanen i svenska som andraspråk respektive svenska och rätt till studiehandledning på modersmålet om hon eller han behöver det. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolorna skall genomföra sitt uppdrag. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser exempelvis krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Stadsdelsnämnden fattar i samband med sitt budgetbeslut för kommande år beslut om fördelningen av tillgänglig budget mellan sina olika verksamhetsområden. Medel fördelas därefter till verksamheterna efter en modell som utgår från antalet barn/elever vid en bestämd tidpunkt vår och höst. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Personaltätheten vid förskoleverksamheten i stadsdelen är ungefär densamma som i övriga delar av Sverige. I förskolorna är det i genomsnitt 5,3 barn per årsarbetare enligt uppgifter lämnade till Skolverket per den 15 oktober I Skolverkets statistik för år 2004 var genomsnittet för riket 5,4 barn och för Göteborgs kommun 5,1 barn. Familjedaghemmen i Gunnared har i genomsnitt fem barn inskrivna, vilket är lägre än värdet på riksnivå som år 2003 var 5,2 barn. Stadsdelsnämnden har infört en övre gräns för barngruppernas storlek utifrån barnens åldrar. I barngrupper med barn mellan 1 och 5 år är max 18 barn in- 20

29 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared skrivna, 1 till 3-årsavdelningar har max 13 barn och grupper för barn mellan 3 och 5 år är begränsade till 20 barn. Resursgrupperna är alltid mindre. Den genomsnittliga gruppstorleken i stadsdelen Gunnared är 17,8 barn. Enligt Skolverkets statistik för år 2004 var riksgenomsnittet 17,2 barn och genomsnittet för Göteborgs kommun 16,8 barn. Vid inspektionstillfället är den genomsnittliga gruppstorleken 16,1 barn i stadsdelen. Enligt Skolverkets statistik för år 2004 var riksgenomsnittet 17,2 barn och genomsnittet för Göteborgs kommun 16,8 barn. Förskolepersonalens utbildningsnivå är lägre än riksgenomsnittet. I Gunnared har 46 procent av personalen pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande värde på riksnivå är 51 procent. Personal och ledning är överlag väl försedda med kompetensutveckling. Flera insatser görs, bland annat för att höja personalens kompetens i arbetet med att stimulera barnens språkutveckling. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamhetens lokaler och pedagogiska material överlag är i sådant skick och utformning att det gör det möjligt att bedriva en bra verksamhet. De flesta inne- och utemiljöerna är stimulerande och inbjuder till lek och aktivitet. Barn- och ungdomsutbildning Efter avräkning för stadsdelsgemensamma kostnader tilldelas skolorna i Gunnared en schabloniserad resurs per elev. Resursen varierar utifrån vilken årskurs eleven går i. Därutöver tilldelas resurser för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk utifrån andelen elever som får sådan undervisning. Särskolan finansieras med hjälp av en separat budget från Högsbo stadsdel. Tabell 2. Andel årsarbetare i procent med pedagogisk utbildning. (Skolverkets jämförelsetal 2004) Göteborgs kommun Riket Förskoleklass Grundskola I Göteborgs kommun har man således i grundskolan en marginellt större andel lärare med pedagogisk utbildning än genomsnittet för riket medan man i förskoleklassen har en något mindre andel med pedagogisk utbildning. Av skollagen framgår att kommuner är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare och eller fritidspedagoger som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Överlag har lärarna i stadsdelen adekvat utbildning och i många fall arbetar arbetslagen i skolorna på ett sätt som gör att den samlade kompetensen utnyttjas på bästa sätt. Inspektörerna har dock vid sina besök i verksamheterna sett exempel på att skolans organisation inte passar den utbildning som lärarna har. Detta gäller i första hand s.k. 1 7 lärare. Kommunen genom stadsdelen behöver ytterligare analysera och bedöma om skolans organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre. Överlag upplever lärarna att möjligheterna till kompetensutveckling är goda i stadsdelen. Den kompetensutveckling som genomförs utgår i stor utsträckning från en analys av behovet, bl. a. inom ramen för skolornas och stadsdelens kva- 21

30 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET litetsredovisningar. Kompetensutvecklingsplaner upprättas på skolorna. Vissa insatser är gemensamma för hela stadsdelen, t.ex. den tidigare nämnda utbildningen i interkulturell kommunikation och svenska som andraspråk, men det finns också möjlighet till individuell kompetensutveckling. Tillgången på läromedel upplevs som god. Läromedlen bedöms överlag vara tidsenliga, men undantag finns på några skolor. På någon skola upplever man också att det kan vara svårt att hitta läromedel som har rätt språknivå för eleverna. Tillgång till bibliotek finns på samtliga skolor. I något fall anser eleverna att biblioteket är öppet för sällan. Datorer finns att tillgå i skolorna men de är av skiftande kvalitet. I de flesta skolorna används datorerna av eleverna för arbetet i skolan. Överlag har skolorna i stadsdelen bra lokaler. Delar av Internationella skolan Gårdsten är under inspektionen föremål för om- och tillbyggnad och för Rannebergens centrumskola är en ombyggnad planerad. Några av de övriga skolorna saknar dock grupprum eller andra utrymmen för ett flexibelt arbetssätt. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att det vid verksamheterna överlag finns goda förutsättningar för att eleverna skall kunna uppnå målen i läroplanerna och kursplanerna. Kommunen genom stadsdelen behöver dock analysera och bedöma om skolans organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer sammantaget att verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och barn- och ungdomsutbildningen i Gunnareds stadsdel, Göteborgs kommun övergripande har en god kvalitet. Förutsättningarna för att bedriva förskole- och skolverksamhet i stadsdelen Gunnared skiljer sig från dem som gäller i många andra kommuner och skolor. Många av eleverna har inte haft hela sin uppväxt i Sverige och har därmed inte heller den utbildningsbakgrund som de elever som går igenom hela grundskolan. Stadsdelen har också speciella förutsättningar när det gäller elevernas språkliga och kulturella bakgrund. Enligt inspektörerna har skolorna och stadsdelens företrädare ett förhållningssätt till situationen som innebär att man tydligt utgår från elevernas behov och förutsättningar när verksamheten utformas. Verksamheten präglas av att uppkomna fenomen analyseras och verksamheten formas i linje med resultaten av analysen. Överlag upplever inspektörerna att eleverna känner sig trygga i sina respektive skolor. De når med hänsyn taget till de annorlunda förutsättningarna godtagbara kunskapsresultat. Skolorna har tydliga rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer också att styrning och ledning av verksamheten överlag fungerar bra i stadsdelen. 22

31 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared Förbättringsområden I skolrapporterna, vilka hänvisas till, finns mer detaljerat redovisat vad som behöver förbättras vid de olika skolorna. Sammanfattningsvis finns det behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Normer och värden - elevernas förmåga att utveckla och efterhand omfattas av de normer och värden som uttrycks i Lpo 94 (Rannebergens rektorsområde och Gunnaredsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - utreda och analysera orsaken till det relativt stora bortfallet av deltagande elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9 samt kopplingen mellan de nationella ämnesproven och elevernas betyg (stadsdelsövergripande), - analys av vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att fler elever skall nå behörighet för nationella program i gymnasieskolan (stadsdelsövergripande), - analys och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i relation till de nationella kunskapsmålen (Trädgårdsgärdesskolan, Gunnaredsskolan och Tretjärnsskolan), - elevernas insikt i och medvetenhet om målen för utbildningen (Nya Lövgärdesskolan, Trädgårdsgärdesskolan och Gunnaredsskolan), Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas insikter i, inflytande över och ansvarstagande för sitt eget lärande och verksamheten i skolan (stadsdelsövergripande), - det förebyggande arbetet med alla former av kränkande behandling bör överensstämma med skolans framtagna handlingsprogram (Nya Lövgärdesskolan), Pedagogisk verksamhet och undervisning - rutinerna för upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram (Internationella skolan Gårdsten årskurserna 1 3), - samverkan mellan modersmålslärare och övriga lärare på skolan (stadsdelsövergripande), - förbättring av arbetsron och studieklimatet på skolan (Gunnaredsskolan och Rannebergens rektorsområde), Styrning, ledning och kvalitetsarbete - kvalitetssäkring av betygssättningen (stadsdelsövergripande), - analyser och utvärderingar inom kvalitetsarbetet (förskoleverksamheten, Gunnaredsskolan och Rannebergens rektorsområde), 23

32 Stadsdelen Gunnared SKOLVERKET - klarläggande av rektorernas respektive ansvarsområden (Internationella skolan Gårdsten och Rannebergens rektorsområde) Tillgång till omsorg och utbildning - personalens kunskaper om de författningar som gäller för skolan (stadsdelsövergripande), - utredning av vilka elever som skall undervisas i svenska respektive svenska som andraspråk (stadsdelsövergripande), - studiehandledning på elevernas modersmål (stadsdelsövergripande), - kommunen, genom stadsdelen, måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning (stadsdelsövergripande), Resurser - analys och bedömning av utnyttjandet av lärarkompetensen (stadsdelsövergripande) samt, Kritikområden Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (stadsdelsövergripande). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Biträdande rektorn har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Internationella skolan Gårdsten). Tillgång till omsorg och utbildning - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (Vättleskolan). - Elevens val anordnas inte så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap grundskoleförordningen samt 2 kap. 7-8 särskoleförordningen) (Gunnaredsskolan, Rannebergens rektorsområde samt Vättleskolan). 24

33 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared - Eleverna får inte någon undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av femte skolåret (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen) (Internationella skolan Gårdsten). Datum Ort Göteborg Bosse Jersenius Helén Svelid Anna Wide Marie Karlsson Gerhard Eriksson 25

34 Beskrivning av Göteborgs kommun och dess skolverksamhet m.m. Bilaga 1 Kommunfullmäktige med sina 81 ordinarie ledamöter är högsta beslutande organ i kommunen. Fullmäktige fattar beslut i alla viktigare frågor och bestämmer också hur kommunen skall organiseras, vilka nämnder som skall finnas och hur arbetet skall fördelas. Kommunstyrelsen med sina 15 ordinarie ledamöter svarar för den löpande verksamheten i kommunen. Kommunen har utarbetat en styrmodell - balanserad styrning - som avser styrning av all kommunal verksamhet. Modellen bygger på att koppla den mer traditionella ekonomistyrningen till mål för varje verksamhetsområde. Modellen innebär att kommunfullmäktige för varje verksamhetsområde beslutar om en inriktning och strategi. Utifrån denna utarbetas för varje år prioriterade mål från kommunfullmäktiges sida, liksom lokala mål som beslutas av varje stadsdelsnämnd för varje budgetår. Göteborgs kommun är indelad i 21 stadsdelar som leds av stadsdelsnämnder. Stadsdelarna är av Göteborgs kommun informellt indelade i fyra geografiska regioner; Hisingen, Väst, Nordost och Centrum. De fyra regionerna utgör grunden för de fyra omgångar, som Skolverket indelat inspektionen i, av de till stadsdelsnämnderna delegerade verksamheterna. I kommunens Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder, beslutad av kommunfullmäktige den 14 maj 1989, med ändringar efter det, framgår av 11 att Stadsdelsnämnd skall var och en inom sitt område handha de uppgifter som enligt skollagen och andra författningar ankommer på skolstyrelse och som avser förskoleklass och grundskola och som ej tillagts annan nämnd. Stadsdelsnämnd skall vidare inom sitt område svara för den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen enligt skollagen är skyldig att tillhandahålla. Stadsdelsnämnd utövar tillsyn över verksamhet beträffande enskild förskola, enskilt fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg. Vissa stadsdelsnämnder har så kallade tillkommande uppgifter som innebär ansvar för vissa uppgifter för hela Göteborgs kommun. Dessa stadsdelsnämnder benämns även resursnämnder. I ovan nämnda reglemente står under rubriken Tillkommande uppgifter för vissa stadsdelsnämnder i 15 t.ex. att Stadsdelsnämnd Högsbo skall för hela staden svara för den verksamhet inom den obligatoriska särskolan som enligt skollagen och andra författningar ankommer på kommun I Göteborgs kommuns budget upptas, inom förskolans och skolans område, ett 20-tal s.k. resursnämndsuppgifter. Dessutom kan en stadsdel tilldelas s.k. särskilda uppgifter. Stadskansliet, som är kommunstyrelsens stab, svarar bl.a. för uppföljning av fattade beslut. Den av Stadskansliets enheter, som har ansvar för utbildningsfrågor, benämns Enheten för välfärd och utbildning. Enheten omfattar, för- 26

35 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Gunnared utom gruppen för utbildningsfrågor, välfärdsgruppen, flyktingadministration samt stabsfunktionen ekonomi och IT samordning. Stadskansliet har givit ut en Handbok för kvalitetsredovisning år 2004 inom utbildningsområdet i Göteborgs Stad som redovisar både hur skolornas kvalitetsredovisningar och den kommunala kvalitetsredovisningen skall upprättas. Det framgår av den att respektive stadsdel ansvarar för att dess skolor upprättar kvalitetsredovisningar. I arbetet med kommunens kvalitetsredovisning ingår en del kallad Kvalitetsdialog. Dialogen organiseras och genomförs av Stadskansliet. I varje stadsdel diskuterar 20 personer från förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen om kvaliteten i verksamheten (varav 1/3 skall vara chefer och 2/3 från verksamheten) under ledning av en extern samtalsledare från högskolan/universitetet. Samtalen dokumenteras och ställs samman genom Stadskansliets försorg. De utvalda från verksamheten skall representera sin verksamhetsform och tala för stadsdelens samtliga enheter. Varje år behandlas några av områdena i 1994 års läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). För kvalitetsredovisningen 2003 betonades kontinuitet och progression i lärandet Den röda tråden, Delaktighet och inflytande i lärprocess och verksamhet samt Pedagogiskt ledarskap i förskola och skola. År 2004 behandlades särskilt Läromedel och lärmiljöer, Bedömning och betygssättning och Samverkan med omvärlden. Göteborgs kommun bedriver vidare ett kvalitetsarbete med s.k. balanserade styrkort, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever, föräldrar och personal värderat verksamheterna utifrån hur nöjda respektive grupp är med verksamheten utifrån ett antal variabler. Av kommunens skolplan framgår att alla barn och unga i Göteborg skall ha en individuell utvecklingsplan. I samverkan med eleven och hans/hennes föräldrar skall varje elev få en egen plan för sin fortsatta skolgång baserad på elevens egna förutsättningar. Resurser till stadsdelarna fördelas enligt principer fastställda av kommunfullmäktige utgående från befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden. Utifrån det belopp stadsdelsnämnden tilldelas är det sedan stadsdelsnämndens uppgift att fördela resurser till de olika verksamheterna. Stadsdelen gör egna bedömningar och prioriteringar och är således inte beroende av de fördelningsprinciper utifrån vilka de erhållit sin budget. 27

36 Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared Utbildningsinspektion i förskoleverksamhet UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever respektive vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om kvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, ledningsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

37 Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Beskrivning av förskoleverksamheten Förskoleverksamhet för barn boende i Gunnared Förskola Familjedaghem 13 Förskolverksamhet i annan stadsdel 53 Enskild verksamhet 70 I Gunnared stadsdel har nästan 80 procent av barnen mellan ett och fem år en plats i förskolverksamheten. Det finns 18 kommunala förskolor, fyra familjedaghem och sex enskilda förskolor. På nio av de kommunala förskolorna finns resursavdelningar för barn som behöver särkilt stöd i sin utveckling. I stadsdelen finns också tre öppna förskolor, en språkförskola för barn med språksvårigheter samt en familjeförskola som drivs i samverkan med socialtjänsten. Familjeförskolan har fokus på föräldrarollen och syftar till att bryta familjers isolering. Skolverket har besökt två förskolor, enheterna på Mölnesjögatan och Kanelgården. Mölnesjögatans förskola har fyra avdelningar. Två avdelningar för barn mellan ett och tre år och två för barn mellan tre och fem år. Förskolan på Kanelgården har också fyra avdelningar. En av avdelningarna är en resursavdelning för barn i behov av särskilt stöd, en annan är enbart för barn med tre timmars vistelsetid, en grupp på förmiddagen och en på eftermiddagen. De två återstående avdelningarna är för barn mellan ett och tre år respektive tre och fem år. Många av de boende i stadsdelen Gunnared har utländsk bakgrund. De två besökta förskolorna är olika i detta avseende. Nästan alla barn vid Kanelgårdens förskola har annat modersmål än svenska medan denna andel är knappt hälften vid Mölnesjögatan. Genomförandet av inspektionen i förskoleverksamheten Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för granskningen av stadsdelen Gunnareds förskoleverksamhet har bestått av undervisningsråden Bosse Jersenius och Helén Svelid. Besök i förskolan Kanelgården och Mölnesjögatans förskola genomfördes den 2 och 4 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Förskolerapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. 2

38 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och de besökta förskolorna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besök i verksamheten. Rapporten grundar sig också på annan information om förskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem, via hemsida eller finns publicerat på annat sätt. I Gunnareds stadsdel genomfördes intervjuer med representanter för föräldrar, personal, enhetschefer, specialpedagoger och verksamhetschefen. Skolverket har också i två frågeformulär begärt in uppgifter om bland annat förskoleverksamhetens omfattning, organisation och barngruppernas storlek. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar av brukarnas och medarbetarnas uppfattningar om verksamheten. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall förskoleverksamheten genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. I läroplanen för förskolan framgår den värdegrund och de allmänna mål som gäller för förskolan och som är tillämplig även i annan förskoleverksamhet. Förskolan skall påverka barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, respekt för allt levande och omsorg om närmiljön. I läroplanen anges också att barnen skall utveckla öppenhet och ansvar samt förståelse för allas lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med förskolans värdegrund och målen att utveckla dess normer och värden. Inspektörernas sammantagna intryck är att förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared ger barnen goda förutsättningar att utveckla normer och värden i överensstämmelse med 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98). Arbetet med normer och värden vävs, på ett medvetet sätt, in i den dagliga verksamheten. Intervjuer med föräldrar, personal och chefer pekar på att barnen utvecklar sina sociala förmågor, får demokratiska värderingar, tar ansvar och utövar inflytande i takt med ålder och mognad. Barnen uppmuntras och får stöd i att bygga upp sin självkänsla och att utveckla sin förmåga att umgås i grupp. De lär sig att ta för sig såväl som att visa hänsyn och vänta på sin tur. Av inspektionen framgår också att barnen ställs inför valsituationer, är delaktiga i vardagliga sysslor och i viss mån kan påverka verksamhetens innehåll. Många familjer i stadsdelen Gunnared har utländsk bakgrund, vilket flera av de intervjuade framhåller som en tillgång för barnens utveckling av normer och värden. Personalen tar tillvara den etniska och kulturella mångfalden i barngrupperna för att bearbeta frågor om empati, hänsyn och tolerans. 3

39 Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Personal och föräldrar betonar att barnens möjligheter att utvecklas, lära och känna glädje är nära förknippat med att de känner sig trygga och väl omhändertagna. Av intervjuerna framgår att de flesta förskolegrupper präglas av att barnen känner sig trygga och trivs i sin förskolegrupp. Barnen går med lust och glädje till sin förskola, vågar visa känslor och vara sig själva. Resultaten från Balansen visar dock att föräldrarnas skattningar om barnens trygghet och trivsel i förskolan är något lägre i Gunnared än det sammantagna värdet för hela kommunen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared ger barnen goda förutsättningar att utveckla normer och värden i överensstämmelse med Lpfö 98. Verksamheten bidrar till att barnen utvecklar sina sociala förmågor, sitt sätt att ta ansvar och utöva inflytande. Inspektörerna uppfattar också att de flesta barnen känner sig trygga och trivs i förskoleverksamheten. 2. Utveckling och lärande Förskoleverksamheten skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger flera mål för detta, bland andra att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. För familjedaghem och öppen förskoleverksamhet skall förskolans läroplan vara vägledande, utifrån de förutsättningar som dessa verksamheter ger. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Inspektörerna uppfattar förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared som både rolig och lärorik för barnen som deltar. Barnens lärande utmanas och stimuleras i omvårdnadssituationer, vardagssysslor, planerade aktiviter och i fri lek. En del föräldrar och personal tycker dock att det är svårt att beskriva vad barnen lär sig i förskolan. Barnens språkutveckling och matematiska tänkande lyfts fram som särskilt viktiga områden att uppmärksamma i förskoleverksamheten. Bland annat har stadsdelsnämnden beslutat att samtliga individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolan ska ta upp barnens språkliga och matematiska utveckling. När det gäller språkutveckling tar inspektörerna del av mycket kreativt och varierat arbete som syftar dels till att möta barnen där de befinner sig i sin utveckling, dels till att stimulera vidare utveckling. Olika former av språkanalyser genomförs som underlag till planeringen av arbetet. För barn med annat modersmål än svenska används metoder för att främja utvecklingen av såväl det svenska språket som modersmålet. Det finns dock föräldrar som är oroliga för sitt barns utveckling av det svenska språket. De menar att tretimmarsbarnen inte får tillräckligt med tid i förskolan för att hinna lära sig tillräckligt med svenska inför skolstarten. Matematik är det andra området som är tydligt prioriterat i förskoleverksamheten. Vid de besökta förskolorna ser inspektörerna flera exempel på hur barnens förståelse för matematiska begrepp och matematiska tänkande utmanas och stimuleras. Personalen använder räkne- och sorteringsövningar, upptäcker former, reflekterar över skillnader och likheter, letar efter mönster osv. Förskole- 4

40 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared personalen samverkar också med lärare i förskoleklasserna och grundskolan för att lära av varandra och tydliggöra förväntningar om arbetet med barnens matematiska utveckling. I verksamheten ingår även att barnen får erfarenheter för att lära om naturen och närmiljön. Alla förskolor har nära till naturen och vistas kontinuerligt i skog och mark. Barnen får förståelse för att man behöver värna om naturen. Många av de intervjuade anser att förskolevistelsen även har stor betydelse för barnens sociala och emotionella utveckling. Exempelvis nämns att barnen blir mer självständiga, de tror på sig själva och sin egen förmåga samt ökar sin förståelse för andra. Andra områden för utveckling och lärande som lyfts fram är barnens motorik, skapande verksamhet såsom bild och form samt att ge barnen tillfälle och material att bygga och konstruera. Personalen betonar att det är viktigt att skapa en lärande miljö i förskolan där det finns varierat material och ett tillåtande klimat. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten i Gunnared är rolig och lärorik för barnen som deltar. Barnen får goda förutsättningar att utveckla sin förståelse för sig själv och sin omvärld. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Förskoleverksamheten skall vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt läroplanen för förskolan skall verksamheten bedrivas i demokratiska former. Personalen skall samverka med föräldrar och barn i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Arbetslaget i förskolan skall bl.a. ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Närmare riktlinjer för arbetet för en god arbetsmiljö finns i förskolans läroplan som också skall vara vägledande för övrig förskoleverksamhet. Granskningen gäller hur man i förskoleverksamheten arbetar för en god miljö och för att barns intressen och behov ska ligga till grund för utformningen av miljön. Inspektörerna erfar att förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared ger barnen god omsorg och omvårdnad. Av Balansen framgår att förskoleföräldrarna i Gunnared är lika nöjda som föräldrar i Göteborg som helhet avseende säkerhet i lokalerna, utrustningen och utomhusmiljön. Detsamma gäller förskoleverksamhetens rutiner för att förebygga olyckor och skador. Under inspektionen har det inte framkommit direkta tecken på brister i vare sig den fysiska eller psykosociala miljö barnen vistas i. Personalen berättar dock att en del föräldrar anser att det är onödigt stora olycksrisker vid utelek. Dessa synpunkter har beaktats och vägts emot att miljön också ska locka till lek och aktivitet. Inspektörerna uppfattar att personalen funnit en bra avvägning mellan dessa två aspekter. Förskoleverksamheten bygger i hög grad på barnens intressen och behov. Barnens möjligheter till inflytande kommer upp till diskussion flera gånger under inspektionsbesöken. Personalens förhållningssätt präglas av att på ett medvetet sätt lyfta fram barnens möjligheter till delaktighet och inflytande. Inspektörerna tar del av flera olika sätt att ge barnen inflytande. På en avdelning utses till exempel veckans hjälpare, vilket innebär att ett barn är med och bestämmer en del av aktiviteterna och utför olika sysslor under en vecka. Föräldrarna säger att 5

41 Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET personalen är bra på att fånga barnens behov och planerar verksamheten därefter. Vid inspektionen framkommer få exempel på att jämställdhetsfrågor får utrymme i förskoleverksamheten. Några av personalen berättar att de försöker styra barnens lekar så att de provar på att göra nya saker samt att pojkar och flickor uppmuntras att leka med varandra. Inspektörerna uppfattar dock inga medvetna strategier för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Konflikthantering är ett väsentligt inslag i förskoleverksamheten i Gunnared. Konflikter uppstår ständigt i barnens vardag och de intervjuade föräldrarna anser att personalen är bra på att möta dessa konflikter. Personalens utgångspunkt är att lära barnen hantera ilska och få ökad förståelse för hur andra människor tänker eller agerar. Samverkan mellan personal och föräldrar tycks till stora delar fungera bra. Det anordnas föräldramöten, drop-in-kaffe, öppet hus, fester och temaavslutningar. Några förskolor har föräldraråd där verksamheten diskuteras. Intervjuerna visar att föräldrarna är nöjda med den dagliga kontakten vid hämtning och lämning. Föräldrarnas möjligheter till inflytande diskuteras och uppges vara svårt att tillgodose ibland. Balansen visar att, jämfört med Göteborg som helhet, är föräldrarna mindre nöjda med hur de blir bemötta av personalen samt hur personalen tar tillvara deras synpunkter. Enligt Lpfö 98 skall föräldrarna ha möjligheter att påverka hur förskolans mål konkretiseras i den pedagogiska verksamheten. Inspektörerna erfar dock att föräldrarna inte är tillräckligt informerade om målen för att kunna utöva ett sådant inflytande. Vid inspektionen framkommer också att föräldrasamverkan i ett mångkulturellt område kan vara speciell. I vissa fall är det svårt att finna vägar till lämpliga samarbetsformer. Det uppstår missförstånd dels på grund av språket, dels på grund av kulturella olikheter. Alla kulturers synsätt på relationen mellan förskolan och föräldrarna, barns behov och barnuppfostran överensstämmer inte med synsättet i Lpfö 98. Personalen berättar till exempel att en del föräldrar framförallt vill visa sin tacksamhet och framför därför inte klagomål. Andra föräldrar har förväntningar om att förskolan ska vara mer lik skolan och bedriva undervisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared ger barnen god omsorg och omvårdnad. Verksamheten bygger i hög grad på barnens intressen och behov. Vidare bedömer inspektörerna att samverkan mellan personal och föräldrar till stora delar fungerar bra. 6

42 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared 4. Pedagogisk verksamhet Förskoleverksamheten skall utgå från varje barns behov och utformas av personalen i samspel med barnen. Arbetet skall ske i ett nära samarbete med hemmen. Bestämmelser i skollagen, förskolans läroplan och Skolverkets allmänna råd för familjedaghem och öppen förskola ger också riktlinjer och vägledning. Bestämmelserna gäller t.ex. omfattningen i tid, stöd till barn med svårigheter, samverkan med föräldrarna respektive med förskoleklass, skola och fritidshem. Läroplanen anger riktlinjer för förskolans pedagogiska verksamhet för att främja barnens utveckling och lärande. Läroplanen skall vara vägledande även för övrig förskoleverksamhet. Granskningen riktas mot hur man i förskoleverksamheten arbetar i riktning mot målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamheten i Gunnared planeras och genomförs med tydlig koppling till såväl Lpfö 98 som lokala måldokument. Kunskapssyn, lärande och utveckling diskuteras i flera sammanhang. Planeringen sker dels enskilt, dels i arbetslaget eller för alla enhetens anställda gemensamt. Chefer och politiker är mycket stolta över innehållet i verksamheten. De framhåller att verksamheten överlag håller god kvalitet samt att personalen har hög kompetens, är ambitiös och engagerad i sitt arbete. Enligt Balansen är föräldrarna i Gunnared något mer nöjda med det pedagogiska arbetet än vad föräldrarna i Göteborg som helhet är. Detta gäller såväl inställningen till personalens arbetssätt som barnens möjligheter att leka och vistas utomhus. Intervjuer och verksamhetsbesök under inspektionen ger också övervägande positiva omdömen. Det framträder särskilt att leken får stort utrymme och att ansträngningar görs för att verksamheten ska bygga på barnens behov och intressen. Temainriktat arbete är väl etablerat och vanligt förekommande. De flesta förskolegrupperna är avsedda för barn vars föräldrar arbetar eller studerar eller barn som har plats utifrån sina egna behov. Barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetssökande har plats i särskilda tretimmarsgrupper. I tretimmarsgrupperna har alla barn samma vistelsetid antingen på för- eller eftermiddagen. När föräldrarna återgår i arbete byter barnet förskolegrupp, vilket medför att barngrupperna förändras många gånger under året. Vid placeringar av nya barn läggs vikt vid att utgå ifrån barnets behov och föräldrarnas önskemål. I synnerhet vid erbjudande om plats för barn som behöver särskilt stöd. Den kö-ansvarige samarbetar med föräldrarna och enhetscheferna för att barnet ska få en lämplig placering. Avsikten är att förhindra att barnen byter plats efter ett tag och därmed bryter kontinuiteten i barngruppen. Detta resonemang återspeglas dock inte när det gäller de ovan nämnda tretimmarsgrupperna. Inspektörerna bedömer att kommunen genom stadsdelen bör undersöka hur högre kontinuitet kan uppnås i tretimmarsgrupperna. Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling får i vissa fall plats i en så kallad resursgrupp. I resursgrupperna är några eller samtliga av barnen i behov av särskilt stöd. Stadsdelen Gunnared har nio sådana avdelningar. Tre av dessa har skapats på uppdrag av kommunen, ett så kallat resursnämndsuppdrag, de övriga sex har kommit till på stadsdelens eget initiativ. De kommungemensam- 7

43 Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET ma avdelningarna vänder sig dels till barn med autism, dels till barn med multihandikapp. Stadsdelens egna resursgrupper har 15 platser varav 5 är reserverade för barn som behöver särskilt stöd på grund av t.ex. beteendestörningar eller utvecklingsförseningar. En av grupperna har endast åtta platser och är i första hand till för barn i socioemotionella svårigheter och/eller med utagerande beteende. Alla resursavdelningar har personal med lämplig kompetens, förhöjd personaltäthet, tillgång till specialpedagoger m.m. Det finns fastställda och kända rutiner för att identifiera och finna lämpliga metoder för att arbeta med barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Enhetschefen påtalar behovet och ansöker om hjälp från stadsdelens team med specialpedagoger. Specialpedagogerna handleder personalen och/eller genomför utredningar om hur barnens behov av särskilt stöd skall tillgodoses. På en del avdelningar har personalen även psykologhandledning. De enskilda barnens behov av särskilt stöd och de stödåtgärder som vidtas dokumenteras i åtgärdsprogram eller i barnets individuella utvecklingsplan. I stadsdelen finns även så kallade stödpersoner, dvs. personer som är anställda för att arbeta med barn som tillfälligt eller varaktigt behöver särskilt stöd. Stödenheten fördelar stödpersonerna till de förskolor där behovet är störst. Vid intervjuerna framkommer det att personalen och cheferna har återkommande diskussioner om hur barnens behov av stöd bäst organiseras. Riskerna med att koncentrera stödåtgärderna till särskilda grupper övervägs. Nuvarande ställningstagande är att fördelarna överväger nackdelarna. Inspektörerna konstaterar dock att det inte finns någon motsvarande verksamhet för barnen när de lämnar förskolan för att börja förskoleklass och fritidshem. Många av barnen i Gunnared har annat modersmål än svenska. I förskoleverksamheten görs mycket för att bidra till att barnen utvecklar såväl det svenska språket som sitt modersmål. Modersmålslärare anlitas på de förskolor där fem eller fler föräldrar med samma modersmål vill att deras barn deltar i modersmålsträning. På flera förskolor finns tvåspråkig personal. När nya barn börjar gör personalen listor med vanliga ord på barnet modersmål. Därutöver finns det till exempel böcker och annat material om barnens hemländer. Bostadsområdet Gårdsten ingår i den statliga storstadssatningen. Denna satsning avser extra resurser i syfte att utveckla arbetet i socialt segregerade områden. I Gårdsten används delar av pengarna till ett språkutvecklingsprogram i förskolan. I programmet ingår bland annat att förskolepersonalen kontinuerligt genomför språkutvecklingsanalyser på barnen. Barnen är minst tre år när den första språkutvecklingsanalysen görs. Alla barn har med sig minst tre analyser när de börjar förskoleklassen, varav en inte är äldre än åtta månader. För de barn som har annat modersmål än svenska är det meningen att personalen med hjälp av föräldrarna eller modersmålsläraren skall göra en liknade analys av barnets utveckling av sitt modersmål. Denna analys har dock ännu inte fått samma genomslag som den förstnämnda. Personalen kartlägger och dokumenterar barnens utveckling och lärande genom intervjuer och observationer. De flesta förskolor använder också portfolios. I dessa samlas foton, teckningar o.d. för att åskådliggöra barnets utveckling. Materialet används sedan som underlag till individuella utvecklingsplaner och sam- 8

44 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared tal med föräldrarna om barnets utveckling och behov. Däremot gavs få exempel på att slutsatser drogs av kartläggningarna för att utvärdera och utveckla verksamheten som helhet. Föräldrarna blir erbjudna utvecklingssamtal minst en gång per år. Som underlag använder personalen bland annat den ovan beskrivna dokumentationen. Föräldrarna får också frågor att ta ställning till i förväg. De intervjuade föräldrarna tycker att samtalen är givande och meningsfulla. Inom varje ledningsteam planeras övergångarna mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Syftet är att skapa en helhet genom utbildningssystemet från 1 16 år. Inspektörerna har tagit del av sammanställningar över hur övergången skall gå till. I sammanställningarna anges vad som ska göras och vem som ansvarar. Barn i behov av särkskilt stöd uppmärksammas särskilt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten i Gunnared planeras och genomförs med tydlig koppling till såväl Lpfö 98 som lokala måldokument. Innehållet i verksamheten håller överlag god kvalitet. Temainriktat arbete är väl etablerat och vanligt förekommande. Vidare bedömer inspektörerna att det finns fastställda och kända rutiner för att identifiera och finna lämpliga metoder för att arbeta med barn som behöver särskilt stöd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunen har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och skolväsendet på lokal nivå. Kommunen är också huvudman för de flesta verksamheterna. Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Läroplanen för förskolan lägger tydliga ansvarsområden på arbetslagen för förskolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till omvårdnad och pedagogisk verksamhet tillgodoses. Enskilda förskolor har ett motsvarande ansvar, med kommunen som tillstånds- och tillsynsansvarig. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis verksamhetens ledning, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i den pedagogiska verksamheten, dess förutsättningar och arbetssätt samt värna enskildas rättsäkerhet. De kommunala styrdokument som inspektörerna tagit del av har tydliga kopplingar till nationella mål och riktlinjer. Göteborgs kommuns skolplan är ett av styrdokumenten för förskoleverksamheten. I Gunnared har stadsdelsnämnden antagit ännu ett måldokument för förskola och skola. Detta togs fram av en arbetsgrupp med representanter för förskolor och skolor i stadsdelen. Arbetsgruppens alster utvecklades sedan genom ett remissförfarande till lärare och annan personal. Måldokumentet antogs av nämnden I det årliga budgetdokumentet pekar nämnden ut områden som skall prioriteras i verksamheten. För 2005 nämns till exempel att de individuella utvecklingsplanerna i förskolan skall ta upp barnens språkliga och matematiska utveckling, att barnens möjligheter till inflytande skall vara ett viktigt inslag i förskolan, att ansträngningarna för att öka andelen förskollärare skall fortsätta. 9

45 Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Inspektörerna uppfattar att ledningsorganisationen är tydlig och väl fungerande. Det finns en verksamhetschef med ansvar för all barnomsorg och skola i stadsdelen. På stadsdelsnivå finns också en verksamhetssekreterare som bland annat ansvarar för den specialpedagogiska verksamheten. Den operativa ledningen av förskolor och familjedaghem sköts av nio enhetschefer. Enhetscheferna och rektorerna är indelade i tre team. Alla chefer inom ett geografiskt område bildar ett team. En i varje team har samordningsansvar. Alla enhetschefer har pedagogisk utbildning och i allmänhet lång erfarenhet av arbete inom förskolverksamheten. Inspektörernas sammantagna intryck är att enhetscheferna är väl insatt i såväl förskoleverksamhetens mål och uppdrag som innehållet i den dagliga verksamheten. Enhetscheferna uppger att det råder öppet klimat och förtroendefullt samarbete både inom teamen och i hela ledningsgruppen. Inspektörerna har intervjuat chefer på alla nivåer inom stadsdelen och i alla dessa intervjuer återspeglas att personerna har förtroende för varandra och respekt för varandras roller. Chefernas ansvar och befogenheter är nedtecknade i en delegationsordning. De intervjuade är inte direkt insatta i delegationsordningen som helhet men uppger att de sällan stöter på problem med otydlighet avseende vem som bär ansvaret i en viss situation. Kvalitetsarbete förekommer men kan utvecklas. På förskolorna sker den mesta utvärderingen i arbetslagen. Arbetet med barnen utvärderas terminsvis eller vid ett avslutat tema. Utvärderingarna dokumenteras och sparas på enheten. Varje enhetschef utvärderar sitt ansvarsområde och upprättar en kvalitetsredovisning en gång per år. I kvalitetsredovisningen redovisas verksamheten dels utifrån mål som finns i budgetdokumentet, dels utifrån områden som ledningsgruppen kommit överens om att alla ska utvärdera. År 2005 har ledningsgruppen kommit överens om områdena Värdegrunden ur ett interkulturellt perspektiv och Progression i lärandet. De intervjuade enhetscheferna uppger att kvalitetsredovisningen bygger på arbetslagens utvärderingar, men inspektörerna erfar att personalen är ganska omedveten om denna process. Enhetscheferna är i viss mån kritiska till sitt kvalitetsarbete och menar att det saknas ett system eller strukturer för att få planering, utvärdering och förbättringar att hänga ihop på ett tydligt och utvecklingsfrämjande sätt. Inspektörerna kommer i kontakt med flera pågående utvecklingsprojekt. Utvecklingsinsatserna berör bland annat arbetet med barnens språkutveckling, matematik i förskolan, individuella utvecklingsplaner och interkulturellt arbete. Vid nyansställningar görs registerkontroll, både vid tillsvidareanställningar och vid vikariat. Tillsynen av de enskilda förskolorna inom stadsdelen sköts av stadsdelförvaltningen. Arbetsgången följer de riktlinjer som tagits fram centralt i Göteborgs kommun. Resultaten av tillsynen redovisas till stadsdelsnämnden. Kommunens skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet för att få kontakt med barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling sköts i huvudsak genom samverkan mellan den öppna förskolan, barnavårdscentralerna och socialtjänsten. 10

46 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den lokala styrningen har tydliga kopplingar till nationella mål och riktlinjer. Ledningsorganisationen är tydlig och väl fungerande. Inspektörerna bedömer dock att kvalitetsarbetet bör förbättras så att planering, utvärdering och förbättringar att hänger ihop på ett tydligt och utvecklingsfrämjande sätt. 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg Varje kommun svarar enligt skollagen för att barn som är bosatta i Sverige och stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamheten omfattar förskola, familjedaghem och öppen förskola. Barn skall erbjudas plats i så kallad allmän förskola, från och med höstterminen det år då det fyller fyra år. Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som fyllt ett år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets egna behov. Barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga skall tillhandahållas förskoleverksamhet i viss omfattning. Kommunen skall erbjuda plats i förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål då föräldrar anmäler behov av sådan. Granskningen gäller om möjlighet till förskoleverksamhet finns i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till förskoleverksamhet behandlas. Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i mars 2005 bor det barn mellan ett och fem år i stadsdelen, av dessa har plats i förskoleverksamhet, dvs. 77 procent. Det finns 18 kommunala förskolor och sex enskilda. Dessutom finns det fyra familjedaghem. Det finns tre öppna förskolor. De har öppet från måndag till fredag. Verksamheten är välbesökt och en värdefull träffpunkt för hemmavarande föräldrar och deras barn. De ordinarie förskolegrupperna är avsedda för barn till förvärvsarbetande eller studerande eller barn som behöver plats till följd av sina egna behov. Barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetssökande går i särskilda tretimmarsgrupper. Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling får i vissa fall plats i en av resursgrupperna (se avsnitt 4). Förskoleverksamheten är öppen som längst mellan och Öppettiderna anpassas efter de inskrivna barnens behov. Omsorg på kvällar, nätter och helger finns inte i stadsdelen. Stadsdelsnämnden visar i budgetdokumentet att full behovstäckning är ett prioriterat mål men vid inspektionstillfället uppfylls inte kravet att erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål, dvs. inom fyra månader. Vid inspektionsbesöken har barn väntat längre än fyra månader på en plats, men enligt uppgift från kommunen får samtliga barn numera plats inom fyra månader efter det att föräldrarna anmält behov av plats under förutsättning att föräldrarna kan tänka sig vilken som av förskolorna. Verksamhetschefen uppger att det är svårt att göra prognos för den framtida tillgången. En ny förskola med fem avdelningar kommer att öppna under året och denna antas täcka behovet av platser såtillvida att minimikraven uppfylls. Vidare framhålls att det är svårt att beräkna den faktiska efterfrågan. Det finns anledning att tro att en del föräldrar ställer sitt barn i kö till förskoleverksamhet för att någon annan kräver detta, t.ex. arbets- 11

47 Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET förmedlingen, och inte för att föräldrarna egentligen har för avsikt att nyttja en plats när detta erbjuds. Gunnareds stadsdel tillhandahåller övergripande information till föräldrar om vilka verksamheter som finns att tillgå, öppethållande, anmälan till plats och platserbjudande, avgifter, rättigheter och skyldigheter samt synpunkter på verksamheterna från kvalitetsmätningen Balansen. En del material är generella för hela kommunen andra delar avser förhållandena i Gunnared. Mycket av informationsmaterialet finns översatt till de vanligast förekommande språken i stadsdelen. Inspektörerna har även tagit del av några av de informationsbroschyrer som tas fram på respektive förskola. Broschyrerna innehåller beskrivningar av verksamhetens mål, innehåll, arbetssätt, organisation och olika praktiska frågor. Föräldrar till blivande fyra- och femåringar som inte har plats i förskoleverksamheten får information om allmän förskola hemskickad. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att stadsdelen Gunnared fullgör kommunens skyldighet att erbjuda plats i förskoleverksamhet inom fyra månader. Vidare bedömer inspektörerna att relevant och tydlig information till föräldrarna tillhandahålles. 7. Resurser Kommunen och förskoleverksamhetens respektive förskolans ledning beslutar hur och med vilka resurser verksamheten skall genomföras för att den skall ha den kvalitet som de nationella bestämmelserna i skollagen och läroplanen för förskolan anger. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, barngruppernas sammansättning, tillgång till ändamålsenliga lokaler och utrustning som behövs för den pedagogiska verksamheten, omsorgen om barnen och barnens lek och vila. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personaltätheten på förskolorna i Gunnared är i genomsnitt 5,3 barn per heltidstjänst enligt uppgifter lämnade till Skolverket avseende den 15 oktober I Skolverkets statistik för samma tidpunkt var riksgenomsnittet 5,4 barn per heltidstjänst och för Göteborgs kommun 5,1 barn. Familjedaghemmen i Gunnared har i genomsnitt 5 barn inskrivna, vilket motsvarar värdet på riksnivå. Stadsdelsnämnden har infört en övre gräns för barngruppernas storlek utifrån barnens åldrar. I barngrupper med barn som är 1 5 år är max 18 barn inskrivna, 1 3 årsgrupper har max 13 barn och 3 5 årsgrupper har max 20 barn. Resursgrupperna är alltid mindre. Undantaget resursgrupperna varierar gruppstorlekarna vid inspektionstillfället från 8 till 20 barn och genomsnittet är 16,1 barn per grupp. Enligt Skolverkets statistik för år 2004 var riksgenomsnittet 17,2 barn och genomsnittet för Göteborgs kommun 16,8 barn. 12

48 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared I tabellen nedan visas hur gruppstorlekarna varierar i förhållande till barnens åldrar. Barngrupperna i förskolan, förutom resursgrupper mars 2005, Gunnared Åldersfördelning Antal grupper Gruppstorlek 1 3 år barn 1 5 år barn 3 5 år barn Nedanstående diagram åskådliggör spridningen av barngruppernas storlek. Varje stapel motsvarar en barngrupp och barnantalet i respektive grupp kan utläsas mot skalan till vänster. Av diagrammet framgår att de flesta grupperna är i nivå med det maxantal som stadsdelsnämndens anger, dvs. 13, 18 eller 20 barn. Flera av tretimmarsgrupperna har färre barn i grupperna. Likaså är alla resursgrupper mindre. Antal barn per förskolegrupp i Gunnared, mars 2005 Antal barn Barngruppernas storlek i stadsdelen Gunnared Enligt beslut i stadsdelsnämnden ska det vara två barnskötare och en förskollärare per avdelning för barn upp till tre år, på avdelningar där det även finns äldre barn ska det vara två förskollärare och en barnskötare. Denna nivå har varit svår att hålla. Vid inspektionen har 46 procent av personalen i förskolorna pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande andel på riksnivå är 51 procent. Verksamhetschefen berättar att det varit vissa svårigheter att rekrytera förskollärare i önskvärd utsträckning. Insatser har gjorts och läget har blivit bättre. Det är stor variation förskolorna emellan. På vissa förskolor har de flesta pedagogisk högskoleutbildning medan det är betydligt färre på andra förskolor. Personal och ledning anser överlag att de är väl försedda med kompetensutveckling. Flera insatser görs för att höja personalens kompetens i arbetet med att stimulera barnens språkutveckling. Som exempel kan nämnas att alla personal erbjuds att gå en 5-poängutbildning i hur barnen kan utveckla svenska när detta är barnets andraspråk och i samband med storstadsstatningen har ett särskilt program för språkutvecklingen tagits fram. Andra aktuella insatser handlar om individuella utvecklingsplaner och portfolio. 13

49 Förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Enhetschefer, personal och föräldrar tycker att det finns pedagogiskt material i den omfattning och av den kvalitet som krävs för att bedriva en bra verksamhet. Materialbudgeten räcker till att hålla en hygglig standard men det är svårt att få utrymme för större inköp och långsiktiga investeringar. Inspektörerna erfar att förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. Det finns dock förskolor som är något trånga i förhållande till det antal barn som vistas där. I anslutning till samtliga förskolor finns tillgång till utevistelse i såväl planerad lekmiljö som naturmiljö. Gårdarna är stora och uppbyggda för att inbjuda till lek och aktivitet. I stadsdelen finns flera naturområden, skog och sjöar, som nyttjas av barn och personal i förskoleverksamheten. Inom stadsdelen finns bostadsområden med sociokulturella olikheter. Resursfördelningssystemet tar hänsyn till sådana skillnader. En pott med medel avsedda för modersmålsträning delas till exempel utifrån andelen barn med annat modersmål än svenska. Det finns också möjligheter att ansöka om stödpersonal för att ge särskilt stöd till vissa barn. Resursavdelningarna har högre personaltäthet än andra avdelningar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten ges goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i stadsdelen Gunnared övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - kvalitetsarbete för att få planering, utvärdering och förbättringar att hänga ihop på ett tydligt och utvecklingsfrämjande sätt. Datum Ort Göteborg Helén Svelid Bosse Jersenius 14

50 Gunnaredsskolan i stadsdelen Gunnared Utbildningsinspektion i Gunnaredsskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

51 Gunnaredsskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Gunnaredsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 75 Förskoleklass 22 Grundskola 120 Särskola 1 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass samt årskurserna 1 4 Skolan har tidigare varit en skola för elever i förskoleklassen och årskurserna 1 3 men skolverksamheten i den här delen av Gunnared håller på att organiseras om. Detta har till följd att Gunnaredsskolan successivt omvandlas till en skola för eleverna i förskoleklassen och årskurserna 1 5. I skolans lokaler finns också ett fritidshem. Flertalet elever bor i det hyreshusområde som omger skolan. 72 procent av skolans elever har utländsk bakgrund. 20 procent av eleverna kommer från ett annat område i Gunnared. Enligt rektorn har föräldrarna aktivt valt Gunnaredsskolan bland annat för att andelen svensktalande elever är högre där än i de närbelägna skolorna. Gunnaredsskolan tillhör ett mindre delområde i Gunnared tillsammans med Trädgårdsgärdesskolan, Rannebergen samt Vättleskolan - dit de flesta eleverna går i årskurs 6. Skolan består av en envåningsbyggnad. I skolans mitt finns en nyrenoverad gymnastiksal. Den förra gymnastiksalen brann ner vid en anlagd brand i maj år I ena änden av huset är eleverna i förskoleklass och årskurserna 1 2 inrymda. I andra ändan är eleverna i årskurs 3 och 4 placerade. Maten lagas i ett kök centralt placerat i huset och eleverna äter i sina klassrum, eller i lokaler som hör till klassen. Genomförandet av inspektionen i Gunnaredsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Gunnaredsskolan har bestått av undervisningsråden Helén Svelid och Anna Wide samt experten Marie Karlsson. Besök i Gunnaredsskolan gjordes den 25 januari samt den 23 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. 2

52 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gunnaredsskolan i stadsdelen Gunnared Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Gunnaredsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Gunnaredsskolan genomfördes formella intervjuer med elever, lärare, kurator, föräldrar, skolpsykolog samt rektorn. Lektioner i förskoleklass samt årskurserna 1 4 besöktes. Under besöket fördes också samtal med skolsköterska och vaktmästare. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Eleverna vid Gunnaredsskolan kan använda sig av formella demokratiska organ såsom elevråd. Däremot är det enligt lärarna tveksamt om eleverna generellt har demokratiska värderingar. Lärarna uppger också att alla elever inte accepterar varandras olikheter på ett självklart sätt. Inspektörerna kan konstatera att det såväl på lektionstid som under raster förekommer en rå och tuff ton på skolan. Inspektörerna ser exempel på att lektioner inte kan genomföras därför att det förkommer mycket bråk. I intervjuer uttrycker lärare en uppgiven ton inför elevernas beteende. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Gunnaredsskolan kan använda sig av det demokratiska organ elevrådet utgör. Acceptansen för olikheter hos människor behöver stärkas. 3

53 Gunnaredsskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Gunnaredsskolan är kunskapsnivån enligt lärarna mycket varierande i olika klasser. I en av klasserna bedömer lärarna att flera av eleverna inte kommer nå kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5. För att kontrollera var eleverna står i sin kunskapsutveckling används ett diagnostiskt material i ämnena svenska och matematik i årskurs 2. Hur analys av kunskapsutvecklingen i relation till kursplanernas nationella mål sker i övriga ämnen är oklart. Enligt lärarna är kunskapsutvecklingen hos eleverna i respektive klass i hög grad beroende av hur deras skolsituation sett ut på Gunnaredsskolan. En del klasser har haft täta lärarbyten vilket, enligt lärarna, lett till en sämre kunskapsutveckling medan andra haft stabila erfarna lärare som har målen inom sig och då också arbetar på ett kontinuerligt sätt med att bibringa eleverna basfärdigheter såsom att kunna läsa, skriva och räkna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans uppföljning av elevernas kunskapsutveckling bör utvecklas så att den kommer att gälla samtliga ämnen. Inspektörerna saknar underlag för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Gunnaredsskolan finns ett fungerande elevråd. Enligt eleverna har de tack vare elevrådet fått fotbollsmål till en fotbollsplan. Elevrådet består av två representanter från varje klass. En av lärarna deltar i elevrådets möten. Eleverna har ett begränsat inflytande över sitt lärande. Vid utvecklingssamtalen diskuterar lärare, förälder och elev hur eleven vill och bör gå vidare i sitt arbete och vad han eller hon bör satsa på. En del elever anser dock inte att arbetet i klassrummet sedan är kopplat till överenskommelser på utvecklingssamtalen. Skolan arbetar med individuella utvecklingsplaner enligt en modell hela området kommit överens om. En av klasserna arbetar ofta med tema och inom ramen 4

54 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gunnaredsskolan i stadsdelen Gunnared för temat finns det möjligheter för eleverna att välja vad de vill specialisera sig på. Så har klassen nyligen arbetat med ett tema kring djur och eleverna berättar att de kunde välja vilket djur de ville arbeta med i sina så kallade basgrupper. Eleverna är placerade tre och tre i dessa grupper utifrån språklig färdighet för att främja språkutvecklingen. Eleverna vid Gunnaredsskolan uppger att de inte känner till målen för utbildningen. På skolan pågår ett arbete med SET (social emotionell träning). I några klasser pågår det arbetet inte aktivt vid tillfället för inspektionen och eleverna saknar det. Det råder en tuff stämning mellan eleverna på skolan, de är bekymrade över det och uttrycker att de behöver hjälp från vuxna för att komma till rätta med problemet. Personalen på fritidshemmet har kallat till ett föräldramöte för att diskutera den råa tonen mellan eleverna och tillsammans med föräldrarna lägga upp strategier för hur de gemensamt skall kunna hjälpa eleverna i detta avseende. På skolan genomförs några temadagar per läsår där hela skolan är involverad. Förskoleklass och årskurs 1 genomför ett temaarbete per termin och eleverna i årskurs 4 redovisar resultaten av sitt arbete för yngre elever. Eleverna uppger att det förekommer mobbning på skolan. Det finns ett mobbningsteam men två personer ur det slutade på skolan i samband med jullovet och de är, enligt eleverna, vid tillfället för inspektionen ännu inte ersatta. En elev berättar för inspektörerna att han varit mobbad men att de vuxna tog tag i det och att det gått över. Handlingsplan mot mobbning finns men eleverna känner inte till den. Eleverna uppger att det är alltför få vuxna ute på rasterna. Skolans handlingsplan mot kränkande behandling håller på att omarbetas så att den kommer att behandla alla former av kränkningar. Lärare och elever har tidigare arbetat i arbetslag på Gunnaredsskolan. Under innevarande läsår fungerar bara ett arbetslag - för en av årskurserna. Lärarna uppger att de blivit mer ensamma i sitt arbete med barnen genom att arbetslagen inte fungerar. Detta upplevs som ett hinder för att orka arbeta med elevernas förhållningssätt gentemot varandra och till skolarbetet. En del lärare har en uppgiven ton inför arbetet med elevernas förhållningssätt och anger att de har fått så svåra elever de senaste åren. Rektorn anser att det är ett bekymmer att arbetslagen inte existerar i år men ser svårigheter med att återupprätta dem under löpande läsår. Det hälsobefrämjande arbetet är ett prioriterat område. Skolan har antagit en pedagogisk profil där arbetet med hälsomålen är centrala. Gunnaredsskolan har i år skaffat sig en så kallad skolskog. Den används i det vardagliga pedagogiska arbetet och är dessutom ett led i det hälsofrämjande arbetet genom att det ökar tiden för utevistelse och rörelse. Dessutom har Gunnaredsskolan dubblat tiden för idrott i årskurs 1 3. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med elevernas beteende gentemot varandra behöver stärkas. Handlingsprogram mot kränkande behandling skall finnas. Det är av vikt att det handlingsprogram som håller på att omarbetas snarast färdigställs. Elevernas inflytande över och ansvarstagande för det egna lärandet bör stärkas liksom medvetenheten om målen för utbildningen. 5

55 Gunnaredsskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Inspektörerna vill också betona vikten av att skolledning och personal tillsammans arbetar fram strategier för att förbättra elevernas arbetsro och arbetsmiljö. På skolan bedrivs ett bra hälsofrämjande arbete. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. På Gunnaredsskolan pågår ett arbete med att bryta ner läroplanens mål i konkreta mål för skolan men i dagsläget är, enligt lärarna, undervisningen helt avhänglig av de erfarenheter och den syn på pedagogiskt arbete varje enskild lärare har. Detta har lett till att de klasser som bytt lärare ofta har kunnat ha olika arbetssätt under ett och samma läsår. Lärarna uppger att detta drabbat många elever på ett negativt sätt i deras kunskapsutveckling. Arbetet med den lokala arbetsplanen kommer, enligt lärare och skolledare, i skymundan för andra akuta frågor. En så kallad pedagogisk profil är antagen för Gunnaredsskolan detta läsår: Hälsa är en förutsättning för lärande. Vi arbetar därför aktivt med våra elevers inre - och yttre hälsa. Vår satsning på yttre hälsa sker bland annat genom utökad idrottstid och utevistelse i vår skolskog. Exempel på satsningen på inre hälsa är vårt arbete med relationer enligt SET-programmets metod (SET= Social Emotionell Träning). Samtliga klasser på skolan förväntas arbeta utifrån denna profil och kompetensutveckling har anordnats i anslutning till den. Någon ytterligare gemensam analys eller gemensamt förhållningssätt till det pedagogiska arbetet tar inspektörerna inte del av. Vid intervjuer med elever framkommer det, som tidigare berörts i denna rapport, att arbetet med SET inte bedrivs i alla klasser under innevarande termin. Vid inspektörernas besök i klasserna syns exempel på att eleverna arbetar såväl i grupp som enskilt. I några av de besökta klasserna arbetar eleverna konsekvent med samma träning av färdigheter samtidigt. Lärare uppger att situationen, med oroliga och för skolarbetet omotiverade elever, är sådan att de finner det svårt att arbeta utifrån varje elevs individuella behov och förutsättningar. Följden blir, enligt lärare, att eleverna är omotiverade eftersom materialet inte är anpassat till deras kunskapsnivå. Detta leder i sin tur till att eleverna blir ännu mer oroliga och att de på så sätt hamnar i en ond cirkel. Vid besök på lektioner kan inspektörerna konstatera att redan i tidigare åldrar finns det i klasserna ett stort antal elever som inte aktivt deltar i undervisningen. Vidare ser inspektörerna få exempel på individualiserad undervisning utan istället arbetar alla elever med 6

56 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gunnaredsskolan i stadsdelen Gunnared samma sak samtidigt. Detta sätt att organisera arbetet skulle kunna leda till att eleverna inte blir stimulerade och inte heller möter utmaningar anpassade till den egna nivån och behovet. I en av klasserna exponeras elevernas eget skrivande för att tydliggöra de framsteg varje elev gjort. Gunnaredsskolan har en plan för elevvården. Denna plan är nyligen reviderad. I planen anges en tydlig struktur för hur elever i behov av stöd skall identifieras och hur arbetet kring dessa elever skall bedrivas. På ett tidigt stadium i diskussionerna kring dessa elever ställs frågan om organisation eller arbetssätt behöver förändras utifrån elevens behov. På skolan finns ett elevvårdsteam bestående av skolsköterska, kurator och psykolog att tillgå. Psykologen arbetar främst med utredningar. Kuratorn arbetar bland annat med förebyggande psykosocialt arbete i en av klasserna. Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilt stöd. Stadsdelen Gunnared har centralt anställt tre stycken specialpedagoger som skall arbeta med elever i årskurserna 1 5. Rektorn på Gunnaredsskolan ser en möjlighet att använda deras kompetens dels för att utveckla det pedagogiska arbetet inne i klassrummet, dels i arbetet med åtgärdsprogram. Modersmålsundervisning anordnas för de elever som har rätt till det. Denna undervisning ligger utanför schemabunden tid. Studiehandledning erbjuds en elev. Enligt lärare skulle fler elever behöva handledning på sitt modersmål. Rektorn uppger att ibland konsulteras lärarna i modersmålet i det elevvårdande arbetet. Svenska som andraspråk anordnas integrerat med ämnet svenska. Flera av lärarna har läst en 5-poängskurs i svenska som andraspråk för att höja kompetensen i detta ämne. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin. Eleverna förbereder sig inför dessa och upplever dem som meningsfulla. På dessa samtal ges information om elevernas utveckling såväl kunskapsmässigt som socialt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med en gemensam analys och ett gemensamt synsätt på det pedagogiska arbetet bör utvecklas. Åtgärdsprogram skall upprättas för samtliga elever som är i behov av särskilt stöd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. 7

57 Gunnaredsskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Rektorn har en ledningsgrupp som består av två lärare, en för de yngre eleverna och en för de äldre samt en fritidspedagog. I denna ledningsgrupp diskuteras det löpande arbetet och pedagogiska frågor. Lärarna uppger att rektorn slukas av administrativa uppgifter och att pedagogiska utvecklingsfrågor blir eftersatta. Inspektörerna kan konstatera att Gunnaredsskolan behöver ett utvecklingsarbete avseende det pedagogiska arbetet som delvis tycks ha fastnat i förhållningsoch arbetssätt som var gångbara och framgångsrika längre tillbaks i tiden och med de förutsättningar som rådde då. Omorganiseringen, när årskurs 4 5 blir kvar på skolan, är enligt lärarna inte tillräckligt förberedd. Enligt personalen har de inte haft tid nog för att diskutera hur de skall arbeta utifrån nya förutsättningar. Skolan har en kvalitetsredovisning och i den definieras mål att fokusera på. Trots detta saknas ett konsekvent genomfört kvalitetsarbete där genomförande föregås av analys och följs av utvärdering. De utvecklingsarbeten som är på gång, till exempel revidering av arbetsplanen och handlingsprogrammet mot kränkande behandling, tenderar att stanna av på grund av att akuta frågor och nya uppdrag från förvaltningen måste lösas. Arbetet med att revidera den lokala arbetsplanen påbörjades under höstterminen 2004 och skall fortsätta under vårterminen För tillfället finns alltså ingen aktuell lokal arbetsplan. Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att rektorn är förtrogen med verksamheten. Det finns mål för verksamheten uttryckta i en kvalitetsredovisning men arbetet med kvalitetsutveckling bör utvecklas. Arbetet med att revidera den lokala arbetsplanen bör snarast slutföras. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Gunnaredsskolan erbjuds inte elevens val i enlighet med den lokala utläggningen av tid i stadsdelens timplan. Rektorn skickar skriftlig information till föräldrarna cirka tre gånger per läsår. Arbetet med att utveckla skolans hemsida håller på att slutföras. Rektorn ser där ökade möjligheter till kontakt med föräldrarna. 8

58 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gunnaredsskolan i stadsdelen Gunnared Rektorn uppger att elevernas möjlighet att få studiehandledning på sitt modersmål är ganska goda. Att fler elever inte får studiehandledning beror enligt rektorn på att föräldrarna inte ansökt om det. Lärarna uppger att det finns elever som behöver studiehandledning men som inte får det. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevens val inte anordnas för eleverna. Kartläggningarna av elevernas eventuella behov av studiehandledning på modersmålet bör förbättras. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. På Gunnaredsskolan finns ett bibliotek för skolans elever. Datorer finns att tillgå för eleverna men de är av skiftande kvalitet. Enligt eleverna fungerar en del av dem inte alls. Samtliga lärare har adekvat utbildning. Lärarna är nöjda med den kompetensutveckling de erbjuds. En del av utbildningen är kopplad till gemensamma mål för skolan och möjligheten att gå på individuell fortbildning är tillfredsställande. Lokalerna är svåra att utnyttja för ett flexibelt arbetssätt med eleverna. Lärarna uttrycker farhågor inför nästa läsår då ytterligare en klass skall beredas plats i lokaler som redan känns för dåligt tilltagna. Rektorn uppger att fler lokaler kommer att tillföras verksamheten kommande läsår. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till resurser ger förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Gunnaredsskolan är av godtagbar kvalitet. Det hälsobefrämjande arbetet är väl uppbyggt. De formella samverkansorganen fungerar bra inom skolan. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas inflytande och ansvarstagande för sitt eget lärande och medvetenhet om målen för utbildningen, - uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, - acceptansen för olikheter hos människor behöver stärkas, - skolledning och personal bör tillsammans arbeta fram strategier för att förbättra den psykosociala arbetsron och arbetsmiljön på skolan, - arbetet med att revidera den lokala arbetsplanen bör snarast slutföras, 9

59 Gunnaredsskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET - handlingsprogrammet som håller på att omarbetas bör snarast färdigställs, - kartläggning av elevernas behov av studiehandledning på modersmålet, - analys och utvärderingar inom kvalitetsarbetet samt - arbetet med en gemensam analys och ett gemensamt synsätt på det pedagogiska arbetet bör utvecklas. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Anna Wide Helene Svelid Marie Karlsson 10

60 Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared Utbildningsinspektion i Internationella skolan Gårdsten, grundskola F 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

61 Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Internationella skolan Gårdsten Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 91 Förskoleklass 53 Grundskola 534 Särskola 9 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklassen och årskurserna 1 9. Särskoleeleverna är integrerade i grundskolan. Internationella skolan Gårdsten består av två skolhus, Långmosseskolan och Gårdstensskolan. Långmosseskolan har elever i förskoleklass och årskurserna 1 3. Gårdstensskolan har elever i årskurserna 4 9. Långmosseskolans elever och pedagogiska personal arbetar i fem vertikala arbetslag. Skolans byggnader är från 1970-talet. I anslutning till skolan finns en förskola. Skolgården är inbjudande med bollplaner, uteleksutrustning och naturen med träd och berg. Gårdstensskolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Årskurserna 4 och 5 bildar ett arbetslag och årskurserna 6 9 bildar tre vertikala arbetslag. Därutöver bildar lärare i estetiska ämnen ett arbetslag och skolans resurscentrum Centralen var sitt arbetslag. Skolan är byggd i början av 1980-talet och består av en huvudbyggnad där årskurserna 6 9 har sina utrymmen. I ett annex finns matsal och utrymmen för årskurserna 4 och 5. Vid skolan finns också en idrottshall. Flertalet elever har gångväg till skolorna som ligger centralt placerade i ett område med flerfamiljshus. I anslutning till skolorna finns ett stort parkområde. Internationella skolan Gårdsten ligger i området Gårdsten där andelen förvärvsarbetande är låg. Det är också stor omflyttning inom bostadsområdet och cirka 25 procent av lägenheterna byter innehavare varje år. Över 90 procent av Internationella skolan Gårdstens elever är berättigade till modersmålsundervisning. Skolan har många elever som är nyanlända i Sverige. De största språkgrupperna vid skolan är arabiska, persiska, kurdiska, somaliska och olika kinesiska språk. I Gårdstensområdet finns en fristående skola som tar upp omkring en tredjedel av skolans elevunderlag. Genomförandet av inspektionen i Internationella skolan Gårdsten Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Internationella skolan Gårdsten har bestått av undervisningsråden Gerhard Eriksson och Bosse 2

62 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared Jersenius samt experten Marie Karlsson. Besök i Internationella skolan Gårdsten genomfördes den 14 januari samt den 8 och 9 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Internationella skolan Gårdsten, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Internationella skolan Gårdsten genomfördes formella intervjuer med elever, elevrådets styrelse, lärare och annan pedagogisk personal, elevvårdspersonal, representanter för den lokala styrelsen, företrädare för föräldrar samt rektorerna. Lektioner i samtliga arbetslag besöktes. Under besöket fördes också samtal med elever och lärare i anslutning till lektioner och lunch. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleklass och årskurserna 1 3 Mångfald finns som grund för allt arbete och det inspektörerna möter är glada och spontana barn som trivs med varandra och med sin skola. Eleverna visar respekt för varandra och skolan har som gemensam policy att eleverna genom dagliga samtal lär sig hantera konflikter. Elever och personal uppger att mobbning sällan förekommer. 3

63 Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Gårdstenskompisar kallas de elever som blir uttagna för att de är och skall vara positiva förebilder på skolan. De hjälper bland annat till på raster med lekar och med att se till att inte någon elev är ensam eller utanför. Eleverna visar stor motivation och lust att lära och tar ansvar för miljön de finns i. De uttrycker att det roliga med skolan är att man får lära sig saker. Skolgården liksom lokalerna är rena och snygga. Eleverna är noga med att hantera böcker, pennor etc. så att de inte förstörs eller skadas. I matsalen torkar eleverna av och gör i ordning efter sig på ett självklart sätt. Årskurserna 4 9 Inspektörerna bedömer att de flesta elever känner en trygghet i skolan, både psykosocialt och fysiskt. Någon elev säger att han går i en bra skola där eleverna umgås över nationalitets- och kulturgränserna. Umgängestonen vid Internationella skolan Gårdsten kan dock enligt både lärare och elever vara hård emellanåt, och enligt eleverna förekommer i viss mån kränkningar mellan elever vid skolan. Flera av de intervjuade lärarna menar att eleverna vid skolan väl kan argumentera för sina egna åsikter och önskemål, men att en del elever har svårare att lyssna på andras åsikter och att acceptera majoritetsbeslut. Eleverna anser att det är viktigt att kunna påverka. Eleverna redogör också för både tillfällen där de försökt påverka men inte fått gehör för sina synpunkter och för tillfällen då elevernas förslag genomförts. Exempel på beslut som eleverna själva anger att de påverkat eller tagit initiativ till är regler kring rökning och regler vid sen ankomst. Många elever vid skolan har stort intresse och lust för skolarbetet. De lektioner som inspektörerna besöker ger många exempel på att eleverna är nyfikna och intresserade. De intervjuade lärarna anser att eleverna visar nyfikenhet och intresse i stunden, men att en del elever inte har den uthållighet som krävs för att hålla kvar intresset. Lärarna menar också att skolan framförallt i årskurserna 6 9 har två kategorier av elever; elever som är mycket motiverade och engagerade i sitt skolarbete och elever som inte visar motivation och engagemang. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 ligger de sammanvägda elevindexen för trivsel respektive trygghet för Internationella skolan Gårdstens elever i årskurserna 4 9 på samma nivå som för hela Göteborg. Ungefär 65 procent av skolans elever har svarat på frågorna i Balansen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av Internationella skolan Gårdstens arbete med normer och värden är av god kvalitet. Skolan lyckas väl med att integrera elever från olika kulturer och språkgrupper. Många elever visar också i hög utsträckning intresse och lust för skolarbetet. 4

64 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Förskoleklass och årskurserna 1 3 Eleverna arbetar självständigt såväl som tillsammans med andra. Lärarna, där också modersmålslärare finns med i arbetslagen, arbetar individuellt med eleverna mot mål enligt 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Skolans arbete med elevernas kunskapsutveckling följer de nationella målen och resultaten följs upp i diagnostiska tester och språkutvecklingstester. Eleverna har individuella utvecklingsplaner som utgår ifrån skolans lokala arbetsplan. Huvudpunkterna är: 1) eleven stimuleras till fritt tänkande och skapande 2) eleven har en bra omvärldsuppfattning och förstår samband och orsaker 3) eleven vet mycket om sig själv 4) eleven förstår och kan göra sig förstådd på svenska och på sitt modersmål 5) eleven känner att han/hon kan påverka sin egen och andras situation. Årskurserna 4 9 En del elever i årskurserna 4 och 5 känner till målen för utbildningen. De intervjuade tycker att de lär sig bra saker i skolan och nämner bland annat matematik och engelska som ämnen där de tycker att de ser sin egen utveckling. Den av skolan redovisade statistiken visar att då de nationella ämnesproven för årskurs 9 genomfördes vårterminen 2004 klarade 60 procent (av de elever som deltog) proven i matematik, 76 procent klarade proven i engelska medan 50 procent av eleverna klarade proven i svenska. Andelen elever som gjorde provet i matematik var ca 40 procent. Eleverna i årskurserna 6 9 uppger att de känner till målen i de flesta ämnen. Betygskriterierna har eleverna fått ta del av skriftligen. Eleverna uppger att lärarna kommenterar resultat på prov, men det är enligt eleverna få diskussioner i övrigt kring läroplanens och kursplanernas mål i klasserna. De intervjuade lärarna uppger att de pratar med eleverna om målen framförallt i samband med individuella utvecklingsplaner, IUP. I de elevgrupper som intervjuas framhåller eleverna att lärarna har ett stort engagemang i sitt arbete och att de som elever lär sig mycket i skolan. 5

65 Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Vid de lektionsbesök som inspektörerna gör arbetar eleverna i huvudsak självständigt, även om exempel på samarbete mellan elever förekommer. Skolan har i viss utsträckning arbetat med temaarbeten. Vid dessa tillfällen har eleverna visat prov på förmåga att arbeta tillsammans med andra. Eleverna vid Internationella skolan Gårdsten har, enligt modellberäkning i Skolverkets analysverktyg SALSA, år 2004 ett utbildningsresultat i nivå med de modellberäknade värdena när det gäller meritvärde. Modellberäkningen i SAL- SA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer, bland annat föräldrarnas utbildning och andelen elever med utländsk bakgrund. Andelen elever med fullständigt slutbetyg ligger dock lägre än det modellberäknade värdet. Tabell 1. Elevernas genomsnittliga meritvärde, andel elever med fullständigt slutbetyg samt andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan år 2003 och 2004: Resultatmått för elever i årskurs 9 Internationella skolan Gårdsten Göteborg Riket Meritvärde Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 42 % 30 % 72 % 72 % 75 % 76 % 52 % 60 % 87 % 86 % 90 % 87 % Internationella skolan Gårdsten har en hög andel elever som inte når grundskolans mål i svenska, engelska och matematik. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i årskurserna 1 3 utvecklar kunskaper i linje med de nationella målen. Vidare bedömer inspektörerna att skolans resultat när det gäller elevernas i årskurserna 4 9 kunskapsutveckling, mot bakgrund av att så många av skolans elever inte går hela sin grundskoletid i svensk grundskola, är av godtagbar kvalitet. Skolan bör analysera vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att fler elever i årskurs 9 skall genomföra de nationella proven i matematik samt arbeta för att fler elever når behörighet till nationella program i gymnasieskolan. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 6

66 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared Skolan samverkar med föräldrar framförallt genom den lokala styrelsen. Styrelsen är inrättad enligt och följer bestämmelserna i förordningen om försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolan och den obligatoriska särskolan. Föräldrarepresentanterna i styrelsen utses i stor utsträckning av intresseföreningar som företräder de olika nationaliteterna (till exempel somaliska föreningen) i skolans upptagningsområde. Övriga ledamöter representerar föräldrastyrelsen, elever, personalen, skolledningen och avnämarna. Avnämarna representeras av rektorn och studierektorn vid det i stadsdelen belägna Angeredsgymnasiet. Styrelsen har en arbetsordning som är antagen av stadsdelsnämnden, som också utser ledamöterna. Skolan har en arbetsmiljögrupp som utarbetat en handlingsplan för ökad medvetenhet kring frågor som rör normer och värden i skolan för alla elever, pedagoger och föräldrar. Skolan har två dokument som behandlar arbetet mot kränkande behandling. Det ena är ett handlingsprogram mot kränkande behandling som är framtaget av en arbetsgrupp vid skolan. Det andra dokumentet är en handlingsplan mot hot och våld. De båda handlingsplanerna beskriver i stort samma arbetsgång vid en händelse. Planen mot hot och våld behandlar fler aspekter av kränkande behandling. Ingen av planerna tar upp en situation där en vuxen kränker elev. Enligt de nu gällande planerna skall i första hand arbetslaget agera när kränkande behandling upptäcks. Om arbetslaget bedömer att det behövs, kontaktas skolans team mot kränkande särbehandling. Åtgärder som vidtas är enskilda samtal med den elev som varit utsatt och med den eller de som utsatt denne för kränkande särbehandling. Föräldrakontakt tas i det skede som arbetslaget eller teamet anser det befogat. En överenskommelse träffas och efter en tid hålls uppföljningssamtal med berörda. Enligt rektorn är ett gemensamt dokument kring kränkande behandling som skall gälla för skolorna i stadsdelen Gunnared under utarbetande. Tillämpningar skall sedan utarbetas av respektive skola. Underlag för den nya planen är bland annat Skolverkets allmänna råd. I arbetet är skolan representerad av personal, men diskussioner förs också i klassråd och med elevrådet om ordningsregler vid skolan. Förskoleklass och årskurserna 1 3 Eleverna på skolan är delaktiga genom ett system som kallas Gårdstenskompis. Gårdstenskompis blir elever valda till av personal i respektive klasser och det är ett uppdrag som eleven sedan har med sig under tiden i skolan. De träffas alla tillsammans med två till fyra vuxenstödjare varannan vecka och lär sig bygga på det som är positivt. Då lär de sig också olika lekar och konflikthantering. Eleverna visar tydligt att de upplever det som ett hedersuppdrag och känner sig stolta över att skolan har Gårdstenskompisar. De beklagar att de inte kan vara det när de kommer till årskurs 4. Skolan har klassråd i några klasser men inget elevråd eller motsvarande. Rektorn och lärarna menar att eleverna är med och påverkar i den dagliga undervisningssituationen och att Gårdstenskompisarna fyller elevrådsfunktionen. Skolan samverkar med föräldrar och elever till exempel i de tre trivselreglerna som finns i skolan: 1) Inte göra någon illa, 2) inga fula ord eller tecken, 3) inte förstöra andras saker. De är utformade inom skolan och alla elever som inspek- 7

67 Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET törerna kommer i kontakt med, kan dem utantill. Föräldrar bjuds in till skolan för att få information eller för att samverka med skolan. Skolan erbjuder föräldramöten på flera språk både på dag- och kvällstid, för att alla skall ha möjlighet att kunna delta. Oftast kommer hela familjer och eleverna visar och berättar om sina skolarbeten individuellt eller i grupper. Skolan har väl fungerande rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning. Det finns skolsköterska som är tillgänglig varje dag på skolan. Skolan arbetar i ett hälsofrämjande perspektiv med att eleverna får möjlighet till varierande fysiska aktiviteter utomhus. Årskurserna 4 9 Skolan samverkar med eleverna genom klassråd och elevråd. Elevrådet består av två representanter för varje klass. Elevrådet har en styrelse med åtta representanter. Elevrådet har också grupper som arbetar med sakfrågor inom skolan, till exempel matgruppen, korridorgruppen och skolgårdsgruppen. Varje klass har klassråd och erfarenheter respektive ärenden vandrar mellan de tre nivåerna på ett sätt som elevrådets styrelse är nöjd med. Två lärare deltar i styrelsens möten och oftast deltar också någon av rektorerna. Protokoll från de olika mötena distribueras till klasserna. Det förebyggande arbetet kring normer och värden pågår ständigt vid skolan. Detta framhålls av både elever, lärare och skolledning. Det blir också synligt vid inspektionen att skolan i de dagliga tillrättavisningarna lyfter fram och diskuterar olika värderingar. Skolan har tre anställda skolvärdar som finns bland eleverna i samband med raster. Skolan har som skolans val skapat en profil med inriktning mot livskunskap. I livskunskap ingår i hög utsträckning värderingsoch samarbetsövningar. Även inom andra ämnen och aktiviteter tas dessa frågor upp med eleverna exempelvis inom samhällsorienterande ämnen. Inom ämnet idrott och hälsa blir behovet av ett demokratiskt förhållningssätt påtagligt i samband med till exempel lagsporter, något som lyfts fram av både elever och lärare. De intervjuade eleverna framhåller att skolan gör ett bra arbete för att skapa en god stämning vid skolan. De intervjuade eleverna har liten kännedom om de aktuella planerna mot kränkande behandling. Eleverna relaterar i första hand till de ordningsregler som tidigare funnits anslagna på flera platser i skolan. Enligt eleverna är det få som följer reglerna. Även i de äldre åren har skolan tidigare haft Gårdstenskompisar. Numer finns inga Gårdstenskompisar i årskurserna 4 9, vilket elever i de yngre årskurserna beklagar. Skolan har inte dokumenterat hur eleverna skall ha inflytande över den vardagliga arbetsmiljön och över sitt lärande. Några arbetslag vid skolan använder sig av det skolan kallar förväntanssamtal för att ge eleverna inflytande över sitt eget lärande. I detta samtal resonerar elev och pedagog om hur man gemensamt skall arbeta för att eleven själv skall kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig i sitt eget arbete för att nå ökad måluppfyllelse. I skolans kvalitetsredovisning nämns arbetet med individuella arbetsplaner, ämnet livskunskap och elevrådet som vägar för eleverna att utöva inflytande över verksamheten och sitt eget 8

68 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared lärande. Uppfattningen om hur stort inflytande eleverna har varierar mellan de intervjuade eleverna. De flesta eleverna uppger att det är svårare att utöva inflytande över det egna lärandet än att delta i det strukturerade inflytandet som utövas genom klass- och elevråd. Det är dock ingen entydig bild som framkommer i intervjuerna. Eleverna i årskurs 5 uppger till exempel att två elevrepresentanter tillsammans med läraren planerar den kommande veckans arbete i klassen. Eleverna har tillgång till skolsköterska dagligen. Varje vecka finns också i varierande omfattning tillgång till kurator, psykolog och skolläkare. Skolan strävar efter att ge eleverna tillfälle till regelbundna fysiska aktiviteter, bland annat genom utökad idrott och genom att samarbeta med idrottsföreningar kring frivillig idrott efter skoltid. Skolan erbjuder också eleverna frukost till självkostnadspris. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 ligger det sammanvägda elevindexet för Internationella skolan Gårdstens elever i årskurserna 4 9 när det gäller medbestämmande i nivå med det som gäller för Göteborgs kommun som helhet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med elevernas delaktighet och arbetsmiljö är av godtagbar kvalitet. Skolan bör dock utveckla arbetsformer för elevernas inflytande över den vardagliga arbetsmiljön och över sitt lärande i årskurserna 4 9. Inspektörerna bedömer att skolan arbetar på ett bra sätt med att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning. Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör dock ta upp situationer där vuxen kränker elev och det bör tydligt framgå att föräldrar skall kontaktas i ett tidigt skede när någon blir kränkt. Skolans samverkan med föräldrar till elever i förskoleklassen och årskurserna 1 3 är av mycket god kvalitet. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleklass och årskurserna 1 3 I skolan arbetar lärare och elever i fem arbetslag som är organiserade i olika grupperingar utefter elevernas behov men också inom arbetslagen organiseras eleverna utefter sina förutsättningar. Förhållningssättet i skolan präglas av att varje elev blir lyssnad på och respekterad. Eleverna tränar samvaro, flera gånger 9

69 Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET under dagen, med att i små grupperingar läsa texter, berätta eller lyssna på varandra. Ett arbetssätt som används för att eleverna skall känna delaktighet och stimulans är att det i klassrummen även finns barnboksfigurer. Dessa sagofigurer medverkar på olika sätt i det dagliga arbetet, till exempel skriver de brev till eleverna för att få hjälp och de tar emot förtroenden. Eleverna svarar i ord och bild men tar också egna initiativ till att skriva och läsa. Eleverna är med och väljer tema och böcker som skall köpas in, användas och finnas i klassrummen. I skolan finns inga förberedelseklasser utan skolan har valt att organisera eleverna i arbetslag med en individuellt anpassad undervisning för eleverna. Personalgruppen inom arbetslagen har tillsammans bred kompetens och där ingår också modersmålslärare. Det är cirka 50 elever i arbetslagen och fem till sex personal med kompletterande kompetenser. Arbetslagen strävar efter att ha stabilitet med den personal eleven möter under skoldagen. Det finns rutiner för att upptäcka, åtgärda och följa upp elevernas kunskapsutveckling och därmed behov av särskilt stöd. Arbetslagen består av personal från förskoleklass, årskurserna 1 3 samt fritidshem. Lokalerna ligger i anslutning till varandra och inrymmer också fritidshem. Fritidshemmen försöker erbjuda en meningsfull fritid där barnen är med i planeringen av aktiviteter. De tränas i konflikthantering men också i att få en positiv självbild till exempel genom att göra medvetna och självständiga val. Skolan har en lokal arbetsplan med mål utarbetade i svenska och matematik. De övriga ämnena är under utarbetande. Den del som är utarbetad tar sina utgångspunkter i Lpo 94 och dess kunskapssyn och används tillsammans med individuella utvecklingsplaner som finns för samtliga elever. En del av arbetslagen arbetar med portfolio tillsammans med individuella utvecklingsplaner. Åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna har dock fått motsägelsefulla uppgifter om huruvida det upprättas åtgärdsprogram för alla elever som är i behov av särskilt stöd. Elevernas familjer bjuds in till skolan på dagtid en gång varje månad och då berättar eleverna, på svenska, vad de arbetat med och hur de gjort det. Ofta bjuder de på något att äta som eleverna bakat eller lagat till på fritids. Balansen visar också på hög nöjdhetsindex av föräldrarna. Utvecklingssamtal tillsammans med föräldrar och elever dokumenteras och följs upp vid efterföljande möte. Eleverna gör utflykter till bland annat museer, skridskobanor och simhallar. När de kommer tillbaka skolan bearbetar eleverna sina intryck och upplevelser i ord och bilder. Årskurserna 4 9 Skolan har en vision som formulerats av skolans personal. Visionen skall ligga till grund för det kommande arbetet med att ta fram en arbetsplan för årskurserna 4 9. Skolan saknar vid tillfället för inspektionen en arbetsplan för dessa årskurser, men har andra dokument som beskriver målsättningar för delar av verksamheten. Dessa ligger väl i linje med nationella mål och riktlinjer. Skolan har till exempel tagit fram ett dokument som beskriver målsättningen att åstad- 10

70 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared komma en enhetlig skolgång och en successiv progression i lärandet för eleverna från förskoleklassen till och med årskurs 9. Skolan har också en ambition att ta till vara elevernas mångkulturella bakgrund för att ytterligare stimulera elevernas lust att lära. Stadsdelsnämnden har fattat beslut om timplan för skolorna i Gunnared. Inom ramen för denna har skolan för årskurserna 4 9 gjort jämkningar som innebär att utrymme skapats för att ha livskunskap som skolans val och för att utöka tiden för ämnet idrott och hälsa. Sammantaget innehåller den lokala utläggningen av tid i timplanen det som framgår av den nationella timplanen när det gäller den garanterade undervisningstiden. Arbetslagsorganisationen i årskurserna 4 9 organiserades om höstterminen 2004 med målsättningen att skapa en bättre helhet socialt och i lärprocessen för eleverna. Detta skulle åstadkommas genom att så få pedagoger som möjligt skulle ha hand om en elevgrupp och att elever och lärare därmed skulle lära känna varandra bättre. Skolarbetet skulle också göras mindre fragmentariskt för eleverna genom att lärarna får möjlighet att samarbeta runt eleverna. De flesta av de intervjuade lärarna tycker att den nya organisationen fungerar bättre än den de tidigare haft. Skolans rektorer anser att den nya organisationen fungerar väl och möjliggör en flexibilitet när det gäller arbetsformer och arbetssätt. Skolan har inga särskilda undervisningsgrupper utan hänvisar elever i årskurserna 4 9 i behov av särskilt stöd till Centralen. Centralen är ett resurscentrum för elever i behov av särskilt stöd och samlingsnamn för den verksamhet skolan erbjuder dessa elever. Här kan integrerade särskoleelever, nyanlända elever, tysta och utagerande elever få stöd. Eleverna tillhör under den tid de får stöd i Centralen sin ordinarie klass och klassläraren/klassföreståndaren har huvudansvaret för elevens kunskapsutveckling. Eleverna är i Centralen från någon timma i veckan upp till cirka 50 procent av skoltiden per vecka. Enligt den intervjuade personalen blir Centralen inte den huvudsakliga hemvisten för eleverna tack vare att de är så stor del av skoltiden i sina ordinarie klasser. Verksamheten är i första hand inriktad mot svenska, engelska, matematik och modersmål. Centralen betraktas inte av skolan som en särskild undervisningsgrupp och några beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte av skolan. Rutinerna för verksamheten är ännu under utarbetande. Varje arbetslag har en till två tider i veckan då de aktuella eleverna kommer till Centralen för att få stöd. Vid inspektionstillfället har cirka 110 elever stöd inom ramen för Centralen. En del av eleverna som får stöd i Centralen har anpassad studiegång som innebär en jämkning av timplanen. Elever i behov av särskilt stöd skall enligt 5 kap. 2 grundskoleförordningen i första hand ges stöd inom klassens ram. I och med tillkomsten av Centralen ger skolan särskilt stöd till elever utanför den klass eller grupp som eleven tillhör. Inspektörerna bedömer dock att det stöd som eleverna får i Centralen är relevant i förhållande till den problematik som beskrivits av företrädare för skolan. Skolan bör dock vara uppmärksam på att stödet till de elever som undervisas i Centralen tjänar ett väldefinierat syfte och att formen för stöd omprövas regelbundet. Beslut om anpassad studiegång fattas av rektorn. 11

71 Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET För elever i behov av särskilt stöd upprättar skolan åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen tar, enligt lärarna, framförallt upp läs och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter och språksvårigheter. Alla elever som får undervisning i Centralen har åtgärdsprogram. Modersmålsundervisning erbjuds de elever som önskar det. I årskurserna 4 9 finns cirka 25 olika modersmål representerade. 92 procent av eleverna i årskurserna 4 9 är berättigade till modersmålsundervisning och 63 deltar. Studiehandledning på modersmål erbjuds och elever som har kantonesiska, kurdiska eller arabiska som modersmål kan få delar av sin undervisning på modersmålet. 91 procent av eleverna får undervisning i ämnet svenska som andraspråk. Enligt de intervjuade lärarna och eleverna tar lärarna i stor utsträckning utgångspunkt i elevernas förutsättningar när de väljer arbetssätt och arbetsformer. Detta innebär att lärarna i hög utsträckning försöker välja språkutvecklande arbetsmetoder i sitt arbete. Lärarna har också som ambition att växla mellan teori och praktik för att integrera kunskaper i olika former. De intervjuade eleverna i årskurserna 4 och 5 tycker att de flesta lärarna är bra. Eleverna tycker att undervisning är bra och att de lär sig saker. Eleverna i årskurserna 6 9 anser att de har bra lärare som är trevliga, lyssnar och förklarar på ett för eleverna bra sätt. I en intervju säger eleverna att lärarna har ett otroligt engagemang och att de verkligen anstränger sig. De lektioner inspektörerna besökt har visat prov på ett nivå- och individanpassat innehåll som gör att eleverna upplever lektionerna som meningsfulla och begripliga. Eleverna är i stor utsträckning fokuserade på de uppgifter de har under lektionen. Samspelet och språkbruket i klassrummen mellan elev och pedagog är i huvudsak respektfullt och präglas av samarbete. Utvecklingssamtal hålls två gånger per läsår. Underlaget för utvecklingssamtalen består bland annat av språkanalyser, nationella prov, portfolio i de praktisktestetiska ämnena, analyser och tester samt laborationsresultat i naturorienterande ämnen. I årskurserna 8 9 används en kunskapsrapport som underlag för diskussionen. Kunskapsrapporten upprättas för respektive ämne och redovisar betygsliknande omdömen om eleven inom områdena kunskaper, läxor/prov, uppförande och närvaro. Därutöver redovisas elevens utveckling i ämnet, vilka moment som eventuellt saknas och åtgärder för att nå målen. Relevanta delar av kunskapsrapporterna används också, tillsammans med skolans lokalt bearbetade betygskriterier, som underlag vid betygsättning. Utöver utvecklingssamtal förekommer i vissa arbetslag de tidigare nämnda förväntanssamtalen. Respektive lags lärare har ett delat ansvar för de nationella proven i lagen. Samtliga lärare deltar i genomförandet och rättningen av proven. Det gemensamma arbetet bildar underlag för diskussioner om bedömning och betygsättning i laget. Skolledningen vill arbeta i riktning mot att kvalitetssäkringen av betygen skall ske genom att skolan deltar i nätverk. Eleverna har prao under två veckor i årskurs 8 och två veckor i årskurs 9. Eleverna erbjuds också bland annat utflykter och museibesök. Skolan har ett visst samarbete med de gymnasieskolor som i första hand tar emot elever från Internationella skolan Gårdsten, det vill säga Angeredsgymna- 12

72 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared siet och Vingagymnasiet. Det senare anordnar individuella programmet i Göteborgs kommun. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med pedagogisk verksamhet och undervisning är av god kvalitet. Skolan arbetar enligt inspektörerna på ett bra sätt för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Rutinerna kring upprättande av åtgärdsprogram i årskurserna 1 3 bör dock förbättras. Den lokala arbetsplanen bör även omfatta årskurserna Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelen Gunnared styrs av en stadsdelsnämnd (SDN) som fattar beslut om bland annat förskola och skola. För att verkställa de beslut som SDN fattar finns det en stadsdelsförvaltning, vars chef benämns stadsdelschef. I stadsdelsförvaltningen finns en verksamhetschef för förskola och skola. Internationella skolan Gårdsten leds av två rektorer och en biträdande rektor. Enligt den ansvarsfördelning som inspektörerna tagit del av är skolledningen gemensamt ansvarig för utvecklingen av Internationella skolan Gårdsten. Tillsammans med utvecklingsledare, lagledare och specialpedagoger har de ett ansvar för fortsatt kvalitetsarbete och utveckling. Rektorerna och den biträdande rektorn ansvarar för den fysiska miljön och lokalerna som nyttjas av den del av verksamheten som respektive rektor ansvarar för. De båda rektorerna har ett gemensamt ansvar för skolans totala budget. En av rektorerna har huvudansvar för Långmosseskolan med förskoleklass och årskurserna 1 3. Rektorn tillträdde tjänsten för cirka fyra år sedan. Han har bred och djup pedagogisk utbildning och erfarenhet och har också genomgått den statliga rektorsutbildningen. Eleverna liksom personalen är väl medvetna om vem som är deras rektor. Personalen vid Långmosseskolan har förtroende för ledningen och ser rektorn som pedagogisk ledare. Den andra rektorn har huvudansvar för årskurserna 6 9 vid Gårdstensskolan och tillträdde tjänsten för cirka två år sedan. Hon är utbildad grundskollärare 1 7. Enligt den intervjuade personalen vid Gårdstensskolan är rektorn förtrogen med verksamheten. Rektorn deltar i en del av arbetslagens möten och uppfattas som den pedagogiska ledaren. Rektorn är enligt personalen också mycket aktiv i elevvårdsarbetet. Den biträdande rektorn har ansvar för årskurserna 4 5 och för personal med servicefunktioner i hela Internationella skolan Gårdsten. Den biträdande rek- 13

73 Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET torn har tidigare varit lärare på skolan under en längre tid och är väl förtrogen med verksamheten. Hon är utbildad ämneslärare. Ett arbetslag i årskurserna 6 9 har givits ansvar för att helt och hållet planera och lägga upp sitt eget arbete med eleverna. Ansvaret innefattar att lägga upp arbetsscheman för personal och elever. Laget har också till delar eget budgetansvar. Detta upplevs som mycket positivt av den berörda personalen. Rektorn menar att ansvaret medför att arbetslaget nått bättre resultat än vad som annars skulle ha varit fallet. Kvalitetsarbetet på skolan bygger på utvärderingar och Balansen. Skolan upprättar årliga kvalitetsredovisningar. Skolans personal är förtrogen med skolans kvalitetsutveckling, som värderas och omprövas. Skolan har flera egna utvecklingsprojekt och deltar också i flera nationella och internationella projekt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans ledning till delar fungerar på ett bra sätt. Rektorerna är förtrogna med den dagliga verksamheten. De delar av ledarskapet som är gemensamt kan dock innebära att det är oklart vem som bär ansvar för vissa beslut. Ett kollektivt ansvar är inte acceptabelt varför ett klarläggande av rektorernas ansvarsområde bör ske. Likaså har den biträdande rektorn ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Förskoleklass och årskurserna 1 3 I skolan erbjuds svenska som andraspråk och modersmålsundervisning till de elever som är berättigade till dessa ämnen. Samtliga berättigade elever deltar i svenska som andraspråk och flertalet av de elever som är berättigade till modersmål deltar i undervisningen. Studiehandledning på modersmål ges endast till ett fåtal elever. Inspektörerna bedömer att behovet av studiehandledning inte undersöks i tillräcklig utsträckning. För en del av de utflykter skolan arrangerar betalar eleverna med egna medel, till exempel i form av klass/trivselkassa. I den samlade rapporten för stadsdelen Gunnared återkommer inspektörerna till denna fråga. 14

74 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared Årskurserna 4 9 I skolan erbjuds eleverna möjligheter att fördjupa sig i och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen inom ramen för elevens val. Som elevens val erbjuds detta läsår fördjupning i idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, slöjd, bild, engelska, svenska och matematik. Innan beslut om vad som erbjuds som elevens val fattas tillfrågas eleverna. Därefter utformar skolan ett 10-tal olika valmöjligheter för eleverna. Eleverna vid skolan erbjuds svenska som andraspråk och modersmålsundervisning om de är berättigade till det. Svenska som andraspråk ges inom klassens ram. Rektorn fattar beslut om vilka elever som skall ha betyg i svenska respektive svenska som andra språk. Studiehandledning på modersmål erbjuds. Språkval erbjuds i ämnena tyska, franska, spanska och kombination av språk (svenska/engelska) från och med årskurs 6. Som alternativ till språkval erbjuds eleverna svenska som andraspråk eller engelska. Hem- och konsumentkunskap erbjuds från och med årskurs 6. Som skolans val har skolan ämnet livskunskap och utökad tid för idrott och hälsa. Skolan tar normalt inte ut några avgifter, men vid särskilda arrangemang förekommer det att eleverna får betala för inslag som ingår i utbildningen. Vid tillfället för inspektionen erbjuds eleverna i årskurserna 6 9 att följa med på en skidresa till Sunne under en idrottsdag. Kostnaden kan uppgå till 340 kronor per elev. Enligt rektorn finns det andra alternativa sysselsättningar, till exempel skridskoåkning och basket, för eleverna under idrottsdagen. Rektorn uppger också att om någon vill följa med på skidresan men inte kan betala ordnar skolan så att eleven kan följa med ändå. I den samlade rapporten för stadsdelen Gunnared återkommer inspektörerna till denna fråga. Skolan har en elev placerad i Vaniljskolan, som är en stadsdelsgemensam särskild undervisningsgrupp. Skolan har också en elev placerad i en annan stadsdel, men denna elev har aldrig gått på Internationella skolan Gårdsten. Om det är aktuellt att placera en elev i en verksamhet utanför stadsdelen finns en placeringsgrupp inom stadsdelen som utreder behovet och lämnar en rekommendation till verksamhetschefen som fattar det slutliga beslutet. Information om elevers rätt till utbildning och utbildningens innehåll lämnas av stadsdelsförvaltningen till exempel genom stadsdelens hemsida och på öppna förskolor. För till Sverige nyanlända elever och föräldrar lämnas också information genom Välkomsten. Information lämnas på flera språk. Elever och föräldrar i skolan får information om skolans och klassens verksamhet dels vid terminsstart, dels via veckobrev eller liknande. Skolan anordnar också föräldramöten och andra sammankomster i skolan då information ges. Vid behov lämnas informationen på flera språk. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna med några undantag har god tillgång till utbildning. Det är inte godtagbart att eleverna inte får någon undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av femte skolåret. För detta ämne finns i kursplanerna mål som eleven skall ha uppnått i 15

75 Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET slutet av det femte skolåret. Kartläggningarna av elevernas i årskurserna 1 3 eventuella behov av studiehandledning på modersmålet bör förbättras. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Efter avräkning för stadsdelsgemensamma kostnader tilldelas skolorna i Gunnared en schabloniserad resurs per elev. Resursen varierar utifrån vilken årskurs eleven går i. Resurser för modersmålsundervisning och svenska som andra språk får skolorna i tillägg till den schabloniserade resursen, också denna fördelad utifrån det aktuella antalet elever vid skolan som har modersmålsundervisning respektive svenska som andra språk. Även inom skolan sker en avräkning för gemensamma kostnader innan resurserna fördelas ut till arbetslagen enligt schabloner som skolan kommit överens om. Som gemensamma kostnader räknas bland annat personalens löner, kostnader för elever som är placerade i andra verksamheter och administrativa kostnader. Skolans budget för år 2004 uppgick till cirka 32,5 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor avsåg lönekostnader. Elevvårdsteamet, som är gemensamt för Internationella skolan Gårdsten, består av skolpsykolog, kurator, skolsköterska, skolläkare, specialpedagoger samt rektorerna. En av specialpedagogerna är knuten till Långmosseskolan. Skolan har en kompetensutvecklingsplan för åren 2004 till Till grund för planen ligger de behov av och önskemål om verksamhetsutveckling som framkommit bland annat i skolans kvalitetsredovisning, kommun- och stadsdelsgemensamma prioriteringar samt tankar och önskemål som framkommit under fjolårets arbete. Tyngdpunkten för innehållet i kompetensutvecklingen ligger inom områdena värdegrund, språkutveckling och omdömen. Alla lärare vid skolan har erbjudits kompetensutveckling om fem poäng inom både interkulturell kommunikation och svenska som andraspråk. Många av skolans lärare har genomgått dessa utbildningar. Förskoleklass och årskurserna 1 3 I förskoleklassen och årskurserna 1 3 finns totalt 27 lärare varav 25 är kvinnor och 2 män. De har utbildning för den undervisning de bedriver. Flera av lärarna har annat modersmål än svenska. Arbetslagen består av fem till sex lärare med olika kompetenser och cirka 50 elever. Det finns datorer i klassrummen och inspektörerna ser dem användas av eleverna på ett förtroget sätt. 16

76 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared Årskurserna 4 9 I årskurserna 4 9 arbetar 48 lärare. En hög andel av lärarna har pedagogisk utbildning. Inom respektive arbetslag förekommer att lärarna byter elevgrupp för att nå en högre samstämmighet mellan lärarens ämneskompetens och den aktuella undervisningen. Skolan har tre skolvärdar anställda för årskurserna 4 9. De intervjuade eleverna uttalar ett mycket stort förtroende för personalen vid skolan. Enligt de intervjuade lärarna och eleverna har skolan tillgång till utrustning i rimlig omfattning. En del av läromedlen är inte helt aktuella. Enligt lärarna kan det ibland vara svårt att hitta läroböcker som har rätt språklig nivå för eleverna. En del elever anser att de får för lite förbrukningsmaterial, till exempel pennor, suddgummin med mera. Eleverna i årskurserna 4 och 5 anser att de får för lite tillgång till skolans datorer för sitt skolarbete. Eleverna anser att biblioteket sällan är öppet. Vissa elever vill också att Centralen skall vara öppen för alla elever. Lokaler är till stora delar ändamålsenliga för den undervisning som sker vid skolan. I viss mån saknas grupputrymmen och uppehållsutrymmen för eleverna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till resurser ger förutsättningar att bedriva verksamheten i linje med nationella mål. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Internationella skolan Gårdsten övergripande är av god kvalitet. Skolan lyckas väl med att integrera elever från olika kulturer och språkgrupper. Många elever visar också i hög utsträckning intresse och lust för skolarbetet. Mot bakgrund av att så många av skolans elever inte går hela sin grundskoletid i svensk grundskola, är skolans resultat när det gäller kunskaper av godtagbar kvalitet. Skolans arbete med elevernas delaktighet och arbetsmiljö samt skolans arbete med pedagogisk verksamhet och undervisning är av god kvalitet. Skolan arbetar enligt inspektörerna på ett bra sätt för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Skolans ledning fungerar i huvudsak på ett tillfredsställande sätt och eleverna har med några undantag har god tillgång till utbildning. Inspektörerna bedömer att skolans tillgång till resurser är likvärdiga motsvarande skolor i landet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - analys av vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att fler elever dels skall genomföra de nationella proven i matematik i årskurs 9, dels skall nå behörighet för nationella program i gymnasieskolan (årskurserna 4 9), - kartläggning av elevernas behov av studiehandledning på modersmålet (årskurserna 1 3), - rutiner för upprättande av åtgärdsprogram (årskurserna 1 3), - den lokala arbetsplanen bör omfatta hela verksamheten (årskurserna 4 9), - utveckling av arbetsformer för elevernas inflytande över den vardagliga arbetsmiljön och över sitt lärande (årskurserna 4 9), 17

77 Internationella skolan Gårdsten i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET - utveckling av skolans handlingsprogram mot kränkande behandling samt - klarläggande av rektorernas respektive ansvarsområden. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Biträdande rektorn har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap 2 grundskoleförordningen). - Eleverna får inte någon undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av femte skolåret (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Datum Ort Göteborg Bosse Jersenius Gerhard Eriksson Marie Karlsson 18

78 Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared Utbildningsinspektion i Nya Lövgärdesskolan, grundskola 4 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

79 Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Nya Lövgärdesskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 430 Särskola 4 Utbildningen vid Nya Lövgärdesskolan omfattar årskurserna 4 9. Skolans profil är att vara en synlig och trygg plats för lärande mitt i Lövgärdet. Skolan ligger vid Lövgärdets centrum i Gunnared i Göteborgs norra delar. I anslutning till skolan finns ett bibliotek med öppettider för elever. Intill finns också skogs- och grönområden. Huvudbyggnaden har två våningar med en luftig och rymlig entré. I anslutning till entrén finns ett trivselrum med skolvärd. Eleverna har tillgång till elevkafé, pingisbord och biljardrum. I huvudbyggnaden finns årskurserna 6 9. Eleverna i årskurserna 4 5 finns i en intilliggande paviljong. Det finns en stadsdelsgemensam särskild undervisningsgrupp inom skolans område i en före detta förskolebyggnad. Skolan deltar i ett EU-projekt, Pilen, som har sina lokaler intill huvudbyggnaden. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag där eleverna finns i åldersbundna klasser. Varje arbetslag har en hemavdelning med uppehållsrum utom eleverna i årskurs 9 som har sina skåp och sin undervisning fördelad på de tre hemavdelningarna. Flertalet elever bor i närområdet som är ett höghusområde. I Nya Lövgärdesskolan är 74 procent av eleverna berättigade till modersmålsundervisning. Genomförandet av inspektionen i Nya Lövgärdesskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Nya Lövgärdesskolan har bestått av undervisningsrådet Anna Wide och experten Marie Karlsson. Besök i Nya Lövgärdesskolan i Gunnared genomfördes den 1 februari och 2 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig 2

80 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared genomfördes intervjuer med rektorerna, lärare och annan pedagogisk personal, elevvårdpersonal, elever samt företrädare för föräldrar. Inspektörerna besökte lektioner i många grupper. Under besöket fördes också samtal med elever och personal vid raster och under måltider. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. I inspektionsrapporten hänvisas också till de sammantagna resultaten av elevers/föräldrars inställning till skolan. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Nya Lövgärdesskolan visar eleverna stor tolerans och respekt för varandra. De är öppna och inspektörerna möts av både nyfikenhet och hjälpsamhet. Eleverna uppger att de ser fördelar med att det finns många kulturer och språk representerade på skolan. Eleverna har erfarenheter och insikter i den demokratiska processen via elevråd och klassråd, som finns i alla klasser. De är medvetna om att det är viktigt att vara med och påverka. Skolan arbetar förebyggande mot alla former av kränkande behandling på många plan. Eleverna talar om att mobbning sällan förekommer och är trygga med vetskapen att vuxna ingriper när och om det uppstår. Eleverna känner sig glada och stolta över sin skolas möjligheter till förståelse för andra människors villkor. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten av skolans arbete med normer och värden visar elever som känner gemenskap och trygghet. Eleverna visar förståelse och respekt för andra och de vill ta ansvar för miljön och sitt lärande. 3

81 Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Eleverna i Nya Lövgärdesskolan har begränsad kännedom om målen för utbildningen. Lärarna delger eleverna de nationella kunskapsmålen och betygskriterierna i början av höstterminen när de går i årskurs 8 och årskurs 9. Eleverna ges i ringa grad möjligheter till inflytande eller diskussioner kring sitt lärande. Sammanställningen av elevernas resultat på de nationella ämnesproven, årskurs 5 läsåret 2003/2004, visar att en relativt stor andel av eleverna uppnått målen i svenska och engelska medan betydligt färre uppnått målen i matematik. Av skolans 67 elever har 81 procent uppnått målen i svenska, i engelska 85 procent medan 64 procent uppnått målen i matematik. När det gäller övriga ämnen har skolan ingen redovisad uppföljning, emellertid uppger eleverna att de får muntlig information, i form av betygstermer, under utvecklingssamtalen. Denna uppgift bekräftas dock inte av de intervjuade lärarna. Motsvarande sammanställning av nationella ämnesproven i årskurs 9 visar att av 92 elever har cirka 50 procent av pojkarna respektive flickorna uppnått målen i engelska och 56 procent av pojkarna respektive 54 procent av flickorna i matematik. För ämnesproven i svenska har skolan ingen liknande sammanställning men den beräkning som inspektörerna tagit del av visar att ungefär 80 procent av de elever som gjort provet når målen i svenska. Satta betyg i årskurs 9 som ger behörighet till gymnasieskolan visas i tabellen nedan. Tabell 1. Elevernas genomsnittliga meritvärde, andel elever med fullständigt slutbetyg och andel behöriga till nationellt program. Slutbetyg årskurs Meritvärde 160,2 163,7 Andel med fullständigt slutbetyg (procent) 46,5 38,7 Andel behöriga till nationellt program (procent) 75,6 73,1 Skolans kvalitetsredovisning, 2003, visar att skolan har som utvecklingsområde att fler elever i årskurs 9 skall nå betyget godkänd i samtliga ämnen. Enligt betygsstatistik för vårterminen 2004 har denna målsättning inte uppnåtts. Det är cirka 40 procent av eleverna som uppnår målen, betyget godkänd eller högre, i samtliga ämnen i årskurs 9 medan det var 47 procent Eleverna vid Nya Lövgärdesskolan har, enligt modellberäkning i Skolverkets analysverktyg SALSA, år 2004 lägre utbildningsresultat när det gäller meritvärde än det modellberäknade värde som räknats fram med hänsyn tagen till olika 4

82 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared bakgrundsfaktorer, bland annat föräldrarnas utbildning och andelen elever med utländsk bakgrund. Andelen elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen ligger också lägre än det förväntade värdet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan bör hitta former för att samtliga elever får information och kännedom om de nationella målen för sin utbildning. Eleverna bör också ges tillfällen till olika sätt att arbeta för att få insikter i sitt eget sätt att lära. Skolans arbete med att flertalet elever skall nå slutbetyg i samtliga ämnen bör fortsätta så att fler elever når behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Information om elevers skolgång skall ges i relation till målen i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och i kursplanerna. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Nya Lövgärdesskolan har eleverna klassråd och det finns ett elevråd med representanter från samtliga klasser. Eleverna uppger att tidigare elevråd har haft inflytande i många frågor och kunnat påverka. Intresse och engagemang finns hos eleverna men de upplever en viss uppgivenhet med att inte få det stöd de behöver i form av sammanträdestid eller vuxenassistans. En del klasser har inte klassråd regelbundet och elevrådsstyrelsen menar att eftersom det inte är någon regelbunden uppföljning blir det ingen kontinuitet i elevrådsärendena. Styrelsen visar som ett exempel hur det aktivt försökte få förbättringar genom att göra ett rastvaktschema som accepterades i skolan. Det följs emellertid inte av lärarna. Eleverna har påtalat problemet för rektorerna. Rektorerna uppger dock att förbättring genom en uppstramning av rastvaktschemat skett i skolan samt att två lärare knutits till elevrådet. Vid inspektionen framkommer vid intervjuer och lektionsbesök att elevernas skolarbete är styrt av lärarna och eleverna ges inte möjlighet, att efter ålder och mognad, successivt utöva något större inflytande över sin utbildning eller det inre arbetet i skolan. Inspektörernas intryck är att eleverna inte nås av den kunskapssyn eller syn på lärande som uttrycks i läroplanens strävansmål. Eleverna ges sällan möjlighet att själva planera sitt lärande eller kunna välja arbetssätt. I diskussion med lärarna uppger de att eleverna inte är mogna att självständigt ta ansvar över sin utbildning. De menar också att elevinflytande har fått stå tillbaka beroende på organisationsförändringar men också genom att det kommit många nya medarbetare. Balansen visar också lägre index av elevers 5

83 Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET medbestämmande vid jämförelse med övriga skolor i Göteborg. Ett av skolans utvecklingsområde är att ge eleverna inflytande på olika plan. Det finns ett handlingsprogram mot alla former av kränkande behandling som är känt bland elever och föräldrar. I det förebyggande arbetet finns bland annat meningsfulla rastverksamheter och kamratstödjare enligt Friends, som är en modell, där elever väljs som positiva förebilder och får sedan regelbunden handledning för att vara extra ögon och öron till exempel på skolgården, i omklädningsrum och i korridorer. Men klasserna har också mer eller mindre regelbundna värdegrundssamtal och alla elever i årskurs 6 deltar i Steg för steg, ett samtalsmaterial om hur det är att vara tonåring. Materialet finns också för vuxna och föräldrarna till elever i årskurs 6 är inbjudna till studiecirklar under kvällstid. Skolans förebyggande arbete mot alla former av kränkande behandling följs emellertid inte alltid upp. Exempelvis uppger elever som inspektörerna kom i kontakt med att delar av det förebyggandet arbetet fungerar dåligt, kamratstödjarna träffas oregelbundet, fadderverksamheten upplevs sporadisk och under många av rasterna saknas synliga rastvakter. Det framgår också vid jämförelse i Balansen att Nya Lövgärdesskolan visar något lägre index av elevers trivsel i skolan än övriga skolor i Göteborg. Eleverna har tillgång till skolsköterska som finns tillgänglig varje dag. Skolan arbetar aktivt med att nå målen i Lpo94 om fysisk aktivitet. Bland annat strävar skolan efter att ge eleverna intresse för och kunskap om fysisk träning. Eleverna har schemalagd idrott, tre gånger per vecka, som tidigare elevråd varit med och påverkat. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan arbetar på ett mycket bra sätt med hälsofrämjande åtgärder. Dock bör det förebyggande arbetet mot alla former av kränkande behandling förbättras så att det överensstämmer med skolans handlingsprogram. Eleverna bör allt efter ålder och mognad, få möjligheter till inflytande över undervisningens innehåll och former. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Nya Lövgärdesskolans lokala arbetsplan finns på remiss i verksamheten och är i linje med de nationella målen och riktlinjerna. Personalen och eleverna är organiserade årskursvis i arbetslag. Årskurserna 4 5 har sina lärare och årskurserna 6 9 sina. Undantaget är slöjd- och musiklärarna som arbetar övergripande i alla årskurserna. Organisationen, tillsammans med 6

84 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared att undervisningen bedrivs i olika byggnader, bidrar till att skolans personal och elever lever kvar i stadier: mellanstadiet respektive högstadiet. Skolan tar också emot elever från Rävebergets skola årskurs 4 och Tretjärnsskolan årskurs 6. Tid och utrymme läggs varje läsår på att bilda samarbetsformer i de nya grupperna. Vid inspektionstillfället pågår diskussioner, dels hur arbetslagen skall se ut under kommande läsåret, dels hur skolan skall nå dess eget uppsatta mål, att sträva mot att eleverna skall ha samma lärarlag under skoltiden. Modersmålsundervisning erbjuds de elever som önskar och av skolans 317 berättigade elever är det cirka 70 procent som deltar. De flesta modersmålslektionerna ligger utanför lektionstid och samverkan mellan modersmålslärarna och de övriga lärarna är liten. För de elever som har modersmål erbjuds studiehandledning och rektorerna uppger att alla som sökt också har fått det. För elever i behov av särskilt stöd utarbetas åtgärdsprogram. Dessa följs noggrant upp. Skolan har rutiner för att identifiera elever som behöver särskilda stödinsatser och de första åtgärderna sker inom klassens eller arbetslagets ram. För att möta alla elevers olika behov arbetar skolan dels med en inkluderande och dels med en exkluderande undervisning. Lärarna är engagerade i sina elever och försöker hitta lösningar inom arbetslagen. Skolan arbetar ofta med att ha klasserna uppdelade i två grupper. Nya Lövgärdesskolan har flera särskilda undervisningsgrupper: En kallas H-gruppen, med maximalt tio elever. För elever i årskurserna 8 9 samt gymnasiets år 1 3, finns ett URBAN II projekt, Pilen, där syftet är att få eleverna godkända i svenska, matematik och engelska. Pilen tar emot 10 elever från vardera skolformen. En tredje grupp, är en stadsdelsgemensam grupp som kallas Vaniljskolan och har plats för maximalt 16 elever. Vid intervjuer med eleverna i ovan beskrivna grupper framkommer att de är mycket nöjda med respektive skolverksamhet och de menar att de skulle vänt skolan ryggen om de varit kvar i den traditionella. Vid intervju med föräldrar framkommer likartad positiv bild. För elever som varit på Välkomsten, en verksamhet för mottagande i skolan av till Sverige nyanlända elever och deras familjer, har skolan förberedelseklasser. Parallellt med undervisning i förberedelseklassen får eleverna en klasstillhörighet på Lövgärdesskolan och tanken är att de skall delta i sina klasser så mycket som möjligt. Inspektörerna efterlyser en diskussion samt en analys bland personalen kring hur länge det är relevant att ha eleverna kvar i förberedelseklassen. Inspektörerna ser några exempel där eleverna arbetar med engagemang och glädje. Det är under lektioner där lärarna utgår från elevernas förmågor och fantasier. Eleverna i årskurserna 4 6 läser individuellt avpassad skönlitteratur under schemalagda lästillfällen flera gånger i veckan. Emellertid är det ett lärarstyrt arbetssätt där alla elever i respektive klass eller grupp arbetar med samma sak som inspektörerna mest kommer i kontakt med under besöken. Läraren 7

85 Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET skriver upp vad och hur mycket eleverna skall göra under lektionen. Eleverna arbetar därpå mest i läromedel med tillhörande arbetsböcker eller skriver av det läraren skrivit på tavlan Eleverna stod undrande inför frågor från inspektörerna om de var med och påverkade utformning eller innehåll i undervisningen. Utvecklingssamtal sker regelbundet en gång per termin och de dokumenteras och följs upp. Vid utvecklingssamtalen berättar läraren hur det går för eleven i de olika ämnena. Elever, även de som går i lägre årskurser, uppger att de får informationen i form av betygsliknande omdömen. Eleverna talar om att de har förtroende för flera av sina lärare och att lärarna visar engagemang och omtanke. Det finns lärare som de känner att de kan ta kontakt med även efter skoldagens slut. Skolans uppföljning av de nationella proven i årskurs 5 sker sporadiskt och samverkan med överlämnande skolor behöver utvecklas. Eleverna, men också föräldrar, upplever att de inte får tillräcklig information om betygskriterierna eller vad som krävs för att nå de olika betygen. Eleverna uppger att; man för vissa lärare får godkänt bara genom att vara på lektionerna och ha material med sig. Elevhälsoteamet har en aktiv roll i skolans samverkan med arbetsliv och föreningsliv i närsamhället liksom med andra myndigheter kring eleverna. Ett exempel är SMIL, Samverkan mitt i Lövgärdet, ett annat är GUTS, Gunnareds tjejer i samverkan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med pedagogisk verksamhet är under utveckling på ett godtagbart sätt. För elever som behöver särskilda stödinsatser utarbetas åtgärdsprogram. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Nya Lövgärdesskolan har två relativt nytillsatta rektorer med tydligt avgränsade ansvarsområden. De har budgetansvar och ledningsansvar för var sin elev och personalgrupp. Båda rektorerna har erfarenheter av pedagogiskt ledning men också av annan verksamhet. Skolan har tidigare haft flera rektorsbyten och personalen uttrycker att; skolutvecklingen i skolan har kommit igång sedan skolledningen stabiliserats. Rektorerna har förtrogenhet med verksamheten men personalen såväl som eleverna önskar dock se dem mer ute i verksamheten. De har förtroende såväl bland personal och elever som bland elevernas föräldrar. Eleverna vet också vilka som är rektorer, däremot är de inte alltid införstådda med vem som är rektor för vem. 8

86 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared Rektorerna har påbörjat skolans pedagogiska utveckling bland annat genom att bilda en utvecklingsgrupp med representanter från varje arbetslag. Rektorerna träffar gruppen tillsammans med utvecklingsledaren var fjortonde dag. Skolan har en kvalitetsredovisning som ligger till grund för utvecklingsarbetet. Rektorerna har tagit fram underlag för lokal arbetsplan och kursplaner som bearbetas. Intrycket inspektörerna får är att skolan leds i ett helhetsperspektiv där arbete för att förbättra kvaliteten pågår kontinuerligt. Det syns, förutom i tidigare nämnda utvecklingsområden (se avsnitt fyra) också genom att skolan har påbörjat en samverkan med överlämnande skolor. Vidare görs försök att bilda en föräldraförening samt förbättra informationen till hemmen bland annat genom att ha föräldramöten på olika hemspråk. Lärarna har inte någon samverkan med andra skolor när det gäller betygskriterier. Samverkan med andra lärare som undervisar i samma ämne på skolan sker sällan. Det är inom arbetslagen diskussioner med att säkra betygssättningen huvudsakligen sker. Vid intervjuer menar lärarna att de ibland ger godkänd utan att eleven nått upp till den nivån. I gengäld ställer de högre krav när det gäller bedömning av betyg över godkänd nivå. Ett prioriterat utvecklingsområde i skolan kommer därför, enligt rektorerna, en kvalitetssäkring av betygssättningen att vara. Även personalen i skolan upplever att betygssättningen i skolan måste diskuteras och analyseras så att elevernas betyg sätts enligt de nationella betygskriterierna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans ledning tar ansvar för att utbildningen utvecklas. Arbetet med betygssättningen bör utvecklas så att en likvärdighet uppnås och att betygen sätts i relation till hur eleverna når målen. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Nya Lövgärdesskolan erbjuder elevens val, dock har eleverna i årskurs 6 inte detta ämne under innevarande läsår. Eleverna i årskurserna 7 9 kan välja ifrån ett brett urval av ämnen och aktiviteter och elevgrupperna utformas därpå efter elevernas val. 9

87 Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Skolan erbjuder undervisning i moderna språk från och med årskurs 6. Eleverna i årskurs 6 varvar spanska, tyska och franska och efter att alla elever har prövat de olika språken väljer de inför årskurs 7. Skolan har modersmålsundervisning och det är 222 elever som deltar av 317 berättigade. Undervisningen sker oftast utanför schemalagd tid. Det finns elever som har studiehandledning och enligt rektorerna har alla som sökt också fått det. Det är 291 elever eller 68 procent som deltar i svenska som andraspråk. Skolan tillhandahåller det material eleverna behöver samt betalar för de studiebesök som görs under skoldagen under skoltiden. Emellertid finns en tradition i skolan där eleverna i årskurs 9 startar höstterminen med ett seglingsläger till Krokholmen. Då är de tillsammans med personal från Nya Lövgärdesskolan i två nätter och tre dagar. För elevernas del är det inte kostnadsfritt utan de måste bidra med 150 kronor. I den samlade rapporten för stadsdelen Gunnared återkommer inspektörerna till denna fråga. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna har tillgång till en god och individanpassad utbildning i Nya Lövgärdesskolan. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Nya Lövgärdesskolan arbetar 48 personer med pedagogisk utbildning varav 33 är kvinnor och 15 män. Personalen har utbildning för den undervisning de bedriver och många har lång erfarenhet. Många har varit länge på skolan och känner varandra väl och talar om Lövgärdesandan som något där omtanke och trivsel kommer i förgrunden. Skolan har en elevvärd som finns tillgänglig under hela skoldagen och är ett värdefullt komplement till elevernas trygghet. Skolan har tillgång till ett närliggande skolbibliotek, tidigare kommunbibliotek, som drivs i samverkan med Funktionshinder- och äldreomsorgen. Det finns öppettider för eleverna under dagen och rektorerna säger att bibliotekets öppethållande utvecklas kontinuerligt för att ge fler möjligheter för eleverna. Eleverna påpekar att kartorna i skolan är föråldrade. Inspektörerna kan konstatera att det förekommer väggkartor i skolan där Europa fortfarande är delat i öst och väst och med det forna sovjetimperiet som en nation. Inspektörerna såg datorer i hemrummen men de användes inte vid inspektionstillfällena. Det finns ett stort utbud av klassrum och salar för musik, bild, slöjd, hemkunskap m.m. på skolan och de är fräscha och i gott skick. Skolan har en aula där 10

88 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Nya Lövgärdesskolan i stadsdelen Gunnared storsamlingar hålls men används också till utställningar som eleverna gör. Matsalen är inbjudande och eleverna får kostnadsfria måltider. Allt bidrar till möjligheter för elevernas lärande och trivsel. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans samlade resurser ger förutsättningar för att utbildningen skall kunna genomföras så att eleverna når de nationella målen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Nya Lövgärdesskolan övergripande är av god kvalitet. Arbetet med normer och värden ger eleverna grundläggande värderingar om förståelse och respekt för andra. Inspektörerna ser positivt på det hälsofrämjande arbetet som bedrivs tillsammans med eleverna. Det pedagogiska arbetet är under utveckling på ett godtagbart sätt. Lärarna är engagerade och försöker hitta lösningar där eleverna får tillgång till en individanpassad utbildning. Ledningen tar ansvar för utveckling av verksamheten, är väl kända och har stort förtroende bland personal, elever och föräldrar. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas kännedom om målen för utbildningen samt insikter i och inflytande över sitt eget lärande, - analys av vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att fler elever skall nå behörighet för nationella program i gymnasieskolan, - det förebyggande arbetet mot alla former av kränkande behandling bör överensstämma med skolans framtagna handlingsprogram samt - kvalitetssäkring av betygssättningen så att betygen sätts i relation till hur eleverna når målen. Datum Ort Göteborg Marie Karlsson Anna Wide 11

89 Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared Utbildningsinspektion i Rannebergens rektorsområde, grundskola F 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

90 Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Beskrivning av rektorsområdet Rannebergens rektorsområde Antal barn/elever Förskoleklass 47 Grundskolan 305 Särskolan 31 Skolbarnsomsorgen 120 I Rannebergens rektorsområde ingår två skolor dels Rannebergen södra, dels Rannebergen centrumskola. I Rannebergen södra finns förskoleklass, årskurserna 1 2 samt fritidshem. I Rannebergen centrumskola finns årskurserna 3 6, särskola årskurserna 1 5, samt fritidshem. Eleverna i årskurs 6 hör till centrumskolan men har sina klassrum i en intilliggande paviljong. I samma byggnad som centrumskolan finns idrottshall, simhall och bibliotek. År 2003 övertog Gunnareds stadsdel ansvaret för särskoleleverna i stadsdelen. Under lång tid har dock grundskola och grundsärskola bedrivits lokalintegrerat. Ansvaret för särskolan låg fram till år 2003 hos stadsdelsnämnden i Högsbo men nu har både grundskolan och särskolan samma rektor. Ansvaret för driften ligger på dessa rektorer men beslut om mottagande fattas fortfarande av stadsdelsnämnden i Högsbo. Det finns en särskild undervisningsgrupp på skolan. Den är gemensam för hela stadsdelen och omfattar årskurserna 1 6. Genomförandet av inspektionen i Rannebergens rektorsområde Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Rannebergens rektorsområde har bestått av undervisningsråden Bosse Jersenius och Helen Svelid samt experten Marie Karlsson Besök i Rannebergens rektorsområde genomfördes den 3, 8 och 9 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Rannebergens rektorsområde, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

91 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared I Rannebergens rektorsområde genomfördes intervjuer med rektorerna, lärare, elever och föräldrar. Under besöket fördes också samtal med andra elever och lärare än de som var utsedda att delta i intervjuerna. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår årliga kvalitetsmätningar som bl a mäter elevers och föräldrars inställning till skolan inom olika områden. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Det sammantagna intrycket av inspektionen vid Rannebergens rektorsområde är att eleverna utvecklar grundläggande demokratiska värden, men att det finns undantag. Alla intervjuade elever har erfarenhet av klassråd och anser att det är viktigt både att säga sin åsikt och att lyssna på andra. De elever som ingår i elevrådet får erfarenheter av att arbeta i demokratiska former. Vid lektionsbesök i de senare årskurserna visar dock inte eleverna respekt för andras uppfattningar och argument. I detta avseende har eleverna inte tagit till sig demokratins värderingar. Vid lektionsbesök och intervjuer noteras exempel på när eleverna får inflytande och tar ansvar för sitt skolarbete, men det förkommer även exempel på motsatsen. Elever från de tidiga skolåren visar stolt upp sitt skolarbete, hur de planerar och vad de skall lära sig. I särskolan får eleverna inflytande efter förmåga. Det kan handla om allt ifrån att tänka ut egna förslag till att via kroppsspråk välja mellan två alternativ. Inspektörerna såg också goda exempel på hur eleverna deltog i planeringen av ett tema. Eleverna tar upp vad de undrar över inom temat, därefter planeras undervisningen för att ge svar på elevernas frågor. Några av de lite äldre eleverna vid Centrumskolan ger en uppgiven bild av sitt skolarbete och tycker att skoltiden delvis är meningslös. Vid besök i dessa årskurser ser inspektörerna exempel på kaotiska situationer med mycket hög ljudvolym och ingen arbetsro för någon. När inspektörerna ställer frågor till eleverna efter lektionstid är eleverna dock mycket insiktsfulla och inser att detta inte är väl använd skoltid. Arbetet med storyline framhålls av alla intervjuade grupper som en uppskattad arbetsform där var och en får stora möjligheter till inflytande och ansvar för sitt skolarbete och lärande. 3

92 Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Inspektörerna reagerar på att stämningen bland eleverna på Centrumskolan är ganska tuff och hård. Det förekommer knuffar och bråk. En del korridorer och andra gemensamma utrymmen är i oordning och skräpiga. Lärarna berättar att arbetsmiljön uppmärksammats med början detta läsår och de bedömer att stämningen blivit mycket bättre. Eleverna berättar att det visserligen förekommer bråk, men de tror inte att någon känner sig mobbad. De berättar också att de vet vad de skall göra om något händer, att ämnet tas upp i klasserna och att lärarna tar signaler på allvar. Däremot är en del elever kritiska till hur systemet med kamratstödjare fungerar (se avsnitt 3). Vid samtliga elevintervjuer räknar eleverna upp många delar av skolarbetet som de tycker är roligt. Eleverna refererar såväl till att de trivs med lärare och kamrater som till att det är roligt att lära i skolan. Särskoleleverna berättar livfullt om vad de tycker är roligt och att de känner sig väl omhändertagna och trygga med de flesta av de andra eleverna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med normer och värden överlag ger goda resultat. Många av eleverna utvecklar demokratiska värderingar, tar ansvar och får inflytande utifrån sin ålder och mognad. Arbetet bör dock ses över för att alla elever skall utveckla och efterhand omfattas av de normer och värden som uttrycks i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Vidare erfar inspektörerna att de flesta eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Eleverna anser att de lär sig mycket i skolan och känner delvis till målen för utbildningen, men variationen är stor. De arbetar såväl självständigt som i grupp, har insikt i sitt eget sätt att lära och inser att det finns olika sätt att nå kunskap på. Lärarna ser som sin uppgift att tydliggöra målen för varje elev så att var och en vet vad han eller hon skall lära inom den närmaste tiden. Några lärare menar att det visserligen är viktigt att eleverna har inflytande över sitt eget lärande, men att man inte får ställa för stora krav om att eleverna skall känna till utbildningsmålen på lång sikt. I särskolan visas en bra balans mellan att å ena sidan utmana eleverna kunskapsmässigt och å andra sidan att uppfylla elevernas behov av omvårdnad och omsorg. Rektorn berömmer undervisningen och lyfter fram exempel på hur bra många elever utvecklats. Kunskapsresultaten bland eleverna i årskurserna 4, 5 och 6 har tidigare år bedömts som låga och därför har åtgärder vidtagits. Lärarna har identifierat ele- 4

93 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared vernas läsförmåga som en av grunderna till att nå goda resultat i samtliga ämnen. Vidare menar lärarna att insatserna som sätts in tidigt ger bästa resultat. Elevernas kunskapsutveckling i matematik och i läsning följs och kartläggs enligt särskilda rutiner från förskoleklass till och med årskurs 6. Enligt den lokala arbetsplanen skaffar sig lärarna en överblick över var varje elev befinner sig i sin matematik-, läs- och skrivutveckling. Elevernas förmåga att läsa bedöms med hjälp av uppföljningsmaterialet Läsutvecklingsschema (LUS) en gång per år. Elevernas läsförmåga kartläggs och den framtida undervisningen planeras utifrån resultaten. Uppföljningar av elevernas resultat i förhållande till uppnåendemålen i kursplanerna finns för vissa ämnen. Inspektörerna erfar att av de 76 elever som slutade årskurs 5 vårterminen 2004 bedömdes 58 ha nått målen i samtliga ämnen. 61 bedömdes ha nått målen i svenska, 58 i engelska och 59 i matematik. Som underlag till bedömningarna används de nationella ämnesproven. Någon motsvarande övergripande uppföljning och dokumentation som visar måluppfyllelsen för övriga ämnen i årskurs 5 görs inte. Varje lärare följer dock upp sina elevers kunskapsutveckling på sitt sätt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten av det pedagogiska arbetet är gott. Elevernas kunskapsutveckling följs, utvärderas och dokumenteras till stora delar på ett bra sätt. Kunskapsresultaten analyseras och åtgärder vidtas för att öka måluppfyllelsen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Eleverna får erfarenhet av formell samverkan och inflytande genom elevråd, klassråd och samlingar. Elevrådet sammanträder var tredje vecka. De intervjuade eleverna anser att det är ett viktigt uppdrag att vara elevrådsrepresentant. De tycker också att klagomål och synpunkter tas på allvar och blir åtgärdade. Vidare säger de intervjuade eleverna att det har blivit bestämt att klassråd skall hållas en gång i veckan, men att detta inte genomförs i alla klasser. Lärarna hävdar däremot att det är upp till varje lärare att bestämma hur ofta klassråd skall hållas. I förskoleklasserna och de första årskurserna hålls samling varje dag och frågor som är aktuella för eleverna tas upp direkt istället för att sparas till nästa klassråd. Utöver de formella samverkansformerna använder lärarna flera andra metoder för att eleverna skall utveckla demokratiskt tänkande jämte andra normer och värden som framhålls i Lpo 94. Olika insatser för att främja elevernas läsutveckling är centralt för hela rektorsområdet. Lärarna framhåller att eleverna via des- 5

94 Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET sa satsningar även utvecklar sin förmåga att samtala, göra sin röst hörd, visa respekt när andra talar etc. Självförtroende och självkännedom stimuleras genom att göra den egna utveckling tydlig för eleven, vilket görs i portfolios, de individuella utvecklingsplanerna (IUP) m.m. I elevernas IUP tas värdegrundsfrågor upp. Det finns ett gemensamt frågebatteri med frågor till eleven respektive läraren. Lärarna berättar vidare att de tar tillvara förslag från eleverna via kompissamtal, d.v.s. lärarledda samtal under särskilda former. Samtalen är till för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö. Både de intervjuade lärarna och eleverna anser att eleverna har möjligheter till inflytande över sitt eget lärande. Inspektörerna noterar dock att möjligheterna till inflytande inte ökar i takt med elevernas ålder och mognad. Eleverna berättar att de arbetar självständigt utifrån ett veckobeting, vilket vanligen tagits fram av läraren. Vid lektionsbesöken iakttas flera goda exempel på hur eleverna får individuella mål för arbetet och att elevens insatser utvärderas. Även andra exempel kommer upp såsom att det finns bonustid på schemat, under denna tid väljer var och en fritt vad man skall göra. Storylinearbetet ges också som exempel på en arbetsform där eleverna har stort inflytande över lärandet. Föräldrarna kan komma till tals genom Rannebergen skolråd, vilket är ett gemensamt föräldraorgan för hela rektorsområdet. Två föräldrar ur varje klass ingår i rådet. Rådet fungerar som en mötesplats för dialog mellan föräldrar, skolledning och personal. I skolrådet diskuteras hur barnen har det på skolan och i fritidshemmet, hur undervisningen är upplagd, eventuella förändringar o.d. Hela rektorsområdet har en gemensam handlingsplan för att skapa en god skolmiljö. I denna anges personalens grundläggande synsätt på hur en god arbetsmiljö för eleverna ser ut, arbetssätt vid konflikthantering, förebyggande arbete i klasserna samt personalens förhållningssätt. Det finns också en handlingsplan mot hot, våld och kränkande handlingar. Lärarna lägger mycket tid på att bygga upp positiva relationer med och emellan eleverna liksom mycket tid används till konflikthantering men elevernas arbetsmiljö och arbetsro i klassrummen är i vissa fall bristfällig. Rektorerna och lärarna berättar att insatserna för att förbättra relationerna på rektorsområdet har givit goda resultat. En grupp lärare och annan personal är utsedda att ingå i relationsgruppen Denna grupp har ett särskilt ansvar för att bevaka att mobbning och annan kränkande behandling förebyggs och motverkas. Relationsgruppen genomför bland annat en trivselenkät för att kartlägga elevernas arbetsmiljö och uppmärksamma eventuella missförhållanden. Eftersom stämningen bland eleverna inte är tillfredställande vidtas åtgärder. En särskild satsning som startade höstterminen 2004 är att varje lärare tar fasta på tre regler som gäller för alla inom hela rektorsområdet: 1) inte kränka 2) inget våld 3) använda vårdat språk. Dessa regler bearbetas och konkretiseras i alla klasser. Eleverna får möjlighet att diskutera innebörden i de tre reglerna. Inspektörerna såg dessa uppsatta i många klassrum och eleverna berättar om hur de arbetat med reglerna. Både lärare och elever anser att stämningen på skolorna blivit bättre efter denna satsning, men att de inte nått ända fram till det önskvärda resultatet ännu. 6

95 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared Vid inspektionen framförs både positiva och negativa synpunkter på skolans system med kamratstödjare. Kamratstödjarna väljs bland eleverna i årskurserna 4, 5 och 6. Deras uppgift är att vara en god kamrat, att uppmärksamma den som ser ensam ut på rasten samt att hämta någon vuxen om konflikter uppstår. Av elevintervjuerna och elevrådsprotokoll framgår det att systemet med kamratstödjare inte fungerar som det är tänkt. Eleverna menar till och med att några av kamratstödjarna kränker andra elever. Inspektörerna erfar att dessa synpunkter ännu inte tagits på allvar. Några representanter från relationsgruppen träffar regelbundet kamratstödjarna. Skolhälsovård finns på rektorsområdet. Skolsköterskan har mottagning öppen mottagning 4 dagar i veckan. Det finns också tillgång till kurator och psykolog. Elevhälsoteamet träffas en gång per vecka. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att samverkansorganen med elever och föräldrar fungerar bra. Eleverna har möjligheter till inflytande på flera olika sätt. Inspektörerna noterar dock att möjligheterna till inflytande inte ökar i takt elevernas ålder och mognad. Inspektörerna bedömer också att ytterligare insatser för att förbättra elevernas arbetsmiljö och ge dem arbetsro behövs. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. På rektorsområdet finns en lokal arbetsplan som ligger mycket väl i linje med såväl nationella som kommunala styrdokument. Som grund för arbetsplanen gjordes först en omvärldsanalys, återföljt av diskussioner i arbetslagen om synsätt på kunskap och lärande. Med hjälp av arbetslagens anteckningar skrev utvecklingsledaren tillsammans med rektorerna förslag på arbetsplanetext, vilken gick ut på remiss till arbetslagen. Detta växelvis skrivande fortgick tills arbetsplanen var klar. Planen är väl förankrad bland elever och personal. Särskolans personal hörde dock inte till rektorsområdet när arbetsplanen togs fram. De lärare som tillsammans bildar enhetens skolutvecklingsgrupp går för närvarande igenom arbetsplanen och funderar på om den fortfarande är relevant eller behöver revideras dels med utgångspunkt i att särskolan tillkommit, dels utifrån egna uppföljningar och utvärderingar. Organiseringen i klasser och arbetslag ger förutsättningar att lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att målen nås. De första tre åren av sin skolgång, från förskoleklass till och med årskurs 2, tillbringar grundskoleeleverna i Rannebergen södra. Årskurserna 3 5 är eleverna i Rannebergen Centrumskola och årskurs 6 i en intilliggande paviljong. Alla särskoleelever finns i Centrumskolan. 7

96 Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Grundskoleklasserna är åldershomogena och särskoleklasserna åldersblandade. Lärarna och annan personal i särskolan bildar ett eget arbetslag. Lärarna i grundskolan och fritidshem är indelade i horisontella arbetslag, d.v.s. i arbetslagen ingår lärare som arbetar med samma årskurser. rektorsområdet strävar mot att eleverna skall ha samma lärare från förskoleklass eller årskurs 1 till och med årskurs 6. I förskoleklasser och årskurserna 1 3 finns ett nära samarbete mellan fritidshemspersonalen och klasslärarna. Vid besöken i dessa klasser är antingen minst två lärare närvarande eller så är klassen delad i två grupper. Vid lektionsbesöken är studieklimatet och kvaliteten på undervisningen varierande. Flera olika arbetssätt observeras. I en del klasser arbetade eleverna självständigt efter individuell planering, i andra pågick problemlösning i grupp och i ytterligare andra höll läraren hela klassen samlad i en gemensam aktivitet. Men som tidigare nämnts är det svårt att få arbetsro i en del klasser (se avsnitt 1). Satsningarna dels på elevernas läsförmåga, dels på inkluderande arbetssätt karaktäriserar Rannebergens rektorsområde. Elevernas läsförmåga kartläggs kontinuerligt och de som behöver får hjälp att utvecklas ytterligare. Alla lärare har en del av sin arbetstid avsatt till att ge stöd till elever som behöver extra lästräning. På så sätt frigörs resurser till detta. I begreppet inkluderande arbetssätt läggs att alla hör hemma i klassen eller i skolan, det innebär till exempel att de elever som behöver särskilt stöd i först hand får detta inom klassen istället för att flytta till en särskild grupp. Några av lärarna har just avslutat den specialpedagogiska utbildningen inkluderande skola, dessa lärare för kunskaperna vidare och håller i pedagogiska diskussioner med kollegorna inomrektorsområdet om hur arbetssättet skall kunna omsättas till den egna verksamheten. Ett av målen är att särskolan och grundskolan skall arbeta närmare varandra. Alla elever har en individuell utvecklingsplan (IUP) där deras personliga utveckling, kunskapsnivå, och utvecklingsbehov beskrivs. Inom rektorsområdet finns en gemensam mall för vad som skall tas upp i respektive IUP. Några lärare påtalar att mallen passar för de flesta, dock inte för alla särskolelever. IUP:n fokuserar på olika kunskapsområden under olika terminer. Inför varje terminsstart kartlägger respektive lärare elevernas kunskaper och färdigheter avseende läsning, skrivning och matematik. Individuella åtgärder planeras och dokumenteras. I IUP:n tas också elevens personliga och demokratiska utveckling upp. Som bilaga till den gemensamma mallen för IUP:n finns ett gemensamt frågebatteri med värdegrundsfrågor till eleven respektive läraren att reflektera kring. Flera lärare, i synnerhet lärare i särskolan, poängterar att fokus i IUP: n skall vara elevens kompetenser istället för på dennes brister. Det finns rutiner för att identifiera och utreda elevers behov av särskilt stöd. Arbetsgången från att identifiera behoven till att vidta åtgärder och följa upp resultaten finns dokumenterade. Rutinerna klargör vilket ansvar som ligger på arbetslaget respektive elevhälsoteamet. Åtgärdsprogram upprättas för de flesta, men inte för alla, som har rätt till ett sådant. Ansvarig lärare och föräldrar är alltid delaktiga när åtgärdsprogram upprättas, i de flesta fall deltar även en specialpedagog. Ca 45 procent av eleverna inom Rannebergens rektorsområde har annat modersmål än svenska. Alla som är berättigade till modersmålsundervisning erbjuds detta. Under året som gått har två elever fått studiehandledning på sitt 8

97 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared modersmål. Och för närvarande får ingen elev sådan handledning. Modersmålsundervisningen sker utanför ordinarie schema. Samverkan mellan modersmålslärarna och övriga lärare är begränsat. För eleverna i förskoleklass, de första årskurserna i grundskolan och i särskolan är föräldrakontakterna i allmänhet täta. Många har till exempel en kontaktbok där föräldrar och lärare kommunicerar. I de flesta klasser skriver läraren och eleverna dessutom ett veckobrev med information om veckan som gått. Utvecklingssamtal erbjuds föräldrar och elever en gång per termin. I dessa samtal ges en allmän överblick över elevens utveckling, dessutom fokuseras något som är gemensamt för alla t.ex. värdegrundsfrågor eller läsutvecklingen. Eleverna får frågor att reflektera över hemma och i skolan. Inför nästa samtal skall matematik fokuseras. Vid tidigare samtal har läsning och demokrati varit i fokus. Rannebergens rektorsområde samverkar till viss del med både förskoleverksamheten i området och med Vättleskolan dit eleverna flyttar när de börjar årskurs 7. Rektorer och enhetschefer i området ingår i ett team som träffas regelbundet, ett av syftena med denna samverkan är att skapa en röd tråd genom utbildningen för barn och ungdomar från 0 till 16 år. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den lokala planeringen och organisationen av Rannebergen rektorsområde ger goda förutsättningar att nå målen. Elevernas utveckling följs upp, utvärderas analyseras och leder till förbättringsinsatser. Det finns också i huvudsak väl fungerande rutiner för att identifiera och utreda elevers behov av särskilt stöd med undantag för att åtgärdsprogram inte upprättas för alla elever som har rätt till ett sådant. Studieklimatet i vissa klasser bör utvärderas och förbättras. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. På skolan finns det två rektorer, vilka inspektörerna uppfattar vara förtrogna med den dagliga verksamheten inom rektorsområdet. Ansvarsfördelningen dem emellan är förankrad bland personalen. Den ena rektorn har bl.a. ansvar för förskoleklassen och årskurserna 1 3, servicepersonal såsom vaktmästare samt arbetet i relationsgruppen, vilket är motsvarigheten till ett mobbningsteam. Den andra rektorn ansvarar bl.a. för årskurserna 4 6, särskolan samt den särskilda undervisningsgruppen. Elevhälsa, budget, arbetsmiljö och skolutvecklingsgrupp är exempel på områden som rektorerna har gemensamt ansvar för. 9

98 Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Tidigare hörde särskolan till stadsdelen Högsbos ansvarsområde och var lokalintegrerad i Rannebergen centrumskola. Numera har hela rektorsområdet samma ledning. I Högsbo finns personal med fördjupade kunskaper om särskolans förutsättningar, vilka ger vägledning eller agerar bollplank till rektorn. Beslut om mottagande i särskolan och bakomliggande utredningar sköts alltjämt av Högsbo. Samverkan med Högsbo jämte rektorns och lärarnas kompetenser ger sammantaget bra kunskaper om särskolans förutsättningar och regelverk. Lärarna uppger att rektorerna är pedagogiska ledare i bemärkelsen att de skapar förutsättningar i organisation och arbetssätt som främjar utvecklingsarbete men inte i betydelsen att de gör lektionsbesök med efterföljande återkoppling till respektive lärare. Rektorernas arbete med den lokala arbetsplanen, utvärderingar och organisationen för att bedriva kompetensutveckling i arbetslagen ges som goda exempel på det pedagogiska ledarskapet. Det finns dessutom en utvecklingsledare med uppgift att driva de pedagogiska utvecklingsfrågorna. Kvalitetsredovisning bygger på stadsdelens riktlinjer. Kvalitetsredovisningen innehåller en redovisning av resultatet av skolornas arbete mot nationella mål och lokala prioriteringar. Det saknas dock bedömningar av huruvida målen anses uppnådda däremot anges beskrivningar av hur måluppfyllelsen skall ökas. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrningen, ledningen och kvalitetsarbetet till stora delar fungerar bra på Rannebergens rektorsområde. De delar av ledarskapet som är gemensamt kan dock innebära att det är oklart vem som bär ansvar för vissa beslut. Ett kollektivt ansvar är inte acceptabelt varför ett klarläggande av rektorernas ansvarsområde bör ske. Kvalitetsredovisningen bör i högre utsträckning innehålla bedömningar av måluppfyllelsen. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Ingen av eleverna får undervisning i svenska som andraspråk däremot erbjuds modersmålsundervisning till alla elever som har rätt till detta. Modersmålsundervisningen sker utanför ordinarie schema. Studiehandledning på modersmål ges endast till ett fåtal elever. Behovet undersöks inte i tillräcklig utsträckning. Elevens val anordnas inte så som det föreskrivs i författningarna. Tidigare fanns ett utbud av fördjupningar i ämnena som eleverna kunde välja mellan, men detta var svårt att organisera och ledde till kaos. Numera ingår tiden för elevens val i storylinearbetet. 10

99 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared Information om elevers rätt till utbildning och innehåll lämnas av stadsdelsförvaltningen, till exempel genom stadsdelens hemsida och på öppna förskolor. Information lämnas på flera språk. Under elevens skoltid får föräldrarna information om verksamheten från respektive lärare, rektorerna och från skolrådet. Rektorerna står för övergripande information bland annat via skolornas hemsida. Lärarna har olika metoder för att hålla kontakt med föräldrarna. Kontaktböcker, veckobrev, föräldramöten och utvecklingssamtal är några exempel. Därutöver ger skolorna ut en skoltidning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning i stort sett är god. Inspektörerna bedömer dock att elevens val inte anordnas så som det föreskrivs i författningarna samt att utredningar av vilka som skall få undervisning i svenska som andraspråk respektive studiehandledning på modersmålet bör utökas. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Vid Rannebergen rektorsområde har så gott som all personal adekvat utbildning för de arbetsuppgifter de i huvudsak bedriver. Kompetensutvecklingen förefaller både riklig och relevant. Det finns en gemensam kompetensutvecklingsplan. Denna är sammankopplad med genomförda utvärderingar, rektorsområdets lokala arbetsplan och kvalitetsredovisning. För närvarande ligger tyngdpunkten inom områdena: matematik, svenska, relationer och inkluderande arbetssätt. En del av kompetensutvecklingen leds av lärare från rektorsområdet, vilka deltar i någon längre utbildning t.ex. inkluderande arbetssätt. Alla pedagoger har 1,5 timme i veckan avsatt för sådan kompetensutveckling Alla lärare har erbjudits kompetensutveckling om fem poäng inom både interkulturell kommunikation och svenska som andraspråk. Många av rektorsområdets lärare har genomgått dessa utbildningar. Lokalerna håller en hygglig standard, men det är uppenbart att skolbyggnaden och skolgården inte passar alla elever, exempelvis behöver en del av särskolans elever staket runt skolgården. I särskolan behövs också avskärmade arbetsplatser för en del elever. Lärarna har möblerat för att ordna detta men det är uppenbart trångt. Grupprum saknas för elever. En om- och tillbyggnad av lokalerna planeras och skall vara klar Rektorsområdets bibliotek och datasal är välutrustade. Även i övrigt är tillgången till läromedel och annat pedagogiskt material gott. 11

100 Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Resursfördelningen i stadsdelen Gunnared baseras på antalet elever och elevernas åldrar. Därutöver tilldelas resurser för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk utifrån andelen elever som får sådan undervisning. Särskolan finansieras med hjälp av en separat budget från Högsbo stadsdelsnämnd. Inom Rannebergens rektorsområde fördelas resurserna sedan efter egna principer. Eleverna är indelade i klasser om 20 till 27 elever. Varje klass har en klasslärare och till årskurserna 1 3 är även en halvtids fritidspedagog knuten. I skolbarnsomsorgen är det 2,0 tjänst för ca 30 grundskolebarn eller förskoleklassbarn. Därutöver är 3-5 procent av budgeten avsatt till kompetensutveckling. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till resurser ger förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Rannebergens rektorsområde övergripande är av god kvalitet. Den lokala planeringen och organisationen inom rektorsområdet ger bra förutsättningar att nå målen. Arbete med normer och värden leder överlag till goda resultat. Elevernas kunskapsutveckling följs, utvärderas och dokumenteras till stora delar på ett bra sätt och kunskapsresultaten analyseras och åtgärder vidtas för att öka måluppfyllelsen. Det finns också väl fungerande rutiner för att identifiera och utreda elevers behov av särskilt stöd. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - arbetet med att alla elever skall utveckla och efterhand omfattas av de normer och värden som uttrycks i Lpo 94, - elevernas möjlighet till ökat inflytande i takt med ålder och mognad, - insatser för att förbättra elevernas arbetsmiljö och arbetsro, - utvärdering och förbättring av studieklimatet i vissa klasser, - klarläggande av rektorernas respektive ansvarsområden, - bedömningar av måluppfyllelsen i kvalitetsredovisningen samt - utredningar av vilka som skall få undervisning i svenska som andraspråk respektive studiehandledning på modersmålet. 12

101 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Rannebergens rektorsområde i stadsdelen Gunnared Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som har rätt till ett sådant (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Eleverna har inte möjlighet att individuellt välja breddning eller fördjupning inom ramen för elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Helen Svelid Bosse Jersenius Marie Karlsson 13

102 Rävebergsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 Utbildningsinspektion i Rävebergsskolan, grundskola F 3 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

103 Rävebergsskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Rävebergsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Skolbarnsomsorg 100 Förskoleklass 48 Grundskola 138 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 3. I anslutning till skolan finns fritidshem. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fyra, autonoma arbetslag, där barnen finns i åldersblandade grupper tillsammans med förskollärare, fritidspedagog och grundskollärare. Arbetslagen samarbetar och samverkar i många aktiviteter och i elevens val. Skolan har också gemensamt tematiskt arbete minst en gång per läsår. Skolans huvudbyggnad är från 1980-talet och är byggd i avsikt att ha utbildning med integrerade arbetsformer och arbetssätt. Därför är lokalerna många och i olika storlekar. Varje arbetslag har sina lokaler som är avgränsade från de övriga. Skolans elever bor i närområdet och de flesta eleverna har gångavstånd till skolan. 79 procent av skolans 138 grundskoleelever är berättigade till modersmålsundervisning. Elever som fortsätter i den kommunala skolorganisationen hänvisas från och med årskurs 4 till Nya Lövgärdesskolan. Skolgården har mycket av vad elever kan önska av en skolgård. Där finns grönområden, utelekplatser, bollplaner, gräsmattor och asfalt. Genomförandet av inspektionen i Rävebergsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Rävebergsskolan har bestått av undervisningsrådet Anna Wide och experten Marie Karlsson. Besök i Rävebergsskolan genomfördes den 26 januari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Rävebergsskolan i stadsdelen Gunnared, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig 2

104 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Rävebergsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Rävebergsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, lärare och annan pedagogisk personal, elever samt företrädare för föräldrar. Lektioner i samtliga arbetslag besöktes. Under besöket fördes också samtal med elever och personal vid raster och under lunchen. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. I inspektionsrapporten hänvisas också till de sammantagna resultaten av elevers/föräldrars inställning till skolan. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Rävebergsskolan möter inspektörerna elever som tar ansvar för sitt lärande, sin miljö och visar hänsyn. Skolan har trivsel och lärande som grundpelare. Skolan har några få gemensamma regler. Därutöver utformar varje arbetslag egna trivselregler. Varje dag i skolan startar med en storsamling i respektive arbetslag där bland annat dagens aktiviteter planeras och eleverna lär sig att berätta och lyssna på varandra. Eleverna visar glädje och stor lust att lära. De talar om att de får lära sig mycket och många bra saker i skolan. Eleverna trivs med att de är samlade i olika åldersgrupper för då kan man lära av och lära ut till varandra. De vuxna som finns med under hela skoldagen griper in närhelst det förekommer hårda ord, våld eller tendenser till mobbning. Genom ett material, Stegvis, vill skolan öka den sociala kompetensen hos eleverna. Skolan använder materialet för att barnen skall öva att tolka ansiktsuttryck och att uttrycka sina känslor. I skolan finns klassråd och för de lite äldre eleverna elevråd. Eleverna är utifrån ålder och mognad medvetna om demokratiska former och principer och tycker att det är bra att kunna påverka. Balansen visar också 3

105 Rävebergsskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET högre index av trivsel och trygghet än övriga skolor i Gunnared och i Göteborg. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i Rävebergsskolan i hög utsträckning visar grundläggande demokratiska värderingar och känner stor lust i sitt lärande. De tar ansvar för såväl lärandemiljön som den yttre miljön. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Rävebergsskolan har alla elever individuella utvecklingsplaner. Eleverna och föräldrarna är med och sätter mål utifrån 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Skolan gör kontinuerligt språkutvecklingsanalyser och använder Skolverkets diagnosmaterial för åren före årskurs 6 för att tillsammans med respektive elev och förälder sätta upp och individualisera mål utifrån läroplanens strävansmål. Eleverna är medvetna om de mål de satt upp och om varför de arbetar med olika saker. De väljer själva hur de vill arbeta, enskilda eller tillsammans med andra. De planerar och arbetar tillsammans med pedagogerna och blir införstådda i vad som förväntas av dem. De utvärderar vad de gjort enskilt eller tillsammans med läraren. Redan från förskoleklassen sparar eleverna löpande det materiel de är nöjda med, tillsammans med ett självporträtt från varje läsår, i en portfolio. Inspektörerna fick bland annat ta del av bandinspelningar, texter, multiplikationsträd, läskort, teckningar och foton som eleverna stolt förevisade. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna utvecklar kunskaper som väl överensstämmer med läroplanens kunskapssyn och strävansmål. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Rävebergsskolan finns klassråd inom respektive arbetslag och ett elevråd med representanter för de äldre eleverna. Elevrådet har möten tillsamman med rektorn var fjortonde dag och de frågor som behandlas där rör hela skolan. 4

106 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Rävebergsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 Eleverna är förtrogna med skolans gemensamma regler. Inom arbetslagen diskuterar elever och personal fram vilka ytterligare regler som skall vara gällande för respektive arbetslag. Därpå får eleverna olika ansvarsområden som är synliggjorda och uppsatta med flyttbara namnlappar. Ansvarsområde kan till exempel vara att hjälpa till med dukning och servering eftersom skolan inte har någon gemensam matsal utan eleverna äter tillsammans med lärare och annan pedagogisk personal i klassrummen. Ansvarsbarnen ser till att det ser inbjudande ut med blommor eller andra dekorationer på borden men också att det finns mat och dryck. Atmosfären vid måltiderna är trivsam och lugn. Det ingår också i ansvarsbarnens uppgift att hämta påfyllning av mat och dryck. Lunchrasten är väl tilltagen för att eleverna skall kunna äta utan tidspress och ändå hinna vara utomhus. Vid användandet av Stegvis samlas eleverna i mindre grupper, ofta åldershomogena, och delger varandra tankar och värderingar. Inspektörerna var med i en del av dessa samtal och såg hur olika eleverna engagerades. I en grupp tröttnade pojkarna ganska snabbt och började syssla med annat alltmedan flickorna var aktiva och språksamma. Eleverna påverkar via utvecklingssamtalen vad de vill arbeta med. De är medvetna om varför de jobbar mot uppställda mål och läraren beskriver och konkretiserar dem. Eleverna har tillgång till dem och de förvaras tillsammans med utvärderingar och reflektioner i en lättåtkomlig portfolio. Skolans har ett handlingsprogram som omfattar alla former av kränkande behandling och arbetar aktivt med förebyggande åtgärder. Till exempel olika lekar, regelbundna samtal om etik, fler vuxna ute med barnen på rasterna och så görs en enkät en gång per termin. Det finns en antikränkande behandlingsgrupp som består av rektorn och två lärare. Många av eleverna känner inte till gruppen men de uppger att om/när det uppstår mobbning så finns det någon vuxen som bryr sig och tar tag i det med en gång. Föräldrar är delaktiga i utvecklingssamtal och får information om läroplanens mål och vid behov används tolk. Skolan samverkar med föräldrar i ett föräldraråd i frågor om skolans inre arbete och miljö. Balansen visar också hög nöjdhetsindex vid medbestämmande och av miljöfrågor. Skolsköterskan är i Rävebergsskolan under två förmiddagar per vecka och den återstående tiden tjänstgör hon i Nya Lövgärdesskolan som är den skola de flesta eleverna kommer till efter årskurs 3. Eleverna har stora möjligheter till utomhusaktiviteter och som ett led i hälsofrämjande åtgärder erbjuds elever och lärare att tillsammans promenera varje lunchrast under minuter. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan arbetar med delaktighet och förebyggande arbete mot kränkande behandlingar på ett föredömligt sätt. Eleverna har goda möjligheter att nå läroplanens mål om fysiska aktiviteter. 5

107 Rävebergsskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Rävebergsskolan är eleverna organiserade i fyra åldersheterogena arbetslag tillsammans med lärare och annan pedagogisk personal som har olika lärarkompetenser. Inom varje arbetslag är eleverna grupperade dels efter ålder, dels efter kunskaper och färdigheter. Alla vuxna har ett gemensamt ansvar för eleverna samtidigt som lärarna har ett övergripande ansvar för den grupp elever som de har utvecklingssamtal med. Eleverna visar att de känner förtroende för alla vuxna och ber om hjälp av den lärare som ser ut att ha mest tid. Varje morgon samlas eleverna inom respektive arbetslag i storsamling. Samlingen kan vara en sångstund eller vara en träning i att tala inför en grupp men också en träning i att lyssna. När samlingen är över går eleverna till sina respektive grupprum och arbetar under stor frihet och eget ansvar. De kan själva bestämma vad de vill arbeta med och när. De ämnen de inte kan styra över är till exempel idrott och hälsa, musik och slöjd. Den kunskapssyn skolan förmedlar bygger på läroplanens fyra f, färdighet, förtrogenhet, fakta och förståelse och inspektörerna ser elever stötta eller rådfråga varandra över åldersgränserna. När elever hjälper varandra ger de inte det rätta svaret direkt utan lotsar fram till förståelse och aha- upplevelse med hjälp av frågor. Frågor som till exempel hur tänker du här eller vad gör du då. Eleverna arbetar med individuellt anpassade läroböcker och de använder läromedel och andra undervisningsmaterial på ett självklart och förtroget sätt. Skolan har klara rutiner för att identifiera elevers rätt till särskilt stöd. Utgångspunkten är förskoleklassen där elevernas kunskaps- och sociala utveckling uppmärksammas och följs upp. Åtgärder sker först inom arbetslaget och om inte de åtgärderna är tillräckliga kontaktas speciallärare, elevhälsan eller specialpedagogteamet. Lärarna är tydliga med att när ett åtgärdsprogram utarbetas så dokumenteras det, följs upp och sedan utvärderas det tillsammans med föräldrarna till eleven. Dock framkommer vid samtal med lärarna att åtgärdsprogram inte skrivs för alla elever som behöver särskilda stödinsatser. Skolan har modersmålsundervisning på tio språk och 104 elever av de 109 berättigade deltar. Undervisningen är i huvudsak förlagd till de första lektionerna under skoldagen och blir därigenom en naturlig del av skoldagen för eleverna. Fem bosniska elever har studiehandledning på modersmålet. 6

108 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Rävebergsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 Skolan har en speciallärare som arbetar i alla arbetslag. Ibland är elever samlade i en grupp utanför den ordinarie undervisningsgruppen men oftast verkar specialläraren inom arbetslagen. Alla elever i årskurserna 1 3 läser svenska som andraspråk. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att det i grundskoleförordningen regleras vilka elever som skall erhålla svenska som andraspråk. Det finns en förberedelsegrupp i skolan med ansvarig lärare. De eleverna är inskrivna i klasserna och följer sina egna klassers undervisning så mycket som möjligt. Enligt rektorn betraktas eleverna som får detta stöd inte som en särskild undervisningsgruppgrupp. Lärarna samverkar med elever och deras föräldrar kring elevens lärande i utvecklingssamtal som hålls regelbundet. De dokumenteras och följs upp vid nästkommande möte. Eleverna utvärderar sitt lärande efter varje individuell måluppfyllelse tillsammans med lärarna och föräldrarna är med i processen via utvecklingssamtalen. Klasserna gör ofta studiebesök och utflykter till olika aktiviteter i Göteborg. Upplevelserna används i undervisningen och bearbetas av eleverna på olika sätt i tal och skrift. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Rävebergsskolans pedagogiska verksamhet och undervisning på ett utmärkt sätt följer de nationella styrdokumentens strävans och kunskapsmål. Skolan skall dock utarbeta åtgärdsprogram till alla elever i behov av särskilda stödåtgärder. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rävebergsskolans rektor har varit rektor i skolan i 13 år och är väl förtrogen med verksamheten. Rektorn har även tjänstgjort på skolan sedan Rävebergsskolan startade 1982 men då som föreståndare för förskolan och fritidshemmen. Förutom sin pedagogiska erfarenhet har rektorn genomgått den statliga rektorsutbildningen. Eleverna, liksom föräldrarna, vet väl vem som är rektor i skolan och de uppger att de har stort förtroende för henne. Rektorn finns ofta med i verksamheterna. Rektorn i Rävebergsskolan har ett pedagogiskt, personalledande och administrativt ledningsansvar. Rektorn åtnjuter stort förtroende bland personalen och de uppger att det är positivt att de inom arbetslagen själva får ta stort ansvar. Rektorn har en utvecklingsgrupp bestående av representanter från varje arbetslag och specialläraren. De träffas varje vecka och diskuterar utveckling bland 7

109 Rävebergsskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET annat utifrån enkäter och resultat. Under detta läsår arbetar gruppen med att hitta former för att utveckla samverkan med föräldrar men även att utöka samarbetsformer med personalen i Nya Lövgärdesskolan. Arbetslagen är väl medvetna om skolans mål och är delaktiga i beslut. Personalen deltar i kartläggningen av olika behov av kompetensutveckling. De är också aktiva i processen med skolans kvalitetsredovisning och i utarbetandet av skolans lokala arbetsplan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn är förtrogen med verksamheten och tar ett övergripande ansvar över skolutvecklingen i Rävebergsskolan. Personalen samverkar och är delaktiga i kvalitetsarbete och beslut. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Rävebergsskolan har alla elever tillgång till utbildning och omsorg. Skolan är öppen för alla elever och har möjligheter att ta emot rörelsehindrade elever. Skolan erbjuder elevens val och organiserar det på ett sådant sätt att eleverna möts utanför sina arbetslag i intressegrupper efter de ämnen de själva valt. Urvalet är allsidigt och lokalerna ger möjligheter till varierande aktiviteter. Det är 109 elever som är berättigade till modersmålsundervisning och 104 som deltar. Även elever i förskoleklassen erbjuds modersmålsundervisning. Eleverna analyseras i sin språkutveckling kontinuerligt under skoltiden i Rävebergsskolan med hjälp av tester och diagnoser. Skolan anpassar verksamheten utifrån de behov eleverna har. Det finns tydlig och uppdaterad information på skolans webbplats men skolan ger också föräldrar löpande information i form av veckobrev eller liknande. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i Rävebergsskolan får en undervisning som utgår ifrån eleverna och deras behov i överensstämmelse med styrdokumenten. 8

110 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Rävebergsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Rävebergsskolan finns 19 lärare med pedagogisk utbildning varav tre är män. Många av lärarna har varit på skolan under lång tid. Inom arbetslagen är den pedagogiska kompetensen och ålder på personalen fördelad så lika som möjligt. Lärarna i arbetslagen ser varandras styrkor samtidigt som de ser fördelen med skolans småskalighet. Eleverna och föräldrarna säger i intervjuer att de är mycket nöjda med skolan och Balansen visar också högre index av nöjdhet vid jämförelse med skolor i Göteborg. Ett kompetensutvecklingsområde som diskuteras är samverkan med Nya Lövgärdesskolan i bland annat elevernas kunskapsutveckling och uppföljning av de nationella proven. Skolans lokaler är ändamålsenliga och det finns salar för idrott och hälsa, slöjd, fritt skapande och bibliotek. Grupprum och klassrum bidrar också till trivsel och elevernas lust att lära. Lokalerna är välskötta och många och möjliggör därigenom flexibla gruppsammansättningar. Eleverna använder datorer som finns i klassrummen och eleverna har personliga adresser till Kunskapsnätet, Göteborgs kommuns pedagogiska portal. Läroböcker och läromedel finns för elevernas individuella behov och är anpassade efter kursplanemålen och eleverna har tillgång till övrig materiel utan kostnader. Skolan har ingen gemensam matsal utan eleverna äter tillsammans med personal i klassrummen. Då finns ansvarsbarn som hjälper till med dukning och atmosfären vid måltiderna är varm och trivsam. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Rävebergsskolan har goda förutsättningar för att utbildningen skall kunna genomföras så att eleverna kan nå de nationella målen Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Rävebergsskolan övergripande är av mycket god kvalitet. Eleverna utvecklar demokratiska värderingar och visar att de tar ansvar för sitt lärande och för den gemensamma miljön. De är trygga i skolan och känner glädje och stolthet över sitt lärande. Lärarna har eleverna i centrum för sin planering och arbetar i väl fungerande arbetslag. Lärarna har pedagogiskt utbildning och är aktiva i sin och skolans behov av kompetensutveckling. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och lägger ett helhetsperspektiv på den pedagogiska utvecklingen. Föräldrar är med som samtalspartners i brukar- 9

111 Rävebergsskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET råd samt blir informerade via möten, skriftlig information eller genom skolans webbplats. Det finns dock sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Marie Karlsson Anna Wide 10

112 Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 Utbildningsinspektion i Tretjärnsskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

113 Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 SKOLVERKET Tretjärnsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 110 Förskoleklass 41 Grundskola 239 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5. Fritidshemmen inryms i skolans lokaler. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fyra arbetslag. Ett av arbetslagen består av förskoleklass och årskurs 1, två lag av årskurserna 2 5 samt ett lag av Montessoriinspirerad undervisning som omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5. Det finns en förberedelseklass i årskurserna 4 5. I samtliga arbetslag finns bred kompetens och flera lärare behärskar något av elevernas modersmål. I fritidshemmen finns två avdelningar för barn från förskoleklass och årskurs 1, två avdelningar för barn från årskurserna 2 5 samt en avdelning i lag Montessori. Av skolans 239 grundskolelever är 80 procent berättigade till modersmålsundervisning som hålls på 20 olika språk. Flertalet elever bor i närområdet som består av höghus med hyresrätt. Skolans huvudbyggnad återinvigdes för två år sedan. Där finns klassrum, grupprum, fritidshem, bibliotek, expeditioner, arbetsrum och personalrum. Idrottssalen finns på gaveln med separata ingångar utifrån. I en angränsande byggnad finns matsal, kök, skolsköterskemottagning, musikrum samt ett rastrum. Montessoriundervisningen bedrivs i två separata byggnader. I den ena finns förskoleklass och årskurs 1 samt fritidshem och i den andra finns årskurserna 2 5 indelade i två grupper där årskurserna 2 3 är den ena och årskurserna 4 5 den andra. Skolgården omges av skog och grönområde och där finns lekutrustning och en fotbollsplan. Elever som fortsätter i den kommunala skolorganisationen hänvisas från och med årskurs 6 till Nya Lövgärdesskolan. I en separat byggnad i Tretjärnsskolan inryms den stadsdelsgemensamma introduktionsverksamheten Välkomsten, en verksamhet för mottagande i skolan av till Sverige nyanlända elever och deras familjer Genomförandet av inspektionen i Tretjärnsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Tretjärnsskolan har bestått av undervisningsrådet Bosse Jersenius samt experten Marie Karlsson. Besök i Tretjärnsskolan inleddes den 27 januari och avslutades den 28 januari

114 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared genomfördes intervjuer med rektorn, lärare och annan pedagogisk personal, elever samt företrädare för föräldrar. Lektioner i tjugo olika grupper besöktes. Under besöket fördes också samtal med elever och personal vid raster och under luncherna. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Tretjärnsskolan visar eleverna respekt och hänsyn och inspektörerna möts av stolta elever som förevisar sin skola. Eleverna tycker det är roligt att gå i skolan för de får lära sig mycket och lärarna är snälla. Elevernas och personalens förhållningssätt genomsyras av omtanke och hänsyn. I skolan finns tre regler som illustreras i trafikljussignaler där tanken är att de skall mana till eftertanke innan man pratar. På en av väggarna i biblioteket finns en stor anslagstavla där eleverna sätter upp skriftliga meddelanden med goda tankar om varandra som de vill förmedla anonymt eller med namn. Väggen är full av glada teckningar och positiva notiser. 3

115 Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 SKOLVERKET Skolan har elevkompisar enligt Friends. Det är en modell där elever utbildas till att hjälpa till med att få samhörighet, trygghet och trivsel i sin skola. De träffas regelbundet tillsammans med anti-mobbningsteamet där också kuratorn ingår. Eleverna uppger att det inte är mycket mobbning på skolan men när det inträffar så uppmärksammas det med en gång. Antimobbningsteamet har kända rutiner som gör att såväl elever som personal kan vända sig dit. De flesta klasserna i Tretjärnsskolan har klassråd inlagt på schemat och eleverna har elevråd med representanter från alla grupperna, en gång per månad tillsammans med en eller två av lärarna. Eleverna visar att de värnar om miljön. Skolgården liksom lokaler och korridorer hålls rena och snygga. Eleverna iordningställer och plockar på ett självklart sätt upp efter sig. Lärare och annan pedagogisk personal har reflexvästar på sig när de vaktar på raster. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av Tretjärnsskolans arbete med normer och värden visar elever som är trygga i sin miljö och som har förståelse och respekt för varandra och för människors olikheter. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Tretjärnsskolan samarbetar förskoleklassen, skolan och fritidshemmen kring elevernas språkutveckling. Eleverna har individuella utvecklingsplaner (IUP) och blir därigenom tydligt införstådda med målstyrd undervisning. Skolverkets diagnosmaterial för åren före årskurs 6 används i årskurs 2. Eleverna arbetar självständigt men också i grupp. Många elever har insikter i sitt lärande. Till exempel får de själva avgöra om de vill arbeta enskilt, i par eller i grupp. De kan också välja att arbeta avskilt eller vara kvar i klassrummet. Eleverna får också lära sig olika metoder samt att använda läromedel och andra undervisningsmaterial. Därefter väljer de själva hur eller vilket sätt de skall lära sig på. Skolan använder de nationella ämnesproven i årskurs 5 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. De nationella ämnesproven 2004 visar att av 26 elever som gjorde proven nådde 60 procent målen i svenska, 65 procent i engelska och i matematik 68 procent. Skolan analyserar inte resultaten från de nationella proven eller följer upp elevernas kunskapsutveckling med motiveringen att eleverna lämnar skolan efter årskurs 5. Därmed finns det risk att information och slutsatser varken kommer den egna eller den mottagande skolan tillgodo 4

116 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Tretjärnsskolan arbete med elevernas kunskapsutveckling är godtagbart. Dock bör elevernas kunskapsutveckling analyseras och följas upp i förhållande till kursplanernas kunskapsmål. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Tretjärnsskolan samverkar med eleverna genom klassråd och elevråd. Elevrådet sammanträder regelbundet och behandlar frågor som eleverna väcker och diskuterar i klassråden. Eleverna uppger att de har inflytande över det egna lärandet. Bland annat har de en planeringsbok där de tillsammans med sin lärare planerar veckans arbete. I utvecklingssamtalen sätter läraren tillsammans med eleven och dennes föräldrar upp de kunskaps och strävansmål som eleven kommer att arbeta mot. För att skapa god stämning på skolan används systemet med elevkompisar, se avsnitt 1, efter modell Friends. Men eleverna har också gruppsamtal, kompissamtal. De bygger på en fortbildning som all personal haft i konflikthantering, Non Violent Communication (NVC) och handleds bland annat av antimobbningsteamet på skolan. Som ett led i att skapa trygghet har skolan valt att ha likadan inredning och möblering av alla klassrummen. Tanken är att eleverna skall känna igen sig överallt och det är enbart färgerna i interiören som varierar. Det finns en skolvärdinna som är tillgänglig under skoldagen och vid raster. Hon är väl känd av eleverna och de har stort förtroende för henne. Tretjärnsskolans handlingsplan mot kränkande behandling omfattar ett flertal dokument som är svåröverskådliga och saknar elevperspektiv. Det finns en antimobbningsgrupp som eleverna kan vända sig direkt till vid behov. Skolan kontaktar hemmen så fort mobbning upptäcks. Skolan samverkar med föräldrarna i ett föräldraråd. Uppslutningen bland föräldrarna var inte så stor som skolan önskade. Därför infördes i höstas försök med två representanter från varje stor språkgrupp i stället för representanter från varje klass. Föräldrarna ges också möjlighet till samverkan via föräldramöten samt vid upprättande av åtgärdsprogram. Eleverna har tillgång till skolhälsovård med skolsköterska, kurator och skolpsykolog. För att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter använder skolan bland annat det närliggande naturområdet Vättlefjäll. 5

117 Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med delaktighet och samverkan är av god kvalitet. Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling ger bra resultat. Dock bör elevperspektivet i skolans handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling lyftas fram. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Tretjärnsskolan har en lokal arbetsplan som är utarbetad av utvecklingsgruppen och förankrad bland personalen. Den är indelad i fyra avsnitt som visar vad eleverna behöver kunna för att tillgodogöra sig målen, enligt 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Eleverna och lärarna är organiserade i fyra arbetslag som sinsemellan har stora olikheter. I en del arbetslag arbetar eleverna i åldershomogena grupper medan andra har samverkan i heterogena grupper. Lärarna uppger att samarbete mellan arbetslagen sällan förekommer. Under besöken upplever inspektörerna arbetsro på lektionerna och ett positivt och hjälpande klimat eleverna emellan. Fritidspersonalen liksom fritidshemmens lokaler integreras under skoldagen och därigenom kan klasserna delas in i smågrupper. Lärarna upplever denna flexibilitet som en möjlighet att bättre tillgodose elevernas olika behov av stöd. Skolan arbetar förebyggande och har rutiner för att identifiera och sätta in åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. Eleverna erbjuds läxhjälp på eftermiddagstid under två dagar per vecka. Eleverna har individuella utvecklingsplaner, IUP, sedan några år tillbaka. Föräldrarna är delaktiga i de åtgärdsprogram som skolan gör och de följs upp och utvärderas. Men enligt rektorn och lärarna utarbetas inte åtgärdsprogram till alla elever som behöver särskilda stödinsatser. 192 av eleverna har ett annat modersmål än svenska och 154 deltar i modersmålsundervisning på 20 olika språk. Skolan har modersmålsundervisningen förlagd till morgnarna. Detta innebär att eleverna upplever modersmålsundervisning som en del av skoldagen samt att lärarna i de olika verksamheterna får möjlighet att förverkliga skolans utvecklingsområde att utöka samarbetet med modersmålslärarna. Det finns elever som har studiehandling på modersmålet. Inspektörerna bedömer att skolan bör föra en diskussion om huruvida alla elever som behöver studiehandledning på modersmålet verkligen får det. Skolan tar till vara olika kulturer i undervisningen. Föräldrarna ses som resurser. Hälften av skolans personal har invandrarbakgrund. Andra länders högtider och 6

118 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 traditioner uppmärksammas till viss del. Ett temaarbete handlar om att göra en tidning om kulturer och traditioner. Eleverna lär också om matkulturer från andra länder och tillagar maträtter. I undervisningen används sagor och berättelser från olika länder. I alla klassrum finns bokställ med litteratur på olika språk, ofta samma bok i olika översättningar. Skolans bibliotek står öppet för eleverna hela dagen. I korridoren finns ett vitrinskåp där olika föremål ställs ut. Där hänger också en världskarta och i anslutning till den finns flera klockor som visar tiden från olika platser i världen. Den pedagogiska personalen följer upp och bedömer elevernas utveckling på olika sätt bland annat genom utvärderingar och diagnosmaterial. Uppföljningen dokumenteras, sedan några år, tillsammans med elevens planeringar i IUP eller i en portfolio. Det är en mapp där eleverna från förskoleklass sparat utvärderingar och material som de är särskilt stolta över och tanken är att den skall fyllas på och följa elevens hela skolgång. Bedömningen ligger sedan till grund i utvecklingssamtalen där läraren också delger elevens uppträdande och resultat. Elev och lärare gör tillsammans en utvärdering som får ligga till grund för de nya mål eleven sätter upp och som dokumenteras. Utvecklingssamtalen hålls vid behov på elevernas modersmål. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet präglas av ett helhetsperspektiv som väl överensstämmer med vad som anges i de nationella styrdokumenten. Elevernas mångkulturella erfarenheter och kunskaper används i undervisningen. Dock skall åtgärdsprogram utarbetas för alla elever som är i behov av särskilt stöd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelsnämnden Gunnared styrs av en stadsdelsnämnd (SDN) som fattar beslut om bland annat verksamhetsområdet barnomsorg och skola. För att verkställa de beslut som SDN fattat finns det en stadsdelsförvaltning, vars chef benämns stadsdelschef. I stadsdelsförvaltningen finns en verksamhetschef för förskola och skola. Tretjärnskolans rektor har varit rektor i skolan i drygt tre år och tar ett övergripande ansvar för pedagogisk utveckling, personalledning och den administrativa utvecklingen. Rektorn har viss administrativ hjälp. Rektorn har pedagogisk utbildning och erfarenheter av skolledning. Eleverna är väl medvetna om vem som är deras rektor och de har förtroende för henne. 7

119 Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 SKOLVERKET En stor del av personalen har tillit till rektorn. Lärarna uppger att rektorn är förtrogen med verksamheten även om de önskar att hon skall vara mer synlig. Men de visar förståelse eftersom skolan nyligen har genomgått en omfattande ombyggnad. Personalen i skolan uppger att det är positivt med det ansvar som delegerats till arbetslagen. Det finns en pedagogisk utvecklingsgrupp som initierats av rektorn. Där ingår förutom rektorn, en utvecklingsledare, en specialpedagog samt lärare. Rektorns information till personalen sker genom möten med lagledarna som också fungerar som bollplank. Efter ombyggnadstiden kartlades förbättringsområden och nu arbetar skolan med introduktionsarbete för nyanställda, gemensam värdegrund samt en utveckling av ledarskapet. Skolan har en personalinformationspärm som delas ut till alla anställda. Kvalitetsarbete pågår kontinuerligt och skolans kvalitetsredovisning är ett aktivt och synliggjort dokument på skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn är förtrogen med verksamheten i Tretjärnsskolan samt att styrning, ledning och kvalitetsarbete fungerar på ett bra sätt. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Tretjärnsskolan är öppen för alla elever och har möjligheter att ta emot rörelsehindrade elever. Skolan erbjuder skolbarnsomsorg till och med årskurs 5. Eleverna får välja bland en handfull olika aktiviteter inom ämnet elevens val. Vid inspektionstillfället organiserar respektive arbetslag elevens val men rektorn anser att det bör förändras till att vara gemensamt för hela skolan inför nästa läsår. Rektorn uppger att de flesta pedagogerna har 5 högskolepoäng i svenska som andraspråk. I skolan råder dock en osäkerhet om vilken av kursplanerna svenska eller svenska som andraspråk eleverna undervisas utifrån. Därför bör en utredning ske om efter vilken kursplan respektive elev skall undervisas i. Skolan har en webbplats som hålls aktuell. Hemmen får också information genom veckoblad eller kontaktböcker. Böckerna tar eleverna hem till föräldrarna 8

120 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 för signering och/eller att kommenteras. Rektorn uppger att allmän information som skickas hem brukar översättas till de större språken. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till omsorg och utbildning för eleverna i Tretjärnsskolan generellt är god. Skolan bör dock utreda vilka elever som skall undervisas i svenska respektive svenska som andraspråk. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Tretjärnsskolan finns 30 lärare och annan pedagogisk personal med utbildning för den undervisning de bedriver. Det finns åtta manliga lärare och de flesta av dem arbetar inom fritidshemmen. Fritidshemmen har nära samarbete med skolan under skoldagen och på eftermiddagarna har de aktiviteter inom idrott, musik, hemkunskap. Det finns mycket utrymme för fri lek men också för att måla, spela spel, snickra, sy eller sitta vid datorn. Varje arbetslag skall representeras av bred kompetens och består därför av lärare med olika behörigheter. En av skolans specialpedagoger är också verksam som utvecklingsledare. Dock finns tankar om att den pedagogiska kompetens som finns inom respektive arbetslag bör komma hela skolan till godo bland annat genom att öka samverkan mellan arbetslagen. Skolans lokaler är ljusa och fräscha med en planlösning som ger flexibla lösningar av undervisningsgrupper. Klassrummen är utrustade med bänkar, bord i olika storlekar, soffor och matchande gardiner. I klassrummen finns också kartor, atlaser och bokställ. Datorerna i klassrummen och grupprummen är uppkopplade mot Internet och därigenom har eleverna tillgång till Göteborgs kommuns pedagogiska portal, Kunskapsnätet. Skolbiblioteket är öppet och centralt placerat med stor tillgång av litteratur i en inbjudande miljö. Eleverna använder biblioteket spontant men också schemalagt i grupper. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Tretjärnsskolan har goda förutsättningar för att utbildningen skall kunna genomföras så att eleverna kan nå de nationella målen. 9

121 Tretjärnsskolan i stadsdelen Gunnared Dnr : 1600 SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Tretjärnsskolan sammantaget är av mycket god kvalitet. Eleverna upplever trygghet i sin miljö och visar glädje i lärandet. De utvecklar grundläggande värderingar om förståelse och respekt för varandra och för människors olikheter. Personalen har bred kompetens och har insikter i skolans arbete med kvalitetsutveckling. Skolans ledning och styrning fungerar bra. Föräldrar hålls informerade om verksamheterna och utveckling pågår med att få större föräldrasamverkan. Lokalerna och övrig material ger arbetsglädje och skapar möjligheter till arbetsro. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - analys och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kursplanernas kunskapsmål, - skolans handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling samt - utredning av vilka elever som skall undervisas i svenska respektive svenska som andraspråk. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Marie Karlsson Bosse Jersenius 10

122 Trädgårdsgärdesskolan i stadsdelen Gunnared Utbildningsinspektion i Trädgårdsgärdesskolan, grundskola F 3 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

123 Trädgårdsgärdesskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Trädgårdsgärdesskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 56 Förskoleklass 19 Grundskola 52 Särskola 1 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass samt årskurserna 1 3. I skolans lokaler bedrivs också fritidshemsverksamhet. I anslutning till skolan ligger en förskola. Rektorn för skolan är också enhetschef för förskolan. De flesta eleverna på Trädgårdsgärdesskolan har tidigare gått i denna förskola. I förskolans lokaler är också ett eftermiddagshem för elever i behov av särskilt stöd placerat. Skolans lärare och elever arbetar i arbetslag. Förskoleklassen och årskurs 1 utgör ett arbetslag och årskurserna 2 3 ytterligare ett. Av skolans elever är 76 procent berättigade till modersmålsundervisning. Hela området, Trädgårdsgärdet, byggdes Området är omringat av naturområde bestående av skog och berg. Att flytta till Trädgårdsgärdet anses i Gunnared vara ett steg uppåt i boendekarriären. De omkringliggande bostäderna är huvudsakligen bostadsrätter eller villor. På skolgården finns ett litet skogsområde med hinderbana, en bäck rinner över gården. Det finns rika möjligheter för lek och rörelse. Maten lagas på annat håll i stadsdelen. På skolan finns ingen matsal utan eleverna äter i sina ordinarie lokaler. Idrottshall finns inte på skolan. Eleverna går till den närbelägna Gunnaredsskolan och Rannebergens Centrumskola för att ha idrottslektioner där. Genomförandet av inspektionen i Trädgårdsgärdesskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Trädgårdsgärdesskolan har bestått av undervisningsråden Bosse Jersenius och Anna Wide. Besök i Trädgårdsgärdesskolan genomfördes den 22 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. 2

124 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Trädgårdsgärdesskolan i stadsdelen Gunnared Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Trädgårdsgärdesskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Trädgårdsgärdesskolan genomfördes intervjuer med elever, lärare och annan pedagogisk personal, föräldrar samt rektorn. Lektioner i förskoleklass samt i årskurserna 1 3 besöktes. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Trädgårdsgärdesskolan kan eleverna använda sig av formella demokratiska organ såsom elevråd. De tycker att elevrådet har en viktig uppgift och de elever som är representanter i elevrådet är stolta över detta. Klassråd finns i samtliga klasser. Enligt lärarna tycker eleverna att det är viktigt att kunna uttrycka sina åsikter och att kunna lyssna på vad andra tycker. Skolan genomsyras av ett miljöperspektiv. Eleverna tar efter ålder och mognad ansvar för såväl yttre som inre miljö. De tar också del av ansvaret för arbetet och stämningen på skolan. De äldre eleverna är faddrar för de yngre. Eleverna är nöjda med faddersystemet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Trädgårdsgärdesskolan utvecklar normer och värden som ligger väl i linje med de nationella målen. 3

125 Trädgårdsgärdesskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Trädgårdsgärdesskolan används Skolverkets diagnostiska material för årskurserna före årskurs 6 samt, i en grupp, diagnosmaterialet Alla kan räkna för att kontrollera elevernas kunskapsutveckling i ämnet matematik. När det gäller ämnet svenska uppger lärarna att de genom att ofta lyssna på elevernas läsning, genom samtal samt genom att analysera skrivutvecklingen i portfolio och dagbok följer elevernas kunskapsutveckling i detta ämne. Något sätt för att systematiskt följa och analysera kunskapsutvecklingen i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i 1994 års läroplan för det offentliga skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) redovisas inte. Eleverna vid Trädgårdsgärdesskolan har tidigare fortsatt sin skolgång vid Vättleskolan. Kommunikation mellan dessa två skolor angående hur eleverna från Trädgårdsgärdesskolan klarar målen senare i skolåren finns inte. Varken lärare eller rektorn kan vid intervjutillfällen säga något om hur eleverna klarar målen i årskurs 5 eller hur elevernas betyg ser ut då de lämnar grundskolan. Skolan kan därför inte använda den möjlighet till avstämning och analys av resultaten av det pedagogiska arbetssättet under de första skolåren som läroplanens och kursplanernas mål erbjuder. Eftersom Vättleskolan i framtiden skall vara en skola för elever i årskurserna 6 9 och Trädgårdsgärdesskolan en skola för elever till och med årskurs 3 kommer eleverna från Trädgårdsgärdesskolan byta skola två gånger om de blir kvar i den kommunala skolan under sin grundskoletid. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att analysen av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska och matematik i relation till kunskapsmålen bör utvecklas. Dialogen med de skolor som tar emot skolans elever efter årskurs 3 avseende hur eleverna klarar att nå de nationella kunskapsmålen i årskurs 5 och 9 behöver utvecklas. Annars riskerar ansvaret för de resultat eleverna uppnår när de lämnar den obligatoriska grundskolan bli en angelägenhet bara för den skola de sist gick i och inte för samtliga skolor eleverna undervisats i. 4

126 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Trädgårdsgärdesskolan i stadsdelen Gunnared 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Trädgårdsgärdesskolan samverkar med eleverna genom klassråd och elevråd. En av fritidspedagogerna deltar i elevrådsarbetet. Han har lagt mycket arbete på att hjälpa eleverna att strukturera arbetet och på att få eleverna att inse att det är ett viktigt hedersuppdrag att vara elevrådsrepresentant. Inspektörerna kan vid intervju konstatera att elevrådsrepresentanterna är stolta över sitt deltagande i arbetet. De betonar att de har ett stort ansvar för att föra fram sina klasskamraters åsikter. Elevrådets inflytande gäller främst fysiska företeelser såsom mat, toaletter och skolgård. Enligt eleverna har maten blivit bättre sedan de diskuterat den på ett elevrådsmöte då rektorn var närvarande. Eleverna uppmanades att lämna sina synpunkter till husmor. Skolgården skall rustas upp och eleverna har fått ge förslag på vad som skall göras. Det finns nu ett färdigt förslag på hur skolgården skall se ut. Någon återkoppling till eleverna om vad som hände med deras förslag - hur mycket som kommit med, vad som inte är med samt motiveringar - har dock inte skett. Eleverna är osäkra på om deras synpunkter har tagits till vara. För samverkan med föräldrarna finns ett husråd som träffas två gånger per termin. Där deltar förutom rektorn två föräldrarepresentanter från varje klass och från varje avdelning på förskolan. Där diskuteras till exempel budget, skolgård, mat och verksamhetens innehåll. På skolan finns ett mobbningsteam som eleverna känner till och har förtroende för. De uppger dock att det inte förekommer mycket mobbning innevarande läsår. Personalen uppger att de i perioder då situationen varit oroligare på skolan prioriterat arbetet med konflikthantering högt och arbetat intensivt tillsammans med föräldrar och elever för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön på skolan. Det finns en handlingsplan mot kränkande behandling. Denna plan bör dock utvidgas så att även kränkande behandling av vuxen gentemot elev och elev gentemot vuxen behandlas. Som tidigare nämnts i denna rapport finns på skolan ett faddersystem. Detta system har, enligt lärare, delvis utvecklats av eleverna själva, med stöd av de vuxna på skolan. Fadderverksamheten är nu ett naturligt inslag i skolarbetet. Arbetet organiseras ibland i tvärgrupper över åldrarna vilket underlättar ett ansvarstagande för varandra eftersom eleverna känner varandra väl. Vid intervjutillfället beskriver eleverna hur de äldre eleverna stoppar bråk på gården om 5

127 Trädgårdsgärdesskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET deras fadderbarn är inblandat. Det är inte besvärligt alls, vi lär de mindre barnen vad som är rätt och vad som är fel säger en av de äldre pojkarna. Större delen av personalen har gått igenom en utbildning i Lions Quest. Denna utbildning skall ge personalen ett redskap för att arbeta med relationsfrågor i förebyggande syfte i klasserna. Arbetet med Lions Quest bedrivs i samtliga klasser och är uppskattat av eleverna. Elevernas känner inte till att det finns några gemensamma mål för skolan i Sverige utan tror att fröken och rektorn bestämmer vad de skall lära sig. Deras inflytande över det egna lärandet är, enligt lärarna, begränsat. De uppger också att det inflytande eleverna har inte är tillräckligt synligt. Därför förstår inte eleverna att de delvis är med och tar ansvar själva för sitt arbete. Lärarna söker successivt utveckla elevernas ansvarstagande för sitt lärande genom att ge eleverna tillfälle till reflektion och fortsatt planering. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Elever och föräldrar har förberett samtalen dels genom att fundera igenom frågor de fått hem, dels genom att eleverna tillsammans med lärare reflekterat kring sin portfolio. Eleverna uppskattar samtalen men anser att de går ut på att fröken talar om hur det går i skolan och vad de behöver träna mer på. Eleverna ser inte något eget aktivt ansvarstagande för det egna lärandet. En stor del av skolans elever har utländsk bakgrund något som såväl lärare som elever uttrycker sig positivt om. Lärarna betonar att den samlade erfarenheten och kunskapen på skolan tack vare det mångkulturella inslaget är större än på många andra skolor. Det hälsofrämjande arbetet på skolan har främst inriktats på att höja elevernas medvetenhet om mat. Ambitionen är dock att öka tiden för utevistelse och därmed också se till att eleverna rör sig mer. Eleverna har tillgång till skolhälsovård en dag per vecka. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med elevråd och klassråd är av god kvalitet. Elevernas inflytande över och ansvarstagande för sitt lärande bör stärkas och tydliggöras. Elevernas medvetenhet om målen för utbildningen behöver stärkas. Handlingsplanen mot kränkande behandling bör utvecklas så att kränkande behandling av vuxen gentemot elev och elev gentemot vuxen behandlas. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. 6

128 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Trädgårdsgärdesskolan i stadsdelen Gunnared Trädgårdsgärdesskolan har en arbetsplan för åren Denna är gemensam för skola, förskola, förskoleklass samt fritidshem. I denna anges som gemensamma arbetsmål: Alla barn skall ha en individuell utvecklingsplan Arbeta vidare med portfolioarbetet Följa upp natur och miljöarbete Fortsätta värdegrundsarbetet Enligt lärarna är arbetet med portfolio nyss påbörjat. Detta arbete är kopplat till den individuella utvecklingsplanen som skall bli ett redskap för att individualisera undervisningen. Eleverna arbetar med olika material utifrån sina individuella förutsättningar. Tanken är att kunskapsutvecklingen hos varje elev skall synliggöras genom ett noggrant arbete med utvärderingar. I klassrummen ser inspektörerna resultat av elevernas arbete tydligt exponerade på väggar och eleverna är glada och stolta över sitt arbete. Eleverna i en klass visar en bok de producerat som i ord och bild, ur många olika aspekter, presenterar dem själva. Lärarna på Trädgårdsgärdesskolan uppger att samarbetet med de lärare i stadsdelen som arbetar med eleverna högre upp i åldrarna är dåligt utvecklat när det gäller kunskapsutvecklingen i skolans olika ämnen. Som en följd av detta anser de att det saknas ett 1 16 års perspektiv när det gäller arbetet med elevernas kunskapsutveckling. Dock har ett samarbete påbörjats när det gäller det pedagogiska arbetet med ämnet matematik från förskoleklass till och med årskurs 9. Trädgårdsgärdesskolan har valt att ha små klasser för att kunna möta de individuella behoven hos varje elev. Det finns en plan för hur skolan skall identifiera elever i behov av särskilt stöd, dock är lärarna tveksamma om alla elever i behov av särskilt stöd får det. Lärarna anser att valet av små klasser på bekostnad av ytterligare stödresurser är riktigt men tycker ändå att det är svårt att hinna ge varje elev det stöd han eller hon behöver. Skolan har inte haft tillgång till specialpedagog men kommer att använda sig av de tre i stadsdelen anställda specialpedagogerna för att tillföra den kompetensen till skolan. Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilt stöd. 40 av skolans elever har ett annat modersmål än svenska och 28 elever deltar i modersmålsundervisning på 15 olika språk. Denna undervisning är huvudsakligen förlagd till eftermiddagstid vilket har till följd att modersmålslärarna inte har möjlighet att delta i det ordinarie samarbetet mellan skolans lärare. Inte heller deltar modersmålslärarna i planeringsarbete eller elevvårdsarbete. Svenska som andraspråk läses inom klassens ram. Lärarna uppger att de anpassar undervisningen till de elever de har men att de inte fullt ut är säkra på vilken kursplan de olika eleverna studerar efter. Detta innebär att det är oklart vilka nationella mål eleven arbetar mot. Samtliga lärare har läst en kurs i svenska som andraspråk och medvetenheten är hög om att ständigt arbeta med språket i fokus. Tankar kring elevernas olika språkliga bakgrund påverkar också, enligt lärarna, valet av läromedel och arbetssätt. 7

129 Trädgårdsgärdesskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet har sin utgångspunkt i varje individs förutsättningar. Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilt stöd. Det är oklart om stöd ges till alla elever i behov av det. Skolan bör försäkra sig om att alla elever i behov av särskilt stöd får detta. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektorn för Trädgårdsgärdesskolan är också chef för den förskola och det eftermiddagshem som ligger i anslutning till skolan. Såväl personal som elever har stort förtroende för rektorn. Hon är förtrogen med verksamheten och finns som ett stöd för personalen när det behövs. På skolan finns en lärare som har en del av sin tjänst som utvecklingsledare för skolan. Hon arbetar främst med individuella utvecklingsplaner i samverkan med övriga skolor i delområdet, portfolio samt med att utveckla utomhuspedagogiken. Personalen anser att rektorn på grund av tidsbrist inte alltid är tillräckligt pedagogiskt drivande. Hon är dock mycket pedagogiskt intresserad och en del av sitt pedagogiska ledarskap bedriver hon genom utvecklingsledaren. Skolans kvalitetsredovisning bygger på stadsdelens riktlinjer. Kvalitetsredovisningen innehåller en redovisning av resultatet av skolans arbete mot de nationellt fastställda målen. Den innehåller också beskrivningar av hur måluppfyllelsen i framtiden skall ökas. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn är förtrogen med verksamheten och att styrning och kvalitetsarbete fungerar väl på Trädgårdsgärdesskolan. 8

130 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Trädgårdsgärdesskolan i stadsdelen Gunnared 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Skolan har en hemsida med information om verksamheten. Rektorn träffar också representanter för föräldrarna två gånger per termin. Övrig information till föräldrarna sköts via det informationssystem som varje lärare har inom klassens ram. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det ges tillfredsställande information om skolans verksamhet och att eleverna har god tillgång till utbildning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Trädgårdsgärdesskolan arbetar 9 lärare och annan pedagogisk personal. Personalen har adekvat utbildning för den verksamhet de bedriver. Skolans lokaler är ändamålsenliga och väl tilltagna. Det är enligt lärarna lätt att använda dem på ett flexibelt sätt. Kompetensutvecklingen är kopplad till de mål som anges i kvalitetsredovisningen. Dessutom har skolan satsat på att så många som möjligt skall få utbildning i svenska som andraspråk. Lärarna säger sig vara nöjda med den kompetensutveckling som erbjuds. Skolan har som tidigare nämnts i denna rapport inte haft tillgång till specialpedagogisk kompetens. Detta förhållande kommer dock ändras genom att stadsdelen centralt anställt tre specialpedagoger som kommer att arbeta med de skolor som har elever i årskurserna 1 5. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resurser ger förutsättningar för att eleverna vid skolan skall kunna nå de nationella målen. 9

131 Trädgårdsgärdesskolan i stadsdelen Gunnared SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Trädgårdsgärdesskolan övergripande är av god kvalitet. Eleverna är trygga i sin miljö och visar glädje och ansvarstagande på skolan. De utvecklar grundläggande demokratiska värderingar. Personalen har bred kompetens och arbetar på ett strukturerat sätt. Skolans ledning och styrning fungerar bra. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - analysen av elevernas kunskapsutveckling avseende andra ämnen än svenska och matematik i relation till de nationella kunskapsmålen, - dialog med de skolor som tar emot skolans elever efter årskurs 3 avseende hur eleverna klarar att nå de nationella kunskapsmålen i årskurs 5 och 9, - elevernas inflytande över och ansvarstagande för sitt lärande, - elevernas medvetenhet om målen för utbildningen, - kontroll av att alla elever i behov av särskilt stöd får det samt - handlingsplanen mot kränkande behandling bör kompletteras så att den även kommer att omfatta perspektivet vuxen - elev. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som behöver särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Anna Wide Bosse Jersenius 10

132 Vättleskolan i stadsdelen Gunnared Utbildningsinspektion i Vättleskolan grundskola 5 9 och särskola 6 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1