Bengt Svensson - tio år som generalsekreterare. Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter som generalsekreterare?

Transkript

1 Bengt Svensson - tio år som generalsekreterare Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter som generalsekreterare? - Det är väldigt varierande. När jag började så menade de som anställde mig att jag skulle hålla i de hårda formerna, som ekonomi, avtal och register medan Peter Gyllhag mer arbetade med utbildning och utveckling. Därtill Jan Strandberg som skulle sköta elitbiten inom det sportsliga. Det är en tillbakadragen man som är Svenska Bangolfförbundets generalsekretare. Mån om att inte förhäva sig själv. Det är lätt att tro honom när han säger att han trivs bäst i kulisserna. Under intervjun med Bangolf är det neutrala men ärliga och lugna svar. Det bjuds på resonemang som försöker att se saker och ting från flera perspektiv. Det är snarare den analyserande diplomaten av nuläget än visionären om framtiden som är anställd för att ta hand om förbundets ekonomi och administration. Det är tio år sedan som Bengt Svensson inledde denna yrkesgärning och det märks under intervjun att han trivs med sitt arbete. Bengt Svensson har en unik position i svensk bangolf. En position som ger honom inblick i det mesta som rör förbundets arbete. Bangolf fick en pratstund där vi framförallt kom att prata om Bengts arbete och hur förbundet fungerar. Annat som diskuterades var hur svensk bangolf ska vända den negativa trenden vad gäller antalet spelare. Jag sköter alltså ekonomin och det administrativa, som till exempel bokföring. Men även kontakter med RF och vad som händer där uppe och vilka beslut som tas upp och hur de påverkar oss. Det är meningen att jag ska hålla koll på det. De flesta möten som RF kallar till är det jag som åker på, men annars är det Jan Strandberg om det handlar om sportsliga frågor. Sen är det så att som generalsekretare är man chef för organisationen under förbundsstyrelsen. Jag har ansvar för övriga anställda och man är egentligen som någon slags chef, hade det varit ett riktigt företag hade man varit VD. Men här i idrottsrörelsen talar vi om generalsekreterare. Hur ser en vanlig arbetsvecka ut? - Det finns ingen vanlig arbetsvecka. Till exempel nu i november tror jag att jag gjorde sex resor till Stockholm och varit där i sammanlagt tio dagar. Sedan i februari-mars kommer det igång igen och frampå höstkanten drar budgetarbetet igång. Jag svara på mejl och telefonsamtal där jag ska ge rådgivning i olika frågor till klubbarna. De vanligaste frågorna är kring medlemsregister och licenser. Men det kan även bli många frågor kring hur man driver en förening och om medlemskap. Om styrelsen inte sköter sig i en förening, hur får man bort dem? Hur

2 föreningsdemokratin fungerar har jag lärt mig under dessa år. Jag är också ansvarig för ekonomin. Vi har idag en omsättning på cirka fyra miljoner kronor om året. Så det är en del att göra kring det också. Jag ser till att bokföringen fungerar. Det är en del av den dagliga rutinen även det. Reseräkningar, arvoden och löner. Det är mycket jobb kring registren, t ex HCP-online och IdrottOnline. Nu till exempel är det bokslutstider då är det ju mycket med det. Sedan kommer årsberättelsen och till hösten börjar budgetprocessen som brukar hålla på ganska länge. Det är mitt uppdrag att prognostisera hur mycket pengar vi har och så får styrelsen lägga sina förslag. Nu har vi ju även bangolfforum i april som är en ny grej som vi inte har kört tidigare och då blir det en del arbete kring detta. Eftersom det är en ny grej så innebär det mycket att ta fram rutiner. Där blir det även en hel del praktiska saker som att boka hotell, måltider och hålla kontakt med föreläsare. Var och när arbetar du? - Jag arbetar i stort sett alltid från mitt kontor men jag har även möjlighet att arbeta hemifrån. Men jag är i stort sett alltid kontaktbar. Eftersom jag arbetar med människor som har normala arbetstider så förstår jag att de inte kan ringa mitt på dagen. Jag tycker att det är rätt bra att jag kan hjälpa till med något direkt även om det inte är på min ordinarie arbetstid. Vem bestämmer vad du ska göra? Kan du få order från någon att nu ska du göra det här? intresserad av att arbeta effektivt. Hur gör jag för att hålla ordning på allt som jag ska göra och det känns extra viktigt i mitt arbete där jag har många olika arbetsuppgifter som går in i varandra. Jag studerade det extra noga för ett år sedan och arbetar nu efter det jag ska göra. Gör man det och vet vad man ska göra så arbetar man mer avslappnat och har inte den där gnagande känslan. Man får ju ha förtroende för att de som ska göra det, verkligen gör det också, det tycker jag är viktigt. Jag brukar inte gå in och peta i andras arbeten. Faktum är att vi gjorde nya direktiv till anställda och till styrelsen som helhet och kommittéerna under hösten. Några förändringar? - Nej utan det är väl mer att de känner, dels kommittéerna och de anställda vet vad de ska göra. Men det kommer nya medlemmar i kommittéerna och de ska kunna få ett papper sätta i händerna där det står vad som förväntas av dig. Det var flera styrelseledamöter som efterlyste detta. Så att nya ledamöter vet vad som förväntas av dem. Vi har tagit fram detta både för valberedningen och valberedningens valberedning. Men för egen del så att så länge jag gör det som jag ska så att ekonomin fungerar och ser till att styrelsemötena fungerar där jag alltid skriver protokollen och det hänger mycket på mig att jag ser till att besluten på styrelsemötena blir gjorda. Men om jag sköter de sakerna så är det ingen i styrelsen som lägger sig i mitt arbete. ser de att saker och ting fungerar så är de nöjda med det. - Nja, jag har ju ett ramverk inom vad jag ska göra. Jag har fått föreslå själv för styrelsen de områden som jag ska arbeta med. Jag är rätt

3 Brukar du få någon feedback på ditt arbete? - Det är väl ganska dåligt med det egentligen. Överhuvudtaget har jag den inställningen att så länge ingen klagar så tycker man att det är okej. Så mycket feedback får jag inte, varken från medlemmar eller styrelsen. Hälsan tiger still. Så länge jag själv känner att jag gör det jag ska göra så får jag vara nöjd. Finns det arbetsuppgifter som du egentligen inte borde göra men ändå får göra? - Det kan jag väl inte direkt säga. När man arbetar i ett litet förbund måste man vara beredd att göra lite av varje. Jag ser det lite grann som att jag och mina övriga anställdas uppgift är att avlasta styrelsen så att de inte behöver göra särskilt mycket. så vi är beredda att hoppa in där det behövs. Det är väldig skillnad på att vara generalsekreterare i bangolfförbundet jämfört med till exempel fotbollsförbundet. Jag trivs bra med det, det är ett väldigt omväxlande arbete. Tre toppenminnen som generalsekreterare? 1.VM2011 i Sverige var ju på många sätt minnesvärt, dels för att det blev en väldigt bra grej när vi gjorde. Men det var ju ingen enkel grej att genomföra från början. Det var många sömnlösa nätter innan. Oroligt kring organisation och ekonomi. Det fanns inte ens banor när vi började. Förutom tävlingen minns jag den uppmärksamheten som vi fick i media. Jag träffade han Björn Fagerlind några månader efteråt och han berömde oss väldigt mycket i hur vi tagit emot media och tyckte att vi var ett föredöme. Det kom även fram generalsekreterare från andra förbund som tyckte att det var roligt att det inte bara var fotboll och hockey som syntes i TV. 2. Jag gillar att skriva och har tidigare varit i ett annat förbund där jag suttit med i styrelsen och arbetat med publikationen när jag tog över som redaktör för Bangolf. Det kliade verkligen i fingrarna på mig. Det var verkligen roligt att kunna höja kvalitén på tidningen. Men sen är det något som jag inte ska göra då det tar så mycket tid från mina övriga arbetsuppgifter. Jag försökte arbeta mer med bilder och koncentrera mig på sporten. Det var för mycket "nu har vi haft utbildning för tävlingsledare och så en bild på ett bord där människor sitter och diskuterar. Det måste finnas men det ska inte vara det som man lyfter fram i tidningen. 3. Många personligheter inom bangolfen. att få träffa dem. Jag har pratat med Lars-Åke Lagrell och hockeyförbundets ordförande. Det finns personer som jag uppskattar. Jag har lärt mig mycket av Stig Pettersson som har ett otroligt engagemang och även Said Morell som inte ser några hinder, har jag lärt känna bättre sedan jag blev generalsekreterare. Ofta kan jag få känslan att det sätts likhetstecken mellan dig och Jan-Åke och förbundet. Det blir ju väldigt fel. - Det har jag väl hört också. Det finns de som säger "Du är förbundet" och det vill jag absolut inte att det ska vara på det viset. Jag jobbar gärna lite i bakgrunden. Men jag har inget behov att stå längst fram och synas. Men samtidigt blir det så, jag är inne på mitt tionde år som g-sekreterare. Jag kan väldigt mycket som nya styrelseledamöter kan ta del av. Förbundet är ju skapat av klubbarna. Vi lyssnar gärna på klubbarna och deras förslag. Jag tycker att vi är väldigt lyhörda men vi får väldigt lite feedback utifrån. Jag försöker att nå ut, till exempel att vi har planeringskonferens det är nu vi lägger budget så nu finns det verkligen chansen. Men det blir lite grann som att det är styrelsen och kommittéerna som ska komma med förslagen

4 men. Vill bara klubbarna så kan de bestämma bra mycket mer än de tror idag. Hur får förbundet pengar? - Man kan väl säga att grovt räknat medlemsavgifter och licensavgifter 25 % olika former av tävlingsavgifter ytterligare 25 % RFbidrag på olika sätt kanske står för 40 % och egen finansiering 60 % Vi har fått ganska mycket mer stöd från RF de senaste 5-6 åren, bland annat elitstöd men det kan vara på väg bort då RF inte får lika mycket stöd från regeringen längre. För att byta ämne lite grann så ser vi sedan lång tid tillbaka en negativ utveckling vad gäller antalet bangolfspelare. Vad avgör svensk bangolfs framtid? - Jag tror lite grann på att vi måste arbeta på att stärka föreningarna. Det är något som även RF har som stort projekt inför framtiden. Vi måste hitta sätt att stärka föreningarna. Medelåldern på styrelseledamöter är förmodligen rätt hög. Men det finns inget patentmedel. Det var en klubb som ringde förra veckan och diskuterade att det var en i klubben som gjorde väldigt mycket. Jag tycker att jag ser det rakt över att föreningarna är väldigt beroende av en eller två personer som gör mycket av jobbet och försvinner dem... Det finns inget patentmedel för att få fart på föreningarna. Vi har gjort arbete med varumärket för att ge lite material till klubbarna att använda. Vi ska haka på RFs projekt om Framtidens Förening som handlar om ett antal samhällstrender som man har studerat och utifrån dessa har man analyserat hur idrotten bör anpassa sig. Det är samhällstrender som urbanisering och en ökad livsländ. En annan trend är att man idrottar men kanske inte inom en idrottsrörelsen. Många går på gym och betalar mycket men vill inte motionera inom föreningslivet. Vi är lite trögare inom idrotten att anpassa oss. Prioriteringar känns oundvikliga i detta läge - vad ska vi prioritera? - Det är inte jag som ska uttala mig om det, utan det är styrelsen som ska uttala sig om det. Jag försöker initiera lite saker som jag hör från andra förbund på RF-möten etc. När är du hoppfull om svensk bangolfs framtid? - När jag satt på VM som speaker och såg den entusiasm som fanns runtikring från publiken. Det borde finnas en framtid. Sen när man kommer tillbaka till den gråa vardagslunken kanske man tappar lite. Men där kände jag mig stolt för sporten. Sen är det väl också jag tycker att rent sportsligt har vi ju kommit väldigt långt och gör bra resultat. 18-varven haglar och rekorden slås. Kunskapen är ju stor och kvalitén på de bästa spelarna hög och kanske högre än vad den tidigare har varit. Sedan finns det många trender i samhället som gör det svårare att locka till sig spelare. Det är då man ska tänka som Said Morell. - Ja precis, men han lyckas ju med det som han gör. Ta bygget i Slottsskogen till exempel. Privat aktör etc. Det är många som spelar där, nu gäller det att locka över dem till sporten. Man skulle kunna säga att vi lockar få unga spelare. Man skulle kunna säga att vi lockar få kvinnliga spelare. Varför lockar vi så få spelare med invandrarbakgrund? Men jag

5 väljer att fråga: Varför lockar vi så många medelålders manliga, vita, spelare? - Det tror jag är tradition. Om man tittar på hur den såg ut förr på den tiden när vi kanske hade deltagare på SM. En hel del av de spelarna hänger med fortfarande och har blivit medelålders och kanske en bit över det. Att vi har svårt för invandrare är ju att de inte har det i sina hemländer. Jag som ju är vit medelålders man - det är ju det man gjorde på sommaren. Traditionerna är starka. Du har ju ganska få invandrare inom ishockey men betydligt fler inom fotboll som spelas över hela världen. som har varit en hobby är härligt. Sen skuttar jag inte upp ur sängen med ett leende varje morgon för det. Tre toppenminnen som spelare? 1. Slog ut en gammal landslagslirare Sune Olsson i cupspel under mitt första år. 2. Första 18 -varvet när det nu kommer Tuve, som jag var med och grundade, gick upp i elitserien Vad gör du på din fritid? Varför är det så viktigt med unga spelare? - Du vill ju ha folk i din egen ålder. De tycker att det är roligt att vara där om de har kompisar i sin ålder. Hur kommer man åt de unga spelarna? Man kan ju göra det genom att värva deras föräldrar! Sedan är det i marknadsföringen och sponsringen som vi har problem i dag. Jobba med företag som kan synas i bangolfsammanhang och det kan vi behöva arbeta med. Lite av en brist i förbundet idag. Jag gick på en sponsringskurs för några veckor sedan. Man sätter inte bara upp en skylt utan man aktivera och skapar en positiv känsla kring företaget och dess produkter i samband med tävlingen. - Hockeyspeaker för Hisingen i division tre. Typ en match per vecka under säsong. Det är rätt kul. Mina pojkar spelade hockey. Nio år som speaker. Jag gillar att resa och kan en del språk. Jag ska till Argentina i februari. På universitet läste jag internationell ekonomi och försöker hänga med i sådant. Gillar att lyssna på utländsk radio. Det var så jag en gång i tiden blev intresserad av Sydamerika. Rådgivare åt Castro? Nja han bestämmer för mycket själv. Christian Eriksson Hur kom det sig att du började med bangolf? 1979 i Trollhättan där min bror spelade. Jag gjorde lumpen i Göteborg och då tyckte brorsan att jag kunde komma upp till honom i Trollhättan istället för att åka hem till Skåne på permissionerna. Jag trodde aldrig att jag skulle få privilegiet att få den här typen av jobb, föreningsadministration att få jobba med det