Hus och hem bilden av vår kulturmiljö Taloissa ja tuvissa - kulttuuriympäristömme kuva

Transkript

1 Byggnadsvårdsförening i Åboland r.f Turunmaan korjausrakentamisyhdistys r.y. r.y. r.y. 1 Hus och hem bilden av vår kulturmiljö Taloissa ja tuvissa - kulttuuriympäristömme kuva Projektplan I BAKGRUND OCH UTGÅNGSLÄGE 1.1. Om projektsökanden Curatio Byggnadsvårdsförening i Åboland r.f. Turunmaan korjausrakentamisyhdistys r.y. har verkat för vår bebyggda kulturmiljö sedan Föreningens hemort är Väståboland och dess verksamhetsområde utgörs i första hand av de båda åboländska kommunerna och i andra hand av de närliggande kommunerna. Verksamhetsformerna är rådgivning och upplysningstillfällen, kurser kring byggnadsvård samt upprätthållande av reservdelsbank och kunskapsbank. Flera i föreningens regi genomförda EU-relaterade projekt har möjliggjort skapande av de bestående strukturer och modeller, vilka är ämnade att tjäna befolkningen i Åboland. Verksamheten har rönt uppskattning långt vidare än i sitt målområde Bakgrunden till projektet Kulturmiljön har stor vikt både som trivsel- och som identitetsskapande faktor och är en väsentlig del av skärgårdskulturen. Då vi själva känner igen värden i vår bebyggda kulturmiljö är vi också bättre rustade att ta hand om den. Detta gagnar, förutom vår egen trivsel, ortens attraktionsvärde också i andras ögon. Skärgårdskulturen spelar en nyckelroll i bilden av skärgården och dens dragningskraft. Då besöksnäringarna har en allt större betydelse både för den befintliga befolkningen och för inflyttning, har bevarande av det traditionella, bebyggda kulturlandskapet en avgörande betydelse för näringen. Curatio har i sin verksamhet hittills fokuserat främst på de vuxna. För att i identitetsstärkande syfte främja värderingen av vår bebyggda kulturmiljö, ämnar föreningen i projektet fokusera på barn och ungdomar. Föreningen utförde ett förundersökningsprojekt Byggnadsvårdsverkstäder i Åboland kul, kunskap, kontakter under år I förundersökningen granskades möjligheterna, att via ungdomsföreningar nå målgruppen bl.a. genom att förverkliga byggnadsvårdsverkstäder i föreningshus och genom att involvera skolor med. Slutresultatet av förundersökningen blev, att målgruppen nås bäst via skolor. I Curatios ESF -projekt Huvudet på spiken framtogs material också för skolundervisning i byggnadskonst och -historia. Skolorna behöver stöd för att integrera byggnadskultur och

2 2 arkitekturfostran i skolundervisningen samt i användningen av befintligt material, bl.a. Huvudet på spiken materialet och finskspråkiga material framtagna i Suomen Tammi projektet och SAFA. Finlands Hembygdsförbund har utlyst en Kulturmiljökampanj för år Projektet deltar i kampanjen. Också Biologi- och geografilärarnas förbund BMOL deltar i kampanjen med projektet Mistä olet? Koulujen kulttuuriympäristöprojekti, som ger ett gott stöd för Curatios projekt med bl.a. information till skolorna om kulturmiljöundervisning och som ger stor spridning för det dokumenterade materialet och info om aktiviteterna i projektet. Curatios projekt tillför kampanjen svenskspråkiga aktiviteter och material. II PROJEKTAKTÖRERNA 1. Den sökande / huvudaktör och projektadministratör: Curatio Byggnadsvårdsförening i Åboland r.f. Turunmaan korjausrakentamisyhdistys r.y. Organisation: Ideell, tvåspråkig, registrerad förening med en anställd verksamhetsledare samt två lagerskötare vid reservdelsbanken Mokulla. anställda med sysselsättningsstöd. Kansli och byggnadsvårdscentrum finns i det Björkfeldtska huset i Pargas, Gamla Malmen. Ordförande 2009: arkitekt Anna-Leena Seppälä, Pargas Styrelse 2009: Eija Suna, Byggnadsforskare / Landskapsmuseet Jimmy Granqvist, timmerman, Nagu Kim Pettersson, byggnadsingenjör och elmontör, Pargas/ Korpo Peik Cygnel, byggnadsarkitekt, Västanfjärd Wille Wahlroos, byggnadskulturamatör Ersättare i styrelsen: Turkka Michelsson, arkitekt, Åbo (Pargas stad) Carl-Sture Österman, miljövårdschef, Pargas (Pargas stad) Marjukka af Heurlin, näringsterapeut, Pargas Aaro Söderlund, arkitekt, Nagu Henrietta Clayhills, redaktör 2. Projektpartners - Åbolands byggnadsvårdsandelslag - byggplatsbesök och sakkunnigtjänster 3. Samarbetspartners: - Dragsfjärds centralskola - Våno skola, Pargas - Pargas gymnasium - Paraistenseudun koulu - Axxell / Brusaby - Åbolands yrkesinstitut (Axxell) - Pictura konstklubb och - barnkonstklubb - Sagalunds Museum, Dragsfjärds museistiftelse - Åbolands Ungdomsförbund r.f. (ÅUF) / föreningshusdag, UF-föreningskontakterna.

3 3 - Pargas Hembygdsförening rf / planering av byggnadskulturstig, dokumention - Suomen Kotiseutuliitto - Åbo Landskapsmuseum - Åbo Underrättelser, Radio Vega (+PK, Annonsbladet) III PROJEKTETS MÅLSÄTTNINGAR Barn och ungdomar känner igen värden i den egna bebyggda kulturmiljön, vilket stärker den lokala identiteten och stoltheten över hembygden, med ökad trivsel och vilja att bevara kulturarvet som följd. Medvetenheten om faktorer, som påverkar närmiljöns utveckling, växer med aktiva medborgare som följd. Vuxna, barn och ungdomar har skaffat erfarenheter av praktisk byggnadsvård vid byggnadsvårdsverkstäder. Kunskap om och intresset för bevarandemetoderna av det lokala byggnadsarvet har ökat och förs vidare. Skolorna har skaffat sig nya modeller för undervisningen om den egna närmiljöns bebyggda kulturarv och -landskap, användbara inom temadagar, inom historia, bildkonst o.a. ämnen. Huvuddragen i byggnadskonst och -historia är bekanta för eleverna och för studerande i andra stadiets läroanstalt också principerna för bevarande byggnadsvård. Projektet ger skolorna möjlighet att utnyttja dessa mallar i undervisningen. Därmed blir tröskeln lägre och intresset ökar för integreringen av byggnadskonstundervisning i den ordinära undervisningen. Projektverksamheten i skolorna ersätter inte undervisningstimmar i skolorna, utan tillför nya modeller för undervisningen och ger skolorna en möjlighet att också fortsättningen välja färdiga paket, såsom byggnadskulturstigarna. IV PROJEKTETS FÖRVERKLIGANDE Projektet genomförs huvudsakligen i samarbete med utvalda åboländska skolor som en modell- eller pilotverksamhet, som skall få synlighet i den lokala pressen och på nätet. Modellen går att tillämpa i övriga skolor och de i projektet uppgjorda byggnadskulturstigarna och uppgiftsbanorna kvarstår efter projektet och kan användas i framtiden. Eleverna deltar aktivt i utformningen av dessa och i annan verksamhet. Som delaktiga i projektet deltar skolorna i Kultumiljökampanjen 2010 och Mistä olet? - projektet. 1 Byggnadskulturstigar Två bestående byggnadskulturstigar byggs upp, en i Pargas, på Gamla och nya Malmen samt närliggande kvarter. I arbetet deltar elever, sakkunniga, Pargas Hembygdsmuseum. En liknande vandringsstig med guidning byggs upp i Dalsbruk tillsammans med lokala krafter. I Pargas kan eleverna bekanta sig med Björkfeldtas, Lillstugan, Ella Janssons och Sjömansänkans hus samt Kyrkkvartersstugan, eventuellt också privata hem. Målsättningen är att eleverna känner igen olika byggnadsstilar och tidevarv, ser historiska lager, årsringarna. I stigen ingår alltid också presentation av den lokala byggnadskulturen och materialkunskap, i Pargas på Björkfeldtas och på motsvarande sätt i Dalsbruk på en lämplig plats. 2 Uppgiftsbanor i skolmiljön

4 4 Uppgiftsbanorna är en av modellerna för skolorna att integrera byggnadskonstundervisning i skolarbetet. I varje medverkande skolas närmiljö uppförs en uppgiftsbana tillsammans med eleverna, t.ex. så, att de äldre bygger upp stigen för de yngre, utgående från de kunskaper de tillfört sig under de tidigare aktiviteterna. 3 Modell för huspärm / husunderhållsbok Elever och studerande påbörjar samlande av uppgifter till en huspärm, alternativt för sitt eget hem, för en skolbyggnad eller för en av de objekt som dokumenteras. Huspärmen utvecklas till en allmängiltig modell, en husunderhållsbok (huspärm, servicebok) och kompletteras efter hand. Eleverna lär sig sätt att söka information om byggnaden. Husunderhållsboken / huspärmen utgör en modell för en allmän servicebok -modell för äldre byggnader 4 Övriga modeller för integrering av byggnadskonst i undervisningen Förutom de ovan nämnda stöds också andra idéer och modeller att integrera byggnadskulturundervisningen i skolorna. Härvid lyfts fram bl.a. de material, som publicerats i Curatios Huvudet på spiken och Suomen Tammi -projekten, Mistä olet? -projektet och Kulturmiljökampanjen Verksamheten i yrkesutbildningsanstalter Förutom anpassat de ovan nämnda aktiviteterna, görs studiebesök till restaureringsbyggplatser, vilka handhas av projektpartnern Åbolands byggnadsvårdsandelslag. Konkreta byggnadsvårdsmetoder presenteras, speciellt materialkunskap. Beroende av skolans inriktning och önskan presenteras olika hantverkskunskaper, såsom fönsterhantverk. Projektinnehavaren hjälper till att arrangera eventuella praktikplatser för av byggnadsvård intresserade elever. Studeranden motiveras att delta projektets byggnadsvårdsverkstäder i föreningshus o.a. objekt. 6 Kunskapsöverföring i byggnadsvårdsverkstäder Utanför skoltid arrangeras byggnadsvårdsverkstäder. De är evenemang, där projektägare deltar i de av föreningar, andra sammanslutningar eller privatpersoner arrangerade talkon för någon byggnadsvårdande åtgärd och vari projektägare tillför byggnadsvårdens sakkunskap. Också dokumentation kan utgöra tema för verkstad. Tillfällen är öppna för allmänheten och i målgruppen ingår både barn, ungdomar och vuxna. En verkstad arrangeras i form av läger på Utö i samarbete med Utö Öjar Utveckling Ab / Utö Hembygdsförening. Målgrupp: vuxna samt ungdomar tillsammans med en vuxen. Praktisk, traditionell kunskap förs vidare. Föreningshus och hembygdsmuseer har företräde vid val av platsen för byggnadsvårdsverkstäderna, förutsatt att åtgärden fyller kriterierna för bevarande restaurering och god byggnadsvård. Planer för arrangemang av Åboländsk afton beaktas vid uppgörande av tidtabellen för byggnadsvårdsverkstäder i ungdomsföreningshus Åbolands ungdomsförbund är kontaktlänken. 7 Dokumentation 7.1. Bildtävling utlyses för allmänheten inklusive alla elever: Vilken bebyggd miljö tilltalar mej i min hembygd?

5 5 Motiven alternativt: Teknik: - bebyggda kulturmiljöer - helheter - enskilda hus eller detaljer av hus - foto, teckning, målning eller uppmätningsritning Så mycket som möjligt av materialet publiceras i pressen och av de bilder som deltar i tävlingen väljs de bästa av en jury. En utställning sammanställs av bildmaterialet. Förutom att dessa bilder publiceras i lokalpressen, kommer de att kunna användas också i annan form, såsom postkort. Curatio får upphovsrätten I den egna skolan ställs alla där producerade bilder ut utställningen står öppen för allmänheten Dokumentation av hembygdsmuseum eller föreningshus Föreningshus dokumenteras a) genom fotografering av lokaliteterna och fastigheten på ett systematiskt sätt, b) genom att uppsamla fakta eller c) genom att uppgöra mätningsritningar. Fotomaterialet gagnas både för marknadsföring av föreningshusen av den ifrågavarande föreningen själv och samlat via ÅUF och Suomen Kotiseutuliitto. Dessutom kan materialet utnyttjas för uppgörande av husets huspärm. Föreningshusdokumentationen uppgörs endera under skoltid t.ex. som en del av gymnasiekurs - eller utanför skoltid som en byggnadsvårdsverkstad, tillsammans med värdföreningens medlemmar. Övriga dokumentationsobjekt utgörs av hembygdsmuseerna, vilka för det mesta saknar gjorda inventeringar. Vid all inventering och övrig dokumentation följs så långt som möjligt samma system som Landskapsmuseet har i sin byggnadsinventering. På så sätt kan uppgifterna utnyttjas bredare. 7.3 Allmän dokumentation av projektverksamheten Aktiviteterna i projektet dokumenteras på ett sätt, som tillåter att modellerna kan användas i andra skolor för byggnadskonst- och kulturmiljöundervisning. Lokalpressen, nämnda som samarbetspartners, har lovat bevaka projektet och ge det synlighet. Byggnadsvårdsverkstäder och dokumentationssätten dokumenteras i en infoback för Curatios upplysningsverksamhet. Material publiceras också på nätet med linkar till JOY -Kulturmiljökampanjen och därigenom också till Mistä olet? -projektets sidor. Projektets förverkligande berikar också dessa kampanjers web-sidor med svenskspråkigt material. 8 Övrig verksamhet Föreningshusdag arrangeras tillsammans med Finlands Hembygdsförbund, Åbolands Ungdomsförbund och Åbo Landskapsmuseum samt Svenska Kulturfonden (?) med det koncept för program som uppgjordes i förundersökningen. Evenemanget är öppet för allmänheten och inbjudan sänds till alla föreningar med föreningshus i Åboland. Tillfällets målsättning är att informera om bevarande byggnadsvårdsmetoder, om olika finansieringsmöjligheter och -krav samt om övriga myndighetskrav gällande husen. Tillfällen för allmänheten om Huspärmen hur samla och sammanställa fakta om huset. Eventuellt arrangeras också andra tillfällen för allmänheten, om behov föreligger.

6 6 V TIDTABELL Projekttiden Projektets tidtabell 2009 November Utannonsering av projektledare December Val av projektledare 2010 Januari Planeringen av förverkligande i skolorna inleds Februari-april Projektverksamheten i skolorna med uppgiftsbana etc. Byggnadsvårdsläger på Utö. Föreningshusdag i Furulund, Dalsbruk Maj Sammanställning av material och utställning i skolan Byggnadsvårdsverkstad - fönsterunderhåll Juni augusti Byggnadsvårdverkstäder Utbetalningsansökan Dokumentation i föreningshus Sept. dec Arbetet i skolorna fortsätter 2011 Jan-april Utbetalningsansökan Projektverksamheten i skolorna Bildtävling utlyses Maj Sammanställning av material och utställning i skolan Bildtävlingens resultat analyseras Den första byggnadskulturstigen färdig Byggnadsvårdsverkstad - fönsterunderhåll Juni - augusti Utställning av de vinnande bilderna i tävlingen Byggnadsvårdsverkstad Utbetalningsansökan Dokumentation av hembygdsmuseum Aug.- nov. Projektverksamheten i skolorna Den andra byggnadskulturstigen färdig Huspärmen tillfälle för allmänheten Utställning i en skola Sammanställning av projektmaterialet Dec. Slutrapportering och utbetalningsansökan 2012 Jan.-mars Bokslut och revision av projektet Slutrapporteringen och utbetalningsansökan inlämnas VI BUDGET OCH FINANSIERING Kostnaderna för projektet består av lönekostnader, material och reseersättningar mm. En projektledare med kunskaper i byggnadsvård och förutsättningar att arbeta med barn och ungdomar anställs. Därtill deltar verksamhetsledaren i projektets genomförande både som ansvarig projektadministratör och som sakkunnig. Vid behov anlitas utomstående sakkunniga med timersättning eller som köptjänst. Reseersättningar, en del material och transportkostnader tillkommer. Se bilaga Leader -finansiering söks med stödprocenten 75.

7 7 Privatfinansieringskällor: En del av privatfinansieringen har sökts från Konstsamfundet rf och en annan del kommer att sökas från Svenska kulturfonden. Företaget som deltar som projektpartner deltar i den privata finansieringen med 100. VII HÅLLBAR UTVECKLING Principerna för ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbarhet är ledtrådar i föreningens egen verksamhet och utgör sålunda utgångspunkten i projektet. Byggnadsvård står för hållbar utveckling redan genom sin bevarande natur. Traditionellt har skärgårdshusen byggts gemensamt med lokala krafter av lokalt, ekologiskt naturmaterial, dvs. enligt den hållbara utvecklingens principer. Genom att hjälpa till att föra traditionen vidare, stärks den hållbara utvecklingen. VIII UTVÄRDERING AV RESULTAT Målsättningen är att i projektet involveras ca 120 personer. Med ringeffekter ger projektinsatsen en betydelsefull attitydfostrande effekt gällande värderingen av och kunskapen om vår byggnadstradition. Känslan för hembygden och den lokala identiteten stärks hos dem som deltar i projektet, men också i den övriga Åboland öppnar projektet ögonen för värdet i hembygdens kulturlandskap. I synnerhet för ungdomar, vilka står i beråd att välja kommande yrke och boningsort, kan detta spela en viktig roll. Att mäta denna attitydförändring är naturligtvis omöjligt. Mätbara däremot är: - antalet skolklasser/-elever/-lärare som har deltagit i projektet - antalet byggnadskulturstigar - antalet uppgiftsbanor - antalet byggnadsvårdsverkstäder och deltagare i dessa - antalet medverkande föreningar o.a. husägare - antalet medverkande personer - antalet övriga evenemang projektet deltagit i, antalet deltagare - dokumentationsmaterialets omfattning och användbarhet IX SAMMANDRAG Projektets målsättning är att öka barns och ungdomars kunskap om värden i den egna bebyggda kulturmiljön och bevarandemetoderna för den. I enlighet med förundersökningsprojektets resultat utgörs kontaktlänken till barn och ungdomar i första hand av några skolor. I dessa skolor bygger projektets pilotverksamhet upp modeller för integrering av byggnadskonstundervisning i undervisningen, tillsammans med elever och lärare. Tre grundskolor, varav ett finskspråkigt, 1-2 yrkesutbildande skolor och ett gymnasium deltar, representerande olika delar av Åboland. Uppgörande av uppgiftsbanor och dokumentation av bebyggt kulturlandskap i den egna närmiljön ingår, liksom skapande av bestående byggnadskulturstigar i Kimitoön och Väståboland. Eleverna engageras i att delta i byggnadsvårdsverkstäder utanför skoltid för att inspireras av praktisk byggnadsvård. Verksamheten har utlovats synlighet i lokalpressen, vilket gör det möjligt för andra skolor att följa med arbetet och anamma modeller. Projektet deltar i den av Finlands Hembygdsförening utlysta Kulturmiljökampanjen Synergieffekter uppstår också genom samarbete med BMOL:s projekt Mistä olet? koulujen kulttuuriympäristökampanja.

8 8 Pargas 6 oktober 2009 Marianne Hemgård, verksamhetsledare Curatio Byggnadsvårdsförening i Åboland rf