DB Pharma, Särläkemedelsstatus i hamn

Transkript

1 PDF skapad: :12 DB Pharma, Särläkemedelsstatus i hamn DB Pharma är ett bolag med fokus på medicinteknik och läkemedelsutveckling. Bolaget har utvecklat den egna drug delivery-teknologin ZIP-delivery som kan förbättra behandlingseffektivitet hos godkända läkemedel. Drug delivery innebär att rikta läkemedel med hög precision mot specifika vävnader och organ. På så vis kan koncentrationen av läkemedlet i fråga sänkas i övriga delar av kroppen samtidigt som det höjs i relevant område. Detta sänker bieffekterna av behandlingen samt höjer effektiviteten. DB Pharmas längst gångna produktkandidat är SA-033 som riktar sig mot levercancer. Idag finns väldigt få effektiva behandlingsmetoder för levercancer vilket innebär att DB Pharma har goda förutsättningar att avsevärt höja behandlingskvaliteten vid framgångsrika kliniska prövningar. DB Pharma blev beviljat särläkemedelsstatus (för hepatoblastom) under juni 2015, och kommer därmed att inleda kliniska studier för läkemedelspreparatet SA-033 under det första kvartalet Bolaget siktar på att licensiera ut sina läkemedelskandidater till större läkemedelsbolag redan i tidigt stadie. Målsättningen är att inleda arbetet med utlicensiering under det tredje kvartalet 2016, och att nå ett avtal innan 2017 är slut. DB Pharma samtalar redan med flera större läkemedelsbolag och har tecknat två sekretessavtal. Beskrivning av verksamheten DB Pharma står för Double Bond Pharma och är ett bolag verksamt inom medicinteknik och läkemedelsutveckling. Läkemedelskandidater baseras på bolagets drug delivery-teknologi, ZIP-delivery. Drug delivery innebär att rikta läkemedel mot specifika vävnader och organ (istället för att fördela läkemedlet jämnt över kroppen), vilket förbättrar läkemedlets verkan och minskar biverkningarna för patienten. DB Pharmas produkt baseras på mångårig forskning från Vitryska Nationalakademin och Belarusian State University. Historik DB Pharma bildades 2014 av Igor Lokot, som tidigare medgrundat det noterade läkemedelsbolaget Oasmia. DB Pharma bedriver sin verksamhet i Uppsala Business Park, vilket gör bolaget till en del av Life science-klustret Uppsala-Stockholm. Bolaget har i nuläget enbart fem anställda men har arbetat tillsammans med en CMO (Contract Manufacturing Organisation) i Västeuropa samt kliniska och prekliniska prövningsbolag (alla så kallade Contract Research Organisations, eller CROs). Att använda sig av både CROs och CMOs är en vanlig företeelse och har vuxit i popularitet under de senaste åren. Syftet för DB Pharmas del är att hålla nere kostnaderna för läkemedelsutveckling. Detta är även anledningen till att DB Pharma i juli tecknade avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete med Forskningsinstitutet för Fysikalkemiska Problem vid Vitryska Statsuniversitet, Unitehprom BGU samt Forskningsinstitutet Bioorganisk Kemi vid Vitryska NationalAkademin. Dessa organisationer kan fungera som CROs för DB Pharma och sänka bolagets burn rate samt kapitalbehov på kort sikt. Framförallt kommer samarbetena att röra Fas I-studier av bolaget kliniska projekt SA-033. I juli 2015 listades DB Pharma på Aktietorget efter en nyemission som tillförde bolaget 6,5 miljoner kronor före emissionskostnader innan emissionskostnader på knappt en miljon kronor. Nyemissionen tecknades totalt till 227%, eller med 14,7 miljoner kronor. Bland annat tecknade sig styrelseledamoten Sergey Yanitsky för aktier värda 1 miljoner kronor. Vid notering hade bolaget tre anställda, men har sedan dess rekryterat Jan Strömbom (som chef för klinisk utveckling), Georg Kalbin (som teknologiutvecklare) och Iulia Karlsson (som Regulatory Affairs specialist). Strömbom har mer än 20 års erfarenhet från klinisk utveckling på Pharmacia, Quintiles och Oasmia. Kalbin var tidigare medical device-ingenjör på Kibion AB, och Iulia Karlsson är nydisputerad inom Medicinska Biovetenskaper. Läkemedelskandidater och den egna ZIP-teknologin DB Pharmas ZIP-delivery är en teknologi för målsökande tillförsel av läkemedel till specifika organ och vävnader. Teknologin kan förbättra behandlingsegenskaperna hos ett antal läkemedel som redan finns på marknaden. Alla vävnader består av olika typer av celler, vilket möjliggör skräddarsydda target-teknologier för exempelvis specifika organ. DB Pharmas teknologi bygger på biomimik, vilket innebär att man efterliknar mekanismer från naturen. Hitintills har DB Pharma använt ZIPteknologin på det cytotoxiska (framförallt cancerbehandling) läkemedlet Doxorubicin för att förbättra behandlingen av primär

2 och sekundär levercancer. Teknologin kan användas för både generika och patentskyddade produkter. Doxorubicin är ett cellgift och har i många studier visat sig vara effektivt mot levercancer (används framgångsrikt för fler än 20 indikationer). Cellgifter har i regel väldigt kraftiga biverkningar (hårförlust, illamående, kräkningar), vilket höjer behovet för en drug delivery-teknologi som DB Pharmas. SA-033 är den första produkten baserad på ZIP-delivery och grundar sig på Doxorubicin. Via ZIP-delivery styrs Doxorubicin til levern, vilket ökar koncentrationen i levern med upp till 300% jämfört med traditionell behandling. Samtidigt minskar biverkningarna eftersom läkemedelsdosen kan sänkas. Behandlingen ges intravenöst. Väldigt få cytostatika råder bot på levercancer, men Doxorubicin är ett av dessa (Cisplatin ett annat). Levercancer drabbas ofta av metastaser vid andra former av cancer (dottertumörer), eller så kallad sekundär levercancer. Globalt är primär levercancer en av de vanligaste cancerformerna, och är som mest frekvent där hepatit B och C är vanligt. Enligt Världshälsoorganisationen WHO väntas levercancer bli den vanligaste cancerformen år Under 2014 genomförde DB Pharma så kallade proof-of-concept-studier på SA-033 vilka påvisade följande resultat: ZIP-formulerat Doxorubicin med 75% lägre dos än vanlig Doxorubicin ger samma Doxorubicin-koncentration i levern ZIP-formulerat Doxorubicin med 75% lägre dos än vanlig Doxorubicin ger 10 gånger lägre Doxorubicin-koncentration i hjärtat ZIP-formulerat Doxorubicin vid samma dos som vanligt Doxorubicin är mindre systemiskt toxiskt DB Pharma har även ett antal andra läkemedelskandidater utöver SA-033. SA-083 är även det en Doxorubicin-baserad formulering men styrs till lungorna och kan därmed underlätta behandling av lungcancer. SA-042 är en doxycyklin (antibiotika)- baserad formulering som även denna styrs mot lungorna och är utvecklat för behandling av lunginflammation. Primär levercancer är den näst vanligaste cancerformen vid cancerrelaterade dödsfall. Hepatocellulärt carcinom (se ovan) är den vanligaste formen av levercancer och orsakar procent av det totala antalet fall av. 90% av dessa levercancerpatienter dör inom loppet av fem år, vilket medför stora möjligheter att kraftigt förbättra behandlingen. Sorafenib (Nexavar), samutvecklat av Bayer och Onyx Pharmaceuticals, är i nuläget det enda godkända läkemedlet för behandling av levercancer. Under 2014 sålde Nexavar för 773 miljoner euro, eller med dåvarande växelkurs strax över en miljard dollar. Enligt DB Pharmas VD skulle SA-033 vid ett positivt scenario kunna lanseras på marknaden inom tre år från inledda studier. Detta är en effekt av att kandidaten beviljats Orphan drug-status vilket förkortar godkännandeprocessen. Den kortare processen innebär att SA-033 fortfarande skulle ha begränsat med konkurrenter vid en eventuell framgångsrik lansering. Soranefib fungerar dessutom enbart på patienter med långt gången levercancer där allvarliga och irreversibla leverskador redan föreligger. Behovet av effektiva behandlingar för levercancer är stort, och stiger I takt med att levercancer blir allt vanligare. Utöver sorafenib finns det ett fåtal andra metoder för att behandla levercancer. Det mest effektiva sättet är att operera bort tumören, men detta förutsätter att diagnosticering skett i tidigt skede samt att tumören är begränsad till en liten del av levern. I de flesta fall är operation eller transplantation inte möjlig. Då är de möjliga följalternativen cytostatikabehandling, strålning eller transarteriell kemoembolisering (TACE). Vid TACE ges höga doser cytostatika (Doxorubicin) i tumörområdet i levern, och ingreppet utförs i narkos. Under ingreppet införs en kateter i ena ljumsken och denna leds in i en eller flera leverartärer som försörjer tumörområdet. Sedan förs cytostatika samt mikrosfärer som stryper blodcirkulationen via katetern in till tumörområdet. Denna behandlingsmetod är jämförbar med DB Pharmas produkt SA-033, men kräver till skillnad från den senare en operation med narkos, specialister och kirurger. SA-033 är därmed en betydligt mer kostnadseffektiv metod, i och med att injektion enbart kräver närvaro av sjuksköterska. TACE är dessutom enbart applicerbart på ett fåtal tumörer i levern. Marknadsbeskrivning Global läkemedelsmarknad är en konjunkturokänslig och snabbväxande industri. Branschen har vuxit varje år sedan 2001 med undantag för 2012 då ett antal stora patent gick ut. Läkemedelsindustrin väntas växa med över 7% årligen fram till 2018, främst beroende på en globalt åldrande befolkning samt stigande levnadsstandard i emerging markets.

3 Läkemedelsindustrin är en del av Life science som traditionellt delas upp i läkemedelsindustri och medtech. Läkemedelsbranschen delas traditionellt sett upp i Big Pharma samt Biotech. Med Big Pharma avses de traditionella globala läkemedelsjättarna som amerikanska Pfizer, svenska AstraZeneca och schweiziska Roche samt Novartis (Big Pharma visas i diagrammet nedan). Big Pharma har traditionellt sett betytt tillverkare av små molekyler, eller kemiska läkemedel. Biotech betydde i sin tur utvecklare av biologiska läkemedel. Skillnaden mellan de två är att biologiska läkemedel är mångfalt mer komplexa än kemiska läkemedel. Det kemiska läkemedlet Aspirin (huvudvärkstablett) innehåller exempelvis 21 atomer per molekyl. Biologiska läkemedel kan i sin tur innehålla över atomer per molekyl. Biologiska läkemedel tillverkas via levande organismer, och kräver att ett bolag skapar sin egen cellinje som sedan producerar exempelvis det protein som utgör läkemedlet. De senaste åren har gränsen mellan vad som brukade kallas Big Pharma (diagram ovan) och Biotech suddats ut, framförallt via förvärv. De stora läkemedelsbolagen har under många decennier upplevt fallande avkastning på sin egen läkemedelsforskning. Samtidigt har biotech och mindre bolag seglat upp som innovationsdrivarna inom branschen, med betydligt högre avkastning på den egna forskningen. Efter 2010 gick de traditionella läkemedelsjättarna igenom stora patent cliffs, eller patentutgångar. Samtidigt hade den egna forskningen inte lyckats producera läkemedel som kunde ersätta produktportföljens utgångna patent (läkemedel som därmed kunde börja säljas som generika av andra bolag). Detta skapade ett kaos för de stora läkemedelsjättarna som snabbt behövde effektivisera den egna forskningen/affärsmodellen, men framförallt förvärva lovande projekt. En förvärvsvåg där framförallt Big Pharma köpte biotech-bolag inleddes. Exempelvis förvärvade Roche under 2009 det stora biotech-bolaget Genentech för 47 miljarder dollar. Denna trend av jätteförvärv pågår fortfarande svenska exempel är Pfizers bud på AstraZenaca (2014), Mylans bud på Meda (2014) samt okänd aktörs bud på SOBI (2015). Förvärvstrenden men även omstruktureringen av den egna produktportföljen mot biologiska läkemedel har gjort att gränsen mellan pharma och biotech i stort sett suddats ut, och idag betecknas industrin som helhet mer korrekt biopharma. Det finns idag även ett antal stora biotech-bolag, exempelvis Gilead, Biogen och Amgen. Både Gilead och Amgen omsatte 2014 nästan i nivå med AstraZeneca. I nuläget går biotech mer och mer mot att beteckna en affärsmodell, en affärsmodell som bygger på att kostnadseffektivt och i låg skala utveckla läkemedelskandidater som sedan tas till sent stadie i samarbete med större läkemedelsbolag. Det är inom denna kategori DB Pharma faller (även om bolaget inte är en utvecklare av biologiska läkemedel). DB Pharma har etablerat kontakt med ett antal Big Pharma-bolag inför framtida samarbeten och utlicensiering av produkter. Enligt DB Pharma har flera av dessa bolag visat intresse för att applicera ZIP-teknologin på sina egna produkter och diskussioner kring detta pågår i nuläget. Anledningen till att intresset för små bolag som DB Pharma är så stort från Big Pharmas sida idag är framförallt den svårighet större läkemedelsbolag haft att utveckla nya lovande produkter in-house. Diagrammet nedan visar hur snabbt kostnaderna för att utveckla ett läkemedel stigit de senaste decennierna. Samtidigt har försäljningen för läkemedel inom traditionella pharma-områden sjunkit. Detta har gjort det mer kostnadseffektivt att licensiera in eller förvärva teknologi från mindre bolag som i regel utveckla läkemedelskandidater mer kostnadseffektivt (mindre antal kliniska prövningar och färre projekt).

4 Klinisk utveckling Många utvecklingsprojekt har sitt ursprung i den forskning som bedrivs inom ramen för universiteten och högskolor, medan andra idéer föds och utvecklas direkt hos i de etablerade bolagen. Det är därför vanligt att bolag startas för att kommersialisera idéer från forskning. En vedertagen arbetsform är att mindre bolag som står i kontakt med den forskning som bedrivs i akademiska sammanhang, tar de potentiella preparaten genom prekliniska studier och de inledande faserna av kliniska studier, för att därefter via licensavtal eller försäljning kommersialisera dem med en industriell partner som har tillräckliga resurser för att genomföra dels de resurskrävande kliniska studier som krävs i slutfasen, dels marknadsföring, försäljning och distribution. Förfarandet kan således liknas vid den prospektering som sker bland mineral- och oljebolagen, där de mindre bolagen säkerställer alla data och sedan farmar ut verksamheten då det är dags för produktion. I bägge fallen erhåller grundarna/forskarna/prospekteringsbolagen en del av de kassaflöden och intäkter som projektet bidrar med vid produktion. I regel tar läkemedelsutveckling år och kostar som vi nämnde ovan många miljarder kronor per läkemedelskandidat. Den mest kostsamma delen är kliniska prövningar, vilket inkluderar Fas I-III. Sannolikheten för att läkemedlet ska godkännas stiger stadigt för varje stadie som passeras. Sannolikheten för godkännande i varje stadie varierar utefter terapiområde men ungefär 10% av alla läkemedel som går in i Fas I tas till marknad. I Fas III är sannolikheten omkring 60%+. Orphan drugs Ett av de snabbast växande segmenten inom läkemedelsindustrin är Orphan drugs eller så kallade särläkemedel. Orphan Drugs är läkemedel för indikationer med en väldigt liten sjukdomsdrabbad population (< personer i EU). Namnet kommer av att dessa indikationer traditionellt sett varit föräldralösa i och med att inget läkemedelsbolag varit villigt att investera i produkter med en så pass liten patientgrupp. Orphan Drugs har varit reglerat i USA sedan 80-talet, men har vuxit i popularitet under de senaste åren till följd av de marknadstrender som beskrivits längre upp. Orphan Drugs har traditionellt sett utvecklats av biotech- samt småbolag, men på sistone har större läkemedelsbolag fått upp ögonen för segmentet. Det beror framförallt på att det har blivit svårare att utveckla lovande läkemedel inom traditionella segment (där det redan finns många behandlingar). I och med att det redan finns många läkemedel inom traditionella segment är det svårare att visa fördelar med den egna behandlingen. Det har lett till ett sjunkande antal blockbusters (läkemedel med försäljning>1 BUSD) inom dessa segment. Inom orphan-sjukdomar finns ofta inga konkurrerande läkemedel, vilket gör det väldigt lätt att påvisa fördelar och säkra betalningsvilja. Att orphan-sjukdomar har så få patienter innebär även att bördan för sjukvårdssystemet inte blir så stor trots ett högt pris per behandling. Därför kan Orphan drugs i regel prissättas väldigt högt. I nuläget har Orphan Drugs i regel mycket högre avkastning än vanliga läkemedel. Dels beror det på den nämnda betalningsviljan, men även på att Orphans godkänns snabbare än vanliga läkemedel och har billigare kliniska studier (kliniska studier kräver bl.a. färre testobjekt eftersom den behandlingsbara populationen är så liten).

5 Orphan Designations är godkända orphan-studier, och indikerar framtida tillväxt i godkända Orphan drugs DB Pharma ansökte om Orphan Drug-status i EUområdet hos läkemedelsmyndigheten EMA under Q Ansökningen rörde två indikationer för SA hepatocellulärt carcinoma samt hepatoblastom - och i juni beviljades bolaget särläkemedelsstatus för det senare. Hepatoblastom är den vanligaste typen av levercancer som drabbar barn, och EMA:s godkännande grundade sig i att SA-033 erbjuder en signifikant fördel jämfört med existerande behandlingsalternativ. Sjukdomen diagnosticeras i regel under barnets tre första levnadsår. Sjukdomen är väldigt ovanlig och i regel drabbas 1,5-1,8 per en miljon barn. Det innebär att antalet fall i USA är ungefär 100 per år. Förekomsten har mer än tvåfaldigats sedan 1970-talet, och idag är cirka 90% av levercancerfall i barn hepatoblastom. Med godkännandet i hamn planerar DB Pharma att inleda Fas I-studier redan under det fösta kvartalet Beviljad särläkemedelsstatus innebär att läkemedlet erhåller marknadsexklusivitet efter marknadsgodkännande även om aktuella patent inte längre gäller. Orphan drug-status ger exklusivitet i 10 år inom EU från tidpunkten för marknadsgodkännande. Ledning med lång erfarenhet av läkmedelsutveckling Igor Lokot är styrelseledamot och VD i DB Pharma. Han har en PhD i bio-organisk kemi och lång erfarenhet inom läkemedelsutveckling. Bland annat var han en av grundarna till läkemedelsbolaget Oasmia Pharmaceutical AB som är börsnoterat på NASDAQ Stockholm. Igor äger i dagsläget 65% av aktierna i DB Pharma. Styrelseordförande i DB Pharma är Per Stålhandske, född Stålhandske har en PhD i medicinsk genetik från Uppsala universitet och har en lång erfarenhet av kommersialisering av akademiska upptäckter. Han är även VD vid csens AB och var tidigare chef för Quality Assurance vid Oasmia Pharmaceutical AB. Lars Thomander, född 1947, är styrelseledamot i DB Pharma. Doktor Lars Thomander är specialist i Otorhinolaryngologi och docent vid Uppsala Universitet blev han nordisk medicinsk chef för läkemedelsjätten Eli Lillys i Köpenhamn. Innan dess hade han spenderat 12 år vid öronkliniken på Akademiska sjukhuset. Efter Eli Lilly följde ett flertal befattningar som medicinsk chef i Frankrike och som europeisk medicinsk chef baserad i London. År 2000 flyttade han tillbaka till Sverige och grundade HLT Konsult AB med rådgivning inom läkemedelsutveckling som huvudinriktning. Mellan 2009 och 2013 hade han rollen som medicinsk chef på Abbott och AbbVie (avknoppning från Abbott) i Stockholm. Thomander är vidare Past President för Svenska Sällskapet för Pharmaceutical Medicine och styrelsemedlem i stiftelsen för Pharmaceutical Medicine och sedan år 2014 styrelseordförande i CaptiGel. Sergey Yanitsky är även han styrelseledamot i DB Pharma. Sergey har en bakgrund inom tillverkning, marknadsföring och internationell distribution av läkemedel. Han är grundare samt VD vid MedInter som är ett vertikalt integrerat läkemedelsbolag grundat år Sergey är ny i styrelsen för DB Pharma (april 2015), men tecknade sig i nyemissionen för aktier värda 1 miljon kronor. Detta motsvarar 2% av aktierna i bolaget. Investeringscaset DB Pharma är ett högrisk-case i och med att bolaget ännu inte tagit några läkemedelskandidater till marknad, och ännu inte inlett sin första Fas I-studie. Sannolikheten för att kandidater i Fas I ska nå marknaden är ofta under 10%, något som inte ska glömmas vid investering i läkemedelsbolag. Med det sagt kan det sägas att DB Pharma ägnar sig åt en något mer säker läkemedelsutveckling. Bolagets produkt baseras på ett redan godkänt läkemedel, men syftar till att distribuera detta mer effektivt i kroppen. Det innebär att bieffekterna av det existerande läkemedlet redan testats rigoröst. DB Pharma tjänar ännu inga pengar, men siktar tidigt (Fas I) på att licensiera ut sina läkemedelskandidater till större läkemedelsbolag för att på så vis kunna finansiera fortsatt läkemedelsutveckling. I och med att DB Pharma ämnar ta sin första läkemedelskandidat in i Fas I-prövningar under det första kvartalet 2016, bör det inte behöva dröja alltför länge innan en eventuell utlicensiering. Särskilt med tanke på att kontakter redan inletts med större läkemedelsbolag, och två sekretessavtal tecknats. I nuläget är det väldigt svårt att värdera DB Pharmas produktkandidater, men en utlicensiering kommer att ge en indikation på hur högt större läkemedelsbolag värderar bolagets portfolio (baserat på exempelvis royalty, up-frontbetalning och milstolpebetalningar). Det bör därmed kunna bli en mycket positiv händelse för aktieägarna. Enligt bolagets nuvarande plan ska en utlicensiering kunna ske inom 1-2 år, och arbetet med utlicensiering inledas under Q Ett godkännande, men även utlicensiering, av SA-033 skulle få något av en hävstångseffekt värderingsmässigt i och med att det också skulle innebära ett proof-of-concept för bolagets ZIP-teknologi. Detta höjer värdet på bolagets övriga läkemedelskandidater, och sannolikheten för att teknologin ska kunna användas inom andra cancerindikationer.

6 Det kapital DB Pharma tillfördes via nyemissionen i juni väntas räcka i månader, vilket innebär att pengarna potentiellt sett kan räcka fram till dess att bolag lyckas utlicensiera SA-033. Detta sänker risken något för aktieägare i bolaget. Ledningen bakom DB Pharma har en lång erfarenhet inom läkemedelsutveckling och bör därmed kunna lyckas med en utlicensiering om SA-033 är så pass lovande som indikerat. Behovet av förbättrade läkemedel inom levercancer är stort, och DB Pharmas projekt tycks därför lovande. Det är i nuläget lite för tidigt att värdera DB Pharmas produktkandidat men med tanke på att det enda godkända läkemedlet för levercancer under 2014 sålde för över en miljard USD är potentialen hög, även om hela omsättningen inte härrörde från levercancersegmentet. SA-033 har dessutom potential att bli mer effektiv än den enda existerande konkurrenten Nexavar. Marknaden för hepatocellulärt carcinom, som representerar 70-90% av levercancerfall, väntas enligt Datamonitory Healthcare växa med 172% mellan 2013 och Från 515 miljoner USD till 1,4 miljarder USD. Datamonitor räknade med att flera läkemedel skulle godkännas inom kommande decennium, och mellan 2019 och 2022 väntades marknaden sjunka med 30% till följd av generisk konkurrens. Det behöver nödvändigtvis inte bli så om SA-033 lyckas påvisa tillräckliga fördelar kontra konkurrerande behandlingar. Hepatoblastom, indikationen som SA-033 beviljades särläkemedelsstatus för under sommaren, behandlas idag med operation (med cytostatikabehandling innan) och levertransplantation. Sjukdomsfri överlevnadsgrad vid transplantation är omkring 80%. Som nämnt drabbas ungefär 100 barn per år i USA av sjukdomen, men det är relativt svårt att spekulera i vilket pris DB Pharma skulle kunna ta. Detta beror helt på hur effektivt SA-033 kommer att vara jämfört med befintliga behandlingar, vilket är svårt att bedöma utifrån enbart pre-kliniska data. Enbart en tredjedel av dagens fall av hepatoblastom är lämpliga för kirurgi direkt, vilket innebär att förbehandling med cytostatika krävs. Förhoppningen är att tumören då ska krympa till en storlek som är lämplig för kirurgisk borttagning. Detta är lovande för DB Pharma, i och med att bolagets produkt vid godkännande kommer att vara mer effektiv än nuvarande cytotstatikabehandling. Detta gäller även för många andra indikationer, så även om SA-033 inte skulle påvisa mångfalt bättre effektivitet än nuvarande cytostatika så är marknaden stor. På lång sikt är ZIP-delivery den främsta värdedrivaren, och värdet av teknologin kommer att kunna avspeglas relativt snabbt i aktiekursen till följd av den hävstångseffekt vi diskuterade ovan. Tar sig SA-033 igenom kliniska studier med goda resultat sitter DB Pharma på en potentiell guldgruva i drug delivery-teknologin ZIP-delivery. En indikation på värdet av teknologin kan komma redan vid en utlicensiering av kandidaten, vilket potentiellt är 1-2 år bort. Disclaimer : Axiers publikationer skall endast ses som generella kommentarer om marknaden och inte som rekommendationer att köpa eller sälja finansiella värdepapper. Axier tar inte ansvar för varken direkta eller indirekta finansiella skador som uppstår vid användning av dessa publikationer.