Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv"

Transkript

1 casten von otter Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv SLUTSATSER FRÅN EN TRENDANALYS

2 Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. På uppdrag av regeringen bedriver institutet forskning, utbildning och utveckling. Arbetslivsinstitutets mål är att bidra till: ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor. en ökad kunskap om och i arbetslivet. Forskning och utveckling sker inom sex kompetensområden: arbetshälsa, arbetsmarknad, arbetets organisering, ergonomi och belastning, fysikaliska och kemiska hälsorisker samt integrations- och utvecklingsprocesser. En viktig del av verksamheten är kommunikation och kunskapsförmedling. Det är i mötet mellan teori och praktik, mellan forskare och praktiker, det kan skapas nya tankar som leder till utveckling. Arbetslivsinstitutets uppgift är att skapa förutsättningar för dessa möten. Institutet samarbetar med arbetsmarknadens parter, näringsliv, universitet och högskolor, internationella intressenter och andra aktörer. Olika regioner i Sverige har sina unika förutsättningar för utveckling av arbetslivet. Arbetslivsinstitutet har enheter i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. För mer information, besök vår webbplats Arbetslivsinstitutet och författaren 2003 Arbetslivsinstitutet Stockholm telefon: fax: Förlagstjänst: telefon: fax: Inlaga: Eric Elgemyr Omslag: Lena Karlsson Tryck: Elanders Gotab, Stockholm, 2003 ISBN:

3 Förord Arbetslivsinstitutet har fått regeringens uppdrag att analysera utvecklingen inom arbetslivet. I detta sammanhang är institutets uppgift att beskriva de processer och mekanismer som har lett utvecklingen men också att peka på förslag till effektiva åtgärder. Professor Casten von Otter har varit ansvarig för projektet, och denna skrift är en övergripande omvärldsanalys som bygger på ett antal forskaruppsatser från Arbetslivsinstitutet och annat referensmaterial. En oroande tendens är att arbetsorganisationen fortfarande på sina håll uppfattas som en restprodukt när man har fattat andra viktiga verksamhetsbeslut. Arbetsmiljön får komma i andra hand. Ett hållbart arbetsliv utgår dock från människan, att hennes behov ryms inom arbetsorganisationen. Därför måste alltid en organisations verksamhet utvecklas i arbetsmiljöer där människor fungerar. von Otters övergripande slutsatser visar att det finns för lite rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Våra samhällsstrukturer stöder inte rörlighet och förändring på arbetsmarknaden. I stället för att vara kvar i ett arbete man inte längre tycker om eller orkar med borde det finnas möjligheter för människor till en andra karriär också mitt i livet. Då måste man i högre grad än i dag värdera den yrkeserfarenhet en person redan har och inte bara titta på hennes formella utbildning. Att byta jobb mitt i livet kan alltså bli möjligt genom att man anpassar kompetensutvecklingen efter de förutsättningar som redan finns hos individen. Ökad rörlighet öppnar också arbetsmarknaden för långtidssjukskrivna och arbetslösa. 3

4 Arbetet med trenduppdraget, som vi inom institutet kallar det, har gett mig anledning att än en gång reflektera över det gemensamma ansvar vi alla har för att kunna åstadkomma en utveckling av det goda arbetslivet. Individen, företag och organisationer samt arbetsmarknadens parter ser vilken del just de kan påverka. Alla kan dra sitt strå till stacken. Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till Casten von Otter. Jag tycker att han har lyckats utomordentligt väl med uppgiften att sammanfatta olika perspektiv på utvecklingen och ge en användbar beskrivning av utvecklingen i arbetslivet. Inger Ohlsson Generaldirektör Arbetslivsinstitutet

5 Författarens inledning en central tes i denna bok är att arbetslivet förändrats mer under det senaste decenniet än vad vi i allmänhet är medvetna om. I den öppna ekonomin minskar både arbetstagarnas och arbetsgivarnas makt över arbetet. Produktionsmål och budgetramar ges i viss mening av omvärlden. Samtidigt är människorna allt mer välutbildade och har höga krav på sig själva och arbetet. Denna kombination av strukturbestämda krav och starka personliga förväntningar knutna till jobbet, skapar en stressituation om vars sociala verkningar vi vet lite. Många blir stimulerade, för andra är det en stor belastning. Med människor utanför arbetslivet är detta inte ett begränsat arbetsmiljöproblem, utan en samhällsfråga med betydligt större räckvidd. I sex kapitel diskuterar jag med utgångspunkt i begreppet hållbart arbetsliv, arbetsmarknaden, arbetsmiljön och utanförskapet. De viktigaste trenderna pekas ut och den roll det postindustriella arbetet fått som ett sätt att uttrycka sin personlighet diskuteras. I slutkapitlet lyfter jag fram fyra områden som är av omedelbar betydelse: 1. Rörligheten på arbetsmarknaden behöver stimuleras, många är inlåsta i fel jobb. Målet måste vara att underlätta ett yrkesbyte mitt i livet, utan att individen hindras av stelbenta utbildningskrav, negativa incitament och rörlighetshämmande regler. Ökad rörlighet skulle oftare öppna nya vakanskedjor som ökar anpassningen i arbetslivet för fler. 2. De lokala arbetsmiljöarbetet är svagt. Arbetsorganisationen och prestationskraven är i många fall en restpost som är resultatet av investeringsbeslut, produktionsplaner och kanske ett sparbeting.

6 Det behövs en renässans för arbetsorganisation som ett kunskapsområde i sin egen rätt självbestämmande, arbetsutvidgning och grupper, är koncept som idag ofta är kontraproduktiva. 3. Bland näringslivets många kapitalstockar är förtroendekapitalet den som lidit mest skada. Att återställa förtroendet möter speciella svårigheter i en samtidskultur präglad av skepticism, fragmentering och självreferens. Internationellt har företagen kommit längre när det gäller att kommunicera med löntagarna och allmänheten om företagens värdegrund och villkor. 4. Den lokala arbetsmarknaden kräver mer gemensam planering om dagens problem skall kunna avhjälpas. Företagen har kompetens och makt utan vilka utslagningsproblemen inte kan lösas. Incitament och regler måste utformas så att företagen får ett starkare intresse av att hjälpa till. De goda erfarenheterna av blandade offentliga/privata lösningar måste tas tillvara. Som underlag för slutrapporten har jag utnyttjat en mängd litteratur och dagstidningar, i vissa fall med ofullständiga referenser. För den som vill ha mer fakta och litteraturtips hänvisar jag i första hand till den antologi, Ute och inne i svenskt arbetsliv. Forskare analyserar och spekulerar om trender i framtidens arbete, som är en del av samma projekt. I denna slutrapport är alla uppsatserna förtecknade i en bilaga och de återfinns som referenser i texten med en förkortning (beteckningen uoo, refererar till numrering i bilagan). Rapporten överlämnades till regeringen den 19 augusti Här har vissa korrekturfel rättats samt förtydligande införts, huvudsakligen av redaktionell karaktär. Projektet har varit helt beroende av den goda forskningsmiljö som Arbetslivsinstitutet utgör. Jag vill särskilt rikta ett varmt tack till alla kollegerna som medverkat på olika sätt, och speciellt till Fredrik Augustsson, Svante Beckman, Regis Cabral, Anders Wikman samt till Eric Hörstadius för goda råd. 6

7 Innehåll Kapitel 1. Arbetslivet i helhetsperspektiv...9 Nyckelord: arbetsliv och hållbarhet...11 Arbetslivet ett nytt aktörsperspektiv...12 Referensram: I centrum för starka kraftfält...14 Projektets organisation...18 Nya trender och effekter...19 Kapitel 2. Arbetskraft och arbetsmarknad talskrisen...26 Arbetsmarknadens funktionssätt inte problemfritt...29 Det framtida arbetskraftsutbudet...29 Ungdomar och arbetslivet...31 Arbetskraftens trygghet och flexibilitet...34 Valmöjligheter?...37 De utanförstående...38 Avslutning...41 Kapitel 3. Arbete och arbetsmiljö...43 Psykosocial arbetsmiljö...44 Oro ett grundläggande reaktionsmönster...48 Arbetsmiljöarbetet...49 Nya initiativ...52 Kapitel 4. Utanför arbetslivet...54 Regionala skillnader i sjukskrivning...55 Sjukfrånvaro i olika länder...56 Upplevd ohälsa, sjukdom och sjukskrivning...60 Arbetsmiljö hälsa sjukskrivning: diskussion...63 Kapitel 5. Metatrender: sekularisering, it och globalisering...69 Globalisering en maktförskjutning till marknaden

8 it mångsidig trendskapare...72 Utrymme för skillnader...73 Management: av ideologi och verklighet...74 De svaga grupperna...79 Kapitel 6. Ett nytt förhållningssätt till arbetet?...82 Den postindustriella attityden...83 Den kreativa klassen...84 Tillbakablick: Det gamla arbetet...88 Den nya arbetsplatsen...92 Kapitel 7. Ett helt arbetsliv: slutsatser Individens aktiva arbetslivsplanering Arbetsbelastning och lokalt inflytande Arbetslivets legitimitet: Förståelse och sammanhang En ny lokal arbetslivssamverkan Slutord: Små steg eller stora Litteratur Uppsatser till projektet

9 Kapitel 1 Arbetslivet i helhetsperspektiv bilden av svenskt arbetsliv är motsägelsefull. Befolkningens hälsa och materiella standard är relativt sett mycket bra. Ekonomin fungerar, sysselsättningen är hög, produktiviteten god, tillväxten acceptabel. Men folk upplever en ökad oro för sin framtid. Arbetsmarknaden företer tydliga tecken på en tudelning. En stor grupp människor tycks oförmögna att få en fast fot på arbetsmarknaden, de vandrar runt mellan de olika bidragssystemen och kortvariga jobb. Omkring individer är borta från arbete på grund av långtidssjukskrivning, arbetslöshet eller förtidspension. Berörda parter tycks trots den alarmerande utvecklingen oförmögna att åstadkomma nödvändiga och effektiva förändringar. Hur skall detta fortsätta? Är svenskt arbetsliv hållbart på sikt? Den specifika anledningen att diskutera dessa frågor nu är ett uppdrag till Arbetslivsinstitutet från regeringen att inkomma med en rapport, innefattande beskrivning och analys av nya trender i arbetslivet, som bedöms vara av betydelse för eller inverka på utvecklingen av ett hållbart arbetsliv i Sverige. Någon närmare precisering än så gavs inte. Vid avgränsningen av uppdraget spelade tidsramarna en avgörande roll. Arbetslivsinstitutets pågående forskning och befintliga expertis utgjorde två naturliga utgångspunkter för uppläggningen. Institutet har en bred kunskapsbas inom arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmedicin, arbetsorganisation och andra förhållanden som rör arbetsmarknad och arbetsliv, som vi kunnat utnyttja. Några aspekter på arbetslivets hållbarhet, bl a ekonomiska delar av tillväxtproblema- 9

10 tiken, har varit svårare att belysa genom Arbetslivsinstitutets forskning. Detta har delvis kompenserats med annat forskningsmaterial. Statistiska trendbeskrivningar från arbetslivet finns det gott om. Angelägnare än att åstadkomma mer data om kända problem är att försöka se utvecklingen med större distans till det dagliga och att söka efter förklaringar och vid behov föreslå åtgärder. Det är ofrånkomligt att en framtidsinriktad diskussion inte bara kan bygga på vetenskapligt undersökta fakta. I trendspanandets natur ligger att spekulera och föra hypotetiska resonemang. Boken skall därför läsas som ett diskussionsinlägg, inte en vetenskaplig rapport. Arbetslivsinstitutet planerar att i framtiden göra trendanalyser till ett återkommande inslag i sin verksamhet. Därmed blir det också möjligt att behandla en del frågor mer fullödigt än vad som är fallet nu. En av de mest betydelsefulla, kostsamma och svårförstådda, samtidigt mest beforskade problemen i dagens svenska samhälle gäller utanförskapet i arbetslivet. Om flera av de berörda människorna kunde vara i arbete skulle inte bara deras situation vara bättre, utan också hela samhällets. Fler skulle bidra till produktion av varor och tjänster och samhällsutgifterna skulle sjunka. Det har förslagits olika tolkningar av denna trend, från att arbetslivet sliter ut de anställda i förtid, eller att det moderna samhället stressar sönder medborgarna, till att människor blivit mer självsvåldiga och orättmätigt drar fördel av välfärdssystemet för att slippa arbeta. För att bedöma tillståndet i Sverige idag och levnadsvillkoren i vår typ av samhälle, är en djupare förståelse av denna problematik nödvändig. Det innebär att vi måste beakta en rad förändringar såväl på samhälls- som individnivå. Vi bör resa frågan om arbetslivspolitiken, med lagstiftning, avtal och attityder, är funktionell idag. Eller tillhör den, den industriella epok vi nu lämnar? 10

11 Nyckelord: arbetsliv och hållbarhet Det nya arbetslivet utvecklas på gränsen mellan ett liberalt samhälles frihet och alltings överreglering (med en formulering lånad från en installationskonstnär). Den innebörd vi lägger i begreppen arbetsliv och hållbarhet är klargörande för vårt synsätt i denna skrift. Båda skall kommenteras kortfattat. Ingen annan arena i det moderna samhället är av så grundläggande betydelse för utvecklingen av välfärden som arbetslivet. Här skapas och fördelas resurser, här bryts familj mot karriär, här möter det privata offentligheten. Arbetslivet utgör också den viktigaste skattebasen. Ju mer arbete som utförs som lönearbete, desto större skatteinkomster genereras. Av varje löneökning återtar staten och kommunerna ungefär hälften. Det enskilda och det kollektiva intresset bryts i många sammanhang, arbetslivet är mål och medel för välfärden. I samhällsekonomiska analyser har arbetslivet fått en alltmer framskjuten position under de senaste tio-tjugo åren. I modern utbudsekonomisk mikroteori är arbetsmarknadens flexibilitet och samhällets och individens investeringar i utbildning och kompetens centrala frågor. Arbets- och anställningsvillkoren är grundläggande institutionella förhållanden som påverkar arbetskraftens produktivitet och ekonomins anpassning till olika förändringar, dvs av grundläggande betydelse för ekonomisk tillväxt. Den institutionella teorin som säger att ekonomiskt beteende är socialt inbäddat, har blivit alltmer accepterad och innebär nu att arbetslivsforskningen i ökad utsträckning efterfrågas i ett fruktbart tvärvetenskapligt samarbete. Den sociologiska kritiken mot nationalekonomiska teorier för att definiera bort (externalisera) viktiga frågor om sociala beteenden, är inte längre lika relevant. Det andra nyckelbegreppet i uppdraget aktualiserar spänningen mellan det hållbara och det föränderliga. En av de klassiska auktoriteterna på ekonomisk utveckling, J Schumpeter, myntade termen kreativ förstörelse för den process varigenom ekonomin utvecklas, 11

12 det gamla sopas bort och det nya får rum att växa. Grunden för organiskt liv är föränderlighet; det samma gäller arbetslivet. Uttrycket sustainable development (hållbar utveckling) vann spridning genom en rapport från fn:s miljökommission 1988 under ledning av Gro Harlem Brundtland. Sedermera har sustainability blivit så väletablerat att det nästan tappat sin specifika innebörd. Begreppets kärna är kritiken mot det ytliga utvecklingsperspektiv som ser tillväxt, teknik och åtföljande förändringar i t ex konsumtionsvanor i ljuset av en problemfri framstegsoptimism. Sättet att utan väsentliga förbehåll acceptera den ekonomiska logik som säger att materiellt välstånd ger högre välfärd och bättre psykiskt välbefinnande, riskerar att leda till ett ohållbart välstånd. Eftersom företaget fungerar i samhället måste man beakta faktorer som ligger utanför definitionen av de ekonomiska systemet, t ex möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov. Vi måste vara öppna för möjligheten att de stora hoten mot arbetslivets uthållighet kan vara baksidan av sådant som vi strävar efter och uppskattar i dag. Det finns inget säkert samband mellan de goda ambitionerna vid en viss tidpunkt och det hållbara på längre sikt. Genom att inte göra definitiva avgränsningar mellan olika delsystem (exempelvis, arbetet-familjen-fritidsmiljön), ser man lättare hur de genom olika effekter påverkar varandra i positiv såväl som negativ mening. Man får en realistisk bild av hur beroende av varandra delarna är och att de understödjer varandra. I arbetslivets kretslopp finns inte bara ekonomi och teknik utan också relationer, känslor och upplevelser. Arbetslivet ett nytt aktörsperspektiv Ambitionen har således varit, trots begränsningar vad gäller tid och resurser, att anlägga ett brett perspektiv på arbetslivet. Man kan konstatera en förskjutning i arbetslivsbegreppets användning, från att ha varit en diffus synonym till arbete och arbetsmarknadsfrågor i 12

13 största allmänhet, till att bli ett alternativt politiskt perspektiv, där arbete, privatliv med familj och vänner och samhällsliv med lagar, bidrag och skatter, tangerar och påverkar varandra. Om man så vill kan man säga att arbetslivsperspektivet är mindre patriarkalt än vad mer traditionella ansatser är de tenderade att göra hem, hushåll och familj osynliga, som tillhörande kvinnornas värld. Tillsättningen för första gången av en arbetslivsminister i Näringsdepartementet, i stället för en arbetsmarknadsminister, kan tolkas som en markering av sambandet mellan frågor som rör ekonomi och näringsliv, respektive sociala förhållanden i vid mening. Sverige var tidigt ute när det gällde insikten om vikten av kvinnors frigörelse och arbetslivets centrala roll i sammanhanget. Ur den förståelsen växte många av välfärdssamhällets viktigaste institutioner fram. Strukturen ovanför företagsnivån har nu blivit en ny organisationsnivå, där näringsliv, stat och det civila samhället agerar för att främja olika intressen. Arbetslivet är en arena för mångas påverkan, där myndighetsrollen ofta har kommit i konflikt med ambitionen att olika parter och aktörer själva skall hitta nya vägar till samarbete och sätt att nå sina mål. Arbetslivsperspektivet är ett öppet perspektiv. Det betyder att man, för att förstå vad som händer och varför, bör beakta orsaksförhållanden som ligger utanför arbetslivet självt, t ex i makroekonomiska faktorer, i sociala processer eller mer personliga förhållanden. Till skillnad från ett typiskt ekonomiskt perspektiv där människan ses som maximerare av sin materiella nytta, är det rimligt att i arbetslivssammanhang beakta människan som social och biologisk varelse. Hon har en enastående kapacitet, intellektuellt, emotionellt och fysiologiskt, men hon är trots allt begränsad. Många hävdar idag att man i arbetslivet allt oftare tangerar och ibland överskrider gränserna för hennes anpassningsförmåga. Sverige kan berömma sig för att ha ett brett arbetslivspolitiskt perspektiv, till skillnad från t ex många andra länder i oecd kretsen där 13

14 arbetslivet länge var organiserat efter en manlig försörjarnorm, väl avskiljt från vardagliga familjeproblem. Likväl är det viktigt att ständigt ha uppmärksamhet på att människan och strukturerna förändras. Sedan 1970-talet, det svenska arbetsrättsdecenniet, har andelen av arbetskraften med enbart grundutbildning sjunkit från 52 till 16 procent, andelen kvinnor i arbete har ökat med en tredjedel. Arbetslösheten har idag en mer strukturell karaktär och gruppen outsiders är mer än fördubblad. Har politiker, arbetsgivare och fackföreningar dragit de fulla konsekvenserna av de stora skillnaderna som finns mellan då och nu? Arbetslivet, inte enbart arbetsmarknaden, uppmärksammas allt mer av internationella organisationer som ilo, oecd och eu. De gör regelbundet analyser i förhållande till olika målkriterier för den ekonomiska politiken, tillväxt, arbetslöshet, prisstabilitet m m. Ansatsen har breddats allt mer när insikten ökat om hur djupt förankrat arbetslivet är i olika kulturella och sociala förhållanden. Jämförande undersökningar studerar ett stort antal parametrar för att fördjupa kunskapen om olika länders system. Någon enighet om vilken arbetslivsregim som är mest framgångsrik råder inte och många forskare delar uppfattningen att någon idealisk modell för alla länder inte existerar, utan det gäller att finna ett antal balanspunkter som utgår från respektive lands förutsättningar kulturellt, geografiskt osv. Det finns i allmänhet flera ekonomiskt likvärdiga alternativ, men också krav på att det råder en grundläggande överensstämmelse mellan olika delar i systemet. Referensram: I centrum för starka kraftfält Här görs kortfattat ett antal nedslag som förtydligar vårt sätt att närma oss arbetslivet: 1. Arbetslivet är en ordning för att organisera samhällets och enskilda förhållanden i relation till produktionen. Denna ordning är summan av ett antal olika formella och informella system och processer 14

15 som sinsemellan är vagt koordinerade, men som påverkar varandra. Det kunde vara motiverat att avstå från ambitionen att se arbetslivet som en helhet, om det inte var för att de beroende variablerna ( resultatet ) är påverkade av helheten snarare än ett enskilt delsystem. I denna mening är en parallell till ett ekologiskt system adekvat. 2. Arbetslivet består av de system och processer som är väsentliga för att avväga samhällets, företagets och individens välfärd i en balanserad och långsiktigt hållbar helhet. Vi har intressen inom tre välfärdssystem; det enskilda välfärdssystemet (individen i sin miljö, med relationer, ansvarsförhållanden och personliga intressen), det ekonomiska välfärdssystemet (med företag, marknader och teknologi) samt, det politiska välfärdssystemet (med institutioner för att stimulera tillväxt och skapa trygghet genom sociala försäkringar). En viktig poäng med modellen är att vi som människor har intressen inom vart och ett av dessa, välfärden kan inte ensidigt optimeras inom något av dem. I stället för den gängse bilden av konflikter mellan individer som har olika intresseståndpunkter som beror på deras position i produktionssystemet, lyfter den här beskrivningen fram skiljelinjer eller avvägningar som finns inom varje människa. Vilket inte utesluter att det också finns viktiga partsbetingade intressekonflikter. 3. Välfärd är individens möjligheter att aktivt styra sitt (arbets-) liv. Definitionen syftar till att lyfta fram en aspekt som är otydlig i svensk välfärdsforsknings gängse formulering som är: Individens förfogande över resurser varigenom hon medvetet kan styra sitt liv (jfr sou 2001:79). Människor upplever en betydande styrning av sina liv genom olika institutioner och regelverk, inte minst i arbetslivet, som inte främst beror på brist på resurser utan på styrning från olika myndigheter, 15

16 arbetsgivare, avtal osv. Det är angeläget i dagens samhälle med dess många regleringar att undersöka om de är rimliga och hur de påverkar kärnan i välfärden, aktörsrollen. (I denna bok kommer det bara att kunna ske i mycket begränsad omfattning.) 4. En aktörsteori förutsätter en föreställning om individen som subjekt. Forskningen har med tiden klätt på den teoretiska abstraktionen homo economicus fler mänskliga attribut som allt mer liknar homo sapiens. Den självupptagna, beräknande, maximerande rational economic man är en igenkännbar manlig stereotyp, enligt en skribent i Financial Times ( ): Många studenter, inte minst kvinnliga, finner denna mänskliga karikatyr frånstötande och oinspirerande, förutom att de inte känner igen sig själva. Den mer nyanserade bilden av människan bör ha en tydligare humanistisk grund. Människan är, styrd av känslor, kultur, erfarenheter och förnuft, mångsidig men ändå begränsat biologiskt och socialt anpassbar, en socialt formad rationalitet som är sammanhangsberoende, en social varelse, som agerar i eller i förhållande till sin grupp. En av de väsentliga delarna av den ekonomiska teorin är att den konsekvent håller fast vid att människor väljer, handlar med avsikt och planerar sin framtid, må vara med större eller mindre skicklighet. Många samhällsvetare och politiker utgår från en syn där människan väsentligen är styrd av olika strukturer, ett reaktions- snarare än ett aktörsperspektiv. Det är lätt att man hamnar i en position där människors egen förmåga underskattas. Dessutom kan strukturerna t ex olika myndigheters ingripande fungera passiviserande och problembekräftande, så att man känner sig som offer snarare än som någon som själv har en viktig del av lösningen i sin hand. Rollen arbetslös formas i hög grad av arbetsmarknadspolitiken. 16

17 Arbetslivsplanering används här för att benämna ett långsiktigt tänkande från individens egen sida vad gäller t ex utbildning och fortsatt lärande, utveckling av nätverk och resurser för att vid behov kunna klara en eftersträvad omställning i övrigt. Samhället behöver, enligt den analys som vi gör här, vara uppmärksamt på om man skapar roller och handlingsmönster som är proaktiva och resursskapande eller reaktiva och passiviserande. 5. Människors föreställningar har grundläggande betydelse. Det människan uppfattar som verkligt blir verkligt till sina konsekvenser. Föreställningar formas och tolkas inom ramar som tillhandahålls av närstående och signifikanta andra, men också av ledare i samhället, politiker, media, företagschefer, kulturpersoner, skola osv. Att rationaliteten är socialt formad innebär att vad som uppfattas som logiskt och rationellt av en människa, kan se mycket olika ut. Människan är motiverad av känslor, men hon planerar och agerar strategiskt utifrån hur hon uppfattar sina intressen på kort och lång sikt. Viktiga begrepp, t ex sjukdom, uppfattas ofta som mer entydiga än de är. Gränsvärden är sällan intressefria eftersom de kan påverka fördelning av resurser. På liknande sätt finns mängder av subjektiva bedömningar i vad som uppfattas som en objektiv verklighet. 6. Arbetslivet liksom den enskidla arbetsplatsen är inte resultatet av en samordnad beslutsprocess utan av många aktörers olika val och handlingar. Som teoretiskt begrepp har det anknytning till en kollektiv nyttighet, eller med en i ekonomisk teori vanlig metafor, en allmänning. (En sådan t ex en gemensam betesmark hotas alltid av överutnyttjande och för lite underhåll. Den som ökar sin djurflock blir rikare samtidigt som allas djur får lite mindre att beta. Vinsterna är koncentrerade, kostnaderna utspridda, om man inte lyckas åstadkomma en vettig reglering. På liknande sätt men omvänt när stängslet skall lagas. Den som gör jobbet får dra hela lasset för något alla har nytta av risken är stor att inget görs om man inte får till stånd ett ordnat samarbete, se Ostrom 2000.) 17

18 Ett antal fenomen som förknippas med detta perspektiv är aktuella när man betraktar arbetslivet, både problemet med underinvestering och free riders (snyltning). Lokala arbetsmarknadsfrågor får sällan den uppmärksamhet och de resurser som är optimala för att olika aktörer räknar med att någon annan gör jobbet. Olika aktörer dumpar problem och kostnader på varandra; intresset för att göra mer riskfyllda ansträngningar skulle öka om den som gjorde det fick en större del i den samhälleliga besparingen. Projektets organisation Tiden under ett halvår hade en styrande roll vid valet av uppläggning och arbetsformer för trendstudien. Inom Arbetslivsinstitutet etablerades en arbetsgrupp med företrädare för institutets olika enheter och dessa ombads att utifrån en kortfattad uttolkning av uppdraget inbjuda forskare med relevant erfarenhet att bidra med underlag till en för en översiktlig och bred trendanalys. Utgångspunkten var att utnyttja befintlig forskning vid institutet, som med ca 100 disputerade forskare från många discipliner har stor mångvetenskaplig bredd; från medicin, fysiologi och psykologi till företagsekonomi, pedagogik och sociologi. Som ansvarig för uppdraget har jag haft hjälp av en grupp som företrätt Arbetslivsinstitutets organisatoriska enheter. Resultatet av processen blev de bidrag som samlats i antologin Ute och inne i svenskt arbetsliv. Forskare analyserar och spekulerar om trender i framtidens arbete, Casten von Otter (red). Bilden är inte heltäckande vare sig man utgår från frågeställningen eller ser till all den kompetens som finns vid institutet. Men det är ett utsnitt som ger en ovanligt bred bild av arbetslivet, med utgångspunkt i olika viktiga frågeställningar. Gemensamt för båda publikationerna är avsikten att formulera analytiska perspektiv, slutsatser eller hypoteser som rör orsaker och åtgärder, snarare än fördjupade beskrivningar av problem. Syftet med denna bok är att lyfta fram vissa aktuella trender och 18

19 problem i arbetslivet och diskutera en referensram för att förstå dem med antologins uppsatser som startpunkt. Begreppet trend används här som i det vardagliga språket, som en indikation på en förändring över tid, med möjlig bäring på nutid eller framtid. En förändring är inte en trend, men en serie små förändringar över tid kan bilda en stark trend, som ett mönster som brer ut sig och omfattar fler och fler. Nya trender och effekter Forskarna har inom sina respektive områden undersökt vilka trender som är betydelsefulla och hur dessa påverkar arbetslivet. Här skall bara i kort sammanfattning några slutsatser av särskilt intresse för denna skrift redovisas. I texten hänvisas till antologin enligt uppräkning i anslutning till litteraturlistan. Ett nytt skede Omfattningen och betydelsen av de samlade förändringarna i arbetslivet och ekonomin under 1990-talet tenderar att underskattas, särskilt nu efter att den sk it-hypen stannat av. De avregleringar som gjordes för att öka konkurrens och omvandlingstrycket i svensk ekonomi har varit framgångsrika med avseende på sina primära mål. Störst har skillnaderna varit när det gäller den tidigare starkt konkurrensskyddade offentliga sektorn. Arbetsgivarna har fått helt nya möjligheter att spela ut olika alternativ mot varandra för att pressa kostnaderna. Det har blivit nödvändigt för löntagarsidan att beakta att jobben blivit mer lättrörliga. Den nya informationstekniken möjliggör snabb kostnadsuppföljning och dito jämförelser. En rad sådana faktorer har ökat produktivitetspressen och rationaliseringstrycket. I första hand eftersträvar nog de flesta företagsledare och andra chefer att uppnå produktivitetsökningen genom utveckling av bättre teknologier och system, men i andra hand står många inför valet att avveckla verksamheten eller öka kraven på personalens 19

20 arbetsinsats. Inom offentlig verksamhet, som i allmänhet är en personalintensiv tjänsteverksamhet, är det ännu svårare att uppnå rationaliseringseffekter inom givna ramar. Därför hänvisas man istället ofta till att sänka personaltätheten och göra interna omorganisationer som inte i egentlig mening ökar effektiviteten utan bara belastningen på kvarvarande personal. Vi befinner oss i inledningsfasen till en ny industriell epok. Det handlar om en teknologisk och ekonomisk revolution som radikalt ändrat arbetsinnehållet och arbetsorganisationen för många, samtidigt som det omgivande samhällets institutioner är kvar i gamla hjulspår. Obalansen skapar oro och konflikter. Trygghet och tillförsikt är strategiska faktorer för att skapa den form av dynamisk kreativitet som är en förutsättning för att tillfullo utnyttja nya tekniska och ekonomiska förutsättningar för tillväxt och välfärd. Det rör sig om en eftersläpning i de institutionella systemen som politikerna och organisationerna ännu inte har grepp över. I denna mening rör det sig om en betydligt allvarligare och mer omfattande kris än vad som oftast framkommer i debatten. Nya arbetsmiljöproblem Arbetslivet har inte utvecklats till det bättre i den utsträckning många tror. Även om nya arbetsmiljöproblem (stress och utbrändhet m m) dominerar i debatten idag, så kvarstår problem med kemiska och fysikaliska faktorer som utvecklas mot mer komplexa exponeringsmönster (u 7). Bilden av nya problem är välbestyrkt i tillgänglig statistik. I en rad avseenden har miljön förbättrats men de nya typerna av belastningar som handlar om ökad stress och oro, är svårare att identifiera och förklara. Data är entydiga när det gäller att den psykosociala miljön för många har försämrats. Det går också att identifiera konkreta orsaker till detta. Att säga så innebär inte ett ställningstagande till om sjukskrivningsnivån är berättigad eller vilka motåtgärder som bör bli aktuella. Det påverkar givetvis inte 20

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6 PERSONALPOLITISKT PROGRAM 1/6 SAMVERKAN 2 ARBETSPLATSTRÄFFAR 2 LEDARSKAP 2 2 PERSONALUTVECKLING 2 INTRODUKTION 3 PERSONALUTBILDNING 3 PERSONALRÖRLIGHET 4 PERSONALFÖRSÖRJNING 4 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Akademikerbarometer 2-2005

Akademikerbarometer 2-2005 Akademikerbarometer 2-2005 Utbildning & tillväxt Jonas Bengtsson JULI 2005 Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om tillväxt 3. Utbildning och tillväxt

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer