Kommunfullmäktiges långsiktiga mål för Utbildningsnämnden Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ.

Transkript

1 WESTERLUNDSKA GYMNASIET HANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONELL SAMVERKAN INLEDNING OCH SYFTE Westerlundska gymnasiet är en stor gymnasieskola som har en tradition av utbyte med andra länder på olika sätt. Inför starten av den reformerade gymnasieskolan 2011 vill vi dels se över vad vi har gjort, vad vi gör just nu och, framför allt, vad vi vill göra i framtiden inom detta område. Syftet är att genom ökad internationell samverkan öka kvaliteten inom våra gymnasieutbildningar och därigenom rekrytera fler elever. Inom området finns det lagar och förordningar som Utbildningsnämnden har att förhålla sig till, och inom dessa finns mål att uppnå och sträva efter. Det är bl a enligt Lpf 94, läroplanen för gymnasieskolan, som betonar att eleverna genom studierna ska skaffa sig en grund för livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Vidare framhålls att ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. I skollagen stadgas även skolväsendets kompensatoriska uppdrag, för att utjämna de skillnader som finns för elever med olika bakgrund. Uppdraget innebär att skolan har stort ansvar för att stödja elever att hitta vägar för att kunna internationalisera sitt lärande och/eller för att kunna förlägga delar av sina studier till andra länder. Kommunfullmäktiges långsiktiga mål för Utbildningsnämnden Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ. Alla lärare skall vara behöriga. Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är: 2008, 88 % 2009, 90 % 2010, 92 % Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping. 1

2 Samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola förstärks så att antalet elever som går ett fjärde gymnasieår halveras. VIKTIGA ÖVERVÄGANDEN OCH VÄGLEDANDE PRINCIPER Konkreta resultat är beroende av ämnena på resp. program och processen i resp. undervisningsgrupp. För att uppnå målen för eleverna är det centralt att öka möjligheterna och kompetenserna hos lärare och vägledare. Deltagande i konferenser för idéer och erfarenhetsutbyte behövs både för att internationalisera alla program, och för att öka utlandsförlagda delar av utbildningarna. Ev. lägga utlandsarbete i tredje årskursen, då de har kunskap och är mer mogna. Alternativt i första eller andra årskursen, för att motivera eleverna för sina studier. Hur stödja elever som har egna idéer och de som ej har det? Som en önskad bieffekt stimuleras eleverna till att läsa språk. En del projekt behöver mer finansiering än vad som kan fås av olika myndigheter. Ska det finnas en budgeterad pott för detta, eller ska UN besluta, när behov uppstår? Initialt krävs mer tid för personalen. Det ingår i gymnasieskolans uppdrag enligt skollag och läroplan. Men hur ska detta initialt finansieras och organiseras? Mer pengar till kompetensutveckling? Utöver reguljära aktiviteter och resurser, bör vi även ha kunskaper och idéer, i de fall vi får ansökningar om stöd, som faller utom ramen för det gängse. NULÄGE Samhällsprogrammet med Internationell profil (f d Europainriktningen) Startade som ett projekt med EU-medel, men finansieras nu helt ur gymnasiets egen budget Eleverna har läst två moderna språk, förutom engelska. De har rest till Tyskland en gång i åk 1 och en gång i åk 2. Fler länder deltog men platsen var densamma i Tyskland, där man samlades för workshops i tvärgrupper över gemensamma teman. Det började med tiden kännas tjatigt och som att projektet stod och stampade. Nu är det omgjort till en internationell profil som är valbar inom SP och har 15 platser. 2

3 Eleverna läser fortfarande två språk, men perspektivet har vidgats från Europa till världen. De som började läsåret reste till England i åk 2 hösten 2008 och ska resa till Tunisien i åk 3, hösten I den nya tvåan står Finland på tur våren Individuella valet: Kursen Miljökunskap Ett utbyte med Niepolemice i Polen har stöttats av kommunledningen. Syftet är att utbyta erfarenheter i första hand kring miljöfrågor. Det har legat inom elevens individuella val, och kan väljas av elever i åk 2 och 3 på alla program Eleverna bor hos varandra och nästa gång kommer polska elever hit Den framtida finansieringen är osäker eftersom detta hittills inte rymts inom gymnasiets budget Vänortssamverkan Inga aktiviteter har förekommit på ett bra tag Finsk samverkan En delegation lärare och elever från Jyväskylä har kommit till skolan varje år. Det har skett mest på deras initiativ och bygger på deras behov av att träna svenska De kommer varje år Bör bli bilateralt för att kunna överleva på sikt dvs att vi bör formulera vilken nytta det har för WGY och utveckla samarbetet, utifrån det. Detta måste läggas in i budgeten framöver. Samverkan bör ha fokus på att jämföra kulturer och kunskaper kopplat till ett eller flera program, för att även WGY:s elever ska få nytta av samarbetet Språkklasser reser T ex latingruppen reser till Rom Detta bygger på lärar- och elevinitiativ och betalas nu av eleverna själva Vi skulle kunna söka EU-medel för förberedande lärarbesök och sedan för lärare/elevbesök. APU, Projektarbete, Lärlingsutbildning utomlands Det fungerar nu sporadiskt, i mycket liten omfattning, och på elevernas egna initiativ Behöver få en mer systematisk långsiktig struktur med fler elever Det går att få finansiering via Internationella programkontoret 3

4 Det kan vara intressant för t.ex. Handelsprogrammet, Barn- och fritid, Hotelloch restaurang och Bygg (måleri) Utbyteselever WGY har haft elever varje år från andra länder Det har organiserats och finansierats inom EU:s utbytesprogram eller via privata organisationer Oftast är de utländska eleverna här ett år och bor hos en värdfamilj Det har varit olika men just nu finns det elever på det Estetiska programmet WGY har haft några få utbytesstudenter i åk 2 t ex till USA. Det bygger helt på elevens egna initiativ och de söker själva stipendier. Nordplus junior Fordonsprogrammet har haft någon/några elever som deltagit genom åren Övrigt Fenix (Aspergergruppen) planerar en Londonresa i vår. EXEMPEL PÅ MÖJLIGHETER OCH RESURSER Nordplus Junior Genom samarbetet i Nordiska ministerrådet har det skapats ett antal program inom utbildningsområdet. Nordplus Junior vänder sig till elever och lärare i förskolan, grund- och gymnasieskolan i de nordiska länderna inklusive Grönland, Färöarna och Åland samt de baltiska länderna Estland Lettland och Litauen. Från och med 2008 ingår Nordplus Junior i ramprogrammet Nordplus. Det finns tre olika typer av projekt: projektsamarbete mellan skolor i olika länder, lärarutbyte samt elevpraktik. Internationella programkontoret för utbildningsområdet är huvudansvarigt för Nordplus Junior. EU-program Comenius Comenius är den del av Programmet för livslångt lärande som riktar sig mot skolområdet, från förskola till gymnasium. Comenius omfattar lärare, övrig pedagogisk personal och elever. Men Comenius tar även sikte på intressenter utanför skolan som föräldraföreningar, kommuner och företag. De projekt som stöds genom Comenius ska bidra till ökad kvalitet i undervisningen, bättre språkkunskaper och stärka den europeiska dimensionen i undervisningen. Comeniusprojekten omfattar: 4

5 Fortbildning för lärare Praktik för blivande och nyutexaminerade lärare (assistenter) Värdskolor Partnerskap mellan skolor (förberedande besök och samarbetsprojekt) Multilaterala projekt Nätverk Regionala projekt (tidigast från 2009) Individuell elevmobilitet (tidigast från ) Leonardo da Vinci - Procedur A, transnationell rörlighet Transnationell rörlighet är ett praktik- och utbytesprogram för elever, studenter, unga arbetstagare och utbildare som genomgår en yrkesutbildning och kompetensutveckling. Syftet är att uppmuntra individer till inhämtande av kunskaper genom praktik och teori, utveckla de europeiska kontakterna, stärka kopplingen mellan arbetsliv och yrkesutbildning, utveckla språkkunskaperna och utbyta erfarenheter och goda lösningar för yrkesutbildningen. Ettårsprogrammet Programmet ger möjlighet att studera ett läsår i Frankrike, Spanien eller Tyskland/Österrike för gymnasieskolans år 1 och 2. Programmet syftar till att förbättra gymnasieelevernas språkkunskaper i franska, spanska och tyska samt att öka förståelsen mellan Europas medborgare. Programmet är ett bilateralt avtal mellan Sverige och de fyra respektive länderna och administreras av Internationella Programkontoret (IPK). Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) - utomlands Att förlägga sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) utomlands är något som blir allt vanligare. Skolor kan två gånger per år ansöka om bidrag till APU utomlands från Skolverket. Vid handläggningen strävar Skolverket efter att få så stor spridning av bidraget som möjligt, både geografiskt och programmässigt. Yrkes-SM/VM Detta är tävlingar i yrkesskicklighet på nationell och internationell nivå. De syftar till att lyfta fram yrkesskicklighet, öka kvaliteten på de yrkesförberedande programmen och därmed bidra till rekryteringen till dessa yrken. Aktuella tävlingsyrken för WGY är för närvarande bl.a. omvårdnads- och fordonsprogrammen samt måleri. För berörda lärare innebär deltagande en stimulans och möjlighet till kompetensutveckling. 5

6 TÄNKBARA METODER Informationsinsatser synliggöra studie- och yrkesvägledarna som resurs för att stimulera och stödja eleverna, genom tydligt uppdrag till dem. Ev införa en särskild årlig dag för att ge eleverna stimulans och bred information om befintliga möjligheter. En del av utbildningen i annat land Ev. finansiering för elever som vill förlägga del av sin utbildning i annat land Kolla EU-möjligheter Eventuella andra former Läsa utökade internationella kurser alt. Språk på olika program. Tex 50 poäng till i internationell ekonomi på Ekonomiinriktningen. Eller barnomsorg i andra kulturer på Barn- och fritidsprogrammet. t.ex. APU i annat land, kan öka elevernas studiemotivation. Ett exempel är elever på byggprogrammet t.ex. måleri-inriktningen, som gör utlandspraktik i ett afrikanskt land, för att få perspektiv på yrkets utveckling, vikten av säkerhetsfrågor osv. Ett ytterligare exempel kan vara Barn- och fritid. Eleverna kan utomlands jämföra olika omsorgsformer, utifrån olika kultur och pedagogiska metoder. Det kan även ge viktig kompetens för att jobba med invandrade barn, och för att förstå deras kultur och deras föräldrar. Detta ger även mottagarlandet input i dessa frågor. Erbjuda en internationell inriktning med möjlighet att förlägga delar av studierna utomlands eller annan form av utbyte. Alla läser samhällskunskap, och i varje programs program- och kursmål, är internationalisering en uttryckt del av uppdraget. Detta kan erbjudas inom ramen för skolans val eller det individuella valet. För samverkan t.ex.: öka befintliga utbyten med fler länder, anordna lägerskolor, studiebesök, lärarutbyte mm. För finansiering det behövs en mer grundlig inventering av vilka övriga möjligheter som finns, t.ex. inom ramen för vänortssamarbetet. UTVÄRDERING Rektorerna rapporterar årligen skriftligt, i december till nämnden. 6

7 SAMMANFATTNING/AVSLUTNING VAD VILL VI UPPNÅ? Att fler elever ska läsa språk Att fler elever ska läsa mer än ett språk Att fler elever ska praktisera utomlands Att vi varje läsår ska ha utländska utbyteselever på Wgy Att vi på Wgy aktivt ska stödja enköpingselever som vill studera utomlands under själva gymnasietiden Att vi varje läsår ska delta i antingen Yrkes-SM eller Yrkes-VM Att vi utvecklar Samhällsprogrammets Internationella profil inom ramen för GY- 11 Att skolan ska kunna bekosta fler utlandsvistelser för grupper och enskilda Att vi har resurser att bygga upp ett nytt reguljärt multilateralt utbyte med hjälp av EU-pengar eller på annat sätt För arbetsgruppen i december 2009 Jörgen Norman, samordnande rektor Westerlundska gymnasiet Annelie Karlgren, ledamot i utbildningsnämnden för socialdemokraterna Linus Thorstensson, ersättare i utbildningsnämnden för moderaterna Handlingsplanen antagen av Utbildningsnämnden