är en livsstil SKOGSARBETET Skogsentreprenören Karl-Oskar Isaksson, 26, om sitt yrkesval. ARBETSLIV MARKNAD INNOVATION

Transkript

1 Läs mer på SKOGSARBETET är en livsstil Skogsentreprenören Karl-Oskar Isaksson, 26, om sitt yrkesval. SID ARBETSLIV MARKNAD INNOVATION Skilda världar En arbetsdag för en skoglig fältassistent varierar markant beroende på var i Sverige du bor. SID Skakig träindustrimarknad Det skakar på den nordiska träindustrimarknaden. Men allt tyder på att det bara är en tillfällig svacka. SID 6 8 Skogen är nyckeln När användningen av fossila råvaror måste minska bjuder skogsråvaran på lösningar. SID 13 17

2 Nr Nyckeln till ett bättre klimat NU NÄR MAJ går mot sitt slut kan vi se tillbaka på en händelserik vår. Vi gjorde ett bra resultat det första kvartalet. Sådant sker inte av sig självt. Det är många som har haft del i detta, och jag vill ge en eloge till alla medarbetare för det goda arbete som de utför. Tillsammans brukar vi skogen på ett hållbart och lönsamt sätt, vilket skapar ett stort värde för hela landet. Skogen har utgjort grunden för Sveriges framgångssaga. Nu kan den bli lösningen på vår tids största utmaning: klimatfrågan. Drivmedel, kemikalier, plast och textil är bara några exempel på produkter som kommer att produceras av förnybar skogsråvara inom en snar framtid. Lite längre bort, men ändå fullt möjligt, är det att tillverka bildelar av kolfiber från lignin. Om fler detaljer i vanliga bilar kan tillverkas i lättviktmaterialet kolfiber kommer utsläppen från varje bil att minska radikalt, eftersom bilens vikt påverkar mängden koldioxidutsläpp. MEN ANVÄNDNINGEN av skogsråvara handlar inte bara om att utveckla nya material. En stor potential ligger i att använda befintliga produkter på nya sätt. Ett exempel är det ökande intresset för att bygga höghus i trä, där exempelvis Folkhem visat på möjligheterna genom sina åttavåningshus vid Bällstaviken i Sundbyberg utanför Stockholm helt i trä. Nu är ambitionen att bygga ett trähus på 22 våningar. Det är glädjande att se att allt fler kommuner antar träbyggnadsplaner som en del i sin ambition om en klimatoch miljömässigt hållbar samhällsutveckling. När vi bygger i trä minskar koldioxidutsläppen avsevärt jämfört med konventionella metoder. Därtill bidrar de kostnadseffektiva byggsystemen ofta till att byggtiderna kortas. MEN SKA VI kunna ta steget fullt ut från ett fossilt till ett förnybart samhälle måste goda krafter samverka. I april arrangerade Sveaskog ett seminarium på temat Skogen nyckeln till ett bättre klimat. Där blev det tydligt hur viktigt det är att vi får till stånd ett samarbete mellan branscher, regering och stat så att vi får till de investeringar som krävs i pilotanläggningar, nya tekniker och produkter. Vi har kunskapen och råvaran i Sverige, liksom de innovativa idéerna. Nu måste vi skapa förutsättningar för att förlösa dem. Följ med en skoglig 10 fältassistent på jobb. 19 PÅNYTTFÖDELSE. Kretslopp. Energi. Vårens spirande grönska väcker känslan av att allt är möjligt. Det signalerar också detta nummers tema. Enligt Helena Halonen, research manager inom materialdesign på Innventia, kan vi i princip göra allt som tidigare gjorts med olja med det vi utvinner från skogen. Just nu pågår mängder av spännande forskningsprojekt som sakta men säkert börjar ge frukt. Läs mer i den spännande artikeln på sidorna NÅGONTING ANNAT som inger hopp är mötet med de unga och driftiga entreprenörerna Karl- Oskar Isaksson och Felicia Johansson. För dem är arbetet i skogen mer än bara ett jobb det är en livsstil. Hur de ser på framtiden kan du läsa på sidorna I det här numret av Forum Sveaskog träffar vi också Sveriges landsbygdsminister Sven- Erik Bucht, som menar att skogen har enorma Sven-Erik Bucht vill lyfta skogen. Möten som inger hopp 22 Felicia Johansson är en av många unga som har hittat rätt i skogen. Bästa guiden till 28 sommarens napp. resurser men att skogsnäringen ofta är dålig på att visa på vilka möjligheter skogen ger. Här finns möjlighet till förbättring! Du finner intervjun på sidan 19. SNART ÄR SOMMAREN här, och för dig som ännu inte hunnit planera årets semester bjuder vi på inspiration på sidorna Där tipsar vi nämligen om några av landets bästa fiskevatten, som ligger på Sveaskogs mark. Det finns pärlor för alla oavsett om du är rutinerad eller nybörjare. Och blir du sedan sugen på att äta din fångst kan du bläddra vidare till sidan 30. Trevlig läsning! Pernilla Widén ansvarig för extern kommunikation, Sveaskog REDAKTIONEN Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fyra gånger per år. Chefredaktör: Pernilla Widén, pernilla.widen@sveaskog.se Ansvarig utgivare: Linda Andersson, linda.andersson@sveaskog.se Redaktör: Anna-Maria Stawreberg Art director: Tom Sörhuus, Vidar Hekkelstrand Produktion: Spoon, Omslag: Patrik Degerman Tryck: Lenanders Grafiska AB ISSN: PRENUMERATION För prenumerationsärenden, mejla till prenumerationforum@sveaskog.se, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel Har du synpunkter på Forum Sveaskog? Mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se. ANNONSERING Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel , info@adviser.se, PER-OLOF WEDIN, vd för Sveaskog Forest Stewardship Council, FSC, en symbol för ett ansvarsfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol. 2 FORUM SVEASKOG

3 Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Hitta din maskin och din återförsäljare på ftgforest.com FTG Cranes AB Industrigatan 1, Bäckefors Tfn: Fax: info@ftgforest.com

4 AKTUELLT Snart är Sveaskog i mål! Det som för sju år sedan kändes som ett helt orealistiskt mål är nu fullt genomförbart. Så ska Sveaskog nå klimåtmålet om 30 procent minskade koldioxidutsläpp TEXT: ANNA-MARIA STARWREBERG & ERIK ARDELIUS Kanalpärla som väntar på besök Nyrenoverad, med en färgstark och spännande historia och med många upplevelser att erbjuda väntar den på turisterna: Hjälmare kanal, som än så länge är lite av en outforskad pärla i Turistsverige. Därför arrangerade Hjälmare Kanal AB i samarbete med Arboga kommun den 21 maj en besöksdag för det lokala näringslivet, Mälarens olika båtklubbar och landets husbilsklubbar. Vi vill visa upp kanalen, den fantastiska naturen runtomkring och de olika besöksmål vi har här, säger Per Eriksson, vd Hjälmare Kanal AB. Den som besöker kanalen får bland annat möjlighet att uppleva slussningar, men det går också att fika på något av de mysiga kaféer som finns i trakten, handla lokala råvaror i gårdbutiken, cykla, fiska eller ta del av den historia som omger platsen. Hjälmare kanal är Sveriges äldsta farbara kanal, och är ett levande kulturminne. Kanalen är 14 kilometer lång och på dess väg passerar båtarna nio handdrivna slussar, säger Per Eriksson. För den som kommer med båt går det alldeles utmärkt att förtöja i gästhamnen, och för husbilsentusiasterna finns det flera ställplatser. Det finns även ett gårdshotell för andra besökare. FAKTA Äldst i Sverige Hjälmare kanal har en lång och brokig historia. Redan Gustav Vasa började drömma om en kanal där man skulle slippa betala tull och skatt. Men att få till kanalen tog tid. Först 1639 var kanalen färdig. Å andra sidan är den i funktion än idag. De nio slussarna öppnas för hand, och gamla båtar samsas med helt nya. Här finns passagerarbåtar för den som inte har egen båt, men det går även att vandra och cykla i den vackra naturen omkring kanalen. För den som är djurintresserad finns det goda chanser att uppleva bäver, lo, rådjur, älg och vildsvin, men det finns också möjlighet att helt enkelt varva ner och ta det lugnt i något av de hemtrevliga kaféer som omger kanalområdet. Foto: Jan Ericsson Hembygdsgården intill Ljusnan i Ljusdal, februari 2015: Ett 40-tal av Sveaskogs medarbetare, entreprenörer och transportörer har bjudits in till en träff för att få veta mer om hur var och en kan jobba för att Sveaskog ska nå klimatmålet: 30 procent minskade koldioxidutsläpp till Det finns en viss oro bland entreprenörerna som är bekymrade över att nya bränslen ska orsaka driftstopp och motorfel. Representanter från OKQ8, som är inbjudna till mötet, och entreprenörer som redan testat att köra på miljödiesel hjälper till att lätta orosmolnen, och efter dagens föreläsningar och grupparbeten är deltagarna optimistiska. AV DE GRÄV, skogsskötsel, transport- och avverkningsentreprenörer som närvarar har flera redan påbörjat arbetet för att minska koldioxidutsläppen. Ett exempel är RPV-Transport, som är en av Sveaskogs största virkestransportörer. I fjol körde de en fjärdedel av sina mil på RME, en biologisk diesel framställd av raps. Innan vi valde miljöbränsle hörde vi oss för om alternativen. Vi hade hört talas om problem, bland annat med filter som går igen, men för oss har det fungerat. Förhoppningen under 2015 är att fördubbla andelen RME, säger Roland Ekenberg, RPV-Transport. Per-Åke Persson, resultatsområdeschef i Södra Norrland, har jobbat med Sveaskogs klimatmål sedan november Det främsta syftet med dagens möte är att få alla som arbetar för Sveaskog att börja tänka på hur miljömålen ska kunna nås. Kommer vi upp i en fyrtioprocentig inblandning av förnybart bränsle så når vi målet. Men vi måste också minska den totala förbrukningen, säger Per-Åke Persson. Sveaskogs kontor, Ljusdal, april 2015: Per-Åke Persson är övertygad om att miljömålen kommer att uppfyllas Efter februarimötet har han fått många positiva kommentarer från både medarbetare och leverantörer. Målet om minskade koldioxidutsläpp har fått tid att landa. Nu jobbar teamen och våra entreprenörer utifrån de direktiv vi har gett. Vi har varit tydliga med att vi vill att både avverkningstransporter och lastbilstransporter ska tankas med miljöbränsle och det är något som bearbetas i organisationen. Sveaskogs kontor, Örebro, april 2015: När Anders Järlesjö, logistikchef på Sveaskog, 2008 fick i uppdrag att minska utsläppen med 30 procent, kände han sig skeptisk. Men nu ser jag ju i vilken takt utvecklingen går! Dörren öppnar sig och plötsligt är det fullt genomförbart att lyckas med detta. Anders Järlesjö och hans kolleger valde tidigt att inledningsvis fokusera på fordonsbränslet och de jobbar på dubbla fronter. VI JOBBAR DELS med att sprida kunskap och ställa krav i organisationen, dels med att föra en dialog med bränsleleverantörerna, eftersom tillgången på miljöbränsle måste öka över hela landet. Även om det blir allt enklare att tanka sitt fordon med miljöbränsle är distributionen i norra och västra Sverige fortfarande en utmaning, och Anders Järlesjö för dialog med både OKQ8 och Preem. Vi behöver helt klart få till fler depåer, men det blir bättre och bättre. Och så länge vi har energipolitiken på vår sida är jag övertygad om att vi kommer att lyckas. Plötsligt är det fullt genomförbart att lyckas med detta. ANDERS JÄRLESJÖ Logistikchef på Sveaskog. Med miljöbränsle i tanken kan Sveaskog snabbare nå miljömålen. Foto: Robert Berglund 4 FORUM SVEASKOG

5 Vi på Handelsbanken pratar gärna skog och lantbruk med dig. Välkommen in. Handelsbanken Skog och lantbruk

6 MARKNAD Tillfällig svacka Det är skakigt på den nordiska träindustrimarknaden. Svenska pappers- och massabruk har bromsat in. I Norge backar fiberindustrin betänkligt och i Finland stundar stora förändringar för skogsbruket. Men trots turbulensen har virkesförbrukningen i Sverige bara fått en tillfällig inbromsning. TEXT: MATS WIGARDT 6 FORUM SVEASKOG

7 returpapper. Genom investeringar, successiva produktivitetsökningar och konvertering till nya produkter har massaproduktionen tvärtom ökat. Lite otippat ser vi nu stora projekt på utbyggnad av massakapaciteten i både Sverige och Finland, säger Johan Freij. Det handlar om enorma investeringar, med fokus på avsalumassa. En förklaring till denna snabba scenförändring är, enligt Johan Freij, att efterfrågan på mjukpapper som toapapper ökar, inte minst i Kina vars import av pappersmassa har stigit kraftigt. Det finns, säger han, en klockren korrelation mellan inkomst och förbrukning av mjukpapper. En effektivare distribution, med ett behov av nya lätta förpackningar som tillverkats av långa, starka och färska barrfibrer, bidrar också till att det finns skäl att tro på ett ökat intresse för barrmassaved. Detta är nu en av anledningarna till att Seattlebaserade analysföretaget Wood Resources International vågar spekulera i en ökad efterfrågan på såväl avsalumassa FOTO; HELÈNE GRYNFARB N ÄR DANSKE BANK för två år sedan i sin marknadsanalys förutsåg kraftiga nedläggningar av svensk och norsk massa- och tryckpappersindustri kallades det för de största industrinedläggningarna i mannaminne. Resultatet blev som förutspått: Produktionen minskade med cirka två miljoner årston, motsvarande 3,5 miljoner kubikmeter massaved. Lägg därtill stora volymer stormfällt virke och att svenska sågverk ökat takten, vilket resulterat i fler slutavverkningar, så förstår man att tillgången på billig massaved är god, konstaterar Johan Freij på Danske Bank. Men det svenska fiberöverskottet anses på de flesta håll som tillfälligt. Med facit i hand har det visat sig att efterfrågan på massaved bara minskat marginellt. Ett antal större pappersbruk har visserligen dragit ner på produktionen genom att stänga maskiner, men det har varit mindre maskiner som delvis försörjts med Tillgången på billig massaved är god. JOHAN FREIJ Danske Bank som kartong. I sin kvartalsrapport nämner de även ett allt större intresse läs: i Sverige och Finland för en mer storskalig användning av biobränsle. Sammantaget kan detta mycket väl vara början på den största förvandlingen av skogsfiberindustrin vi har sett i Norden på flera decennier, skriver företaget. För Norges del finns däremot två faktorer som har haft en negativ inverkan på massa- och pappersindustrin, med en produktion som på tio år mer än halverats. Till skillnad från Sveriges diversifierade skogsindustri kartong, emballage, wellpapp, mjukpapper med mera har man i Norge varit helt inriktad mot tidningsoch skrivpapper. Det är svårt för ett högkostnadsland som Norge att på en global och kraftigt konkurrensutsatt marknad få lönsamhet för produkter som minskar i efterfrågan, konstaterar Anders Dahlqvist, marknadskoordinator på Sveaskog. I motsats till i Sverige har det i oljelandet Norge heller inte gjorts några stora in FORUM SVEASKOG 7

8 MARKNAD SKOGSNÄRINGEN I SIFFROR GODSTRANSPORTER 46 % vesteringar i biobränsleanläggningar. Förbrukningen av pellets i Norge är bara kubikmeter, jämfört med 4 miljoner kubikmeter i Sverige. Med landets låga energipriser saknas helt enkelt incitament för satsningar på ny teknik för energiproduktion. Den norska oljan har fått en del mindre positiva effekter, säger Anders Dahlqvist. Och den norska sågverksindustrin brottas med dyr arbetskraft och lägre produktivitet än i grannlandet, med ett utfall på mellan 2 och 2,5 miljoner kubikmeter att jämföras med 17,5 miljoner kubikmeter i svenska sågverk och närmare 10 miljoner kubikmeter i Finland. Närmare 40 procent av Norges förbrukning av sågade trävaror importeras därför från Sverige. Ändå ökade avverkningarna i Norge under 2014 till den högsta nivån sedan 1980-talet, sannolikt för att privata skogsägare vill passa på när det finns någon industri kvar, säger Anders Dahlqvist. Detta har fört med sig att virkesexporten från Norge till Sverige, främst till landets södra och mellersta delar, har ökat från knappt en miljon kubikmeter till närmare tre miljoner. I Finland är situationen delvis en annan. Visserligen har industrin tvingats anpassa sig till att den ryska vedråvaran dragits bort, med stängda massabruk och nedlagda pappersmaskiner i kölvattnet, men samtidigt har stora investeringar i nya massafabriker och biobränsleanläggningar, baserade på inhemsk råvara, aviserats. Trots att det nu finns goda expansionsmöjlig heter med gott om billig råvara är situationen bekymmersam, hävdar dock Juhani Koskiranta. Han är oberoende virkeshandlare med 25 års erfarenhet och goda insikter i den finska skogsnäringen. Tills han vet hur de ska finansieras väljer han att förhålla sig försiktigt skeptisk till planerna på nya massafabriker. Trots ett stort utbud och låga priser märker han heller inte av någon större efterfrågan på barrmassaved, vare sig från inhemska kunder eller köpare i övriga Skandinavien. Vi har absolut kapacitet att sälja massaved till Sverige, säger Juhani Koskiranta. Från kustnära områden kan det vara billigare med båt till Sverige än med bil till finska alternativ. Men till detta finns varken struktur eller tradition i Finland. FAKTA Det tas nu krafttag i både Finland och Norge för att stärka den egna skogsindustrin. I Norge ska SKOG22, som togs fram på initiativ av förre statsministern Jens Stoltenberg, utarbeta en bred strategi för forskning, innovation och utveckling inom den skogsbaserade värdekedjan. Ökad förädling av skogsråvaran och bättre konkurrenskraft är målsättningen. I Finland har exportvärdet för landets skogsindustri halverats sedan Nu har en Nationell skogsstrategi formulerats med avsikt att stärka landets ställning som skogsnation. Ny lagstiftning, ett hållbart skogsbruk och en ökad efterfrågan på 12 miljoner kubikmeter skogsråvara är viktiga delmål. Och för Sveriges del har exporten av pappersmassa till EU stigit oavbrutet under två år i sträck. Samtidigt ligger produktionen av papper, exklusive grafiska papper, på all-time-high. Regeringen har i mars fattat beslut om att effektivisera och miljöanpassa godstrafiken. Genom tyngre lastbilar och längre och tyngre tåg sänks utsläppen och logistikkostnaden reduceras. Redan idag står Skogsindustrin för 46 procent av godstrafiken på järnväg i Sverige. Nu kan andelen komma att öka ytterligare. (Källa: Skogsindustrierna) MILJÖMÅL 4 16 av Utvecklingen för miljön är positiv för fyra av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Det visar årets uppföljning av de svenska miljömålen. Även om det genomförs många åtgärder för att förbättra miljötillståndet i våra svenska skogar är det dock svårt att se en tydlig riktning för miljön vad gäller levande skogar. (Källa: Skogsindustrierna) TRÄVAROR MARS Källa: SCB Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror, gran och tall. Basår 2000 = 100. AVVERKNINGSANMÄLNINGAR 17 % Finland storsatsar på massa Företaget Finnpulp planerar att bygga en massafabrik för 1,4 miljarder euro i Kuopio i östra Finland. Med en kapacitet på 1,1 miljoner ton barrvedsmassa om året blir det Finlands näst största massafabrik. Dessutom planerar Metsä Group bygga en ny fabrik för bioprodukter i Äänekoski, med en kapacitet på 1,3 miljoner ton. Fabriken, som enligt företaget är den största investeringen i den finländska skogsindustrins historia, ska vid sidan av massa också producera bioenergi och olika biomaterial. Statistik för mars visar en minskning av anmälda avverkningsarealer med 17 procent till hektar jämfört med motsvarande månad Minskningen av den anmälda avverkningsarealen har skett i 15 av 21 län, allra mest minskar den Södra Norrland och Svealand. (Källa: Skogsindustrierna) 8 FORUM SVEASKOG

9 Enkät Hur märker ni av det skakiga läget på trämarknaden här i Skandinavien? Mattias Einarsson, försäljningschef Nydala Trä: På det stora hela ser det bra ut, åtminstone vad gäller våra huvudprodukter, det vill säga sågat/hyvlat konstruktionsträ. Enkelt uttryckt kan man säga att England är lite av ett lokomotiv bland våra huvudmarknader och där har vi ett gynnsamt läge med bra valuta, hög konsumtion och där man har repat sig efter lågkonjunkturen. Men även på marknader som Kina och Egypten märker vi den senaste månaden ökande efterfrågan och stigande priser. Däremot går det väl så där i Tyskland och Holland. Den inhemska försäljningen här i Sverige är volymmässigt god, men priserna haltar jämfört med exporten. Vi tror och hoppas att vi nu har nått botten. Peter Eklund, VD Bergkvist Insjön: 65 procent av volymen från oss går till Asien. I Japan är det fortsatt trögt, och det är väl egentligen svar på frågan. Det svajar alltså inte, det är trögt där sedan länge. I Kina däremot ser vi en prispress under hyfsad efterfrågan. I Europa däremot är bilden mer splittrad. Vi har rull på volymerna och bygger inte några lager, flödena funkar, men det är en splittrad prisutveckling. Att det ser ut som det gör i Japan handlar om efterdyningar efter momshöjningen för något år sedan, det skapade en spekulativ lagerrörelse. Det i sin tur försvagade marknaden och skapade panik. Anette Jönsson, marknadsansvarig Jutos Timber: Vi har kört på som vanligt, även om vi har sett viss avmattning och prisnedgångar på vissa marknader. Situationen har ändå varit hållbar för oss som exporterar tack vare den svenska kronan. Vi tror och hoppas att vi nu har nått botten, att efterfrågan ökar och att vi därmed inom kort kan se en uppgång igen. H11C EFFEKTIV SKÖRDARE med 8 hjul för minimalt marktryck Den midjestyrda skördaren H11C arbetar mjukt och följsamt och är suverän i brant terräng och på sanka marker. Med 8-hjul i kombination med breda band blir marktrycket minimalt och naturen skonas från onödiga belastningsskador. Besök oss på Skogsnolia, monter A2 Vi erbjuder dig ett skördarprogram, tillverkat i Sverige, av högsta kvalitet, kompetens, flexibilitet, enkelhet och trevligt bemötande. H8 B H11 C H14 C H21 D KONTAKTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR MER INFORMATION

10 SKOGSBRUK ETT YRKE MEN SKILDA VÄRLDAR De skogliga fältassistenterna är navet i mycket av Sveaskogs verksamhet, men utmaningarna skiljer sig mycket åt från norr till söder. Följ med Morgan Isacsson och Anders Sjösvärd en dag i de mellansvenska skogarna utanför Laxå. TEXT: ULRIKA VALLGÅRDA FOTO: ANDREAS VARRO Kylan från duggregnet och den råa vinden biter sig fast när vi går ur bilarna strax utanför Laxås tätort. Men vädret tycks inte bekomma de skogliga fältassistenterna Morgan Isacsson och Anders Sjösvärd. Vi befinner oss på Morgan Isacssons distrikt, som gränsar till Anders Sjösvärds i Askersund. I vanliga fall jobbar de ensamma men ibland hjälps de åt. Det viktigaste arbetsredskapet, förutom ögon och erfarenhet, är fältdatorn. Med några snabba knapptryckningar tar Morgan fram en karta över området. Här står vi, och det vi ska göra nu på morgonen är att sätta upp en gränsmarkering inför en kommande avverkning. Han pekar på en streckad yta. Det här är ett naturvårdsområde, här står det träd med en medelålder på 150 år, och de ska inte avverkas. Mitt jobb är att markera ut det tydligt. In i skogen, raska stövelsteg mot det blötmjuka underlaget. Naturvärdesbedömningen är det vi gör först, innan något annat, förklarar Anders Sjösvärd. Att förklara vad en skoglig fältassistent gör är svårt, eftersom arbetet innefattar så mycket och har stora geografiska variationer. Men det handlar om planering och inventering i skogen inför gallring och avverkning, samordning av skogsvårdsåtgärder, kontakter med myndigheter, markägare och mycket mer. Vi måste hålla ett högt tempo för att hinna med de uppsatta målen, så friheten ligger i att kunna planera en hel del av sina dagar själv, säger Anders. När året är slut ska Morgan och Anders ha en bank av avverkningsområden klar, en så kallad traktbank. Sedan tar avverkningsledaren över, och tack vare fältassistenternas förarbete finns då en rad olika områden för avverkning att välja på som kan planeras in när de passar bäst i tiden.. FÖRUTOM INVENTERING av träd och mark ingår en rad andra aspekter i fältassistenternas bedömning, som friluftslivet i området, om skogen är tätortsnära och vilka vattenmiljöer som finns. Fältdatorn tas fram igen och Morgan visar hur varje aspekt som ska bedömas har ett poängsystem kopplat till sig. Allt räknas så småningom samman i programmet GISS. Tillsammans med laserdata det vill säga värden från lasermätningar av skogen som utförs från luften är programmet idag ett oumbärligt hjälpmedel. Laserdata hjälper till att ta fram potentiellt avverkningsbara områden genom de mätvärden som fås fram. Här på flygbilden ser du träden ovanifrån... Här är en kalyta, och här utanför en mosse. Vi tolkar dessa bilder och kan snabbt välja ut rätt områden att inventera, säger Morgan. Men lasern ser inte allt och kan aldrig ersätta den mänskliga insatsen helt. Den kan till exempel inte räkna ut åldern på träden, det måste göras på plats. Förutom tiden i skogen måste också en hel del tid tillbringas inne på kontoret med administration. Jag är nog ute runt 150 dagar om året. Resten går åt till det administrativa, säger Anders. Förra sommaren reste Morgan och Anders tillsammans med några andra till norra Norrland för att utbyta erfarenheter med sina fältassistentskollegor. Det var otroligt värdefullt och intressant att se, säger Morgan. Friheten ligger i att kunna planera en hel del av sina dagar själv. ANDERRS SJÖSVÄRD, skoglig fältassistent i Askersund. En stor skillnad är storleken på de avdelningar vi planerar. Här i mellersta Sverige har vi mycket mindre avdelningar, men mycket volym per avdelning. Anders nickar. En av våra största utmaningar är att hinna med de avverkningsvolymer som vi ska planera. Med små och många avdelningar tar administrationen tid. Kontakten med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen är densamma oavsett om jag ska göra en avverkningsanmälan för 3 hektar eller 30 hektar. DET ÄR TID för en kort fika. Ett antal kilometer återstår att gå innan arbetsdagen är över, och energinivån måste hållas uppe. Regnet har upphört och temperaturen har krupit upp några grader. Varken tjusiga lunchrum eller toaletter finns att tillgå, men att många bekvämligheter saknas i jobbvardagen bekommer varken Anders eller Morgan. Ibland regnar det i en vecka, det är blött och svårt att ta sig fram. Men för mig är det ändå det perfekta jobbet. Jag tycker om att vara aktiv, säger Morgan. Både Anders och Morgan har en bakgrund som maskinförare och har jobbat för Sveaskog i många år. Skogen har blivit en livsstil, och de känner den väl. Nästa stopp blir vid en pågående avverkning där vi ska titta till en kolbotten. Det har skötts utmärkt, säger Anders och pekar mot stubbarna som står på en upphöjning i marken som knappt är synlig för ett otränat öga. Efter en vinter som framförallt har tillbringats på kontoret, trivs bägge med att vara ute igen. För som de båda uttrycker det: Även om det ingår mycket administration i jobbet är skogen själva hjärtat i deras arbetsuppgift. 10 FORUM SVEASKOG

11 Morgan Isacsson Anders Sjösvärd Morgan, Anders och deras kollegor i Mellan- och Sydsverige lägger mer tid på samhällskontakter som följer av att mycket skog är tätortsnära. Samtidigt har de nordligare kollegorna bland annat rennäringen och samråd med samerna att ta hänsyn till. Hallå där... Per-Erik, Pejje, Nordqvist, skoglig fältassistent i Jokkmokk. Vad ser du som den största utmaningen i ditt jobb? Samesamråden påverkar jobbet väsentligt och tar mycket tid. Inför varje år samråder vi med samebyarna kring vägar, avverkningar, gödslingar och annat. Det kan vara väldigt tufft att få fram tillräckliga volymer att planera för avverkning. Hur stort område har du? Vi är tre stycken som tillsammans har ungefär hektar. Jag bor själv i Vuollerim, och planerar objekt från Jokkmokk ända ner till Boden. Så det blir en hel del tid i bil. Hur länge har du jobbat? Jag började för 38 år sedan och jag tycker fortfarande att det är ett jättebra jobb! Hallå där... Stefan Bergqvist, skoglig fältassistent i Växjö. Vad i din tjänst är specifikt för just ditt geografiska område? Här i Småland varierar det väldigt mycket hur markerna ser ut. Vi har allt från marker med väldigt bra tillväxt till marker med betydligt mindre tillväxt. På de platser där tillväxten är hög gäller det att vara ute i rätt tid när gallringar och framförallt röjningar ska göras. Vi måste hänga med i ungskogsfasen och välja bort de träd som inte är önskvärda. Det är viktigt att åtgärderna sker vid rätt tidpunkt. Det är då vi formar beståndet så som vi vill ha det i framtiden. Ni har också en hel del tätortsnära skog? Ja, och det är viktigt att ha en bra dialog med människorna som bor nära skogen. Det är viktigt att de känner sig delaktiga. Det ligger en skoglig fältforskningsstation inom mitt område. Det är Sveriges lantbruksuniversitet som driver den, och Sveaskog är markvärd. Jag har en dialog med dem ett par gånger per år och ser till att de gallringar, röjningar och avverkningar som de önskar blir gjorda. Vad uppskattar du mest med jobbet? Jag tycker om att ha ansvar för helheten i planeringen. Det är ett brett och intressant arbete. Vilken är den största utmaningen i ditt jobb? Tina Cederholm, skoglig fältassistent Karlskoga: Just nu avverkar vi i tätortsnära skogar och friluftsområden, vilket kräver särskilt hänsyn. Det handlar om att verka i samråd med flera intressenter, allt ifrån orienteringsklubbar och stugägare till kommunen. Det gäller att vara diplomatisk, kunna kompromissa och tänka nytt. Ruzgar Hussaian, skoglig fältassistent Ljusdal: Vi har mycket kontakt med såväl myndigheter som lokalbefolkning. Det är viktigt att ha en dialog med dem. Samtidigt som jobbet är utmanande innehåller det många roliga delar, friheten i skogen, den vackra naturen och förmånen att ibland få träffa hans majestät björnen Paulina Nordling, skoglig fältassistent i Hedemora: Jobbet är tungt rent fysiskt. Det är mycket att tänka på ute i fält, både skogsskötsel, produktion, drivning och natur-/kulturhänsyn. I mitt område finns en del sommarstugeägare att ta hänsyn till, vi har en samordnare som sköter det, även om jag möter dem när jag är ute FORUM SVEASKOG 11

12 Vår unika värmebehandlings process gör svärdet styvt och slitstarkt. Enastående återfjädrings egenskaper tack vare R-seriens legering. 12 tänder på noshjulet reducerar friktion och slitage. MADE IN SWEDEN. Vi är Sveriges största tillverkare av maskinsvärd. Vi vägrar komp romissa och sätter alltid kvalitet och prestanda främst. Kundtjänst: , EVO Bandet som har allroundegenskaper och är skonsamt mot marken. EVO har ett suveränt grepp och däckskydd samt en tvärjärnsutformning som ger det mycket goda rensningsegenskaper. ECO-TRACK EVO-M MAX PRO Make your own way 12 FORUM SVEASKOG

13 TEMA Skogen är svaret Cyklar av komposit, jackor av textilfiber från cellulosa, höghus i trä. När användningen av fossila råvaror måste minska bjuder skogsråvaran på lösningar inom allt fler områden. TEXT: MARKUS WILHELMSON FORUM SVEASKOG 13

14 TEMA En tydligare symbol för omställningen till en mer biobaserad ekonomi än en cykel tillverkad av skogsråvara kan väl inte finnas? När vi har parkerat bilen som helst drivs på tallolja och trampar iväg på en ram av stark och lätt komposit, förstärkt med kolfiber baserad på lignin och gummidäck av BoreaLatex från en grangummiplantage så cyklar vi rakt in i framtiden. Med fördel har vi dessutom på oss en lätt och stark cykelhjälm tillverkad av formgjutet energiabsorberande cellulosaskum. När orosmoln från klimathotet tornar upp sig i horisonten riktas allt fler blickar mot förnybara råvaror. Och i takt med forskningens framsteg kommer skogen sannolikt att spela en central roll vid framtagandet av nya material och produkter. Eftersom skogsindustrin har en så stor råvarukälla har man möjlighet att ta en ledande position i omställningen till en bioekonomi, menar Susanna Winzenburg, programchef på BioInnovation, en branschöverskridande satsning som stöds av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. BioInnovations vision är att ställa om Sverige till en biobaserad samhällsekonomi Stödet är brett: ett 60-tal intressenter företag, organisationer, universitet och institut har anslutit sig. En av flera utmaningar med att utveckla konkurrenskraftiga och innovativa material, produkter och tjänster är bristen på så kallat såddkapital, alltså den tidiga finansiering som ska möjliggöra en kommersialisering av affärsprojekt som inte är färdigutvecklade. Det finns massor av fantastiska idéer, men man måste få in så mycket kapital att man kan verifiera att den idé man har verkligen håller för att tas ut på marknaden, säger Susanna Winzenburg. Nästa steg att på allvar konkurrera med befintliga material riskerar i värsta fall att bli ett slags moment 22: SUSANNA WINZENBURG programchef BioInnovation Nya material är ofta dyra innan de kan börja produceras i större volymer. Men hur ska man komma upp i stora volymer om priserna är höga från början? Kostnaden är ofta det svåra. Därför är det viktigt att det nya materialet kommer med ett mervärde. Det räcker inte att säga att det är grönt och biobaserat, utan vi måste ta fram nya koncept och nischprodukter, säger Helena Halonen, research manager inom materialdesign på forskningsinstitutet Innventia. Och någon brist på spännande framtidsprodukter och nya material råder verkligen inte. Innventia, som har egna demonstrationsanläggningar och labb, har till exempel framgångsrikt utvecklat processerna kring nanocellulosa. Det är ett material som utvinns ur träfibrer och har exceptionella styrkeegenskaper i klass med fibern kevlar, som i sin tur är fem gånger starkare än stål i samma vikt. I motsats till kevlar och andra material baserade på fossila råvaror är nanocellulosa helt förnybart. Tidigare har tillverkningsprocessen varit alltför energikrävande för att en kommersialisering skulle vara tänkbar. Men utvecklingen på Innventia har resulterat i att energiförbrukningen har kunnat minskas med upp till 98 procent. DET FINNS EN mängd potentiella tillämpningar för nanocellulosa, exempelvis tillverkning av papper och kartong eller som ytlimning och ytbeläggning mot syre och fett i livsme- Det är viktigt att det nya materialet kommer med ett mervärde. HELENA HALONEN research manager inom materialdesign, Innventia 14 FORUM SVEASKOG

15 TEMA delsförpackningar. Även beläggningar eller filmer gjorde av hemicellulosa från ved är mycket bra syrgas- och fettbarriärer. I princip kan man göra allt som tidigare har gjorts med olja med det vi utvinner från skogen. Rent teoretiskt är det möjligt, säger Helena Halonen. Inom bioraffinaderiområdet pågår också många intressanta forskningsprojekt. SP Processum har på tolv år utvecklats från att vara en teknikpark i Örnsköldsvik till att bli ett ledande initiativ inom bioraffinaderi i Sverige och internationellt. Visionen är att fungera som ett kreativt nav i ett kluster för utveckling och uppskalning av processer inom bioraffinaderi. Sedan 2008 har vi stöttat 150 projekt och produkter som bygger på förnybar råvara. Men processerna är långa. När vi väl har testat att tekniken fungerar i stor skala är det en fråga om logistik, marknad och vilka parter vi ska samarbeta med, säger Sören Back, informationsansvarig på SP Processum. Ett projekt som är på väg mot full skala genomförs nu tillsammans med bland andra Boliden och SCA. Det går ut på att nyttja grönlutslam, en biprodukt från massabruk, som täckningsmaterial för gruvavfall. Nedlagda gruvor läcker ofta tungmetaller ut i sjöar och vattendrag. Men grönlutslammet håller tätt. Efter en lyckad provtäckning kommer metoden nu att demonstreras i full skala i Näsliden, en av Bolidens nedlagda gruvor. Vi driver både små och stora projekt, men alla handlar i slutändan om samma sak: att få ut ett värde ur skogen, berättar Sören Back. Hur tror du att användningen av skogsråvara kommer att se ut om tio år? Där vi idag har massafabriker tror jag att vi också kommer att få se andra företag som tar tillvara en del av de molekyler som HELENA HALONEN research manager materialdesign Innventia FORUM SVEASKOG 15

16 TEMA LARS MARTINSON koncernchef Martinsons inte används av pappersindustrin. Flera av dagens kemiföretag kommer att utvecklas med produkter från skogen. Men för att det ska kunna ske är det väldigt viktigt att det finns långsiktiga spelregler från statligt håll, så att man vet att man kan göra de satsningar som krävs. Ju närmare marknaden man kommer, desto mer pengar måste till för att satsningarna ska kunna förverkligas. Användningen av skogsråvara handlar inte bara om bioraffinaderi och att forska fram nya material. En stor potential finns i att använda befintliga produkter på nya sätt. Ett exempel är det ökande intresset för att bygga höghus i trä. Vi börjar nu kunna skörda frukterna av det långsiktiga arbete som vi har lagt ner, konstaterar Lars Martinson, koncernchef i det familjeägda träförädlingsföretaget Martinsons. Fram till 1995 var det inte tillåtet att bygga högre hus i trä, men sedan reglerna ändrades och debatten om hållbarhet och förnybarhet tog fart, har utvecklingen gått snabbt. Vid Bällstaviken i Sundbyberg utanför Stockholm har Martinsons på uppdrag av bostadsbolaget Folkhem byggt två åttavåningshus i trä. Folkhem planerar att bygga nya bostäder i trä i Stockholmsområdet under de närmaste tio åren. Med trä går det att komma ner till halva byggtiden eller en tredjedel jämfört med ett traditionellt betonghus. Men vi ska vara ödmjuka och inse att vi har mycket kvar att göra när det gäller att utveckla processerna. Vi konkurrerar med betongen som har utvecklat sina system under väldigt lång tid, säger Lars Martinson. Tillsammans med Sveaskog deltar Martinsons i ett utvecklingsprojekt kring höga trähus. Det handlar bland annat om att ta reda på hur höga trähus reagerar när det blåser kraftigt och hur ljudet påverkas. Tillsammans tittar vi på att bygga 16 våningar i trä. Folkhem driver på för att bygga ett 22-våningshus i Hallonbergen. Jag bedömer att de höga trähusen successivt kommer att ta mer volym. Hur stort det här blir beror helt på hur vi kan utveckla våra processer. Allt byggande är egentligen en stor logistisk övning, konstaterar Lars Martinson. Folkhem är en av de främsta aktörerna som satsar på att bygga flervåningshus i trä. Bilden visar ett hus från ett kommande projekt (Söderkåkar) i Stockholm. LARS MARTINSON koncernchef Martinsons Foto: Utopia Arkitekter FAKTA Knappt 50 procent av den skog som avverkas i Sverige går till sågverken. Drygt 40 procent går till pappers- och massaindustrin och knappt 10 procent går till energi. Av den totala mängden biobränsle kommer 80 procent från skogen. Skogsindustrin har formulerat en vision som säger att produktionen i det svenska skogsindustriklustret ska fördubblas till år 2035, och 50 procent av tillväxten ska komma från nya produkter. Pappersmassa blir bilar? Att skogen är en förnybar guldgruva får allt fler upp ögonen för. Produkter som tidigare krävde fossila råvaror kan nu tillverkas av ämnen från skogen. Bakom många av de mest spännande innovationerna finns lignin, en av de vanligast förekommande organiska föreningarna i naturen och en biprodukt från sulfatmassabruk. Vi har visat att det är möjligt att framställa kolfiber av lignin. Nästa steg är att använda kolfibret i en applikation eller i ett material, berättar Per Tomani, team leader lignin & carbon fibres på Innventia. I framtiden kan det vara möjligt att använda kolfiber från lignin i olika detaljer och produkter där höga kostnader i dag sätter stopp för kolfiber. Det kan exempelvis handla om detaljer i framtidens bilar där lättvikt är en förutsättning för låga koldioxidutsläpp. Om fler detaljer i vanliga bilar kan tillverkas i kolfiber kommer utsläppen från varje nyproducerad bil att minska radikalt. Lignin bidrar till att ge trä dess mekaniska styrka. Man kan likna trä vid ett kompositmaterial, där cellulosan fungerar som förstärkande fibrer och ligninet är en flexibel hoplimmande plast. I ett annat förstudieprojekt, ett samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan och forskningsinstituten Swerea Sicomp och Innventia, studeras möjligheterna för ligninbaserade batterier. Studier har visat att dagens kommersiella, fossilbaserade kolfibrer har potential att både fungera som en strukturell del i en konstruktion och som ett batteri. Med andra ord skulle exempelvis ett biltak kunna fungera som ett batteri. Om man utvinner lignin ur svartluten, som bildas vid tillverkning av pappersmassa, kan lignin användas som energikälla vid värmeproduktion eftersom materialet i förhållande till andra biomaterial har ett högt energivärde. Tyvärr är ligninets värde i detta fall tämligen lågt och inte så attraktivt som råvara för högvärdig kolfiber. 16 FORUM SVEASKOG

17 TEMA Plast på träd Går det att ersätta fossilbaserad plast med biobaserad som tillverkas av restprodukter från skogen? Inom projektet Närodlad Plast identifieras affärsmodeller och tekniska utmaningar. TEXT: MARKUS WILHELMSON En av förutsättningarna för att kunna ställa om till ett hållbart samhälle blir att kunna tillverka plast av bioråvara. Idag tillverkas merparten av världens plast av fossilbaserade råvaror, även om sockerrör som odlas i Brasilien också förekommer för att producera biobaserad polyeten. För skogsrika nationer som Sverige och Finland innebär utvecklingen stora möjligheter. I projektet Närodlad Plast samarbetar Sveaskog med Tetra Pak, Ica, Polarbröd, Södra, kemiföretaget SEKAB, petrokemiska koncernen Borealis, industrigruppen Trioplast, samarbetsorganet Norgesgruppen och huvudfinansiären SP Processum. Det unika med projektet är att representanter från hela värdekedjan, från skog till konsumentprodukt, är med. Det tror jag är en förutsättning för att vi ska lyckas, säger Thore Lindgren, vice vd för SEKAB E-Technology AB. Att det finns en efterfrågan på biobaserade plastprodukter som bärkassar, tätskikt i blöjor, brödpåsar eller korkar på mjölkkartonger råder ingen tvekan om. Slutkonsumenterna blir alltmer medvetna om hållbarhet och ställer högre krav. Den stora utmaningen blir att identifiera de ekonomiska förutsättningarna. Vilka investeringar krävs för att bygga en anläggning där restprodukter som grot, brännved, sågspån och sågverksflis kan omvandlas till etanol och därefter till polyetenplast? Projektet inleddes i augusti förra året och nu måste vi konkretisera: Vilken hjälp tror vi oss behöva för att kunna genomföra detta? När vi ställer om till en bioekonomi krävs stora investeringar och då blir det lätt att alla väntar på varandra. Men nu tycker vi att vi har skapat en bred uppslutning som har möjlighet att driva frågan framåt, säger Thore Lindgren. Reaktionerna från politiskt håll har varit positiva. Bland annat har tidigare näringsministern Annie Lööf lyft fram projektet. Vi bjuder gärna in staten att vara med och tycka och att bidra till riskspridningen. Vi tror att den nuvarande och kommande efterfrågan ska få detta att lyfta, men support till själva investeringen för första anläggning kan komma att behövas. Sedan vill vi naturligtvis vara med och påverka de långsiktiga spelreglerna i rätt riktning för att få fart på bioekonomin, säger Thore Lindgren. Lars Josefsson, ledare för det Västsvenska Kemiklustret, ser Närodlad Plast som en logisk fortsättning på det så kallade Skogskemiprojektet, där skogsindustrin och kemiindustrin arbetar tillsammans för att utveckla nya material och produkter från skogsråvara. Det projektet visar att det går att samarbeta. Tekniskt tror jag absolut att det är möjligt att framställa biobaserad plast, men det blir en något dyrare råvara och det krävs därför att någon är beredd att betala lite mer för slutprodukten, säger han. Med ett lågt råoljepris är det svårt att prismässigt konkurrera med fossil plast, men Lars Josefsson menar att framtiden trots allt talar för den biobaserade plasten. Växthuseffekten är ett faktum och vi måste göra någonting åt våra koldioxidutsläpp. På sikt tror jag därför att de fossilbaserade råvarorna kommer att stiga i pris. Hur länge tror du att det dröjer innan vi får se en svensk anläggning i drift för biobaserad plast? Efter det att finansieringen ordnats så tror jag att detta skulle kunna vara verklighet inom fem år FORUM SVEASKOG 17

18 SEMINARIUM Skogen och klimatet i fokus Skogen stod på agendan under det klimatseminarium som Sveaskog arrangerade den 23 april i Stockholm. På talarlistan stod bland andra Sveaskogs ordförande Göran Persson och Sveriges klimatambassadör Anna Lindstedt. TEXT: ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: BENGT ALM SYFTET MED SEMINARIET, som hölls på IVA i centrala Stockholm, var att lyfta skogsråvarans möjlighet i en framtida bioekonomi. Inledningstalare var Sveaskogs ordförande Göran Persson som lyfte fram vikten av att bruka skogen och se nya möjligheter. Sverige är en stormakt i dessa skogliga sammanhang. Vad vi måste lyfta fram är att det bästa för klimatet är ett aktivt skogbruk, sa Göran Persson. Han fick medhåll av Anna Lindstedt, Sveriges klimatambassadör och chefsförhandlare vid COP21 i Paris. Vi måste vara optimister och tro att vi klarar klimatutmaningen. Men då behöver vi också jobba tillsammans vid förhandlingarna, inte gräva ner oss i skyttegravar, och det är där vi diplomater kommer in, konstaterade Anna Lindstedt. Hon berättade om hur man med sju månader kvar till COP21, den stora klimatförhandlingen i Paris, bestämt att världens deltagarländer ska lämna in sina planer i god tid. Allt för att förhandlingarna ska gå framåt i den takt som krävs. EN STOR DEL av seminariet handlade just om vilka nya användningsområden som skogsråvaran kan användas till. Genom att fasa ut fossil råvara och ersätta den med skogsråvara minskas klimatbelastningen. En rad industrirepresentanter vittnade om möjligheterna att minska klimatpåverkan utifrån sina specifika förutsättningar; det var Lena Dahl som är Global Environmental Manager på Tetra Pak, Anders Förberg, vd Borealis, Petter Holland, vd Preem, Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme och Arne Olsson, vd Folkhem. Sveaskogs seminarium kommer att följas upp med aktiviteter, till exempel i Almedalen där arrangemang kring bland annat förnybara drivmedel och hållbara förpackningar finns med Presentationerna av och intervjuer med samtliga talare hittar du på Sveaskogs hemsida. Alla länder ska bidra, men det är viktigt att det sker på ett rättvist sätt. ANNA LINDSTEDT Sveriges klimatambassadör 18 FORUM SVEASKOG

19 Om vi gör rätt kan skogen ge nya jobb Det växer så det knakar i Sveriges skogsmarker och skogsnäringens möjligheter är oändliga. Vi har tagit vår landsbygdsminister Sven-Erik Bucht på pulsen, för att ta reda på hans tankar om skogsråvaran. TEXT: ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: SAMMY STEEN Du är själv från glesbygden och har levt nära skogen. Vad är Sveaskog för dig? När jag hör namnet Sveaskog tänker jag på ett robust, ansvarstagande och statligt skogsbolag som tänker nytt. Sveaskogs verksamhet präglas av ny teknik och innovationer, och det är positivt. Vad kan Sveaskog bli bättre på? Att visa möjligheterna som skogsbruket ger. Det handlar om enorma resurser som finns här. Detta gäller naturligtvis inte bara Sveaskog, jag tycker att hela skogsbruket kan bli bättre på att slå sig för bröstet. Vad gäller Sveaskog har jag också hört sägas ute i landet att jaktarrendena är lite väl höga. Det är synd tycker jag. Jag tycker att folket ska älska Sveaskog. Du har sagt att det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden. Vad innebär en socialdemokratisk skogspolitik? Regeringen vill bedriva en framsynt och hållbar skogspolitik där skogen kan bidra till en växande bioekonomi och till jobb och tillväxt i hela landet. Det handlar om att ta hänsyn till mark, vatten och biotoper och att ha framförhållning så att industrin får råvaror. Samtidigt måste vi tänka långsiktigt. Ni arbetar med att uppdatera skogsvårdslagen, som är från Vad har vi att vänta av en skärpt och preciserad skogsvårdslag? Vi håller på att bereda detta. Vi vill modernisera och tydliggöra lagen, som till stor del bygger på frihet under ansvar. Lagen från 1979 har uppdaterats, bland annat gjordes en stor ändring 1993, när lagen ändrades så att produktion och miljö jämställdes i skogspolitiken. Mindre förändringar har gjorts sedan dess, den senaste trädde i kraft i september I vilken riktning vill du ta det nationella skogsprogrammet, som ju bland annat har som syfte att bidra till att stimulera landsbygdens utveckling? Vi jobbar brett och policyskapande kring det här strategiska arbetet, som ju ska sträcka sig över partigränserna och över mandatperioden. Skogen är en enorm tillgång och om vi gör rätt satsningar här kan vi få upp till nya jobb genom skogen. Det blir inte så mycket tidningspapper av skogen nuförtiden. Därför måste vi satsa på nya produkter, inte minst biobränslet. Vi om något land kan och borde komma ifrån det fossila bränslet. Skogen kan bidra ännu mer till en växande bioekonomi och till jobb. SVEN-ERIK BUCHT Landsbygdsminister FORUM SVEASKOG 19

20 FÖRYNGRING När roboten kom till plantskolan Lika många krukset och lika många skötseltimmar på lika stor kvadratmeteryta utomhus som tidigare. Ändå har Vibytorps plantskola ökat antalet plantor som produceras med minst tio procent. Dessutom har plantskolan ökat den miljömässiga vinsten markant. Magi? Nej. En robot. TEXT: IDA THUNBERG Det är nästan som i en science fiction-film. De många robotfingrarna lyfter upp plantorna ur sina mikrokrukor och stannar framför en blå vägg i några få sekunder. Det blixtrar till när fyra kameror samtidigt tar ett foto av plantorna. Bilden förs över direkt till ett dataprogram som omedelbart identifierar om plantan är godkänd eller inte. Allt går snabbt. Nästa steg är att robotfingrarna endast sätter tillbaka de godkända plantorna i det ordinarie kruksetet. Resten kasseras. Proceduren upprepas, och nästa gång ordnar roboten så att kommande laddning med godkända plantor fyller upp där det blev tomt under förra ronden. Resultatet blir att i princip 100 procent av de plantor som går ut är godkända, förklarar Peter Melin, resultatområdeschef på Svenska Skogsplantor, som ingår i Sveaskogkoncernen. Det kallas för transplantering, och är ett resultat av ett utvecklingsarbete som Peter Melin och hans kollegor har jobbat med under fyra år. Då: 550 plantor per kvadratmeter. Den första delen av odlingen skedde i totalt tio växthus i Vibytorp. Nu: plantor per kvadratmeter, och tack vare mikrokrukorna får samma volym som tidigare plats i två växthus. Betydligt mindre eldningsolja behövs för att värma upp växthusen. En viktig besparing, framförallt för miljön men även kostnadsmässigt. Nyckeln i processen är själva transplanteringen som roboten utför mellan växthusfasen och frilandsfasen i odlingsprocessen. Fas 1, i växthus, pågår i april maj. Fas 2, där plantorna flyttas ut på friland, pågår juni september. Tidigare användes samma krukset från början till slut, men nu används mikrokrukorna i PETER MELIN växthusen medan de större endast används utomhus. Plantorna kan inte odlas på friland i minikrukorna och därför blir transplanteringen central. Tidigare hade vi endast runt 85 procent utbyte efter alla faser i odlingen. När vi skulle ställa ut plantorna på friland hade vi redan tappat en del av de 15 procenten eftersom det aldrig blir plantor av alla frön. Men tack vare transplanteringen hittar roboten omedelbart de fall där det inte bildats en planta, kasserar dem direkt, och ersätter den dåliga med en godkänd planta, säger Peter Melin. På så sätt har vi nu ungefär 98 procent FAKTA Många fördelar I det första växthusskedet används bara 25 procent av den tidigare växthusytan eftersom odlingstätheten ökar från 550 plantor per kvadratmeter till plantor per kvadratmeter. Användningen av eldningsolja för uppvärmning av växthusen minskar rejält. Plantpartierna blir jämnare och lådorna kommer att innehålla fler plantor än tidigare. En följd av det blir bland annat effektivare lagring och transporter. Tack vare transplanteringen hittar roboten direkt de fall där det inte bildats en planta. PETER MELIN resultatområdeschef Svenska Skogsplantor plantbildning när vi går från växthus till frilandsodlingen. I princip alla krukor i krukseten används till godkända plantor, till skillnad från tidigare. Med samma antal krukset och lika många skötseltimmar på lika stor kvadratmeteryta utomhus så har plantantalet alltså ökat med minst tio procent. UPPSLAGET KOM FRÅN trädgårdsbranschen som har haft en liknande teknik i många år, men i mycket mindre skala. Idéer hämtades in och utvecklingen påbörjades för att anpassa transplantationstekniken till plantskolans storskaliga verksamhet. Det har varit en lång process, både med tekniska och biologiska utmaningar. Hur skulle krukan se ut för att fungera? Vad ville vi att en maskin skulle kunna klara av? Hur stor platsbesparing skulle det bli?, berättar Peter Melin. Så småningom vände Vibytorp sig till en maskintillverkare, förklarade sina önskemål, och transplanteringsroboten utvecklades i samarbete med ett holländskt företag. Därmed började Vibytorps resa från traditionellt plantskolearbete till ett industriellt arbete, vilket också inneburit att det skett en kompetensutveckling bland personalen, eftersom personalen lärt sig de nya teknikerna och blivit operatörer av den nya maskinen. En stor anledning till att det har gått så bra som det har gjort är att personalen har varit så engagerad, konstaterar Peter Molin. Svenska Skogsplantor i Vibytorp är nu den första anläggningen i landet som har automatiserad verksamhet i så stor utsträckning. Mikroplantstekniken började användas i stor skala förra året, och nu införs den nya tekniken även på Trekantens plantskola i Kalmar. 20 FORUM SVEASKOG