Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Kortedala

Transkript

1 Ins pektions rapport från S kolverket 2005:86 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Kortedala Delbes lut S tads dels rapport S kolrapporter

2 Beslut Göteborgs kommun GÖTEBORG (7) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut området Nordost Skolverket genomförde under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport kommer att presenteras någon gång efter årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser de fyra stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen i området Nordost och omfattar verksamhetsformerna förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och delar av den obligatoriska särskolan. Besök i stadsdelarna genomfördes under perioden 11 januari 2005 till 3 mars Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka stadsdelar, skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom de övergripande rapporterna om stadsdelarnas ansvarsområde för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg finns även rapporter om varje kommunal skola samt förskoleverksamheten inom respektive stadsdel. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 3 mars 2006 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Beslut (7) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i de fyra inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till god kvalitet. Förutsättningarna för att bedriva förskole- och skolverksamhet i övervägande delen av de berörda stadsdelarna skiljer sig från dem som gäller i många andra kommuner och skolor. En stor grupp av eleverna har inte haft hela sin uppväxt och skolgång i Sverige och har därför inte samma utbildningsbakgrund som de elever som går igenom hela den svenska grundskolan. Stadsdelarna har därigenom speciella förutsättningar när det gäller elevernas språkliga och kulturella bakgrund. Skolorna och stadsdelarna har överlag ett förhållningssätt till situationen som innebär att man tydligt utgår från elevernas behov och förutsättningar när verksamheten utformas. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarna och mellan skolor inom dessa stadsdelar. Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernas mål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tillämpa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörerna konstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och eleverna uppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger dock överlag inte i nivå med riksgenomsnittet, vilket till stora delar har sin förklaring i de speciella förutsättningar som beskrivs ovan. Förbättringsområden I de fyra stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna, vilka hänvisas till, finns mer detaljerat redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen, Pedagogisk verksamhet och undervisning - samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller fritidshem, - kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om betygssättningen, - barnens rätt till modersmålsstöd i förskoleverksamheten,

4 Beslut (7) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - personalens kunskaper om de författningar som gäller för skolan, - kvalitetsarbetet i förskoleverksamheten, Tillgång till omsorg och utbildning - kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning samt Resurser - analys och bedömning av tillgång och användandet av lärarkompetensen. I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Normer och värden - analysera verksamheten i de särskilda undervisningsgrupperna så att verksamheterna bidrar till att eleverna känner sig trygga (Solbackeskolan), - skolans arbete med värdegrunden (Bergums skola, Bredfjällsskolan, Eriksboskolan, Rannebergens rektorsområde och Gunnaredsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - utreda och analysera orsaken till det relativt stora bortfallet av deltagande elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9 samt kopplingen mellan de nationella ämnesproven och elevernas betyg (stadsdelen Gunnared), - öka måluppfyllelsen och därmed kunskapsresultaten (Hammarkullsskolan, Bergsgårdsskolan, Hjällboskolan och Nytorpsskolan, Eriksboskolan och Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde), Arbetsmiljö och delaktighet - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Fjällboskolan, Gamlestadsskolan, Gärdsmosseskolan och Utmarksskolan), - säkerheten vid elevernas skolväg från Backegårdsskolan till lektionerna vid Bergsjöskolan bör ses över liksom säkerheten och tryggheten på Bergsjöskolans skolgård (Backegårdsskolan och Bergsjöskolan), - säkerheten och tryggheten för eleverna på skolgården (Utbynässkolan), - elevernas arbetsmiljö för att forma en god miljö för utveckling och lärande (Lövåsskolan), - arbetet för att motverka våld, mobbning och kränkande behandling (skolorna i stadsdelen Lärjedalen, Nya Lövgärdesskolan och Utmarksskolan),

5 Pedagogisk verksamhet och undervisning Beslut (7) - skolans elevvårdsarbete gällande elever i behov av särskilt stöd (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Eriksboskolan, Röseredsskolan, Solbackeskolan och Utmarksskolan), - omsorgen om barn i behov av särskilt stöd under tiden i fritidshemmet (Hammarkullsskolan), - information till elever och föräldrar (Sandeklevsskolan, Backegårdsskolan och Solbackeskolan), - arbetet med åtgärdsprogram (resursskolorna i stadsdelen Lärjedalen och Internationella skolan Gårdsten årskurserna 1 3), - förbättring av arbetsron och studieklimatet på skolan (Gunnaredsskolan och Rannebergens rektorsområde), - arbetssätt och arbetsformer (Fjällboskolan, Bläseboskolan, Gamlestadsskolan och Utbynässkolan), - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot (stadsdelen Lärjedalen), - organisationen av undervisning i modersmål för att säkerställa elevens rätt till undervisning i ämnet (Nytorpsskolan), - lokala arbetsplanen (Bergsgårdsskolan, Hjällboskolan, Hammarkullsskolan och Röseredsskolan), Styrning, ledning och kvalitetsarbete - skolornas kvalitetsredovisning (Gärdsmosseskolan, Solbackeskolan och Sandeklevsskolan), - kvalitetsarbetet (Bergsjöskolan, Gunnaredsskolan, Rannebergens rektorsområde och Utmarksskolan), - klarläggande av rektorernas respektive ansvarsområden (Internationella skolan Gårdsten och Rannebergens rektorsområde), - tydliga rutiner för information om bestämmelserna om tystnadsplikt och anmälningsplikt (förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala), - analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet (resursskolorna i stadsdelen Lärjedalen och Introduktionsskolan i stadsdelen Bergsjön), - pedagogiska ledarskapet (stadsdelen Lärjedalen), - skolans rutiner avseende beslutsfattande om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp (Bergums skola), Tillgång till omsorg och utbildning - elevens val (Bergsgårdsskolan, Bredfjällsskolan och Sandeklevsskolan),

6 Beslut (7) - utredning av vilka elever som skall undervisas i svenska respektive svenska som andraspråk (stadsdelen Gunnared), - studiehandledning på elevernas modersmål (stadsdelen Gunnared), - se över lämpligheten i systemet med att elever utelåses från vissa lektioner (Eriksboskolan), Resurser - lokalernas utformning för att möjliggöra bättre lärmiljöer för eleverna (Bergsjöskolan), - lokalernas och utemiljöernas kvalitet på vissa förskolor avseende pedagogiska krav och säkerhet (förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala), - den inre skolmiljön för eleverna (stadsdelen Kortedala), - elevernas tillgång till fungerande datorer (Fjällboskolan och Gamlestadsskolan), - elevernas tillgång och åtkomlighet till skolans bibliotek (Bredfjällsskolan och Bläseboskolan) samt - kompetensutveckling (Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde och Röseredsskolan). Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolan saknar handlingsprogram mot kränkande behandling (Avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Ramsdalsskolan). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Gunnared, Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Solbackeskolan och Utmarksskolan). - Särskilt stöd ges inte till elever som har svårigheter i skolarbetet och som väntar på plats i de s.k. resursskolorna eller särskilda undervisningsgrupper (4 kap. 1 skollagen) (stadsdelen Lärjedalen). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Kvalitetsredovisning saknas vid skolorna eller uppfyller inte författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) (stadsdelarna Kortedala och Lärjedalen samt Bergsjöskolan). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas eller är inte formellt korrekta (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen, Bergsjöskolan och Solbackeskolan). - Ansvarsfördelningen mellan rektorerna (2 kap. 2 skollagen) (Bergsjöskolan).

7 Beslut (7) - Biträdande rektorn har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Internationella skolan Gårdsten). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Bergums skola, Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde och Utmarksskolan). - Beslut om anpassad studiegång saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen). - Fördelningen av elever på klasser i årskurserna 6-9 utifrån enskilda elevers inlärningsförmåga och behov av stöd (4 kap. 3 skollagen, 4 kap. 4 och 5 kap. 5 grundskoleförordningen) (Hammarkullsskolan). Tillgång till omsorg och utbildning - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till alla elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (stadsdelen Lärjedalen, Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Sandeklevsskolan och Vättleskolan). - Elevens val erbjuds inte till samtliga elever, ges inte i godtagbar form eller genomförs inte under lärares ledning (1 kap. 2 och 2 kap grundskoleförordningen, 2 kap. 7-8 särskoleförfordningen samt bilaga 3 till skollagen) (Backegårdsskolan, Bergsjöskolan, Björsaredsskolan/Gunnilseskolans rektorsområde, Gamlestadsskolan, Gunnaredsskolan, Gärdsmosseskolan, Hammarkullsskolan, Rannebergens rektorsområde, Solbackeskolan och Vättleskolan). - Eleverna får inte någon undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av femte skolåret (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen) (Gärdsmosseskolan och Internationella skolan Gårdsten). - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2 a kap. 7 skollagen) (stadsdelen Kortedala). - Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs som stöd till elever och inte i enlighet med kursplanen för ämnet (2 kap. 6 och 16 grundskoleförordningen) (Ramsdalsskolan). - Eleverna erbjuds inte den garanterade undervisningstiden (4 kap. 3 a och bilaga 3 skollagen) (Utmarksskolan). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef

8 Beslut (7) I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg Mats Löwing, Agneta Wennberg (stadsdelen Bergsjön), Bosse Jersenius (stadsdelen Gunnared), Liselotte Hakeberg (stadsdelen Kortedala) och Kjell Ahlgren (stadsdelen Lärjedalen) samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

9 Stadsdelen Kortedala Utbildningsinspektion i stadsdelen Kortedala, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser 1

10 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1 under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i delbeslutet som omfattar stadsdelarna i Nordost. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten i stadsdelarna. En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns i bilaga 1. Genomförandet av inspektionen i stadsdelen Kortedala, Göteborgs kommun Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Gerhard Ericsson, Liselotte Hakeberg, Patrik Nystedt samt experterna Gunilla Hellner Blixt, Leif Hagstrand, Karin Widlund och Jonas Österberg. Besöken i verksamheterna inleddes den 10 januari 2005 och avslutade 15 mars Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdelarna belägna i Nordost. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättrings- och kritikområden som sammanfattningsvis återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till 2

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, kan till sitt innehåll se något olika ut och de avser inte att ge en heltäckande bild eftersom inspektionen anpassats efter förhållandena i varje stadsdel och skola. En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgs kommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämnd som resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskilda eleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor under Högsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola. Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommer att förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningen men avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen. Även modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkomma i den sammanfattande kommunrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och föräldrar värderat verksamheterna. I stadsdelen Kortedala genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen, samtliga rektorer, lärare, övrig personal, elever och föräldrar. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört 65 organiserade intervjuer i Kortedala. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 och 10 personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 140) och elever (ca 140) samt föräldrar (ca 50). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt ca 90 lektioner. Inledande beskrivning av stadsdelen Kortedala I stadsdelen Kortedala bor cirka invånare. I Kortedala bor 85 procent av invånarna i lägenheter, oftast hyreshusområden, men mindre områden med villor och radhus finns också. Enligt den senaste statistiken från Göteborgs stadskansli hade år 2003 ca 30 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år i stadsdelen eftergymnasial utbildning. Andelen öppet arbetslösa var i oktober 2003 ca 6 procent och andelen familjer med socialbidrag var år 2002 ca 11 procent. Andelen utländska medborgare var år 2003 ca 10 procent och andelen svenska medborgare födda i utlandet var ca 9 procent. 3

12 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Andelen elever som är berättigade till modersmålsundervisning uppgår till 33 procent år Stadsdelen styrs av Kortedala stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnden består av 17 ledamöter, varav sex är ersättare, utsedda av kommunfullmäktige i proportion till resultatet i senaste kommunalvalet. Politikerna i nämnden beslutar om övergripande frågor för stadsdelen, t.ex. budget, mål och inriktning. Stadsdelsförvaltningen med anställda medarbetare ansvarar för den löpande verksamheten i stadsdelen och för att de beslut politikerna i stadsdelsnämnden fattar, blir genomförda. Förvaltningen bereder också underlag/förslag till politikerna i stadsdelsnämnden. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och leder förvaltningens arbete tillsammans med verksamhetscheferna, varav en ansvarar för förskola och grundskola. I stadsdelen finns de sju kommunala grundskolorna Fjällboskolan, Gamlestadsskolan, Lövåsskolan, Ramsdalsskolan, Talldungeskolan, Utbynässkolan och Utmarksskolan med sammanlagt ungefär elever. I stadsdelen finns också tre fristående grundskolor. Förskoleverksamheten är organiserad i fem förskoleenheter, innefattande 18 förskolor med 49 avdelningar samt 10 familjedaghem. Därutöver finns det fem enskilda förskolor, varav fyra drivs som föräldrakooperativ och en som stiftelse (kristen inriktning) samt en förskoleverksamhet för fyra och femåringar i Svenska Kyrkans regi. Förskolans och skolans verksamheter är organiserade i två pedagogiska områden, Kortedala norra och Kortedala södra, som leds av en verksamhetschef. Sex rektorer ansvarar för förskoleverksamheten. Stadsdelsnämnden har fastställt Kortedalas så kallade Barn- och ungdomsplan för förskola och grundskola. Verksamhets- och skolformer Antal elever och barn i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 985 Skolbarnsomsorg 510 Förskoleklass 206 Grundskola Särskola 58 4

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Det sammantagna intrycket från intervjuer, dokumentation och förskolebesök är att förskoleverksamheten i Kortedala ger barnen goda möjligheter att utveckla demokratiska värden samt tillfällen att utveckla självständighet och ansvarstagande samt inflytande. Barnens trygghet och delaktighet lyfts fram på ett tydligt sätt i förskolornas måldokument/målstyrningsarbete. Intrycket är att barnen trivs och känner sig trygga och att deras samspel fungerar på ett positivt sätt. Barnens möjligheter att ta del i och utveckla sin känsla och respekt för andra kulturers traditioner, villkor och värderingar framgår dock inte på ett tydligt sätt i förskolornas dokumentation och under verksamhetsbesöken. Intervjuade föräldrar ger uttryck för att deras barn trivs och blir väl bemötta. De känner sig trygga när barnen är på förskolan och känner stort förtroende för personalens professionalitet, men uttalar också en oro för pedagogernas förutsättningar att genomföra sitt uppdrag på grund av stora barngrupper. Barn- och ungdomsutbildning Inspektionen visar att eleverna i förskoleklassen och grundskolorna överlag når goda resultat i sitt arbete med normer och värden. Intrycket inspektörerna får är att flertalet av eleverna trivs och känner sig trygga i sina skolor. De tycker oftast att det är roligt att lära sig och att de har möjligheter påverka sin arbetsmiljö. Mobbning eller annan kränkande behandling accepteras inte av flertalet. Det framkommer dock i intervjuer på ett par av stadsdelens skolor att det finns elever som säger att de inte känner sig trygga på rasterna. Detta styrks även av att personal uppger att det har förekommit bråk och ordväxlingar. Inspektörerna bedömer dock att skolledning och personal är medvetna om problemet och aktivt arbetar för att komma till rätta med det. Inspektörerna vill särskilt lyfta fram det förbättringsarbete som har genomförts vid Gamlestadsskolan, där både de yngre och de äldre eleverna visar en stor medvetenhet om och uppskattning av att de går i en skola med stor social och kulturell bredd. Såväl elever och personal som föräldrar uppger att de ser detta som ett värdefullt arbete och eleverna visar stor acceptans för varandras olikheter. Väl fungerande elevvård och en gemensam elevsyn i personalgruppen ges som förklaring till det förbättrade resultatet samt att ett antal organisatoriska förändringar har gjorts, t.ex. att antalet elever i undervisningsgrupperna har 5

14 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET minskat. Skolan har också ett pågående projekt En skola att tycka om där eleverna har fått möjlighet att påverka upprustningen av skolan. Projektet genomförs i samarbete med Göteborgs kommuns lokalförsörjningsförvaltning och utgör en arbetsmodell för att utveckla skolmiljöns fysiska utformning kopplat till det pedagogiska uppdraget. Detta är också ett projekt för att utveckla elevinflytande vid skolorna. Resultatet av de gjorda förändringarna i korridorer och toaletter har gjort att skadegörelsen har minskat betydligt. Elevernas möjligheter att ta ansvar för sin egen utbildning kan förbättras vid flertalet av stadsdelens skolor. Inspektörerna ser exempel på att elever får planera sin tid och i vilken ordning de skall utföra sitt arbete, men elevernas delaktighet i planering av undervisningen kan efter ålder och mognad ökas så att den också omfattar innehållet i undervisningen och arbetsformerna. Detta för att eleverna enligt Lpo 94 skall kunna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar, men också för att skolan enligt läroplanen skall sträva efter att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära och att eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära. Eleverna i särskolan ger goda exempel på att de, efter ålder och mognad, är aktiva och tar ansvar för den verksamhet de finns i. Eleverna har klassråd och deltar i skolans gemensamma elevråd. De elever som intervjuas känner sig trygga och grundskolans elever respekterar särskolans elever. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten, vid de besökta förskolorna, utgör en trygg miljö där barnen trivs, blir väl bemötta och ges goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Inspektörerna konstaterar att barnens möjligheter att utveckla förståelse och inlevelse i andra kulturers traditioner, villkor och värderingar kan uppmärksammas på ett mer medvetet sätt. Inspektörerna bedömer att förskoleklassens och grundskolans resultat inom området normer och värden är av god kvalitet. Elevernas möjligheter att ta ansvar för sin egen utbildning kan dock förbättras deras delaktighet i planering av undervisningen, efter ålder och mognad, kan ökas så att den också omfattar innehållet i undervisningen och arbetsformerna. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. 6

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Intervjuer, dokumentation och verksamhetsbesök visar att barnens utveckling och lärande i förskolan är tydligt relaterat till 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98). Lekens betydelse för lärandet betonas, liksom vikten av att ha roligt tillsammans. Omsorg, fostran och lärande utgör en helhet. I stadsdelens Verksamhetsplan för Barn och ungdom anges att en av verksamhetens viktigaste insatser är att alla pojkar och flickor får utveckla en god självbild med en så god språklig tillit att språket blir en kraft i lärprocesserna och i deras liv. Barnens språk- och begreppsutveckling har en framträdande plats i verksamheten. Barnen ges möjlighet till skapande aktiviteter och sång, musik och drama är viktiga inslag. Exempel ges i verksamhetsbesöken på pedagogiska miljöer som på ett konkret, lekfullt och utmanande sätt stimulerar och medvetandegör barnen i deras lärande. Barn- och ungdomsutbildning Det saknas kvalitetsredovisningar vid stadsdelens skolor och i stadsdelen och det saknas annan sammanställning av elevernas kunskapsutveckling för stadsdelen. Flertalet skolor har redovisat resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 5 för inspektörerna, dock saknar en skola helt resultatsammanställning och för en skola har resultaten på proven för 2003 redovisats. Stadsdelen bör skapa rutiner för att närmare följa skolornas resultat vad det gäller elevernas kunskapsutveckling samt analysera dessa. Inspektörerna gör dock bedömningen att flertalet av eleverna vid stadsdelens skolor utvecklar kunskaper och färdigheter enligt målen i Lpo 94. Det finns ett pågående utvecklingsarbete av individuella utvecklingsplaner i stadsdelen. Den nationella betygsstatistiken avseende grundskoleelevernas slutbetyg år 2004 visar att andelen elever i stadsdelen som uppnått målen i alla ämnen ligger under riksgenomsnittet. Elever som har fått slutbetyg kommer från två skolor, Gamlestadsskolan och Utmarksskolan. Resultaten skiljer sig åt mellan de två skolorna. Enligt slutbetygen i årskurs 9 för år 2004 var 88 procent av eleverna behöriga till nationellt program vid Gamlestadsskolan och 75 procent uppnådde målen i alla ämnen. Andel elever som var behöriga till nationella program var på Utmarksskolan 80 procent och 68 procent uppnådde målen i samtliga ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet är 216 för Gamlestadsskolan och 194 för Utmarksskolan. Detta värde har växlat under de senaste tre åren men båda skolornas meritvärde har förbättrats sedan Pojkar med utländsk bakgrund når meritvärdet 197 och motsvarande grupp flickor 242 vid Gamlestadsskolan år Vid Utmarksskolan var siffrorna istället 191 respektive 227 år Vid Gamlestadsskolan var det i årskurs 9 år elever med utländsk bakgrund och vid Utmarksskolan 55 elever. Utmarksskolan har mellan ca procent av eleverna som inte uppnår målen i respektive ämne. Vid Gamlestadsskolan är motsvarande siffra mellan ca 4 9 procent. Flickorna når bättre betygsresultat än pojkarna. År 2004 har flickorna ett genomsnittligt meritvärde på 233 mot pojkarnas 206 vid Gamlestadsskolan. Flickorna har ett genomsnittligt meritvärde på 212 mot pojkarnas 181 vid Utmarksskolan. Skillnaden mellan flickor och pojkar varierar mellan olika ämnen. Vid Gamlestadsskolan är det endast i ämnet idrott och hälsa samt teknik som en 7

16 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET större andel pojkar når MVG än flickorna. Vid Utmarksskolan råder samma förhållande för ämnena fysik och teknik. Vid en jämförelse i Skolverkets analysredskap SALSA, där skolans betygsresultat jämförs med ett modellberäknat värde med hänsyn taget till bland annat socioekonomiska förutsättningar, uppvisar både Gamlestadsskolan och Utmarksskolan ett något bättre resultat än det modellberäknade. Ur Skolverkets statistik, avrundat till närmaste heltal, framgår följande: Resultatmått för elever i årskurs 9 Kortedala Göteborg Riket Meritvärde Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 65 % 71 % 72 % 72 % 75 % 76 % 79 % 84 % 87 % 86 % 90 % 90 % Andelen elever med fullständigt slutbetyg har ökat mellan åren 2003 och 2004 men resultaten ligger trots det under riksgenomsnittet. Elevernas kännedom om målen för den egna utbildningen kan förbättras vid stadsdelens skolor. Inspektionen visar att elevernas kunskaper om målen varierar. Några skolor har beskrivit målen för ämnena svenska, engelska och matematik i elevernas individuella utvecklingsplaner. Detta innebär att elever och föräldrar säger sig ha kunskap om målen för just dessa ämnen. Däremot är det få elever som säger att de känner till målen för undervisningen i övriga ämnen. Särskolans elever har olika förutsättningar att nå och kunna känna till målen i läroplan och kursplaner. Det finns en individuell planering för varje elev. Flertalet av lärarna dokumenterar kontinuerligt elevernas lärande för att kunna bedöma deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Vid inspektionsbesök och granskning av elevarbeten ser inspektörerna goda resultat av skolans strävan att utveckla mot de mål som anges i kursplaner och Lpo 94. För eleverna i årskurserna 8, 9 och 10 utfärdas i vissa fall betyg och i andra fall intyg. Eleverna i årskurs 10 arbetar utifrån grundsärskolans kursplan med tydlig inriktning mot praktisk vardagskunskap. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten vid de besökta förskolorna på ett allsidigt sätt stimulerar och stödjer barnens lärande och utveckling av olika förmågor, deras självtillit och lust att lära. Resultaten av elevernas lärande ligger något under riksgenomsnittet. Inspektörerna bedömer dock att flertalet elever utvecklar kunskaper och färdigheter i enlighet med målen i Lpo 94 och kursplanerna. Inspektörerna bedömer dock att grundskolan behöver förbättra sin uppföljning av elevernas resultat i samtliga ämnen i de tidigare skolåren, samt att elevernas resultat på de nationella pro- 8

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala ven i årskurs 5 bör analyseras. Elevernas kännedom om målen för utbildningen kan förbättras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolan i Kortedala är utformad i överensstämmelse med den värdegrund som anges i läroplanen. I stadsdelens verksamhetsplan för barn och ungdom anges att förskolan skall skapa en verksamhet där alla känner sig välkomna, trygga och delaktiga i sin utveckling. Verksamheten skall främja utvecklingen av jämställdheten. Personalen arbetar på ett medvetet sätt för att skapa en trygg och säker miljö, där omtanke, respekt, samhörighet, ansvar och välbefinnande kan utvecklas. Personalen stimulerar och stödjer barnens samspel. Planeringen av den pedagogiska verksamheten och utformningen av miljön utgår från barnens olika behov, erfarenheter och intressen. I kommunen pågår projektet JÄMT i Göteborg i syfte att utveckla förskolornas jämställdhetsarbete, ett arbete som kommer att fortgå och vidareutvecklas. Förskolorna strävar efter en aktiv kontakt med föräldrarna och att de skall känna sig delaktiga i verksamheten. Personalen för fortlöpande samtal med föräldrarna. Föräldramöten och utvecklingssamtal genomförs på förskolorna en gång per termin. Intrycket är dock att föräldrars tillgång till tydlig information och dokumentation om verksamhetens mål och innehåll varierar. Intervjuade föräldrar ger uttryck för att de blir mycket väl bemötta av förskolans personal, att de har möjligheter att föra fram synpunkter om vardagsnära frågor och att personalen är lyhörd för synpunkter. Föräldrarnas möjligheter att ta del av och påverka verksamhetens mål och innehåll framträder dock inte på ett tydligt sätt. Barn- och ungdomsutbildning Inspektörerna bedömer att arbetsmiljön vid flertalet av skolorna i Kortedala är god och att eleverna på olika sätt och i olika grad ges möjligheter till inflytande. Väl fungerande former finns för samråd med såväl elever som föräldrar på flertalet skolor. Ett målmedvetet arbete görs för att förebygga och vid behov, reagera på mobbning och annan kränkande behandling vid flertalet av stadsdelens skolor. Insatser görs för att förebygga olika former av kränkande behandling. Funktionen med elevstödjare i årskurserna 6 9 vid en av skolorna är ett konkret exempel på 9

18 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET detta. En skola saknar dock handlingsprogram för arbetet mot kränkande behandling och i några fall bör handlingsprogrammen utvecklas så att de t.ex. tar upp åtgärder vid fall av kränkning mellan vuxen och elev. Vid en skola bedömer inspektörerna att skolan behöver se över rutinerna kring arbetet mot mobbning och kränkande behandling och utveckla handlingsplanen. Vidare bedömer inspektörerna att eleverna ges en viss möjlighet till delaktighet och samverkan i olika forum. Eleverna ges oftast möjligheter till visst inflytande i beslut som rör skolornas inre och yttre miljö och de ges möjligheter att på olika sätt ta ansvar för sin arbetsmiljö. Projektet En skola att tycka om vid Gamlestadsskolan är ett mycket bra exempel på detta. Elevernas arbetsmiljö för att forma en god miljö för utveckling och lärande behöver dock fortsätta att utvecklas vid några av stadsdelens skolor. Skolorna bör också uppmärksamma elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande i frågor om utbildningens mål och innehåll. Elevernas möjligheter att ta ansvar för och aktivt delta i planeringen och utvärderingen av sitt lärande i förhållande till kunskapsmålen behöver utvecklas. Vid en skola bör elevernas möjligheter till medbestämmande och inflytande utvecklas, både vad det gäller elevrådet och elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande i undervisningen. I varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med lärare behandla frågor som är av ett gemensamt intresse för eleverna. Vad det gäller föräldrars möjlighet till inflytande finns det ett skolråd där föräldrar får träffa politiker och tjänstemän i stadsdelen. Även skolorna har olika former av samråd med föräldrarna. Inspektörerna noterar att stadsdelen strävar efter en god arbetsmiljö och delaktighet för särskolans elever. Särskolans elever har samlingar och klassråd. Föräldrar får information om skolans verksamhet. Mycket av arbetet i skolan sker med inriktning på att utveckla elevens kommunikativa förmåga, vilket bland annat innebär att eleverna tränas i att uttrycka sina önskemål. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten vid de besökta förskolorna gör ett gott arbete för att skapa en trygg psykosocial miljö och för att barnens behov och intressen skall ligga till grund för verksamhetens innehåll och utformning. Samverkan med föräldrar fungerar i flera avseenden mycket bra. Förskolorna behöver dock tillhandahålla tydligare information om verksamhetens mål och innehåll till föräldrarna samt verka för att föräldrarnas synpunkter beaktas vid planering, utvärdering och utvecklingen av verksamheten. Inspektörerna bedömer att grundskolorna i stadsdelen aktivt arbetar med värdegrundsfrågor och för att motverka att elever utsätts för kränkande behandling, dock behöver handslingsplanerna utvecklas vid några av skolorna. Elevernas möjlighet till inflytande kan utvecklas framför allt vad det gäller delaktighet i undervisningens innehåll och arbetsformer. 10

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen och eleverna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten i Kortedala planeras, genomförs, utvärderas och utvecklas i förhållande till Lpfö 98. Inom förskolan finns en medvetenhet om förskolans uppdrag, om syftet med olika delar i verksamheten och med valet av arbetsformer för att nå uppsatta mål. Inspektörerna ser exempel på djup pedagogisk insikt och medvetenhet omsatt i praktiskt handling. Ett medvetet arbete genomförs på förskolorna för att synliggöra Lpfö 98 i vardagen och främja fortlöpande reflektion och diskussion kopplade till det nationella uppdraget. Besöken visar dock att förskolorna har kommit olika långt i detta arbete. Vid medarbetarsamtalen har förskolorna börjat arbeta med så kallade förståelsekartor, vilket ytterligare skall bidra till att synliggöra hur personalen ser på sitt uppdrag och arbetet på förskolan. Förskolorna har en tydlig mötesorganisation, väl utvecklade rutiner och tid avsatt för pedagogisk planering, uppföljning/utvärdering, reflektion och diskussion. Åldersindelningar och gruppsammansättningar varierar på ett flexibelt sätt inom och mellan förskolorna i Kortedala. Förskolorna har en struktur för veckan och strävar efter en väl avvägd dagsrytm. Stadsdelens förskolor följer och dokumenterar barnens lärande och utveckling - individuellt och i grupp - med utgångspunkt från ett gemensamt kartläggningsmaterial. Olika aspekter i barnens lärande och utveckling beaktas med förankring till Lpfö 98. Intrycket är att de besökta förskolorna har kommit olika långt med att synliggöra barnens lärprocesser och utveckling på ett systematiskt och konkret sätt. Inom förskoleverksamheten i Kortedala finns etablerade rutiner för att identifiera behov, åtgärda och följa upp insatser för barn i behov av särskilt stöd. Intrycket är att barn med annat modersmål än svenska ges begränsade möjligheter till modersmålsstöd. Personalen ansöker om att eleverna skall få modersmålsstöd och enligt verksamhetschefen har alla barn hitintills fått modersmålsstöd vid ansökan. Barnens möjligheter att utveckla sin dubbla kulturtillhörighet är inte tydligt i verksamheten. Lokal samverkan mellan personal i förskola och förskoleklass, fritidshem och skola förekommer i liten omfattning. Barn- och ungdomsutbildning Inspektörerna bedömer att skolornas pedagogiska verksamhet utgår från de mål och riktlinjer som anges i Lpo

20 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Stadsdelens skolor har under de senaste åren successivt minskat elevantalet i flertalet av sina klasser med syftet att bättre kunna möta elevernas individuella behov och uppnå de övergripande målen för utbildningen. Förändringen har sin grund i ett inriktningsbeslut i stadsdelsnämnden hösten 2002 om att minska elevantalet per klass i samtliga skolor i stadsdelen till i genomsnitt elever. Elevantalet varierar läsåret 2004/05 mellan som lägst 12 och som mest 23 elever per klass. De minskade undervisningsgrupperna har gett möjlighet att möta elevernas skiftande behov inom den enskilda klassens ram. Elever, personal och föräldrar är överlag positiva till mindre gruppstorlekar då det har medverkat till en större arbetsro i skolan och undervisningen. Det finns lärare som framför att de små undervisningsgrupperna inte passar alla elever. Det gäller såväl elever som är i behov av ännu mindre undervisningsgrupp som elever som skulle trivas bättre i en större grupp. Det finns lärare som också anser att det nu finns mindre resurser för de elever som är i behov av särskilt stöd och att det inte finns resurser till inköp av material och till vikarieanskaffning. Enligt verksamhetschefen har antalet specialpedagoger under samma period ökat från sex till 18 i stadsdelen, däremot har antalet elevassistenter minskat och särskilda undervisningsgrupper har tagits bort. Skolorna har valt att organisera verksamheten på olika sätt. Vid en skola har t.ex. verksamheten organiserats i tre vertikala spår, kallade A-, B- och C- spåren. Inom vart och ett av dessa spår finns förskoleklassen, samtliga årskurser och skolbarnsomsorgen representerade. Syftet med denna organisation är att skapa pedagogiska möten mellan lärare och elever över åldersgränserna. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla målen i Lpo 94. Målen avser vad verksamheten skall sträva mot och vad barn och unga skall ha uppnått. Samtidigt är det viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i förskoleklassen och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. En av skolorna i stadsdelen behöver utveckla det pedagogiska arbetet i förskoleklassen så att året i förskoleklassen blir det möte mellan och integrering av förskolan och skolan som är avsedd. För att identifiera och åtgärda elevernas behov av stöd finns väl fungerande rutiner. Vid sidan av lärarna har enheternas respektive elevhälsoteam en central roll i detta arbete. I elevhälsoteamet ingår, förutom rektorn, specialpedagog alternativt speciallärare, skolsköterska och, för årskurserna 6 9, även en kurator. Individuella åtgärdsprogram upprättas vid behov. Vid en av skolarna har inte alla elever i behov av stöd åtgärdsprogram. För att möta behovet av stöd för de elever med utländsk bakgrund som nyligen anlänt till Sverige, finns två s.k. förberedelseklasser, en för årskurserna 1 5 och en för årskurserna 6 9. Samtliga elever i dessa klasser har sin tillhörighet i någon av de ordinarie klasserna, där de också följer undervisningen i främst de praktiskt-estetiskt inriktade ämnena. När eleven bedöms kunna följa undervisningen i den ordinarie klassen upphör undervisningen i förberedelseklassen. Vid behov av mer omfattande utredningsinsatser har skolan tillgång till stadsdelens gemensamma utvecklings- och stödenhet, med kompetens i form av specialpedagog, talpedagog och psykolog. 12

21 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala Arbetssätten och arbetsformerna visar på en stor variation men kan utvecklas med fler inslag av ett undersökande arbetssätt och samverkan över ämnesgränserna. Bland annat kan arbetssätt som främjar elevernas olika sätt att lära samt utvecklar deras förmåga att arbeta tillsammans få ett större utrymme. Vid någon skola efterfrågar t.ex. eleverna temaarbete, vilket också kan bidra till elevernas lust att lära. Vidare bör eleverna ges bättre möjligheter att använda datorer i undervisningen vid några skolor. Vid ytterligare en av skolorna bedömer inspektörerna att skolan bör utvärdera den pedagogiska verksamheten vad det gäller arbetsformer, då inspektörerna upplever att det i flera grupper är en orolig lärandemiljö. Både eleverna och föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen. För utvecklingsplanen har ett omfattande material tagits fram gemensamt för skolorna i stadsdelen. Här finns bl.a. ett stort antal frågor kring elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling som både elev och lärare skall besvara inför samtalet. I materialet finns också målbeskrivningar för ämnena svenska, matematik och engelska. Elevernas kunskapsresultat följs noggrant upp i ämnena matematik, engelska och svenska men formerna för uppföljningen i övriga ämnen bör utvecklas. Skolorna har påbörjat ett arbete med syftet att skapa en gemensam bedömningsgrund för elevernas kunskapsutveckling, men mer behöver göras på detta område. De stora skillnaderna i betygsnivåer mellan vissa ämnen bör analyseras och rutiner för att säkerställa betygens likvärdighet skapas. Inspektörerna bedömer att skolorna bör skapa förutsättningar och rutiner för lärarna att diskutera bedömning och betygssättning i syfte att säkerställa likvärdigheten av elevernas kunskaper. För den fortlöpande bedömningen av elevernas kunskapsutveckling används de individuella utvecklingsplanerna, de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9 samt Skolverkets diagnosmaterial. Lärarna använder därutöver också andra typer av diagnostiska prov. I syfte att skapa en gemensam bedömningsgrund har lärarna tillsammans analyserat strävansmålen i Lpo 94. Skolorna har ett flertal kontakter med verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö för eleverna. Som exempel har en skola bl.a. via sitt deltagande i projektet Handslaget, ett aktivt samarbete med idrottsföreningar i skolans närområde. Skolan har också, främst via elevernas praktik i årskurserna 8 och 9, etablerade kontakter med närliggande arbetsplatser. Kontakter med kulturlivet sker bl.a. då klasserna vid flera tillfällen varje läsår ges möjlighet att besöka olika kulturevenemang. Vid särskolan ges en varierad undervisning med flexibla grupperingar och individualiserad undervisning utifrån en pedagogisk helhetssyn där elevernas skiftande behov, förutsättningar och möjligheter möts med individanpassade uppgifter. Det huvudsakliga intrycket från samtliga besökta klasser är att eleverna får en anpassad och god undervisning utifrån ett verklighetsbaserat lärande där undervisningen speglar vad som uttrycks i Lpo 94 och kursplanerna. Elevernas arbetslivsorientering organiseras så att de får praktik på olika arbetsplatser från och med årskurs 8. Inför ansökan till gymnasiesärskolan erbjuds eleverna två veckors praktik på olika program. 13

22 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Sammanfattning Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten i förskolan utgår från barnens behov och de nationella målen. Kunskapssyn, lärande och utveckling diskuteras i flera sammanhang. Barnens utveckling och lärande följs och dokumenteras tillsammans med barn och föräldrar i varierande omfattning. Dock bör förskolan säkra att barn med annat modersmål än svenska erbjuds stöd för att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Vidare bör förskoleverksamhetens samverkan med förskoleklass, skola och skolbarnomsorg fördjupas och utvecklas för att säkra varje barns behov av stöd och progressionen i lärandet. I fråga om grundskolan möts inspektörerna överlag av verksamheter där arbetsro råder och där eleverna trivs och känner sig trygga. Detta är en viktig förutsättning för elevernas kunskapsutveckling, som stadsdelen lyckats med att skapa. Inspektörerna bedömer också att eleverna på olika sätt får stöd i sina studier. Det är dock inspektörernas uppfattning att stadsdelen kan komma längre i sin strävan mot en ännu högre måluppfyllelse. I det pedagogiska arbetet som bedrivs inom stadsdelen finns flera exempel på engagerade och professionella lärare och skolledare. Kvaliteten skiftar dock både inom som mellan skolorna. Undervisningens innehåll och arbetsformer kan utvecklas så att skolorna i högre grad utgår från utbildningens mål att sträva mot. Användningen av och tillgången till datorer i undervisningen behöver utvecklas vid några av skolorna. Uppföljningen av elevernas kunskapsresultat kan utvecklas så att de omfattar skolans alla ämnen. Inspektörerna bedömer att former för att säkra en mer likvärdig bedömning och betygssättning behöver utvecklas i stadsdelen. Utmarksskola bör i samråd se över och utveckla den modell som är framtagen för elevhälsoarbetet. Samtliga elever i behov av särskilt stöd skall ha ett åtgärdsprogram. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslagen i förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning av god kvalitet tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har en ledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning och ledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet. Rektorer för förskoleverksamheten och skolorna ingår i stadsdelens ledningsgrupp för förskola/skola. Verksamhetsövergripande ledarsamverkan mellan förskolan och skolan sker även genom regelbundna möten i de två pedagogiska områdena, Kortedala norra och Kortedala södra. Verksamhetschefen för förskoleverksamheten/skolan står för ett tydligt uttalat pedagogiskt ledarskap som understödjer de verksamhetsövergripande utvecklingsarbeten som pågår inom förskolan/skolan i Kortedala. Syftet är att barn 14

23 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala och ungdomar skall mötas av en verksamhet som utgör en pedagogisk helhet från 1-16 år. Verksamhetsutvecklingen utgår från en tydlig skolutvecklingsstrategi och ett lärande- och erfarenhetsbaserat synsätt med tydlig förankring till det nationella uppdraget i läroplanerna. En del i utvecklingsarbetet är den gemensamma målstyrningsmodell som förskole-/skolenheterna arbetar enligt sedan några år tillbaka. Intrycket är att förskolorna har kommit en bit på vägen och att målstyrningsmodellen medverkar till att synliggöra det nationella uppdraget mer och mer i vardagen. Enligt verksamhetschefen är det angeläget att hitta former för att också införliva kommunens kvalitetsverktyg som en del i Kortedalas kvalitetsarbete. Arbete pågår också med att utveckla dokumentationen av barnens lärande och utveckling, till exempel genom individuella utvecklingsplaner. Inspiration hämtas bland annat från Reggio Emilia-filosofins pedagogiska tankar, vilka också stödjer en pågående utveckling av barnens lek- och lärmiljöer. Revidering pågår av delegationsordningen för att den skall stämma överens med nuvarande organisation och ansvarsfördelning. Uppgift om anmälan till nämnden kommer att framgå. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleenheterna har en tydlig struktur för sitt arbete med mål, planering och uppföljning/utvärdering. Lokala mål- och planeringsdokument upprättas på enhets-, förskole- och avdelningsnivå, med utgångspunkt från nationella och lokala mål. Uppföljning och utvärdering genomförs terminsvis och årligen. Verksamhetsbesöken visar att arbetet har kommit olika långt mellan och inom förskolor. Intrycket är att dokumentationen speglar görandet i högre grad än att fokusera resultatet av arbetet och måluppfyllelsen. Förskolorna leds av rektorer med både pedagogiskt och administrativt ansvar. Rektorerna har pedagogisk utbildning och är väl förtrogna med verksamheten. Intervjuade förskollärare och annan personal är positiva till utvecklingsarbetet men uttrycker ett behov av att insatserna knyts ihop på ett tydligare sätt och att det sker regelbundna uppföljningar under resans gång innan man tar nästa steg - en uppfattning som också verksamhetschefen och rektorerna instämmer i. Kortedala har rutiner för tillsynen av de enskilda förskolorna. Nästa tillsyn kommer att genomföras under innevarande termin och skall därefter ske vartannat år. Kommunens gemensamma tillsynsblankett används i något modifierad form. Redovisning av verksamhet och ekonomi inlämnas årligen. I övrigt sker liten samverkan/kontakt mellan de kommunala och enskilda förskoleverksamheterna. Personalen informeras vid anställningen om sina skyldigheter avseende tystnadsplikt/sekretess. Däremot förekommer inte rutinmässig information till personalen om deras anmälningsplikt till socialtjänsten. Hur föräldrar informeras om att dessa bestämmelser gäller inom verksamheten framkommer inte på ett tydligt sätt. Det finns en skriftlig rutin för klagomål inom förskoleverksamheten i Kortedala, som inte är känd för föräldrarna men ändå följs i det praktiska arbetet enligt verksamhetschefen. 15

24 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Barn- och ungdomsutbildning I stadsdelsförvaltningen Kortedala finns, enligt rektorerna, ett nära och väl fungerande samarbete mellan stadsdelens skolor och dess avdelning för barn och ungdom. Samarbetet har bl.a. resulterat i satsningen på mindre undervisningsgrupper och andra utvecklingsinsatser liksom flera gemensamma policydokument. Såväl rektorerna som lärare och föräldrar nämner särskilt den stora betydelse som de menar att chefen för barn- och ungdomsavdelningen har haft och har för denna utveckling. Ledningsgruppen har arbetat tillsammans i flera år och har utvecklat ett gott samarbete. Under de senaste åren har verksamhetschefen för skolan och förskoleverksamheten i Kortedala initierat flera gemensamma utvecklingsprocesser i stadsdelen, som syftar till att skapa en röd tråd i och mellan verksamheterna för barnens lärande och utveckling från förskolan till årskurs 9. Arbete pågår med att utveckla och befästa arbetet med bland annat individuella utvecklingsplaner och Problembaserad skolutveckling (PBS). Flertalet rektorer är väl förtrogna med sina respektive verksamheter och tar det övergripande ledningsansvaret för såväl den personalledande och administrativa som den pedagogiska utvecklingen. Rektorerna har, såväl var för sig som tillsammans, tagit initiativ till och genomfört olika förbättringsarbeten vid respektive skola. Nedskrivna mål för verksamheten finns främst i en för stadsdelens skolor gemensam Arbetsplan för styrning, säkring och utveckling som tagits fram inom ramen för den s.k. kvalitetsdialogen, som samtliga skolor i Göteborgs kommun deltar i. Mål, arbetssätt, åtaganden och utvärderingssätt beskrivs här inom fyra prioriterade utvecklingsområden: trygghet, delaktighet, tillgänglighet och lärande. Därutöver har skolorna satt upp egna mål. Kvalitetsredovisningar saknas för skolorna i stadsdelen. Någon annan samlad redovisning av hur målen uppnås finns inte heller. Vid en av skolorna råder en viss osäkerhet om modellen för målstyrning fortfarande är aktuell på skolan. Den senaste dokumentationen av målstyrningsarbetet är från Flera lärare minns inte när skolan senast tillämpat modellen. Vid en av skolorna uttalade lärare vid intervjuerna ett tydligt missnöje dels mot skolans ledning, dels mot tagna politiska beslut i stadsdelen. Missnöjet beror främst på svikna löften om antalet elever i klasserna. Enligt det första beslutet skulle försöket med gruppstorlekar om tolv elever pågå i fyra års tid. Det varade dock inte mer än ett år innan ett nytt beslut togs på grund av ekonomiska skäl om att grupperna skulle bestå av 15 elever istället. Vid inspektörernas besök fördes en diskussion mellan lärarna om att gruppstorlekarna framöver skulle komma att ökas ytterligare i ett antal ämnen då skolan fortfarande inte har en budget i balans. Vid en av skolorna bedömer inspektörerna att skolan behöver arbeta för att strukturera upp sitt kvalitetsarbete och på ett bättre sätt återföra resultaten från gjorda utvärderingar, som exempelvis Balansen. Skolan saknar arbetsplan och precis som övriga skolor i stadsdelen en kvalitetsredovisning som bedömer i vilken mån de nationella mål för utbildningen har förverkligats och som redogör för vilka åtgärder som skall vidtas för att öka måluppfyllelsen. Kommunen har enligt skollagen ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Inspektörerna har i stadsdelen sett flera exempel på bestämmelserna inte följs, t.ex. saknas kvalitetsredovisningar vid skolorna och åtgärdsprogram skrivs inte. En bidragande orsak till detta är att personalen inte 16

25 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala har tillräckliga kunskaper om bestämmelserna, vilket kommunen enligt skollagen skall se till. Av kommunens skolplan framgår att denna är en övergripande plan för all verksamhet i grundskolan m.m. Av skolplanen framgår att stadsdelsnämnderna utarbetar barn- och ungdomsplaner. I dessa fördjupas och konkretiseras de prioriterade områdena utifrån verksamhet och lokala förutsättningar. På varje enhet/skola skall det sedan finnas lokala arbetsplaner som beskriver det man kommer att göra för att nå målen. Varje enhet/skola upprättar årligen en kvalitetsredovisning. Denna skall lyfta fram och värdera hur man uppnått målen i skolplanen samt beskriva den utveckling och de åtgärder som är nödvändiga för att skolplanens mål skall nås. Sambandet mellan mål, planering, utvärdering, kvalitetsredovisning och revidering av målen är enligt inspektörernas bedömning otydlig eftersom ett viktigt led i kedjan, skolornas kvalitetsredovisningar, saknas. Det gör att det inte går att bedöma om målstyrningen fungerar på skolorna. En timplan med lokal utläggning av tiden är fastställd för samtliga skolor i stadsdelen. Enligt rektorn för en av skolorna görs dock vissa avvikelser från denna timplan. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att ledningen för förskoleverksamheten och skolan är förtrogen med såväl uppdrag som verksamhetens innehåll. Förskolornas och skolornas mål- och planeringsdokument har tydlig koppling till Lpfö 98 respektive Lpo 94. Det finns en tydlig struktur för planering, uppföljning och utvärdering, som verkar på ett utvecklingsfrämjande sätt. Flera utvecklingsarbeten pågår. Inspektörerna konstaterar att förskolornas rutiner för att informera om bestämmelserna om tystnadsplikt och anmälningsplikt bör förbättras. Samtliga skolor i stadsdelen saknar dock kvalitetsredovisning vilket är oacceptabelt. Sambandet mellan mål, planering, utvärdering, kvalitetsredovisning och revidering av målen blir därför otydlig eftersom ett viktigt led i kedjan, skolornas kvalitetsredovisningar, saknas. Det är viktigt är att kommunen utvecklar personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan. 17

26 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Inom de obligatoriska skall det finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter till omsorg och utbildning som övriga barn, ungdomar och vuxna. Information om möjligheter till omsorg, utbildning och valmöjligheter skall ges och vara aktiv, saklig och anpassad till olika målgrupper. Granskningen gäller om tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och de olika skolformerna finns i den omfattning och med den valfrihet som de statliga bestämmelserna anger. Även informationen om omsorgs- och studiemöjligheter behandlas. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kortedala kan inte erbjuda plats inom förskoleverksamheten fyra månader efter ansökan om plats, till alla barn som anmält önskemål om plats. Enligt verksamhetschefen och rektorerna genomförs olika åtgärder för att uppnå full behovstäckning. Utbyggnaden av nya förskolor är problematisk enligt verksamhetschefen. Behovet av platser är dessutom ökande på grund av omfattande nybyggnation där barnfamiljer flyttar in. Situationen innebär att andelen placeringar i enskilda verksamheter och i andra stadsdelar har ökat, vilket i sin tur medför en högre kostnad för stadsdelen på grund av gällandet ersättningssystem. Kommunen genom stadsdelen anstränger sig visserligen för att utöka antalet förskoleplatser men har trots det, enligt inspektörernas mening, inte i tillräckligt hög grad prioriterat frågan. Barn i behov av särskilt stöd bereds plats i vanliga förskolegrupper så långt det är möjligt. På två förskolor finns två resursavdelningar med färre barn i grupperna, personal med högre kompetens (specialpedagog) och mer strukturerad verksamhet. Skolan erbjuder fritidshemsverksamhet för eleverna i förskoleklass och årskurserna 1 3. Eleverna i årskurs 4 erbjuds från och med innevarande läsår öppen fritidshemsverksamhet på Gamlestadsskolan. Inspektörerna vill påpeka vikten av att kommunen genom stadsdelen tillhandahåller fritidshem för barnen åtminstone fram till dess de fyller tio år. Enligt verksamhetschefen har alla som hitintills ansökt om fritidshemsplats efter årskurs 3 erbjudits plats. Plats skall erbjudas så nära barnets eget hem eller skola som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. En förutsättning för att skolbarnsomsorgen skall uppfylla sitt ändamål är dock att barnet självt kan ta sig mellan skolan och skolbarnsomsorgen. Skälig hänsyn skall också tas till vårdnadshavarens önskemål. Inspektörerna utgår ifrån att stadsdelen tydligt informerar barn och föräldrar i frågan. Barn- och ungdomsutbildning Skolorna följer den lokala utläggningen av tid i timplanen som stadsdelsnämnden lagt fast för samtliga skolor i stadsdelen Kortedala i enlighet med den nationellt bestämda timfördelningen i grundskolan. Vid Utmarksskolan råder det 18

27 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala både inköpsstopp och anställningsstopp på grund av ett större underskott i budgeten. Det har medfört att ett stort antal lektioner har ställts in på grund av att vikarier inte har kallats in. Ett exempel som gavs från både elever och lärare var i ämnet musik där samtliga lektioner hade ställts in från terminsstart och fram till det första inspektionsbesöket i slutet av januari. Ett annat exempel som eleverna gav var ämnet engelska där ingen undervisning bedrevs under en dryg månads tid. Enligt rektorn innebär alla inställda lektioner att eleverna inte får det totalt garanterade antalet timmar eleverna har rätt till. Ytterligare en konsekvens kan bli att elevernas slutbetyg blir lidande, vilket inte får ske enligt rektorn. Inspektörerna bedömer att eleverna inte erbjuds den garanterade undervisningstiden vid Utmarksskolan. Sedan skolorna minskat klassernas storlek till i genomsnitt 15 elever per klass, har en av skolorna lagt ansvaret för undervisningen i svenska som andraspråk på klassläraren. Det framkommer i intervjuer med lärare att dessa anser att det har negativa konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling att eleverna inte undervisas av lärare med kompetens i svenska som andraspråk. Vid en av skolorna får elever som bedöms behöva undervisning i svenska som andraspråk dels undervisning i ämnet svenska med klassen, dels ytterligare tid i svenska som andraspråk som särskilt stöd. Enligt grundskoleförordningen skall en elev undervisas antingen i ämnet svenska eller i ämnet svenska som andraspråk. Undervisningen i svenska som andraspråk genomförs dock inte som ett alternativt ämne till ämnet svenska utan behandlas som stöd i ämnet svenska. Alla skolor erbjuder eleverna elevens val. Vid en skola kan de elever som är aktiva i föreningar utanför skolan i stället välja detta som eget arbete /elevens val, vilket ungefär en fjärdedel av eleverna har gjort. Dessa elever säger att de uppskattar att få en extra timme, särskilt i årskurserna 8 och 9 när skolarbetet kräver mer. De elever som deltar i skolans egna aktiviteter är mycket nöjda med dessa. Elevens val i form av aktiviteter anordnade av olika föreningar är dock inte acceptabel eftersom det innebär att elevens val då inte genomförs under ledning av lärare. Information till elever och föräldrar om skolornas verksamhet ges via skolornas hemsidor, kontaktböcker och informationsblad i samband med olika aktiviteter. Föräldrar informeras om verksamheten bland annat vid läsårsstarterna och på föräldramöten. Information ges också kontinuerligt genom klasslärarnas veckobrev. Skolornas hemsidor fungerar också som informationskanal. Även kommunens Kunskapsnät används i viss mån av elever, föräldrar och personal för utbyte av information. Utbildningen vid grundskolorna i Kortedala är i flertalet fall avgiftsfri. Dock genomförs vid en skola skolresor till exempelvis Trysil eller Sälen som bekostas, enligt eleverna och föräldrarna, delvis av ett eget sparande, delvis av skolan. Det kan också hända att eleverna får skjuta till pengar om det saknas i slutändan. Kommunen måste vara observant på att utbildningen skall vara avgiftsfri och att det i verksamheten endast får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleven. Olika varianter av klasskassor och sparformer som förekommer befinner sig i gråzonen av vad som kan tillåtas. 19

28 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Eleverna i särskolan erbjuds elevens val, modersmålsundervisning, svenska som andra språk och studiehandledning på modersmålet. Särskolan erbjuder ett pedagogiskt väl utvecklat program för elever som väljer att gå sitt tionde år. Särskolan informerar om sin verksamhet på olika sätt. Föräldramöten och regelbundna utvecklingssamtal äger rum. Vägledningscentrums studievägledare och gymnasiesärskolans yrkesvalslärare informerar eleverna om deras möjligheter till fortsatt utbildning. Sammanfattning Kortedala tillhandahåller inte förskoleplats i den omfattning som skollagen föreskriver. Inspektörerna bedömer att Kortedala tillhandahåller en tydlig och relevant övergripande information om förskoleverksamheten. Vidare bedömer inspektörerna att föräldrarnas möjligheter att hålla sig informerade om skolans verksamhet är god. Kommunen, genom stadsdelen, måste vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. Elevens val i form av aktiviteter anordnade av olika föreningar innebär att elevens val inte genomförs under ledning av lärare. Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs som stöd till elever och inte i enlighet med kursplanen för ämnet. Eleverna erbjuds inte den garanterade undervisningstiden vid en av stadsdelens skolor. Inspektörerna bedömer att det inte är acceptabelt med inställda lektioner, då eleverna därigenom inte får den undervisningstid de har rätt till. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolorna skall genomföra sitt uppdrag. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser exempelvis krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Personaltätheten på förskolorna i Kortedala är i genomsnitt 5,3 barn per årsarbetare enligt uppgifter lämnade till Skolverket per den 15 oktober I Skolverkets statistik för år 2004 var genomsnittet för riket 5,4 barn och för Göteborgs kommun 5,1 barn. Den genomsnittliga gruppstorleken i Kortedala är 17,6 barn. Enligt Skolverkets statistik för år 2004 var riksgenomsnittet 17,2 barn och genomsnittet för Göteborgs kommun 16,8 barn. Ålderssammansättningen i förskolegrupperna varierar på ett flexibelt sätt för att på bästa sätt möta det aktuella platsbehovet men även pedagogiska aspekter är styrande. Antalet barn i förskolegrupperna varierar beroende på gruppsammansättningen/åldersfördelningen på förskolorna och antalet barn med plats enligt allmän förskola. En fjärdedel av grupperna (13 20

29 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala av 49) omfattar 20 barn eller fler. Grunden för dimensioneringen av barngrupperna utgår från ekonomiska förutsättningar. Verksamhetschefen, rektorerna liksom personal påtalar att barngrupperna är stora och att belastningen på enheterna är stor. Kontinuerlig uppföljning sker i ledningsgruppen, vilket redovisas till stadsdelsnämnden. Personalomsättningen har varit hög och sjukfrånvaron har ökat. Intervjuade föräldrar har ett stort förtroende för pedagogernas professionalitet och framhåller att de gör ett gott arbete utifrån de förutsättningar som finns. De anser dock att belastningen på personalen är stor genom att antalet barn i grupperna är högt. Det finns en uttrycklig strävan i Kortedala att det skall finnas två förskollärare och en barnskötare per 18 barn på förskolorna. Ännu har inte målet uppnåtts men personalens utbildningsnivå har ökat markant de senaste åren. Av personalen har 56 procent pedagogisk högskoleutbildning och 44 procent har annan utbildning för arbete med barn. Förskolepersonalens utbildningsnivå i Kortedala är för närvarande något högre än genomsnittet för riket och Göteborgs kommun. Kompetensutveckling anordnas som utgår från verksamhetens och medarbetarnas behov. För planeringen av personalens kompetensutveckling finns en övergripande plan/strategi inom barn och ungdomsförvaltningen för åren Förskolorna är friliggande med egna uteplatser och gångavstånd till naturområden. En förskola saknar egen uteplats. Enligt verksamhetschefen och rektorerna har lokalerna under årens lopp varit utsatta för stort slitage och är i behov av upprustning. Det finns behov av att utveckla/förbättra flera förskolors utemiljöer både ur en lekmiljö- och säkerhetsaspekt. Två av de besökta och ytterligare tre förskolor ingår i projektet En förskola att tycka om. Projektet genomförs i samarbete med Göteborgs kommuns lokalförsörjningsförvaltning och utgör en arbetsmodell för att utveckla förskolemiljöns fysiska utformning kopplat till det pedagogiska uppdraget. Projektsamarbetet har så här långt bidragit till konkreta resultat på en av de besökta förskolorna som har utvecklat en mycket stimulerande lek- och lärmiljö. Samtliga förskolor har under år 2004 fått tillgång till datorer. Barn- och ungdomsutbildning Stadsdelsförvaltningen Kortedala fördelar budgeten till skolorna i en fast och en rörlig del. I den fasta delen ingår personalbudgeten, som är baserad på antalet elever och i den rörliga delen ingår skolans övriga kostnader för material, läromedel och förbrukning, även denna del är baserad på elevantalet. Stadsdelsnämnden antog inför läsåret 2003/2004 riktlinjer om cirka femton elever per klass, med i stort sett oförändrad lärarresurs men minskade stödresurser (elevassistenter). Fördelningen sker enligt ett delningstal som är mellan elever under läsåret 2004/2005. Personalbudgeten innefattar även stödresurser för skolutvecklings- och elevhälsoarbetet. Den lokala fördelningen av personalresurserna avgörs på skolan. I den fasta delen ingår även centralt fastställda medel för mat och lokaler, som skolan inte styr över. Merparten av lärarna i stadsdelen har adekvat utbildning och deras olika kompetenser tas tillvara på ett bra sätt. Alla lärarna är dock inte tjänstefördelade efter ämneskompetens vid alla skolor i stadsdelen, vilket resulterat i att lärare 21

30 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Av skollagen framgår att kommuner är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare och eller fritidspedagoger som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Inspektörerna noterar att skolorna inte alltid har en organisation som möjliggör att lärares kompetens används fullt ut. Detta gäller i första hand s.k. 1 7 lärare. Kommunen genom stadsdelen behöver analysera och bedöma hur skolans organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre. Andel årsarbetare i procent med pedagogisk utbildning. (Skolverkets jämförelsetal 2004) Göteborgs kommun Riket Förskoleklass Grundskola I Göteborgs kommun har man således i grundskolan en marginellt större andel lärare med pedagogisk utbildning än genomsnittet för riket medan man i förskoleklassen har en något mindre andel med pedagogisk utbildning. Vid skolorna finns specialpedagoger/speciallärare. Skolorna har dessutom tillgång till i stadsdelen centralt placerade stödresurser - psykologer, specialpedagoger med specialkompetens och talpedagog. Vid intervjuer med skolornas personal framkommer en något splittrad bild av hur de tycker att kompetensutvecklingen fungerar, det finns lärare som är nöjda medan andra är missnöjda. Vid någon skola beskrivs att kompetensutvecklingen ingår som en viktig del i skolans målstyrda kvalitetsarbete, vilket innebär att fortbildningen till stor del anknyter till skolans prioriterade huvudområden trygghet och lärande. Varje lärare har en personlig kompetensutvecklingsplan. Kompetensutvecklingen för skolans lärare har sedan ett antal år huvudsakligen koncentrerats till gemensamma fortbildningsinsatser inom de utvecklingsområden som skolan valt att prioritera. Lärare efterlyser mer av individuell och ämnesinriktad fortbildning och önskar att mer pengar för detta skall avsättas i budget. Antalet datorer är tillfredställande vid skolorna, men många av datorerna fungerar dåligt eller inte alls. Särskilt eleverna i de senare årskurserna önskar en bättre tillgång till skolans datorer. Skolorna bör se till att befintlig datorutrustning är i funktion och tillgänglig för eleverna. Undervisningslokalerna i stadsdelens skolor utgörs huvudsakligen av traditionella klassrum utan tillgång till angränsande grupprum varför korridorerna ibland nyttjas för arbete i mindre grupper. En skola består av flera byggnader, både äldre delar och senare tillkomna paviljonger. Viss ombyggnad och renovering har skett under årens lopp. Lokalerna är enligt personal och föräldrar slitna och i behov av upprustning, men uppfattas ändå som trevliga av föräldrarna. Personalen och rektorn påtalar att skolans lokaler inte är helt funktionsdugliga för den aktuella undervisningen, när det gäller standard och storlek samt möjligheter att utnyttjas flexibelt för såväl enskilt som kollektivt lärande. Lokalerna är inte fullt ut beskaffade så att de svarar mot utbildningens pedagogiska krav vilket behöver förbättras. Vid en annan skola beskriver elever att den inre miljön är tråkig. Inspektörerna konstaterar vid besöket exempelvis att det vid de gemensamma utrymmena inte finns bänkar eller bord för eleverna att sitta vid. 22

31 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala Vid en skola finns det brister i säkerheten på skolgården enligt rektorn, genom att varutransporter och sophämtningsfordon kör in på skolgården. Inspektörernas bedömning är att framför allt de äldre elevernas tillgång till lokaler där de kan vara på raster och håltimmar är dåligt utrustade, vilket påverkar elevernas arbetsmiljö negativt. Gamlestadsskolan medverkar i ett projekt kallat En skola att tycka om där Göteborgs lokalförsörjningsförvaltning avsatt särskilda medel för upprustning och anpassning av skollokaler. En upprustning av skolans korridorer och toaletter har på detta sätt just genomförts, där eleverna varit delaktiga i planeringen. Särskolans personal har adekvat utbildning för det uppdrag de utför. För särskolans lärare har fram till detta läsår Högsbo resursenhet haft ett övergripande ansvar för kompetensutveckling, men en samordning sker nu med övrig personal vid Gamlestadsskolan. Läromedel och annat undervisningsmaterial är tidsenligt och anpassat till Lpo 94 och kursplaner för särskolan. Eleverna har tillgång till datorer och digitalkameror. Skolan erbjuder anpassade lokaler för elever med rörelsehinder. Klassrummen är ljusa och rymliga och trevligt inredda. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att det vid verksamheterna överlag finns goda förutsättningar för att målen i läroplanerna och kursplanerna skall kunna uppnås. Förskolverksamheten ges relativt goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Inspektörerna konstaterar dock att det finns lokaler och utemiljöer som inte fullt ut svarar mot verksamhetens pedagogiska krav och barnens säkerhet vid utevistelsen. Kommunen genom stadsdelen behöver analysera och bedöma hur skolans organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre. Grundskolelevernas tillgång till fungerande datorer bör ses över. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten och skolverksamheten i Göteborgs kommun, stadsdelen Kortedala, övergripande är av god kvalitet. Förskoleverksamheten utgör en trygg miljö där barnen trivs, blir väl bemötta och ges goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Förskoleklassens och grundskolans resultat inom området normer och värden är av god kvalitet. Förskoleverksamheten stimulerar och stödjer på ett allsidigt sätt barnens lärande och utveckling av olika förmågor, deras självtillit och lust att lära. Grundskolorna arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och för att motverka att elever utsätts för kränkande behandling. Inspektörerna bedömer att ledningen för förskoleverksamheten och skolan är förtrogen med såväl uppdrag som verksamhetens innehåll. Det finns en tydlig struktur för planering, uppföljning och utvärdering, som verkar på ett utvecklingsfrämjande sätt. Flera utvecklingsarbeten pågår. 23

32 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Förbättringsområden I skolrapporterna, vilka hänvisas till, finns mer detaljerat redovisat vad som behöver förbättras vid de olika skolorna. Sammanfattningsvis finns det behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Normer och värden - elevernas inflytande, ansvar för sin utbildning och delaktighet i planering av undervisningen kan efter ålder och mognad ökas så att den också omfattar innehållet i undervisningen och arbetsformerna (stadsdelsövergripande), Kunskaper, utveckling och lärande - elevernas kännedom om målen för utbildningen (stadsdelsövergripande), - analys av elevernas resultat på de nationella proven samt uppföljning av elevernas resultat i samtliga ämnen (stadsdelsövergripande), Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas möjligheter att ta ansvar för och aktivt delta i planeringen och utvärderingen av sitt lärande i förhållande till kunskapsmålen (stadsdelsövergripande), - skolans arbete mot kränkande behandling bör struktureras och tydliggöras för elever, lärare och föräldrar (Utmarksskolan), - handlingsprogrammet mot kränkande behandling (Fjällboskolan, Gamlestadsskolan och Utmarksskolan), - elevernas arbetsmiljö för att forma en god miljö för utveckling och lärande (Lövåsskolan), Pedagogisk verksamhet och undervisning - samverkan mellan förskolan och förskoleklass, skola och skolbarnomsorg (stadsdelsövergripande), - uppföljningen av elevernas kunskapsresultat (stadsdelsövergripande), - likvärdig bedömning och betygssättning (stadsdelsövergripande), - barnens rätt till modersmålsstöd (förskoleverksamheten), - arbetssätt och arbetsformer (Fjällboskolan, Gamlestadsskolan och Utbynässkolan), - användningen av skolans bibliotek (Fjällboskolan), - utvecklingen av det pedagogiska arbetet i förskoleklassen så att året i förskoleklassen blir det möte mellan och integrering av förskolan och skolan som är avsedd (Ramsdalsskolan), - elevhälsoarbetet (Utmarksskolan), 24

33 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala Styrning, ledning och kvalitetsarbete - personalens kunskaper om de författningar som gäller för skolan (stadsdelsövergripande), - kommunen, måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning (stadsdelsövergripande), - tydliga rutiner för information om bestämmelserna om tystnadsplikt och anmälningsplikt (förskoleverksamheten), - lärarnas delaktighet i skolans kvalitetsarbete (Talldungeskolan), - skolans kvalitetsarbete (Utmarksskolan), Resurser - lokalernas och utemiljöernas kvalitet på vissa förskolor avseende pedagogiska krav och säkerhet (förskoleverksamheten), - analys och bedömning av utnyttjandet av lärarkompetensen (stadsdelsövergripande), - den inre skolmiljön för eleverna (stadsdelsövergripande), - elevernas tillgång till fungerande datorer (Fjällboskolan och Gamlestadsskolan) samt - elevernas säkerhet på skolgården (Utbynässkolan). Kritikområden Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolan saknar handlingsprogram mot kränkande behandling (Avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Ramsdalsskolan). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (Utmarksskolan). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Kvalitetsredovisning saknas vid skolorna (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.) (stadsdelsövergripande). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Utmarksskolan). Tillgång till omsorg och utbildning - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att inom fyra månader hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2 a kap. 7 skollagen) (stadsdelsövergripande). 25

34 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET - Elevens val i form av aktiviteter anordnade av olika föreningar innebär att elevens val inte genomförs under ledning av lärare (1 kap. 2 och 2 kap grundskoleförordningen samt bilaga 3 till skollagen) (Gamlestadsskolan). - Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs som stöd till elever och inte i enlighet med kursplanen för ämnet (2 kap. 6 och 16 grundskoleförordningen) (Ramsdalsskolan). - Eleverna erbjuds inte den garanterade undervisningstiden (4 kap. 3 a och bilaga 3 skollagen) (Utmarksskolan). Datum Ort Göteborg Liselotte Hakeberg Gerhard Eriksson Leif Hagstrand Gunilla Hellner Blixt Patrik Nystedt Karin Widlund Jonas Österberg 26

35 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kortedala Bilaga 1 Beskrivning av Göteborgs kommun och dess skolverksamhet m.m. Kommunfullmäktige med sina 81 ordinarie ledamöter är högsta beslutande organ i kommunen. Fullmäktige fattar beslut i alla viktigare frågor och bestämmer också hur kommunen skall organiseras, vilka nämnder som skall finnas och hur arbetet skall fördelas. Kommunstyrelsen med sina 15 ordinarie ledamöter svarar för den löpande verksamheten i kommunen. Kommunen har utarbetat en styrmodell - balanserad styrning - som avser styrning av all kommunal verksamhet. Modellen bygger på att koppla den mer traditionella ekonomistyrningen till mål för varje verksamhetsområde. Modellen innebär att kommunfullmäktige för varje verksamhetsområde beslutar om en inriktning och strategi. Utifrån denna utarbetas för varje år prioriterade mål från kommunfullmäktiges sida, liksom lokala mål som beslutas av varje stadsdelsnämnd för varje budgetår. Göteborgs kommun är indelad i 21 stadsdelar som leds av stadsdelsnämnder. Stadsdelarna är av Göteborgs kommun informellt indelade i fyra geografiska regioner; Hisingen, Väst, Nordost och Centrum. De fyra regionerna utgör grunden för de fyra omgångar, som Skolverket indelat inspektionen i, av de till stadsdelsnämnderna delegerade verksamheterna. I kommunens Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder, beslutad av kommunfullmäktige den 14 maj 1989, med ändringar efter det, framgår av 11 att Stadsdelsnämnd skall var och en inom sitt område handha de uppgifter som enligt skollagen och andra författningar ankommer på skolstyrelse och som avser förskoleklass och grundskola och som ej tillagts annan nämnd. Stadsdelsnämnd skall vidare inom sitt område svara för den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen enligt skollagen är skyldig att tillhandahålla. Stadsdelsnämnd utövar tillsyn över verksamhet beträffande enskild förskola, enskilt fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg. Vissa stadsdelsnämnder har så kallade tillkommande uppgifter som innebär ansvar för vissa uppgifter för hela Göteborgs kommun. Dessa stadsdelsnämnder benämns även resursnämnder. I ovan nämnda reglemente står under rubriken Tillkommande uppgifter för vissa stadsdelsnämnder i 15 t.ex. att Stadsdelsnämnd Högsbo skall för hela staden svara för den verksamhet inom den obligatoriska särskolan som enligt skollagen och andra författningar ankommer på kommun I Göteborgs kommuns budget upptas, inom förskolans och skolans område, ett 20-tal s.k. resursnämndsuppgifter. Dessutom kan en stadsdel tilldelas s.k. särskilda uppgifter. Stadskansliet, som är kommunstyrelsens stab, svarar bl.a. för uppföljning av fattade beslut. Den av Stadskansliets enheter, som har ansvar för utbildningsfrågor, benämns Enheten för välfärd och utbildning. Enheten omfattar, för- 27

36 Stadsdelen Kortedala SKOLVERKET utom gruppen för utbildningsfrågor, välfärdsgruppen, flyktingadministration samt stabsfunktionen ekonomi och IT samordning. Stadskansliet har givit ut en Handbok för kvalitetsredovisning år 2004 inom utbildningsområdet i Göteborgs Stad som redovisar både hur skolornas kvalitetsredovisningar och den kommunala kvalitetsredovisningen skall upprättas. Det framgår av den att respektive stadsdel ansvarar för att dess skolor upprättar kvalitetsredovisningar. I arbetet med kommunens kvalitetsredovisning ingår en del kallad Kvalitetsdialog. Dialogen organiseras och genomförs av Stadskansliet. I varje stadsdel diskuterar 20 personer från förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen om kvaliteten i verksamheten (varav 1/3 skall vara chefer och 2/3 från verksamheten) under ledning av en extern samtalsledare från högskolan/universitetet. Samtalen dokumenteras och ställs samman genom Stadskansliets försorg. De utvalda från verksamheten skall representera sin verksamhetsform och tala för stadsdelens samtliga enheter. Varje år behandlas några av områdena i 1994 års läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). För kvalitetsredovisningen 2003 betonades kontinuitet och progression i lärandet Den röda tråden, Delaktighet och inflytande i lärprocess och verksamhet samt Pedagogiskt ledarskap i förskola och skola. År 2004 behandlades särskilt Läromedel och lärmiljöer, Bedömning och betygssättning och Samverkan med omvärlden. Göteborgs kommun bedriver vidare ett kvalitetsarbete med s.k. balanserade styrkort, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever, föräldrar och personal värderat verksamheterna utifrån hur nöjda respektive grupp är med verksamheten utifrån ett antal variabler. Av kommunens skolplan framgår att alla barn och unga i Göteborg skall ha en individuell utvecklingsplan. I samverkan med eleven och hans/hennes föräldrar skall varje elev få en egen plan för sin fortsatta skolgång baserad på elevens egna förutsättningar. Resurser till stadsdelarna fördelas enligt principer fastställda av kommunfullmäktige utgående från befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden. Utifrån det belopp stadsdelsnämnden tilldelas är det sedan stadsdelsnämndens uppgift att fördela resurser till de olika verksamheterna. Stadsdelen gör egna bedömningar och prioriteringar och är således inte beroende av de fördelningsprinciper utifrån vilka de erhållit sin budget. 28

37 Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 Utbildningsinspektion i förskoleverksamhet UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever respektive vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om kvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, ledningsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

38 Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 SKOLVERKET Beskrivning av förskoleverksamheten Förskoleverksamhet för barn boende i Kortedala Antal inskrivna barn Förskola 861 Familjedaghem 46 Enskild förskola 82 Förskola/familjedaghem annan stadsdel 55 Förskola/familjedaghem annan kommun 1 Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i januari år 2005 har cirka 83 procent av alla barn i Kortedala i åldern ett till och med fem år plats i förskoleverksamhet. Av dessa finns 83 procent i någon av stadsdelens förskolor, 4 procent i familjedaghem och 8 procent i enskild förskola. Dessutom har 5 procent av barnen plats i förskola/familjedaghem i annan stadsdel inom Göteborgs kommun. Plats till förskola/familjedaghem i Kortedala kan inte erbjudas inom föreskrivna fyra månader. Förskoleverksamheten är organiserad i fem förskoleenheter, innefattande 18 förskolor med 49 avdelningar samt 10 familjedaghem. Därutöver finns det fem enskilda förskolor, varav fyra drivs som föräldrakooperativ och en som stiftelse (kristen inriktning) samt en förskoleverksamhet för fyra och femåringar i Svenska Kyrkans regi. Förskolans och skolans verksamheter är organiserade i två pedagogiska områden, Kortedala norra och Kortedala södra, som leds av en verksamhetschef. Sex enhetschefer ansvarar för förskoleverksamheten. Enhetscheferna ingår i stadsdelens ledningsgrupp för förskola/skola och utgör även en ledningsgrupp för förskoleverksamheten. Stadsdelens Verksamhetsplan för Barn- och ungdom omfattar förskole-/skolverksamhet för barn och ungdomar i åldern 1 16 år. Samtliga förskolor är friliggande och flertalet är byggda under och talet. Skolverket har besökt tre förskolor. Förskolan Knivsmedsgatan 2 ligger i området Utby och har två avdelningar för barn i åldern ett till och med tre år och en avdelning tre till och med fem år. Förskolan Kalendervägen ligger i området Kortedala och har tre avdelningar för barn i åldern ett till och med fem år. Förskolan Varnhemsgatan 1-3 ligger i området Gamlestaden och har fyra avdelningar med olika åldersindelningar. Genomförandet av inspektionen i förskoleverksamheten Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för granskningen av stadsdelen Kortedala förskoleverksamhet har bestått av experterna Gunilla Hellner Blixt och Karin Widlund. Besök i förskolorna Knivsmedsgatan 2, Kalendervägen och Varnhemsgatan 1-3 genomfördes den 1 februari - 3 februari

39 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Förskolerapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och de besökta förskolorna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besök i verksamheten. Rapporten grundar sig också på annan information om Göteborgs kommun, Stadsdelen Kortedala förskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem, via hemsida eller finns publicerat på annat sätt. I stadsdelen Kortedala förskoleverksamhet genomfördes besök i verksamheten, samt intervjuer med enhetschef, personal- och föräldrarepresentanter. Dessutom gjordes intervjuer med verksamhetschefen och enhetscheferna för övriga förskolor, samt en byråsekreterare. Skolverket har också i två frågeformulär begärt in uppgifter om bland annat förskoleverksamhetens omfattning, organisation och barngruppernas storlek. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall förskoleverksamheten genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. I läroplanen för förskolan framgår den värdegrund och de allmänna mål som gäller för förskolan och som är tillämplig även i annan förskoleverksamhet. Förskolan skall påverka barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, respekt för allt levande och omsorg om närmiljön. I läroplanen anges också att barnen skall utveckla öppenhet och ansvar samt förståelse för allas lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med förskolans värdegrund och målen att utveckla dess normer och värden. Det sammantagna intrycket från intervjuer, dokumentation och förskolebesök är att förskoleverksamheten i Kortedala ger barnen goda möjligheter att utveckla demokratiska värden samt tillfällen att utveckla självständighet och ansvarstagande samt inflytande. Verksamhetens förankring till läroplanens mål om normer och värden utgör på ett medvetet sätt grunden i det pedagogiska arbetet i alla situationer under dagen. Barnens trygghet och delaktighet lyfts fram på ett tydligt sätt i förskolornas måldokument/målstyrningsarbete, vilket innefattar att personalen tillsammans har diskuterat och definierat, och kontinuerligt kommer 3

40 Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 SKOLVERKET att följa upp, vad dessa begrepp står för och hur de blir omsätta i arbetet med barnen. Personalen på de besökta förskolorna strävar efter att vara goda förebilder och att bemöta barnen med respekt och värme. De lägger stor vikt vid att barnen utvecklar en positiv självbild, tror på sig själva och sin egen förmåga och känner att de duger, genom att uppmuntra och bekräfta varje barn och deras starka sidor men också skapa situationer där det finns möjligheter att lyckas. Barnen ges möjlighet att utveckla självständighet och ansvarstagande i rutin- /vardagssituationer samt göra egna val och ha inflytande över egna och gemensamma aktiviteter. Barnen ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan att vara rädda om varandra och allt levande i naturen. Intrycket är att barnen trivs och känner sig trygga och att deras samspel fungerar på ett positivt sätt. De uppmuntras och får i vardagssituationer och i lekens form utveckla sin förmåga att kommunicera, visa omtanke och hänsyn, ta hand om och hjälpa varandra, dela med sig och vänta på sin tur. Personalen på de besökta förskolorna strävar efter att barnen utvecklar öppenhet, respekt, ansvar och empati för andra människor. Exempel ges på att barnen uppmuntras och får stöd i att utrycka sig och sina åsikter inför de andra barnen, att lyssna på varandra, att respektera olika uppfattningar, se olikheter som en tillgång och att alla är lika viktiga. På två av de besökta förskolorna finns många barn med olika kulturell bakgrund. Barnens möjligheter att ta del i och utveckla sin känsla och respekt för andra kulturers traditioner, villkor och värderingar framgår dock inte på ett tydligt sätt i förskolornas dokumentation och under verksamhetsbesöken. Intervjuade föräldrar ger uttryck för att deras barn trivs och blir väl bemötta. De känner sig trygga när barnen är på förskolan och känner stort förtroende för personalens professionalitet, men uttalar också en oro för pedagogernas förutsättningar att genomföra sitt uppdrag på grund av stora barngrupper. Balansen för år 2004 visar att tillfrågade föräldrar i Kortedala är i stort sett lika nöjda med barnens trivsel och trygghet samt personalens bemötande som genomsnittet i Göteborgs kommun. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten utgör en trygg miljö där barnen trivs, blir väl bemötta och ges goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Barnen uppmuntras och ges stöd att efter ålder och mognad utveckla ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt, ansvarstagande och förmåga till socialt samspel. Inspektörerna konstaterar att barnens möjligheter att utveckla förståelse och inlevelse i andra kulturers traditioner, villkor och värderingar kan uppmärksammas på ett mer medvetet sätt. 4

41 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004: Utveckling och lärande Förskoleverksamheten skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger flera mål för detta, bland andra att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. För familjedaghem och öppen förskoleverksamhet skall förskolans läroplan vara vägledande, utifrån de förutsättningar som dessa verksamheter ger. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Intervjuer, dokumentation och verksamhetsbesök visar att barnens utveckling och lärande i förskolan är tydligt relaterat till 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98). Barnens lek och skapande ges stort utrymme för en allsidig utveckling. Lekens betydelse för lärandet betonas, liksom vikten av att ha roligt tillsammans. Lärandet baseras på att det sker i alla situationer under dagen, att allt lärande vävs samman, är upplevelsebaserat och sker i samspel med omgivningen. Omsorg, fostran och lärande utgör en helhet. I stadsdelens Verksamhetsplan för Barn och ungdom anges att en av verksamhetens viktigaste insatser är att alla pojkar och flickor får utveckla en god självbild med en så god språklig tillit att språket blir en kraft i lärprocesserna och i deras liv. Dessa ledstjärnor avspeglas också i verksamheten. Verksamheterna på besökta förskolor lägger stor vikt vid att barnen utvecklar självkänsla och självförtroende och tillit till sin egen förmåga samt sin förmåga att kommunicera och samspela med andra människor. Barnens språk- och begreppsutveckling har en framträdande plats och stimuleras i alla vardagliga situationer och genom språklekar, ordlekar, samtal, rim och ramsor, sagor, böcker och sång. Barnen ges möjlighet att utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Barnen skapar och konstruerar i bild och form, med hjälp av olika material och tekniker. De utvecklar sin förståelse för enkla matematiska begrepp på ett konkret och lekfullt sätt i vardagliga sammanhang och genom räkneramsor, räknesånger och åskådliggörande material/dokumentation i förskolemiljön. Barnen ges inblick i och får ta del i olika traditioner under året. Kulturella aktiviteter, sång, musik och drama är viktiga inslag i verksamheten. Barnen utvecklar sin motorik och kroppsuppfattning, genom rörelselekar, gymnastik, rytmik och utevistelse. Närhet till natur ger barnen motoriska utmaningar och möjligheter utveckla sin förståelse för naturens kretslopp. De får dessutom kunskap om växter och djur och känsla och respekt för allt levande i naturen. På en av de besökta förskolorna lär man barnen källsortering och kompostering. Genom denna verksamhet bidrar man till att barnen utvecklar ett ekologiskt förhållningssätt. Exempel ges på pedagogiska miljöer som på ett konkret, lekfullt och utmanande sätt stimulerar och medvetandegör barnen i sitt eget lärande. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten på ett allsidigt sätt stimulerar och stödjer barnens lärande och utveckling av olika förmågor, deras självtillit och lust att lära. 5

42 Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 SKOLVERKET 3. Arbetsmiljö och delaktighet Förskoleverksamheten skall vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt läroplanen för förskolan skall verksamheten bedrivas i demokratiska former. Personalen skall samverka med föräldrar och barn i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Arbetslaget i förskolan skall bl.a. ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Närmare riktlinjer för arbetet för en god arbetsmiljö finns i förskolans läroplan som också skall vara vägledande för övrig förskoleverksamhet. Granskningen gäller hur man i förskoleverksamheten arbetar för en god miljö och för att barns intressen och behov ska ligga till grund för utformningen av miljön. Intrycken från intervjuer, dokumentation och verksamhetsbesök visar att förskolan i Kortedala är utformad i överensstämmelse med den värdegrund som anges i läroplanen. I stadsdelens verksamhetsplan för Barn- och ungdom anges att förskolan ska skapa en verksamhet där alla känner sig välkomna, trygga och delaktiga i sin utveckling. Verksamheten skall främja utvecklingen av jämställdheten. Omsorgen om det enskilda barnets välbefinnande och trygghet präglar verksamheten på de besökta förskolorna. Personalen arbetar på ett medvetet sätt för att skapa en trygg och säker miljö, där omtanke, respekt, samhörighet, ansvar och välbefinnande kan utvecklas. Fasta rutiner och gemensamma tydliga normer för samvaron i gruppen bidrar till att skapa en trygg och stabil struktur för barnen. Personalen uppmärksammar och problematiserar normer och värden på olika konkreta sätt tillsammans med barnen, både i ett förebyggande syfte och genom att samtala med barnen när konfliktsituationer uppstår. Personalen stimulerar och stödjer barnens samspel. Barnen får stöd i att sätta ord på sina tankar och ge uttryck för och bearbeta sina känslor, samt finna gemensamma lösningar och lära av uppkomna situationer. Sagor, drama och lek används som pedagogiska hjälpmedel. Betydelsen av att agera som goda vuxna förebilder och att vara en närvarande pedagog med ett lyhört förhållningssätt lyfts fram. Intrycken från de besökta förskolorna är att pedagogerna uppmuntrar barnen, utifrån ålder och mognad, att påverka vad de vill göra och ta ansvar för sina handlingar. Personalen strävar efter att vara lyhörda för barnens tankar, idéer och önskemål både i vardagens samvaro och genom till exempel barnintervjuer. Planeringen av den pedagogiska verksamheten och utformningen av miljön utgår från barnens olika behov, erfarenheter och intressen. I kommunen pågår projektet JÄMT i Göteborg i syfte att utveckla förskolornas jämställdhetsarbete. Utbildningen skall bidra till att integrera ett genusperspektiv i den pedagogiska verksamheten. I Kortedala deltar fyra förskollärare på en av de besökta förskolorna i projektet. Samtliga arbetslag är representerade för att nå större spridning på hela förskolan. Utbildningen har bidragit till att synliggöra och utveckla ett mer medvetet förhållningssätt till pojkar och flickor. Jämställdhetsarbetet kommer att fortgå och vidareutvecklas. Förskolorna strävar efter en aktiv kontakt med föräldrarna och att de skall känna sig delaktiga i verksamheten. Det finns formella och vardagliga forum för samtal och samverkan. Personalen på de besökta förskolorna arbetar för en öppen och rak kommunikation. De lägger stor vikt vid att lägga grunden för ett 6

43 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 förtroendefullt samarbete vid den första inledande kontakten under barnens inskolning. Personalen för fortlöpande samtal med föräldrarna om barnens trivsel, utveckling och lärande, samt om aktuella händelser och situationer i barnens vardag. Föräldramöten och utvecklingssamtal genomförs på förskolorna en gång per termin. På en av de besökta förskoleenheterna har det startats pedagogiska caféer, som ett komplement till de mer praktiskt inriktade föräldramötena. Exempel ges på förskolor som tillhandahåller aktuell information om verksamhetens målsättning, planering, gruppindelningar, temaarbeten och andra aktiviteter samt dokumentation av barnens arbeten och upplevelser. Intrycket är dock att föräldrars tillgång till tydlig information och dokumentation om verksamhetens mål och innehåll varierar. I verksamhetsplanen för barn och ungdom i Kortedala anges att det skall finnas brukarråd inom varje förskole-/skolenhet i stadsdelen. Detta samrådsforum är ännu i sin linda inom förskolan. Vid tiden för inspektionsbesöket har det kommit igång inom en förskoleenhet och är under uppstart inom två enheter. I brukarråden träffas föräldrarepresentanter, enhetschef och personalrepresentanter en till tre gånger per termin för information och diskussion om övergripande frågor om förskolans villkor och utveckling. Skolrådet är ytterligare ett forum för samråd och information mellan föräldrar, verksamhetsrepresentanter och stadsdelsnämnden i Kortedala. Rådet träffas tre till fyra gånger per termin för diskussion om aktuella frågor och kommande beslut som rör skola och förskola. En av de intervjuade föräldrarna, som är representant i skolrådet, anser att förskolefrågorna ges mycket litet utrymme vid dessa möten. Intervjuade föräldrar ger uttryck för att de blir mycket väl bemötta av förskolans personal, att de har möjligheter att föra fram synpunkter om vardagsnära frågor och att personalen är lyhörd för synpunkter. Föräldrarna uppskattar utvecklingssamtalen och är mycket nöjda med samverkan med personalen. Föräldrarnas möjligheter att ta del av och påverka verksamhetens mål och innehåll framträder dock inte på ett tydligt sätt. Föräldrars synpunkter om verksamheten inhämtas årligen genom Balansen. Kvalitetsmätningen för år 2003 visar att tillfrågade föräldrar i Kortedala är något mer nöjda med sina möjligheter till delaktighet och inflytande jämfört med genomsnittet i Göteborgs kommun. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten gör ett gott arbete för att skapa en trygg psykosocial miljö och för att barnens behov och intressen skall ligga till grund för verksamhetens innehåll och utformning. Samverkan med föräldrar fungerar i flera avseenden mycket bra. Förskolorna behöver dock tillhandahålla tydligare information om verksamhetens mål och innehåll till föräldrarna samt verka för att föräldrarnas synpunkter beaktas vid planering, utvärdering och utvecklingen av verksamheten. 7

44 Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet Förskoleverksamheten skall utgå från varje barns behov och utformas av personalen i samspel med barnen. Arbetet skall ske i ett nära samarbete med hemmen. Bestämmelser i skollagen, förskolans läroplan och Skolverkets allmänna råd för familjedaghem och öppen förskola ger också riktlinjer och vägledning. Bestämmelserna gäller t.ex. omfattningen i tid, stöd till barn med svårigheter, samverkan med föräldrarna respektive med förskoleklass, skola och fritidshem. Läroplanen anger riktlinjer för förskolans pedagogiska verksamhet för att främja barnens utveckling och lärande. Läroplanen skall vara vägledande även för övrig förskoleverksamhet. Granskningen riktas mot hur man i förskoleverksamheten arbetar i riktning mot målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamheten i Kortedala planeras, genomförs, utvärderas och utvecklas i förhållande till Lpfö 98. Intervjuer, dokumentation och verksamhetsbesök visar att det inom förskolan finns en medvetenhet om förskolans uppdrag, om syftet med olika delar i verksamheten och med valet av arbetsformer för att nå uppsatta mål. Enhetschefernas och pedagogernas syn på barns lärande och utveckling speglar dem som uttrycks i läroplanen om helhet, allsidighet, flexibilitet och saklighet i den pedagogiska verksamheten. Verksamhetsbesöken visar dock på en variation. Inspektörerna ser exempel på djup pedagogisk insikt och medvetenhet omsatt i praktiskt handling. Besöken visar även på verksamhet där den pedagogiska tanken är otydlig. Ett medvetet arbete genomförs på förskolorna för att synliggöra Lpfö 98 i vardagen och främja fortlöpande reflektion och diskussion kopplade till det nationella uppdraget. Inom ramen för förskolornas/skolans gemensamma målstyrningsarbete har all personal på förskolorna tillsammans, i en gemensam process, diskuterat och definierat vad begreppen trygghet, delaktighet och tillgänglighet och lärande står för. Diskussionen har sedan konkret överförts på vad begreppen står för i den egna verksamheten, samt vilka åtaganden förskolan kan göra. Detta har lett fram till målstyrningsdokument, som utvärderas och revideras varje år. Vid medarbetarsamtalen har förskolorna börjat arbeta med så kallade förståelsekartor, vilket ytterligare skall bidra till att synliggöra hur personalen ser på sitt uppdrag och arbetet på förskolan. Materialet analyseras ur olika perspektiv i förhållande till individen, arbetslaget, helheten i huset och yrkesgrupper emellan och ligger till grund för kompetensutveckling och fortsatta diskussioner. Förskolorna har en tydlig mötesorganisation, väl utvecklade rutiner och tid avsatt för pedagogisk planering, uppföljning/utvärdering, reflektion och diskussion. Det innefattar tillfällen för såväl övergripande som arbetslagsspecifika frågor men ger också utrymme för egen reflektion. Inom en förskoleenhet träffas förskollärare respektive barnskötare på de olika förskolorna i yrkesinriktade tvärgruppssammankomster så kallade kunskapslag. Samtalen dokumenteras och ligger till grund för fortsatta samtal på respektive förskola. Åldersindelningar och gruppsammansättningar varierar på ett flexibelt sätt inom och mellan förskolorna i Kortedala. På de besökta förskolorna är barnen indelade i olika grupperingar inom och mellan avdelningarna under dagen/veckan för att möta barnens olika behov utifrån ålder, mognad och intressen. Försko- 8

45 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 lorna har en struktur för veckan och strävar efter en väl avvägd dagsrytm, där omvårdnad, omsorg, vila och andra aktiviteter vägs samman på ett balanserat sätt. Barnen ges möjlighet till fria och planerade aktiviteter i större och mindre grupper både inne och ute. Temainriktat arbete förekommer i varierande grad. Stadsdelens förskolor följer och dokumenterar barnens lärande och utveckling - individuellt och i grupp - med utgångspunkt från ett gemensamt kartläggningsmaterial. Det är till stöd vid observationer av och intervjuer med barnen, vid upprättande och utvärdering av individuella utvecklingsplaner tillsammans med föräldrarna vid utvecklingssamtalen och vid upprättande av arbetsplan/målsättning för barngruppen. Olika aspekter i barnens lärande och utveckling beaktas med förankring till Lpfö 98. Intrycket är att de besökta förskolorna har kommit mycket olika långt med att synliggöra barnens lärprocesser och utveckling på ett systematiskt och konkret sätt. Exempel ges på portfoliopärmar som följer barnen från ett till fem år, fotodokumentation av barnen i olika aktiviteter och situationer, teckningar av barnens upplevelser med deras kommentarer, teckningar som belyser och följer barnens utveckling samt dokumentationsväggar för barnens teckningar och annat som barnen vill visa upp. Inom förskoleverksamheten i Kortedala finns etablerade rutiner för att identifiera behov, åtgärda och följa upp insatser för barn i behov av särskilt stöd. Inriktningen är att barn i svårigheter skall ha tillgång till ordinarie verksamhet med en pedagogik som sätter barnet i centrum och där barnet är en del av gruppen. Förskolorna får råd och stöd från den centrala Utveckling och stödenheten (USE) i Kortedala. Där finns tre specialpedagoger och 1,5 psykolog. USE kan ge råd och stöd med processhandledning, handledning enligt MARTE-MEO metoden, specialpedagogiska utredningar och stöd för barn i behov av extra språkutveckling. Åtgärdsprogram upprättas tillsammans med barnens föräldrar efter en grundlig kartläggning och analys på grupp och individnivå. I åtgärdsprogrammet beskrivs de former av extrastöd som behövs. Det kan vara i form av handledning till personalen, resursförstärkning till gruppen eller enskilt barn, material, fortbildning eller plats i någon av förskoleverksamhetens två resursavdelningar. Enligt årsrapporten för barn och ungdom behöver arbetet med barn i svårigheter utvecklas och den specialpedagogiska kompetensen förstärkas. Men det viktigaste är att minska antalet barn i förskolegrupperna så att alla barns behov kan tillgodoses inom den ordinarie gruppens ram. Intrycket är att barn med annat modersmål än svenska ges begränsade möjligheter till modersmålsstöd. Barnens möjligheter att utveckla sin dubbla kulturtillhörighet är inte tydligt uttalat i verksamheten. Av intervjuerna med verksamhetschefen och enhetscheferna framgår att handläggningen av modersmålsstödet sker centralt i stadsdelen och att det åvilar föräldrarna att ansöka om detta. I vilken utsträckning stödet tillgodoses framkommer inte tydligt. Lokal samverkan mellan personal i förskola och förskoleklass, fritidshem och skola förekommer i liten omfattning. Upparbetade rutiner för förskolebarnens övergång till förskoleklasserna finns inom vissa skolområden och tillämpas i varierande grad. Gemensam planering, pedagogiska diskussioner, aktiviteter och kompetensutveckling förekommer i princip inte, men viss samverkan genom övergripande arbetsgrupper är på gång inom två enheter. Behovet av en ökad 9

46 Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 SKOLVERKET samverkan och att utveckla övergångarna mellan verksamheterna lyfts fram av verksamhetschefen, enhetscheferna, personal och föräldrar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten utgår från barnens behov och de nationella målen. Kunskapssyn, lärande och utveckling diskuteras i flera sammanhang. Barnens utveckling och lärande följs och dokumenteras tillsammans med barn och föräldrar i varierande omfattning. Dock bör förskolan säkra att barn med annat modersmål än svenska erbjuds stöd för att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Vidare bör förskoleverksamhetens samverkan med förskoleklass, skola och skolbarnomsorg fördjupas och utvecklas för att säkra varje barns behov av stöd och progressionen i lärandet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunen har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och skolväsendet på lokal nivå. Kommunen är också huvudman för de flesta verksamheterna. Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Läroplanen för förskolan lägger tydliga ansvarsområden på arbetslagen för förskolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till omvårdnad och pedagogisk verksamhet tillgodoses. Enskilda förskolor har ett motsvarande ansvar, med kommunen som tillstånds- och tillsynsansvarig. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis verksamhetens ledning, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i den pedagogiska verksamheten, dess förutsättningar och arbetssätt samt värna enskildas rättsäkerhet. I Kortedala finns en Verksamhetsplan för Barn och ungdom för år 2005, som omfattar förskole-/skolverksamhet 1 16 år. I planen beskrivs inriktningar och prioriterade mål som skall konkretiseras och omsättas i praktisk handling inom verksamheten. Verksamhetsplanen följs upp och revideras årligen. Förskoleenheterna har en tydlig struktur för sitt arbete med mål, planering och uppföljning/utvärdering. Lokala mål- och planeringsdokument upprättas på enhets-, förskole- och avdelningsnivå, med utgångspunkt från nationella och lokala mål. Uppföljning och utvärdering genomförs terminsvis och årligen. Verksamhetsbesöken visar att arbetet har kommit olika långt mellan och inom förskolor. Intrycket är att dokumentationen speglar görandet i högre grad än att fokusera resultatet av arbetet och måluppfyllelsen. Förskolorna leds av enhetschefer med både pedagogiskt och administrativt ansvar. Enhetscheferna har pedagogisk utbildning och är väl förtrogna med verksamheten. Flera av dem har flerårig erfarenhet från barnomsorg och ledningsansvar på förskolor. Två enhetschefer genomgår den statliga rektorsutbildningen. Enhetscheferna ansvarar för flera förskolor och har olika strategier för att hålla sig uppdaterade med verksamheten och vara tillgänglig för personal och föräldrar. Personalen på de besökta förskolorna skulle gärna se att enhetschefen hade större tidsutrymme för att driva och följa upp förskolans pedagogiska utveckling. I verksamhetsplanen för barn och ungdom anges en strävan att på sikt utveckla former för delat ledarskap. Inom ett förskoleområde har det vid års- 10

47 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 skiftet startats ett pilotprojekt, i samarbete med stadskansliet, där två enhetschefer delar det pedagogiska och administrativa ledarskapet. Enhetscheferna ingår i stadsdelens ledningsgrupp för förskola/skola och utgör också en ledningsgrupp för förskoleverksamheten. Verksamhetsövergripande ledarsamverkan mellan förskolan och skolan sker även genom regelbundna möten i de två pedagogiska områdena, Kortedala norra och Kortedala södra. Lokal verksamhetsövergripande samverkan mellan ledarna inom förskole- /skolområdena är under utveckling. Verksamhetschefen för förskoleverksamheten/skolan står för ett tydligt uttalat pedagogiskt ledarskap som understödjer de verksamhetsövergripande utvecklingsarbeten som pågår inom förskolan/skolan i Kortedala. Syftet är att barn och ungdomar skall mötas av en verksamhet som utgör en pedagogisk helhet från 1 16 år. Verksamhetsutvecklingen utgår från en tydlig skolutvecklingsstrategi och ett lärande- och erfarenhetsbaserat synsätt med tydlig förankring till det nationella uppdraget i läroplanerna. En del i utvecklingsarbetet är den gemensamma målstyrningsmodell som förskole-/skolenheterna arbetar enligt sedan några år tillbaka. Denna form av värdegrundsstyrning ska inarbetas och vara en del av varje enhets arbetsplan. Intrycket är att förskolorna har kommit en bit på vägen och att målstyrningsmodellen medverkar till att synliggöra det nationella uppdraget mer och mer i vardagen. Enligt verksamhetschefen är det angeläget att hitta former för att också införliva kommunens kvalitetsverktyg som en del i Kortedalas kvalitetsarbete. Arbete pågår också med att utveckla dokumentationen av barnens lärande och utveckling, till exempel genom individuella utvecklingsplaner. Inspiration hämtas bland annat från Reggio Emilia-filosofins pedagogiska tankar, vilka också stödjer en pågående utveckling av barnens lek- och lärmiljöer. Se avsnitt sju Resurser. Intervjuade förskollärare och annan personal är positiva till utvecklingsarbetet men uttrycker ett behov av att insatserna knyts ihop på ett tydligare sätt och att det sker regelbundna uppföljningar under resans gång innan man tar nästa steg - en uppfattning som också verksamhetschefen och enhetscheferna instämmer i. Kortedala har rutiner för tillsynen av de enskilda förskolorna. Nästa tillsyn kommer att genomföras under innevarande termin och ska därefter ske varje år. Kommunens gemensamma tillsynsblankett används i något modifierad form. Redovisning av verksamhet och ekonomi inlämnas årligen. I övrigt sker liten samverkan/kontakt mellan de kommunala och enskilda förskoleverksamheterna. Revidering pågår av delegationsordningen för att den skall stämma överens med nuvarande organisation och ansvarsfördelning. Uppgift om anmälan till nämnden kommer att framgå. Personalen informeras vid anställningen om sina skyldigheter avseende tystnadsplikt/sekretess. Däremot förekommer inte rutinmässig information till personalen om deras anmälningsplikt till socialtjänsten. Hur föräldrar informe- 11

48 Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 SKOLVERKET ras om att dessa bestämmelser gäller inom verksamheten framkommer inte på ett tydligt sätt. Det finns en skriftlig rutin för klagomål inom förskoleverksamheten i Kortedala, som inte är känd för föräldrarna men ändå följs i det praktiska arbetet enligt verksamhetschefen Personal och enhetschefer på förskolorna är i första hand ansvariga för att direkt ta emot och beakta föräldrars synpunkter. Byråsekreteraren tar emot och hanterar klagomål från föräldrar i samband med anmälan till förskoleplats och platserbjudande. Registerkontroll görs vid nyanställningar, både vid tillsvidareanställningar och vid vikariat. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att ledningen för förskoleverksamheten är väl förtrogen med såväl uppdrag som verksamhetens innehåll. Förskolornas mål- och planeringsdokument har tydlig koppling till Lpfö 98. Det finns en tydlig struktur för planering, uppföljning och utvärdering, som verkar på ett utvecklingsfrämjande sätt. Flera utvecklingsarbeten pågår. Inspektörerna konstaterar att förskolornas rutiner för att informera personal och föräldrar om bestämmelserna om tystnadsplikt och anmälningsplikt bör förbättras. Vidare att det saknas tydliga och för föräldrarna kända rutiner för synpunkter och klagomål. 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg Varje kommun svarar enligt skollagen för att barn som är bosatta i Sverige och stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamheten omfattar förskola, familjedaghem och öppen förskola. Barn skall erbjudas plats i så kallad allmän förskola, från och med höstterminen det år då det fyller fyra år. Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som fyllt ett år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets egna behov. Barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga skall tillhandahållas förskoleverksamhet i viss omfattning. Kommunen skall erbjuda plats i förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål då föräldrar anmäler behov av sådan. Granskningen gäller om möjlighet till förskoleverksamhet finns i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till förskoleverksamhet behandlas. Kortedala kan inte erbjuda plats inom förskoleverksamheten utan oskäligt dröjsmål, d.v.s. inom tre till fyra månader efter ansökan om plats, till alla barn som anmält önskemål om plats. Barn som står i kö till alla förskolor i stadsdelen har möjligheter att få plats inom föreskriven tid. Däremot inte den andelen barn som står i kö till plats på förskolor inom sitt närområde, detta oavsett om de ställer sig i kö till samtliga förskolor i stadsdelen. Detta innebär enligt stadsdelens beräkningar i praktiken att cirka 75 barn inte kan erbjudas plats inom de kommande fyra månaderna. Plats erbjuds enligt anmälningsdatum förutom vid placeringar för barn i behov av särskilt stöd. Enligt verksamhetschefen och rektorerna genomförs olika åtgärder för att uppnå full behovstäckning. Vid beräkningen av antalet platser/barn på förskolorna tillämpar stadsdelen en beräkningsmodell med en viktning utifrån de placerade barnens ålder. Varje termin sker en omräkning av placerade barn, vilket innebär att platser frigörs men också att barngrupperna blir större. Detta innebar att 50 12

49 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 barn kunde erbjudas plats i januari Utbyggnaden av nya förskolor är problematisk enligt verksamhetschefen. Medel finns avsatta, men planerad byggnation har blivit fördröjd beroende på bristande stadsplanering och att närboende överklagar lokaliseringen av nya förskolor. Behovet av platser är dessutom ö- kande på grund av omfattande nybyggnation. Situationen innebär att andelen placeringar i enskilda verksamheter och i andra stadsdelar har ökat, vilket i sin tur medför en högre kostnad för stadsdelen på grund av gällandet ersättningssystem. I Verksamhetsplanen för Barn och ungdom år 2005 anges att arbetet för att minska andelen barn som väntat mer än fyra månader på plats till stadsdelens förskolor kommer att ske i den takt ekonomin tillåter. En tjänsteman (byråsekretare) på stadsdelsförvaltningen handlägger platsönskemål och beslut om placeringar, i kontakt med berörda enhetschefer. Enhetscheferna beslutar om vilken avdelning barnen placeras på förskolan. Förskolorna har en flexibel gruppindelning för att möta det aktuella behovet. Platsönskemål och lediga platser följs kontinuerligt upp. Byråsekreteraren har också, tillsammans med en av förskole-/skolförvaltningens verksamhetssekreterare, ansvar för utredningar och beslut om plats för barn i behov av särskilt stöd. Via kontakter med rektorer/enhetschefer, barnavårdscentralen, individ- och familjeomsorgen, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen och polisen får byråsekreteraren kännedom om barn i behov av särskilt stöd, som behöver anvisas plats. Det sker dock till stor del via uppgifter som föräldrar lämnar vid anmälan om plats. Flertalet barn i behov av särskilt stöd upptäcks när de börjat i förskolan. Arbete pågår med att styra upp den formella ärendehanteringen av utredningar och beslut. Barn i behov av särskilt stöd bereds plats i vanliga förskolegrupper så långt det är möjligt. På två förskolor finns två resursavdelningar med färre barn i grupperna, personal med högre kompetens (specialpedagog) och mer strukturerad verksamhet. Placeringar på dessa avdelningar sker, både vid nyplaceringar och genom överflyttningar från andra förskolor, när byråsekreteraren och enhetscheferna bedömer att den övriga verksamheten inte har tillräcklig kompetens och förutsättningar för att kunna möta barnens behov. Grupperna består både av barn i behov av särskilt stöd och av andra barn. Den besökta resursavdelningens verksamhet uppvisade mycket god pedagogisk kvalitet. Motivet för att resursavdelningarna startades och fortfarande finns kvar är att barnens behov inte kan tillgodoses i de stora barngrupperna på förskolorna. Efterfrågan av omsorg under kvällar, nätter och helger förekommer väldigt sällan. Omsorg kan vid behov erbjudas på nattöppna förskolor i andra stadsdelar. I Kortedala finns ingen öppen förskola. Verksamheten lades ner av ekonomiska skäl för cirka fem år sedan. Däremot bedriver Svenska kyrkan en öppen förskola belägen i norra Kortedala, denna är välbesökt och öppen för olika trosinriktningar. Förskolegrupperna omfattar även allmän förskola för fyra- och femåringar samt barn till arbetssökande och föräldralediga. Plats tillhandahålls 15 timmar per vecka. Vistelsetiden förläggs under tre eller fem dagar i veckan utifrån möjliga 13

50 Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 SKOLVERKET och lämpliga lokala förutsättningar på förskolorna. Barnets vistelsetid kan utökas med kort varsel när föräldrarna återgår till arbete efter arbetslöshet. Göteborgs kommun tillämpar maxtaxa. När maxtaxan infördes år 2001 ökade beläggningen på förskolorna med cirka sju procent. Göteborgs kommun och stadsdelsförvaltningen i Kortedala tillhandahåller övergripande information till föräldrar om vilka verksamheter som finns att tillgå, öppethållande, anmälan till plats och platserbjudande, avgifter, rättigheter och skyldigheter samt synpunkter på verksamheterna från kvalitetsmätningen Balansen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Kortedala tillhandahåller en tydlig och relevant övergripande information om förskoleverksamheten. Inspektörerna konstaterar att Kortedala inte fullgör kommunens skyldighet att erbjuda förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål. 7. Resurser Kommunen och förskoleverksamhetens respektive förskolans ledning beslutar hur och med vilka resurser verksamheten skall genomföras för att den skall ha den kvalitet som de nationella bestämmelserna i skollagen och läroplanen för förskolan anger. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, barngruppernas sammansättning, tillgång till ändamålsenliga lokaler och utrustning som behövs för den pedagogiska verksamheten, omsorgen om barnen och barnens lek och vila. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Enhetscheferna beslutar inom de ekonomiska ramarna om personalbemanning och barngruppernas storlek och sammansättning. Personaltätheten på förskolorna i Kortedala är i genomsnitt 5,3 barn per årsarbetare enligt uppgifter lämnade till Skolverket per den 15 oktober I Skolverkets statistik för år 2004 var genomsnittet för riket 5,4 barn och för Göteborgs kommun 5,1 barn. Ålderssammansättningen i förskolegrupperna varierar på ett flexibelt sätt för att på bästa sätt möta det aktuella platsbehovet men även pedagogiska aspekter är styrande. Vanligast förekommande är avdelningar för barn i ålder ett till och med tre år, ett till och med fem år, två till och med fem år samt tre till och med fem år. På en förskola har de två avdelningarna slagits samman och istället för att ha två fasta grupper delas barnen in i smågrupper utifrån ålder, mognad och intressen. Antalet barn i förskolegrupperna varierar beroende på gruppsammansättningen/åldersfördelningen på förskolorna och antalet barn med plats enligt allmän förskola. Undantaget den sammanslagna storgruppen och de två resursavdelningarna varierar gruppstorlekarna i januari år 2005 mellan 13 till 26 barn och genomsnittet är 17,6 barn per grupp. Enligt Skolverkets statistik för år 2004 var riksgenomsnittet 17,2 barn och genomsnittet för Göteborgs kommun 16,8 barn. 14

51 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 I tabellen nedan visas hur gruppstorlekarna i förskolan i Kortedala, undantaget en storgrupp och två resursavdelningar, varierar i förhållande till barnens åldrar. Barngrupperna i förskolan i Kortedala, januari 2005 Åldersfördelning Antal grupper Gruppstorlek upp till 3 år barn 1 5 år barn från 3 år barn Nedanstående diagram åskådliggör spridningen av barngruppernas storlek. Varje stapel motsvarar en barngrupp och barnantalet i respektive grupp kan utläsas mot skalan till vänster. Av diagrammet framgår att cirka en fjärdedel av grupperna (13 av 49) omfattar 20 barn eller fler. Antal barn per förskolegrupp i Kortedala, januari 2005 Barngruppernas storlek i stadsdelen Kortedala Grunden för dimensioneringen av barngrupperna utgår från ekonomiska förutsättningar. Verksamhetschefen, enhetscheferna liksom personal påtalar att barngrupperna är stora och att belastningen på enheterna är stor. Kontinuerlig uppföljning sker i ledningsgruppen, vilket redovisas till stadsdelsnämnden. Personalomsättningen har varit hög och sjukfrånvaron har ökat. Intervjuade föräldrar har ett stort förtroende för pedagogernas professionalitet och framhåller att de gör ett gott arbete utifrån de förutsättningar som finns. De anser dock att belastningen på personalen är stor genom att antalet barn i grupperna är högt. Det finns en uttrycklig strävan i Kortedala att det skall finnas två förskollärare och en barnskötare per 18 barn på förskolorna. Ännu har inte målet uppnåtts men personalens utbildningsnivå har ökat markant de senaste åren. Förskolepersonalens utbildningsnivå i Kortedala är för närvarande något högre än genomsnittet för riket och Göteborgs kommun. Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i Kortedala i januari år 2005 är andelen utbildade förskollärare 56 procent medan 44 procent har annan utbildning för arbete med barn. Enligt Skolverkets statistik för år 2004 fanns det i genomsnitt 51 procent årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i riket respektive 50 procent i Göteborgs kommun. Vidare fanns det i genomsnitt 44 procent årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn i riket respektive 47 procent i Göteborgs kommun. 15

52 Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 SKOLVERKET Kompetensutveckling anordnas som utgår från verksamhetens och medarbetarnas behov. För planeringen av personalens kompetensutveckling finns en övergripande plan/strategi inom barn och ungdomsförvaltningen för åren Planeringen sker på olika nivåer för samtliga medarbetare i Kortedala, för förskolor och skolor, till arbetslag och individuellt. Medarbetarsamtalen och verksamhetens övergripande mål- och kvalitetsarbete utgör grunden för kompetensutvecklingens inriktning och innehåll. Personalen tar även del av fortbildning som anordnas centralt av kommunens skolutvecklingsenhet. Arbetet med individuella kompetensutvecklingsplaner för varje anställd kommer att styras upp. Medel för kompetensutveckling finns avsatta både centralt och i förskoleenheternas budget. Personalen arbetar 34 timmar i barngrupp. Förutom fem studiedagar per år har arbetslagen sju planeringsdagar. Förskolorna är friliggande med egna uteplatser och gångavstånd till naturområden. En förskola saknar egen uteplats. Flertalet är byggda under 1960 och talet. Några förskolor är byggda under 1980-talet och en förskola har tillkommit under år 1990-talet. Enligt verksamhetschefen och enhetscheferna har lokalerna under årens lopp varit utsatta för stort slitage och är i behov av upprustning. Lokalytor och lokalernas planering - utformning och funktion - varierar mellan förskolorna. Lokalerna möjliggör och nyttjas i varierande grad på ett för förskoleverksamheten ändamålsenligt sätt. Det finns behov av att utveckla/förbättra flera förskolors utemiljöer både ur en lekmiljö- och säkerhetsaspekt. Av kvalitetsmätningen Balansen framgår också att tillfrågade föräldrar är något minde nöjda med säkerheten i lokaler och utemiljö. Lokalerna på de besökta förskolorna är av varierande kvalitet avseende hur de är inredda och hur de används för olika aktiviteter och ändamål. Det gäller också i vilken omfattning det finns ett stimulerande, varierat och anpassat material som är tillgängligt för barnen. Även de besökta förskolornas utegårdar har varierande förutsättningar för att inspirera till olika former av lek och fysiska aktiviteter. Två av de besökta och ytterligare tre förskolor ingår i projektet En förskola att tycka om. Projektet genomförs i samarbete med Göteborgs kommuns lokalförsörjningsförvaltning och utgör en arbetsmodell för att utveckla förskolemiljöns fysiska utformning kopplat till det pedagogiska uppdraget. Projektsamarbetet har så här långt bidragit till konkreta resultat på en av de besökta förskolorna. Genom att ta bort väggar, disponera om verksamheter, tydliggöra rummens funktioner, skapa utrymme för ateljé och upplevelserum, frigöra lekytor och ett tillgängligt stimulerande material har förskolan utvecklat en mycket stimulerande lek- och lärmiljö. Samtliga förskolor har under år 2004 fått tillgång till datorer och användningen av dessa som verktyg i dokumentationen och barnens lärande är nu under utveckling. Enhetschefer och verksamhetschefen bedömer att förskolorna generellt sett brister och behöver förbättras när det gäller anpassningen av förskolemiljön för funktionshindrade/rullstolsburna. Uppskattningsvis är cirka en tredjedel av förskoleavdelningarna inte tillgängliga för alla barn på grund av trappor, trösklar och trånga dörröppningar. I Kortedala fördelas budgeten till förskolorna i en fast och en rörlig del. I den fasta delen ingår personalbudgeten, som är baserad på 18 platser och tre årsar- 16

53 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kortedala Dnr 53:2004:1600 betare per avdelning. Vid fördelningen tas hänsyn till den ordinarie personalens lönenivå. I den fasta delen ingår även centralt fastställda medel för lokaler, som enheterna inte kan styra över. I den rörliga delen ingår kostnader för lekutrustning, förbrukning, kontorsmaterial och mat. Även denna del är baserad på barnantalet men regleras under året beroende på det aktuella antalet barn. Antalet platser baseras på ett hustal som utgår från 18 barn per avdelning. Olika åldrar är poängsatta. Ett barn som är mellan ett till tre år räknas som 1,28 och ett barn mellan tre till fem år räknas som 0,9. Barn till föräldralediga delar på en plats, medan barn till arbetslösa har en plats. Detta innebär att antalet barn på avdelningarna varierar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskolverksamheten ges relativt goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Inspektörerna konstaterar dock att det finns lokaler och utemiljöer som inte fullt ut svarar mot verksamhetens pedagogiska krav och barnens säkerhet vid utevistelsen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i Göteborgs kommun, Stadsdelen Kortedala övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - tydlig information om verksamhetens mål och innehåll till föräldrarna, - beaktande av föräldrarnas synpunkter vid planering, utvärdering och utvecklingen av verksamheten, - barnens rätt till modersmålsstöd, - samverkan mellan förskolan och förskoleklass, skola och skolbarnomsorg, - tydliga rutiner för information om bestämmelserna om tystnadsplikt och anmälningsplikt, - tydliga och kända rutiner för synpunkter och klagomål samt - lokalernas och utemiljöernas kvalitet på vissa förskolor avseende pedagogiska krav och säkerhet. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att inom fyra månader erbjuda barn plats i förskoleverksamheten (2 a kap.7 skollagen). Datum Ort Göteborg Gunilla Hellner Blixt Karin Widlund 17

54 Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala Utbildningsinspektion i Fjällboskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

55 Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Fjällboskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 141 Förskoleklass 57 Grundskola 211 Verksamheten vid Fjällboskolan omfattar utbildning för förskoleklassen och årskurserna 1 5 samt skolbarnsomsorg för eleverna i förskoleklassen och årskurserna 1 3. Skolans elever och lärare är organiserade i tre vertikala spår. Inom vart och ett av dessa spår bildar förskoleklassen, årskurs 1 och fritidshemmet en gemensam arbetsenhet. Detsamma gäller för årskurserna 2 3 med undantag för fritidshemsverksamheten som sammanförts till ett av spåren. Årskurserna 4 och 5 arbetar var för sig i åldershomogena klasser. Fjällboskolan har, i likhet med övriga skolor i stadsdelen, generellt minskat elevantalet i samtliga klasser i enlighet med ett principbeslut i stadsdelsnämnden. Skolbyggnaderna är samlade kring två separata skolgårdar. Kring den större av dessa finns det s.k. Skolhuset från 1950-talet, med nio klassrum, matsal och expedition samt två paviljonger och en idrottsbyggnad. Vid den mindre gården ligger det s.k. Solhuset, en f.d. vårdinstitution som byggts om för skoländamål och som nu inrymmer flertalet av skolans åldersblandade klasser med integrerad fritidshemsverksamhet. Som matsal för de äldre eleverna nyttjas en matsal avsedd för annan kommunal verksamhet, belägen i en närliggande byggnad. Här finns också ett kök där skollunchen tillagas för eleverna i såväl Fjällboskolan som flera andra skolor i regionen. Undervisningen i slöjd är förlagd till Utbynässkolan, på cirka femton minuters promenadavstånd från Fjällboskolan. Fjällboskolan är belägen i Utbyområdet i den sydöstra delen av stadsdelen Kortedala där bebyggelsen domineras av småhus. En nybyggnation av flerbostadshus pågår i området som kommer att tillföra ett drygt hundratal nya lägenheter. För Fjällboskolan antas detta innebära ett utökat elevantal inför läsåret 2005/2006 och i sin tur skapa vissa utrymmesproblem. Stadsdelsförvaltningen i Kortedala har nyligen utrett skollokalförsörjningen i områdena Gamlestaden och Utby i ett längre perspektiv och föreslår att Fjällboskolans organisation utökas till att också omfatta årskurserna 6 9. Så gott som samtliga elever bor i skolans närområde. Endast ett fåtal av dem har utländsk bakgrund. För fortsatt skolgång i årskurserna 6 9 väljer flertalet elever den närliggande Gamlestadsskolan. Under några år har ett ganska stort antal elever sökt sig till en skola i Partille kommun eller till fristående skolor. Inför läsåret 2005/2006 har dock så gott som samtliga elever i årskurs 5 valt Gamlestadsskolan. 2

56 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala Genomförandet av inspektionen i Fjällboskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Fjällboskolan har bestått av Experterna Leif Hagstrand och Gunilla Hellner Blixt. Besök i Fjällboskolan gjordes den 19 och 20 januari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Fjällboskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Fjällboskolan genomfördes intervjuer med rektorn, lärare, elever, elevhälsoteam samt föräldrar. Lektioner i flertalet klasser besöktes. Under besöket fördes också spontana samtal med elever, lärare och annan personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallat Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Eleverna uttrycker i allmänhet att de trivs och känner sig trygga på sin skola. De säger att de har snälla klasskamrater, många kompisar och, med några undantag, bra lärare. Några säger att lärarna inte alltid ser vad som händer på rasterna. De elever som inspektörerna möter visar tydligt att de inte accepterar att någon kamrat utsätts för mobbning eller annan kränkande behandling. 3

57 Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Lärare och föräldrar ger en samstämmig bild av Fjällboskolan som en skola med en vänlig och omtänksam atmosfär där lugn och trygghet råder. Flertalet elever säger att det är roligt att lära sig och att vi lär oss mycket på de flesta lektioner medan några har idéer om hur undervisningen kan göras både roligare och bättre. Vid inspektörernas lektionsbesök råder oftast ett gott arbetsklimat i de olika grupperna och eleverna fullgör sina uppgifter med engagemang och arbetsglädje. Enligt lärarna har bildandet av de små undervisningsgrupperna haft en positiv inverkan på arbetsklimatet. Eleverna visar en stark vilja och stor förmåga att uttrycka sina uppfattningar och argumentera för dem. De har dock olika uppfattningar om hur mycket de kan påverka i skolan. Några tycker att de har ganska stora möjligheter att vara med och besluta om både skolmiljön och undervisningen. Eleverna som ingår i skolans elevråd säger att de sett flera resultat av sitt arbete och ger som exempel när de medverkat till att skolan fått ny utrustning på skolgården och nya maträtter på skolmatsedeln. Bland de äldre eleverna finns dock några som uttrycker att de i alltför liten utsträckning kan påverka och ta ansvar för sin egen utbildning, vilken också några av lärarna håller med om. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten av Fjällboskolans arbete med normer och värden är goda. Eleverna beskriver en skola där de trivs och känner sig trygga. De tycker oftast att det är roligt att lära sig och att de har möjligheter påverka sin arbetsmiljö. Mobbning eller annan kränkande behandling accepteras inte. Det finns dock elever som ibland inte känner sig helt trygga på rasterna när lärare inte ser vad som händer. Elevernas möjligheter att ta ansvar för sin egen utbildning kan förbättras, vilket särskilt gäller de äldre eleverna på skolan. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Eleverna i Fjällboskolan visar vid intervjuer att de endast i mycket begränsad utsträckning känner till målen för utbildningen såsom de finns beskrivna i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och kursplanerna. Föräldrarna säger för sin del att de känner sig informerade främst via de målbeskrivningar i svenska, matematik och engelska som återges i elevernas individuella utvecklingsplaner. Elevernas resultat i de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 5 år 2004 visar att det stora flertalet av eleverna uppnår målen (svenska 91,7 procent, engelska 93,8 procent och matematik 97,9 procent). En jämförelse med resultaten från de båda närmast föregående åren visar förhållandevis små avvikelser med undantag för ämnet matematik som det senaste året visar en tydlig förbättring. Fjällboskolan har detaljerat utformade riktlinjer 4

58 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala för genomförandet av de nationella ämnesproven liksom en noggrann uppföljning på individnivå. Utöver resultaten från de nationella proven görs inga sammanställningar av elevernas kunskapsresultat eller några gemensamma prov eller test som säkerställer kunskapsnivån hos eleverna. Varje lärare svarar här självständigt för uppföljningen i den egna klassen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter enligt målen i Lpo 94. För att kunna säkerställa elevernas kunskapsnivå i alla ämnen bör dock skolan verka för en bättre uppföljning av elevernas resultat också i de ämnen som inte omfattas av de nationella proven. Vidare bör elevernas kunskaper om målen för utbildningen förbättras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Fjällboskolans personal och elever har under de senaste åren sökt och beviljats extra medel för arbete med skolans värdegrund vilket resulterat i en gemensamt framtagen vision, ett värdegrundsdokument med gemensamma förhållningsregler och förslag på ett antal metoder för det fortsatta arbetet. Enligt visionen skall alla barn och vuxna på skolan känna trygghet och arbetsglädje och respekteras för den man är. Som förhållningsregler finns exempelvis att vi tar ansvar och reflekterar över hur vi är mot varandra och alla har rätt att säga sin mening och vi lyssnar på varandra. Exempel på metoder för arbete med värdegrundsfrågorna som ofta används i klasserna är samarbetsövningar, dramaövningar, massage, tjej- och killsamtal och trygghetsgrupper med elever från olika årskurser. Några klasser arbetar också med social och emotionell träning enligt en särskild metod, kallad SET. Skolan har ett väl fungerande elevråd där varje möte protokollförs och anteckningarna görs kända för alla via skolans hemsida. Två lärare fungerar som stöd för elevrådet. Klassråd finns i alla klasser från årskurs 1 6, som bereder de frågor som tas upp i elevrådet. De frågor som oftast tas upp i elevrådet handlar om skolans fysiska miljö och skolmaten men också om hur eleverna är mot varandra. Det finns också tillfällen då undervisningsfrågor tas upp. Som ett exempel nämner en lärare att eleverna har efterlyst fler riktiga lektioner. Föräldrarna görs delaktiga i skolverksamheten dels via klassmöten dels via representation i två olika samverkansgrupper, Samrådet och Skolrådet. Samrådet tar upp frågor som främst berör den egna skolan, medan Skolrådet är ett forum för föräldrar från flera skolor i stadsdelen gemensamt kan dryfta övergripande skolfrågor med stadsdelsnämndens politiker och tjänstemän. Enligt för- 5

59 Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET äldrarna fungerar de båda råden mest för information och deras möjligheter till medinflytande är i praktiken litet, vilket särskilt gäller Skolrådet. Flera gånger varje läsår inbjuds föräldrarna till pedagogiska caféer där skolans personal tar upp olika teman från det pedagogiska arbetet, som exempelvis hur man jobbar med matte. På Fjällboskolan ordnas också återkommande fixarkvällar där elever, föräldrar och personal gemensamma gör praktiska arbetsinsatser för att förbättra den fysiska miljön omkring skolan. Eleverna i flertalet av klasserna får inom givna ramar själva planera och genomföra delar av sitt arbete, som ibland också är schemalagt som eget arbete. Eleverna säger att de uppskattar att på detta sätt själva få ta ansvar för en del av veckans arbete. I Balansen får elever och föräldrar bedöma sin skola utifrån ett antal kvalitetsfaktorer som trivsel, trygghet, delaktighet och skolmiljö. Svaren från de yngre eleverna ligger här i nivå med kommunen som helhet medan svaren från eleverna i årskurserna 4 och 5, liksom svaren från föräldrarna, oftast ligger klart över kommunmedeltalet. För arbetet mot kränkande behandling finns, förutom Fjällboskolans egen Handlingsplan mot mobbning, också en för stadsdelens skolor gemensam Policy och handlingsplan vid våld och hot. I den sistnämnda planen tas också upp situationer då kränkning sker mellan vuxen och elev. Inte i någon av planerna behandlas dock andra former av kränkningar än mobbning och fysiskt våld. Varken elever eller lärare säger sig känna till något aktuellt fall av kränkande behandling. Eleverna nämner dock om tillfällen, framförallt på rasterna, då några blir retade eller då bråk uppstår. Det finns olika uppfattningar om hur detta tas om hand av lärarna. Någon elev säger att när något hänt på rasten gör vi inget annat förrän det har gjorts upp medan en annan säger att vår lärare bryr sig inte om vad som händer på rasten. Fjällboskolans elever har tillgång till såväl skolsköterska som skolläkare. Skolsköterskan ingår i skolans elevhälsoteam och har därigenom ett nära samarbete med specialpedagog och speciallärare i olika elevhälsofrågor. För att tillgodose elevernas behov av fysisk aktivitet har ämnet idrott och hälsa getts ett något ökat utrymme i skolans timplan. Flera lärare har också lagt in dagliga aktiviteter som en kort promenad före lunchen, springa ett varv runt skolan eller bara gå runt en stund i klassrummet. Klasserna tar också väl tillvara de naturområden som omger skolan. Några av de äldre eleverna säger ändå att de skulle vilja röra sig mer. De önskar bland annat en roligare skolgård med fler möjligheter till aktiviteter. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetsmiljön vid Fjällboskolan är god och att eleverna på olika sätt ges möjligheter till inflytande. Målmedvetna insatser har gjorts och görs för att nå fram till en för alla på skolan gemensam värdegrund. Väl fungerande former finns för samråd med såväl elever som föräldrar. Den förebyggande hälsovården ges en hög prioritet. Ett målmedvetet arbete görs för att förebygga, och vid behov, reagera på mobbning och annan kränkande behandling. I skolans handlingsprogram bör dock även andra former av kränkningar än mobbning och fysiskt våld tas upp. 6

60 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Fjällboskolan har, som inledningsvis nämnts, valt att organisera verksamheten i tre vertikala spår, kallade A-, B- och C-spåren. Inom vart och ett av dessa spår finns förskoleklassen, samtliga årskurser och skolbarnsomsorgen representerade. Syftet med denna organisation är att skapa pedagogiska möten mellan lärare och elever över åldersgränserna. Personalen i de respektive spåren möts till planeringsmöten varannan vecka och utbyter också information via kommunens datanät. En stark ambition finns hos såväl lärarna som rektorn att utveckla detta samarbete. Det huvudsakliga samarbetet sker annars inom de respektive arbetslagen, och då främst de arbetslag som arbetar åldersblandat i förskoleklass och årskurs 1 respektive årskurserna 2 och 3. I årskurserna 4 och 5, där lärarna svarar för sina respektive klasser, finns ett mer begränsat samarbete. Fritidshemspersonal som arbetar i arbetslag med förskoleklass och årskurs 1 utrycker att det är svårt att få kvalitet på fritidshemmen när flera verksamheter skall samordnas i samma lokaler. Vid inspektörernas lektionsbesök ges exempel på olika arbetssätt och arbetsformer. I de senare årskurserna med åldershomogena klasser är eleverna i många fall sysselsatta med en och samma uppgift enligt lärarens instruktion, ofta med fokus på faktainlärning. I de åldersblandade klasserna upp till årskurs 3 är variationen i arbetssätt och arbetsformer ofta större samtidigt som de inte i lika hög grad begränsar undervisningen till fakta utan även inbegriper andra kunskapsformer som förståelse, färdighet och förtrogenhet. Undervisningen, särskilt i de senare årskurserna, ger vid inspektörernas besök intryck av att i stor utsträckning vara styrd av läroböckernas studieplaner och detaljerade instruktioner från läraren, men undantag finns. En av de äldre eleverna säger vid intervju att lärarna gav mer hjälp i de tidigare årskurserna och tycker därför att man lärde sig mer när man var yngre. I samtliga klasser har tid för temaarbete schemalagts på ett sätt som möjliggör samverkan mellan klasserna. Som ett övergripande tema för samtliga klasser under läsåret har skolan valt Evert Taube. Planering av övriga temainslag sker i respektive arbetslag. Såväl elever som lärare säger att de uppskattar temaarbetet som arbetssätt. Särskilt de äldre eleverna tränas här att redovisa sina arbeten på flera olika sätt. De beklagar dock att de endast i liten omfattning får möjlighet att hämta information via Internet eller genom att besöka skolans bibliotek. För biblioteksverksamheten svarar en av lärarna som har bestämda utlåningstider varje vecka. Vid intervjuer med såväl elever, lärarna och rektorn framkom- 7

61 Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET mer att biblioteket utnyttjas i mindre omfattning än vad som är möjligt och önskvärt. Lärarnas olika ämneskompetenser tas tillvara bland annat genom att flera lärare byter ämnen med varandra. I de arbetslag där också fritidshemspersonal ingår nyttjas personalens olika yrkeskompetenser. Musikundervisningen för de yngre eleverna sker delvis i samverkan med Kortedala Kulturskola. I praktiken innebär detta att Kulturskolans lärare dels medverkar i musik- och dramaprojekt i årskurs 2 ( K2:an ), dels svarar för den ordinarie musikundervisningen i årskurs 3 med fokus på att låta eleverna pröva olika musikinstrument ( Upptakten ). Därutöver har Fjällboskolan uppdragit åt Kulturskolan att svara för musikundervisningen även i årskurs 4. Lärmiljöerna för de yngre eleverna ger i allmänhet intryck av att vara mer genomtänkta och lokalutrymmena bättre utnyttjade än för de äldre. Men exempel finns också där klasser i de senare årskurserna flitigt använder sina grupprum och använder väggarna i såväl klassrum som korridorer för att redovisa sina arbeten. Regelbundna utvecklingssamtal med elever och föräldrar genomförs med stadsdelens gemensamt utformade material för individuella utvecklingsplaner som grund. Både eleverna och föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen, men föräldrarna säger att samtalsunderlaget är skrivet för akademiker och därför borde förenklas. För utvärdering av elevernas lärande används främst de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 5, som noggrant följs upp och analyseras i samverkan mellan lärarna och specialpedagogerna. Vidare används Skolverkets diagnosmaterial för ämnena svenska och matematik. För den löpande uppföljningen av elevernas arbetsresultat används de individuella utvecklingsplanerna tillsammans med de portfoliomappar som flera av eleverna nu har börjat använda, där de samlar ett urval av sina arbetsdokument. Eleverna gör också en skriftlig utvärdering vid läsårets slut. Föräldrarna säger att de via den information de får från skolan har en god kontroll över var deras barn befinner sig både kunskapsmässigt och på annat sätt. Några lärare uttrycker önskemål om gemensamma samtal kring resultat och bedömning för att utveckla sin kompetens på detta område. Det övergripande ansvaret för elever i behov av särskilt stöd har skolans elevhälsoteam. I teamet ingår, tillsammans med rektorn, en specialpedagog, en speciallärare och skolsköterskan. För elever, där teamet bedömer att särskilda stödinsatser behövs, upprättas ett åtgärdsprogram i samråd mellan elev, föräldrar och lärare. För dokumentationen svarar specialpedagogen och specialläraren. I de åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av finns problemanalys och förslag till åtgärder på grupp- och individnivå men inte på organisationsnivå. Enligt elevhälsoteamet har skolan en organisation som väl klarar att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd. De nämner här särskilt organisationen med små klasser som en positiv förändring som inneburit att fler elever kunnat få behövligt stöd inom den ordinarie klassens ram. Denna synpunkt framkommer också vid intervju med lärarna. Vid behov av mer omfattande utredningsinsatser har 8

62 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala skolan tillgång till stadsdelens gemensamma utvecklings- och stödenhet, med kompetens i form av specialpedagog, talpedagog och psykolog. Inga av skolans elever har anpassad studiegång. Vid Fjällboskolan finns heller inga särskilda undervisningsgrupper. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen vid Fjällboskolan präglas av en stor målmedvetenhet i arbetet för att nå uppsatta mål. Skolan har en väl genomtänkt grundorganisation som möjliggör ett flexibelt och varierat arbetssätt med samverkan över åldersgränserna. Dock kan dessa möjligheter tas tillvara på ett bättre sätt, vilket särskilt gäller de senare årskurserna där också andra kunskapsformer än fakta kan lyftas fram. Skolans bibliotek kan också utnyttjas på ett bättre sätt i undervisningen. För elever i behov av särskilt stöd finns en god beredskap och väl fungerande rutiner. Elevernas kunskapsresultat följs noggrant upp i ämnena matematik, engelska och svenska men formerna för uppföljningen i övriga ämnen bör utvecklas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. För ledningen av Fjällboskolan svarar rektorn, som till sin hjälp har en byråsekreterare under fyra timmar per dag. Rektorn har också bildat en ledningsgrupp med fyra personer, teamsamordnarna, av vilka tre är ledare för varsitt spår och den fjärde, specialpedagogen, har skolutveckling och elevhälsa som sina särskilda ansvarsområden. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och tar det övergripande ledningsansvaret för såväl den administrativa och personalledande som den pedagogiska utvecklingen. Såväl lärare som föräldrar uttrycker ett stort förtroende för rektorn. Lärarna säger att de har en rektor med en pedagogisk vision, som bryr sig om sin personal och som bidrar till en god atmosfär men som ibland har för mycket att göra. Föräldrarna talar om en engagerad och för det mesta tillgänglig rektor. Eleverna känner väl till vem rektorn är men har få direkta kontakter att relatera till. I stadsdelen Kortedala finns, enligt rektorn, ett nära och väl fungerande samarbete mellan rektorerna i stadsdelens skolor och verksamhetschefen för stadsdelsförvaltningens avdelning för barn- och ungdom. Föräldrarna uttrycker sin spontana uppskattning för de insatser som verksamhetschefen gjort för att utveckla skolverksamheten. Fjällboskolan har i ett Målstyrningsdokument för Fjällboskolan Läsåret preciserat mål, arbetssätt och åtaganden inom två prioriterade utvecklingsområ- 9

63 Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET den: trygghet och lärande. Inom vart och ett av dessa områden, som växt fram inom ramen för arbetet med Göteborgs kommuns s.k. kvalitetsdialog, redovisas tre perspektiv: barn, personal och föräldrar. En Modell för kvalitetssäkring på Fjällboskolan har utarbetats med en årsplan för uppföljningen av utvecklingsområdena. De tre spårens årliga utvärdering vid läsårets slut dokumenteras och utgör underlag vid planeringen för det kommande läsåret. I likhet med övriga skolor i stadsdelen saknar också Fjällboskolan en kvalitetsredovisning. Skolan har sammanställt ett dokument med titeln Verksamhetsberättelse Läsåret men som dock mest är en presentation av skolans inriktning och organisation. När Fjällboskolan beskriver sin profil nämner man först kontinuitet i lärandet och samarbete mellan barnen i olika åldrar. I en programförklaring för läsåret 2004/05 säger sig Fjällboskolan arbeta utifrån en helhetssyn kring barnens utveckling och lärande. De utvecklingsprojekt som rektorn särskilt lyfter fram är dels ett flerårigt arbete med värdegrunden, dels ett nyligen avslutat projekt, ELIS Matematik, med syftet att utveckla matematikundervisningen. Till båda dessa projekt har skolan fått särskilda projektmedel. Som andra angelägna utvecklingsområden nämner rektorn bland annat de individuella utvecklingsplanerna, spår -arbetet, målstyrningsmodellen, läsinlärning enligt Kiwi - modellen, ett IT-projekt och ett utvecklingsarbete i samverkan med Karlstads universitet under rubriken PBS - Problembaserad skolutveckling. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Fjällboskolan har en ledning som väl fullgör sin uppgift i enlighet med de nationella bestämmelserna och en genomtänkt plan för ett systematiskt förbättringsarbete som också fungerar i praktiken. Skolan saknar dock en kvalitetsredovisning. Denna skall bl.a. bedöma i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats och redogöra för vilka åtgärder som ska vidtas för att öka måluppfyllelsen. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Utbildningen i Fjällboskolan är avgiftsfri och följer den lokala utläggningen av tid i timplanen som stadsdelsnämnden lagt fast för samtliga skolor i stadsdelen Kortedala i enlighet med den nationellt bestämda timfördelningen i grundskolan. 10

64 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala Elevens val erbjuds i form av en temavecka varje termin. Eleverna deltar i planeringen genom att ge förslag till temainnehåll. Innehållet i den senast genomförda temaveckan dominerades av praktiskt-estetiskt inriktade ämnen, under rubriker som bild och form, kök och bak, sång och dans, boll och blandat och friluftsliv och bygg. Ett annat alternativ var forska, sök och experimentera. Varje temavecka avslutas med en gemensam redovisningsdag och följs upp med utvärdering i grupperna. Endast ett fåtal av skolans elever är berättigade till modersmålsundervisning, men av dessa deltar så gott som alla i denna undervisning som planeras och genomförs i samarbete med språkenheten i Gunnareds stadsdelsförvaltning. Några elever deltar också i undervisning i svenska som andraspråk. Fjällboskolan saknar egna slöjdlokaler. Slöjdundervisningen är därför förlagd till Utbynässkolan. Information till elever och föräldrar om Fjällboskolans verksamhet ges via skolans hemsida, veckoplan, kontaktböcker och informationsblad i samband med olika aktiviteter. Föräldrarna utrycker att man ibland saknar information från rektorn, särskilt i samband med lärarbyten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att utbildning ges vid Fjällboskolan i den omfattning och med den valfrihet som anges i styrdokumenten. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Fjällboskolan har lärarna adekvat utbildning och deras olika kompetenser tas tillvara på ett bra sätt. Kompetensutveckling ingår som en viktig del i skolans målstyrda kvalitetsarbete. Detta innebär att fortbildningen till stor del anknyter till de nu prioriterade huvudområdena trygghet och lärande. Varje lärare har en personlig kompetensutvecklingsplan. Eleverna har utan kostnad tillgång till ändamålsenliga läromedel. Skolan har god tillgång till datorer, men deras funktion är i flera fall bristfällig. Problem finns också när det gäller elevernas tillgång till nödvändiga lösenord. Skollunchen tillagas i en byggnad nära skolan och serveras i två skilda matsalar. Elevernas synpunkter på matens kvalitet varierar. Skolans bibliotek och lokaler för hemkunskap och bild har samlats i en av paviljongerna, även kallad kulturhuset. Lokalerna är som helhet anpassade för skolans olika verksamheter. Dock anser både elever, lärare och föräldrar att några av undervisningslokalerna är i stort behov av förbättringar och nämner då särskilt idrottssalen och en av slöjdsalarna i Utbynässkolan. Detsamma menar de gäller för skolgården. Enligt rektorn 11

65 Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET planeras nu för en upprustning av idrottssalen där eleverna skall göras delaktiga. Även för skolgården planeras ett antal förbättringar. Stadsdelsförvaltningen i Kortedala fördelar resurser till skolorna på ett sätt som skall möjliggöra en organisation där klasstorleken uppgår till i genomsnitt 16 elever per klass, vilket är fallet för Fjällboskolan. Resursfördelningen inom skolan görs av rektorn i samråd med teamsamordnarna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Fjällboskolan har förutsättningar för att säkra kvaliteten i undervisningen när det gäller personalens kompetens, ändamålsenliga lokaler och läromedel. Skolan bör dock se till att befintlig datorutrustning är i funktion och tillgänglig för eleverna. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Fjällboskolan övergripande är av god kvalitet. Eleverna trivs och känner sig, med några få undantag, trygga på skolan. Arbetsmiljön är god och eleverna ges på olika sätt möjligheter till inflytande. En väl genomtänkt organisation ger möjlighet till ett flexibelt arbetssätt med samverkan över åldersgränserna. Eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter enligt målen i Lpo 94. För elever i behov av särskilt stöd finns väl fungerande rutiner. Skolans rektor tar ett övergripande ansvaret för verksamheten och driver ett systematiskt förbättringsarbete. Förutsättningar finns för att säkra kvaliteten i undervisningen när det gäller personalens kompetens, lokaler och läromedel. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas ansvar för sin utbildning och deras kunskaper om målen för densamma, - uppföljning av elevernas kunskapsresultat, - handlingsprogrammet mot kränkande behandling, - arbetssätt och arbetsformer (främst årskurserna 4 och 5), - uppföljningen av elevernas kunskapsresultat, - användningen av skolans bibliotek samt - elevernas tillgång till fungerande datorer. 12

66 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Fjällboskolan i stadsdelen Kortedala Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kvalitetsredovisning saknas (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Datum Ort Göteborg Leif Hagstrand Gunilla Hellner Blixt 13

67 Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala Utbildningsinspektion i Gamlestadsskolan, grundskola F 9 och särskola 1 10 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

68 Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Gamlestadsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 58 Förskoleklass 30 Grundskola 560 Särskola 54 Utbildningen vid Gamlestadsskolan omfattar förskoleklass och grundskola med årskurserna 1 9 samt särskola med årskurserna Gamlestadsskolan svarar för skolbarnsomsorgen för skolans elever till och med årskurs 3. I anslutning till skolan finns ett flertal förskolor. Verksamheten bedrivs huvudsakligen som två separata skolenheter med varsin rektor, en för de yngre eleverna med förskoleklass och årskurserna 1 5 och en för de äldre, med årskurserna 6 9. I den följande bedömningen redovisas vid behov verksamheten vid respektive skolenhet var för sig under benämningen Gamlestadsskolan F 5 respektive Gamlestadsskolan 6 9. Gamlestadsskolan har, med ett ettårsavtal från och med höstterminen 2004, tagit över driftsansvaret för befintlig särskoleverksamhet som varit lokalintegrerad i skolan sedan Högsbo stadsdelsnämnd, som är styrelse och har ett övergripande resursnämndsuppdrag för den obligatoriska särskolan i Göteborgs kommun, ansvarar för mottagning och viss elevvård. Särskolan i Gamlestadsskolan är organiserad i sju åldersblandade klasser, varav fem i grundsärskolan och två i träningsskolan. Årskurs 10, som är ett frivilligt år, bildar egen klass. Skolan erbjuder fritidsundervisning till elever som enligt lagen om stöd och service (LSS) har beviljats denna rättighet. Ledningsansvaret delas mellan de båda rektorerna med stöd av en pedagogisk samordnare på halvtidstjänst. Målsättningen är att särskolan så långt möjligt skall integreras med övrig skolverksamhet. I denna rapport kommer särskoleverksamheten huvudsakligen att redovisas separat. Lärarna i Gamlestadsskolan samverkar i arbetslag av olika modeller. I Gamlestadsskolan F 5 finns tre vertikalt sammansatta arbetslag där varje åldersgrupp är representerad och där också den grupp av särskolans lärare som undervisar elever i dessa årskurser ingår. I Gamlestadsskolan 6 9 bildar varje årskurs ett eget arbetslag. Övriga lärare i särskolan, som undervisar elever i årskurserna 6 10, utgör ett eget arbetslag. Gamlestadsskolan har, i likhet med övriga skolor i stadsdelen, generellt minskat elevantalet i samtliga klasser i enlighet med ett principbeslut i stadsdelsnämnden. Den ursprungliga skolbyggnaden är från 1920-talet, med sockelvåning i tegel och övervåning i trä, och har nyligen genomgått en omfattande utvändig renovering. På 1950-talet gjordes en tillbyggnad med ett större tegelhus, där främst de äldre eleverna har sina undervisningslokaler. På skolområdet finns tre skolpaviljonger. Som komplement till en mindre idrottssal i den äldre skolbyggna- 2

69 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala den hyr skolan lokaler i en sporthall (Gamlestadshallen), belägen på fem minuters gångavstånd från skolan. Gamlestadsskolan ligger i stadsdelen Gamlestaden, en stadsdel som präglas av de stora industrianläggningar som är belägna i området. Bostadsbeståndet domineras av flerfamiljshus med hyresrättslägenheter men viss villabebyggelse finns också. Så gott som samtliga elever i förskoleklassen och årskurserna 1 5 bor inom skolans närområde. Från och med årskurs 6 tillkommer elever från de angränsande skolorna i Utby-området, Utbynässkolan och Fjällboskolan, som valt Gamlestadsskolan för de avslutande åren i grundskolan. I det närliggande området Kviberg sker nu en större nyproduktion av bostäder som medför behov av ytterligare lokaler för skola och skolbarnsomsorg. En utredning om den framtida skolorganisationen pågår i stadsdelen. Oro finns hos skolans personal för att en tillkommande skola i Kvibergsområdet skall minska Gamlestadsskolans möjligheter att rekrytera elever från de kringliggande områdena. Beroende på bostadsområdenas olika socioekonomiska förutsättningar befarar man också att detta kan leda till en starkt segregerad skolverksamhet. Drygt hälften av eleverna i årskurserna 1 5 och cirka en fjärdedel av eleverna i årskurserna 6 9 är berättigade till undervisning i modersmål och deltar i undervisning i svenska som andraspråk. Genomförandet av inspektionen i Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Gamlestadsskolan har bestått av undervisningsrådet Liselotte Hakeberg samt experterna Leif Hagstrand och Sonja Henriksson. Besök i Gamlestadsskolan gjordes under perioden från och med den 1 februari till och med den 1 mars 2005 och omfattade sammanlagt fyra dagar. Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Gamlestadsskolan genomfördes intervjuer med de båda rektorerna, såväl var för sig som tillsammans, elever och personal i olika grupperingar såsom elevråd, 3

70 Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET elevstödjare, elevhälsoteam och teamsamordnare samt föräldrar från de båda skolenheternas brukarråd. Lektioner i olika klasser och ämnen besöktes. Under besöket fördes också kortare samtal med elever, lärare och annan personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Gamlestadsskolan visar både de yngre och de äldre eleverna en stor medvetenhet om och uppskattning av att de går i en skola med stor social och kulturell bredd. Såväl elever och personal som föräldrar säger att de ser detta som en stor tillgång för skolan genom att eleverna här får rika möjligheter att i den vardagliga skolmiljön möta kamrater med annan bakgrund än den egna. Det är också inspektörernas uppfattning att eleverna i stor utsträckning söker sig till olika kamratgrupper utan hänsyn till sina skilda bakgrunder. De visar därigenom stor acceptans för varandras olikheter. De uttrycker också tydligt att de är emot alla former av kränkande behandling. Flera lärare pekar på att stora förbättringar skett under de senaste åren då det gäller klimatet bland de äldre eleverna på skolan, vilket bland annat visar sig i att tidigare förekommande bråk numera är sällsynta. Som skäl till dessa förbättringar nämner man en bättre fungerande elevvård och en gemensam elevsyn i personalgruppen. Rektorn för Gamlestadsskolan 6 9 lyfter i detta sammanhang också fram betydelsen av ett antal organisatoriska förändringar som gjorts. De elever som inspektörerna möter har en god förmåga att uttrycka sina egna åsikter men också att lyssna på andras. Eleverna i Gamlestadsskolan tar på olika sätt ansvar för sin miljö genom medverkan i klass- och elevråd samt olika ansvarsuppdrag. När det gäller att efter ålder och mognad ta ansvar för den egna utbildningen anser de äldre eleverna att de endast i liten utsträckning ges möjlighet att ta ett sådant ansvar. De yngre eleverna tycker att de med hjälp av veckoplaneringar och individuellt arbete på ett bra sätt kan styra sitt skolarbete. Samtliga elever som inspektörerna möter säger att de går i en bra skola där de trivs och känner sig trygga. Med några få undantag är eleverna nöjda med undervisningen och visar ofta en lust att lära. 4

71 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala Särskolan Inspektörerna ser under lektionsbesök goda exempel på att elever, efter ålder och mognad, är aktiva och tar ansvar för den verksamhet de finns i. Eleverna har klassråd och deltar i skolans gemensamma elevråd, olika omfattning i olika klasser. Vid inspektionstillfället råder en lugn och hänsynsfull stämning i klassrum, korridorer och matsal. De elever som intervjuas känner sig trygga och säger sig inte vara utsatta för mobbning. Grundskolans elever respekterar särskolans elever och inspektörerna noterar att de vuxnas förhållningssätt mot eleverna är tillmötesgående och trevligt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten av Gamlestadsskolans arbete med normer och värden är goda. Genom ett målmedvetet arbete med värdegrundsfrågorna har skolan åstadkommit stora förbättringar i arbetsklimatet. Eleverna visar en stor acceptans för varandras olikheter och säger att de trivs och känner sig trygga på skolan. De har också en god förmåga att uttrycka sina åsikter och tar på olika sätt ansvar för sin arbetsmiljö. Dock kan särskilt de äldre eleverna ta ett större ansvar för sin utbildning. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Gamlestadsskolan har, i likhet med övriga skolor i stadsdelen, beskrivit målen för ämnena svenska, engelska och matematik i elevernas individuella utvecklingsplaner. Detta innebär att många elever och föräldrar säger sig ha kunskap om målen för just dessa ämnen. Däremot är det få elever som säger att de känner till målen för undervisningen i övriga ämnen. Såväl de yngre som de äldre eleverna visar att de kan arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Vid inspektionstillfället är det dock självständigt arbete som dominerar. I många av klasserna arbetar särskilt de yngre eleverna utifrån veckoplaner de gjort upp i samråd med läraren. För att bedöma resultaten av det pedagogiska arbetet används bland annat de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska för årskurserna 5 och 9. Gamlestadsskolans senast tillgängliga resultatsammanställningar av proven i årskurs 5 är från år 2003 och visar att samtliga elever då uppnådde målen i svenska, 97 procent i matematik och 94 procent i engelska. Andelen elever som uppnådde målen i proven för årskurs 9 var samma år i svenska 91 procent, i matematik 79 procent och i engelska 92 procent. Resultaten för år 2004 är i årskurs 9 i stort sett desamma. Enligt slutbetygen i årskurs 9 för år 2004 var 88,2 procent av eleverna behöriga till nationellt program och 75,3 procent uppnådde målen i alla ämnen. Andelen 5

72 Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET elever som ej uppnådde målen i två eller fler ämnen var 16,1 procent. Enligt Skolverkets analysredskap SALSA, där skolans betygsresultat jämförs med ett modellberäknat värde med hänsyn tagen till bl.a. skolans socioekonomiska förutsättningar, uppvisar Gamlestadsskolan ett något bättre resultat än det modellberäknade. Särskolan Särskolans elever har olika förutsättningar att nå och kunna känna till målen i läroplan och kursplaner. Det finns en individuell planering för varje elev. Vid utarbetandet av planen utgår en del lärare ifrån respektive kursplan och skriver kunskapsmål för varje ämne/ämnesområde. Andra lärare skriver utvecklingsprogram där mål inom motoriska, sociala och kunskapsmässiga färdigheter beskrivs. Dessa individuella utvecklingsplaner utvärderas under utvecklingssamtalen i samråd med föräldrar. Flertalet av lärarna dokumenterar kontinuerligt elevernas lärande för att kunna bedöma deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Vid inspektionsbesök och granskning av elevarbeten ser inspektörerna goda resultat av skolans strävan att utveckla mot de mål som anges i kursplaner och 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Eleverna i årskurs 10 arbetar utifrån grundsärskolans kursplan med tydlig inriktning mot praktisk vardagskunskap. Eleverna visar vid inspektionsbesöket lust att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter i enlighet med målen i Lpo 94. Skolan har i elevernas individuella utvecklingsplaner tydliggjort målen för undervisningen i ämnena svenska, engelska och matematik, men bör också ge eleverna kunskaper om målen i övriga ämnen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Gamlestadsskolan har ett gemensamt framtaget dokument med skolans värdegrund och regler. Dokumentet beskriver ett gemensamt förhållningssätt för alla på Gamlestadsskolan under rubrikerna respektera dig själv, respektera andra och respektera vår omvärld. Vidare har några självklara regler ställts upp liksom konsekvens vid regelbrott. För samverkan med eleverna finns en organisation med klassråd i alla klasser utom förskoleklasserna. Gemensamma frågor förs vidare till de respektive elev- 6

73 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala råden, ett för årskurserna 1 5 och ett för årskurserna 6 9, där också särskolans elever är representerade. Som hjälp och stöd för eleverna finns lärare med i båda elevråden. Det är främst frågor kring elevernas arbetsmiljö som tas upp på elevrådsmötena. Som exempel på en sådan fråga nämner eleverna upprustningen av skolans korridorer och elevtoaletter, där de tycker att de fått vara med och bestämma. En återkommande fråga gäller skolmaten, där eleverna dock inte anser sig ha fått gehör för sina synpunkter. I elevrådet för årskurserna 1 5 har även frågor kring skolans värdegrund, elevens val och mobbning diskuterats. Elever i de senare årskurserna säger att klassråden fungerar dåligt i flera klasser och helt saknas i några. Exempel på där eleverna har inflytande över sitt lärande syns tydligast i de klasser där eleverna varje vecka planerar och genomför eget arbete. För samverkan med föräldrar har skolan två s.k. brukarråd, ett för Gamlestadsskolan F 5 och ett för Gamlestadsskolan 6 9. Därutöver finns på stadsdelsnivå ett s.k. skolråd, där representanter för föräldrar, elever och personal i stadsdelens olika skolor möter stadsdelsnämndens politiker och chefstjänstemän vid två sammanträden per termin. Brukarråden har möten med sina respektive rektorer två gånger per termin. Skolan säger i sin målbeskrivning för brukarrådet att det skall vara ett rådgivande organ där allas åsikter tas tillvara. Båda föräldragrupperna uttrycker att de känner sig väl informerade om skolans mål och verksamhet och att såväl skolledning som personal lyssnar till deras synpunkter. De anser sig dock ha begränsade möjligheter att direkt påverka besluten om skolverksamheten. Som en orsak till detta nämner några att informationen ofta når dem för sent för att de skall hinna reagera innan besluten är tagna. Enligt Balansen är eleverna i förskoleklassen och årskurserna 1 3 mer nöjda än den genomsnittlige eleven i kommunen. För eleverna i årskurserna 4 9 ligger dock mätvärdena på flertalet punkter under medelvärdet för kommunen, såsom exempelvis i fråga om trivsel, trygghet, skolmiljö och medbestämmande. Föräldrarnas bedömning av skolan ligger i stort sett i nivå med kommunen som helhet. Vid båda skolenheterna arbetar man aktivt mot mobbning och andra former av kränkande behandling. Handlingsprogram mot mobbning finns, men tar inte upp andra former av kränkande behandling än mobbning och behandlar heller inte fall då vuxen kränker elev. För våld, hot eller mobbning mot lärare finns en för skolorna i stadsdelen gemensamt framtagen handlingsplan. Som ett exempel på insatser för att förebygga mobbning och kränkande behandling nämner båda rektorerna ett målmedvetet arbete med värdegrundsfrågorna. Andra exempel är en mobbningsenkät som alla elever i Gamlestadsskolan F 5 besvarar varje termin och den metod för social och emotionell träning (SET) som lärarna i Gamlestadsskolan 6 9 utbildats i. Ytterligare en förebyggande insats är den organisation med s.k. elevstödjare som Gamlestadsskolan 6 9 har byggt upp. Varje år utses och utbildas en liten grupp elever ur de senare årskurserna till elevstödjare med uppgift att bidra till en god stämning mellan eleverna. På rasterna känns de igen genom att de turas om att bära blåa tröjor. En särskild tyngdpunkt i elevstödjarnas arbetsuppgifter ligger i årskurs 6 i samband med att nya klasser sätts 7

74 Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET samman. Elevstödjarna tycker själva att de har en viktig och rolig uppgift, men att de kan göra mer. De har inte fått någon särskild utbildning för sitt uppdrag. Enligt såväl personal som elever förekommer ibland mobbning och kränkande behandling, men nu i mycket mindre omfattning än tidigare. Vid inspektionstillfället nämner rektorn för Gamlestadsskolan 6 9 om några dagsaktuella fall av kränkning som han själv valt att handlägga. Föräldrar vid båda skolenheterna uttrycker sitt förtroende för det sätt på vilket de båda skolenheterna var för sig och tillsammans arbetar för att såväl förebygga som ta om hand fall av kränkande behandling. Några elever beklagar att alltför många fula ord ibland används eleverna emellan. På grund av sitt centrala läge blir området kring Gamlestadsskolan ofta samlingsplats för äldre ungdomar på kvällar och helger. Dessa ovälkomna besök resulterar ofta i nedskräpning av hela skolområdet och ibland också i skadegörelse, vilket starkt beklagas av alla på skolan. Av allt att döma har detta dock inte skapat otrygghet hos eleverna. För eleverna i årskurserna 6 9 har skolan iordningställt ett uppehållsrum i källarplan, kallat Grottan, där en skolvärdinna och/eller en skolvärd svarar för verksamheten. Elevrådet har som sitt kommande projekt att planera för en upprustning av lokalen. Flera elever uttrycker att det är stökigt i Grottan och att man därför ogärna går dit. En del väljer i stället att gå till skolbiblioteket eller det närliggande stadsdelsbiblioteket. På eftermiddagarna har eleverna möjlighet att gå till en fritidsgård som är belägen på skoltomten. Eleverna i årskurserna 6 9 erbjuds förvaringsskåp, som dock är små och finns i otillräckligt antal. En konsekvens av detta är att eleverna ständigt bär med sig sina ytterkläder till klassrummen där de sprids ut på lediga ytor. För skolhälsovården svarar två skolsköterskor, med ansvar för varsin skolenhet. Regelbundna hälsokontroller genomförs då också skolläkare deltar. Skolsköterskorna har en aktiv roll i de elevhälsoteam som finns vid respektive skolenhet och medverkar på olika sätt i arbetet för att förbättra elevernas arbetsmiljö och hälsa bland annat genom hälsosamtal, röksamtal och organiserande av tjej- och killgrupper. För att ge eleverna fler möjligheter till fysiska aktiviteter deltar Gamlestadsskolan F 5 i det riksomfattande projektet Handslaget, där regeringen gett idrottsrörelsen särskilda medel för barn- och ungdomsverksamhet. I övrigt bedriver Gamlestadsskolan 6 9 ett aktivt hälsoarbete för elever i riskgrupper. Särskolan Inspektörerna noterar att Gamlestadsskolan på många olika plan strävar efter en god arbetsmiljö och delaktighet för särskolans elever. Särskolans elever har samlingar och klassråd i varierad omfattning. Eleverna i grundsärskolans årskurser 1 5 deltar i skolans gemensamma elevråd. Föräldrar får information om skolans verksamhet via utvecklingssamtal två till tre gånger per år, ibland oftare om behov finns, samt via kontaktböcker mellan skolan och hemmet. Föräldramöten erbjuds ett visst antal gånger per år. 8

75 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala Mycket av arbetet i skolan sker med inriktning på att utveckla elevens kommunikativa förmåga, vilket bland annat innebär att eleverna tränas i att uttrycka sina önskemål. Särskolans elever har tillgång till skolhälsovård på samma villkor som övriga elever vid skolan. Skolsköterskan med ansvar för eleverna i Gamlestadsskolan F 5 svarar också för samtliga elever i särskolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Gamlestadsskolans arbete för att lägga fast en gemensam värdegrund för skolan har resulterat i en som helhet god arbetsmiljö. Insatser görs för att förebygga olika former av kränkande behandling. Funktionen med elevstödjare i årskurserna 6 9 är ett konkret exempel på detta. Eleverna ges möjligheter att på olika sätt ta ansvar för sin arbetsmiljö. Skolan bör dock utveckla framförallt de äldre elevernas möjligheter till medbestämmande. I varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med lärare behandla frågor som är av ett gemensamt intresse för eleverna. Skolans handlingsprogram mot mobbning bör kompletteras så att det också tar upp andra former av kränkande behandling liksom åtgärder vid fall av kränkning mellan vuxen och elev. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Gamlestadsskolan har under de senaste åren successivt minskat elevantalet i flertalet av sina klasser med syftet att bättre kunna möta elevernas individuella behov och uppnå de övergripande målen för utbildningen. Förändringen har, som ovan nämnts, sin grund i ett inriktningsbeslut i stadsdelsnämnden hösten 2002 om att minska elevantalet per klass i samtliga skolor i stadsdelen till i genomsnitt elever. I Gamlestadsskolan varierar elevantalet läsåret 2004/05 mellan som lägst 12 och som mest 23 elever per klass. Elever och föräldrar ser i allmänhet enbart fördelar med de mindre klasserna medan lärarna även ger exempel på vissa negativa konsekvenser. En sådan konsekvens menar de är att mindre resurser nu finns för angelägna stödinsatser. I Gamlestadsskolan F 5 är förskoleklasserna och årskurserna 1 och 2 organiserade i tre s.k. spår, där de olika åldersgrupperna ingår och där lärare, förskollärare och fritidspedagoger gemensamt svarar för verksamheten. Arbetssätten och arbetsformerna visar här en stor variation bl.a. beroende på att möjligheterna till samarbete mellan de olika lärarkategorierna väl tas tillvara. I årskurserna 3 5 arbetar klasserna var för sig och varje klassföreståndare svarar själv för 9

76 Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET huvuddelen av undervisningen i sin klass. I några fall samverkar dock lärare med olika ämneskompetens så att exempelvis den ene läraren svarar för all undervisning i de naturorienterande ämnena medan den andre svarar för undervisningen i engelska. Vid inspektörernas besök i årskurserna 3 5 är eleverna i några av klasserna sysselsatta med individuellt arbete utifrån sin veckoplanering medan andra för samtal under lärarens ledning. Arbetsron är, med något undantag, god. Många elever säger att deras lärare är bra och att de lär sig mycket. Elevrådsrepresentanterna i årskurserna 1 5 säger att det är läraren som bestämmer vad som ska göras i klassrummet. Musikundervisningen för de yngre eleverna sker delvis i samverkan med Kortedala Kulturskola. Detta innebär att Kulturskolans lärare dels medverkar i musikoch dramaprojekt i årskurs 2 ( K2:an ), dels svarar för den ordinarie musikundervisningen i årskurs 3 då eleverna också får prova olika musikinstrument ( Upptakten ). I Gamlestadsskolan 6 9 har varje klass en klassföreståndare. Viss samverkan sker inom de årskursvis sammansatta arbetslagen som träffas regelbundet. Lärarna samverkar också ämnesvis, men skillnaden mellan olika ämnen och ämnesgrupper är stor när det gäller såväl mötesfrekvens som samverkansformer. En väl utvecklad samverkan finns mellan lärarna i de naturorienterande ämnena och teknik som bl.a. tillsammans utformat lokala kursplaner och laborationsuppgifter. De besökta lektionerna ger exempel på olika arbetssätt och arbetsformer. Vid lektioner i de naturorienterande ämnena genomför eleverna gruppvis laborationer där de tränas i ett undersökande arbetssätt. Vid lektioner i de samhällsorienterande ämnena, svenska och engelska hålls oftast klassen samlad i en gemensam uppgift under ledning av läraren. Aktiviteterna handlar om alltifrån tyst läsning och muntlig redovisning till skrivuppgifter och läxförhör. I en av klasserna reder klassen ut en just inträffad incident. Elevernas motivation och koncentration varierar mellan olika ämnen och beroende på lärare. Exempel då elevernas engagemang tydligt syns är dels i de praktiskt-estetiska ämnena dels i de laborativa momenten i de naturorienterande ämnena. Arbetsron är vid de flesta lektioner god, men undantag finns. Eleverna i årskurserna 6 9 är som helhet nöjda med sina lärare och den undervisning de får. De har dock var för sig mycket bestämda uppfattningar om lärarnas olika förmåga att undervisa, liksom vilka av skolans ämnen de tycker bra och dåligt om. Någon elev säger om lektionerna att de ibland blir lite tråkiga därför att lärarna gör samma saker. Eleverna säger att det är sällsynt med temainriktat arbete över ämnesgränserna, vilket också bekräftas av lärarna och rektorn. För Gamlestadsskolan som helhet gäller att eleverna uttrycker att de önskar bättre tillgång till och möjligheter att använda datorer. Båda rektorerna bekräftar att datorerna är dåligt använda och att det därför behövs en person som driver dessa frågor för att få till stånd en förbättring. Enligt båda rektorerna ges eleverna undervisning som motsvarar den garanterade undervisningstiden enligt skollagens ramtimplan. Dock saknas uppföljningar som tydliggör att så är fallet. 10

77 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala För att identifiera och åtgärda elevernas behov av stöd har de båda skolenheterna var för sig väl fungerande rutiner. Vid sidan av klassföreståndaren har enheternas respektive elevhälsoteam en central roll i detta arbete. I elevhälsoteamet ingår, förutom rektorn, en specialpedagog alternativt speciallärare, en skolsköterska och, för årskurserna 6 9, även en kurator. Individuella åtgärdsprogram upprättas vid behov. Vid båda skolenheterna är det specialpedagogen/specialläraren som, i samverkan med eleven, föräldrarna och klassföreståndaren, svarar för upprättandet. För att möta behovet av stöd för de elever med utländsk bakgrund som nyligen anlänt till Sverige, har Gamlestadsskolan två s.k. förberedelseklasser, en för årskurserna 1 5 och en för årskurserna 6 9. Samtliga elever i dessa klasser har sin tillhörighet i någon av de ordinarie klasserna, där de också följer undervisningen i främst de praktiskt-estetiskt inriktade ämnena. När eleven bedöms helt kunna följa undervisningen i den ordinarie klassen upphör undervisningen i förberedelseklassen. På Gamlestadsskolan 6 9 erbjuds elever i behov av särskilt stöd viss extra undervisning. Specialläraren svarar för samordningen av denna resurs. Vid behov av mer omfattande utredningsinsatser har skolan tillgång till stadsdelens gemensamma utvecklings- och stödenhet, med kompetens i form av specialpedagog, talpedagog och psykolog. Vid inspektionstillfället har tre av skolans elever anpassad studiegång. Som exempel på förebyggande elevhälsoarbete nämner elevhälsoteamet i Gamlestadsskolan 6 9 årligen återkommande introduktionsläger för årskurs 6, tjej- och killgrupper i årskurs 7 och hälsosamtal i årskurs 8. Modersmålsundervisning erbjuds de elever som så önskar och är berättigade till detta. Undervisningen planeras och genomförs i samarbete med språkenheten i Gunnareds stadsdelsförvaltning. Utvecklingssamtal med elever och föräldrar genomförs varje termin, där elevens individuella utvecklingsplan och portfolio utgör grund för samtalet. För utvecklingsplanen har ett omfattande material tagits fram gemensamt för skolorna i stadsdelen. Här finns bl.a. ett stort antal frågor kring elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling som både elev och lärare skall besvara inför samtalet. I materialet finns också målbeskrivningar för ämnena svenska, matematik och engelska. Såväl elever och föräldrar som lärare uttrycker att de är nöjda med det sätt på vilket utvecklingssamtalen fungerar men att samtalsmaterialet är alltför omfattande. För den fortlöpande bedömningen av elevernas kunskapsutveckling används i första hand de individuella utvecklingsplanerna, de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9 samt Skolverkets diagnosmaterial för ämnet matematik. Lärarna använder därutöver också andra typer av diagnostiska prov. I syfte att skapa en gemensam bedömningsgrund har lärarna arbetat med att tillsammans analysera strävansmålen i Lpo 94. Flera lärare uttrycker dock att mer behöver göras på detta område. Lärare som undervisar i årskurserna 8 och 9 har endast i liten utsträckning diskuterat bedömning och betygssättning med varandra eller med kollegor i andra skolor. Några rutiner för att säkerställa betygens likvärdighet finns inte. En genomgång av slutbetygen i årskurs 9 för vårterminen

78 Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET visar på anmärkningsvärt stora skillnader i betygsnivåer mellan några av ämnena. Eleverna upplever i de flesta fall betygen som rättvisa, men ger också exempel då de anser att lärarens kompetens att sätta betyg har allvarliga brister. De nämner också att det endast är vissa lärare som går igenom betygskriterier med dem. Samtidigt konstaterar de att betygskriterierna ofta är svåra att förstå genom att inte vara konkreta. Gamlestadsskolan har ett flertal kontakter med verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö för eleverna. Som exempel har skolan bl.a. via sitt deltagande i det ovannämnda projektet Handslaget (se avsnitt 3) ett aktivt samarbete med idrottsföreningar i skolans närområde. Skolan har också, främst via elevernas praktik i årskurserna 8 och 9, etablerade kontakter med närliggande arbetsplatser. Kontakter med kulturlivet sker bl.a. då klasserna vid flera tillfällen varje läsår ges möjlighet att besöka olika kulturevenemang. Föräldrar till elever i de senare årskurserna tycker dock att denna typ av besök är alltför få i vissa klasser. Särskolan Vid särskolan ges en varierad undervisning med flexibla grupperingar och individualiserad undervisning utifrån en pedagogisk helhetssyn där elevernas skiftande behov, förutsättningar och möjligheter möts med individanpassade uppgifter. Alla elever är vid inspektörernas besök motiverade för och engagerade i sina arbetsuppgifter. I årskurs 10 används få vanliga läroböcker. Istället är det uppslagsböcker, dagstidningar och ett av undervisande lärare uppbyggt läromedel som varvas med många studiebesök. Utbildningens målsättning är att ge eleverna den information som behövs för att förbereda för gymnasiestudier och kunna leva ett så rikt vuxenliv som möjligt. Ett fantastiskt mellanår som bygger upp eleverna mentalt, ger dem självförtroende och lär dem sådant som hjälper dem att klara sig i samhället säger en förälder. Det huvudsakliga intrycket från samtliga besökta klasser är att eleverna får en anpassad och god undervisning utifrån ett verklighetsbaserat lärande där undervisningen speglar vad som uttrycks i Lpo 94 och kursplanerna. Elevernas arbetslivsorientering organiseras så att de får praktik på olika arbetsplatser från och med årskurs 8. Inför ansökan till gymnasiesärskolan erbjuds eleverna två veckors praktik på olika program. För eleverna i årskurserna 8, 9 och 10 utfärdas i vissa fall betyg och i andra fall intyg. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen vid Gamlestadsskolan är organiserad på ett sätt som ger goda förutsättningar för att uppnå de nationella målen. De minskade undervisningsgrupperna ger möjlighet att möta elevernas skiftande behov inom den enskilda klassens ram. Arbetssätten och arbetsformerna visar på en stor variation men kan utvecklas med fler inslag av ett undersökande arbetssätt och samverkan över ämnesgränserna. Temaarbete, som efterfrågas av eleverna, kan också bidra till deras lust att 12

79 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala lära. Vidare bör eleverna ges bättre möjligheter att använda datorer i undervisningen. Skolan har påbörjat ett arbete med syftet att skapa en gemensam bedömningsgrund för elevernas kunskapsutveckling, men mer behöver göras på detta område. De stora skillnaderna i betygsnivåer mellan vissa ämnen bör analyseras och rutiner för att säkerställa betygens likvärdighet skapas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. I stadsdelen Kortedala finns, enligt rektorerna, ett nära och väl fungerande samarbete mellan stadsdelens skolor och dess avdelning för barn- och ungdom. Samarbetet har bl.a. resulterat i satsningen på mindre undervisningsgrupper och andra utvecklingsinsatser liksom flera gemensamma policydokument. Såväl rektorerna som lärare och föräldrar nämner särskilt den stora betydelse som de menar att chefen för barn- och ungdomsavdelningen har haft och har för denna utveckling. Gamlestadsskolan leds, som inledningsvis nämnts, av två rektorer. De har inbördes fördelat det övergripande ledningsansvaret för den pedagogiska, personalledande och administrativa utvecklingen. Den ena svarar för förskoleklassen, årskurserna 1 5 med tillhörande fritidshem samt en del av särskoleverksamheten omfattande en särskoleklass med årskurserna 3 5 och två träningsklasser med årskurserna 1 9. Den andra svarar för årskurserna 6 9 och resterande särskoleklasser, d.v.s. tre klasser med årskurserna 6 9 och en klass med årskurs 10. I samband med att skolan hösten 2004 övertog ansvaret för särskolan tillfördes skolan en halvtidstjänst för samordning av verksamheten, vilket båda rektorerna dock ser som otillräckligt. För ledningen av arbetslagen finns s.k. teamsamordnare som har ett stort ansvar för att planera och genomföra delar av det pedagogiska utvecklingsarbetet. Gamlestadsskolan har ett gemensamt kansli, som också i viss utsträckning betjänar andra skolor och förskolor i stadsdelen. Inom några områden tar rektorerna ett gemensamt ansvar för Gamlestadsskolans samlade verksamhet. Det mest påtagliga exemplet är att skolan från och med år 2005 har en gemensam budget. Samverkan sker i övrigt främst då det gäller övergripande måldokument, lokaler och vissa utvecklingsprojekt och därtill kopplad fortbildning. Båda rektorerna uttrycker en vilja att ytterligare stärka samarbetet, vilket de menar ger stordriftsfördelar samtidigt som det ligger väl i linje med stadsdelsnämndens inriktningsbeslut om en pedagogisk helhet från 1-16 år. Inspektörerna ser vid sitt besök dock inga exempel på samverkan mellan lärare i de båda enheterna, men enligt rektorerna finns viss sådan samverkan. Lärare uttrycker att de vill arbeta för en F 9-skola och tycker att de 13

80 Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET kommit en bit på vägen men att mycket finns kvar att göra. Enligt rektorerna är det varken aktuellt eller angeläget att slå samman de båda enheterna till en gemensam skolenhet. Båda rektorerna är väl förtrogna med sina respektive verksamheter och tar det övergripande ledningsansvaret för såväl den personalledande och administrativa som den pedagogiska utvecklingen. Rektorerna har, såväl var för sig som tillsammans, tagit initiativ till och genomfört olika förbättringsarbeten bland annat då det gäller skolans organisation, värdegrundsfrågorna, samverkan över åldersgränser samt innehåll i och former för ett mer långsiktigt utvecklingsarbete. Personal, elever och föräldrar vid de båda skolenheterna säger sig uppskatta och ha förtroende för sina rektorer och kommenterar också det goda samarbetet mellan dem. Från lärare vid båda skolenheterna finns dock önskemål om att rektorerna i större utsträckning ska besöka verksamheterna, samtidigt som en stor förståelse finns för deras arbetsbelastning. Det senare gäller särskilt för rektorn i Gamlestadsskolan 6 9. Nedskrivna mål för verksamheten finns främst i en för stadsdelens skolor gemensam Arbetsplan för styrning, säkring och utveckling som tagits fram inom ramen för den s.k. kvalitetsdialogen, som samtliga skolor i Göteborgs kommun deltar i. Mål, arbetssätt, åtaganden och utvärderingssätt beskrivs här inom fyra prioriterade utvecklingsområden: trygghet, delaktighet, tillgänglighet och lärande. Därutöver har Gamlestadsskolan satt upp egna mål inom tre utvecklingsområden som resultat av skolans deltagande i en utvecklingsdialog med Myndigheten för skolutveckling tillsammans med fyra andra skolor i kommunen. Dessa utvecklingsområden, som delvis överensstämmer med de för stadsdelen gemensamma, handlar om lärande, språkutveckling och samarbete över årskursgränserna. För att driva utvecklingsarbetet inom dessa områden har rektorerna skapat en s.k. dialoggrupp som de själva leder. Inom dialoggruppen har i sin tur skapats arbetsgrupper som svarar för varsitt utvecklingsområde. Några av teamsamordnarna har fått i uppdrag att självständigt planera, genomföra och följa upp gruppernas arbete. Som exempel på vad som hittills gjorts kan nämnas diskussioner om uppdraget som lärare, möten med lärare på angränsande skolor kring elevövergångar samt fortbildning i syfte att stimulera elevernas läsintresse. Kvalitetsredovisningar saknas såväl för Gamlestadsskolan F 5 som för Gamlestadsskolan 6 9. Någon annan samlad redovisning av hur målen uppnås finns inte heller. En timplan med lokal utläggning av tiden är fastställd för samtliga skolor i stadsdelen. Enligt rektorn för Gamlestadsskolan 6 9 görs dock vissa avvikelser från denna timplan. Särskolan Inspektörerna bedömer att Gamlestadsskolans rektorer är förtrogna med särskoleverksamheten och att de på ett målmedvetet sätt arbetar för att särskolans inkludering skall ge ett gott resultat och ligga i linje med det politiska beslut som är fattat. Inkluderingen upplevs av de flesta i personalgruppen som positiv, men måste få ta tid och finna sina former. Inspektörerna bedömer att det är värderingar och attityder som ligger till grund för hur skolan nu och i framtiden skall 14

81 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala forma en skola, som ger ett samhälle där barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning kan få sin utbildning, leva på sina villkor och i delaktighet med andra. För att skapa detta behöver skolan ha en helhetssyn på likheter och olikheter som innebär att en elev får vara lik men ändå olik. Särskolan har en pedagogisk samordnare, som också ingår i skolans ledningsgrupp. Beslut och ansvar för mottagning och utskrivning av särskolans elever åligger resursenheten i Högsbo. Eleverna erbjuds, enligt rektorn, den garanterade undervisningstiden. Rektorerna och den pedagogiska samordnaren gör regelbundna besök i verksamheten samt leder och deltar i pedagogiska diskussioner. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Gamlestadsskolan har en väl fungerande ledningsorganisation där skolans båda rektorer, såväl var för sig som tillsammans, tar ett övergripande ansvar för skolans löpande verksamhet och utveckling. Inkluderingen av särskolans verksamhet sker på ett positivt sätt. Ett kontinuerligt förbättringsarbete bedrivs, där de särskilda dialoggrupper som bildats för arbetet med skolans prioriterade utvecklingsområden utgör ett gott exempel. En samverkan mellan lärarna i Gamlestadsskolans båda enheter behöver dock utvecklas för att skolans och stadsdelens mål om en pedagogisk helhet från 1-16 år skall kunna förverkligas. Skolan saknar en kvalitetsredovisning. Denna skall bl.a. bedöma i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats och redogöra för vilka åtgärder som ska vidtas för att öka måluppfyllelsen. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk erbjuds. Elevens val sammanförs i Gamlestadsskolan F 5 till fyra temadagar per termin för årskurserna 3 5 med ett varierat innehåll. I Gamlestadsskolan 6 9 är elevens val, kallat eget arbete, schemalagt till en sen eftermiddagstimme varje vecka då ett stort urval av aktiviteter finns att välja mellan. De elever som är aktiva i föreningar utanför skolan kan i stället välja detta som eget arbete, vilket ungefär en fjärdedel av eleverna har gjort. Dessa elever säger att de uppskattar att få en extra timme, särskilt i årskurserna 8 och 9 när skolarbetet 15

82 Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET kräver mer. De elever som deltar i skolans egna aktiviteter är mycket nöjda med dessa. Skriftlig information om skolverksamheten finns främst på Gamlestadsskolans gemensamma hemsida, där de båda skolenheterna var för sig presenterar valda delar av sina respektive verksamheter. Muntlig information ges bl.a. vid återkommande föräldramöten och då rektorn för Gamlestadsskolan 6 9 tillsammans med elever besöker angränsande skolor för att ge deras elever och föräldrar underlag inför valet av skola. De föräldrar vid Gamlestadsskolan som inspektörerna intervjuar säger sig vara nöjda med den information de får. Elever i årskurs 8 och 9 önskar bättre information om vad som händer under skoldagen, t.ex. när klasser har vikarier, och tycker att skolans informations-tv skulle kunna användas för detta ändamål. Elever i årskurs 9 önskar mer grundläggande information inför gymnasievalet än den de får via studievägledare från stadsdelens Vägledningscentrum och tycker att den utbildningsmässa de besökt inte ger dem tillräcklig hjälp. Särskolan För elever med svåra rörelsehinder och svår autism erbjuds anpassad utbildning vid andra skolor i kommunen. Eleverna erbjuds elevens val, modersmålsundervisning, svenska som andra språk och studiehandledning på modersmålet. Gamlestadsskolan F 5 har varje termin en samlad period med elevens val där särskolans elever i dessa åldrar deltar efter förmåga och möjligheter. För särskolans övriga elever erbjuder särskolan egna alternativ. Läsåret 2004/05 deltar 8 av särskolans elever i modersmålsundervisning och 9 i svenska som andra språk. Studiehandledning på modersmålet ges till 9 elever. Särskolan erbjuder ett pedagogiskt väl utvecklat program för elever som väljer att gå sitt tionde år. Skolan informerar om sin verksamhet på olika sätt. Föräldramöten och regelbundna utvecklingssamtal äger rum. Vägledningscentrums studievägledare och gymnasiesärskolans yrkesvalslärare informerar eleverna om deras möjligheter till fortsatt utbildning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att utbildning ges vid Gamlestadsskolan i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. En saklig information om verksamheten ges till elever och föräldrar via hemsida och på annat sätt. Skolan erbjuder eleverna ett rikt och allsidigt urval av ämnen som elevens val. Elevens val i form av aktiviteter anordnade av olika föreningar är dock inte acceptabel eftersom det innebär att elevens val då inte genomförs under ledning av lärare. 16

83 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Gamlestadsskolan finns, med några få undantag, lärare med adekvat utbildning. Ett exempel där lärarbehovet inte helt har kunnat tillgodoses gäller ämnet spanska, som ett ökande antal elever valt som sitt språkval. Personalomsättningen, som tidigare varit mycket stor, är nu relativt begränsad. Några av lärarna är nyutbildade och har stöd av en mentor. Kompetensutvecklingen för Gamlestadsskolans lärare har sedan ett antal år huvudsakligen koncentrerats till de gemensamma fortbildningsinsatser inom de utvecklingsområden som skolan valt att prioritera (se avsnitt 5). Lärare vid båda skolenheterna efterlyser mer av individuell och ämnesinriktad fortbildning och önskar att mer pengar för detta skall avsättas i budget. Rektorerna har tillsammans med teamsamordnarna deltagit i en utbildning kring s.k. problembaserad skolutveckling (PBS) anordnad av Karlstads universitet. Syftet är att bygga upp en lärkultur på skolenheten som omfattar såväl eleverna som personalen. Som ett första steg tillämpar nu rektorerna tankarna bakom PBS vid utvecklingssamtalen med personalen. Enligt lärarna på Gamlestadsskolan F 5 har tillgången till läromedel blivit sämre och sämre. Lärare och elever vid båda skolenheterna nämner uteblivna läroboksinköp i samband med inköpstopp som skolorna i stadsdelen Kortedala vid flera tillfällen har uppmanats att införa. Antalet datorer är relativt stort vid båda skolorna, men många av datorerna fungerar dåligt eller inte alls. Särskilt eleverna i de senare årskurserna önskar en bättre tillgång till skolans datorer. Undervisningslokalerna utgörs huvudsakligen av traditionella klassrum utan tillgång till angränsande grupprum varför korridorerna ibland nyttjas för arbete i mindre grupper. Gamlestadsskolan medverkar i ett projekt kallat En skola att tycka om där Göteborgs lokalförsörjningsförvaltning avsatt särskilda medel för upprustning och anpassning av skollokaler. En upprustning av skolans korridorer och toaletter har på detta sätt just genomförts, där eleverna varit delaktiga i planeringen. Som andra exempel där förbättringar behöver göras nämns skolans idrottssal, en av paviljongerna och uppehållsrummet Grottan. I Gamlestadsskolan är såväl särskolans lokaler som övriga lokaler anpassade för elever med rörelsehinder. För elever med allergiska problem finns behov av anpassning av vissa av skolans lokaler, vilket enligt rektorn för Gamlestadsskolan 6 9 kommer att göras. Rektorerna svarar, i viss samverkan, för resursfördelningen inom sina respektive enheter. Enligt rektorn för Gamlestadsskolan 6 9 diskuteras vissa fördelningsfrågor i teamsamordnargruppen. Lärare vid båda enheterna säger dock att 17

84 Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET de saknar inflytande över hur resurserna fördelas. Bland lärare i de senare årskurserna finns kritiska synpunkter på att de naturorienterande ämnena har gynnats på andra ämnens bekostnad. Rektorn bekräftar att nämnda ämnen under en period har prioriterats vid resursfördelningen men säger samtidigt att språkämnena nu står i tur för en sådan prioritering. Särskolan Särskolans personal har adekvat utbildning för det uppdrag de utför. För särskolans lärare har fram till detta läsår Högsbo resursenhet haft ett övergripande ansvar för kompetensutveckling, men en samordning sker nu med övrig personal vid Gamlestadsskolan. Läromedel och annat undervisningsmaterial är tidsenligt och anpassat till Lpo 94 och kursplaner. Eleverna har tillgång till datorer och digitalkameror. En hel del undervisningsmaterial tillverkar personalen själva, en process som enligt dem är tidskrävande. I årskurs 10 finns ett omfattande och innehållsmässigt rikt undervisningsmaterial som är uppbyggt och tillverkat av nuvarande lärare. Materialet utgår ifrån grundsärskolans kursplan med inriktningen att ge eleverna praktisk vardagskunskap. Skolan erbjuder anpassade lokaler för elever med rörelsehinder. Klassrummen är ljusa och rymliga och trevligt inredda. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Gamlestadsskolan har förutsättningar för att säkra kvaliteten i undervisningen när det gäller personalens kompetens, ändamålsenliga lokaler och läromedel. Dock bör tillgången till fungerande undervisningsdatorer förbättras. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Gamlestadsskolan övergripande är av god kvalitet. Genom ett målmedvetet arbete med värdegrundsfrågorna har skolan uppnått stora förbättringar i arbetsklimatet. Eleverna är trygga och trivs och visar en stor acceptans för varandras olikheter. Insatser görs för att förebygga kränkande behandling. Eleverna ges möjligheter att på olika sätt ta ansvar för sin arbetsmiljö. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen, inklusive den i skolan lokalintegrerade särskolan, är organiserad så att den ger eleverna goda möjligheter att uppnå de nationella målen. Gamlestadsskolan har en väl fungerande ledningsorganisation och bedriver ett aktivt utvecklingsarbete. Förutsättningar finns för att säkra kvaliteten i undervisningen när det gäller kompetent personal, ändamålsenliga lokaler och läromedel. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas ansvar för sin utbildning och deras kunskaper om målen för den, - elevernas inflytande (främst årskurserna 6 9), - handlingsprogrammet mot kränkande behandling, - arbetssätt och arbetsformer (främst årskurserna 6 9), - användningen av och tillgången till datorer i undervisningen samt - likvärdig bedömning och betygssättning. 18

85 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Gamlestadsskolan i stadsdelen Kortedala Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kvalitetsredovisning saknas (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val i form av aktiviteter anordnade av olika föreningar innebär att elevens val inte genomförs under ledning av lärare (1 kap. 2 och 2 kap grundskoleförordningen samt bilaga 3 till skollagen). Datum Ort Göteborg Leif Hagstrand Liselotte Hakeberg Sonja Henriksson 19

86 Lövåsskolan i stadsdelen Kortedala Utbildningsinspektion i Lövåsskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

87 Lövåsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Lövåsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 61 Förskoleklass 29 Grundskola 91 Lövåsskolan omstartade 1997 efter att det under flertal år bedrivits annat än grundskola i skolans byggnader. Skolan är byggd under 50-talet och består av klassrum och lokaler för gymnastik, fritidshemsverksamhet, förskoleklasser samt matsal. Skolan saknar egen lokal för slöjd vilket gör att skolans elever har slöjd vid Talldungeskolan. De allra flesta eleverna bor i skolans närområde, som präglas av större flerfamiljshus. År 2002 var verksamheten fullt utbyggd och omfattar idag förskoleklass och årskurserna 1 5. Lövåsskolan har 124 elever, varav 62 elever har fritidshemsplats. Vid skolan finns 18 anställda och 3 elevassistenter. Verksamheten är organiserad i tre arbetslag. Ett arbetslag för förskoleklass och årskurs 1, ett för årskurserna 2 3 och ett för årskurserna 4 5. För varje arbetslag finns en teamsamordnare. Genomförandet av inspektionen i Lövåsskolan Skolverket sände den 24 maj skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Lövåsskolan har bestått av undervisningsrådet Liselotte Hakeberg och experten Jonas Österberg. Besök i Lövåsskolan genomfördes den 24 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Lövåsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Lövåsskolan genomfördes intervjuer med skolans rektor, elevråd, vissa elever från årskurserna 3 4, personal från de olika arbetslagen samt skolans elevhälsoteam. Ett antal besök i verksamheten genomfördes. Under besöket fördes också spontana samtal med elever och personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Ba- 2

88 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lövåsskolan i stadsdelen Kortedala lansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar av brukarnas och medarbetarnas uppfattning av verksamheten. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. De elever som inspektörerna intervjuat tycker överlag att skolan är bra. De trivs vid skolan och tycker att de lär sig saker i skolan. Överlag upplevs skolarbetet som lustfyllt. Eleverna känner sig för det mesta trygga vid skolan. Några elever berättar dock att det ibland är lite oroligt i klassrummen och att det ibland blir bråk på rasterna. Enligt mätningarna i Balansen 2004 ligger elevernas bedömning av sin trivsel vid skolan något under genomsnittet i Göteborg. Eleverna uttrycker viss medvetenhet om vikten av att kunna påverka och tycker att de i någon mån har möjlighet att vara med att påverka vissa saker vid skolan såsom exempelvis inköp av lekredskap. Genom formella medbestämmandeorgan som klassråd, elevråd och matråd ges eleverna möjlighet att arbeta i demokratiska former och att tillämpa demokratins principer. Vid intervjuer och observationer framkommer att eleverna efter ålder och mognad ges ett visst inflytande över sitt arbete. Eleverna uppger att de på olika sätt är aktiva vid planerandet av sina arbetsuppgifter. I de flesta klasser arbetar eleverna utifrån olika arbetsscheman. Eleverna får ibland välja i vilken ordning de skall göra sina uppgifter. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resultat inom normer och värden för att främja elevernas utveckling av grundläggande demokratiska värderingar, eget ansvarstagande och ett etiskt förhållningssätt är godtagbart. Inspektörerna bedömer att skolan bör verka för att eleverna tar ett större ansvar för den sociala miljön vid skolan. 3

89 Lövåsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Lövåsskolan genomför de nationella proven i årskurs 5. De redovisade resultaten för år 2004 visar att 78,6 procent av eleverna har uppnått målen i svenska. Motsvarande andel i engelska var 64,3 procent och i matematik 71,4 procent. I samband med varje utvecklingssamtal informeras elever och föräldrar om målen att uppnå och sträva mot i årskurs 5 i matematik, svenska och engelska. Vid utvecklingssamtalen ges eleverna möjlighet att kommentera sin sociala utveckling i skolan och fritidshemmet. Föräldrar och elever ges också möjlighet att kommentera lärandeutvecklingen i skolan och fritidshemmet. För att synliggöra varje barns utveckling och lärande i ett dokument, har skolan infört individuella utvecklingsplaner (IUP) för varje elev vid skolan. Utvecklingsplanen används som underlag inför utvecklingssamtalen. Skolan arbetar nu med att revidera detta material för att kunna synliggöra för eleven var hon/han befinner sig i sitt lärande. Skolans lärare berättar att de eftersträvar ett levande dokument där läraren och eleven tillsammans dokumenterar utvecklingen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan bör analysera resultaten från de nationella proven och att följa upp elevernas kunskapsutveckling samtliga ämnen. Vidare ser inspektörerna positivt på att skolan genom individuella utvecklingsplaner synliggör varje barns utveckling och lärande. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Vid inspektörernas besök i verksamheten noteras att det i vissa klasser är oroligt på grund av enstaka elevers agerande eller konflikter mellan elever. Inspektörerna kan konstatera att denna miljö inte främjar lärandet. I andra klasser råder en god stämning och ett trivsamt lärandeklimat. Eleverna är engagerade och fokuserade på sina arbetsuppgifter. Skolan arbetar med skolans värdegrund och har som mål: 4

90 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lövåsskolan i stadsdelen Kortedala - att skapa trygghet hos personalen i skolans arbetslag och därigenom hos eleverna - att skapa förståelse för allas lika värde och rätt till sin egen utveckling - att utveckla fungerande metoder i värdegrundsarbetet och i konflikthantering - att öka lust, glädje och samarbetsförmåga med våra elever - att lyfta fram det positiva hos både barn och vuxna och därigenom stärka individen. Av arbetslagens utvärderingar läsåret 2003/2004 framgår att skolan arbetar med att skapa en trygg och harmonisk inlärningsmiljö samt att utveckla elevernas empatiska förmåga och sociala kompetens. En rad aktiviteter har genomförts för att skapa en god arbetsmiljö. Samarbetsövningar, samarbete med hemmen, tydlig struktur, enskilda samtal, konfliktlösning, värderingsövningar samt killoch tjejgrupper är några exempel på aktiviteter som genomförts. Lärare och elever har också gemensamt tagit fram trivselregler. Skolans lärare berättar att elevernas delaktighet generellt kan sägas omfatta arbetssätt och arbetsformer. Innehållet i undervisningen får de inte vara med och bestämma. Det kan exempelvis ta sig uttryck i att lärarna bestämmer innehållet i undervisningen och eleverna får vara med och bestämma om arbetsformerna. Skolans elevråd består av 2 elevrådsrepresentanter från varje klass vid skolan, från förskoleklass till årskurs 5, ca 12 elever. Elevrådet tar upp de frågor som diskuterats på klassråden som oftast rör skol- och arbetsmiljön. Elevrådet har haft inflytande vid skolans trivselregler och bestämt vilka lekredskap som skolan ska införskaffa. Skolans elevråd har en loppmarknad en gång per läsår vid skolans dag, där pengarna går till skolans elever som själva får bestämma vad som skall införskaffas. Vid skolan finns ett antimobbningsteam som består av lärare och specialpedagog som aktivt arbetar med att förebygga och stoppa mobbning. Teamet träffas varje vecka och arbetar utifrån en särskilt handlingsplan mot mobbning. Handlingsplanen gäller både barn och vuxna i verksamheten. Just nu arbetar teamet med två aktuella mobbningsärenden. Teamet försöker upptäcka mobbning genom att barnen varje termin får fylla i en trivselenkät. Vid skolan finns också en brevlåda där elever anonymt kan tipsa antimobbningsteamet. Genom att vara många vuxna ute på skolgården och i gemensamma utrymmen upptäcks också mobbning. Vid skolan finns elevhälsoteam som består av rektor, två specialpedagoger och skolsköterska. En gång i månaden deltar en skolpsykolog som tillhör det centrala resursteamet i stadsdelen Kortedala. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan verkar aktivt och förebyggande för att motverka kränkande behandling, mobbning och trakasserier. Vidare bedömer inspektörerna att eleverna ges möjlighet till delaktighet och samverkan i olika forum. Inspektörerna bedömer dock att skolan har behov av att fortsätta att verka för att forma en god miljö för utveckling och lärande. 5

91 Lövåsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Lövåsskolan observerar inspektörerna att eleverna får arbeta på olika sätt. Vanligt är att eleverna får arbeta individuellt utifrån ett dagsschema som läraren presenterar på morgonen. Klasslärarna finns varje morgon i klassrummen tio minuter innan skoldagen börjar för att ta emot varje elev. I flera klasser börjar skoldagen med att eleverna får läsa i en bok som de själva valt. I Lövåsskolan är det vanligt att skolarbetet läggs upp som temaarbeten. I temaarbetet spelar eleverna en aktiv roll i val av ämnen och faktainsamling. Eleverna berättar att de forskar kring olika teman. När inspektörerna besöker en av klasserna så forskar eleverna om rymden. Eleverna använder sig av olika böcker för att samla in fakta och de skriver med datorns hjälp ned vad de hittat för information. När eleverna arbetar kring olika teman är det vanligt att de arbetar i mindre grupper. När det gäller uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling beskriver några av skolans lärare att de inför utvecklingssamtalen följer upp hur eleverna utvecklats i de olika ämnena. Lärarna ser elevernas individuella utvecklingsplan som ett viktigt dokumentationsverktyg inför utvecklingssamtalen. Skolans syfte med planen är att skapa bättre förutsättningar för kommunikation och samarbete mellan förskola/skola och hem. Ett annat syfte är att underlätta för pedagoger att möta varje barn/elev på rätt nivå ge rätt stöd och utmaning. Den individuella utvecklingsplanen ses också som ett viktigt stöd vid övergångar, bl.a. för att minimera risken att förlora värdefull information om den enskilde barnet/eleven. Vid utvecklingssamtalen informeras elever och föräldrar om målen att sträva mot och uppnå i årskurs 5 i svenska, matematik och engelska. Identifiering av elever i behov av särskilt stöd görs enligt en elevhälsoplan. Behovet kan påvisas från olika parter t.ex. klasslärare, specialpedagogerna, föräldrar, skolhälsovården, antimobbningsgruppen samt eleverna själva. Skolan beskriver att de arbetar på många olika sätt med stödinsatser På organisationsoch gruppnivå nämns bland annat 15-grupper, omfördelning av resurser inom arbetslagen, stödresurser i form av elevassistenter och dubbla lärare i klassen. På individnivå nämner skolan särskilt stöd genom bland annat enskilt arbete med klasspedagog, enskilt arbete med specialpedagog, arbete enligt individuellt anpassat veckoschema, läxhjälp samt metodbyte. Vid skolan finns två specialpedagoger som arbetar deltid. De två specialpedagogerna har delat upp klasserna mellan sig och de hjälper klasslärarna att upprätta åtgärdsprogram. Klasslärarna träffar elevhälsoteamet för att få hjälp och stöd. 6

92 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lövåsskolan i stadsdelen Kortedala Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan med hjälp av individuella utvecklingsplaner bygger upp ett system för att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling på lång sikt. Inspektörerna bedömer dock att skolan bör utvärdera den pedagogiska verksamheten vad det gäller arbetsformer då inspektörerna upplever att det i flera grupper är en orolig lärandemiljö. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Vid Lövåsskolan finns en rektor som har det övergripande ledningsansvaret. Rektorn har en kanslist som bistår rektorn med de administrativa uppgifterna. Rektorn träffar skolans teamsamordnare varannan vecka och enligt rektorn fungerar de tillsammans som en skolutvecklingsgrupp. Teamsamordnarna fungerar som språkrör mellan skolutvecklingsgruppen och arbetslagen. Rektorn kan också testa idéer med teamsamordnarna och de finns som stöd för rektorn att fatta beslut och att hålla sig förtrogen med verksamheten. Teamsamordnarna driver också den pedagogiska utvecklingen och beställer material. Eleverna vet vem som är deras rektor. Till rektorn kan elever och föräldrar vända sig med frågor och synpunkter. På uppdrag av stadsdelsnämnden arbetar Lövåsskolan liksom andra skolor i stadsdelen Kortedala enligt en särskild modell för målstyrning. Under rubrikerna lärande, trygghet, delaktighet och tillgänglighet och utifrån perspektiven barn, föräldrar och personal anges vad som ska genomföras, hur det ska ske och vilka särskilda åtaganden detta innebär för skolan. Enligt rektorn är åtagandena att betrakta som skolans lokala arbetsplan och som visar vad skolan ska göra för att uppnå målen. De lärare som inspektörerna intervjuat ser det som ett viktigt arbete när lärarna vid skolan tillsammans reflekterar och summerar verksamheten och sina åtaganden. Det upplevs som en viktig process att stanna upp och tänka efter. Diskussionen beskrivs av några lärare som ältande men ses trots detta som lärande och i någon mån bidrar det till en förankring av vad de gemensamt kan enas kring. Målstyrningsarbetet dokumenteras varje år och lämnas till förvaltningen. Vad som sedan händer med denna dokumentation har skolans lärare inte någon kännedom om. Skolan upprättar inte någon kvalitetsredovisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans rektor är väl förtrogna med verksamheten i Lövåsskolan och tar det övergripande ansvaret för skolan. 7

93 Lövåsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Inspektörerna ser positivt på att skolans lärare kontinuerligt arbetar med ett systematiskt målstyrningsarbete för att förbättra verksamheten. Skolan saknar dock en skriftlig kvalitetsredovisning. Denna skall bl.a. bedöma i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats och redogöra för vilka åtgärder som ska vidtas för att öka måluppfyllelsen. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Eleverna på Lövåsskolan har tillgång till utbildning i samtliga ämnen enligt en lokal timplan och eleverna erbjuds olika valmöjligheter och möjlighet till fördjupning inom ramen för elevens val. Skolan erbjuder modersmålsundervisning till de elever som har rätt till det. Sedan Lövåsskolan minskat klassernas storlek till i genomsnitt 15 elever per klass, har skolan lagt ansvaret för undervisningen i svenska som andraspråk på klassläraren. Det framkommer i intervjuer med lärare att dessa anser att det har negativa konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling att eleverna inte undervisas av lärare med kompetens i svenska som andraspråk. Föräldrarna informeras om skolans verksamhet via föräldramöten, kontaktbok eller veckobrev. Skolan har ett brukarråd där representanter för föräldrarna deltar. Föräldrar och elever informeras också via skolans hemsida. Skolan erbjuder skolbarnomsorg för elever i förskoleklass och årskurserna 1 3. Sammanfattningsvis har eleverna vid Lövåsskolan god tillgång till omsorg och pedagogisk verksamhet. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Politikerna i stadsdelsnämnden Kortedala beslutar hur resurserna inom varje verksamhetsområde skall fördelas. Som huvudregel kan sägas att Lövåsskolan likt övriga skolor i stadsdelen tilldelas resurser utifrån antalet elever. Resurserna 8

94 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lövåsskolan i stadsdelen Kortedala inom Lövåsskolan fördelas av rektorn efter samverkan med skolans personal. Varje arbetslag har en budget att röra sig med och som till största delen går till inköp av läromedel. Skolans lokaler är byggda på 50-talet och består till stor del av klassrum. Få grupprum finns. Detta blir särskilt påtagligt i förskoleklassen lokaler där det finns små möjligheter att skapa en avskild vrå. Samtliga lärare vid skolan är behöriga. Som kompetensutveckling erbjuds lärarna gemensamma föreläsningar kring olika teman. Dessutom kan lärarna delta på den av Göteborgs stad anordnade skolmässan, Attraktiv skola. Individuell kompetensutveckling sker enligt lärarna i liten utsträckning. Inspektörerna kan konstatera att skolans läromedel är ändamålsenliga och att skolan i varje klassrum har en eller två datorer. I Lövåsskolan finns ett skolbibliotek där eleverna kan låna böcker. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resurser beträffande den samlade lärarkompetensen är god. Övriga resurser som lokaler, bibliotek, datorer och läromedel ger förutsättningar för att eleverna vid skolan skall kunna uppnå de nationella målen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Lövåsskolan övergripande är av god kvalitet. Inspektörerna ser positivt på att skolan genom individuella utvecklingsplaner synliggör varje barns utveckling och lärande. Vidare är det positivt att skolans lärare kontinuerligt arbetar med ett systematiskt målstyrningsarbete för att förbättra verksamheten. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - analys av elevernas resultat på de nationella proven samt uppföljning av elevernas resultat i samtliga ämnen samt - elevernas arbetsmiljö för att forma en god miljö för utveckling och lärande. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Skolan saknar kvalitetsredovisning (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Datum Ort Göteborg Jonas Österberg Liselotte Hakeberg 9

95 Ramsdalsskolan i stadsdelen Kortedala Utbildningsinspektion i Ramsdalsskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

96 Ramsdalsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Ramsdalsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 65 Förskoleklass 38 Grundskola 165 Utbildningen vid Ramsdalsskolan omfattar förskoleklassen och årskurserna 1 5 samt skolbarnsomsorg i form av fritidshem för barn i åldrarna mellan sex och tio år. Skolans 203 barn och elever är fördelade på tre arbetsenheter; förskoleklassen samt årskurserna 1 3 respektive 4 5. Barnen i förskoleklassen undervisas av ett arbetslag bestående av förskollärare och fritidspedagoger och i grundskolan undervisar grundskollärare, fritidspedagoger och en speciallärare. Den pedagogiska kontinuiteten förstärks genom att arbetslagen samarbetar i två parallella spår från förskoleklass till årskurs 5. Ramsdalsskolan ligger vid Kortedala torg och upptagningsområdet består i huvudsak av flerfamiljshus med hyresrätt i södra Kortedala. Huvudbyggnaden, som renoverades för cirka tio år sedan, är välhållen och lokalerna ändamålsenliga. Andelen elever med invandrarbakgrund uppgår till cirka 70 procent och omfattar ett tjugotal språkgrupper. Inför årskurs 6 går eleverna vidare till Utmarksskolan, en grundskola för elever i årskurserna 6 9. Genomförandet av inspektionen i Ramsdalsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Ramsdalsskolan har bestått av undervisningsrådet Gerhard Eriksson och experten Jonas Österberg. Besök i Ramsdalsskolan genomfördes den 10 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Ramsdalsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

97 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Ramsdalsskolan i stadsdelen Kortedala I Ramsdalsskolan genomfördes intervjuer med rektorn, teamledarna, lärare, elevrådet samt elevrepresentanter. Ett flertal verksamhetsbesök genomfördes och under besöket fördes också samtal med en föräldragrupp. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I denna inspektionsrapport redovisas de senaste sammantagna resultaten av elevers och föräldrars inställning till skolan. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Ramsdalsskolan har eleverna inflytande över skolans verksamhet bl.a. genom klassråden och elevrådet. Under intervjun med elevrådet framkommer att eleverna i takt med stigande ålder får vara med och påverka sin vardag, och att elevrådets förslag får gehör hos skolledningen. Som exempel anges att skolan satt upp basketkorgar efter önskemål från eleverna, och att eleverna får vara med och påverka bokinköpen till skolans bibliotek. Eleverna känner till demokratins grundläggande principer och de känner sig trygga i skolmiljön. Lärarna menar att eleverna vågar ifrågasätta och att de flesta också accepterar olikheter. Det är en liten skola där de yngre eleverna känner de äldre, och där de vuxna bekräftar barnen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att barnen och eleverna har goda möjligheter till inflytande och att verksamheten utvecklar elevernas värderingar och förmåga till etiska ställningstaganden. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. 3

98 Ramsdalsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET I Ramsdalsskolan anser de äldre eleverna att de känner till målen för utbildningen. De intervjuade eleverna säger sig känna till hur de utvecklas kunskapsmässigt, då lärarna går igenom detta i samband med utvecklingssamtalen. De intervjuade föräldrarna är oroliga för att eleverna på Ramsdalsskolan inte når kursplanernas kunskapsmål. De menar att förvaltningsledningens hårda budgetdisciplin får rektorn att bl.a. avstå från att sätta in vikarier i samband med lärarfrånvaro. Rektorn menar dock att denna oro snarare kan härledas till brister i kommunikationen mellan hem och skola, och att han inte ålagts något vikariestopp från förvaltningsledningen. Som ett led i det pedagogiska arbetet har skolan valt att arbeta med individuella utvecklingsplaner och påbörjat uppbyggnaden av portfolion för varje elev. Skolan gör fortlöpande uppföljningar av elevernas studieresultat genom att använda sig av olika diagnosmaterial samt Skolverkets ämnesprov för årskurs 5. Skolan har dock inte redovisat någon samanställning över resultaten från de nationella proven för årskurs 5. De intervjuade lärarna menar att den mottagande Utmarksskolan inte tar till vara den information som resultatredovisning och upprättade kunskapsprofiler ger inför elevernas fortsatta studier. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kunskapsmålen är kända av eleverna och att skolan följer upp studieresultaten på ett godtagbart sätt. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Enligt Ramsdalsskolans verksamhetsplan skall barnen undervisas och fostras till demokratiska individer för att kunna fungera i vårt samhälle. Skolledningen samverkar med eleverna via klassråden och elevrådet, och vid elevintervjuerna framkommer att eleverna till viss del ges möjlighet att påverka det egna lärandet bl.a. genom att arbeta med så kallade veckoscheman. Skolan har inte tagit fram något handlingsprogram mot kränkande behandling. Av skolans verksamhetsplan framgår dock att alla i skolan är skyldiga att visa solidaritet med varandra så att alla på arbetsplatsen kan känna sig trygga. Enligt planen har de vuxna ett särskilt ansvar för att vara goda föredömen och inspiratörer och på så sätt visa hur konflikter kan lösas på ett bra sätt. Mobbning och bråk kan förekomma men intervjuade elever uttrycker tillit till att de vuxna i skolan vidtar åtgärder när akuta situationer dyker upp. På skolan finns ett mobbningsteam som har till uppgift att lösa uppkomna mobbningssituationer, och eleverna berättar att de vuxna tar upp frågor om hur man behandlar varandra, och att eleverna har blivit informerade om hur de skall agera om de 4

99 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Ramsdalsskolan i stadsdelen Kortedala utsätts för kränkningar. Det saknas även dokumentation som beskriver hur skolan förhåller sig till situationer där elever känner sig kränkta av vuxna. Intervjuade föräldrar hyser viss oro för att skolan saknar tydliga rutiner för hur mobbningssituationer skall hanteras, medan de elever inspektörerna talar med upplever skolmiljön som trygg såväl fysiskt som psykosocialt. Eleverna i elevrådet menar att skolans utemiljö inbjuder till aktiviteter och att duktiga lärare i kombination med små undervisningsgrupper gör Ramsdalsskolan till en trygg och trivsam skola. Elevernas och föräldrarnas upplevelse av trivsel och trygghet mäts bl.a. genom Balansen. Resultatet från mätningarna i Balansen för läsåret 03/04 är sammanvägda i elevindex och föräldraindex av vilka några redovisas i tabellerna nedan. Tabell 1. Resultat: Nöjd elevindex i Balansen vårterminen 2004 Indikator Ramsdalsskolan Göteborg Trivsel F Trivsel Trygghet F Trygghet Källa: Göteborgs kommun Eleverna i förskoleklasserna och årskurserna 1 3 i Ramsdalsskolan upplever således en något högre grad av trivsel och trygghet än vad eleverna i de högre årskurserna gör. Tabell 2. Resultat: Nöjd föräldraindex i Balansen höstterminen 2003 Indikator Ramsdalsskolan Göteborg Trivsel Trygghet Källa: Göteborgs kommun Av tabell 2 framgår att föräldrarna upplever Ramsdalsskolan som mindre trygg och trivsam än vad eleverna gör. Samma förhållande gäller i övriga kommunala skolor i Göteborgs kommun. Ramsdalsskolan har skolsköterska och tillgång till skolläkare. Av intervjuer med elever och föräldrar framgår att skolhälsovården genomförs i enlighet med skollagens bestämmelser. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan erbjuder en god miljö som främjar lärandet. Skolan bedriver ett aktivt arbete mot kränkande behandling, men har inte upprättat något handlingsprogram. 5

100 Ramsdalsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Stadsdelen Kortedala har valt att satsa på relativt små undervisningsgrupper och för Ramsdalsskolans del innebär detta ett genomsnitt på 15 elever per klass. Rektorn skriver i sin beskrivning av skolan, att denna satsning innebär ett synliggörande av eleverna vilket ställer nya krav på lärarna, eftersom det förutsätts att dessa skall arbeta mera individinriktat än tidigare. Enligt lärarna bidrar de små klasserna till att barnen bekräftas och att lärarna snabbt lär känna eleverna och deras olika förutsättningar. Ramsdalsskolans förskoleklasser arbetar enligt den så kallade Bornholmsmodellen med lek och rörelse liksom rim och ramsor men också med begreppsträning. Lärarna har bearbetat och konkretiserat texter i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) i mål att uppnå och handlingsplaner för förskoleklassen. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla målen Lpo 94. Målen avser vad verksamheten skall sträva mot och vad barn och unga skall ha uppnått. Samtidigt är det viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i förskoleklassen och att året i förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. Förskoleklassen skall vara ett möte mellan och en integrering av de olika kulturerna i förskolan och skolan. Varje elev har en individuell utvecklingsplan (IUP) där elever, föräldrar och lärare kan följa den enskilde elevens utveckling. Skolan har nyss inlett ett arbete med att konkretisera innehållet i den individuella utvecklingsplanen och komplettera denna med en portfolio i vilken den viktigaste dokumentationen samlas. I ämnet svenska åskådliggörs kunskapsutvecklingen ytterligare med hjälp av ett kunskapsträd där förskoleklassens lärande utgör rotsystemet som efter hand fylls på med stam, grenar och lövverk i takt med elevernas kunskapsutveckling. Enligt lärarna får eleverna och föräldrarna på detta sätt en tydlig bild av lärandet. Parallellt med detta arbete har stadsdelsförvaltningen tagit fram ett material, Konkreta mål år F 5 i Kortedala SDN, där elever och lärare i samband med utvecklingssamtalen uppmanas fylla i skattningsscheman i ämnena svenska, engelska och matematik samt i social utveckling. Syftet med detta arbete är enligt rektorn att skolorna i stadsdelen skall utveckla en gemensam modell för individuella utvecklingsplaner. Ramsdalsskolan har upprättat ett dokument som anger hur skolan systematiskt arbetar med att identifiera, utreda och analysera elevernas behov av särskilt 6

101 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Ramsdalsskolan i stadsdelen Kortedala stöd. De redovisade exemplen på åtgärdsprogram följer en modell som beskriver de tre ansvarsnivåerna organisations-, grupp- och individnivå samt när utvärdering av insatta åtgärder skall äga rum. I stadsdelen Kortedala finns en gemensam utvecklings- och stödenhet, som stöttar elever vilkas stödbehov är så stora att den enskilda skolan inte förmår ge detta stöd. Elevernas simkunnighet följs noggrant upp i årskurs 4 och för de elever som inte kan simma anordnas simundervisning. Lärarna genomför regelbundna utvecklingssamtal med varje elev. Vid föräldraintervjun framkommer viss kritik mot hur dessa samtal förbereds och genomförs. Det förekommer att lärare förbereder samtalen genom att i förväg be elever och föräldrar fylla i ett dokument som läraren förväntas komplettera med sina synpunkter inför samtalet. Enligt föräldragruppen fyller inte alla lärarna i sin del av dokumentet vilket bidrar till att samtalen får en annan karaktär än den förväntade. Lärare och elever förmedlar en delvis annorlunda bild av hur utvecklingssamtalen förbereds och genomförs. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen vid Ramsdalsskolan är av god kvalitet. Skolan bör utveckla det pedagogiska arbetet i förskoleklassen så att året i förskoleklassen blir det möte mellan och integrering av förskolan och skolan som är avsedd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ramsdalsskolans rektor ingår i en ledningsgrupp för förskola och skola i stadsdelen Kortedala och träffar inom ramen för denna ledningsgrupp regelbundet övriga rektorer och verksamhetschefen som tillika är skolchef. Ledningsgruppen har arbetat tillsammans i flera år och har utvecklat ett gott samarbete. Rektorn, som är utbildad mellanstadielärare med gedigen skolledarbakgrund, är väl förtrogen med verksamheten och åtnjuter elevernas och personalens förtroende. Han utövar sitt pedagogiska ledarskap tillsammans med skolans ledningsgrupp som, förutom rektorn, består av teamledarna för de två spåren. Gruppen har till uppgift att initiera, planera, samordna och utvärdera olika utvecklingsinsatser. Eleverna känner väl till sin rektor. Elevrådet uppger att rektorn är lätt att prata med. Han lyssnar på eleverna, besöker klasserna och tar del av deras arbete. Lärarna säger att rektorn ger personalen såväl positiv som negativ återkoppling. Intervjuade föräldrar upplever dock att rektorn är alltför hårt styrd av stadsdelsförvaltningen och att han åläggs omöjliga sparbeting. Rektorn själv menar att 7

102 Ramsdalsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET föräldrarnas upplevelser kan bero på att media ger en bild av ständigt återkommande åtstramningar inom förskola och skola, och att problem därför lätt hänförs till kravet på budgetdisciplin. Enligt rektorn fungerar samarbetet inom stadsdelens ledningsgrupp bra, och han menar att han och kollegerna alltid är delaktiga i de beslutsprocesser som rör skolan. De intervjuade teamledarna uppger att det pågår en ständig kvalitetsdiskussion inom arbetslagen och att utvärderingar regelbundet genomförs i slutet av varje läsår. Viss dokumentation över utförd utvärdering av verksamheten har redovisats från arbetslagen och gemensamt för skolan, men skolledningen har inte upprättat någon kvalitetsredovisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det finns en bra struktur och rutin för att leda Ramsdalsskolan. Rektorn är väl förtrogen med verksamheten och har en tydlig pedagogisk riktning för att leda skolan, men skolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Ramsdalsskolan är utbildningen avgiftsfri och eleverna har tillgång till utbildning i enlighet med gällande timplan. Den lokala utläggningen av tid i timplanen är gemensam för samtliga skolor i stadsdelen. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett busskort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken vilket underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter. Modersmålsundervisningen planeras och genomförs i samarbete med språkenheten i Gunnareds stadsdelsförvaltning. Elever som bedöms behöva undervisning i svenska som andraspråk får dels undervisning i ämnet svenska med klassen, dels ytterligare tid i svenska som andraspråk som särskilt stöd. Enligt grundskoleförordningen skall en elev undervisas antingen i ämnet svenska eller i ämnet svenska som andraspråk. Elevens val anordnas som fördjupning och breddning inom ämnena bild, idrott och hälsa, matematik, slöjd och svenska. Elever och föräldrar informeras regelbundet om skolans verksamhet av rektorn och lärarna via kontaktböcker, veckobrev, informationsblad och skolans hemsida. 8

103 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Ramsdalsskolan i stadsdelen Kortedala Skolbarnsomsorg i form av fritidshem erbjuds elever i förskoleklassen och årskurserna 1 3. Elever i årskurserna 4 6 som är i behov av omsorg erbjuds aktiviteter inom den öppna fritidsverksamheten i stadsdelen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan tillhandahåller utbildning i den omfattning som anges i de statliga bestämmelserna. Undervisningen i svenska som andraspråk genomförs dock inte som ett alternativt ämne till ämnet svenska utan behandlas som stöd i ämnet svenska. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Stadsdelsförvaltningen i Kortedala fördelar resurserna mellan skolorna utifrån en fördelningsprincip där 15 elever utgör basen för en gruppresurs. Utifrån stadsdelens lokala timplan tilldelas skolorna medel motsvarande det antal timmar som krävs för att organisera undervisningen i femtongrupper i respektive årskurs. I arbetet med skolans interna resursfördelning samverkar rektorn med lärarna och då främst med specialläraren och teamledarna, som identifierar behoven i organisationen. Av Skolverkets egen statistik framgår att skolan har en lärartäthet motsvarande 8,6 lärare på 100 elever. Merparten av lärarna är grundskollärare 1 7 med inriktningen mot svenska och samhällsorienterande ämnen respektive matematik och naturorienterande ämnen. Lärarna är dock inte tjänstefördelade efter ämneskompetens, utan rektorn har valt att behålla det gamla klasslärarsystemet vid organiserandet av undervisningen vilket resulterat i att några lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Den specialpedagogiska kompetensen i Ramsdalsskolan utgörs av en specialpedagog och en speciallärare. Skolan har avsatt resurser motsvarande 500 kronor per anställd och läsår för kompetensutveckling. Därutöver uppmuntras lärarna att fortbilda sig genom fritidsstudier som till delar kompenseras av skolan. Lärarna är i huvudsak nöjda med den kompetensutveckling som erbjuds, även om någon lärare framför önskemål om ytterligare individuella satsningar. Undervisningslokalerna är ändamålsenligt utformade och tillgången till moderna läromedel är god. Skolans bibliotek är välutrustat med barn- och ungdomslitteratur och i ett rum utanför biblioteket har eleverna tillgång till ett antal Internetanslutna datorer. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Ramsdalsskolan har god tillgång till resurser och goda förutsättningar när det gäller lokaler och utrustning. 9

104 Ramsdalsskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Ramsdalsskolan övergripande är av god kvalitet. De ändamålsenligt utrustade lokalerna, en rektor som är väl förtrogen med verksamheten och en engagerad lärarpersonal bidrar till goda förutsättningar att nå utbildningsmålen. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - utvecklingen av det pedagogiska arbetet i förskoleklassen så att året i förskoleklassen blir det möte mellan och integrering av förskolan och skolan som är avsedd. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Skolan saknar handlingsprogram mot kränkande behandling (Avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan saknar kvalitetsredovisning (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs som stöd och inte i enlighet med kursplanen för ämnet (2 kap. 6 och 16 grundskoleförordningen) Datum Ort Göteborg Gerhard Eriksson Jonas Österberg 10

105 Talldungeskolan i stadsdelen Kortedela Utbildningsinspektion i Talldungeskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

106 Talldungeskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Talldungeskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 46 Förskoleklass 17 Grundskola 148 Skolan ligger i norra delen av Kortedala stadsdel nära naturen. De allra flesta eleverna bor i skolans närområde, som präglas av större flerfamiljshus. Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5. Förutom förskoleklass och skola finns även skolbarnsomsorg. Skolan är i stort tvåparallellig och indelad i sex arbetslag. I varje arbetslag ingår personal med olika kompetenser. Verksamheten är förlagd i en cirkelformad byggnad. Skolans slöjdsal, rektorsexpeditionen, skolsköterskemottagningen och personalrummet finns i den del av byggnaden som är byggd i souterräng. Matsal och idrottslokal finns i en separat byggnad. Genomförandet av inspektionen i Talldungeskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Talldungeskolan har bestått av undervisningsrådet Liselotte Hakeberg och experten Jonas Österberg. Besök i Talldungeskolan genomfördes den 9 februari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Talldungeskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Talldungeskolan genomfördes intervjuer med skolans rektor, elevråd, vissa elever från årskurserna 3 5, personal från de olika arbetslagen samt skolans elevhälsoteam. Ett antal besök i verksamheten genomfördes. Under besöket fördes också spontana samtal med elever och personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Ba- 2

107 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Talldungeskolan i stadsdelen Kortedala lansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar av brukarnas och medarbetarnas uppfattning av verksamheten. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. De tillfrågade eleverna vid Talldungeskolan tycker att det är en bra skola som det är roligt att gå till. De känner sig för det mesta trygga på skolan. Eleverna anser att de lär sig mycket i skolan och de tycker överlag att arbetet är roligt. Enligt mätningarna i Balansen 2004 ligger elevernas bedömning av trygghet och trivsel på skolan i nivå med genomsnittet i Göteborgs kommun. Rasterna är något som upplevs som roligt även om det förekommer att elever retas och säger dumma saker till varandra. Några elever berättar att det ibland blir bråk och i enstaka fall förekommer det kränkningar. Enligt mätningarna i Balansen ligger föräldrarnas bedömning av barnens trygghet på rasterna något under genomsnittet i Göteborgs kommun. Skolans personal har under den senaste tiden uppmärksammat ökat våld och hårda ord och att eleverna bryter mot de hänsyns- och ordningsregler som gäller på skolan. Skolan har med anledning av detta genomfört en rad åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. I skolans lokala arbetsplan under rubriken Demokrati i verksamheten anges som mål och inriktning att barnen skall undervisas och fostras till demokratiska individer för att kunna fungera i vårt samhälle. För att uppnå detta arbetar skolan på olika sätt med att eleverna ska ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö t.ex. genom att låta eleverna delta i planeringen av undervisningen. Vid intervjuer och observationer framkommer att eleverna har ett visst inflytande över sitt arbete. Eleverna uppger att de på olika sätt är aktiva vid planerandet av sina arbetsuppgifter. I de flesta klasser arbetar eleverna utifrån olika arbetsscheman. Eleverna får ofta välja i vilken ordning de skall göra sina uppgifter. Genom klassråd, matråd och elevråd ges eleverna möjlighet till medbestämmande. Elevrådet består av klassrepresentanter. Eleverna i elevrådet berättar att de genom elevrådet kan vara med och påverka inne- och utemiljön på skolan. Genom klassråd och elevråd ges eleverna möjlighet att arbeta i demokratiska former och lära sig demokratins principer. 3

108 Talldungeskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Talldungeskolans resultat inom området normer och värden för att främja elevernas utveckling av grundläggande demokratiska värderingar, eget ansvarstagande och ett etiskt förhållningssätt behöver utvecklas. Elevernas delaktighet i planering av undervisningen kan efter ålder och mognad ökas så att den också omfattar innehållet i undervisningen och arbetsformerna. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Talldungeskolan använder olika metoder för att följa elevernas utveckling. I förskoleklassen och årskurserna 1 5 följs elevernas språkliga utveckling upp genom olika tester. Läs- och skrivtester av olika slag används också. I årskurs 2 används Skolverkets diagnostiska material i matematik och svenska. Talldungeskolan genomför de nationella proven i årskurs 5. Av de redovisade resultaten för 2004 framgår att 93,54 procent av eleverna i årskurs 5 bedömdes godkända på det nationella provet i svenska. För engelska var motsvarande siffra 87,09 och för matematik 77,41. För att synliggöra varje barns utveckling och lärande i ett dokument, har skolan för avsikt att införa individuella utvecklingsplaner (IUP) för varje elev på skolan. Skolans lärare berättar att de eftersträvar ett levande dokument där läraren och eleven tillsammans dokumenterar utvecklingen. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att skolan bör analysera resultaten från de nationella proven och särskilt elevernas resultat i matematik. Vidare ser inspektörerna positivt på skolans arbete med att ta fram ett för skolan gemensamt dokument för att synliggöra varje barns utveckling och lärande. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Talldungeskolans lokala arbetsplan under rubriken Etik och värderingsfrågor anges som mål och inriktning att alla i skolan är skyldiga att visa solidaritet med varandra så att alla på arbetsplatsen kan känna sig trygga. Vidare framgår 4

109 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Talldungeskolan i stadsdelen Kortedala av planen att alla, barn och vuxna, från förskoleklass till årskurs 5 har ett ansvar för att ingen blir utsatt för kränkande särbehandling. På skolan finns en antimobbningsgrupp som består av en förskollärare, en speciallärare, en grundskollärare och en fritidspedagog. Gruppen har schemalagd tid varje vecka då man uppdaterar nuläget, träffar elever och återkopplar tidigare mobbningsfall. Gruppen arbetar förebyggande genom att träffa hela eller delar av klasser. Enligt skolans antimobbningsplan, åligger det också klasslärarna att kartlägga sin klass. Det sker genom bland annat trivselenkäter. På skolan finns också brevlåda där elever anonymt kan tipsa antimobbningsgruppen om förekommande mobbning. Vid första föräldramötet vid höstterminens start presenterar sig antimobbningsteamet och berättar om sitt arbetssätt. Arbetet i gruppen utgår från antimobbningsplanen. Därtill finns en akutplan när hot, våld och kränkningar har skett. Antimobbningsgruppen menar att skolan har kontroll på mobbningen i skolan, men att olika mobbningsfall ger anledning till att hela tiden reflektera över skolans arbete mot mobbning och att revidera sina antimobbningsrutiner. Skolans lärare berättar att de samtalar med eleverna om betydelsen av att ta ansvar för hur man är mot varandra. Det handlar om att träna dem att visa respekt och empati för varandra. Skolans lärare försöker uppmana eleverna att prata med varandra så mycket som möjligt när något inträffat. Talldungeskolan har ett elevråd där elever och vanligtvis rektor träffats några gånger under läsåret. Utemiljön, maten i bamba och kvällsaktiviteter har diskuterats. Skolans rektor har tagit initiativ till ett nytt arbetssätt gällande elevdemokratin på skolan för att stärka elevinflytandet och elevernas motivation till delaktighet. Efter diskussioner med lärarna och godkännande av skolans elevråd har skolan utifrån rektors förslag antagit ett nytt arbetssätt gällande elevdemokrati; Talldungens Elev Demokratigrupper (TED). Skolan har nyligen påbörjat elevdemokratiarbetet utifrån det nya arbetssättet. Utemiljö, utflykter, dataanvändning, ämnesinnehåll och temadagar är exempel på frågor som eleverna ska vara medbestämmande i. Varje klass utser elevrådsrepresentanter. Rektor ansvar för elevrådsmötena som hålls varannan vecka. Elever är ordförande och sekreterare när elevrådet träffas. På skolan finns också elevdemokratiska grupper som träffas regelbundet kring olika frågor, exempelvis utemiljön, bamba, mobbning. På skolan finns ett elevhälsoteam som består av en speciallärare, en specialpedagog, rektor och skolsköterska. Skolans arbete med elevhälsoarbete följer en för skolan beslutad arbetsgång. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan verkar aktivt och förebyggande för att motverka kränkande behandling, mobbning och trakasserier. Vidare vill inspektörerna lyfta fram det goda i att skolan genomför åtgärder för att stärka elevdemokratiarbetet. 5

110 Talldungeskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Skolan har flera olika lokala dokument som visar på genomförandet av de fastställda målen för utbildningen. Skolans lokala arbetsplan visar hur man på skolan arbetar för att uppnå ett antal målområden i läroplanen. Därtill har skolan lokalt bearbetade kursplaner för varje ämne. I Talldungeskolan får eleverna möjlighet att arbeta på olika sätt. Vanligt är att eleverna får arbeta individuellt utifrån ett dagsschema eller veckoschema som anger vad eleverna skall ha hunnit i slutet av dagen eller veckan. Förskoleklassen har samling vid besöket. Efter samlingen ritar barnen bilder utifrån en berättad text. Barnen kommer snabbt i arbete och det märks att de är vana att ta ansvar för att plocka fram arbetsmaterial och att arbeta med olika metoder. Enligt Balansen ligger föräldrarnas bedömning av kvalitetsfaktorerna pedagogisk handledning och pedagogisk process högre än genomsnittet i Göteborg. Eleverna har under kvalitetsfaktorn Att lära sig saker, gjort en bedömning som ligger över genomsnittet för Göteborgs skolor. Utvärdering av lärandet på skolan sker i olika former. Utvecklingssamtal är ett forum där elever och föräldrar tillsammans värderar elevernas utveckling. På skolan pågår ett arbete med att ta fram en enhetlig struktur för individuella utvecklingsplaner. Med individuella utvecklingsplaner vill skolans lärare tillsammans med eleverna hitta en metod för att följa upp elevernas utveckling och på så sätt också få bättre underlag för utvecklingssamtalen. För att uppmärksamma och stödja barn så tidigt som möjligt använder skolan språkutvecklingsmaterial, metoder och tester. Kategoriseringsscheman används för att kartlägga och jämföra stödbehov i grupper och i rektorsområdet. Denna dokumentation fungerar som grund för åtgärdsprogram, som upprättas efter genomförd problemanalys och överlämnandekonferens som sker för förskoleklass, årskurs 2 och årskurs 5 ca tre veckor in på höstterminen. Skolan har en specialpedagog och en speciallärare som upplever att de på ett bra sätt kompletterar varandra. Skolan organiserar idag sin verksamhet i grupper omfattande ca 15 elever. Enligt några tillfrågade lärare ger de små grupperna möjligheten att hjälpa alla elever i klassen. På skolan finns en särskild undervisningsgrupp kallad Lilla gruppen där elever med barnneuropsykiska diagnoser undervisas. En specialpedagog arbetar heltid i gruppen, med assistans av en heltidsanställd elevassistent. Ytterligare en assistent kan avlösa vid behov. 6

111 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Talldungeskolan i stadsdelen Kortedala Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Talldungeskolans pedagogiska verksamhet och undervisning är bra. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Vid Talldungeskolan finns en rektor som har det övergripande ledningsansvaret. Rektorn har en kanslist som bistår med de administrativa uppgifterna. Rektorn träffar varje vecka skolans teamledare och enligt rektorn fungerar de tillsammans som ledningsgrupp för skolan. Teamledarna fungerar som språkrör mellan ledningsgruppen och arbetslagen. Rektorn kan också testa idéer med teamledarna och de finns som stöd för rektor att fatta beslut och hålla sig förtrogen med verksamheten. Teamledarna driver också den pedagogiska utvecklingen och beställer material. Eleverna vet vem som är deras rektor. Till rektorn kan elever och föräldrar vända sig med frågor och synpunkter. På uppdrag av stadsdelsnämnden arbetar Talldungeskolan liksom andra skolor i stadsdelen Kortedala enligt en särskild modell för målstyrning. Under rubrikerna lärande, trygghet, delaktighet och tillgänglighet och utifrån perspektiven barn, föräldrar och personal anges vad som ska genomföras, hur det ska och ske och vilka särskilda åtaganden detta innebär för skolan. Vid intervjuer med skolans lärare framkommer att lärarna har olika uppfattningar om målstyrningsarbetet. Några lärare ser det som ett viktigt arbete när lärarna på skolan tillsammans reflekterar och summerar verksamheten och sina åtaganden. Det upplevs som en viktig process och fungerar enligt dessa lärare som någon form av riktningsgivare. Andra lärare ser inte lika tydligt syftena med målstyrningsarbetet. Det råder också en viss osäkerhet om modellen för målstyrning fortfarande är aktuell på skolan. Den senaste dokumentationen av målstyrningsarbetet är från Flera lärare minns inte när skolan senast tillämpat modellen. Skolan upprättar inte någon kvalitetsredovisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans kvalitetsarbete utifrån stadsdelens målstyrningsarbete bör aktualiseras och tydliggöras så att samtliga lärare känner sig delaktiga i detta. Vidare skall skolan upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Denna skall bl.a. bedöma i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats och redogöra för vilka åtgärder som ska vidtas för att öka måluppfyllelsen. 7

112 Talldungeskolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Eleverna på Talldungeskolan har tillgång till utbildning i enlighet med gällande timplan. De erbjuds olika valmöjligheter inom ramen för elevens val. Som fördjupningar i ämnena inom timplanen har eleverna under läsåret 2004/2005 haft 13 olika valmöjligheter. Elevens val upplevs av eleverna som mycket positivt. Skolans val är inriktat på praktiska/estetiska ämnen. Skolans föräldrar informeras om skolans verksamhet bland annat vid läsårsstarterna och på föräldramöten. Information ges också kontinuerligt genom klasslärarnas veckobrev. Skolans hemsida fungerar också som informationskanal. Skolan erbjuder skolbarnsomsorg för eleverna i förskoleklass och årskurserna 1 3. Skolans verksamhet är avgiftsfri. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning i Talldungeskolan är god. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Politikerna i stadsdelsnämnden i Kortedala beslutar hur resurserna inom varje verksamhetsområde skall fördelas. Som huvudregel kan sägas att Talldungeskolan likt övriga skolor i stadsdelen tilldelas resurser utifrån antalet elever. Resurserna inom Talldungeskolan fördelas av rektorn efter samverkan med skolans lärare. Samtliga lärare på skolan är behöriga och många har lång erfarenhet. Som kompetensutveckling erbjuds lärarna att gå på föreläsningar anordnade av stadsdelen. Dessutom kan lärarna delta på den av Göteborgs stad anordnade skolmäs- 8

113 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Talldungeskolan i stadsdelen Kortedala san, Attraktiv skola. Individuell kompetensutveckling sker enligt lärarna i liten utsträckning eftersom det kräver tid och pengar som inte finns. Skolans lokaler består i huvudsak av traditionella klassrum. Få grupprum finns. Skolans elever lyfter fram skolans toaletter som otillfredsställande. Skolans lokaler kommer att disponeras om när skolan tar emot elever och lärare från den nedlagda skolan i stadsdelen. Skolans läromedel är av varierande kvalitet. Övervägande har eleverna tillgång till ändamålsenliga läromedel. Datorer finns i klassrummen och skolans datasal. I Talldungeskolan finns ett välutrustat skolbibliotek där eleverna kan låna böcker. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resurser beträffande den samlade lärarkompetensen är god. Skolans bibliotek är välutrustat och håller mycket god kvalitet. Övriga resurser som lokaler, datorer och läromedel ger förutsättningar för att eleverna vid skolan skall kunna nå de nationella målen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Talldungeskolan övergripande är av god kvalitet. Inspektörerna vill lyfta fram det goda i att skolan genomför åtgärder för att stärka elevdemokratiarbetet. Vidare ser inspektörerna positivt på skolans arbete med att ta fram ett för skolan gemensamt dokument för att synliggöra varje barns utveckling och lärande. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas delaktighet i planering av undervisningen kan efter ålder och mognad ökas så att den också omfattar innehållet i undervisningen och arbetsformerna, - elevernas resultat på nationella ämnesproven samt - lärarnas delaktighet i skolans kvalitetsarbete. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Skolan saknar kvalitetsredovisning (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Datum Ort Göteborg Jonas Österberg Liselotte Hakeberg 9

114 Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala Utbildningsinspektion i Utbynässkolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

115 Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Utbynässkolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 116 Förskoleklass 41 Grundskola 153 Utbildningen vid Utbynässkolan omfattar verksamhet i förskoleklass och årskurserna 1 5. Verksamheten är organiserad i fyra klasser omfattande förskoleklass och årskurs 1 2 samt två klasser per årskurserna 3 5. Integrerat i skolans lokaler finns fritidshemsverksamhet för 116 av skolans elever i förskoleklassen och årskurserna 1 3. Eleverna kommer huvudsakligen från förskolor och familjedaghem i området. I årskurs 6 fortsätter skolans elever till Gamlestadsskolan. Cirka hälften av eleverna går dock över till en kola i Partille kommun eller fristående skolor. Skolans pedagogiska personal är indelad i två lag som omfattar förskoleklass och årskurserna 1 2, ett lag som omfattar årskurs 3 och slöjd samt ett lag som omfattar årskurserna 4 och 5. Varje arbetslag leds av en samordnare. Personalen är även indelad i två F 5 spår vid arbetsplatsträffar. Undervisningen bedrivs både åldersintegrerat och åldersindelat i de yngre åren samt i huvudsak åldershomogent i de äldre åren. Eleverna i årskurserna 2 och 3 respektive 4 och 5 är indelade i årskursövergripande grupper i vissa ämnen. Utbynässkolan är en liten byskola, som ligger i ett lugnt villaområde med få familjer som har utländsk bakgrund och med närhet till naturområden. Skolan har gamla anor. Den äldsta byggnaden är från 1920-talet. Huvudbyggnaden är från 1950-talet. Därutöver består skolan av en fristående byggnad för idrott och tre fristående paviljonger. Utbynässkolans personal uttrycker ovisshet inför skolans framtid, på grund av organisationsförändringar av skolverksamheten i stadsdelen. Enligt de förslag som har presenterats kommer skolan att läggas ner eller byggas ut. Genomförandet av inspektionen i Utbynässkolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Utbynässkolan har bestått av experterna Gunilla Hellner Blixt och Leif Hagstrand. Besök i Utbynässkolan genomfördes den 18 januari Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. 2

116 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Utbynässkolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Utbynässkolan genomfördes lektionsbesök samt intervjuer med rektor, lärare, elever, skolans elevhälsoteam samt föräldrar. Under besöket fördes också spontana samtal med elever och personal. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Intervjuade elever, föräldrar och personal på skolan har en samstämmig uppfattning om att Utbynässkolan utgör en trygg miljö, som kännetecknas av en öppen, vänlig, positiv och respektfull atmosfär med få konflikter. Föräldrar och elever uttrycker ett stort förtroende för lärarnas kompetens och upplever, med något undantag, att de blir väl bemötta. Eleverna trivs överlag mycket bra både i skolan och i sin egen klass. De tycker att det är viktigt att vara en bra kompis och att hjälpa till när någon är ledsen. I skolans elevråd och i klassråden kan eleverna i demokratiska arbetsformer uttrycka egna åsikter, lyssna på andras uppfattningar och delta i vissa beslut om verksamheten. Intrycket är att eleverna är delaktiga i frågor om skolans fysiska miljö samt regler och material för utevistelsen. Elevernas möjligheter att ta del i beslut om och påverka utbildningens innehåll och former framträder dock inte på ett tydligt sätt. Eleverna ges vissa möjligheter att, efter ålder och mognad, ta ansvar för det egna skolarbetet och skolmiljön. Det sker bland annat genom individuellt arbete, veckoplaneringar och olika ansvarsområden i klasserna. Intervjuade elever uttrycker att det är roligt och meningsfullt att gå i skolan. 3

117 Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna på Utbynässkolans utifrån sina förutsättningar ger uttryck för grundläggande demokratiska värderingar och ett etiskt förhållningssätt Eleverna upplever skolmiljön som trygg och visar lust att utvecklas, socialt och kognitivt. Dock bör skolan förbättra elevernas möjligheter att ta ansvar för sitt eget lärande och möjligheter att påverka utbildningens innehåll och former. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Flertalet elever på Utbynässkolan deltar koncentrerat och aktivt i undervisningen. Intervjuade elever uttrycker att det är roligt att lära sig och kunna saker och att det är roligt med utmaningar så att man får anstränga sig. Matematik är ett populärt ämne liksom engelska. Elevernas kännedom om målen för den egna utbildningen framträder inte på ett tydligt sätt. Deras möjligheter att följa och utvärdera den egna lärandeprocessen i förhållande till de nationella målen kommer enligt rektorn att förbättras genom skolans pågående utveckling av arbetet med individuella utvecklingsplaner och elevportfolio. Utvecklingsplanerna innehåller även andra aspekter än fakta och färdighetskunskaper, som till exempel sociala mål. De fokuserar dock huvudsakligen ämnena svenska, matematik och engelska, vilket innebär att elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen inte framträder lika tydligt. Utbynässkolan genomför de nationella proven i årskurs 5. De redovisade resultaten för år 2004 visar att 89,2 procent av eleverna har uppnått målen i svenska. Motsvarande andel i engelska var 96,9 procent och i matematik 97 procent. Det lägre resultatet i svenska beror enligt rektorn på att vissa uppgifter saknas i underlaget. Även tidigare år har skolan, i jämförelse med andra skolor, redovisat goda kunskapsresultat i dessa ämnen. Signalerna från Gamlestadsskolan, som är en mottagande skola i årskurs 6, är att eleverna ligger väl till kunskapsmässigt enligt rektorn. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna utvecklar goda kunskaper och färdigheter i enlighet med målen i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och kursplaner. Elevernas kännedom om målen och skolans kunskapsuppföljning i andra ämnen än basämnena bör dock uppmärksammas. 4

118 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Skolan har formella former för samverkan med elever. I skolans elevråd ingår en elevrepresentant från varje klass. Elevrådet träffas varje månad under ledning av teamsamordnaren tillika specialpedagog och rektorn och tar upp frågor som kommit upp i klassråden. Exempel på frågor, som behandlas och som eleverna kan vara med och påverka, är förbättringar av skolans yttre och inre miljö, regler kring rastaktiviteter och inköp av uteleksaker. De äldre eleverna är dock kritiska till att beslutade åtgärder inte alltid genomförs. Elevrepresentanter ingår i också skolans matråd och i en grupp, som skall ta fram förslag till färgsättning vid ommålning i skolan. Enligt rektorn handlar elevernas delaktighet inte bara om klassråd och elevråd. Det viktigaste är elevernas delaktighet i det egna lärande, vilket hon framhåller är ett område skolan behöver och håller på att utveckla. Till exempel kommer personalens studiedagar innevarande läsår att handla om elevdemokrati och elevmedverkan. Samverkan med föräldrarna sker i olika former. Samrådet är ett skolövergripande forum för dialog mellan föräldrar och skolan. I samrådet ingår förutom föräldrar från varje klass, rektor och minst en personalrepresentant. Skolans rektor är ordförande. På samrådet behandlas frågor om skol- och arbetsmiljö, skolans organisation, samarbete mellan hem och skola samt information från stadsdelsnämnden som rör skolan. Samrådsrepresentanterna har, förutom att vara en resurs för föräldrarna i klassen, även ansvar för att organisera skolgemensamma aktiviteter som syftar till att öka vi-känslan och förbättra skolmiljön. En av samrådsrepresentanterna är också representant i stadsdelens Skolråd. Föräldramöten genomförs två gånger per läsår. Flertalet intervjuade föräldrar anser att de har inblick i sina barns skolgång och i skolans verksamhet. De får information genom lärarnas månads-/veckobrev, daglig kontakt (yngre barnen), utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. Någon förälder efterfrågar mer information och diskussion om undervisningen och lärandet. Värdegrundsarbetet utgör en integrerad del i skolans arbete. Skolan lägger stor vikt vid att arbeta förebyggande på flera nivåer, i syfte att skapa goda och demokratiska relationer samt en trygg lärmiljö. Skolans handlingsplan mot mobbning och en nyskriven kompletterande plan för arbetet mot alla former av hot, våld och kränkningar anger en tydlig inriktning och arbetsgång och beaktar relationerna elev-elev, vuxen-elev och elev-vuxen. 5

119 Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Inför varje läsår gör klassläraren en plan för det förebyggande arbetet i klassen. Arbetet innefattar kartläggningar av klassen/gruppen genom sociogram och kontinuerligt arbete med värderingar och livskunskap i vardagen - till exempel kompismassage, kompissamtal, hemlig kompis, IQ-träning och etiska samtal. Arbetet innefattar också gemensamma roliga aktiviteter, fadderverksamhet och kamratstödjare i årskurserna 4 och 5. Handlingsplanen utvärderas vid vårterminens slut i samband med övrig utvärdering och tillsammans med barnen. Omedelbara åtgärder vidtas vid misstanke om mobbning eller kränkande handlingar. Arbetet hålls samman av skolans elevhälsoteam. Skolan har kända gemensamma trivselregler för den vardagliga samvaron och arbetsmiljön. Reglerna reviderades för tre år sedan, genom ett omfattande arbete i samverkan med elevrådet och Samrådet med föräldrarna. Rektorn konstaterar att skolan kanske bör aktualisera reglerna årligen, genom att gå igenom vad reglerna innebär och göra eventuella smärre justeringar vid elevrådets första möte på höstterminen. Eleverna har tillgång till förebyggande skolhälsovård. Skolsköterskan har mottagning två och en halv dag i veckan. Inför varje läsår genomför skolsköterskan hälsosamtal med eleverna. Hälsokontroller genomförs. Som skolans val har antalet timmar i idrott och hälsa utökats. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Utbynässkolan arbetar aktivt och medvetet för att skapa en god arbetsmiljö och förebygga kränkande behandling. Inspektörerna konstaterar att eleverna ges möjligheter till visst inflytande i beslut som rör skolans inre och yttre miljö. Dock bör skolan uppmärksamma elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande i frågor om utbildningens mål och innehåll. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Utbynässkolans har en lokal arbetsplan för läsåret Planen utgörs av ett målstyrningsdokument som konkretiserar vad begreppen trygghet och lärande står för och hur skolan ska arbeta för att uppnå detta - ur ett barn-, vuxen- och föräldraperspektiv. Skolan har lokalt bearbetade kursplaner för ämnena svenska, matematik, engelska, samhällsorientering, naturorientering, teknik, idrott och hälsa, slöjd, bild och hem- och konsumentkunskap. Samtliga innefattar övergripande mål för ämnet och arbetssätt relaterat till läroplanens mål att sträva mot. I flera ämnen 6

120 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala anges även arbetssätt för att stärka elevernas ansvar och inflytande samt hur arbetet skall följas upp. Kursplanerna arbetades fram under åren Skolans lokala utläggning av tid i timplan överensstämmer med de nationella riktlinjerna. Den följer med viss revidering stadsdelens timplan, inom ramen för det totala antalet timmar i de olika ämnena. Undervisningen organiseras i de yngre åren i åldersintegrerade klasser och i de äldre åren i åldershomogena klasser. Eleverna i förskoleklass och årskurserna 1 2 klasserna arbetar i olika grupperingar under dagen och veckan både åldersindelade och åldersblandade. Vid exempelvis temaarbete arbetar elever i olika åldrar tillsammans. Eleverna i årskurserna 2 och 3 respektive 4 och 5 är indelade i årskursövergripande grupper i vissa ämnen idrott och hälsa, slöjd, naturorientering/experiment och bild. Samverkan sker också mellan klasserna inom samma årskurs. Fritidshemsverksamheten är integrerad i de fyra klasserna med förskoleklass och årskurserna 1 2. Fritidshemsverksamheten för eleverna i årskurs 3 är förlagd till ett särskilt klassrum i huvudbyggnaden där eleverna har sin undervisning förlagd. Fritidspedagogerna ingår med sina kompetenser i verksamheten/undervisningen under skoldagen. Fritidshemsverksamheten planeras inom respektive fritidshem men också i tvärgrupp mellan fritidshemmen. Pedagogerna är verksamhetsmässigt indelade i fyra arbetslag men också indelade i två spår vid arbetsplatsträffar. Olika grupperingar och samverkan mellan pedagogerna ger enligt rektorn goda förutsättningar för att nyttja pedagogernas olika kompetenser och att utveckla en röd tråd i lärandet i förskoleklass och årskurserna 1 5. Små undervisningsgrupper bidrar ytterligare till att möta elevers olika behov av stöd och utmaningar. Intrycken från lektionsbesöken är att undervisningen i de äldre åren i hög grad kännetecknas av traditionellt lärarstyrda arbetssätt och främjar individuellt arbete i högre grad än samverkan mellan eleverna. Enligt rektorn arbetar de äldre eleverna ibland i dialog och på annat sätt tillsammans i ämnet engelska. Vidare säger rektorn att arbete i grupp generellt sett är mer förekommande i de samhälls- och naturorienterande ämnena. Det förekommer också i andra ämnen som till exempel matematik, men då främst i de yngre åldrarna. I framförallt de yngre åren ges exempel på arbetssätt som främjar elevernas egen planering och olika sätt att lära och som ger utrymme för lek, skapande och olika uttrycksformer. Individuella och gemensamma veckoplaneringar/arbetsscheman, tankeböcker och liknande används i varierande omfattning i de olika åldersgrupperna. Enligt lärarna är elevernas inflytande över det egna lärandet ett område som behöver utvecklas, vilket också bekräftas av intervjuerna med eleverna. Utbynässkolan arbetar, liksom övriga skolor i stadsdelen, med att utveckla individuella utvecklingsplaner och elevportfolio för att synliggöra och dokumentera varje elevs lärande. Utvecklingsplanerna innehåller, förutom aspekter på fakta och färdighetskunskaper, även kunskap om mig själv avseende både social utveckling - såsom trygghet, ansvar, samarbete och delaktighet - samt lärandeutveckling - såsom delaktighet, självständighet, självkännedom och samarbete. Arbetet med individuella utvecklingsplaner handlar enligt rektorn om att eleven 7

121 Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET skall kunna se sitt eget lärande och aktivt vara med och utforma sin lärprocess. Det handlar också om att eleverna skall ha kunskap om vilka mål som finns och vad som förväntas av dem. Rektorn bedömer att skolan i detta avseende har kommit en bit på vägen, framförallt i de yngre åldrarna och i slöjdundervisningen. Skolan använder Skolverkets diagnosmaterial i årskurs två och genomför årligen återkommande tester i svenska och matematik. Till grund för att följa, bedöma och stödja elevernas kunskapsutveckling ligger också skolans lokala kursplaner, som på ett tydligt sätt relaterar till målen att sträva emot i Lpo 94. Regelbundna utvecklingssamtal genomförs med föräldrar och elever en gång per termin. Samtalen ingår som en del i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna och förbereds genom skriftliga samtalsunderlag under medverkan av elever och föräldrar. Enligt föräldrarna utgör utvecklingssamtalen och de individuella utvecklingsplanerna ett bra underlag för föräldrars och elevers behov av information och vägledning men de påtalar också att materialet kan bli mer hanterligt. Skolan bedriver ett medvetet långsiktigt utvecklingsarbete för att utveckla lärandeprocesserna i grupperna/klasserna och öka elevernas insikt och delaktighet i sitt eget lärande. Skolans arbets- och mötesorganisation, pedagogiska diskussioner och lärande samtal, kompetensutveckling, elevernas individuella utvecklingsplaner samt upplägget av skolans utvärdering stödjer denna process. Skolan har väl utvecklade rutiner och bedriver ett medvetet arbete för att identifiera, utreda, sätta in åtgärder och följa upp elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsoteamet på skolan - där rektor, specialpedagog, speciallärare och skolsköterska ingår bevakar och säkrar arbetet genom kontinuerlig uppföljning och avstämning. Stödbehov upptäcks genom lärares, föräldrars och elevers iakttagelser, de individuella utvecklingsplanerna och årligen återkommande tester i svenska och matematik. Elevhälsoarbetet utgår från en specialpedagogisk plan, som delvis innebär ett nytt sätt att arbeta. Huvudansvaret för alla elever i klassen ligger hos klassläraren. Specialpedagog eller speciallärare kartlägger i samarbete med klassläraren hur verksamheten kan utvecklas för att möta varje barns förutsättningar och behov. Klasslärare och specialpedagog har ett gemensamt ansvar för att åtgärdsprogram upprättas och följs upp tillsammans med föräldrar och elev. Åtgärdsprogrammen utgår från elevens starka sidor och innehåller mål på lång och kort sikt. Problematiken beaktas på elevnivå men inte på grupp- och skolnivå. Skolan har förutom sin egen stödorganisation också möjligheter att få råd och stöd från det centrala stödteamet i stadsdelen. Det finns inga särskilda undervisningsgrupper på skolan. Elever i behov av särskilt stöd ingår i ordinarie klasser, i bland fall med stöd av elevassistenter. Behovet av modersmålsundervisning tillgodoses enligt rektorn i önskad utsträckning. Inga elever har bedömts ha behov av studiehandledning på modersmålet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska verksamhet utgår från de mål som anges i Lpo 94. Skolan arbetar med att utveckla sina metoder för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och utveckla lärandeprocesserna. Inspektörerna vill i detta sammanhang lyfta fram betydelsen av att eleverna får möjligheter att mer aktivt delta i planeringen och utvär- 8

122 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala deringen av sitt lärande. Vidare bör skolan utveckla arbetssätt som främjar elevernas olika sätt att lära samt utvecklar deras förmåga att arbeta tillsammans. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. På Utbynässkolan finns en rektor med övergripande pedagogiskt, personalledande och administrativt ansvar. Rektorn har på ett tydligt sätt delegerat ut ansvar för olika uppdrag och sysslor samt arbetslagens budget för läromedel och förbrukning. Varje arbetslag leds av en samordnare. En teamsamordnare tillika skolans specialpedagog, med en halvtidstjänst, utgör en länk mellan rektorn och arbetslagen men också mellan arbetslagen i övergripande pedagogiska, elev- och personalvårdande, skolutvecklande och organisatoriska frågor. Rektorn har tillgång till administrativt stöd för fakturering, personalrapportering och vikariefrågor av en byråsekreterare, som huvuddelen av arbetstiden befinner sig på en annan skola (Gamlestadsskolan). Rektorn har innehaft tjänsten som rektor för Utbynässkolan sedan år Hon har lärarbakgrund och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Rektorn är väl känd av skolans elever och föräldrar genom till exempel besök i klasserna, medverkan i skolans gemensamma aktiviteter och informationsbrev. Hon uppfattas vara tillgänglig för frågor och synpunkter. Rektor har god förtrogenhet med den dagliga verksamheten och håller sig uppdaterad genom vardagliga kontakter men också genom att delta i spårträffar och samordnarmöten. Liksom övriga skolor i stadsdelen utvecklar och bedriver Utbynässkolan sedan några år tillbaka ett systematiskt kvalitetsarbete enligt en gemensam målstyrningsmodell. Den innebär att alla medarbetare i en gemensam process skall definiera vad begreppen trygghet, delaktighet och tillgänglighet och lärande står för och hur man skapar detta i den egna verksamheten samt vilka åtaganden skolan kan göra. Efter många gemensamma diskussioner har Utbynässkolan upprättat ett målstyrningsdokument för begreppen trygghet och lärande läsåret Dokumentet ersätter skolans tidigare lokala arbetsplan och skall utvärderas och utvecklas varje läsår. Utvärderingen av läsårets arbete genomförs i olika delar dels en utvärdering tillsammans med barnen i den egna gruppen/klassen och en egenutvärdering av arbetet i gruppen/klassen - utifrån perspektiven trivsel och lärande, dels en utvärdering av arbetslagets innehåll och organisation - innefattande pedagogiska frågor, elevvård och personalvård. Arbetslagen för förskoleklasserna och årskurserna 1 2 gör också en så kallad husutvärdering avseende samarbete och lärprocesser. Utvärderingarna ligger till grund för arbetet kommande läsår. Utbynässkolan deltar också i kommunens kvalitetsarbeten Kvalitetsdialogen samt 9

123 Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Balansen. Skolan saknar, liksom övriga skolor i stadsdelen, en skriftlig kvalitetsredovisning. Under de senaste åren har verksamhetschefen för skolan och förskoleverksamheten i Kortedala initierat flera gemensamma utvecklingsprocesser i stadsdelen, som syftar till att skapa en röd tråd i och mellan verksamheterna för barnens lärande och utveckling från förskolan till årskurs 9. Arbete pågår på Utbynässkolan med att utveckla och befästa arbetet med bland annat individuella utvecklingsplaner, Problembaserad skolutveckling (PBS) och den tidigare nämnda målstyrningen. Skolan har rutiner för uppföljning av att den garanterade undervisningstiden erbjuds. Elevers närvaro och frånvaro följs upp veckovis av lärarna. Avstämning sker i elevhälsoteamet. Föräldrarna kontaktas när så krävs. Rektorn uppmanar föräldrarna att kontakta lärare, rektor eller verksamhetschefen direkt om de vill framföra synpunkter och klagomål. Intervjuade föräldrar uppfattar att de har möjligheter att framföra och få gehör för synpunkter. De uppger att de i första hand vänder sig till elevens lärare. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans rektor är väl förtrogen med verksamheten och tar ett tydligt ansvar för skolans övergripande funktioner och utveckling mot uppsatta mål. Skolan har en uttalad strategi för arbetet med mål, planering, utvärdering och utvecklings-/förbättringsarbete. Det lokala målstyrningsdokumentet/arbetsplanen har utarbetats under medverkan av skolans personal och utgör en del i skolans kontinuerliga kvalitets- och förbättringsarbete. Skolans måldokument och styrdokument är tillgängliga på skolans hemsida. Inspektörerna konstaterar dock att skolan saknar en skriftlig kvalitetsredovisning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Eleverna på Utbynässkolan har tillgång till utbildning i enlighet med gällandetimplan samt olika valmöjligheter inom ramen för elevens val, vilket är utlagt från årskurs 3 under tre dagar per termin. Skolan har valt att använda Skolans val för att utöka antalet timmar i idrott och hälsa samt slöjd. Lärarresursen i de yngre åren medger att eleverna i förskoleklasserna och årskurserna 1 2 får fler timmar än vad timplanen anger. Detta ger enligt rektorn 10

124 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala större flexibilitet och skapar utrymme för breddning och fördjupning av elevernas val inom den ordinarie verksamhetens ram. Skolan erbjuder fritidshemsverksamhet för eleverna i förskoleklass och årskurserna 1 3. Eleverna i årskurs 4 erbjuds från och med innevarande läsår öppen fritidshemsverksamhet på Gamlestadsskolan. Skolan har begränsade lokalmässiga möjligheter att erbjuda anpassad utbildning för elever med fysiskt funktionshinder. Hittills har inte någon elev blivit hänvisad till annan skola utan skolan har kunnat lösa de behov som funnits. Föräldrar har tillgång till information om skolans verksamhet och aktuella händelser på skolan via olika kanaler, som till exempel skolans hemsida, månadsbrev, föräldramöten, utvecklingssamtal och föräldrasamrådet. I varje klassrum finns två pärmar tillgängliga, som innehåller skolans styrdokument, planer, policy etc. samt utdrag ur skollagen, grundskoleförordningen, Lpo 94 etc. Även kommunens Kunskapsnät används i viss mån av elever, föräldrar och personal för utbyte av information. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det i Utbynässkolan finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Vidare bedömer inspektörerna att föräldrarnas möjligheter att hålla sig informerade om skolans verksamhet är god. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Stadsdelsnämnden antog inför läsåret 2003/2004 riktlinjer om cirka femton elever per klass, med i stort sett oförändrad lärarresurs men minskade stödresurser (elevassistenter). Det innebär för Utbynässkolans del att antalet elever i årskurserna 3 5 är mellan 11 till 17 elever per klass med 0,8 1,0 lärare och en gemensam resurs på 2,0 fritidspedagoger. De åldersintegrerade klasserna i de yngre åren består av 26 till 27 elever med 3,0 lärare, förskollärare och fritidspedagog. Därutöver finns personalresurser för slöjd, musik, idrott och hälsa, IT, bibliotek och teamsamordning. Av skolans 26 lärare, förskollärare och fritidspedagoger har 25 föreskriven utbildning. Många har även arbetat länge på skolan. Antalet manliga pedagoger är tre. På skolan finns specialpedagog motsvarande 0,5 årsarbetare, speciallärare motsvarande 1,0 årsarbetare och skolsköterska motsvarande cirka 0,3 årsarbetare. Därutöver har skolan 40 timmar elevstöd för fem elever, fördelade från stadsdelens gemensamma stödresurs. Dessa är utlagda på en elevassistent i en klass och i övrigt på befintlig personal. Skolan har dessutom tillgång till i stadsdelen centralt placerade stödresurser - psykologer, specialpedagoger med specialkompetens och talpedagog. 11

125 Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala SKOLVERKET Skolan har en långsiktig utvecklingsinriktad planering av kompetensutvecklingen, som utgår från stadsdelens gemensamma skolutvecklingsområden och skolans lokala mål. På skolan genomförs både gemensam och individuell kompetensutveckling. Personalen kan också ta del av gemensamma fortbildningsdagar för stadsdelens skolor. Intervjuade lärare är positiva till kompetensutvecklingen men uppfattar att det är mycket som är uppifrånstyrd och att det är för mycket på gång samtidigt. Tillgången till läromedel och undervisningsmaterial är relativt god enligt rektorn. Elever påtalar dock att vissa läromedel är slitna och att läromedel i de samhälls- och naturorienterande ämnena inte är helt tidsenliga. På skolan finns ett skolbibliotek med fungerande låneverksamhet. Skolans elever och personal har god tillgång till datorer som enligt eleverna fungerar relativt bra. Datorerna används i varierande grad i undervisningen. Skolan består av flera byggnader, både äldre delar och senare tillkomna paviljonger. Viss ombyggnad och renovering har skett under årens lopp. Lokalerna är enligt personal och föräldrar slitna och i behov av upprustning, men uppfattas ändå som trevliga av föräldrarna. Personalen och rektorn påtalar också att skolans lokaler inte är helt funktionsdugliga för den aktuella undervisningen, när det gäller standard och storlek samt möjligheter att utnyttjas flexibelt för såväl enskilt som kollektivt lärande. Det finns även brister i tillgängligheten för elever med fysiska funktionshinder, som till exempel våning två i huvudbyggnaden, matsalen, träslöjdssalen och två av paviljongerna. Skolgården ger möjligheter till lek och spel men brister i säkerhet enligt rektorn, genom att varutransporter och sophämtningsfordon kör in på skolgården. I Stadsdelen Kortedala fördelas budgeten till skolorna i en fast och en rörlig del. I den fasta delen ingår personalbudgeten, som är baserad på antalet elever. Fördelningen sker enligt delningstalet 16 elever för Utbynässkolan. Personalbudgeten innefattar även stödresurser för skolutvecklings- och elevhälsoarbetet. Den lokala fördelningen av personalresurserna avgörs på skolan. I den fasta delen ingår även centralt fastställda medel för mat och lokaler, som skolan inte styr över. I den rörliga delen ingår skolans övriga kostnader för material, läromedel och förbrukning. Även denna del är baserad på elevantalet men kan förändras varje månad beroende på det aktuella antalet elever. Utbynässkolans interna fördelning av dessa medel sker i facklig samverkan och budgeten är utlagd till personalen på olika konton. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans samlade lärarresurser ger goda förutsättningar för att utbildningen skall kunna genomföras så att eleverna når de nationella målen. Skolan bör se över elevernas säkerhet på skolgården bl.a. i samband med varutransporter och sophämtning. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Utbynässkolan övergripande är av god kvalitet. Eleverna ger utifrån sina förutsättningar uttryck för grundläggande demokratiska värderingar och ett etiskt förhållningssätt. Flertalet elever uppnår målen i de nationella proven i ämnena svenska, matematik och engelska i årskurs 5. Skolan arbetar medvetet för att skapa en god arbetsmiljö och förebygga kränkande behandling samt för att utveckla metoderna för att följa och 12

126 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Utbynässkolan i stadsdelen Kortedala stödja elevernas kunskapsutveckling och utveckla lärandeprocesserna. Skolans rektor är förtrogen med verksamheten och tar ett tydligt ansvar för skolans övergripande funktioner och utveckling mot uppsatta mål. Skolan har en uttalad strategi för arbetet med mål, planering, utvärdering och utvecklings- /förbättringsarbete. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas kännedom om målen för utbildningen och möjligheter till delaktighet och inflytande i frågor om utbildningens mål och innehåll, - elevernas möjligheter att ta ansvar för och aktivt delta i planeringen och utvärderingen av sitt lärande i förhållande till kunskapsmålen, - skolans kunskapsuppföljning i andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - arbetssätt som främjar elevernas olika sätt att lära och deras förmåga att arbeta tillsammans, samt - elevernas säkerhet på skolgården. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Skolan saknar en skriftlig kvalitetsredovisning (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Datum Ort Göteborg Gunilla Hellner Blixt Leif Hagstrand 13

127 Utmarksskolan i stadsdelen Kortedala Utbildningsinspektion i Utmarksskolan, grundskola 6 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1