SlowArt. Cilla Robach NATIONALMUSEUM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SlowArt. Cilla Robach NATIONALMUSEUM"

Transkript

1

2 SlowArt

3 SlowArt Cilla Robach NATIONALMUSEUM

4 7 Förord Berndt Arell 9 SlowArt Cilla Robach 11 Inledning 15 Tiden och den konstnärliga processen 25 Katalog 145 Ett formhistoriskt perspektiv 165 Käll- och litteraturförteckning 167 Index

5 Förord Berndt Arell Överintendent Nationalmuseums rika samling av konsthantverk och design erbjuder en enastående spännvidd. Samlingen omfattar hela området med ett brett grepp: glas, keramik, silver, textil, möbler, industridesign och grafisk design. Varje år görs mellan 100 och 200 nya förvärv till samlingarna, främst med fokus på samtiden. Med den unika kompetens som museets intendenter har, kan Nationalmuseum erbjuda vår publik en rad olika berättelser och perspektiv på både historien, nutiden och ibland även ge utblickar mot framtiden. Slow Art är ett exempel på detta. Mot bakgrund av en gedigen historisk kunskap erbjuder vi en tolkning av ett fenomen i vår egen tid. Nationalmuseum står inför en period av omfattande förändringar då museet kommer att renoveras. Detta erbjuder nya möjligheter, både i form av alternativa utställningslokaler i Stockholm, med ett modernt och nutidsperspektiv, och i en rad samarbeten med institutioner både i Sverige och internationellt. Slow Art är det första projektet i Nationalmuseums satsning på form och design under de närmsta åren. Vår avsikt är att lyfta fram frågeställningar, aktivt delta i diskussionen kring formområdet i Sverige och ta ett grepp, där vi hävdar att vi både har och driver vårt nationella ansvar. 7

6 SlowArt Cilla Robach 9

7 Inledning Vi lever i en tid när kortsiktiga lösningar ofta prioriteras framför långsiktiga perspektiv. Men så har det inte alltid varit. Under 1500-talet lät till exempel Gustav Vasa plantera ek i syfte att försörja framtida generationer med material till flottans krigsfartyg. Ekar, som skulle komma att bli klara för skörd flera generationer framåt i tiden. År 1975 erhöll chefen för marinen upplysningen om att de ekar, som hade planterats på Visingsö under talet, nu var klara för fartygsbygge. 1 Det är svårt att tänka sig ett motsvarande scenario idag. Trots att många anser att vi överutnyttjar planetens naturresurser, så har vi oerhört svårt att förändra vår livsstil i syfte att sörja för framtida generationers behov. Det beror i hög grad på vårt ofta kortsiktiga tidsperspektiv, ett faktum som har blivit tydligt i de senaste årens politiska handlingsförlamning inför mänsklighetens stora gemensamma framtidsfrågor, som den globala uppvärmningen. Problem, som kräver både uthållighet och internationellt samförstånd, för att kunna lösas. Vem värnar idag på allvar om framtida generationers försörjning och livsmiljö? Vilken nation eller vilket företag skulle kunna tänka sig att plantera ekar i syfte att tillgodose människors eventuella behov om flera hundra år? Slow Art handlar om perspektiv på tid och tillverkningsprocesser. Beteckningen Slow Art introduceras härmed som ett analytiskt verktyg för en nutida företeelse inom formområdet. 2 Syftet är att definiera och analysera denna företeelse med utgångspunkt i ett antal föremål från de tre senaste decennierna i Nationalmuseums samling av konsthantverk och design

8 De föremål som här samlas under beteckningen Slow Art har utförts i långsamma, ofta omständliga arbetsprocesser. Den omfattande tidsåtgång som ligger bakom verkens tillblivelse har alltså inte varit föremål för konstnärens eller konsthantverkarens frustration. Istället har de värderat tiden och sett långsamheten som en central del i sin konstnärliga process. Många utövare har lagt särskild vikt vid utförandet av enskilda detaljer, utan att rädas upprepningens psykiska tristess eller fysiska smärta. Snarare kan betraktaren misstänka att de har funnit ett meditativt lugn i de monotona och långsamma arbetsmoment, som har varit en förutsättning för verkets tillkomst. Flera av utövarna har utvecklat helt egna tekniker för att nå de specifika uttryck de sökt. Andra har valt att arbeta på samma sätt, med samma verktyg, som hantverkare före dem har gjort i sekler. Att tillverka ting för hand var det normala produktionssättet före industrialismens framväxt och etablering i västvärlden under 1800-talets andra hälft. Det finns alltså ingen produktionsteknisk skillnad mellan en vävd bild eller smidd silverkanna från 1600-talet och 2000-talet. Den väsentliga skillnaden är att idag finns det alternativ till den hantverksmässiga tillverkningen. Alternativ i form av maskintekniska tillverkningsmetoder, som den konstnär eller konsthantverkare som arbetar med traditionellt hantverk, medvetet har valt bort. Deras argument är att hantverksprocessen i sig tillför det färdiga verket värden som ett maskintillverkat objekt saknar. Värden som handlar om mänsklig närvaro och tid. Beteckningen Slow Art står i detta sammanhang alltså inte för ett specifikt estetiskt uttryck. Tvärtom samlar beteckningen såväl relativt traditionella former och tekniker som nyskapande uttryck och innovativa hantverkstekniska lösningar. Flera av de föremål, som här förknippas med begreppet Slow Art, befinner sig i gränslandet mellan konsthantverk och konst. Andra hör hemma i en månghundraårig hantverkstradition. Den gemensamma nämnaren är, som ovan nämnts, den långsamma tillkomstprocessen. Påpekas bör att parallella fenomen till formvärldens Slow Art även återfinns inom konstvärlden. 4 I ett samhälle som vårt, som i så hög grad drivs av kortsiktig ekonomisk vinning, indikerar företeelser som betecknas med begreppet slow ett medvetet avståndstagande från rådande värderingar och förhållanden. Begreppet återfinns i en rad nutida rörelser, som Slow Food (i motsats till Fast Food), Slow Travel, Slow Craft, Slow Design, Slow Fashion, Slow Media, Slow Consumption, Slow Education och Slow Parenting. 5 En av de främsta företrädarna för en tillvaro byggd på ökad eftertänksamhet och ett långsammare tempo är den skotske journalisten och författaren Carl Honoré. I boken In Praise of Slow. Challenging the Cult of Speed från 2004 hävdade Honoré att nutidsmänniskans jakt på snabbhet och på att spara tid ligger inbyggt i vårt kapitalistiska system, där naturtillgångar utnyttjas snabbare än naturen kan återskapa dem och människans roll snarare är att betjäna ekonomin än tvärtom. Människans behov av att sakta in och skapa utrymme för reflektion, sammanfattade Honoré med det övergripande begreppet Slow Movement. 6 Gemensamt för rörelserna inom Slow Movement är att företrädarna propagerar för en tillvaro, som inte styrs av en ständig kamp mot klockan, ekonomisk profit och kortsiktig köp-slit-släng-konsumtion. Det är mot denna bakgrund jag har valt att använda beteckningen Slow Art om de föremål som presenteras i Nationalmuseums utställning med samma namn. 7 Ekonomisk vinning har knappast utgjort drivkraften för de konstnärer och konsthantverkare som arbetar med långsamma hantverksprocesser. Den timlön de flesta erhåller, om de säljer något av sina verk, ligger långt under en nivå som många av oss andra skulle acceptera. Flera har också vanliga lönearbeten vid sidan av sin konstnärliga verksamhet för att kunna finansiera sitt uppehälle. Jag menar att motivationen till deras hårda arbete alltså måste vara något annat än god ekonomi. Deras drivkraft är den tillfredsställelse som människan kan uppleva när hon i grunden utmanar sig själv genom att sätta sin uthållighet och sin tekniska skicklighet på prov. En tillfredsställelse som inte kan köpas för pengar. 8 Resultatet blir ett fåtal verk som når relativt få betraktare och ännu färre köpare. Härvidlag har Slow Art samma karaktär av exklusivitet som unika konstverk ofta har, det vill säga att det främst är kapitalstarka institutioner eller privatpersoner som har möjlighet att förvärva föremålen. Omständlig hantverksmässig tillverkning är också en företeelse som relativt få idag väljer att ägna sig åt. Beteckningen Slow Art ringar alltså in ett marginellt fenomen inom formvärlden i vår samtid. Men det är ett intressant fenomen eftersom det presenterar andra perspektiv. Perspektiv som handlar om att göra saker väl istället för snabbt, att värdera kvalitet istället för kvantitet. Om att behandla material, det vill säga våra gemensamma naturresurser, med omsorg och därmed även hänsyn mot kommande generationer. Om att se ett värde i långsamheten. Om att låta tiden bli en betydelsebärande faktor i en konstnärlig process

9 1 ekar.html. Källan på internet fanns på denna adress och skrevs ut av författaren Begreppet Slow Art initierades av konstnären Tim Slowinski 1978, som en kritik av att konst konsumerades lika snabbt som vilka varor och tjänster som helst. www. slowart.com/meaning.htm Under 2000-talet har intresset för att betona långsamhet i konstvärlden ökat gav konstkritikern Robert Hughes följande definition av Slow Art: What we need more of is slow art: art that holds time as a vase holds water; art that grows out of modes of perception and making whose skill and doggedness make you think and feel; art that isn t merely sensational, that doesn t get its message across in ten seconds, that isn t falsely iconic, that hooks onto something deep-running in our natures. html År 2005 publicerade Atlanta Art Gallery ett manifest för Slow Art, där såväl konstverkens långsamma tillkomst som ett tidsmässigt generöst betraktande av dem betonades. År 2009 arrangerades det första eventet Slow Art Day på initiativ av Phil Terry på MoMA i New York. Under denna årligen återkommande dag uppmärksammar museer och gallerier besökarna på att tidsaspekten vid betraktandet av konstverk har betydelse. Devisen är: Slow down, you look too fast. Till dem som kritiserat samtidens snabba konstkonsumtion hör även konstkritikern Michael Kimmelman, som 2009 konstaterade att nästan ingen stannade en hel minut framför något av konstverken på Louvren. Michael Kimmelman, At Louvre, Many Stop to Snap but Few Stay to Focus, New York Times 2/ Källorna på internet fanns på dessa adresser och skrevs ut av författaren Nationalmuseums samling av konsthantverk och design omfattar föremål från 1500-talet till idag. Den bildades 1885 och består idag av ca föremål. Samlingens inriktning är främst svenskt material, i andra hand nordiskt och i tredje hand förvärvas föremål ur en västeuropeisk kontext. 4 Till nutida svenska konstnärer som arbetar med långsamma processer hör bland andra Gunnel Wåhlstrand och Mats Bergsmeden som målar och tecknar i stora format med tusch och bläck. Precisionen är exakt, här finns inget utrymme för misstag. Ett enda oönskat streck innebär att flera månaders arbete kasseras. 5 Rörelsen Slow Food pläderar för omsorgsfullt tillredda måltider av ekologiska, närproducerade råvaror. Slow Travel kritiserar det moderna samhällets hyllning av hög hastighet och argumenterar för ett ökat välbefinnande i att färdas långsamt och att stanna länge på en plats. Slow Craft var namnet på en utställning av svensk hemslöjd och hantverk i Engelska Magasinet i Reijmyre sommaren Begreppet betecknar även en näthandel för hemslöjdsföremål. Slow Design och Slow Fashion kritiserar kortsiktig massproduktion styrd av snabbt växlande modetrender och argumenterar för miljömedveten tillverkning i mindre skala av varor av hög hantverksmässig kvalitet, med respekt för jordens begränsade naturresurser. Slow Media kritiserar den snabba och ytliga produktionen och konsumtionen av information i olika media och efterlyser långsamt framvaskade och genomtänkta analyser. Slow Consumption, även beskrivet som Super Low Consumption, pläderar för ett ekologiskt hållbart förhållningssätt till produktens hela livscykel samt ett delat ägande av tingen (t.ex. i form av en bilpool). Slow Education handlar om att inspirera individen till att dra egna slutsatser och lärdomar istället för att presentera färdiga lösningar och modeller. Slow Parenting uppmanar föräldrar att inte planera barnens liv i alltför hög utsträckning utan erbjuda dem utrymme för spontanitet och egna initiativ. Se t.ex. www. slowfood.com, Slow-Craft www. ecoinnovationlab.com/ebd/68-ebd-newsletter/194-civicreport-slow-consumption, Tim Cooper, Slower Consumption, Reflections on Product Life Spans and the Throwaway Society, Journal of Industrial Ecology, vol 9, 1 2/2008. Källorna på internet fanns på dessa adresser och skrevs ut av författaren Carl Honoré, In Praise of Slow. Challenging the Cult of Speed (London 2004), sv. övers. SLOW. Lev livet långsamt (2005). 7 Många av de verk som presenteras i utställningen har utförts av konstnärer och konsthantverkare som har en mångårig erfarenhet av sin verksamhet. Åldersfördelningen ser ut som följer: 1 är född på 1930-talet, 4 på 1940-talet, 4 är födda på 1940-talet, 9 på 1950-talet, 9 på 1960-talet, 3 på 1970-talet och 3 på 1980-talet. Intressant att notera är även att de flesta verk, 24 av 29, har utförts av kvinnor. Huruvida detta kan tolkas som att omständliga hantverksprocesser är något som intresserar kvinnor i högre grad än män kan jag inte uttala mig om. Dock har konsthantverk generellt ofta förknippats med just kvinnligt skapande, ett faktum som bidragit till områdets relativt låga värdering och marginalisering inom de visuella kulturernas hierarkier. Se t.ex. Cilla Robach, Formens frigörelse. Konsthantverk och design under debatt i 1960-talets Sverige, Diss., (Stockholm 2010), 327 f. 8 The reward of making is the opportunity to experience an individual sense of freedom and control in the world. Making is therefore not only a fulfillment of needs, but of desires a process whereby mind, body and imagination are integrated in the practice of thought through action. Martina Margetts, Action Not Words, Power of Making. The importande of being skilled, red Daniel Charney, V&A (London 2011), 39. Sociologen Li Bennich-Björkman har i en diskussion om vad som främjar banbrytande akademisk forskning använt den ungerske professorn i psykologi Mihaly Csikszentmihalyis begrepp flow. Att uppleva flow är en slags lyckokänsla, ett mentalt rus, som uppkommer i lägen då en människa är intensivt uppslukad av att genomföra eller lösa en uppgift, och uppgiftens utmaning är i överensstämmelse med hennes förmågor. Känslan av att man har flow blir alltså en mycket viktig belöning, en optimal tillfredsställelse. Belöningen kommer genom uppgiften själv, inte genom yttre utmärkelser. Li Bennich- Björkman, Universiteten, kreativiteten och politikens aningslöshet, Educare 1(3) 2007, 39. Tiden och den konstnärliga processen Ingen ser hur fort det har gått, men alla ser hur väl det är gjort! Ellen Karlsson, min farmor Att se hantverk som en väg till livskvalitet är inte nytt. Inte heller att använda hantverksmässig tillverkning som ett argument i en samhällskritisk debatt. Som kommer att framgå av kapitlet Ett formhistoriskt perspektiv finns det paralleller mellan Arts and Craftrörelsen, verksam i England under 1800-talets andra hälft, och Slow Art. Arts and Craftrörelsen kritiserade det samhälle som industriteknikens massproduktion bidrog till att skapa, samtidigt som rörelsens företrädare propagerade för den hantverksmässiga tillverkningens betydelse för individens livskvalitet. Men deras kritik av industriell massproduktion rönte föga gehör. Istället har rationella och tidsbesparande processer för många varit eftersträvansvärda mål i det moderna västerländska samhället. Alltså har det funnits relativt litet överseende med hantverksmässig tillverkning i allmänhet och kreativa processer utvecklade genom hantverk i synnerhet. Att några ändå har valt att idag utveckla sin konstnärliga kreativitet genom att fördjupa sig i en eller flera hantverkstekniker kan därför vara svårt för omgivningen att förstå, kanske till och med verka lite skrämmande och provocerande. För vad är det egentligen utövarna uppnår i sitt envetna, långsamma och omständliga arbete, fyllt av upprepade arbetsmoment som inte sällan leder till fysisk smärta? Vad är det som driver Helen Dahlman att brodera med tunt moulinégarn i stora format, trots att hon måste arbeta med dubbla plåster för att blodet från såren på fingertopparna inte ska fläcka tyget? Vad får Renata Francescon ut av att tumma porslinslera till rosenblad timme efter timme, dag efter dag? Varför fortsätter Tore Svensson år efter år att hamra 14 15

10 skålar ur kallt järn, trots att hans kropp inte klarar den hårda påfrestningen mer än ett par timmar om dagen? Vad uppnår Lotta Åström när hon för hand snurrar ståltråd till en tät spiral som hon sedan sågar isär till små, små ringar, vilka hon omständligt fogar samman till smycken, liknande brynjor? Varför väljer Sebastian Schildt att ägna flera veckor åt att omforma en platt silverplåt till en kanna med en hammare, istället för att låta en maskin tillverka samma form under bråkdelen av denna tid? Det finns inga enkla svar bara vissheten att utövarna når en tillfredsställelse som har med något annat att göra än ekonomisk vinning genom rationell tillverkning. Svårigheten med att formulera vad de som arbetar med Slow Art får ut av sitt arbete hör troligen samman med den tysta kunskap som präglar konsthantverksområdet i sin helhet. Begreppet tyst kunskap syftar på en kompetens som den enskilde måste erövra genom praktisk övning och erfarenhet. 1 Textilkonstnärerna Nina Bondeson och Marie Holmgren har hävdat att den [ ] tysta kunskapen visar sig genom aspekter som erfarenhet, färdighet, omdöme, minne, insikt, eftertanke, känsla och så vidare. 2 Genom upprepade misslyckanden lär konstnären eller konsthantverkaren känna ett material, förstå dess egenskaper och möjligheter, för att sedan utmana både materialets och sina egna gränser. Människan behärskar mängder av tyst kunskap. Vi kan känna med en sticka om potatisen är genomkokt, särskilja ljudet av en fiol från en cello eller lukta oss till om mjölken har surnat. Men de flesta av oss värderar denna typ av kunskap relativt lågt, troligen för att den är vardaglig. Detta innebär inte att den inte är viktig, tvärtom kan den vara livsnödvändig. Men den är tyst! Den är praktisk och ordlös, svår att beskriva, förklara, mäta och jämföra. Den erövras genom erfarenhet, varför den också utvecklas och förfinas under hela livet. Den tysta kunskapens motsats är den teoretiska kunskapen. Denna har ett språk och kan logiskt förklaras i teorier och modeller. Det betyder inte att den alltid är lätt att förstå. Den teoretiska kunskapen kan vara påtagligt exkluderande för dem som inte är invigda. För de flesta framstår såväl avancerade filosofiska resonemang som abstrakta matematiska teorier som fullkomligt obegripliga. Ändå, eller just därför, har den teoretiska kunskapen värderats högt i det västerländska samhället. Även inom konsten har den teoretiska kunskapen rönt hög status. Redan under renässansen uppstod en brytning mellan konsten och hantverket, eller mellan tanken och handen. 3 Dittills hade konstnären betraktats som en hantverkare bland andra. Särskiljandet av konsten från hantverket innebar en tydlig uppvärdering av den förra, på den senares bekostnad. 4 Småningom formulerades även en konstnärsroll där konstnären uppfattades som en upphöjd person med kvaliteter utöver det vanliga, ett gudomligt geni. Under 1700-talet etablerades en teoretiskt förankrad konstsyn, där konsten i hög grad kom att handla om sig själv som företeelse. I och med konceptkonstens framväxt under 1900-talet blev idén inte konstverkets fysiska utförande det centrala. 5 Företrädarna fann litet, eller inget, värde i hantverksmässig erfarenhetsbaserad kunskap. Det som värderades var originalitet. 6 Terry Smith, professor i konstvetenskap vid University of Sidney, hävdade 1997 att modernismen under 1900-talet inte endast hade varit likgiltig inför konsthantverk, utan även en aktiv motståndare mot hantverksskicklighet. Smith betecknade detta förhållningssätt som anti-craft. 7 Resultatet blev att konsthantverket, med sin förankring i en tyst kunskapsbas, definierades som en anti-modern och bakåtsträvande företeelse som lätt kunde avfärdas och marginaliseras i den offentliga debatten. 8 Ett sätt att höja statusen för både den tysta kunskapen i allmänhet och konsthantverket i synnerhet har, en aning motsägelsefullt, varit att öka det teoretiska inslaget i utbildningar av praktisk karaktär. Detta har under de senaste decennierna skett såväl inom gymnasieskolans utbildning av bilmekaniker som inom högskolans utbildning av textilkonstnärer. 9 Även teoretiseringen av konsthantverkets praktik har ökat närmast explosionsartat. Inom den akademiska världen har flera forskningsprojekt vidgat och fördjupat den teoretiska kunskapen om konsthantverkets egenarter, villkor och identiteter. Med inspiration från konstvärldens postmoderna kritik av en modernistisk kanon har en rad forskare sökt formulera andra sammanhang och förklaringsmodeller för det nutida konsthantverket. Gemensamt är att fokus har legat på objektstyper inom konsthantverksområdet som ligger nära konstvärlden, och där utövarna ofta har ett konceptuellt, teoretiskt förankrat förhållningssätt till sin konstnärliga verksamhet. Vanliga funktionella och handdrejade teserviser lyser oftast med sin frånvaro i dessa studier. För den svenska och nordiska konsthantverksdebatten blev boken Craft in Transition från 2005 central. Denna författades av Jorunn Veiteberg, professor i konst- och konsthantverksteori vid Kunsthøgskolen i Bergen. 10 Veiteberg diskuterade gränsupplösningen mellan konsthantverk och konst samt vad detta betydde för det nutida konsthantverket. Även de fördomar som har knutits till konsthantverket och som har bidragit till områdets marginalisering i de visuella kulturernas hierarkier belystes. Året därpå disputerade Louise Mazanti med en analys av nutida objekt som befann sig just i gränslandet mellan konst och konsthantverk. 11 Mazanti benämnde dem superobjekt. Med detta begrepp sökte hon överbrygga dikotomin, eller separationen, mellan konst och liv, genom att definiera konsthantverket som en egen konstnärlig praxis, vars främsta särskiljande egenskap var dess referens till vardagslivet och människokroppen. Även undertecknad har bidragit med en doktorsavhandling i ämnet. 12 Vid sidan av ny forskning inom den akademiska världen har 2000-talets konceptuella konsthantverk diskuterats och analyserats i en rad publikationer och utställningar i Sverige

11 Inte minst Iaspis projekt Craft in Dialogue under åren bidrog till ökad synlighet för fältet. 13 Till det officiella svenska designåret 2005 publicerades böckerna Craft in Dialogue. Six views on a practice in change och Re:form. Svenskt samtida konsthantverk under debatt. 14 Även Nationalmuseums utställning Konceptdesign år 2005, för vilken jag var kommissarie, ringade in och formulerade ett konceptuellt förhållningssätt till ting, samhälle och konstnärligt skapande i en samtida formvärld. 15 Vid samma tidpunkt startade också Riksutställningars vandringsutställning 100 tankar om konsthantverk en fyra år lång turné över riket. 16 År 2007 introducerades ännu ett begrepp med utställningen Formhantverk på Liljevalchs konsthall i Stockholm. 17 Samma år öppnade även Gustavsbergs Konsthall, som i en rad utställningar har vidgat konsthantverksscenen, inte minst mot konstvärlden. 18 Detta ökade teoretiska intresse i publikationer och utställningar har tveklöst bidragit till att det konceptuella, teoretiskt förankrade konsthantverket radikalt har kunnat stärka sina positioner, såväl i samhället som i den akademiska världen, efter millennieskiftet Men parallellt med denna utveckling har det även vuxit fram en motreaktion, där andra värden inom konsthantverket än de teoretiska har betonats. Inte minst den tysta kunskapens praktik har etablerats som ett ämne för akademisk forskning. Redan 1994 argumenterade den engelske konsthantverksspecialisten och teoretikern Peter Dormer för behovet att se på området med andra ögon än konstvärldens. Till skillnad från till exempel konceptuell konst, vilken Dormer hävdade kommunicerade mer eller mindre oberoende av sitt material, var materialet nämligen en meningsbärande faktor inom konsthantverket. [ ] the essence of the expression cannot be caught in words what the representation means is in the craft, not what is said about it. 19 Enligt Dormers synsätt finns det alltså i konsthantverket specifika aspekter och värden som kan vara svåra, kanske omöjliga, att formulera i ord, det vill säga tysta kommunikationsvägar. Jag vill understryka att dessa tysta aspekter självklart även finns inom den konceptuella konsten och konsthantverket, men kanske ändå inte i samma grad som inom det materialbaserade konsthantverket, till vilket de föremål som här har samlats under beteckningen Slow Art hör. Ett sätt att ändå försöka sätta ord på den tysta kunskapen har varit att analysera själva görandet, alltså verkets tillblivelseprocess. Detta har skett inte minst genom att konstnärer och konsthantverkare börjat bedriva akademisk forskning med utgångspunkt i sin egen praktik. 20 En av dessa forskare, keramikern Mårten Medbo, har försökt att synliggöra sitt konstnärliga arbete och utvecklingen av den tysta kunskapen. Den konstnärliga processen går på många sätt att likna vid barnets lek. [ ] Man skapar ett slags ingenmansland eller egen värld där allt är möjligt, där alla yttre regelverk kollapsar. Det är en värld där de egna erfarenheterna skakas runt och får nya betydelser och strukturer. En värld som hjälper mig att förstå och ge tillvaron mening. [ ] Jag kallar det lek, många talar om en process. [ ] Jag trevar mycket, provar och förkastar. Provar igen och igen. Sakta blir det en linje och struktur i arbetet. Hela min hantverksförmåga, min intellektuella och känslomässiga förmåga tas i anspråk. [ ] Mycket av det jag gör misslyckas. Att något överhuvudtaget lyckas beror på den långa erfarenheten med materialet som jag har. Det finns en slags intuitiv känsla för hur leran ska hanteras. När den är mogen för alla olika moment. När leran torkar för fort eller när grejerna ska vändas. [ ] Ofta ligger jag på gränsen av min förmåga. Det är med stor tillfredsställelse och stolthet jag ser på ett lyckat resultat. 21 Medbo har alltså formulerat den konstnärliga processen som en lek grundad på genuin materialkännedom. Beskrivningen stämmer väl in på flera av processerna bakom de verk som presenteras i utställningen Slow Art. En faktor som förenar de flesta föremålen är att konstnärerna och konsthantverkarna arbetar direkt i materialet, ofta utan förberedande skisser. Härmed inte sagt att de inte skulle ha en idé om det slutgiltiga verket eller ett tydligt mål med sitt skapande, tvärtom. Men i den konstnärliga processen är det väsentligt att kunna lyssna till materialet och ompröva idén allteftersom verket blir till. Att öppna upp sinnena såväl känslan som intellektet för slumpens kraft och experimentets möjligheter. Att mitt i ett minutiöst arbete våga släppa den totala kontrollen över processen. Just begreppet kontroll kan vara intressant att dröja vid. Att ha kontroll är något som många strävar efter idag. Vår tids beryktade begrepp livspussel betecknar småbarnsföräldrars behov av att kunna kontrollera sin ofta kaotiska vardag. 22 Att många upplever sig misslyckas med detta hänger troligen samman med att föräldrarna inte vågar släppa kontrollen och se en möjlig kreativ potential i kaoset. Det finns nämligen påtagliga likheter mellan den konstnärliga process som Medbo beskrev ovan och företeelsen att bli förälder det enda man kan vara riktigt säker på är att det inte blir som man hade tänkt sig! Den starka frustration som ofta följer av att livspusslet inte går ihop beror på att kontrollen handlar om det dyrbaraste vi tror oss ha, nämligen vår tid. Det är med minutiös planering många av oss försöker disponera det okända antal dagar som kommer att visa sig blev våra liv. Och vem vill spendera dyrbara timmar på ineffektiva aktiviteter som inte ger resultat och ger utdelning på insatt (tids-)kapital? Men, att ta kontroll över sitt liv är en relativt ny mänsklig strävan. I boken Tio tankar om tid beskrev fysikern Bodil Jönsson, 18 19

12 född 1942, sin farmor som hade ont om pengar, ont om plats, ont om mat, värme och ljus, men aldrig ont om tid. Samtidigt konstaterade Jönsson att den enorma materiella standardökning som västvärlden upplevt under 1900-talets andra hälft, har bidragit till en känsla av o-lugn och o-rytm, som vilar på en ologisk idé om att spara tid. 23 Troligen har det generellt accepterade kravet på ett rationellt förhållningssätt till tiden bidragit till en viss oförståelse, men också fascination, inför den verksamhet inom formvärlden som här betecknas Slow Art. Genom att välja att fördjupa sig i ett projekt, en teknik eller ett material har konstnären eller konsthantverkaren valt bort allt annat som hade kunnat ske under den långa tid man ägnar åt sitt konstnärskap. Inte bara möjligheten till ett lönearbete och bättre ekonomi, utan även andra möjliga konstverk som han eller hon kunde ha gjort istället. Därför krävs det inte bara uthållighet utan även mod och integritet att våga ta sig tid och arbeta fokuserat med ett enda projekt under veckor, månader och kanske år. Skulptören Britt Ignell har beskrivit denna långsamhet som en synnerligen positiv faktor för den konstnärliga processen. [ ] jag upplever njutningen av att stanna länge i en tanke, dra ut ett arbete över tid och fylla min värld med mening. Den aspekten är helt avgörande eftersom jag tror att det är det som sedan sitter där i verket och kan påverka en betraktare. Tiden och närvaron som ligger nedlagd i ett arbete. Meningsskapandet som pågår. Tänkandet, varandet, görandet som kan nå alla lager av sinnen och förnimmelser. 24 Ignell betonar alltså långsamheten som en betydelsebärande faktor i sig. Tanken ligger långt från de värden som vanligen eftersträvas i ett samhälle byggt på kortsiktig massproduktion och masskonsumtion. Vår livsstil karakteriseras av att människan omger sig med tidsbesparande, men kostsamma, hjälpmedel för att klara sin stressade vardag. Hennes tillfredsställelse erhålls i hög grad genom köp av nya (tidsbesparande) varor och tjänster, som ofta tär på planetens resurser. Vårt samhälle har blivit ett förbrukningssamhälle, där tid blivit något av en handelsvara. Just här erbjuder Slow Art andra perspektiv. Perspektiv som handlar om långsamhetens positiva betydelse för den kreativa processen. Om att det kan finnas värden på ett mänskligt plan i att sakta in, ge utrymme för stillhet och därmed även reflektion. Om att visa respekt för varandra såväl som för kommande generationer. Textilkonstnären Annika Ekdahl har poängterat att det i ett omsorgsfullt och tidskrävande konstnärligt arbete även finns en specifik hänsyn gentemot upphovsmannens omvärld. Ja, textila tekniker tar tid. Tack och lov! Det är inte ett problem utan en kvalitet, oavsett om vi pratar om textilkonst eller vardagens textila föremål. Att sticka, virka, sy, väva, spinna, fläta, tvinna, nysta, filta, knyppla och brodera handlar om att med ett uppsåt sammanfoga och transformera fibrer. Samtidigt berättar det något om oss själva och vår inställning till konsten, till livet. Vad skulle det vara för poäng med att producera ogenomtänkta hastverk? Det är respektlöst, både mot oss själva och mot dem vi betraktar som målgrupp för vår ansträngning. Och en sak till: Det finns redan en otrolig mängd prylar på den här planeten. Om vi trots det bestämmer oss för att transformera ytterligare material till ännu ett objekt så bör det vara gjort med eftertanke och noggrannhet. Jag har valt att väva gobelänger. Kan man jämföra det med att skriva en roman? Bokstav efter bokstav, mening efter mening. Det tar tid, vilket är fullt rimligt och begripligt. Stygn läggs till stygn, inslag till inslag, stycke till stycke. Berättelser tar form, i realtid och utan kortkommandon. Och tiden är redovisad, den är fullt synlig. Var och en kan se den och förstå den. Och känna sig respekterad. 25 Ekdahl poängterar alltså att hon, genom att lägga mycket tid och möda på tillkomsten av ett verk, visar respekt för den person som väljer att ta tid av sitt liv för att betrakta hennes vävda bilder. Detta förhållningssätt karakteriserar många av de konstnärer och konsthantverkare som arbetar med långsamma, ofta omständliga hantverksprocesser. Beteckningen Slow Art ringar in verk och föremål inom formområdet där tiden är en betydelsebärande faktor där långsamheten i tillkomsten av ett verk värderas som ett konstnärligt värde i sig

13 1 Begreppet tyst kunskap härrör från Michael Polanyis begrepp tacit knowing, vars utgångspunkt var iakttagelsen [ ] we can know more than we can tell. Michael Polanyi, The Tacit Dimension (Gloucester 1983), 4. Den amerikanske filosofen Allan Janik har definierat tyst kunskap som något som refererar [ ] to those aspects of human experience which are wholly knowable self-reflectively [ ] but by their very nature are incapable of precise articulation. Allan Janik, Tacit Knowledge, Working Life and Scientific Method, Knowledge, Skill and Artificial Intelligence, red Bo Göranzon, Ingela Josefson (Berlin/Heidelberg 1988), 54. Se även Harry Collins, Tacit and Explicit Knowledge (Chicago, London 2010). 2 Nina Bondeson, Marie Holmgren, Tiden som är för handen. Om praktisk konsttillverkning (Göteborg 2007), Se t.ex. Edward Lucie-Smith, Konsthantverkets historia. Konsthantverkarens roll i samhället (Stockholm 1982), 143 ff. Andra författare har dock härlett uppdelningen till upplysningstiden. Larry Shiner har daterat separationen mellan konst och hantverk till 1700-talets upplysning, då det moderna konstbegreppet ersatte en äldre funktionsorienterad syn på konsten. Larry Shiner, The Invention of Art. A Cultural History (Chicago 2001), xvi. 4 Denis Diderot synliggjorde 1751 denna statusskillnad mellan vad han kallade de fria och de mekaniska konsterna. Han menade att det fanns en övertygelse om [ ] att utöva eller till och med studera de mekaniska konsterna är att sänka sig till saker som är besvärliga att forska i, förfärliga att meditera över, svåra att visa upp, vanhedrande att handla med, vars antal är oändligt och vars värde är obetydligt. Denis Diderot, Art, Encyclopédie ou Dictionnaire raisonné des science, des arts et des Métiers, vol. 1 (Paris 1751), sv. övers. Design och konst. Texter om gränser och överskridanden del I, red. Torsten Weimarck (Stockholm 2003), Peter Dormer har hävdat att det verkliga brottet mellan konst och hantverk uppstod i och med 1960-talets konceptuella konst. By the end of the 1960s craftmanship was barely taught at all, nor was it valued. [ ] Why is craft intellectually inconvenient in modern and contemporary art? [ ] Why does art need craft? Why make something when you can find a ready-made and present it as art? It is your ability to choose and select, not your ability to make, that marks you as an artist, as a connoisseur. Why have the object at all? And in the face of these questions craft in art collapsed. Peter Dormer, The salon de refuse?, The Culture of Craft, red Peter Dormer (Manchester 1997), 3. 6 Den inflytelserike amerikanske konstteoretikern Clement Greenberg fastslog 1962 betydelsen av konstnärlig intuition. Inspiration remains the only factor in the creation of a successfull work of art that cannot be copied or imitated. Clement Greenberg, After Abstract Expressionism, Art in Theory , red Charles Harrison, Paul Wood (Oxford 1992, 1995), 769. Artikeln publicerades ursprungligen i October 8/ Terry Smith menade att modernisterna hade formulerat konsthantverk som en anti-modern företeelse. The overwhelming success of mass production/consumption modernity in the early and mid-tewntieth century left craft as the obvious signifier if modernity s opposite: tradition. Terry Smith, Craft, modernity and postmodernity, Craft & Contemporary Theory, red. Sue Rowley (St Leonards 1997), Peter Dormer har diskuterat konsthantverkets marginalisering. Skills are regarded as technical constraints upon self-expression and they are not recognized as being the content as well as the means of expression. [ ] Within the plastic arts, the status of craft knowledge or tacit knowledge has declined sharply because it is held to have no intrinsic value. Peter Dormer, The Art of the Maker. Skill and its Meaning in Art, Craft and Design (London 1994), 7, 25. Även Grace Lees-Maffei och Linda Sandino har kommenterat detta. For at least the last 150 years, craft has been written about as an antidote to increasing industrialization. Grace Lees-Maffei, Linda Sandino, Dangerous Liasions. Relationships between Design, Craft and Art, Dangerous Liasions. Relationships between Design, Craft and Art, Special Issue, Journal of Design History, Vol. 17, 3/2004, 209. Se även Robach (2012), 317 ff. 9 Inslaget av teori i textilutbildningen vid Högskolan för Konsthantverk och Design i Göteborg har ökat från 8 % av studietiden 1978 till 50 % Den största ökningen skedde de två sista decennierna. Bondeson, Holmgren, Tiden som är för handen. Om praktisk konsttillverkning (2007), 48. Se även Mats Alvesson, Tomhetens triumf. Om grandiositet, illusionsnummer & nollsummespel (Stockholm 2006), 20 f. 10 Jorunn Veiteberg, Craft in Transition (Bergen 2005). 11 Louise Mazanti, Superobjekter. En teori for nutidigt, konceptuelt kunsthåndværk, Diss., (Köpenhamn 2006). Även Tanya Harrod och Pamela Johnson har kritiserat konsthantverkets traditionella historieskrivning och efterlyst nya kritiska och teoretiskt förankrade angreppssätt på området. Se t.ex. Obscure objects of desire. Reviewing the crafts in the twentieth century, red. Tanya Harrod, Conference papers University of East Anglia January 1997, Craft Council (London 1997). Journal of Design History, Special Issue: Craft, Culture and Identity, red. Tanya Harrod, Vol. 10, 4/1997. Ideas in the Making. Practice in Theory, red. Pamela Johnson, Crafts Council (London 1998). 12 Robach (2010). 13 Craft in Dialogue Craft is handmade communication, red Christina Zetterlund (Stockholm 2006). 14 Craft in Dialogue. Six views on a practice in change, red Love Jönsson (Stockholm 2005). Re:form. Svenskt samtida konsthantverk under debatt, red Hanna Ljungström, Ulf Beckman (Stockholm 2005). 15 Konceptdesign, red Cilla Robach, Nationalmusei utställningskatalog 643 (Stockholm 2005) tankar om konsthantverk, red Marianne Sjöborg, Riksutställningar (Stockholm 2005). 17 Formhantverk. Fortsättningsboken, praktik och reflektion, red Zandra Ahl och Päivi Ernkvist (Stockholm 2008). 18 html. Källan fanns på internet och skrevs ut av författaren Dormer (1994), disputerade tre konstnärer i fri konst vid Malmö Konsthögskola. Dessa var Matts Leiderstam, Miya Yoshida och Sopawan Boonnimitra. Pontus Kyander, Kvalificerade konstnärer utan doktorsexamen chanslösa för lärartjänster, Paletten 4/2006. Sedan 2010 är konsthantverkarna Mårten Medbo och Frida Hållander doktorander vid HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk, respektive Konstfack /marten-medbo-forsta-doktorand-i-konsthantverk och Källorna på internet fanns på dessa adresser och skrevs ut av författaren Mårten Medbo, Texter om konstnärliga erfarenheter, Nina Bondeson, Marie Holmgren, Tiden som är för handen. Om praktisk konsttillverkning (Göteborg 2007), Begreppet livspusslet lanserades av den fackliga centralorganisationen TCO inför valrörelsen Med begreppet avser TCO [ ] frågan hur människor rent praktiskt ska få ihop sin vardag med både yrkesliv och familj [ ]. Intressant att notera, och typiskt för vår tid, är att TCO även registrerat begreppet Livspusslet som ett varumärke aspx. Källan på internet fanns på denna adress och skrevs ut av författaren Förr fick tiden sköta om naturens gång. Tiden var naturens underbara sätt att hindra allt från att hända på en gång. Nu är det som om den egenskapen hos tiden satts ur spel (nästan) allt händer på en gång. [---] En mycket stor andel av dagens miljöproblem har uppkommit som en bieffekt av att den samtida mänskliga kulturen inbillar sig att den har ont om tid. [---] Människan kan framöver bli en god eller en ond naturresurs beroende på hur hon förvaltar just sitt förhållande till TIDEN. Bodil Jönsson, Tio tankar om tid (Stockholm 1999), 22, 65. Artisten och poeten Emil Jensen har tecknat en dräpande bild av den kontrollsökande västerländska nutidsmänniskans ofta problematiska förhållande till tiden. Barn är ju kända för att de lever i nuet. Vuxna lever i nyss-et, i sen-et, i snart-et, i strax-et. Vuxna lever i kunde ha varit-et och i borde ha blivit-et. De lever i tänk om utifallatt-et. Vuxna lever i långt här ifrån-et för länge sen-et. De lever i undrar hur han ser ut nakenet och fan att jag inte sa att jag älskade henne-et. Och de lever i herregud, jag tror jag glömde stänga av spisenet. Vuxna lever i en fantasivärld! Emil Jensen, Skaffa vuxen, Snacka om, Ordfront ljud (Malmö 2011). Transkriberingen av citatet, som endast finns publicerat i uppläsning av Jensen, har godkänts av Emil Jensen i mail till Cilla Robach Britt Ignell, Hand och tanke, Nina Bondeson, Marie Holmgren, Tiden som är för handen. Om praktisk konsttillverkning (Göteborg 2007), från Annika Ekdahl till Cilla Robach

14 Katalog

15 Att skapa rörlighet i den stela silvermetallen är en effekt som Petra Schou eftersträvar. Metoden är att arbeta med många små delar som samverkar till en helhet. På en kedja av lödda öglor fäster Petra Schou strutliknande små klockor, formade av runda silverplattor. Klockornas storlek varierar, de är störst i mitten och mindre utmed halssmyckets sidor. Även på fingerringen är rörliga klockor fästade. När den som bär smyckena rör sig följer metallen kroppen samtidigt som det uppstår ett klingande ljud när klockorna slår mot varandra. Ring och halssmycke Boa 2000 Petra Schou (f 1968) Silver Halssmycke: Längd 74 cm Ring: Höjd 3 cm, diameter 7 cm nmk /2000 Gåva Nationalmusei Vänner Bengt Julins fond 27

16 28

17 Helena Hörstedt bygger sina plagg som en skulptör. Det skapande arbetet görs direkt i materialet. Skisserna består av tyger som formas med sömmar, rynkor och veck. Utifrån ett ständigt pågående experiment med detaljer, texturer och volymer i tyg växer formerna fram. Vissa element kan återkomma i olika plagg, men då placerade så att de framhäver andra kroppsdelar. Mycket bygger på upprepning. Hundratals exakt lika stora skinnbitar fogas samman till strutar i exakt samma dimension för att uppnå avsedd effekt. Hörstedt är perfektionist. Hennes konstnärliga process gör att plaggen tar ett tydligt avstånd från den ofta flyktiga modevärlden. Plaggen befinner sig på gränsen mellan konst, konsthantverk och modevärldens haute couture. Långsamt finner de sin form. Klänning Broken Shadow 2008 Helena Hörstedt (f 1977) Råsiden, skinn Höjd 110 cm, bredd 50 cm nmk 110/2009 Gåva Nationalmusei Vänner Bengt Julins fond 31

18 32

19 Tekniken att brodera med maskin har Malin Lager utvecklat och förfinat under flera decennier. Redskapet är en vanlig symaskin men Lager har kopplat bort mataren samt använder en stoppsömspressarfot. Härigenom kan hon fritt styra nålens vandring över tyget och bestämma stygnens längd. Bilden bygger hon först upp som en applikation, med tunna tygbitar av silke eller bomull på ett stabilt bomullstyg som underlag. Med symaskinens trådar skapar hon schatteringar, skuggor och färgnyanser över bilden. Processen kan liknas vid ett omsorgsfullt måleri med symaskinsnålen som pensel och tråden som färg. Maskinbroderi Skuggor 1994 Malin Lager (f 1946) Bomull, siden, silke Höjd 35,5 cm, bredd 52,5 cm nmk 17/1995 Inköp 35

20 36

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

VACKRA SMYCKEN AV LIM

VACKRA SMYCKEN AV LIM VACKRA SMYCKEN AV LIM Magisterexamen Rapport av Klara Schmidt Ädellab/Metallformgivning, Konstfack 2005 Handledare: Aurél Schiller 1 Den här rapporten visar mitt sätt att arbeta när jag undersöker materialet

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

Välkommen till Creosa.

Välkommen till Creosa. Välkommen till Creosa. Vi hjälper företag och organisationer att tänka kreativt, hitta nya lösningar på olika typer av problem och utmaningar och skapa förutsättningar för att förverkliga kreativa idéer.

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

ANNA OLSSON September 2015

ANNA OLSSON September 2015 ANNA OLSSON September 2015 Anna Olsson är textilkonstnär och arbetar främst med bildvävar där berättandet står i centrum. Hon har genom sitt arbete mött människor som befinner sig i en av de mest utsatta

Läs mer

Business Design. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling.

Business Design. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling. Våra lösningar lär dig hur du kan använda din kreativa intelligens som motor i ditt företag,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM Denna handledning är framtagen med förhoppning att ge pedagogiska ingångar till våra tillfälliga utställningar. Handledningen finns tillgänglig på eskilstuna.se/konstmuseet

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte

FORMGIVNING. Ämnets syfte FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur

FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur Kulturen Text: Karin Schönberg Foto: Viveca Ohlsson och Lars Westrup FÖREMÅLEN OMKRING OSS handlar om föremålens designhistoria under 1900- talet.

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

HUR ANVÄNDS VAX? TRÅDEN DRAS ÖVER VAXET TVÅ TRE GÅNGER. OM VAXET ÄR MYCKET HÅRT KAN DU SEDAN DRA - 32 - - 17 -

HUR ANVÄNDS VAX? TRÅDEN DRAS ÖVER VAXET TVÅ TRE GÅNGER. OM VAXET ÄR MYCKET HÅRT KAN DU SEDAN DRA - 32 - - 17 - STYGN SOM MÖJLIGT DÄR DE KAN SYNAS FRÅN RÄTAN. MEDAN DE ANDRA STYGNEN SOM LÄGGS PRECIS I FÅLLENS VECK GÖRS LÄNGRE, ALLTEFTER TYGSORT. KORSAD FÅLLSÖM HUR ANVÄNDS VAX? OBSERVERA ATT DU SYR SÖMMEN FRÅN DIG

Läs mer

Pedagogisk handledning

Pedagogisk handledning Pedagogisk handledning Introduktion Utställningen handlar om människors relation till tid. Vi vill att den ska ge besökarna tillfälle att stanna upp och reflektera kring tid och vad som är viktigt i livet.

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en

Läs mer

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Slow Art Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för skolan att

Läs mer

INRE FÖRFLYTTNINGAR. Jill och Ulf Ekberg ger en förnimmelse av rörelse

INRE FÖRFLYTTNINGAR. Jill och Ulf Ekberg ger en förnimmelse av rörelse Jill och Ulf Ekberg Keramik, måleri och skulptur Göteborgs Konstförening 10/5-1/6 INRE FÖRFLYTTNINGAR Jill och Ulf Ekberg ger en förnimmelse av rörelse Jill och Ulf Ekbergs skapande ger en förnimmelse

Läs mer

TREND REPORT SPRING SUMMER

TREND REPORT SPRING SUMMER TREND REPORT SPRING SUMMER 2016 Add beauty to your home I en otrygg omvärld, ser vi hur intresset för hemmet växer sig allt starkare. Inredning har blivit både viktigare och mer komplicerat. Med ett seriöst

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Förverkliga din potential. expression line

Förverkliga din potential. expression line w Förverkliga din potential expression line Upptäck en ny dimension inom sömnad och quiltning! Är det ny inspiration, perfekta resultat och modern teknik du är ute efter? Allt detta och mycket mer finns

Läs mer

Ett litet kompendium för att börja Omskapa.

Ett litet kompendium för att börja Omskapa. Ett litet kompendium för att börja Omskapa. Det här kompendiet får inte spridas vidare utan att fråga The Wardrobe om lov. Maila till info@the-wardrobe.se om du har frågor eller vill sprida detta vidare.

Läs mer

Jenny Sundström Experimentellt arbete

Jenny Sundström Experimentellt arbete Nu är ytterligare en kurs på väg att avslutas och det är dags att åter igen försöka samla ihop sina tankar och arbetsprocess till någon begriplig text. Jag hoppas att med denna portfölj kunna ge er läsare

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Avskalat vs pråligt. Johanna Uddén

Avskalat vs pråligt. Johanna Uddén Avskalat vs pråligt Johanna Uddén 32 Hur mycket kan jag blanda utan att det blir för mycket? Kan det bli för mycket? Hur ska skålen användas? Är den bruksvänlig? Måste den vara det? Är den bra på att innehålla?

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

-Det ryker, det fräser, det brinner!

-Det ryker, det fräser, det brinner! -Det ryker, det fräser, det brinner! Signe Persson Melin om Gråsippa, debuten i aluminium. - Äntligen har jag hittat rätt material till den här formen. Signe Persson Melin hade prövat att göra sippformer

Läs mer

sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide

sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide sätergläntan skola LÄSÅRSUTBILDNINGAR väv sömnad trä smide 2015 Sätergläntans huvudbyggnad sätergläntan hemslöjdens gård Knippbodarna 119 793 41 Insjön 0247-645 70 info@saterglantan.se www.saterglantan.se

Läs mer

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 1 Bygga din berättelse och bildens koncept 2 Förberedelser 3 Fotografering 4 Avancerat digitalt hantverk 5 Visning och leverans För att skapa ett unikt konstverk berättandes

Läs mer

Dalai Lama. Dalai Lama har även skrivit. Råd från hjärtat vägledning för den moderna människan

Dalai Lama. Dalai Lama har även skrivit. Råd från hjärtat vägledning för den moderna människan Psykologi Dalai Lama Råd från hjärtat vägledning för den moderna människan "Man kan inte hjälpa sig själv om man inte hjälper andra. Vi är alla förbundna med varandra och ingen kan enbart förverkliga sin

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Agneta Livijn. J Jag älskar de internationella kontakterna. Gästinredare. Gästinredaren

Agneta Livijn. J Jag älskar de internationella kontakterna. Gästinredare. Gästinredaren J Jag älskar de internationella kontakterna i mitt jobb. De är oerhört berikande och den ena kontakten leder ofta till nästa. Ett möte i New York ledde till fabriken i Italien där jag tillverkar en del

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

Formen i Sverige NRMMOMMM

Formen i Sverige NRMMOMMM ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Dubbelt så många möjligheter. Sofistikerad symaskin med brodérfunktion

Dubbelt så många möjligheter. Sofistikerad symaskin med brodérfunktion Dubbelt så många möjligheter Sofistikerad symaskin med brodérfunktion Upptäck den dolda potentialen... Sofistikerad symaskin med brodérfunktion Dubbelt så många möjligheter! Sofistikerad symaskin med brodérfunktion.

Läs mer

Smakprov från boken PAUSA utgiven på

Smakprov från boken PAUSA utgiven på Innehåll Vänta inte på väckarklockan 5 Ge katten i livspusslet 7 Vi gör som vi brukar 11 Pausa och få mer energi 14 Stress 18 Andning 28 Hjärnan och mindfulness 39 Yoga 53 Att acceptera, släppa taget och

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer

Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp

Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp KONSTFACK Instutitionen för Konsthantverk Kurskod: TXK 318 Nivå: Grund Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp Delkurs Matrialiserande och gestaltning inom kurs Ställningstagande och kritiska

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar. MOMENTMETODEN Jag har skapat Momentmetoden för att på bästa sätt kunna stödja barn, ungdomar och vuxna att hitta sina egna bildspråk. Min pedagogik kallar jag Processpedagogik eftersom processen är central.

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Täcke i opphämta Ett täcke med vinterfärger

Täcke i opphämta Ett täcke med vinterfärger Täcke i opphämta Ett täcke med vinterfärger Karen Sato Innehållsförteckning Inledning... 1 Inspiration... 2 En skiss till mitt täcke... 3 En skiss till baksidan av täcket... 4 Färgning till mitt täcke...

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Teori / praktik GDI åk 2, HT Föremål. för form

Teori / praktik GDI åk 2, HT Föremål. för form Teori / praktik GDI åk 2, HT 2013 Föremål för form Work the metaphor. Every object has the capacity to stand for something other than what is apparent. Work on what it stands for. Bruce Mau Design, An

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Vietnamesisk konst - teknik

Vietnamesisk konst - teknik Vietnamesisk konst - teknik ett förstudium till lektions upplägg PM, Examensarbete i Konst 20p Yen Le Hoang, BI4 VT, Konstfack 2009 Innehållsförteckning 1.1 Bakgrund och Syfte s. 3-4 1.2 Frågeställning

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

VARSAMT. i Stockholm och få veta om de behöver filtarna där.

VARSAMT. i Stockholm och få veta om de behöver filtarna där. VARSAMT Birgitta Nordström har tagit fram de allra vackraste och mjukaste filtar till barn som dött vid födseln. Från början vävde hon dem för hand, men med tiden har industrin fått ta över. Det har visat

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Pressmeddelande Kulturrevolutionen i Boda

Pressmeddelande Kulturrevolutionen i Boda Pressmeddelande Kulturrevolutionen i Boda OPEN - EN SALUHALL FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK Det hela började i en potatislada i Båstad. I en lada full av sättpotatis formulerades idéen om en sommarbutik

Läs mer

Resa till en av emberafolkets byar i Chagres National Park, Panama Hanna Rönnbäck, Kostymattributör, Konsthantverkare

Resa till en av emberafolkets byar i Chagres National Park, Panama Hanna Rönnbäck, Kostymattributör, Konsthantverkare REDOVISNING AV BIDRAG INOM TEATER Resa till en av emberafolkets byar i Chagres National Park, Panama Hanna Rönnbäck, Kostymattributör, Konsthantverkare Tack för bidraget till min resa! Jag genomförde min

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta

EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Slöjd Ämnets syfte och roll i utbildningen Slöjdämnet bidrar till elevernas allsidiga utveckling genom att öva upp deras skapande, manuella och kommunikativa förmåga. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt

Läs mer

Masteressä Kungl. Konsthögskolan Niklas Edstam Professor: Sigrid Sandström Handledare: Fredrik Ehlin

Masteressä Kungl. Konsthögskolan Niklas Edstam Professor: Sigrid Sandström Handledare: Fredrik Ehlin Masteressä Kungl. Konsthögskolan Niklas Edstam 870902-6630 Professor: Sigrid Sandström Handledare: Fredrik Ehlin Jag är inte någon annan. Men ibland vill jag vara någon annan. Gå i fotspår och utforma

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Följerätt. När omfattas försäljningen av följerätt?

Följerätt. När omfattas försäljningen av följerätt? Följerätt När omfattas försäljningen av följerätt? ORIGINALKONSTVERK Om ett exemplar av ett originalkonstverk som har överlåtits säljs vidare inom upphovsrättens giltighetstid har upphovspersonen rätt

Läs mer

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad To Need or not to Need Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad betyder behov? Vad är skillnaden

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Carl Larsson vänner & ovänner

Carl Larsson vänner & ovänner Carl Larsson vänner & ovänner Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen, i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Naturens grundformer

Naturens grundformer Naturens grundformer Vi talar om grundformerna som vi arbetade med i avsnittet om geometri. Vi ser hur föremål i naturen kan reduceras till grundformer, cirklar, rektanglar och trianglar. Vi tecknar former

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer