Är jag människa att hantera detta? * En kvalitativ studie av hur personalen på en 7-9-skola uppfattar och upplever en förändringsprocess

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är jag människa att hantera detta? * En kvalitativ studie av hur personalen på en 7-9-skola uppfattar och upplever en förändringsprocess"

Transkript

1 Lärarutbildningen Uppsats 20 poäng Är jag människa att hantera detta? * En kvalitativ studie av hur personalen på en 7-9-skola uppfattar och upplever en förändringsprocess How do I cope with this? ** A qualitative study of a senior high school staff s perceptions and experiences during a process of alteration Marianne Mårtensson * Citat ur intervju ** Quotation from an interview Utbildningsvetenskap med inriktning mot praktisk pedagogik, poäng Vårterminen 2004 Handledare: Jonas Aspelin Examinator: Sven Persson

2 Jag vill rikta ett varmt TACK till alla kolleger som tog sig tid att besvara enkät efter enkät, och som dessutom gjorde det med omsorg. de nio lärarkolleger som lät sig intervjuas och som i samtalen öppet och ärligt delade med sig av sina tankar och känslor. min rektor, som har visat intresse för mitt arbete och som vid ett par tillfällen har bistått med tjänstledighet för att ge mig möjlighet att komma framåt i arbetet. min handledare universitetslektor Jonas Aspelin på Malmö högskola som har gett mig värdefull handledning och uppmuntran. maken Göran och sonen Olof, vilka har visat ett oändligt tålamod med mig under flera års tid, när jag har låst in mig med mitt uppsatsarbete på lov och helger.

3 Nyckelord: förändring, förändringsarbete, förändringsprocess, organisationsutveckling, skolutveckling Sammanfattning En större förändringsprocess, i form av ett projekt, inleddes hösten 1999 på den 7-9-skola där jag arbetar. Tanken var att vi utifrån alla intressenters visioner och målbilder skulle forma en mer effektiv organisation, i vilken vi bättre skulle kunna möta eleverna och sporra dem till bra skolresultat. Utgångspunkten för min undersökning var att jag ville ta del av och försöka förstå vad individerna i personalgruppen tänker och känner under förändringsprocessen. De individuella olikheterna var det som intresserade mig mest, men jag önskade även se helheter och sammanhang för att få en ökad förståelse för vad som händer i en förändringsprocess. Jag valde att göra två delundersökningar. En enkätundersökning med fyra nästan identiska enkäter, för att ta reda på personalens inställning över tid, och intervjuer i samtalsform med några lärare mot slutet av projekttiden. I granskningen av undersökningsmaterialet har jag i första hand en hermeneutisk hållning, på så sätt att min förståelse av respondenternas föreställningar har vidgats efter hand som arbetet fortskridit, och mening och helheter har uppnåtts stegvis. Jag har också låtit relevant teori från olika vetenskapsområden belysa undersökningsresultaten, främst efter att båda undersökningarna har presenterats. Nödvändigheten av att kombinera organisationsteoretisk kunskap med psykologisk och socialpsykologisk har blivit allt tydligare under arbetets gång. En förändringsprocess är en yttre process, men även en inre. Individernas subjektiva tankar och känslor är av avgörande betydelse för resultatet av ett förändringsarbete. Både enkäter och intervjuer visar mycket stor variation i individernas tankar och känslor inför projektet. Dock är den inställning som kommer fram i enkäterna i huvudsak positiv, medan intervjupersonerna i ganska stor utsträckning väljer att uppehålla sig vid problem och svårigheter. I både enkäter och intervjuer, av dem som är positiva såväl som av de negativt inställda, tas problem och hinder för förändringsprocessen upp. Dessa är uttryckta på en mängd olika sätt, men i min analys av materialet vaskade jag fram kategorierna spänningar i kollegiet, stora krav, brist på delaktighet och socialt stöd samt stress, rädsla och ångest. Förändringsprocessen upplevs av många som så pressande att känslor och reaktioner, både personliga och gentemot andra, kommer fram på ett sätt som inte känns igen, och som individerna har svårt att hantera. Personalen uppfattar kraven som stora. I en kravfylld situation finns risk för stress och ohälsa, framförallt för den som inte känner sig delaktig i processen och som inte upplever sig få socialt stöd. Men utveckling är möjlig om kraven kombineras med delaktighet och socialt stöd. Det är också viktigt att acceptera den ångest som uppkommer när tryggheten vacklar, för i ångesten finns energi som kan användas i utvecklingsarbetet.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 INLEDNING Intresseområdet Bakgrund Syften Uppsatsens innehåll och disposition Arbetsprocessen TEORETISKA PERSPEKTIV Organisation och organisationsutveckling Organisationsperspektivet Organisationskultur och skolkultur Skolutveckling Organisationsutveckling Förändringsprocessen och människorna i förändringsprocessen Tanke känsla handling Förändring förändringsprocess förändringsarbete Motstånd mot förändring Trygghet och ångest Krav som leder till utveckling eller till negativ stress Sammanfattning av litteraturgenomgången VETENSKAPSFILOSOFISK OCH METODISK BAKGRUND FÖRÄNDRINGSARBETET I PRAKTIKEN Projektet Projektets organisationsplan Projektets arbetsgång och innehåll Förändringsarbetet i ljuset av litteraturen UNDERSÖKNINGEN Undersökningens preciserade syfte och frågeställning Presentationens uppläggning ENKÄTUNDERSÖKNINGEN Metod Genomförande Resultat Svarsfrekvens Bortfallsanalys Känslan kopplad till Projektet 58

5 6.3.4 Respondenternas förklaringar till känslan De som satt sitt kryss i någon av rutorna mycket bra eller ganska bra Behovet av förändring Önskan om något nytt Processen i sig Farhågor och oro Sammanfattning De som satt sitt kryss i någon av rutorna ganska dåligt eller mycket dåligt Fråga 5 i enkät Synpunkter på undersökningen eller enkäten Diskussion Metod Resultat Sammanfattning INTERVJUUNDERSÖKNINGEN Metod Genomförande Resultat Betonar möjligheterna eller uppehåller sig vid problemen Vad man uppfattar och hur man tolkar det som händer Uppfattar förändringen som något som man själv har intresse av eller ser den som ett påbud uppifrån Känslomässigt berörd eller känslomässigt neutral Känner sig trygg och delaktig eller rädd, vilsen och misstänksam Positiv eller negativ till den förändring i skolan gällande demokratifrågor som Projektet synliggjort (en demokratisk arbetsgång i stället för direktdemokrati i varje steg, majoritetsbeslut i stället för konsensusbeslut, nya befattningar som ger inflytande) Diskussion Metod Resultat Sammanfattning DISKUSSION OCH TEORIANKNYTNING Stor variation i känslor och tankar Betrakta olikheterna som ett hinder eller en tillgång?.. 100

6 8.3 Problem/hinder och behov i förändringsprocessen Spänningar i kollegiet Stora krav Delaktighet och socialt stöd Stress, rädsla och ångest AVSLUTANDE DISKUSSION Syfte Metoder och resultat Fortsatt forskning Slutreflektioner REFERENSER 112 BILAGOR

7 7 1 INLEDNING 1.1 Intresseområdet Hösten 1999 inleddes ett större förändringsarbete på den skola där jag arbetar. Att jag inte ville missa tillfället att på något sätt följa och undersöka denna förändringsprocess var en utgångspunkt för mig när jag valde intresseområde för min undersökning. Att jag valde att lägga fokus på individerna i förändringsprocessen berodde på att jag menar att de enskilda individerna och hur dessa känner, tänker och reagerar är viktigt för hela förändringsprocessen. 1.2 Bakgrund Skolan det gäller är en 7-9-skola i ett mindre samhälle. Det är den enda 7-9- skolan i kommunen och antalet elever är drygt 500. Skolan, som byggdes för cirka 35 år sedan, var sliten och med lokaler dåligt anpassade till dagens undervisningsmetoder. Sommaren 1999 påbörjades en i det närmaste total ombyggnad, etappvis. Den första etappen omfattade hemvist åt ett av de fem arbetslagen och dessutom elevutrymmen i form av cafeteria och galleri samt skolbibliotek och personalutrymmen. Dessa lokaler fick vi tillgång till vid vårterminens start, och efter påsk 2000 kunde vi ta i bruk hemvister för ytterligare två arbetslag. Den tredje och sista etappen av ombyggnaden blev klar inför höstterminsstarten Ombyggnaden genomfördes medan undervisningen pågick, nästan som vanligt, i de lokaler som inte var byggarbetsplatser för tillfället. Ombyggnaden krävde naturligtvis ett stort mått av planering och flexibilitet, vilket jag uppfattade kom till uttryck på alla nivåer i organisationen. Elever och personal stod oftast glatt ut med röran och oväsendet och såg fram emot att få arbeta i nya fina lokaler. Inför ombyggnaden, vårterminen 1999, passade vår förvaltningschef på att initiera ytterligare en stor förändring; en total översyn av hela verksamheten. Målet för denna förändringsprocess är att vi ska bli Sveriges bästa högstadieskola. Att vara en del i en så genomgripande förändringsprocess som denna väcker många känslor och föder många tankar hos de inblandade. 1.3 Syften Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att nå och förmedla en förståelse för vad personalen på min skola känner och tänker under en större

8 8 förändringsprocess, för att därigenom indirekt nå insikt i vad som händer i förändringsprocessen. Jag vill göra en noggrann genomgång av vad forskningen har att bidra med när det gäller organisationsutveckling och människorna i förändringsprocessen, och jag ämnar knyta mina undersökningsresultat till kunskap från olika vetenskapsområden om vad som är viktigt att beakta vid organisationsutveckling. Mitt syfte är på ett annat plan mer pragmatiskt. Jag vill passa på att följa och dokumentera förändringsprocessen, eftersom ingen annan gör det och för att jag uppfattar det som ett unikt tillfälle. Och eftersom jag själv har del i processen och vill att den ska bli lyckosam, så har jag förhoppningen att någon liten del av mitt arbete ska bidra positivt till utvecklingen på skolan. 1.4 Uppsatsens innehåll och disposition Uppsatsen är disponerad så att det efter inledningskapitlet följer en litteraturgenomgång i kapitel 2. Kapitel 3 placerar in mitt arbete i ett vetenskapligt och metodiskt sammanhang och kapitel 4 presenterar den verklighet i vilken jag har gjort min undersökning. Först i kapitel 5, efter att jag har gett den bakgrund som jag menar är relevant, närmar jag mig själva undersökningen i det att jag preciserar syfte och frågeställning. Kapitel 6 berättar om och diskuterar den första delundersökningen, som genomfördes med hjälp av enkäter, och kapitel 7 presenterar den andra delundersökningen, en intervjuundersökning. I kapitel 8 för jag en diskussion kring resultaten i båda delundersökningarna samt gör kopplingar till litteraturen, och på detta följer avslutande resonemang i kapitel Arbetsprocessen Jag har valt att låta dispositionen av uppsatsen spegla den arbetsprocess som ligger bakom. Den hermeneutiska processen är en förståelseprocess som vidgas, något som jag kommer att förklara ingående under rubriken Vetenskapsfilosofisk och metodisk bakgrund. Detta kommer till uttryck i mitt sätt att stegvis presentera resultat av enkät- och intervjuundersökning och resonemang kring dessa. Jag har också valt att göra de teoretiska kopplingarna i ett sammanhang med empirin efter presentationen av undersökningsresultaten. Den teoretiska genomgången kring organisationer och organisationsutveckling gav viktig bakgrundskunskap i analys- och tolkningsarbetet. Den teori i kapitel 2 som behandlar själva förändringsprocessen och människorna i denna används i diskussionen kring undersökningsresultaten. Jag har alltså inte utgått från teoretiska tolkningskategorier utan i stället arbetat induktivt och försökt låta det som framkommit i undersökningarna avgöra vilka kategorier som kan vara

9 9 lämpliga. I diskussionen kring undersökningsresultaten har jag använt teorin för att tydliggöra eller förklara. 2 TEORETISKA PERSPEKTIV Det finns en stor mängd forskning som kan bidra med kunskap om organisationsutveckling och människorna i förändringsprocessen. De teoretiska perspektiv som jag har funnit intressanta som bakgrund till mitt intresseområde hör hemma i flera olika discipliner eller tvärvetenskapliga fack. Det rör sig om organisationsteori och arbetsmiljöforskning, socialpsykologi och psykologi men också om forskning som mer direkt handlar om skolan. 2.1 Organisation och organisationsutveckling Organisationsperspektivet Organisationsteori är tvärvetenskaplig och har en nära koppling till praktiken. Statsvetare, sociologer, företagsekonomer med flera är verksamma inom området. Ahrne och Hedström (1999) ger en historisk tillbakablick på de tre klassikerna inom området organisationsteori: Max Weber, tysk samhällsforskare runt 1900, Frederick Taylor, praktiker i början av 1900-talet och Chester Barnard, praktiker och företagsledare som gav ut sin första bok De berättar vidare att den mer akademiska organisationsteorin började utvecklas först efter andra världskriget i USA. Visserligen består organisationen av de människor som finns i den för tillfället, men samtidigt så är organisationen något mer, menar Ahrne. Oftast är organisationen betydligt äldre än de människor som utför och leder verksamheten i den just nu (Ahrne & Hedström, 1999, s. 13). Skolan som organisation är ett viktigt forskningsfält. Egerbladh och Tiller (1999, kap. 3) hävdar detta och hänvisar till den svenske sociologen Bengt Abrahamsson som redan 1975 påpekade att det saknas en sammanhängande organisationsteori för skolan, och uppsalaforskarna Berg och Wallin (1983a, s. 13) håller med om detta. Sedan dess har en del forskning gjorts, kanske i Sverige främst av just Berg och Wallin. Dessa menar att det finns så stora skillnader mellan skol- och företagsorganisationer att det för skolan behövs en annan organisationsteori än den som används vid företagsanalyser. Det finns olika definitioner av vad en organisation är. Egerbladh och Tiller ger den enkla definitionen att en organisation består av en samling människor som har ett förhållande till varandra och som arbetar tillsammans mot ett gemensamt

10 10 mål (1999, s. 58). På liknande sätt definierar Abrahamsson och Andersen begreppet organisation: En organisation är en planmässigt inrättad sammanslutning av personer, vilka har syftet att nå vissa mål (2000, s. 13). Ahrne refererar till Abrahamssons och Andersens definition och menar att det är en typisk definition av begreppet. Själva ordet organisation pekar på att det rör sig om en organiserad verksamhet, inte godtycklig eller styrd av slumpen, för att lösa de gemensamma uppgifter man har. Eller som Abrahamsson och Andersen uttrycker det: Organisationer inrättas för att uppnå mål som inte är möjliga att nå med hjälp av en enskild människas arbete (2000, s. 11). Den som vill undersöka en organisation kan söka svar på frågor som: Hur är organisationen uppbyggd? Vilken plats har de enskilda medarbetarna i organisationen? Vilka uppfattningar och normer etableras? Hur påverkas människorna av att vara en del i organisationen? Varför uppstår konflikter? Vilka effekter får konflikterna? Det är viktigt att den som undersöker skolan intar organisationsperspektivet eftersom detta att nå målen och att sträva efter att förverkliga visionerna inte bara är ett individuellt utan ett gemensamt åtagande. Berg och Wallin (1983a, 1983b) menar att man kan tänka sig tre nivåer, där organisationen finns mellan samhälle och individ. På organisationsnivån sker ett möte och ett samspel mellan, å ena sidan, styrningen från uppdragsgivare och beslutsfattare på samhällsnivån och, å andra sidan, den styrning som kulturen på aktörsnivån utövar. Aktörer i skolan är elever, lärare, skolledare med flera. Beskrivningen tas upp igen av Tiller (1997) och av Egerbladh och Tiller (1999). De menar att det är Berg och Wallin som har utarbetat de begrepp som används när man talar om skolan som organisation Organisationskultur och skolkultur Att varje skola har sin egen kultur eller kod är inte något nytt. Ibland kan man nästan direkt när man kommer in på en skola känna stämningen eller klimatet. Men betydligt svårare är det att verkligen tränga in på djupet i kulturen, förstå den i dess olika delar och beskriva den. Och ändå svårare kan det vara att förändra den. Det finns flera begrepp som används parallellt för att förstå fenomenet organisationskultur. Enligt Egerbladh och Tiller är ord som klimat, anda, norm och hållning på väg bort. Begreppet organisationskultur används idag, men även orden kultur och kod (1999, ss ). Det verkar vara svårt att hitta en riktigt bra definition av organisationskultur, men Egerbladh och Tiller föreslår ändå följande: Organisationskultur kan definieras som ett mönster av grundläggande förhållanden som utvecklas i en grupp allt eftersom gruppen lär sig att bemästra problemen med yttre och inre anpassning (ss ). Arfwedson och Lundman

11 11 (1984, s. 18) är inne på något liknande när de beskriver skolkoden som riktningsgivande tolknings- och handlingsprinciper och menar att den formas under inflytande från olika påbud från stat och kommun, reaktionerna på dessa, liksom av inflytande från skolans närmiljö och från skolans historia, traditioner och spelregler. Organisationskultur definieras av Abrahamsson och Andersen (2000) som den grupp uppfattningar, vanor, kunskaper och praxis, som utgör det mest allmänna, mest acceptabla beteendet i organisationen (s. 272). De menar vidare att denna kultur inte är något som man bestämmer sig för eller väljer, utan den uppstår och utvecklas i gemenskap och utgör ett system av gemensamma uppfattningar (s. 273). Hur individens beteende påverkas av organisationskulturen är något som organisationsforskningen har börjat studera först nyligen, enligt Abrahamsson och Andersen (s. 232). I Skolkultur: Nyckeln till skolans utveckling (1995) beskriver Berg skolkultur som ett osynligt regelsystem som på ett informellt plan styr den verksamhet som den aktuella skolorganisationen bedriver (s. 7). Att skolkulturen har en styrande funktion ger den en viktig roll både i själva verksamheten och när man försöker förändra och utveckla denna. Berg skiljer mellan den styrning av skolan som beslutsfattarna står för och den styrning i skolan som skolkultur och skolkoder innebär (s. 31). Det kan finnas flera kulturer på en skola, men det är för det mesta en som har störst inflytande, menar Berg. De som företräder denna kultur är ofta informella ledare och får därigenom stor makt (s. 10). Berg, Groth, Nytell och Söderberg (1999, kap. 5) presenterar en, i mina ögon, intressant modell för kulturanalys, som de har använt i sin skolforskning. Den bygger på intervjuer med personer som valts ut, inte slumpvis utan i stället för att de anses representera viktiga delar i själva skolans kultur. Deras utsagor sorteras och kategoriseras sen, för att man ska få fram ett tydligt och helt mönster av den aktuella skolans kultur. En skolas kultur formas inte enbart av de personer och grupper av personer som verkar inom den aktuella skolan. I alla de fyra böcker jag läst som har Berg som författare (1983a, 1983b, 1995, 1999) poängteras att en skolas kultur måste studeras i ett större sammanhang: En skolorganisations kultur är att beakta som en lokal variant av mer övergripande institutionaliserade värdebaser, som i sin tur kan förstås i sitt historiska och samhällsstrukturella sammanhang (1999, s. 116). Det är svårt men viktigt att analysera en skolas organisationskultur eller, i förekommande fall, organisationskulturer mycket noga, både om man vill beskriva och om man är ute efter att förändra. Oftast är det en kultur som är den

12 12 dominerande, och denna organisationskultur genomsyrar allt som sker på skolan. En organisationskultur tar lång tid att utveckla, och det är viktigt vid förändringsarbete att ta i beaktande att det är svårt och tar lång tid att förändra en organisationskultur Skolutveckling Vad menas med och vad innebär skolutveckling? Skolverket följde och stöttade för några år sedan 270 skolors utvecklingsarbete under två år. Projektet kallades Skola i utveckling och i en av rapporterna, (Carlgren & Hörnqvist, 1999, s. 13), menar man att lärarna i lokalt utvecklingsarbete omsätter forskningens resultat genom att anpassa dessa till den konkreta verksamheten. För lokal skolutveckling, däremot, gäller att lärarna utvecklar egna lösningar, som de prövar mot målen. Det finns enligt Carlgren och Hörnqvist en del generella betingelser för skolutveckling (ss ):?? Det är viktigt att personalen blir informerad om förändringar, exempelvis när det gäller nya reformer och forskningsresultat. Informationen behöver ofta upprepas, och den behöver svara mot upplevda problem för att riktigt nå fram.?? Om den strategi som väljs för utvecklingen passar den specifika skolans kultur ökar chanserna till framgång. Här är det viktigt att tänka på att olika kategorier personal och även olika personer har olika förhållningssätt till förändringen.?? Hela personalens delaktighet i hela förändringsprocessen är viktig för resultatet. Skolledaren har en viktig stödjande funktion; skapar samling kring idén och skapar gynnsamt klimat och förutsättningar för förändringen.?? Elever, föräldrar och det omgivande samhället bör bli delaktiga i förändringsarbetet.?? Att i grunden förändra arbetssätt och -metoder tar mycket lång tid.?? Att utbilda resurspersoner eller piloter av olika slag har ofta inte haft speciellt positiv effekt. Det kan bli svårt att sprida engagemanget utanför den lilla gruppen. I de båda böckerna Skolutveckling: Teori (1994) och Skolutveckling: Praktik (1995) gör Dalin en gedigen sammanfattning av skolforskning och skolutveckling. Skolutveckling är ett överordnat begrepp, som innefattar sådant som reformer, läroplansutveckling, pedagogiskt utvecklingsarbete och organisationsutveckling. Det har gjorts många försök att definiera begreppet skolutveckling, och enligt Dalin (1994, s. 219) så finns den mest omfattande definitionen i boken Making school improvement work: A conceptual guide to practice. Den är

13 13 ett resultat av OECD:s International School Improvement Project. Skolutveckling (School Improvement) definieras här som systematiska, fortlöpande åtgärder för att förändra betingelserna för inlärning och andra hithörande förhållanden i en eller flera skolor, med målsättningen att förverkliga skolans mål mer effektivt (Velzen m.fl., 1985). Här kan tilläggas att det är lämpligt att använda uttrycket lokal skolutveckling, i stället för skolutveckling, när man vill tydliggöra att det rör sig om skolutveckling på endast en skola och inte i större skala. Dalin (1994, ss ) menar att det under de senaste trettio åren skett en del forskning kring vad som händer i skolutvecklingsprocesser. Den för oss mest lättillgängliga forskningen sker i engelskspråkiga länder, och då främst i Nordamerika. Nordamerikanska förhållanden är inte direkt jämförbara med nordiska eftersom tanken i Nordamerika är att lösningen kommer utifrån av någon som utvecklat och testat den och sen ger den färdig till skolan att använda. I Sverige tänker man inte riktigt så, menar Dalin, utan för oss är en innovation snarare ett resultat av ett möte mellan krav utifrån och behov inifrån. Dalin hävdar också att det är fel, och typiskt amerikanskt, att tro att utveckling bara kan gå åt ett håll och att förändring alltid leder till något bra. Han säger sig ha upptäckt att så inte alltid är fallet. Däremot så menar Dalin att när en process väl har kommit igång i en skola så stämmer de amerikanska rönen väl med de erfarenheter vi har i Europa. Det är varje enskild skola som är den enhet som ska förändras, enligt Dalin. Detta innebär att skolan måste utvecklas inifrån och att det inte går att överföra lösningar till andra skolor. Varje skola måste institutionalisera sin egen utvecklingsprocess (1995, ss ). Det är bara då som lösningarna blir bra. Det är också stor skillnad mellan att utveckla och att institutionalisera en innovation. Det är först när innovationen har blivit en naturlig del av skolans vardag som reformen kan anses vara genomförd, hävdar Dalin (1994, s. 251). Men att skolutveckling måste ske på varje enskild skola för sig, utifrån just den verksamhetens behov och förutsättningar innebär naturligtvis inte att det inte finns likheter i förutsättningar och förlopp. Både den enskilde läraren och skolans kultur är viktiga faktorer för skolutveckling. De kulturer där öppenhet och samarbete är norm främjar skolutveckling. Men även om det är en viss förändring på gång, så saknas det i skolan som organisation i stor utsträckning drivkraft att lära av varandra, hävdar Dalin (1995, ss ). Lärare är isolerade i sin yrkesutövning, vilket negativt påverkar möjligheten att ta till sig, sprida och förankra innovationer. Personlig vänskap och personliga kontakter är viktiga i detta sammanhang. Det finns många motiverade lärare, men de är kanske inte motiverade för ledarskap inom skolutveckling, utan mer intresserade av barnen eller av sitt ämne. Många har blivit lärare för att det är ett tryggt

14 14 arbete, andra för att de får frihet att lägga upp arbetet som de själva vill eller för möjligheten att kombinera arbetet med familj. Det finns helt enkelt för få karriärmotiverade lärare. Till detta ska läggas att det dagligen uppstår problem som måste lösas, att arbetsförhållandena är tuffa och att yrket är undervärderat. Att arbetet av tradition är ett ensamyrke, att man varken talar om misslyckanden eller framhäver sig själv, att man tror att ingen som inte är lärare har något att bidra med och att man i skolan är ovan att medvetet reflektera över och samtala om sin verksamhet försvårar för skolutveckling, menar Dalin. Men trots de problem och hinder för skolutveckling som otvetydigt finns så utvecklas skolor hela tiden. Och jag vill avsluta min redogörelse för Dalins resonemang med att referera till hans kommentarer till undersökningar som visar att sådana projekt som redan från början krävde mycket av lärarna var de som också ledde till flest positiva förändringar. Dessa projekt krävde störst insatser, både av lärarna och i form av stöd från ledningen. Men, trots många problem inledningsvis, så gav dessa projekt de bästa resultaten (1995, s. 125). Fullan är professor i Toronto och har i många år varit en nordamerikansk auktoritet på skolutvecklingsområdet. I sin bok The new meaning of educational change (1991, ss ) poängterar han vikten av att hela skolan, alla individer, deltar i förändringsarbetet. Skolutveckling innebär att organisationen och individen utvecklas, både tillsammans och var för sig. Viktiga faktorer för skolutveckling är, enligt Fullan, de enskilda individerna, skolkulturen och att det finns gemenskap/stöd mellan de inblandade aktörerna. Han presenterar en lista med ett antal centrala teman som han anser är viktiga när det gäller möjligheterna för skolutveckling (ss ):?? Från negativ till positiv styrning. Uppifrån fokusera på några viktiga aspekter som man ser till att implementera väl. Slå vakt om att vara eftertänksam och att behålla kontrollen under processen.?? Från det rigida och låsta till alternativa lösningar i småskalighet på skolan.?? Från många spridda nyskapande lösningar till utveckling av hela institutioner. Utveckla individerna/lärarna. Utveckla skolan till en helhet. Låta individer och organisation utvecklas parallellt.?? Från att göra det ensam till att göra det tillsammans. Samarbete, stöd och gemensam reflektion.?? Från negligering till värdesättande av förändringsprocessen. Förändringar är svåra för att de rör oss personligt och djupt. Ha en tydlig vision, ha öppna sinnen, ta initiativ och uppmuntra andras, ge stöd och press, börja litet och tänka stort, förvänta resultat, ha tålamod och vara ståndaktig, ha en plan men vara flexibel, använda uppifrån ner och nerifrån uppstrategier, uppleva osäkerhet och tillfredsställelse.?? Från om bara till om jag eller om vi. Det första uttrycket handlar om att leta efter lösningar på fel plats och vänta på att andra gör något,

15 15 medan de andra två uttrycken handlar om att ta eget ansvar och initiativ till lösning. Berg gör en direkt koppling från skolkultur till skolutveckling, så till vida att han menar att skolutveckling innebär att den etablerade skolkulturen, åtminstone till en del, ersätts med en annan kultur (1995, s. 90). För att detta ska kunna ske så krävs det att den gamla skolkulturen har blivit synliggjord och att man har diskuterat den. Författaren använder en bild med två cirklar i varandra. Figur 1. Skolkultur och skolutveckling. (Figuren återgiven efter Berg, 1995, s. 73.) Den inre och mindre cirkeln symboliserar gränsen för den extrema, den individualistiska och rigida, skolkulturen. Den yttre cirkeln bildar den gräns innanför vilken vi måste hålla oss i skolan, med samarbete och flexibilitet men också styrdokument. Det är i utrymmet mellan de två cirklarna (streckat) som möjligheterna finns, enligt Berg. Men för att möjligheterna ska bli synliga så är en analys av skolkulturen nödvändig. Den förhärskande skolkulturens bejakare kan stjälpa de godaste intentioner om de känner sig trängda. Här kan metoder för erfarenhetsbaserat lärande komma in. Berg nämner uttrycket skolan som lärande organisation (s. 74), vilket efter vad jag förstår var ett ganska nytt begrepp när han skrev boken. Skolledarens uppgift (Berg, 1995, s. 87) är att kontrollera så att den gräns som utgörs av den yttre cirkeln inte överskrids, men också att uppmuntra och stimulera dem i personalen som önskar skolutveckling, så att handlingsutrymmet mellan de två cirklarna används maximalt. Det är här som växande och utveckling sker. Viktigt att konstatera innan vi lämnar Bergs resonemang om skolutveckling är att han utgår ifrån att skolutveckling är något som genomsyrar synsättet i hela verksamheten. Det rör sig inte om förändringar i endast delar av skolan. Det kan behövas utbildning och fortbildning för att medarbetarna ska klara av att utveckla verksamheten. Det är också viktigt att det finns utbildningsplaner som knyts till verksamhetens mål och framtida utvecklingsbehov. Detta hävdar Laius och Leijon (1996, ss ). De betonar även vikten av en kombination mellan medarbetarnas vilja att skaffa sig kunskap och chefens ansvar att se till att medarbetarens nya kunskap kommer till användning. Det är en viktig

16 16 chefsuppgift att uppmuntra och underlätta för medarbetarna att utvecklas och att utveckla verksamheten. Av medarbetarna kan man kräva att de satsar på utveckling av sig själva och av arbetet. Laius och Leijon skriver inte specifikt om skolutveckling, utan om utveckling av arbetsplatser i allmänhet. Men jag anser att deras resonemang om utbildningsbehov och ansvar för detta är viktigt att beakta även när det gäller skolutveckling Organisationsutveckling Det övergripande begreppet skolutveckling kan innehålla områden av olika slag, bland annat organisationsutveckling, vilket jag nämnde under rubriken Skolutveckling ovan. Att det finns en mängd olika definitioner av begreppet organisationsutveckling kommenteras ofta i litteraturen, av Dalin och av Söderström (1983) exempelvis. Abrahamsson och Andersen (2000, s. 229) poängterar att det är viktigt att skilja mellan organisationsförändring och organisationsutveckling. De använder sig av en lånad definition. Likadant gör Berg och Wallin (1983b, s. 19), och även Dalin (1995, s. 185) refererar till andras definitioner. Men dessa definitioner förefaller en aning omständligt uttryckta, så jag föredrar den definition som används av Söderström, men också av Egerbladh och Tiller (1999, s. 73). Även de har lånat sin definition, från Balvig (1977): OU är ett systematiskt försök att ändra den totala organisationen i riktning mot en mer effektiv utveckling av dess mänskliga resurser genom användandet av samhällsvetenskapliga resultat (kursiveringarna är Egerbladhs och Tillers). När vi gör en liten historisk tillbakablick med hjälp av Laius och Leijon (1996, ss ) och Söderström (1983, s. 223) så kan vi konstatera att organisationsteorier för hundra år sedan handlade om sådant som arbetsdelning, tidsstudier och ackord. Frederick Taylor är här det mest kända namnet. Men sedan hände något. En ny skola inom organisationsteorin bildades, den så kallade humanrelationrörelsen. Grundaren av denna rörelse hette George Elton Mayo. Mayo förstod sådant som att det är viktigt att få uppmuntran från chefen och att få tillhöra en arbetsgrupp. OU-skolan (organisationsutvecklings-skolan) skapades i USA av Kurt Lewin och kan sägas ha vuxit fram ur hans socialpsykologiska forskning på 1940 talet och under inspiration av human-relationrörelsen. Lewin menade att arbetet har ett värde i sig för arbetstagaren och att denne inte endast arbetar för att få pengar. Denna ändrade syn på människan i organisationen får genomslagskraft i och med OU-skolan. Den grundläggande tanken är att människan kan utvecklas och vill vara delaktig i arbetet. Detta påverkar naturligtvis i sin tur även synen på ledarskapet.

17 17 Organisationsutveckling är ett relativt nytt begrepp inom skolutveckling. I början av 1980-talet blev det närmast ett modeord i skolan. Sedan dess har ivern att organisationsutveckla lagt sig en aning, men organisationsutveckling är ändå något som det fortfarande talas om och sysslas med i ganska stor utsträckning. Dock är Berg (1995, ss ) kritisk till begreppet och menar att det passar bäst i en marknadsorienterad/decentraliserad organisation. I stället vill han vända på uttrycket och införa UO. Det skulle betyda utveckling av organisationen och passa bättre för organisationer med reglerad/decentraliserad styrstruktur, som skolan, menar Berg. Det finns möjligheter att genom organisationsutveckling få en bättre fungerande och mer effektiv organisation. Det gäller för skolan att hitta sätt att utveckla sin egen praxis inom det område eller de områden som man eftersträvar att utveckla för att bättre nå målen. Precis som jag har skrivit ovan, när det gäller skolutveckling, så måste man när det gäller organisationsutveckling vara väl förtrogen med den organisationskultur som råder. Dalin (1995, ss ) refererar OU-projekt och forskning kring sådan. Han menar att man vid organisationsutveckling måste veta vad man vill uppnå, dvs. ha ett tydligt mål med förändringsarbetet. Det är viktigt att knyta an till de behov som finns och att involvera och engagera alla. En stor del av den organisationsutveckling som genomförs initieras eller stöds uppifrån, av skolchef eller rektor. Det är vanligt, hävdar Dalin, att OU-projekt får problem för att de inte är tillräckligt specifika och inte handlar om sådana problemområden som deltagarna själva känner ett tydligt behov av att utveckla. Något som är mycket vanligt, enligt Dalin (1995, ss ), är att processen tar längre tid än vad deltagarna har trott. Två, tre år verkar vara den minsta tid man kan räkna med om man ska förvänta sig ett nytt beteende, och tre till fem år är den vanliga tiden för ett OU-projekt. Bra resultat nås med de större och mer enhetliga projekten. OU behöver vara genomgripande, man kan inte organisationsutveckla delvis. Däremot så handlar det inte om, i de undersökningar som Dalin relaterar till, att projekten måste vara stora i betydelsen dyra. Dyrbara projekt har en tendens att dö ut, kanske för att finansieringen kommer utifrån och upphör efter en tid, medan fattigare kommuner har större tendens att fortsätta och att institutionalisera OU. Organisationsutveckling handlar inte enbart om praktiska och tekniska frågor, utan i allra högsta grad även om sådant som människosyn/kunskapssyn och att använda nya arbetssätt. Projekt som arbetar med mellanmänskliga förhållanden, värderingar och normer samt ledningsfrågor har störst möjlighet att kunna fortsätta, enligt Dalin.

18 18 Jag vill återanknyta till slutet av Balvigs (1977) definition av organisationsutveckling: genom användandet av samhällsvetenskapliga resultat. För att nå positiva resultat av organisationsutveckling har det, enligt Dalin (1995, ss ), visat sig vara av största vikt att den stöds av en kvalificerad och välutbildad konsult. Det behöver också byggas upp en stark intern planeringsorganisation som kan stödja sig på kvalificerat och varierat externt stöd i form av exempelvis konsult, utbildning, material och utvärderingar. All personal på arbetsplatsen behöver dessutom ha tillgång till goda handböcker och annat material för det fortsatta arbetet. Den externa konsulten måste tydligt bidra med sitt stöd under hela projekttiden, men stödet bör ändå minska under projekttiden och ansvaret tas över allt mer av arbetsplatsen. Detta håller nere kostnaderna, men motivationen hos de skolledare som styr resurserna i kommunen kommer i hög grad att vara avgörande för fortsättningen, enligt Dalin. Det finns inte så många utvärderingar gjorda av effekterna av organisationsutveckling i skolan, men de som har gjorts visar, enligt Dalin (1995), att?? OU har positiva effekter på resultat, exempelvis förbättrad undervisningsmetodik.?? OU gör de inblandade positivt inställda till organisationsutveckling; de flesta kommuner är i stort sett nöjda med sina projekt.?? i de flesta kommuner fortsätter man att använda OU i skolan. Den litteratur som hittills refererats när det gäller skolutveckling och organisationsutveckling har så gott som helt bortsett från att det är människor som är inblandade och att människor kan vara irrationella. Jag kommer att uppehålla mig ingående kring människan i förändringsprocesser nedan, men jag vill ändå även här lyfta fram att det finns forskare som kombinerar organisationsteoretiska perspektiv med psykologiska. Moxnes, är ett exempel och Ekstrand ett annat. För båda är begreppet ångest centralt för att förstå vad som händer i organisationsutveckling. Jag ska inte här gå in så djupt i resonemangen, och Moxnes sparar jag helt. Ekstrand (1988, ss ) påminner om att en organisation inte är befriad från människor, dvs. att det inte är en organism i sig. Han hävdar att okunskap om människan är vanlig i organisationsutveckling. Organisationsutveckling är inte en linjär process. Ekstrand kritiserar dem som menar det. De inblandade människorna är individer, komplexa sådana, och därför kan vi aldrig förutsäga utgången. Om vi ser organisationsutveckling som ett mänskligt projekt, så är det just det mänskliga som vi måste försöka förstå och förklara, menar Ekstrand.

19 Förändringsprocessen och människorna i förändringsprocessen Tanke känsla handling Vid organisationsutveckling går det naturligtvis inte att bortse från människorna i organisationen. Människorna i en organisation förändrar och förändras. Det är angeläget att försöka förstå och förklara samspelet mellan människors tankar, känslor och handlingar och den organisation de är en del i. Socialpsykologi är en ung vetenskap. Den är endast ungefär hundra år gammal och har fått ett uppsving efter andra världskriget och framåt. Nilsson (1996, s. 7) beskriver vetenskapen som innehållande komponenterna individ, grupp och samhälle och att den har som syfte att förklara mänskligt beteende. Han säger vidare (s. 71) att fokus ligger på hur människans tankar och handlingar påverkas av sociala faktorer och sen i sin tur påverkar dessa. Socialpsykologi kan sägas vara ett gränsområde mellan psykologi och sociologi. Psykologisk socialpsykologi utgår från individen medan sociologisk socialpsykologi tar sin utgångspunkt i samhället (ss ). Den mest heltäckande och vanliga definitionen av socialpsykologi härrör, enligt Nilsson (s. 75), från personlighetspsykologen Gordon Allport. Socialpsykologi handlar enligt denne om hur personers tankar, känslor och handlingar påverkas av den faktiska eller inbillade närvaron av andra. Hur ser då detta samband, mellan tankar, känslor och handling, ut? Nilsson (1996, s. 185) menar att det finns brister, både inom socialpsykologin och inom personlighetspsykologin, när det gäller teorier som ska förklara förhållandet mellan tanke, känsla och handling. Men studier av attityder är ett viktigt område inom socialpsykologin, och det finns trots allt en del att hämta där. Attitydbegreppet innehåller tre olika komponenter enligt Angelöw och Jonsson (2001, s. 171):?? En tankekomponent, eller kunskapskomponent, som handlar om de föreställningar som vi har om någonting.?? En känslokomponent som handlar om de känslor vi har gentemot någonting.?? En handlingskomponent som handlar om vår benägenhet att handla på ett visst sätt gentemot någonting. Angelöw och Jonsson hänvisar till forskning som visar att det endast finns liten samstämmighet mellan å ena sidan vilken attityd i betydelsen värderingar, tankar och känslor man har och å andra sidan benägenheten att handla i enlighet med den. Vad en person säger är en sak och hur han handlar är en annan (ss ).

20 20 Tavistocktraditionen har sin historiska förankring i Tavistockkliniken som grundades i London 1920 för att erbjuda patienter psykoterapeutisk behandling. Efter andra världskriget vidgades de inblandades intresse till att gälla mänskligt välbefinnande, konflikter och sammanbrott i ett större sammanhang. Tavistock Institute of Human Relations grundades 1947 med syfte att främja individers hälsa och organisationers effektivitet. Ovanstående bakgrundsinformation har jag hämtat ur inledningen till den bok om Tavistocktraditionen som Jern, Boalt Boëthius, Hidman och Högberg är redaktörer för (1995). Jern och Boalt Boëthius står bakom inledningen i vilken de även berättar om grundtankarna i rörelsen. Denna har som utgångspunkt att människor i en organisation påverkar och påverkas av de grupper de tillhör. Hur en människa handlar beror på vem hon är men också på i vilken situation hon befinner sig. En annan utgångspunkt är att kraven på organisationens effektivitet och utveckling ofta står i motsatsställning till kraven på arbetstillfredsställelse och personlig utveckling för människorna i organisationen. Två grundläggande antaganden utmärker Tavistocktraditionen. Det första antagandet handlar om att människors tankar, känslor och handlande inte bara är rationella och följer logiska lagar, utan också påverkas av känslor och föreställningar som är dolda även för personen själv. Alltså ingår psykologiska teorier i Tavistocktraditionen. Man menar också att hela grupper och organisationer ibland handlar irrationellt. Det andra antagandet innebär att individerna, gruppen och organisationen betraktas som öppna, sociala system. Här används personlighetspsykologiska och socialpsykologiska teorier. Människan existerar genom samspelet med omgivningen och strävar efter att hålla en balans mellan sina egna behov och önskningar och omgivningens krav. Ahrenfelt (2001, kap. 11) är läkare och psykiater och för ett intressant resonemang kring tanke, känsla och handling. Han hävdar att sambandet mellan de tre storheterna har avgörande betydelse för hur en organisation fungerar eftersom de är nära kopplade till sådant som syfte och motivation och dessa i sin tur är avgörande för resultatet i organisationen. Människan handlar utifrån sin tolkning, och hur hon tolkar styrs av två dynamiska fält, det kognitiva och det emotionella fältet. Tillsammans skapar dessa ett tankemönster, och ur detta bildas den grund på vilken vi fattar våra beslut och handlar. Processen kan vara mer eller mindre medveten. Kognitionen innehåller, enligt Ahrenfelts sätt att se, lärande, kunskap och förståelse. När tanke och känsla är åtskilda i det inre livet kan vi inte se helheter och den mentala kapaciteten är nedsatt. De kognitiva processer som pågår inom oss påverkas mycket starkt, till och med på ett avgörande sätt enligt Ahrenfelt,

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Enkät till skolledare

Enkät till skolledare Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 - Hur omsätter vi innebörden i föreskriften till praktisk handling? - Mervärde för organisation och medarbetare? Jan Winroth och Christer Sorbring Reflektioner kring

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Bild 1 Att stödja inklusion Bild 2 Att sätta in verktyget i ett sammanhang IRIS Improvement

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Förändringsarbete. Förändring av första ordningen - ej genomgripande förändring T.ex byte av dator

Förändringsarbete. Förändring av första ordningen - ej genomgripande förändring T.ex byte av dator Förändringsarbete Bo Ahrenfelt Förändring av första ordningen - ej genomgripande förändring T.ex byte av dator Förändring av andra ordningen en genomgripande förändring T.ex organisationsförändring Förändringsprocessens

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD32, Psykologi: Arbets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Work- and Organizational Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3 Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING

Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING PlanB s utbildning Processkonsult med systemteoretisk inriktning

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC1112 Arbets- och organisationspsykologi 1, 30 högskolepoäng Occupational and Organizational Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Erfarenheter av en skola på vetenskaplig grund en (kritisk) betraktelse

Erfarenheter av en skola på vetenskaplig grund en (kritisk) betraktelse Erfarenheter av en skola på vetenskaplig grund en (kritisk) betraktelse Vetenskaplig grund Vetenskap handlar om ett systematiskt utforskande av tillvaron vars yttersta mål är att ge en förståelse för och

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7 Distansuppgift 2. Egen tränarfilosofi? På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren 1. skriv en förteckning på dina starka

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer