Serverhallarna den största investeringen i Luleå sedan stålverket. Dokumentation från öppet informationsmöte

Transkript

1 Serverhallarna den största investeringen i Luleå sedan stålverket Dokumentation från öppet informationsmöte

2 Luleå står inför den största investeringen sedan stålverket byggdes. Ett amerikanskt världsledande företag ska lägga en datalagringscentral i Europa och har valt Luleå. Så vill företaget att det ska vara. Vi är nära nu, säger kommunstyrelsens ordförande Karl Petersen, som har lett förhandlingarna med amerikanerna. I går var det stormöte på Kulturens hus. Luleå kommun, Länsstyrelsen och Luleå Näringsliv AB berättade om vägen fram till serverhallarna. Allmänheten fick chans att ställa frågor. Jag blir nästan lyrisk. Det här är inget stormöte om någon besparing eller skolnedläggning. Det här är ett möte om en framtidssatsning som vi gärna vill ha i Luleå. Det är väldigt fint, sa Karl Petersen. Dataföretagets namn nämndes inte under mötet. Det beror på att företaget vill presentera sig när allt är färdigt för etableringen i Luleå inklusive den juridiska processen. Det respekterar vi fullt ut, sa Karl Petersen. Luleå har Europas lägsta elpriser Matz Engman är tillträdande vd för Luleå Näringsliv AB. Han berättade att Luleå har jobbat målmedvetet tillsammans med Piteå för att få hit denna satsning. Matz Engman har själv varit i USA och marknadsfört regionen. Vi har Europas lägsta elpriser och hundra procent förnyelsebar energi. Vi har dessutom ett elnät i världsklass som försörjer basindustrin. Det är precis vad datalagringsföretagen söker efter. En annan fördel är Luleås kalla klimat. Här kan man använda luften till att kyla serverhallar. Närheten till Luleå tekniska universitet är ett annat plus. Mellan tre och fem miljarder kronor ska investeras Serverhallarna kostar mellan tre och fem miljarder kronor att bygga. Hälften är byggkostnader, den andra hälften är kostnader för datautrustning. Byggnationen beräknas ta tre år och sysselsätta personer. De färdiga serverhallarna kommer att ge mellan 70 och 90 jobb. Hälften processingenjörer och hälften dataingenjörer. Det totala antalet jobb som kommer med datalagringscentralen beräknas bli mycket större, säger Matz Engman. Serverhallarna lockar kringverksamheter. Exempelvis supportcenter och fabriker som bygger servrar. Forsknings och utvecklingscenter kan också hamna här. Datacenterföretag sneglar på varandra. Om ett världsledande företag etablerar sig i Luleå är det stor chans att andra följer efter till regionen. I amerikanska North Carolina ligger Google, Facebook, Wipro och Apple inom en radie på 50 kilometer. Där har det investerats över 20 miljarder de senaste fem åren, berättar Matz Engman. sid 1 (6)

3 Människors data måste lagras Vad är ett datacenterföretag? Stora internetbaserade företag som IBM, Microsoft, Google, Facebook och Apple har enorma behov av att lagra data. Deras tjänster och programvara lagras inte i våra hemdatorer utan i stora serverhallar. Det kallas för molntjänster. Mellan 2,5 och 3 miljarder människor i världen använder molntjänster. Datacenterföretagens serverhallar kan vara allt från till kvadratmeter. Det är en miljövänlig industriverksamhet med stora energibehov. Kapitalet som satsas är internationellt och investeringarna flyttar inte när de väl har kommit hit, säger Matz Engman. Kommunen föreslog Porsön Lena Segerlund är etableringschef på Luleå Näringsliv AB. Hon berättar att de planerade serverhallarna i Luleå ska ligga på Porsön, i direkt anslutning till Aurorum Science Park och nära Luleå tekniska universitet. Området för serverhallarna gränsar till naturreservatet Gammelstadsviken men ligger inte i reservatet. Förutom de fördelar Matz Engman har nämnt är energin lättillgänglig här. Det finns en högspänningsledning precis i närheten. Det är viktigt för den här verksamheten. Luleå kommun har föreslagit Porsön som en lämplig plats för etablering av serverhallar. Luleå Näringsliv AB har hjälpt det nu aktuella företaget att hitta rätt i området. Upp till 80 parametrar har stötts och blötts. Det här företaget vill inte ta några risker. Allt måste vara klarlagt och gå rätt till, säger Lena Segerlund. Både sekretess och öppenhet i processen Kommunen har ansvar för tre processer i etableringen av datalagringscentralen: Detaljplanen, bygglovet och försäljningen av marken till företaget. Företaget måste själv söka tillstånd för sina reservkraftsgeneratorer, som ska träda in om det skulle bli elavbrott. Detta tillstånd har företaget sökt och fått beviljat från Länsstyrelsen. De affärsmässiga bitarna i den här etableringen är det strikt sekretess kring. Men myndigheternas handläggning av tillstånd och planer sköts precis som vanligt med full insyn och öppenhet, säger Lena Segerlund. Detaljplanen tar form och beslutas Anna Karin Lidén är planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret i Luleå. Datalagringscentralens närhet till naturreservatet och Natura 2000 området gjorde det viktigt att snabbt komma igång med utredningar, säger hon. Var det lämpligt att bygga serverhallar på den här platsen? Gick det att göra eller inte? En naturinventering och en fågelinventering har gjorts. Serverhallarnas inverkan på landskapsbilden har undersökts. Dessutom har stor vikt lagts vid vattenfrågor. Hur påverkar bygget dag, grund och ytvattnet i området? sid 2 (6)

4 Processen har bedrivits enligt plan och bygglagen. Samråd har skett med berörda myndigheter och allmänheten. Planerna har presenterats i tidningsannonser, i utställningar och på nätet. Synpunkter från samrådet gjorde att en av serverhallarna flyttades, för att inte riskera för stor påverkan på naturreservatet. Den slutgiltiga detaljplanen beslutades av politikerna i kommunfullmäktige den 30 maj 2011 och vann laga kraft 22 juni Skydda Gammelstadsvikens vatten Gammelstadsviken hämtar sitt vatten från en dubbelt så stor yta som hela naturreservatet. Platsen för datalagringscentralen är en väldigt liten del av denna yta. Men det kan bli en lokal påverkan på vattnet, säger Magnus Bäckström från Vatten & Miljöbyrån. Därför har en dagvattenplan tagits fram. Den ska fördröja avrinningen och stoppa föroreningar, så att datalagringscentralens lokala påverkan på vattnet blir så liten som möjligt. Planen innehåller tre zoner. I den första zonen, närmast husen som utgör serverhallarna, ska man använda gräsdiken, rännstensbrunnar och ledningar i marken. I den andra zonen, där vattnet rinner nedströms, ska det finnas fördröjningsmagasin, filtervallar och oljeavskiljare. I den tredje zonen återförs vattnet i våtmarken. Dessa tre zoner ska göra att biotoperna i naturreservatet, den fjärde zonen, inte påverkas. Hur görs en miljökonsekvensbeskrivning? Charlotta Lindberg på Vatten & Miljöbyrån beskriver den miljökonsekvensbeskrivning som har gjorts. En miljökonsekvensbeskrivning undersöker lokaliseringen. Finns det andra platser som skulle vara lämpligare att bygga på? En stor bit handlar om att beskriva miljökonsekvenser: hur påverkar bygget miljön och vilka åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan? Man berättar även hur den färdiga verksamheten bör kontrolleras ur miljösynpunkt. Vi har jämfört den nuvarande lokaliseringen av datalagringscentralen med ett tiotal andra platser, för att se om den här lösningen är godtagbar ur miljösynpunkt eller om en annan plats borde väljas istället. Vi har kommit fram till att den nuvarande platsen är godtagbar, säger Charlotta Lindberg. sid 3 (6)

5 Pengarna går tillbaka till Gammelstadsviken Karl Petersen berättar hur Luleå kommun samarbetar med intresseorganisationer för att skydda och utveckla naturreservatet runt Gammelstadsviken när serverhallarna byggs. Redan i samrådsskedet var Naturskyddsföreningen och Ornitologerna med och yttrade sig. Nu har kommunen och Länsstyrelsen gjort en överenskommelse med dessa intresseorganisationer. Pengarna som kommunen tjänar på markförsäljningen ska användas till att värna fågellivet i Gammelstadsviken, säger Karl Petersen. Insatserna i naturreservatet ska göras i samråd med Naturskyddsföreningen och Ornitologerna. Längs Gammelstadsviken finns några slåtterängar som inte längre slås varje år. Det borde åtgärdas. Även vissa öar måste röjas för fågellivets skull. Länsstyrelsen ger tillstånd Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation beslutade om tillståndet för dataföretagets reservkraftsgeneratorer. Anna Carin Ohlsson är sakkunnig på Länsstyrelsens miljöskyddsenhet och berättar hur det gick till. Miljöprövningsdelegationen analyserade bland annat miljökonsekvensbeskrivningen, serverhallarnas påverkan på grundvattnet, den värmealstring som kan ske från anläggningen och det buller som kan uppstå. Vi kom fram till att verksamheten är tillåtlig enligt miljöbalken. Dataföretaget kunde få tillstånd för att driva reservkraftsgeneratorerna. Miljöprövningsdelegationen slog fast att ett tillstånd för påverkan av Natura 2000 området inte behövdes. Påverkan var inte betydande med tanke på bolagets försiktighetsåtgärder och Länsstyrelsens villkor. Till tillståndet kopplades 17 stycken villkor för verksamheten, säger Ann Carin Ohlsson. /Åsa Petersen sid 4 (6)

6 Frågor från allmänheten: Om det blir fler etableringar av serverhallar i vår region, var kommer de att ligga? I Luleå pågår arbetet med att ta fram nya områden. Det finns redan färdiga områden i Piteå och Boden där dataföretag kan etablera sig, säger Anders Granberg på Luleå Näringsliv AB. Har Luleå högsta prioritet när ni samarbetar med andra kommuner för att få hit datalagringscentraler? Det är kunden som väljer var den vill etablera sig, säger Anders Granberg. Jag som kommunalråd ser gärna att en närliggande kommun kan släppa till mark. Det spelar ingen roll om man arbetar och bor i Luleå, Piteå eller Boden. Det är hit till regionen investeringarna ska, säger Karl Petersen. Hur säkra är ni på att det här företaget verkligen bygger sin datalagringscentral i Luleå? Aldrig under mina 32 år i Luleå har vi varit lika nära en så stor etablering. Företaget har valt oss, de vill hit till Luleå. Allt är klart för det. Sedan finns det en liten juridisk process som vi inte kan lägga oss i, den har sitt eget liv. Jag säger att den här etableringen blir verklighet och att byggstarten sker i oktober. Men jag tar inte ut något i förskott. Spaden i marken är det slutgiltiga beskedet, säger Karl Petersen. Vilka konsekvenser och effekter har den här etableringen för Luleå tekniska universitet? Universitetets olika avdelningar har konsulterats väldigt ofta i den här etableringen. Molntjänster, medieteknik, demokratiprocesser och IT i stort är motorn i väldigt många framtida verksamheter. Vi har med oss LTU i det arbetet, säger Thomas Nilsson, avgående vd för Luleå Näringsliv AB och ordförande i universitetets holdingbolag. Är Östersund ute efter samma affär som Luleå eller tycker de bara att affärsidén är bra? Vi samarbetar med Östersund för att få investeringar till Sverige, men visst blir det ändå konkurrens. Det här företaget valde mellan Luleå och Östersund för att etablera sin datalagringscentral. Luleå vann, säger Anders Granberg. Om Östersund märker att Luleå fastnar i en juridisk process kör de igång för att kanske få ta över. Men man ska komma ihåg att i Luleå är allting redan klart. Det är därför det kan verka som att Östersund arbetar febrilt medan vi inte gör någonting, säger Matz Engman. Kommer det att bli stora säkerhetsanordningar runt serverhallarna? Det blir inga murar runt anläggningen. Informationen som finns lagrad där finns alltid någon annanstans också, säger Thomas Nilsson. Anders Granberg citerar en företrädare för ett dataföretag: Det är inte fysiska hot mot våra anläggningar som är bekymret. Vi har fullt upp med att hitta sabotagen på nätet. sid 5 (6)