Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv"

Transkript

1 casten von otter Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv SLUTSATSER FRÅN EN TRENDANALYS

2 Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. På uppdrag av regeringen bedriver institutet forskning, utbildning och utveckling. Arbetslivsinstitutets mål är att bidra till: ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor. en ökad kunskap om och i arbetslivet. Forskning och utveckling sker inom sex kompetensområden: arbetshälsa, arbetsmarknad, arbetets organisering, ergonomi och belastning, fysikaliska och kemiska hälsorisker samt integrations- och utvecklingsprocesser. En viktig del av verksamheten är kommunikation och kunskapsförmedling. Det är i mötet mellan teori och praktik, mellan forskare och praktiker, det kan skapas nya tankar som leder till utveckling. Arbetslivsinstitutets uppgift är att skapa förutsättningar för dessa möten. Institutet samarbetar med arbetsmarknadens parter, näringsliv, universitet och högskolor, internationella intressenter och andra aktörer. Olika regioner i Sverige har sina unika förutsättningar för utveckling av arbetslivet. Arbetslivsinstitutet har enheter i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. För mer information, besök vår webbplats Arbetslivsinstitutet och författaren 2003 Arbetslivsinstitutet Stockholm telefon: fax: Förlagstjänst: telefon: fax: Inlaga: Eric Elgemyr Omslag: Lena Karlsson Tryck: Elanders Gotab, Stockholm, 2003 ISBN:

3 Förord Arbetslivsinstitutet har fått regeringens uppdrag att analysera utvecklingen inom arbetslivet. I detta sammanhang är institutets uppgift att beskriva de processer och mekanismer som har lett utvecklingen men också att peka på förslag till effektiva åtgärder. Professor Casten von Otter har varit ansvarig för projektet, och denna skrift är en övergripande omvärldsanalys som bygger på ett antal forskaruppsatser från Arbetslivsinstitutet och annat referensmaterial. En oroande tendens är att arbetsorganisationen fortfarande på sina håll uppfattas som en restprodukt när man har fattat andra viktiga verksamhetsbeslut. Arbetsmiljön får komma i andra hand. Ett hållbart arbetsliv utgår dock från människan, att hennes behov ryms inom arbetsorganisationen. Därför måste alltid en organisations verksamhet utvecklas i arbetsmiljöer där människor fungerar. von Otters övergripande slutsatser visar att det finns för lite rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Våra samhällsstrukturer stöder inte rörlighet och förändring på arbetsmarknaden. I stället för att vara kvar i ett arbete man inte längre tycker om eller orkar med borde det finnas möjligheter för människor till en andra karriär också mitt i livet. Då måste man i högre grad än i dag värdera den yrkeserfarenhet en person redan har och inte bara titta på hennes formella utbildning. Att byta jobb mitt i livet kan alltså bli möjligt genom att man anpassar kompetensutvecklingen efter de förutsättningar som redan finns hos individen. Ökad rörlighet öppnar också arbetsmarknaden för långtidssjukskrivna och arbetslösa. 3

4 Arbetet med trenduppdraget, som vi inom institutet kallar det, har gett mig anledning att än en gång reflektera över det gemensamma ansvar vi alla har för att kunna åstadkomma en utveckling av det goda arbetslivet. Individen, företag och organisationer samt arbetsmarknadens parter ser vilken del just de kan påverka. Alla kan dra sitt strå till stacken. Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till Casten von Otter. Jag tycker att han har lyckats utomordentligt väl med uppgiften att sammanfatta olika perspektiv på utvecklingen och ge en användbar beskrivning av utvecklingen i arbetslivet. Inger Ohlsson Generaldirektör Arbetslivsinstitutet

5 Författarens inledning en central tes i denna bok är att arbetslivet förändrats mer under det senaste decenniet än vad vi i allmänhet är medvetna om. I den öppna ekonomin minskar både arbetstagarnas och arbetsgivarnas makt över arbetet. Produktionsmål och budgetramar ges i viss mening av omvärlden. Samtidigt är människorna allt mer välutbildade och har höga krav på sig själva och arbetet. Denna kombination av strukturbestämda krav och starka personliga förväntningar knutna till jobbet, skapar en stressituation om vars sociala verkningar vi vet lite. Många blir stimulerade, för andra är det en stor belastning. Med människor utanför arbetslivet är detta inte ett begränsat arbetsmiljöproblem, utan en samhällsfråga med betydligt större räckvidd. I sex kapitel diskuterar jag med utgångspunkt i begreppet hållbart arbetsliv, arbetsmarknaden, arbetsmiljön och utanförskapet. De viktigaste trenderna pekas ut och den roll det postindustriella arbetet fått som ett sätt att uttrycka sin personlighet diskuteras. I slutkapitlet lyfter jag fram fyra områden som är av omedelbar betydelse: 1. Rörligheten på arbetsmarknaden behöver stimuleras, många är inlåsta i fel jobb. Målet måste vara att underlätta ett yrkesbyte mitt i livet, utan att individen hindras av stelbenta utbildningskrav, negativa incitament och rörlighetshämmande regler. Ökad rörlighet skulle oftare öppna nya vakanskedjor som ökar anpassningen i arbetslivet för fler. 2. De lokala arbetsmiljöarbetet är svagt. Arbetsorganisationen och prestationskraven är i många fall en restpost som är resultatet av investeringsbeslut, produktionsplaner och kanske ett sparbeting.

6 Det behövs en renässans för arbetsorganisation som ett kunskapsområde i sin egen rätt självbestämmande, arbetsutvidgning och grupper, är koncept som idag ofta är kontraproduktiva. 3. Bland näringslivets många kapitalstockar är förtroendekapitalet den som lidit mest skada. Att återställa förtroendet möter speciella svårigheter i en samtidskultur präglad av skepticism, fragmentering och självreferens. Internationellt har företagen kommit längre när det gäller att kommunicera med löntagarna och allmänheten om företagens värdegrund och villkor. 4. Den lokala arbetsmarknaden kräver mer gemensam planering om dagens problem skall kunna avhjälpas. Företagen har kompetens och makt utan vilka utslagningsproblemen inte kan lösas. Incitament och regler måste utformas så att företagen får ett starkare intresse av att hjälpa till. De goda erfarenheterna av blandade offentliga/privata lösningar måste tas tillvara. Som underlag för slutrapporten har jag utnyttjat en mängd litteratur och dagstidningar, i vissa fall med ofullständiga referenser. För den som vill ha mer fakta och litteraturtips hänvisar jag i första hand till den antologi, Ute och inne i svenskt arbetsliv. Forskare analyserar och spekulerar om trender i framtidens arbete, som är en del av samma projekt. I denna slutrapport är alla uppsatserna förtecknade i en bilaga och de återfinns som referenser i texten med en förkortning (beteckningen uoo, refererar till numrering i bilagan). Rapporten överlämnades till regeringen den 19 augusti Här har vissa korrekturfel rättats samt förtydligande införts, huvudsakligen av redaktionell karaktär. Projektet har varit helt beroende av den goda forskningsmiljö som Arbetslivsinstitutet utgör. Jag vill särskilt rikta ett varmt tack till alla kollegerna som medverkat på olika sätt, och speciellt till Fredrik Augustsson, Svante Beckman, Regis Cabral, Anders Wikman samt till Eric Hörstadius för goda råd. 6

7 Innehåll Kapitel 1. Arbetslivet i helhetsperspektiv...9 Nyckelord: arbetsliv och hållbarhet...11 Arbetslivet ett nytt aktörsperspektiv...12 Referensram: I centrum för starka kraftfält...14 Projektets organisation...18 Nya trender och effekter...19 Kapitel 2. Arbetskraft och arbetsmarknad talskrisen...26 Arbetsmarknadens funktionssätt inte problemfritt...29 Det framtida arbetskraftsutbudet...29 Ungdomar och arbetslivet...31 Arbetskraftens trygghet och flexibilitet...34 Valmöjligheter?...37 De utanförstående...38 Avslutning...41 Kapitel 3. Arbete och arbetsmiljö...43 Psykosocial arbetsmiljö...44 Oro ett grundläggande reaktionsmönster...48 Arbetsmiljöarbetet...49 Nya initiativ...52 Kapitel 4. Utanför arbetslivet...54 Regionala skillnader i sjukskrivning...55 Sjukfrånvaro i olika länder...56 Upplevd ohälsa, sjukdom och sjukskrivning...60 Arbetsmiljö hälsa sjukskrivning: diskussion...63 Kapitel 5. Metatrender: sekularisering, it och globalisering...69 Globalisering en maktförskjutning till marknaden

8 it mångsidig trendskapare...72 Utrymme för skillnader...73 Management: av ideologi och verklighet...74 De svaga grupperna...79 Kapitel 6. Ett nytt förhållningssätt till arbetet?...82 Den postindustriella attityden...83 Den kreativa klassen...84 Tillbakablick: Det gamla arbetet...88 Den nya arbetsplatsen...92 Kapitel 7. Ett helt arbetsliv: slutsatser Individens aktiva arbetslivsplanering Arbetsbelastning och lokalt inflytande Arbetslivets legitimitet: Förståelse och sammanhang En ny lokal arbetslivssamverkan Slutord: Små steg eller stora Litteratur Uppsatser till projektet

9 Kapitel 1 Arbetslivet i helhetsperspektiv bilden av svenskt arbetsliv är motsägelsefull. Befolkningens hälsa och materiella standard är relativt sett mycket bra. Ekonomin fungerar, sysselsättningen är hög, produktiviteten god, tillväxten acceptabel. Men folk upplever en ökad oro för sin framtid. Arbetsmarknaden företer tydliga tecken på en tudelning. En stor grupp människor tycks oförmögna att få en fast fot på arbetsmarknaden, de vandrar runt mellan de olika bidragssystemen och kortvariga jobb. Omkring individer är borta från arbete på grund av långtidssjukskrivning, arbetslöshet eller förtidspension. Berörda parter tycks trots den alarmerande utvecklingen oförmögna att åstadkomma nödvändiga och effektiva förändringar. Hur skall detta fortsätta? Är svenskt arbetsliv hållbart på sikt? Den specifika anledningen att diskutera dessa frågor nu är ett uppdrag till Arbetslivsinstitutet från regeringen att inkomma med en rapport, innefattande beskrivning och analys av nya trender i arbetslivet, som bedöms vara av betydelse för eller inverka på utvecklingen av ett hållbart arbetsliv i Sverige. Någon närmare precisering än så gavs inte. Vid avgränsningen av uppdraget spelade tidsramarna en avgörande roll. Arbetslivsinstitutets pågående forskning och befintliga expertis utgjorde två naturliga utgångspunkter för uppläggningen. Institutet har en bred kunskapsbas inom arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmedicin, arbetsorganisation och andra förhållanden som rör arbetsmarknad och arbetsliv, som vi kunnat utnyttja. Några aspekter på arbetslivets hållbarhet, bl a ekonomiska delar av tillväxtproblema- 9

10 tiken, har varit svårare att belysa genom Arbetslivsinstitutets forskning. Detta har delvis kompenserats med annat forskningsmaterial. Statistiska trendbeskrivningar från arbetslivet finns det gott om. Angelägnare än att åstadkomma mer data om kända problem är att försöka se utvecklingen med större distans till det dagliga och att söka efter förklaringar och vid behov föreslå åtgärder. Det är ofrånkomligt att en framtidsinriktad diskussion inte bara kan bygga på vetenskapligt undersökta fakta. I trendspanandets natur ligger att spekulera och föra hypotetiska resonemang. Boken skall därför läsas som ett diskussionsinlägg, inte en vetenskaplig rapport. Arbetslivsinstitutet planerar att i framtiden göra trendanalyser till ett återkommande inslag i sin verksamhet. Därmed blir det också möjligt att behandla en del frågor mer fullödigt än vad som är fallet nu. En av de mest betydelsefulla, kostsamma och svårförstådda, samtidigt mest beforskade problemen i dagens svenska samhälle gäller utanförskapet i arbetslivet. Om flera av de berörda människorna kunde vara i arbete skulle inte bara deras situation vara bättre, utan också hela samhällets. Fler skulle bidra till produktion av varor och tjänster och samhällsutgifterna skulle sjunka. Det har förslagits olika tolkningar av denna trend, från att arbetslivet sliter ut de anställda i förtid, eller att det moderna samhället stressar sönder medborgarna, till att människor blivit mer självsvåldiga och orättmätigt drar fördel av välfärdssystemet för att slippa arbeta. För att bedöma tillståndet i Sverige idag och levnadsvillkoren i vår typ av samhälle, är en djupare förståelse av denna problematik nödvändig. Det innebär att vi måste beakta en rad förändringar såväl på samhälls- som individnivå. Vi bör resa frågan om arbetslivspolitiken, med lagstiftning, avtal och attityder, är funktionell idag. Eller tillhör den, den industriella epok vi nu lämnar? 10

11 Nyckelord: arbetsliv och hållbarhet Det nya arbetslivet utvecklas på gränsen mellan ett liberalt samhälles frihet och alltings överreglering (med en formulering lånad från en installationskonstnär). Den innebörd vi lägger i begreppen arbetsliv och hållbarhet är klargörande för vårt synsätt i denna skrift. Båda skall kommenteras kortfattat. Ingen annan arena i det moderna samhället är av så grundläggande betydelse för utvecklingen av välfärden som arbetslivet. Här skapas och fördelas resurser, här bryts familj mot karriär, här möter det privata offentligheten. Arbetslivet utgör också den viktigaste skattebasen. Ju mer arbete som utförs som lönearbete, desto större skatteinkomster genereras. Av varje löneökning återtar staten och kommunerna ungefär hälften. Det enskilda och det kollektiva intresset bryts i många sammanhang, arbetslivet är mål och medel för välfärden. I samhällsekonomiska analyser har arbetslivet fått en alltmer framskjuten position under de senaste tio-tjugo åren. I modern utbudsekonomisk mikroteori är arbetsmarknadens flexibilitet och samhällets och individens investeringar i utbildning och kompetens centrala frågor. Arbets- och anställningsvillkoren är grundläggande institutionella förhållanden som påverkar arbetskraftens produktivitet och ekonomins anpassning till olika förändringar, dvs av grundläggande betydelse för ekonomisk tillväxt. Den institutionella teorin som säger att ekonomiskt beteende är socialt inbäddat, har blivit alltmer accepterad och innebär nu att arbetslivsforskningen i ökad utsträckning efterfrågas i ett fruktbart tvärvetenskapligt samarbete. Den sociologiska kritiken mot nationalekonomiska teorier för att definiera bort (externalisera) viktiga frågor om sociala beteenden, är inte längre lika relevant. Det andra nyckelbegreppet i uppdraget aktualiserar spänningen mellan det hållbara och det föränderliga. En av de klassiska auktoriteterna på ekonomisk utveckling, J Schumpeter, myntade termen kreativ förstörelse för den process varigenom ekonomin utvecklas, 11

12 det gamla sopas bort och det nya får rum att växa. Grunden för organiskt liv är föränderlighet; det samma gäller arbetslivet. Uttrycket sustainable development (hållbar utveckling) vann spridning genom en rapport från fn:s miljökommission 1988 under ledning av Gro Harlem Brundtland. Sedermera har sustainability blivit så väletablerat att det nästan tappat sin specifika innebörd. Begreppets kärna är kritiken mot det ytliga utvecklingsperspektiv som ser tillväxt, teknik och åtföljande förändringar i t ex konsumtionsvanor i ljuset av en problemfri framstegsoptimism. Sättet att utan väsentliga förbehåll acceptera den ekonomiska logik som säger att materiellt välstånd ger högre välfärd och bättre psykiskt välbefinnande, riskerar att leda till ett ohållbart välstånd. Eftersom företaget fungerar i samhället måste man beakta faktorer som ligger utanför definitionen av de ekonomiska systemet, t ex möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov. Vi måste vara öppna för möjligheten att de stora hoten mot arbetslivets uthållighet kan vara baksidan av sådant som vi strävar efter och uppskattar i dag. Det finns inget säkert samband mellan de goda ambitionerna vid en viss tidpunkt och det hållbara på längre sikt. Genom att inte göra definitiva avgränsningar mellan olika delsystem (exempelvis, arbetet-familjen-fritidsmiljön), ser man lättare hur de genom olika effekter påverkar varandra i positiv såväl som negativ mening. Man får en realistisk bild av hur beroende av varandra delarna är och att de understödjer varandra. I arbetslivets kretslopp finns inte bara ekonomi och teknik utan också relationer, känslor och upplevelser. Arbetslivet ett nytt aktörsperspektiv Ambitionen har således varit, trots begränsningar vad gäller tid och resurser, att anlägga ett brett perspektiv på arbetslivet. Man kan konstatera en förskjutning i arbetslivsbegreppets användning, från att ha varit en diffus synonym till arbete och arbetsmarknadsfrågor i 12

13 största allmänhet, till att bli ett alternativt politiskt perspektiv, där arbete, privatliv med familj och vänner och samhällsliv med lagar, bidrag och skatter, tangerar och påverkar varandra. Om man så vill kan man säga att arbetslivsperspektivet är mindre patriarkalt än vad mer traditionella ansatser är de tenderade att göra hem, hushåll och familj osynliga, som tillhörande kvinnornas värld. Tillsättningen för första gången av en arbetslivsminister i Näringsdepartementet, i stället för en arbetsmarknadsminister, kan tolkas som en markering av sambandet mellan frågor som rör ekonomi och näringsliv, respektive sociala förhållanden i vid mening. Sverige var tidigt ute när det gällde insikten om vikten av kvinnors frigörelse och arbetslivets centrala roll i sammanhanget. Ur den förståelsen växte många av välfärdssamhällets viktigaste institutioner fram. Strukturen ovanför företagsnivån har nu blivit en ny organisationsnivå, där näringsliv, stat och det civila samhället agerar för att främja olika intressen. Arbetslivet är en arena för mångas påverkan, där myndighetsrollen ofta har kommit i konflikt med ambitionen att olika parter och aktörer själva skall hitta nya vägar till samarbete och sätt att nå sina mål. Arbetslivsperspektivet är ett öppet perspektiv. Det betyder att man, för att förstå vad som händer och varför, bör beakta orsaksförhållanden som ligger utanför arbetslivet självt, t ex i makroekonomiska faktorer, i sociala processer eller mer personliga förhållanden. Till skillnad från ett typiskt ekonomiskt perspektiv där människan ses som maximerare av sin materiella nytta, är det rimligt att i arbetslivssammanhang beakta människan som social och biologisk varelse. Hon har en enastående kapacitet, intellektuellt, emotionellt och fysiologiskt, men hon är trots allt begränsad. Många hävdar idag att man i arbetslivet allt oftare tangerar och ibland överskrider gränserna för hennes anpassningsförmåga. Sverige kan berömma sig för att ha ett brett arbetslivspolitiskt perspektiv, till skillnad från t ex många andra länder i oecd kretsen där 13

14 arbetslivet länge var organiserat efter en manlig försörjarnorm, väl avskiljt från vardagliga familjeproblem. Likväl är det viktigt att ständigt ha uppmärksamhet på att människan och strukturerna förändras. Sedan 1970-talet, det svenska arbetsrättsdecenniet, har andelen av arbetskraften med enbart grundutbildning sjunkit från 52 till 16 procent, andelen kvinnor i arbete har ökat med en tredjedel. Arbetslösheten har idag en mer strukturell karaktär och gruppen outsiders är mer än fördubblad. Har politiker, arbetsgivare och fackföreningar dragit de fulla konsekvenserna av de stora skillnaderna som finns mellan då och nu? Arbetslivet, inte enbart arbetsmarknaden, uppmärksammas allt mer av internationella organisationer som ilo, oecd och eu. De gör regelbundet analyser i förhållande till olika målkriterier för den ekonomiska politiken, tillväxt, arbetslöshet, prisstabilitet m m. Ansatsen har breddats allt mer när insikten ökat om hur djupt förankrat arbetslivet är i olika kulturella och sociala förhållanden. Jämförande undersökningar studerar ett stort antal parametrar för att fördjupa kunskapen om olika länders system. Någon enighet om vilken arbetslivsregim som är mest framgångsrik råder inte och många forskare delar uppfattningen att någon idealisk modell för alla länder inte existerar, utan det gäller att finna ett antal balanspunkter som utgår från respektive lands förutsättningar kulturellt, geografiskt osv. Det finns i allmänhet flera ekonomiskt likvärdiga alternativ, men också krav på att det råder en grundläggande överensstämmelse mellan olika delar i systemet. Referensram: I centrum för starka kraftfält Här görs kortfattat ett antal nedslag som förtydligar vårt sätt att närma oss arbetslivet: 1. Arbetslivet är en ordning för att organisera samhällets och enskilda förhållanden i relation till produktionen. Denna ordning är summan av ett antal olika formella och informella system och processer 14

15 som sinsemellan är vagt koordinerade, men som påverkar varandra. Det kunde vara motiverat att avstå från ambitionen att se arbetslivet som en helhet, om det inte var för att de beroende variablerna ( resultatet ) är påverkade av helheten snarare än ett enskilt delsystem. I denna mening är en parallell till ett ekologiskt system adekvat. 2. Arbetslivet består av de system och processer som är väsentliga för att avväga samhällets, företagets och individens välfärd i en balanserad och långsiktigt hållbar helhet. Vi har intressen inom tre välfärdssystem; det enskilda välfärdssystemet (individen i sin miljö, med relationer, ansvarsförhållanden och personliga intressen), det ekonomiska välfärdssystemet (med företag, marknader och teknologi) samt, det politiska välfärdssystemet (med institutioner för att stimulera tillväxt och skapa trygghet genom sociala försäkringar). En viktig poäng med modellen är att vi som människor har intressen inom vart och ett av dessa, välfärden kan inte ensidigt optimeras inom något av dem. I stället för den gängse bilden av konflikter mellan individer som har olika intresseståndpunkter som beror på deras position i produktionssystemet, lyfter den här beskrivningen fram skiljelinjer eller avvägningar som finns inom varje människa. Vilket inte utesluter att det också finns viktiga partsbetingade intressekonflikter. 3. Välfärd är individens möjligheter att aktivt styra sitt (arbets-) liv. Definitionen syftar till att lyfta fram en aspekt som är otydlig i svensk välfärdsforsknings gängse formulering som är: Individens förfogande över resurser varigenom hon medvetet kan styra sitt liv (jfr sou 2001:79). Människor upplever en betydande styrning av sina liv genom olika institutioner och regelverk, inte minst i arbetslivet, som inte främst beror på brist på resurser utan på styrning från olika myndigheter, 15

16 arbetsgivare, avtal osv. Det är angeläget i dagens samhälle med dess många regleringar att undersöka om de är rimliga och hur de påverkar kärnan i välfärden, aktörsrollen. (I denna bok kommer det bara att kunna ske i mycket begränsad omfattning.) 4. En aktörsteori förutsätter en föreställning om individen som subjekt. Forskningen har med tiden klätt på den teoretiska abstraktionen homo economicus fler mänskliga attribut som allt mer liknar homo sapiens. Den självupptagna, beräknande, maximerande rational economic man är en igenkännbar manlig stereotyp, enligt en skribent i Financial Times ( ): Många studenter, inte minst kvinnliga, finner denna mänskliga karikatyr frånstötande och oinspirerande, förutom att de inte känner igen sig själva. Den mer nyanserade bilden av människan bör ha en tydligare humanistisk grund. Människan är, styrd av känslor, kultur, erfarenheter och förnuft, mångsidig men ändå begränsat biologiskt och socialt anpassbar, en socialt formad rationalitet som är sammanhangsberoende, en social varelse, som agerar i eller i förhållande till sin grupp. En av de väsentliga delarna av den ekonomiska teorin är att den konsekvent håller fast vid att människor väljer, handlar med avsikt och planerar sin framtid, må vara med större eller mindre skicklighet. Många samhällsvetare och politiker utgår från en syn där människan väsentligen är styrd av olika strukturer, ett reaktions- snarare än ett aktörsperspektiv. Det är lätt att man hamnar i en position där människors egen förmåga underskattas. Dessutom kan strukturerna t ex olika myndigheters ingripande fungera passiviserande och problembekräftande, så att man känner sig som offer snarare än som någon som själv har en viktig del av lösningen i sin hand. Rollen arbetslös formas i hög grad av arbetsmarknadspolitiken. 16

17 Arbetslivsplanering används här för att benämna ett långsiktigt tänkande från individens egen sida vad gäller t ex utbildning och fortsatt lärande, utveckling av nätverk och resurser för att vid behov kunna klara en eftersträvad omställning i övrigt. Samhället behöver, enligt den analys som vi gör här, vara uppmärksamt på om man skapar roller och handlingsmönster som är proaktiva och resursskapande eller reaktiva och passiviserande. 5. Människors föreställningar har grundläggande betydelse. Det människan uppfattar som verkligt blir verkligt till sina konsekvenser. Föreställningar formas och tolkas inom ramar som tillhandahålls av närstående och signifikanta andra, men också av ledare i samhället, politiker, media, företagschefer, kulturpersoner, skola osv. Att rationaliteten är socialt formad innebär att vad som uppfattas som logiskt och rationellt av en människa, kan se mycket olika ut. Människan är motiverad av känslor, men hon planerar och agerar strategiskt utifrån hur hon uppfattar sina intressen på kort och lång sikt. Viktiga begrepp, t ex sjukdom, uppfattas ofta som mer entydiga än de är. Gränsvärden är sällan intressefria eftersom de kan påverka fördelning av resurser. På liknande sätt finns mängder av subjektiva bedömningar i vad som uppfattas som en objektiv verklighet. 6. Arbetslivet liksom den enskidla arbetsplatsen är inte resultatet av en samordnad beslutsprocess utan av många aktörers olika val och handlingar. Som teoretiskt begrepp har det anknytning till en kollektiv nyttighet, eller med en i ekonomisk teori vanlig metafor, en allmänning. (En sådan t ex en gemensam betesmark hotas alltid av överutnyttjande och för lite underhåll. Den som ökar sin djurflock blir rikare samtidigt som allas djur får lite mindre att beta. Vinsterna är koncentrerade, kostnaderna utspridda, om man inte lyckas åstadkomma en vettig reglering. På liknande sätt men omvänt när stängslet skall lagas. Den som gör jobbet får dra hela lasset för något alla har nytta av risken är stor att inget görs om man inte får till stånd ett ordnat samarbete, se Ostrom 2000.) 17

18 Ett antal fenomen som förknippas med detta perspektiv är aktuella när man betraktar arbetslivet, både problemet med underinvestering och free riders (snyltning). Lokala arbetsmarknadsfrågor får sällan den uppmärksamhet och de resurser som är optimala för att olika aktörer räknar med att någon annan gör jobbet. Olika aktörer dumpar problem och kostnader på varandra; intresset för att göra mer riskfyllda ansträngningar skulle öka om den som gjorde det fick en större del i den samhälleliga besparingen. Projektets organisation Tiden under ett halvår hade en styrande roll vid valet av uppläggning och arbetsformer för trendstudien. Inom Arbetslivsinstitutet etablerades en arbetsgrupp med företrädare för institutets olika enheter och dessa ombads att utifrån en kortfattad uttolkning av uppdraget inbjuda forskare med relevant erfarenhet att bidra med underlag till en för en översiktlig och bred trendanalys. Utgångspunkten var att utnyttja befintlig forskning vid institutet, som med ca 100 disputerade forskare från många discipliner har stor mångvetenskaplig bredd; från medicin, fysiologi och psykologi till företagsekonomi, pedagogik och sociologi. Som ansvarig för uppdraget har jag haft hjälp av en grupp som företrätt Arbetslivsinstitutets organisatoriska enheter. Resultatet av processen blev de bidrag som samlats i antologin Ute och inne i svenskt arbetsliv. Forskare analyserar och spekulerar om trender i framtidens arbete, Casten von Otter (red). Bilden är inte heltäckande vare sig man utgår från frågeställningen eller ser till all den kompetens som finns vid institutet. Men det är ett utsnitt som ger en ovanligt bred bild av arbetslivet, med utgångspunkt i olika viktiga frågeställningar. Gemensamt för båda publikationerna är avsikten att formulera analytiska perspektiv, slutsatser eller hypoteser som rör orsaker och åtgärder, snarare än fördjupade beskrivningar av problem. Syftet med denna bok är att lyfta fram vissa aktuella trender och 18

19 problem i arbetslivet och diskutera en referensram för att förstå dem med antologins uppsatser som startpunkt. Begreppet trend används här som i det vardagliga språket, som en indikation på en förändring över tid, med möjlig bäring på nutid eller framtid. En förändring är inte en trend, men en serie små förändringar över tid kan bilda en stark trend, som ett mönster som brer ut sig och omfattar fler och fler. Nya trender och effekter Forskarna har inom sina respektive områden undersökt vilka trender som är betydelsefulla och hur dessa påverkar arbetslivet. Här skall bara i kort sammanfattning några slutsatser av särskilt intresse för denna skrift redovisas. I texten hänvisas till antologin enligt uppräkning i anslutning till litteraturlistan. Ett nytt skede Omfattningen och betydelsen av de samlade förändringarna i arbetslivet och ekonomin under 1990-talet tenderar att underskattas, särskilt nu efter att den sk it-hypen stannat av. De avregleringar som gjordes för att öka konkurrens och omvandlingstrycket i svensk ekonomi har varit framgångsrika med avseende på sina primära mål. Störst har skillnaderna varit när det gäller den tidigare starkt konkurrensskyddade offentliga sektorn. Arbetsgivarna har fått helt nya möjligheter att spela ut olika alternativ mot varandra för att pressa kostnaderna. Det har blivit nödvändigt för löntagarsidan att beakta att jobben blivit mer lättrörliga. Den nya informationstekniken möjliggör snabb kostnadsuppföljning och dito jämförelser. En rad sådana faktorer har ökat produktivitetspressen och rationaliseringstrycket. I första hand eftersträvar nog de flesta företagsledare och andra chefer att uppnå produktivitetsökningen genom utveckling av bättre teknologier och system, men i andra hand står många inför valet att avveckla verksamheten eller öka kraven på personalens 19

20 arbetsinsats. Inom offentlig verksamhet, som i allmänhet är en personalintensiv tjänsteverksamhet, är det ännu svårare att uppnå rationaliseringseffekter inom givna ramar. Därför hänvisas man istället ofta till att sänka personaltätheten och göra interna omorganisationer som inte i egentlig mening ökar effektiviteten utan bara belastningen på kvarvarande personal. Vi befinner oss i inledningsfasen till en ny industriell epok. Det handlar om en teknologisk och ekonomisk revolution som radikalt ändrat arbetsinnehållet och arbetsorganisationen för många, samtidigt som det omgivande samhällets institutioner är kvar i gamla hjulspår. Obalansen skapar oro och konflikter. Trygghet och tillförsikt är strategiska faktorer för att skapa den form av dynamisk kreativitet som är en förutsättning för att tillfullo utnyttja nya tekniska och ekonomiska förutsättningar för tillväxt och välfärd. Det rör sig om en eftersläpning i de institutionella systemen som politikerna och organisationerna ännu inte har grepp över. I denna mening rör det sig om en betydligt allvarligare och mer omfattande kris än vad som oftast framkommer i debatten. Nya arbetsmiljöproblem Arbetslivet har inte utvecklats till det bättre i den utsträckning många tror. Även om nya arbetsmiljöproblem (stress och utbrändhet m m) dominerar i debatten idag, så kvarstår problem med kemiska och fysikaliska faktorer som utvecklas mot mer komplexa exponeringsmönster (u 7). Bilden av nya problem är välbestyrkt i tillgänglig statistik. I en rad avseenden har miljön förbättrats men de nya typerna av belastningar som handlar om ökad stress och oro, är svårare att identifiera och förklara. Data är entydiga när det gäller att den psykosociala miljön för många har försämrats. Det går också att identifiera konkreta orsaker till detta. Att säga så innebär inte ett ställningstagande till om sjukskrivningsnivån är berättigad eller vilka motåtgärder som bör bli aktuella. Det påverkar givetvis inte 20

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Kommande utlysning om programbidrag

Kommande utlysning om programbidrag Kommande utlysning om programbidrag I mitten av april öppnar Forte en utlysning med syftet att stärka forskningsmiljöer inom områden med betydande behov och samhälleliga utmaningar. Utlysningen av programbidrag

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla? Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5:

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Malin Bolin, fil.dr sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Från sjukprevention till hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet

Läs mer

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv

Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Ett AFA-finansierat projekt om ledares arbetsvillkor, återhämtning och hälsa samt förutsättningar för hållbart ledarskap Christin Mellner Susanna Toivanen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer