Landstingsfullmäktiges protokoll

Transkript

1 Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den juni Inga Gustafsson, sekreterare Justerat den 23 juni 2008 Leif Hjalmarsson, ordförande Brita Ström, justerare Bo Hultin, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 23 juni Överklagandetiden utgår den 14 juli Inga Gustafsson

2 Inledning...3 Sammanträdet öppnas...3 Anmälan om inkallade ersättare...3 Upprop...3 Val av två protokolljusterare...5 Stipendium för bästa förbättrings-/utvecklingsarbete i vården Anmälan av interpellationer...5 Delårsrapport januari april Landstingsplan Årsredovisning och revisionsberättelse 2007 för samordningsförbundet Activus Årsredovisning och revisionsberättelse 2007 för samordningsförbundet Pyramis Årsredovisning och revisionsberättelse 2007 för samordningsförbundet Concensus Ansvarsfrihet för år 2007 för Norrlandstingens regionförbund Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport Motion nr 2/08 om att förbättra arbetsmiljön för de vårdcentraler i länet som saknar carport Motion nr 3/08 om byte till lågenergilampor i landstingets lokaler senast december Motion nr 4/08 om återinförande av A-resesystemet Motion nr 5/08 om fritt vårdval i Norrbotten Motion nr 6/08 om framtagande av upphandlingspolicy Motion nr 9/08 om barnbilaga till Årsredovisningen Återremitterat ärende: Motion nr 1/08 om digitalt möbelförråd Tandvårdstaa den 1 juli Bildande av Norrbotniabanan AB Förskott till fortsatt planering av Norrbotniabanan Trafikbeställning av tågtrafik inom ramen för Norrtågsförsöket Avsägelser av uppdrag Val Interpellationssvar Sammanträdet avslutas Bilaga

3 59 Inledning Bengt Niska hälsar fullmäktige välkommen till Pajala och berättar om utvecklingen inom Pajala kommun. Personal från Rönngården, äldreboende i Tärendö, berättar om sin verksamhet. 60 Sammanträdet öppnas Leif Hjalmarsson öppnar sammanträdet som hålls i Pajala Folkets Hus. 61 Anmälan om inkallade ersättare Hinder för inställelse har anmälts av: Britt Westerlund (s) Hans Rolfs (s) Gunder Hietala (s) David Nordström (s) Raija Karlander (m) Miguelle Vikström (m) Bernt Wallström (v) Dan Ankarholm (ns) Carola Lidén (c) Anders Mansten (fp) Robert Andersson (kd) Som ersättare har inkallats: Ann-Marie Nordström (s) Kerstin Hellgren-Tobiasson (s) Kurt-Åke Andersson (s) Gunnar Gabrielsson (s) Anita Sköld (m) Ulla Granat-Björnström (m) Gunnel Sandlund (v) Erika Sjöö (ns) Ingrid Larsson (c) Katarina Morin (fp) Ingen ersättare tillgänglig Kent Ögren Ann-Marie Nordström, ersättare Leif Bogren Bertil Lundholm Thor Viklund Kristina Sjögren 62 Upprop Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (s) Kurt-Åke Andersson, ersättare Ellinor Karlsson Ulf Kero Birgitta Gidblom Kenneth Nilsson Siv Vågman 3

4 Lars Holmqvist Ann Kristin Nilsson Anita Gustavsson Jörgen Lövgren Bengt Ek Lennart Thörnlund Agneta Burman Brita Ström Eivy Blomdahl Anders Öberg Kerstin Hellgren Tobiasson, ersättare Gunnar Gabrielsson, ersättare Pernilla Lundqvist Ingela Uvberg Nordell Agneta Lipkin Elisabeth Lindberg Lennart Holm Leif Hjalmarsson Marléne Haara Vänsterpartiet (v) Monica Carlsson Elisabeth Lantto Gunnel Sandlund, ersättare Ingmari Åberg Bo Englund Glenn Berggård Miljöpartiet de gröna (mp) Agneta Granström Erik Söderlund Norrbottens Sjukvårdsparti (ns) Kenneth Backgård Ann-Christin Åström Göran Hedberg Björn Lundquist Lennart Ojanlatva Johnny Åström Anders Sundström Martin Ericsson Anders Bohm Bo Ek Erika Sjöö, ersättare Margareta Henricsson Ulf Zakariasson Moderata Samlingspartiet (m) Hans Swedell Rolf Wessel Bo Hultin Anna-Karin Johansson Gunilla Wallstén Staffan Eriksson Anita Sköld, ersättare Ulla Granat-Björnström Centerpartiet (c) Erik Berg Ingrid Larsson, ersättare Christina Hjelm Wilhelm Haara Folkpartiet liberalerna (fp) Jens Sundström Erik Lundström Anne Kotavuopio-Jatko Katarina Morin, ersättare Kristdemokraterna (kd) Birgit Stöckel Anna-Stina Kero 4

5 63 Val av två protokolljusterare Brita Ström (s) och Bo Hultin (m) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum den 23 juni i Landstingshuset, Luleå. 64 Stipendium för bästa förbättrings- /utvecklingsarbete i vården 2008 Landstingsdirektör Elisabeth Holmgren beskriver bakgrund till, föredrar motivering samt utdelar stipendiet på kronor till reumatologen vid Sunderby sjukhus. Mottagare var Lisbet Söderlund och Bozena Möller. 65 Anmälan av interpellationer Följande interpellationer har lämnats in: Nr 4/08 om införandet av avvikelsehanteringssystem inom Malmfältens psykiatri (Rolf Wessel, m). Nr 6/08 om rutiner i samband med sjuhusbesök (Erik Berg, c). Nr 7/08 om utebliven redovisning till landstingsstyrelsen (Björn Lundquist, ns). Beslut Interpellationerna får ställas. Ordföranden meddelar att svar kommer att lämnas senare under mötet. 66 Delårsrapport januari april 2008 Dnr 3-08 Ärendebeskrivning Under 2008 görs månadsrapporter för februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober och november med resultat för aktuell period, 5

6 med kommentarer kring de områden som avviker från plan, eller där det finns problem mm. Per april och augusti görs även en årsprognos. Per april och augusti görs en delårsrapport som innehåller periodens resultat samt årsprognos, med samma struktur som årsredovisningen med uppföljning av målen i Landstingsplanen. Mål Många av målen i landstingsplanen är främst uppföljningsbara på helår. Därför redovisas en del uppföljningar från 2007 samt aktiviteter som genomförts under de fyra första månaderna. Mål under God vård, där uppföljning görs regelbundet under året sammanfattas nedan: Mått Mål Nuläge Patienters upplevelse av bemötande 90 procent i Landstingsplan procent av kvinnorna och 96 procent av männen gav högsta eller näst högsta betyg hösten Andel som fått kontakt med vårdcentral på telefon samma dag Andel som fått läkarbesök i primärvård inom sju dagar Andel som väntat på besök inom specialiserad vård längre än 90 dagar Andel som väntat på behandling inom specialiserad vård längre än 90 dagar 2007/våren procent 90 procent i mars procent 90,2 procent mars procent 32 procent 30 april procent 15 procent 30 april 2008 Tillgängligheten jämfört med riksgenomsnittet är god, specificering framgår under avsnittet tillgänglighet i delårsrapporten. Ekonomiskt delårsresultat Periodens resultat är ett underskott på 108 mkr före finansiella poster, vilket är 69 mkr sämre än samma period föregående år. Resultatet efter finansnetto är negativt med 80 mkr, vilket är 82 mkr sämre än förra året. Den kraftiga resultatförsämringen är en följd av att landstingets nettokostnad har ökat med 6,3 procent för perioden medan skatter, statsbidrag och utjämning bara ökat med 3 procent. Ökningstakten ligger på ungefär samma nivå för personalkostnader, övriga kostnader och avskrivningar. Ekonomisk årsprognos Landstingets årsprognos visar ett underskott på 197 mkr, vilket är 212 mkr sämre än Prognosen före finansiella poster visar ett minus på 251 mkr, vilket är 199 mkr sämre än föregående år. I prognosen görs bedömningen att landstingets nettokostnad kommer att öka med 5 procent under året medan skatter, statsbidrag och utjämning, enligt senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting, endast kommer att öka med 1,7 procent. Divisionernas och de gemensamma verksamheternas prognoser pekar på ett underskott på 208 mkr, vilket är en försämring med 27 mkr jämfört med bokslut

7 Det stora underskottet beror på flera faktorer, främst fortsatt hög kostnadsutveckling och att divisionerna inte har uppnått tidigare beslutade besparingar, detta i kombination med att övriga kostnader fortsätter att öka. Styrelsens förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut: Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Fullmäktige kan konstatera att trots det omfattande förändringsarbete som pågår är behovet av kostnadsreduktioner betydande Yrkande och propositionsordning Yrkande Kent Ögren (s) och Kenneth Backgård (ns): Beslutsförslaget bifalls. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det antas Enligt beslutsförslaget. Beslut 67 Landstingsplan Dnr 4-08 Ärendebeskrivning Förslag till Landstingsplan har utarbetats. Styrelsens förslag till beslut Planförslaget fastställs. Debatt Debatt förs, varvid följande yttrar sig: Kent Ögren (s), Kenneth Backgård (ns), Hans Swedell (m), Monica Carlsson (v), Erik Berg (c), Jens Sundström (fp), Birgit Stöckel (kd), Agneta Granström (mp), Jörgen Lövgren (s), Bo Hultin (m), Anders Öberg (s), Eivy Blomdahl-Hellström (s), Ingmari Åberg (v), Marlene Haara (s), Erik Lundström (fp), Erik Söderlund (mp). Anteckning Under debatten är sammanträdet avbrutet för lunch mellan kl och kaffepaus kl

8 Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (s), Monica Carlsson (v), Agneta Granström (mp), Ingmari Åberg (v), Anders Öberg (s), Erik Söderlund (mp): Styrelsens förslag bifalls. Kenneth Backgård (ns): Yrkande 2 Sjukvårdspartiets förslag till landstingsplan bifalls. Yrkande 3 Hans Swedell (m), Erik Berg (c), Jens Sundström (fp), Bo Hultin (m): Moderaternas, centerpartiets och folkpartiets förslag till landstingsplan bifalls. Birgit Stöckel (kd): Yrkande 4 Kristdemokraternas förslag till landstingsplan bifalls. Birgit Stöckel (kd): Yrkande 5 Styrelsens förslag till landstingsplan bifalls med ändringen att utdebiteringen för 2009 höjs med 70 öre till 10,12 kr/skattekrona. Birgit Stöckel (kd): Yrkande 6 Styrelsens förslag till landstingsplan bifalls med ändringen att ramarna för landstingets verksamheter justeras i enlighet med kristdemokraternas förslag till satsningar. Jörgen Lövgren (s): Yrkande 7 Styrelsens förslag till landstingsplan bifalls med tillägget att den utlovade specialiseringen inrättas på Kiruna sjukhus senast 31 december Marlene Haara (s): Yrkande 8 Styrelsens förslag till landstingsplan bifalls med tillägget att landstinget i Norrbotten omedelbart avbryter avvecklingen av observationsplatserna i Haparanda och att verksamheten kvarstår i oförändrad form. Kent Ögren (s): Yrkande 9 Jörgen Lövgrens och Marlene Haaras yrkanden avslås. 8

9 Anteckning Birgit Stöckel (kd) återtar yrkande 4. Propositionsordning Följande propositionsordning godkänns: 1 Proposition på yrkandena 1, 2 och 3. 2 Proposition på yrkandena vart och ett av yrkandena 5-8. Propositioner 1 Ordföranden ställer proposition enligt punkt 1 och finner att yrkande 1 vinner majoritet. Propositioner 2 Ordföranden ställer proposition på yrkande 5 och finner att det avslås. Votering begärs. Ordföranden meddelar att ja-röst gäller för att yrkande 5 avslås och nej-röst till att yrkande 5 bifalls. Omröstningsresultat Med 56 ja-röster, 2 nej-röster och 12 som avstår avslås yrkande 5. Ledamöterna röstar enligt följande: Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Kent Ögren Ann-Marie Nordström Leif Bogren Bertil Lundholm Thor Viklund Kristina Sjögren Lars Holmqvist Anita Gustavsson Bengt Ek Agneta Burman Eivy Blomdahl Kerstin Hellgren Tobiasson Pernilla Lundqvist Agneta Lipkin Lennart Holm Marléne Haara Kurt-Åke Andersson Ellinor Karlsson Ulf Kero Birgitta Gidblom Kenneth Nilsson Siv Vågman Ann Kristin Nilsson Jörgen Lövgren Lennart Thörnlund Brita Ström Anders Öberg Gunnar Gabrielsson Ingela Uvberg Nordell 9

10 Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Elisabeth Lindberg Leif Hjalmarsson Monica Carlsson Gunnel Sandlund Bo Englund Elisabeth Lantto Ingmari Åberg Glenn Berggård Agneta Granström Erik Söderlund Kenneth Backgård Göran Hedberg Lennart Ojanlatva Anders Sundström Anders Bohm Erika Sjöö Ulf Zakariasson Ann-Christine Åström Björn Lundquist Johnny Åström Martin Ericsson Bo Ek Margareta Henricsson Hans Swedell Bo Hultin Gunilla Wallsten Anita Sköld Rolf Wessel Anna-Karin Johansson Staffan Ericsson Ulla Granat-Björnström Erik Berg Wilhelm Haara Christina Hjelm Ingrid Larsson Jens Sundström Anne Kotavuipio Jatko Katarina Morin Erik Lundström Birgit Stöckel Anna-Stina Kero Propositioner 3 Ordföranden ställer proposition på yrkande 6 och finner att det avslås. Propositioner 4 Ordföranden ställer proposition på yrkande 7 och finner att det avslås. Votering begärs. Ordföranden meddelar att ja-röst gäller för att yrkande 7 avslås och nej-röst till att yrkande 7 bifalls. 10

11 Omröstningsresultat Med 36 ja-röster, 32 nej-röster och 2 som avstår avslås yrkande 7. Ledamöterna röstar enligt följande: Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Kent Ögren Ann-Marie Nordström Leif Bogren Bertil Lundholm Thor Viklund Kristina Sjögren Lars Holmqvist Anita Gustavsson Bengt Ek Agneta Burman Eivy Blomdahl Kerstin Hellgren Tobiasson Pernilla Lundqvist Agneta Lipkin Lennart Holm Marléne Haara Kurt-Åke Andersson Ellinor Karlsson Ulf Kero Birgitta Gidblom Kenneth Nilsson Siv Vågman Ann Kristin Nilsson Jörgen Lövgren Lennart Thörnlund Brita Ström Anders Öberg Gunnar Gabrielsson Ingela Uvberg Nordell Elisabeth Lindberg Leif Hjalmarsson Monica Carlsson Gunnel Sandlund Bo Englund Elisabeth Lantto Ingmari Åberg Glenn Berggård Agneta Granström Erik Söderlund Kenneth Backgård Göran Hedberg Lennart Ojanlatva Anders Sundström Anders Bohm Erika Sjöö Ulf Zakariasson Ann-Christine Åström Björn Lundquist Johnny Åström 11

12 Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Martin Ericsson Bo Ek Margareta Henricsson Hans Swedell Bo Hultin Gunilla Wallsten Anita Sköld Rolf Wessel Anna-Karin Johansson Staffan Ericsson Ulla Granat-Björnström Erik Berg Wilhelm Haara Christina Hjelm Ingrid Larsson Jens Sundström Anne Kotavuipio Jatko Katarina Morin Erik Lundström Birgit Stöckel Anna-Stina Kero Propositioner 5 Ordföranden ställer proposition på yrkande 8 och finner att det avslås. Votering begärs. Ordföranden meddelar att ja-röst gäller för att yrkande 8 avslås och nej-röst till att yrkande 8 bifalls. Omröstningsresultat Med 36 ja-röster och 34 nej-röster avslås yrkande 8. Ledamöterna röstar enligt följande: Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Kent Ögren Ann-Marie Nordström Leif Bogren Bertil Lundholm Thor Viklund Kristina Sjögren Lars Holmqvist Anita Gustavsson Bengt Ek Agneta Burman Eivy Blomdahl Kerstin Hellgren Tobiasson Pernilla Lundqvist Agneta Lipkin Lennart Holm Marléne Haara Kurt-Åke Andersson Ellinor Karlsson Ulf Kero 12

13 Ledamot Ja Nej Avstår Frånv Birgitta Gidblom Kenneth Nilsson Siv Vågman Ann Kristin Nilsson Jörgen Lövgren Lennart Thörnlund Brita Ström Anders Öberg Gunnar Gabrielsson Ingela Uvberg Nordell Elisabeth Lindberg Leif Hjalmarsson Monica Carlsson Gunnel Sandlund Bo Englund Elisabeth Lantto Ingmari Åberg Glenn Berggård Agneta Granström Erik Söderlund Kenneth Backgård Göran Hedberg Lennart Ojanlatva Anders Sundström Anders Bohm Erika Sjöö Ulf Zakariasson Ann-Christine Åström Björn Lundquist Johnny Åström Martin Ericsson Bo Ek Margareta Henricsson Hans Swedell Bo Hultin Gunilla Wallsten Anita Sköld Rolf Wessel Anna-Karin Johansson Staffan Ericsson Ulla Granat-Björnström Erik Berg Wilhelm Haara Christina Hjelm Ingrid Larsson Jens Sundström Anne Kotavuipio Jatko Katarina Morin Erik Lundström Birgit Stöckel Anna-Stina Kero

14 Beslut Styrelsens förslag till Landstingsplan fastställs. Reservationer Reservation 1 Av ledamöterna i (ns)-gruppen till förmån för yrkande 2. Reservation 2 Av ledamöterna i (m)- (c)- (fp)-grupperna till förmån för yrkande 3. Reservation 3 Av ledamöterna i (kd)-gruppen till förmån för yrkande 5. Reservation 4 Av ledamöterna i (ns)- (m)- (c)- (fp)-grupperna samt Jörgen Lövgren (s) till förmån för yrkande 7. Reservation 5 Av ledamöterna i (ns)- (m)- (c)- (fp)-grupperna samt Marlene Haara (s) till förmån för yrkande Årsredovisning och revisionsberättelse 2007 för samordningsförbundet Activus Dnr Ärendebeskrivning Norrbottens läns landsting tillsammans med Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden i Norrbotten och Piteå kommun bildade under år 2006 samordningsförbundet Activus. Förbundets syfte är att genom parternas gemensamma insatser underlätta rehabiliteringssamverkan och uppnå en effektiv resursanvändning. Årsredovisning samt revisionsberättelse för verksamheten år 2007 föreligger. Styrelsens förslag till beslut 1 Årsredovisningen godkänns. 2 Revisionsberättelsen läggs till handlingarna. Enligt beslutsförslaget. Monica Carlsson (v) anmäler jäv. Beslut Jäv 14

15 69 Årsredovisning och revisionsberättelse 2007 för samordningsförbundet Pyramis Dnr Ärendebeskrivning Norrbottens läns landsting tillsammans med Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden i Norrbotten och Luleå kommun bildade under år 2006 samordningsförbundet Pyramis. Förbundets syfte är att genom parternas gemensamma insatser underlätta rehabiliteringssamverkan och uppnå en effektiv resursanvändning. Årsredovisning samt revisionsberättelse för verksamheten år 2007 föreligger. Styrelsens förslag till beslut 1 Årsredovisningen godkänns. 2 Revisionsberättelsen läggs till handlingarna. Enligt beslutsförslaget. Beslut Jäv Monica Carlsson (v) och Agneta Granström (mp) anmäler jäv. 70 Årsredovisning och revisionsberättelse 2007 för samordningsförbundet Concensus Dnr Ärendebeskrivning Norrbottens läns landsting tillsammans med Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden i Norrbotten och Älvsbyns kommun bildade under år 2006 samordningsförbundet Concensus. Förbundets syfte är att genom parternas gemensamma insatser underlätta rehabiliteringssamverkan och uppnå en effektiv resursanvändning. Årsredovisning samt revisionsberättelse för verksamheten år 2007 föreligger. 15

16 Styrelsens förslag till beslut 1 Årsredovisningen godkänns. 2 Revisionsberättelsen läggs till handlingarna. Enligt beslutsförslaget. Beslut Jäv Agneta Granström (mp) anmäler jäv. 71 Ansvarsfrihet för år 2007 för Norrlandstingens regionförbund Dnr Ärendebeskrivning Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2007 och har beslutat att årets underskott 39 tkr balanseras i ny räkning. Varje medlem i kommunalförbundet har nominerat var sin lekmannarevisor, de har i sitt arbete biträtts av sakkunniga från medlemslandstingens revisionsorgan. Deras översiktliga granskning av förbundets verksamhet har inte gett anledning till anmärkning. Revisorerna tillstyrker att regionförbundets årsredovisning godkänns och att ledamöterna i förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet för 2007 års verksamhet. Enligt 7 i förbundsordningen beslutar respektive medlems fullmäktige om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen. Styrelsens förslag till beslut 1 Landstingsfullmäktige beviljar för sin del förbundsdirektionen i Norrlandstingens regionförbund ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. 2 Årsredovisningen för år 2007 läggs till handlingarna. Enligt beslutsförslaget. Beslut Jäv Kent Ögren (s), Jens Sundström (fp), Monica Carlsson (v), Agneta Granström (mp) samt Martin Ericsson (ns) anmäler jäv. 16

17 72 Ajournering Sammanträdet ajourneras kl för att återupptas följande dag kl

18 Onsdag den 18 juni 2008 Närvarande Siv-Britt Harila (s) ersätter Agneta Lipkin (s). I övrigt enligt 161 och Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2007 Dnr Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och uppföljningsprocessen lämnade hälso- och sjukvårdsberedningarna sina verksamhetsrapporter för år 2007 till fullmäktige den 19 december Fullmäktiges beslut blev att överlämna rapporterna till landstingsstyrelsen för beredning. Styrelsens förslag till yttrande och beslut Inledning Hälso- och sjukvårdsberedningarna har under 2007 haft i uppdrag att arbeta med frågan om rehabilitering med utgångspunkt i det befolkningsperspektiv som utgör grunden för beredningarnas verksamhet. I sitt arbete har beredningarna haft omfattande kontakter med såväl enskilda medborgare, som med ett stort antal organisationer och föreningar. Styrelsen uttrycker sitt tack till beredningarna för det engagerade arbete de utfört. Styrelsen vill också särskilt uppmärksamma att beredningarna successivt har utvecklat och förändrat sitt arbetssätt för att nå nya målgrupper i sin ambition att bredda basen för sina iakttagelser. Hälso- och sjukvårdsberedning Öst har t e för första gången deltagit under sommarmarknaderna i Överkali och Övertorneå. I övrigt kan nämnas att beredningarna bjudit in till eller bjudit in sig till möten och även deltagit på vårdcentraler. Det har i hälso- och sjukvårdsberedningarnas dialog med medborgarna framkommit att det ofta brister i samverkan mellan olika rehabiliteringsaktörer. Beredningarna har valt att inleda sin redovisning med gemensamma iakttagelser inom dessa tre områden: Förväntningar Delaktighet Information Dessutom har de enskilda beredningarna redovisat ett antal synpunkter och slutsatser som framkommit i de många kontakter som förekommit. Beredningarna har också förtjänstfullt analyserat de synpunkter som inhämtats. 18

19 Styrelsens ambition är att behandla beredningarnas iakttagelser med hög ambitionsnivå. I beredningen av de gemensamma synpunkterna och de enskilda rapporterna strukturerar styrelsen iakttagelserna under ett antal rubriker för att på ett överskådligt sätt lämna sina synpunkter. Det innebär att styrelsen inte kommenterar varje beredningsrapport separat utan behandlar iakttagelserna samlat. Styrelsen bedömer att denna hantering av rapporterna är rimlig eftersom man kan anta att flertalet av de iakttagelser som beredningarna redovisar är av generell karaktär och därför bör bedömas i ett samlat landstingsperspektiv. Det stämmer också väl överens med inriktningen att frågor i allt högre grad ska ses och behandlas i ett länsperspektiv för att erbjuda norrbottningarna en likvärdig hälso- och sjukvård oavsett var i länet man är bosatt. Landstingsstyrelsen övergår härefter till att lämna sina synpunkter på beredningarnas iakttagelser. Förväntningar Till hälso- och sjukvårdsberedningarna har det framkommit att medborgarna förväntar sig ett bra bemötande, att få bra information och att känna sig delaktig under sin rehabilitering. Många förväntar sig också en mer individuell insats och även att den sätts in snabbare, inte behöva vänta tills tillräckligt många insjuknat för att kunna bilda en grupp. Landstingsstyrelsen delar beredningarnas synpunkter och konstaterar att även bland frågor som aktualiseras hos patientnämnden så är bemötandefrågorna fortfarande de vanligaste. Detta har medfört att bemötandefrågorna satts i fokus genom att det i Landstingsplan finns inskrivet att uppföljning av patienters upplevelse av bemötande ska göras. Det innebär att alla verksamheter med patientverksamhet ska genomföra minst en enkät per år. Resultatet redovisar patienternas syn på bemötandet vid ett vårdtillfälle eller besök på en inrättning inom landstinget ett verksamhetsår. Avsikten är att enkäterna ska användas som underlag för kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete i bemötandefrågor. I likhet med beredningarna anser styrelsen att det är viktigt att få rätt rehabilitering snabbt när man drabbas av skada eller sjukdom. Styrelsen framhåller här att all rehabilitering utgår från patientens individuella behov och målet är att rehabilitering ska sättas in så snabbt som möjligt. För att få resurserna att räcka till så många patienter som möjligt kan det ibland vara lämpligt med rehabilitering i grupp. Eftersom det inte heller handlar om akut sjukvård utan om planerade insatser kan det också ibland behövas viss planeringstid för att rehabiliteringen ska bli så bra som möjlig för patienten, dvs patienten kan få vänta innan en lämplig grupp startar. Vid t e Garnis Rehabcenter arbetas det idag på ett effektivt sätt med gruppverksamhet. Varje patient får dock en individuell behandling inom den gruppverksamhet som finns. Styrelsen vill dock framhålla att det är viktigt att inte ha felaktiga förväntningar på sin rehabilitering. För att undvika detta är informationen viktig. När det gäller information och delaktighet hänvisar styrelsen till rubrikerna nedan med samma namn. 19

20 Delaktighet Beredningarna noterar att det är viktigt att patienten och dennes nätverk är delaktiga i rehabiliteringen och att dessa bereds tillfälle att aktivt delta vid utformandet av rehabiliteringsplanen. Styrelsen delar beredningarnas uppfattning om att viktiga förutsättningar för en lyckad rehabilitering torde vara att patienten och dennes nätverk är delaktiga samt att de får tydlig och adekvat information. Styrelsen konstaterar att många anhöriga redan idag delges information samt erbjuds att delta i planering av rehabilitering, men kanske inte i tillräcklig utsträckning. I likhet med beredningarna anser därför styrelsen att det kan finnas anledning att se över hur de anhörigas delaktighet kan stärkas. Beredningarna förmedlar också synpunkter på att tillgången till rehabilitering inte är jämlik utan minskar med avståndet från sjukhusorterna samt att särbehandling sker utifrån främst ålder. I likhet med beredningarna konstaterar styrelsen att tillgången till rehabilitering i länet inte är jämlik. En patient i etrem glesbygd kan inte få tillgång till samma vårdutbud som en patient i tätort, utan att vården tillförs mycket kraftiga resurstillskott. Landstinget har dock för avsikt att under de närmaste åren se över vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska skillnaderna i länet, men att helt överbrygga dessa skillnader bedömer styrelsen inte som realistiskt. Något som enligt styrelsen inte får glömmas bort är att kommunerna ansvarar för rehabiliteringen i alla särskilda boenden. Som styrelsen tidigare nämnt är ett av inriktningsmålen i landstingsplanen att erbjuda kvalitativt likvärdig vård samt tillhandahålla och fördela vården på jämlika villkor, detta gäller även rehabilitering. Styrelsen vill framhålla att det inte sker någon särbehandling av patienter utifrån ålder. Däremot får patienterna en individuell bedömning av vad som är optimal vård i det enskilda fallet och där ålder är EN faktor som kan ha betydelse. Idag är det t e inte vetenskapligt bevisat att behandling med trombolys vid stroke är av värde för patienter över 80 år. Att avvakta resultat av pågående vetenskapliga studier innan åldrande människor utsätts för en behandling som kan vara farlig för dem, är inte det samma som att diskriminera utifrån ålder. Liknande resonemang förs för andra sjukdomar vad gäller olika operationer och medicinska behandlingar där äldre patienter löper större risk för biverkningar och har mindre nytta av behandlingen. Att inte beakta att åldern medför ökade risker och kan leda till onödig och farlig behandling som skadar gamla människor är inte att likställa med god vård. Styrelsen konstaterar att det idag inte finns någon bra uppföljning av hur jämlik vården är eftersom tydliga mätbara mått för detta saknas. Utvecklingsarbete pågår dock med att ta fram mått för att kunna mäta hur jämlik vården i länet är. Detta kommer sedan att kunna analyseras och ligga till grund för framtida förbättringsarbeten på området. Information Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i likhet med vad som framkommit under tidigare uppdrag även i denna verksamhetsrapport noterat behovet av förbättrad information. Det gäller information till patienten i mötet med vårdgivaren men även informationen mellan de olika vårdgivarna. 20

21 Landstingsstyrelsen konstaterar att frågan är komple och behöver hanteras på olika nivåer. Verksamhetsledningarna har i uppdrag att ta upp och framhålla betydelsen av tydlig och heltäckande information i det enskilda patientmötet. Samtidigt är styrelsen medveten om att informationen i dessa sammanhang sannolikt är den svåraste eftersom behoven varierar från individ till individ. Förmågan att ta till sig informationen varierar också från individ till individ och förmågan varierar även beroende på omständigheterna vid informationstillfället. Ett problem idag är att för mycket information ges vid få tillfällen vilket medför att patient och anhöriga inte alltid minns eller klarar av att ta in all information som ges. Division Medicin arbetar med att alltmer ge en kombination av skriftlig och muntlig information vid fler tillfällen samt att involvera anhöriga för att öka möjligheten för att informationen kan tas emot korrekt. En försvårande omständighet är dock att under allt kortare vårdtider hinna med att förvissa sig om att informationen har uppfattats korrekt av patient och närstående som många gånger fortfarande är inne i en chockfas vid utskrivning från sjukhuset. Landstingsstyrelsen konstaterar att sjukhus och primärvård genom landstingets vårdadministrativa system, VAS, har gemensam tillgång till patientjournalen och kan läsa i varandras journaler. När det gäller informationen mellan landstinget och kommunerna ser styrelsen möjligheter att förbättra förutsättningarna för samverkan och informationsöverföring genom att kommunerna generellt skulle välja att använda VAS i den kommunala verksamheten. Detta skulle underlätta och även säkra informationen aktörerna emellan. Landstinget arbetar därför för att kommunerna ska välja att använda detta system bl a genom en förstudie kring användningen av VAS i kommunal hälso- och sjukvård. Beredningarna anser även att allmänheten bör informeras om de grundläggande rättigheterna i samband med rehabilitering. Här vill styrelsen dock påpeka att hälso- och sjukvårdslagen som styr vård och rehabilitering inte är någon sk rättighetslagstiftning. Det är därför svårt att i allmänna ordalag informera om en patients grundläggande rättigheter i samband med rehabilitering. Alla patienter som är föremål för rehabilitering har dock rätt att få information om vilken typ av rehabilitering som kan bli aktuell samt vad de kan förvänta sig av sin rehabilitering. Rehabiliteringsplan Det har framkommit till beredningarna att rehabiliteringsplaner inte upprättas i alla fall där behov föreligger och i de fall där planer upprättas har sällan någon ur patientens nätverk deltagit. Beredningarna konstaterar att gemensamma rutiner kring framtagande och användande av rehabiliteringsplaner saknas, liksom för uppföljning och revidering av planerna. En fråga som beredningarna ställer sig är varför rehabiliteringsplanerna inte regelmässigt finns integrerade i landstingets vårdadministrativa system VAS. Landstingsstyrelsen konstaterar att begreppet rehabiliteringsplan inte är entydigt. Det används delvis som ett kvalitetshöjande sätt att tydliggöra en planering, främst inom rehabiliteringsmedicin där varje patient får ett dokument i sin hand som kallas rehabiliteringsplan. Från slutensvårdens sida inskannas dokumentet i journalen och finns på så sätt tillgänglig för all vårdpersonal, patienten får dessutom ett eemplar med sig hem som kan användas vid kontakt med andra aktörer. 21

22 Denna typ av dokument, rehabiliteringsplan, upprättas enbart för patienter med långa vårdtider som bedöms ha ett omfattande och långvarigt rehabiliteringsbehov även efter sjukhusvistelsen, det samma gäller för patienter inom primärvårdens rehabilitering. Anhöriga inbjuds att delta vid upprättandet av rehabiliteringplanen. En individuell bedömning görs om en rehabiliteringsplan ska upprättas eller inte, men generellt sett bedöms det inte som möjligt eller ens finnas medicinska behov, att upprätta en sådan omfattande och formaliserad rehabiliteringsplan för alla patienter, t e de med korta vårdtider och mindre krävande rehabilitering. Däremot ska alla patienter ha en planering och ett inskrivet mål för sin rehabilitering som dokumenteras i journalen. Utseendet på dessa varierar dock mellan olika enheter. Med anledning av detta har division Medicin för avsikt att göra en översyn av möjligheten att skapa ett mer likartat sätt att dokumentera planeringen, åtminstone för vissa patientkategorier där detta är särskilt viktigt, t e för strokedrabbade. Brister och förbättringsområden i rehabiliteringskedjan De allra flesta medborgare som beredningen varit i kontakt med är mycket nöjda med rehabiliteringsinsatserna vid länets sjukhus, primärvård och övriga rehabiliteringsenheter och upplever att det finns hög kompetens. Ytterligare ett antal frågor gällande brister och förbättringsområden i rehabiliteringskedjan har dock aktualiserats i de olika hälso- och sjukvårdsberedningarna. Landstingsstyrelsen konstaterar att vissa rör upplevda brister i rehabiliteringen vid hemkomst, avsaknad av stöd från sjukvården samt bristfällig kommunikation mellan aktörerna i rehabiliteringskedjan. Regeringen har beslutat om stimulansmedel för åren för utveckling av vård och omsorg om äldre. För år 2007 fick landstinget 11,7 mkr i statliga stimulansmedel och inom ramen för dessa pågår ett antal projekt i länet där rehabilitering är ett av områdena i fokus. Inom rehabiliteringsområdet kan styrelsen nämna några pågående projekt (Vital i Norr) som alla syftar till att förbättra rehabiliteringen i länet, t e spridning och implementering av fungerande vårdplaneringsrutiner, förebyggande arbete mot fall, nutrition och trycksår, förbättrad strokerehabilitering i länet samt införandet av en samordningssjuksköterska för patienter med Parkinsons sjukdom. Beredning Mitt har t e uppmärksammat att samverkan mellan primärvård och andra aktörer i samband med vårdplanering i många fall inte fungerar och att Meddi (IT-stöd för samordnad vårdplanering mellan landstinget och kommunerna) inte fungerar tillfredställande. Styrelsen konstaterar att primärvården ansvarar för samordning av den nära sjukvården, inklusive rehabiliteringen, och bygger på samverkan med såväl den specialiserade vården som den kommunala hälso- och sjukvården. När det gäller detta område känner styrelsen sedan tidigare till problemet som uppmärksammats i många sammanhang, inte minst kring strokevården och multisjuka äldre. Genom införandet av Meddi, krav på tydligare epikriser samt obligatorisk remiss till primärvården i de fall dessa har ett uppföljningsansvar, är förhoppningen att kunna komma till rätta med de påtalade bristerna. Division Primärvård arbetar också kontinuerligt med att förbättra Meddi-användandet mellan de olika vårdgivarna. 22

23 Styrelsen konstaterar att samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna i dagsläget inte fingerar ändamålsenligt och påpekar att detta är en viktig fråga att lösa, inte minst ur patientsäkerhetssynpunkt. Styrelsen anser att de upplevda bristerna i rehabilitering vid hemkomst skulle kunna förbättras bl a genom att primärvårdens rehabiliteringspersonal erbjöds att delta i samband med vårdplanering vid sjukhusen för att säkerställa och trygga hemgången för patienten. Som tidigare nämnts pågår ett antal olika projekt inom rehabiliteringsområdet som syftar till en utveckling av vårdplaneringsmötet och framtagandet av gemensamma rutiner kring hanteringen av patienter. Målet är att samverkan ska förbättras med patientens behov i centrum och att få anhöriga ska känna sig mer delaktiga. Om det går att få till en fungerande vårdplan och samverkan mellan de olika vårdgivarna kommer upprättandet av rehabiliteringsplanen också att fungera tillfredställande eftersom den kan ses som en del av den individuella vårdplanen. En kvalitetssäkrad vårdplan leder till att rehabiliteringsplanen säkerställs. Styrelsen ger därför landstingsdirektören i uppdrag att följa upp det pågående utvecklingsarbetet i denna viktiga fråga. Hos beredning Syd noteras att det psykiska stödet vid rehabilitering ofta glöms bort och de frågar sig hur möjligheterna ser ut för att få psykiskt och mentalt stöd (för patient och anhörig) från kurator/psykolog under rehabiliteringen. Landstingsstyrelsen konstaterar att det inom vuensjukvården hos division Medicin finns kuratorer vid samtliga enheter. Här pågår en översyn och kartläggning av kuratorernas arbetssätt, metoder och basuppdrag med syfte att avgränsa kuratorns uppdrag för att nyttja resurserna på bästa sätt. Kuratorsstöd erbjuds av resursbrist inte rutinmässigt till alla rehabiliteringspatienter. Däremot erbjuds det till patienter där vårdpersonalen bedömer att behov finns eller i de fall patienten själv begär det. Något som är viktigt att komma ihåg är att dessa kuratorer ska erbjuda krishantering och inte några långvariga samtalskontakter eftersom det inte ryms inom uppdraget (ligger på psykiatrins ansvar). Inom primärvården konstaterar styrelsen vidare att det görs vissa satsningar på utbildning och anställning av beteendevetare som ska ta hand om patienter med psykisk ohälsa som inte kräver psykiatrisk specialistkompetens. Dessa ska även vara kompetensstöd till övrig personal och då även inom rehabiliteringen. För att bli ännu bättre på att möta psykisk ohälsa och psykosocial problematik på ett tidigt stadium inom t e rehabilitering, planerar primärvården att öka den beteendevetenskapliga kompetensen hos fler yrkesgrupper. I vilken utsträckning beteendevetarna kan medverka i patienters rehabilitering kan styrelsen inte bedöma. Det är i första hand en ledningsfråga inom division Primärvård att avgöra hur den beteendevetenskapliga kompetensen ska tas tillvara för att nå önskade effekter. Beredning Mitt aktualiserar frågan om behovet av utökad öppenvårdsrehabilitering samt tillgång till rehabilitering utanför kontorstid. Här konstaterar styrelsen att tillgången till öppenvårdsrehabiliering i länet ser olika ut. Därför ger styrelsen ledningen för division Primärvård i uppdrag att se över frågan. Frågan om rehabilitering under icke kontorstid ställer sig styrelsen tveksam till eftersom sådan tar stora resurser i anspråk från verksamheten. Med anledning av detta anser styrelsen att det inte är rimligt att bedriva annat än akut sjukvård utanför kontorstid. 23

24 Beredning Öst anser att vårdgivaren ska se över patienternas behov av aktiviteter och vård på kvällar, nätter och helger under sin rehabilitering vid Garnis Rehabcenter. Styrelsen konstaterar att landstingsfullmäktige år 2005 beslutade att Garnis Rehabcenter skulle fortsätta att bedriva dagsjukvård fem dagar per vecka. Mer aktivitet helger och kvällar med personalmedverkan skulle kräva en större personalstyrka och detta bedömer styrelsen i dagsläget inte som realistiskt. Beredning Nord påtalar att rehabiliteringen vid särskilda boenden inte fungerar tillfredställande och anser att landstinget i dialog med kommunerna ska verka för att denna förbättras. Här anser styrelsen att det är möjligt att få till bättre fungerande samverkansrutiner med kommunerna, men att det sedan åligger kommunerna att tillhandahålla den rehabilitering som patienterna vid särskilda boenden behöver. Övrigt Beredningarna har även aktualiserat några ytterligare frågor som styrelsen avslutningsvis vill kommentera. Beredning Syd påtalar att det finns oklarheter kring såväl sjuktransporter som färdtjänst som leder till att rehabiliteringsarbetet försvåras och anser att landstinget i samråd med kommunerna ska se över regelverk och avgifter för dessa resor. När det gäller samordning av sjukresor och färdtjänst noterar styrelsen att detta förutsätter att en överenskommelse om att införa gemensamma regelverk med länets kommuner kan träffas. Hittills har detta inte varit möjligt. Enligt styrelsens bedömning beror det främst på att kommunerna i länet hittills inte kunnat enas om ett gemensamt regelverk för färdtjänsten i länet. Landstingsfullmäktige har dock under år 2007 beslutat om att införa ett högkostnadsskydd för sjukresor, vilket kommer att underlätta för personer med höga sjukresekostnader. Avsikten är att högkostnadsskyddet för sjukresor ska införas från och med Till beredning Öst har det framkommit att det finns patienter som upplever att vårdcentralerna saknar den (specialist-)kompetens som motsvarar deras rehabiliteringsbehov och att de därför känner sig utelämnade i sin rehabiliteringssituation. Patientgrupper som nämns är reumatiker, patienter med överkänslighet samt barn, ungdomar och vuna med utvecklingsstörning. Landstingsstyrelsen påtalar i likhet med tidigare svar till hälso- och sjukvårdsberedningarna att primärvården i grunden har ett generalistperspektiv som innebär att framförallt läkare och sjuksköterskor ska ha ett brett allmänmedicinskt perspektiv på hälso- och sjukdomsproblem. Deras uppgift är alltså att hantera de problem som är vanligt förekommande, inte att hantera sådant som i normalfallet kräver specialistkompetens. Vissa typer av sjukdomstillstånd tenderar dock att bli så vanliga i befolkningen att de motiverar att även vårdcentralerna har tillgång till specialiserad kompetens. Detta gäller t e diabetes och diabetessköterskor som finns på många vårdcentraler. Landstingsstyrelsen anser att det inte är lämpligt att fatta ett politiskt beslut som innebär att primärvården ska åläggas att införa fler specialiserade yrkesgrupper. Detta bör vara en fråga för verksamhetsansvariga att bedöma om och när det är lämpligt/nödvändigt att tillföra specialiserad kompetens för att möta behoven hos patienterna. Hälso- och sjukvårdsberedning Öst aktualiserar frågan om kostnader för hjälpmedel. Det har till beredningen framkommit synpunkter om att hjälp- 24

25 medlen är dyra och att hjälpmedel behövs för att kunna leva ett aktivt liv trots sin skada samt att rehabiliteringen försvåras utan hjälpmedel. Hjälpmedel är uppdelat på två huvudgrupper, hjälpmedel för vård och behandling samt hjälpmedel för den dagliga livsföringen. Det finns i lagstiftning ej definierat vilka hjälpmedel som ingår i dessa grupper, inte heller vilka hjälpmedel landstingen är skyldiga att tillhandahålla. I landstingens skyldighet ingår att tillhandahålla vissa hjälpmedel för vård och behandling enligt riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Norrbotten. Styrelsen konstaterar det i synpunkterna som framkommit ej framgår vilka hjälpmedel som avses. Generellt gäller att de flesta hjälpmedlen är kostnadsfria (t e rullstol) och ett fåtal är belagda med en mindre egenavgifter (t e rollator, ortoser). Ny egenavgift tas ut när ett hjälpmedel är utslitet och behovet av hjälpmedlet kvarstår. En utredning som gjorts i länet gällande hjälpmedel och förskrivning av dessa visar att den högsta egenavgift som en enskild patient betalade för år 2006 uppgick till kronor (här ingick hygienhjälpmedel, 2 hörapparater, inkontinenshjälpmedel, 2 rollatorer). Beredning Syd har noterat att patienter och anhöriga kan behöva stöd och guidning men ha svårt att veta var de ska vända sig. Med anledning av detta efterfrågas någon form av lots för alla patientgrupper. Här konstaterar styrelsen att det idag inom de flesta specialistverksamheter finns någon form av rådgivningssköterska som patienten kan kontakta. På flera sjukhus i länet finns t e strokesjuksköterskor som gör ett viktigt arbete med uppföljning och information till strokedrabbade. Denne kan lotsa patienten rätt och bistå med information. Primärvården har distriktssjuksköterskor som i mångt och mycket fungerar som lotsar. Att anställa särskilda medarbetare som lotsar bedömer styrelsen inte som aktuellt. Uppföljning Landstingsstyrelsen har gett landstingsdirektören i uppdrag att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som hälso- och sjukvårdsberedningarna aktualiserat. Förslag till beslut Mot bakgrund av redovisningen föreslår landstingsstyrelsen fullmäktige att fatta följande beslut: Landstingsstyrelsens hantering av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter för år 2007 godkänns Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (s), Eivy Blomdahl (s), Bo Englund (v), Lennart Holm (s): Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 2 Anne Kotavuopio Jatko (fp), Anna-Stina Kero (kd), Kenneth Backgård (ns) och Hans Swedell (m): 25

26 Ärendet återremitteras med motiveringen att innehållet i styrelsens svar ska förtydligas. Björn Lundquist (ns): Yrkande 3 Landstingsstyrelsen ska senast juni 2009 återrapportera om vilka förbättringar som ska genomföras. Kent Ögren (s): Yrkande 4 Anne Kotavuopio Jatkos och Björn Lundquists yrkanden avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner att det antas Beslut Ärendet återremitteras med motiveringen att innehållet i styrelsens svar ska förtydligas. Anteckning Ärendet avbryts för kaffepaus kl Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2007 Dnr Ärendebeskrivning I enlighet med den av landstingsfullmäktige fastställda planerings- och uppföljningsprocessen lämnade programberedningen sin verksamhetsrapport för år 2007 till fullmäktige den 19 december Fullmäktiges beslut blev att överlämna rapporten till landstingsstyrelsen för beredning. Styrelsens förslag till yttrande och beslut Inledning Programberedningens har under år 2007 ägnat uppmärksamhet åt området cancer. Uppdraget har varit avgränsat till bröstcancer och prostatacancer och 26

27 fokuserat på vårdkedjan (förebyggande åtgärder, cancerdiagnos, operation/strålning, eftervård/palliativ vård). I sitt arbete har beredningen gjort iakttagelser om önskvärda förbättringar i omhändertagandet av patienter och anhöriga som drabbats av cancer. Styrelsen avser att i det fortsatta svaret på beredningens rapport lämna kommentarer och synpunkter på beredningens förslag. Dispositionen följer rubriksättningen i beredningens rapport. Bemötande och information Programberedningen anser att tillräckligt med tid ska avsättas för patienten och dennes anhöriga vid besök hos landstingets olika vårdinstanser och att man ska respekteras och bli lyssnad på utan att bli ifrågasatt. När det gäller patienternas önskemål om mera läkartid är dessa sedan tidigare kända av styrelsen. När det gäller patienternas upplevelse av behov av mer läkartid är detta något som verksamheterna hela tiden måste vara lyhörd för. En av svårigheterna inom cancervården är att länet inte har någon fast onkologisk klinik. Den huvudsakliga verksamheten sköts av egna doktorer som även har andra uppdrag, t e operativ verksamhet men med stöd från Norrlands Universitetssjukhus via konsultverksamhet. Detta innebär att läkarresurserna från Umeå måste nyttjas optimalt när de väl finns på plats. För att underlätta, och i viss mån kompensera för detta, finns sjuksköterskor som är särskilt inriktade på de olika patientgrupperna och dit man som patient eller anhörig kan vända sig med sina frågor, t e finns det en bröstsköterska med egen mottagning vid Sunderby sjukhus samt även sjuksköterska för prostatacancer/psa-dipensär i Sunderbyn, Piteå och Kali. Önskemålen om utökad läkartid anser styrelsen idag inte som realistiskt genomförbara och i stället för att fokusera på ökad läkartid anser styrelsen att vikt bör läggas vid att hitta rätt vårdnivå för patienten. Denna vårdnivå kan i många fall vara att träffa en sjuksköterska med särskild inriktning på den aktuella patientgruppen. Styrelsen ger därför verksamheten i uppdrag att se över möjligheten att öka inslaget av sköterskemottagningar för att möta behovet och efterfrågan av en fast kontakt och kontinuitet för patienterna. Här måste man dock vara medveten om att utökning av sådan verksamhet måste tas från befintliga resurser. Styrelsen anser dock att detta är en fråga för verksamheten att ta ställning till utifrån en samlad bild. Landstingsstyrelsen delar beredningens uppfattning om att en patient eller anhörig har rätt att bli bemött med respekt i sin kontakt med sjukvården. Här framhåller styrelsen att det enligt Landstingsplan ska göras uppföljning av patienters upplevelse av bemötande. Det innebär att alla verksamheter med patientverksamhet ska genomföra enkäter vid minst ett tillfälle per år. Resultatet redovisar patienternas syn på bemötandet vid ett vårdtillfälle eller besök på en inrättning inom landstinget ett verksamhetsår. Utöver den landstingsgemensamma bemötandeenkäten genomför verksamheterna även egna enkäter. Enkäterna ska användas som underlag för kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete i bemötandefrågor. Beredningen uttrycker också att informationen till patienten och dennes anhöriga behöver utvecklas och förtydligas och att det finns behov av mer skriftlig information. Det är verksamhetsledningens uppgift att ta upp och framhålla betydelsen av tydlig och heltäckande information i det enskilda patientmötet. Styrelsen är samtidigt medveten om att informationen i dessa 27

28 sammanhang är svåra att ge eftersom behoven varierar från individ till individ. Förmågan att ta till sig informationen varierar också från individ till individ och förmågan varierar även beroende på omständigheterna vid informationstillfället. Styrelsen uppdrar till verksamheten att göra en översyn av möjligheterna till skriftlig information, både vad gäller sjukdom och vilka behandlingar som kan ges. Samverkan och kommunikation Beredningen belyser vikten av att vården uppmärksammar de anhöriga och ser dem som en del av patienten samt att kommunikationen mellan de olika vårdyrkena måste förbättras. Anhörigas delaktighet i vården uppmuntras på alla sätt och ses som positivt från verksamheten. I kontakten med verksamheten påtalas vikten av anhörigas delaktighet. I likhet med beredningen anser styrelsen att det kan finnas skäl att se över hur patienter informeras om möjligheten till anhörigas delaktighet/närvaro i vården. Styrelsen ger därför Division Opererande i uppdrag att se över hur verksamheten kan säkerställa att patienten får information om vikten av anhörigas delaktighet/närvaro, särskilt vid cancerbesked. Landstingsstyrelsen konstaterar vidare att t e bröstcancervården i länet på senare år har utvecklats genom ett successivt utvecklings- och förbättringsarbete. Just nu pågår ett arbete med att utveckla vården på ett mera processinriktat sätt. Detta innebär att ett team, bestående av olika yrkeskategorier och över verksamhetsgränserna, samlas för att ur ett patientperspektiv optimera vården. Arbetet innebär att man sätter upp ett antal mål (t e tillgänglighet, patienttillfredställelse, kostnad, kliniska resultat) för vad som är en god vård för den aktuella patientgruppen och utifrån detta startas förbättringsarbeten på de områden som behöver utvecklas. Tanken med ett processinriktat arbete är att bättre kunna följa patientens väg genom vårdkedjan och minimera informationsmissar och problem vid övergångar mellan t e slutenvård och primärvård. Styrelsen konstaterar vidare att den s k flödesmodellen har införts inom t e kirurgin. Flödesmodellen innebär arbetssätt som gör det möjligt att styra och följa upp vårdens huvudprocesser (t e tidpunkter för vårdåtaganden och aktiviteter, ledtider och väntetider i vårdflödet) och möjliggör uppföljning av patientens väg genom vården. Inom ramen för detta arbete kommer man också att göra systematiska uppföljningar av patienternas åsikter inom de olika vårdprocesserna. Lika/olika villkor Programberedningen anser att samtliga patienter ska behandlas likvärdigt oavsett hemkommun och avstånd, det ska inte finnas skillnader i omhändertagandet inom länet. Beredningen konstaterar också farhågor för den framtida personalförsörjningen inom vårdkedjan och ställer sig därför frågan hur vårdgivarna kan säkerställa en bra personalförsörjning inom cancervården i framtiden samt hur snabb vård garanteras för patienter med stora avstånd till närmaste vårdinstans. Landstingsstyrelsen vill poängtera att ett av inriktningsmålen i landstingsplanen är att erbjuda kvalitativt likvärdig vård samt tillhandahålla och fördela vården på jämlika villkor. Eftersom det inte handlar om akut sjukvård är de geografiska avstånden inte avgörande för omhändertagandet eller kvaliteten på vården. Det viktigaste är istället att patienten får vård av hög kvalitet. 28