BIV-Presentation SAK 3 Certifierad Sakkunnig inom brandskydd BFS 2011:17. Joel Wikström Brandingenjör LTH, BI03 FSD Göteborg AB

Transkript

1 BIV-Presentation SAK 3 Certifierad Sakkunnig inom brandskydd BFS 2011:17 Joel Wikström Brandingenjör LTH, BI03 FSD Göteborg AB

2 Presentation Allmänt om certifieringen, krav för certifiering. Vad säger PBL? Vad är uppgiften? Exempel från verkligheten: Vk4, en utrymningsväg (6-våningshus). Vk5B, gångavstånd/utrymning Vk5B, avsteg boendesprinklernorm. Vk2B stor brandcell utan brandlarm eller sprinkler samt en del andra frågor. Tips utifrån utförda uppdrag Diskussion/Frågor

3 Certifiering - SAK 3 Allmänt om certifieringen, krav för certifiering. BFS 2011:17 1 Den sakkunnige ska kontrollera och verifiera om bygglagstiftningens krav på säkerhet i händelse av brand är uppfyllt.

4 Certifiering - SAK 3 Allmänt om certifieringen, krav för certifiering. Två olika behörighetsnivåer N Kontroll av byggnadsverk där brandskyddet projekterats med hjälp av vedertagna lösningar angivna i tex handböcker. K Kontroll av byggnadsverk där brandskyddet projekterats med hjälp av ingenjörsmässiga bedömningar, metoder och beräkningar.

5 Certifiering - SAK 3 Allmänt om certifieringen, krav för certifiering. Allmän teknisk och brandteknisk kunskap N Lägst ingenjörsutbildning vid tidigare tre- eller fyraårigt tekniskt gymnasium eller annan likvärdig utbildning. Dessutom ska sökanden ha brandteknisk kunskap motsvarande utbildning i förebyggande brandskydd för brandmästare eller annan likvärdig utbildning. K Lägst ingenjörsutbildning, 120 högskolepoäng eller annan likvärdig utbildning. Dessutom ska den sökande ha brandteknisk kunskap motsvarande de brandtekniska kurser som ingår i brandingenjörsutbildning vid teknisk högskolan 150 högskolepoäng.

6 Certifiering - SAK 3 Allmänt om certifieringen, krav för certifiering. Krav på erfarenhet från praktiskt arbete N Ska ha varit yrkesverksam minst 3 år under senaste femårsperioden som projektör samt besiktningsman eller kontrollant av byggnadstekniskt brandskydd. K Ska ha varit yrkesverksam minst 3 år under senaste femårsperioden som projektör samt besiktningsman eller kontrollant av byggnadstekniskt brandskydd som projekterats med hjälp av ingenjörsmässiga bedömningar, metoder och beräkningar.

7 Certifiering - SAK 3 Allmänt om certifieringen, krav för certifiering. Krav på kunskaper om bygglagstiftningen m.m. PBL och PBF Föreskrifter och allmänna råd som meddelats med stöd av PBL/PBF Särskild vikt vid tillämpningen av regler för varsamhet samt om tillgänglighet och användarbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Kunskapen kan ha förvärvats genom yrkeserfarenhet. Kunskapen kan ha förvärvats genom utbildning. Fördjupad kunskap inom brandskydd. Särskilt prov ska avläggas!

8 Certifiering - SAK 3 Allmänt om certifieringen, krav för certifiering. Lämplighet för uppgiften Intyg från senaste yrkesverksamma treårsperioden. Rapporteringsskyldighet Årsrapportering om fortbildning Årsrapportering om genomförda uppdrag.

9 Vad är uppgiften? BFS 2011:17 1 Den sakkunnige ska kontrollera och verifiera om bygglagstiftningens krav på säkerhet i händelse av brand är uppfyllt. Viss vägledning finns i PBL och PBF En del vägledning kan utläsas ur Regeringens proposition 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag

10 Vad är uppgiften? PBL 10 Kap: 5 Byggherren ska se till att varje bygg-, rivningsoch markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

11 Vad är uppgiften? PBL 10 kap: 8 Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras 1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller 2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:795).

12 Vad är uppgiften? Prop. 2009/10:170 (avsnittet om startbesked, skälen för regeringens förslag) I normalfallet har byggnadsnämnden ingen anledning att misstro den byggherre som genom sin redovisning visar, att ett byggprojekt kommer att uppfylla de tekniska kraven. Processen med ett tekniskt samråd och beslut om kontrollansvarig och kontrollplan går då lika snabbt som i dag. Om projektet däremot är så bristfälligt redovisat att byggnadsnämnden inte har möjlighet att bedöma det, behövs en bättre redovisning, innan ett startbesked kan ges. Om redovisningen är sådan att byggnadsnämnden inte kan ha tilltro till att byggprojektet kommer att kunna uppfylla alla tekniska krav, kan byggnadsnämnden begära att byggherren utser en eller flera särskilt sakkunniga, som kan verifiera att de tekniska lösningarna uppfyller kraven.

13 Vad är uppgiften? Prop. 2009/10:170 (avsnittet om startbesked, skälen för regeringens förslag) I vissa fall när det finns anledning till tveksamhet beträffande byggherrens eller dennes medhjälpares kompetens bör byggnadsnämnden själv kunna utse en särskilt sakkunnig på byggherrens bekostnad, som får till uppgift att bedöma kvaliteten på den tekniska lösningen. Detta är en liten utvidgning av dagens möjligheter enligt 10 kap. 20 plan- och bygglagen.

14 Krav på fristående? Även om det inte står speciellt för SAK3 i lagtexten så har jag tolkat propositionen och texten för kontrollansvariga som att det är olämpligt att utföra SAK3-granskning i projekt där i mitt fall FSD-gjort projekteringen. Dvs på något sätt bör man ha en fristående ställning i förhållande till den/det som granskas.

15 Krav på fristående? Krav för kontrollansvariga: 9 För den kontroll som avses i 5 ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som 1. har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften och kan styrka detta med ett bevis om certifiering, och 2. har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter.

16 Vem betalar? Utifrån FSDs utförda SAK3-uppdrag har fakturorna gått till: - Byggherren (fastighetsägare i de fallen) - Stadsbyggnadskontor (oklart om byggherren fakturerades i slutänden) - Totalentreprenör (oklart om denne vad byggherre). Anm: FSD har tagit in extern SAK3-kompetens (som skrivits in i kontrollplanen) för granskning av egen projektering. Detta har fakturerats FSD som skickat vidare detta till byggherren.

17 SAK 3 - utförande Tillvägagång vid utförda SAK3-uppdrag: - Fokus på de infekterade frågorna. - Uppfylls föreskrifterna genom korrekt utförd förenklad dimensionering? - Uppfylls föreskrifterna genom analytisk dimensionering? BBRAD? - Har inte tagit granskningsuppdrag som SAK3 i FSDprojekt, endast extern granskning av andra konsulter. - Granskningen är personlig men jag har ändå använt intern granskning.

18 Praktiska Exempel Hotellbyggnad Vk4 En utrymningsväg Vk5B Utrymningsfrågor Vk5B Frågor ang. boendesprinkler Vk2B (P-hus) Skydd mot omfattande brandspridning samt en del annat.

19 Praktiska Exempel Hotellbyggnad Vk4 - Flera byggnader, 6-våningshus - Lägenheter som ska hyras ut som hotell. - Operatören kommer söka hotelltillstånd för verksamheten. - Någonstans i fjällvärlden. - Loftgångshus med ett trapphus. - Projektet vill ha med en SAK3-certifierad som garant för lösningarna. - Projektören skickar över BSB, AD-utredningar m.m. för att jag ska göra en första översyn så att jag är med på deras tänk.

20 Praktiska Exempel Hotellbyggnad Vk4 Utredning ang. verksamhetsklass från BSB: Då byggnaden innehåller lägenheter för uthyrning kan dock inte lokalkännedomen likställas med bostäder, där boende vistas till vardags. God lokalkännedom likställs i BBR med boende och även om aktuell byggnad har förmildrande egenskaper bedöms lokalkännedomen inte vara i paritet med boende och verksamheten hänförs därför till verksamhetsklass 4. Slutsats Med stöd i ovan dras slutsatsen att aktuell byggnad i allt väsentligt tillhör verksamhetsklass 4. Husets enkla och överblickbara utformning gör att boende kan förväntas ha kännedom om byggnaden och dess utrymningsvägar även om det är deras första natt i byggnaden. Risk för brands uppkomst är något förhöjd på grund av installationen av bastu i varje enskild lägenhet. Hänsyn ska i detta avseende tas i fortsatt projektering men bedöms inte påverka verksamhetsklassen. Verksamhetsklassen bedöms vara Vk4.

21 Praktiska Exempel Hotellbyggnad

22 Praktiska Exempel Hotellbyggnad Vad säger föreskrifterna i BBR 5:321? Om inget annat anges i avsnitt 5:322 ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. 5:322 anger följande som ok med en utrymningsväg: - Dörr direkt till säker plats i markplan för Vk1, 2A, 3 och 4. - Tr1-trapphus för Vk1 och 3 (16-våningar) - Tr2-trapphus för Vk1 och 3. (8 och 16-våningar) En enda utrymningsväg inte OK i detta fall!!

23 Praktiska Exempel Hotellbyggnad Vad hände? - Jag ringer upp granskaren i projektet och påtalar att föreskriftskraven i BBR inte är uppfyllda och frågar denne (som jag vet brukar vara noggrann i övrigt) om varför detta har passerat igenom. - Granskaren säger då Detta var precis det som jag anmärkte på i min granskning internt. - Projektören har alltså gått vidare med projektet trots att intergranskningen slagit ner på att föreskrift i BBR inte uppfylldes. - Hur slutade detta?

24 Praktiska Exempel Hotellbyggnad Vad hände sedan? - Projektören anser att jag är helt oflexibel att tänka på ett nyanserat sätt. Vi har ju gjort analytisk dimensionering är dennes argument. - Projektören ringer vidare på SAK3-listan tills denne hittar någon som ansåg att utformningen var ok. - Projekterade lösningen bröt mot föreskrift i BBR och borde aldrig kommit så långt som detta. - Projektören har i detta fall inte förstått innebörden av föreskriftstext. - Vem bestämmer vad som ska stå i en handling, handläggaren eller granskaren?

25 Praktiska Exempel Vk5B (Gångavstånd/Utrymningsprincip) Bakgrund: - RTJ och Brandkonsult är inte överens om utrymningsprincip. - Brandkonsult har tidigare tagit in en SAK3 från samma företag för att granska sin egen lösning. Detta underkändes av SBK i kommunen. Dom ville ha en oberoende granskning. - Jag blir i detta fall anlitad av fastighetsägaren (byggherren) att granska de infekterade frågorna för att projektet ska komma vidare.

26 Praktiska Exempel Vk5B (Gångavstånd/Utrymningsprincip) Föreslagen utformning (delvis ändrad efter detta):

27 Praktiska Exempel Vk5B (Gångavstånd/Utrymningsprincip) Vad säger BBR? Allmänt råd BBR 5:321: En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme som den betjänar kan utom för samlingslokaler i verksamhetsklasserna 2B eller 2C utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Sådana korridorer bör avskiljas i enheter om högst 60 m längd. Avskiljningarna bör utformas i lägst brandteknisk klass E 15 med dörrar i brandteknisk klass E 15- C.

28 Praktiska Exempel Vk5B (Gångavstånd/Utrymningsprincip) Bedömning: - Både RTJ, projektör och tidigare SAK3 har inte förstått att korridoren utgör utrymningsväg. (del av i övrigt skilda utrymningsvägar). Diareförd fråga till Boverket bekräftar korridoren som utrymningsväg även om tex dagrum m.m. tillåts ingå i samma brandcell. - En av de två utrymningsvägarna utgörs av utrymning över annan brandcell för att nå nästa trapphus. Tillåtet enligt allmänt råd 5:321 - Projekterade lösningen uppfyller enligt min bedömning alltså föreskrifterna i BBR. Även om detta var en mycket dålig praktisk lösning.

29 Praktiska Exempel Vk5B (Boendesprinkleravsteg) Bakgrund: - RTJ och Brandkonsult är inte överens om boendesprinklerutformning. - BSB beskriver ett avsteg med 20 minuters påföringstid. (SS anger 30 minuter). Viss motivering finns att det är ett mindre boende med inte så många lägenheter. - Två tekniska byten mot boendesprinkler finns angivna (luftad takfot och lägre klass på vindsbjälklag). Ingen verifiering av vare sig dessa eller en kombination av dessa. (Anm: Brandskyddshandboken anger automatisk vattensprinkleranläggning som skydd av takfot)

30 Praktiska Exempel Vk5B (Boendesprinkleravsteg) Bedömning (utdrag): - I och med att boendesprinkler är krav för aktuell verksamhet, att andra tekniska byten har utförts på grund av boendesprinklerinstallation samt att inga andra kompenserande åtgärder eller omständigheter finns, anser undertecknad att byggnadsnämnden inte ska godkänna detta som en mindre avvikelse utifrån BBR 1:21. Det finns dock möjlighet att via analytisk dimensionering frångå kravet på 30 minuters påföringstid. Men det kräver kompenserande åtgärder för att samma säkerhetsnivå ska uppnås. Några sådana åtgärder finns inte redovisade i detta fall.

31 Praktiska Exempel Vk5B (Boendesprinkleravsteg) Vad hände sedan? - SBK struntade i utlåtandet för att de ansåg att 30 minuters påföring bara var allmänt råd och inte föreskriftstext.

32 Praktiska Exempel Vk2B P-hus (skydd mot omfattande brandspridning samt andra frågor) Bakgrund: - Blir kontaktad direkt av SBK i aktuell kommun för att RTJ och brandkonsult inte är överens. - P-hus (delvis öppet, delvis med väggar) 6000m2 per plan - Två våningar samt parkering på taket. - Inget brandlarm - Ingen sprinkler - Analytisk dimensionering av utrymning. (Det antas att utrymningslarmet aktiveras manuellt efter en viss tid). - Analytisk dimensionering med CFD-beräkningar. (dock påvisas rökspridning som överstiger både 1250m2 och ytor i tabellen för skydd mot omfattande brandspridning i BBR.) - Andra indata för brandförlopp än vad som anges i BBRAD.

33 Praktiska Exempel Vk2B P-hus Skyddsnivå enligt BBR 5:561: - Brandceller max 1250m2 - Brandsektioner med brandlarm, max 5000m2 - Sprinklerinstallation.

34 Praktiska Exempel Vk2B P-hus 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader. 5:51 Allmänt råd: Brandklassat ytskikt och beklädnad, brandcellsindelning, brandsektionering, brandtekniska installationer är exempel på skyddsåtgärder som kan begränsa utveckling och spridning av brand och brandgas inom en byggnad.

35 Praktiska Exempel Vk2B P-hus 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader. 5:51 Allmänt råd: Brandklassat ytskikt och beklädnad, brandcellsindelning, brandsektionering, brandtekniska installationer är exempel på skyddsåtgärder som kan begränsa utveckling och spridning av brand och brandgas inom en byggnad. 5:53 Brandcellsindelning När byggnader delas in i brandceller ska dessa utformas så att ett tillfredsställande skydd mot spridning av brand och brandgas erhålls. Utformningen av brandcellen ska begränsa spridning av brand och brandgas till intilliggande brandcell under en bestämd tid.

36 Praktiska Exempel Vk2B P-hus Utifrån förutsättningarna för brandceller så dras alltså slutsatsen att även skydd mot rökspridning ingår som brandskydd i förenklad dimensionering enligt 5:561.

37 Praktiska Exempel Vk2B P-hus (utdrag från utlåtandet) Utifrån ovanstående gör undertecknad bedömningen att redovisat utförande av projektörerna på X inte uppfyller alla kraven i BBR. Det baseras på följande: Brandscenario i utrymningsanalys som inte är vald utifrån BBRADs kriterier måste tydligare redovisas och motiveras till aktuella referenser som förmodligen avses men inte redovisats. Manuell aktivering av utrymningslarm kan inte tillgodoräknas som dimensionerande scenario för utrymning om inte forskning kan presenteras av projektören som styrker detta antagande. Krav på utvändig nödbelysning utanför utgångar till det fria är inte inarbetade i handling. Förskriftstexten i BBR 5:352 är således inte uppfylld.

38 Praktiska Exempel Vk2B P-hus (utdrag från utlåtandet) Utifrån ovanstående gör undertecknad bedömningen att redovisat utförande av projektörerna på X inte uppfyller alla kraven i BBR. Det baseras på följande: Skydd mot omfattande brandspridning är inte redovisat att det uppfyller motsvarande nivå som förenklad dimensionering i 5:561. Med redovisade brandsimuleringar fås omfattande rökspridning i byggnaden som vida överstiger en yta på 1250m 2, försvårar en insats för Räddningstjänsten samt leder till större ytor med egendomsskador än vad brandcellsindelning enligt förenklad dimensionering hade gjort. Om istället en större yta väljs som brandsektion måste det säkerställas att någon gör insats med samma insatstid och förmåga som räddningstjänsten hade kunnat göra vid ett automatiskt brandlarm. Grundförutsättningen enligt förenklad dimensionering i BBR är trots allt sprinklerinstallation vid denna storlek på osektionerad byggnad. Om projektören vill avvara både sprinkler och brandlarm krävs således en mycket mer omfattande verifiering än den som är utförd hittills för att uppfylla samma säkerhetsnivå som allmänna råden i BBR 5:561

39 SAK 3 Tips! Utifrån erfarenhet från utförda uppdrag: - Förslag på tillvägagång vid granskning - Förslag på tillvägagång vid utlåtande

40 SAK 3 - utförande Tips för tillvägagång vid SAK3-uppdrag (projekteringsgranskning) 1. Svara endast på om man har tid att göra jobbet inom angiven tidsram. 2. Förekommer jäv-situation? 3. Orderbekräftelse!! 4. Se till att bli inskriven i kontrollplanen för projektet samt vilka delar som kontrollen avser. 5. Inhämta underlag för granskning - Brandskyddsbeskrivning - Analytisk dimensionering - Yttranden från RTJ, SBK, andra konsulter m.m. - Ring och prata med berörda parter om dokumentationen är oklar. 6. Försök att avgränsa granskningen till det som är infekterade frågor. - Eventuella andra synliga avvikelser mot föreskrifter bör givetvis noteras! 7. Uppfyller projekteringen föreskrifterna genom förenklad dimensionering? 8. Uppfyller projekteringen föreskrifterna genom analytisk dimensionering - Har förutsättningarna enligt BBRAD använts? - Har annan indata än BBRAD använts? Är denna tillräckligt underbyggd? Referenser? 9. Utlåtande (inklusive intern kvalitetsgranskning, gärna av annan SAK3)

41 SAK 3 - utlåtandet Tips för Utlåtande för SAK3-uppdrag (projekteringsgranskning) 1. Uppfyller projekteringen föreskrifterna Ja/Nej? - Ge aldrig förslag på andra bättre lösningar om projekterad lösning uppfyller föreskrifterna. 2. Kom inte med lösningsförslag. Projektören får istället komma med ett nytt bättre genomarbetat förslag på lösning som uppfyller föreskrifterna. 3. Viktigt att SAK3-granskaren inte kommer med lösningsförslag av flera anledningar: - Förlorar sin oberoende ställning. Då är man plötsligt involverad. - Det kan finnas olika lösningar för att byggnaden ska uppfylla föreskrifterna. En del enkla/billiga medan andra mer komplicerade/dyra. Det måste vara byggherrens uppgift att avgöra vilken väg denne vill gå i de fallen. 4. Ha alltid i åtanke att Du som certifierad kan anmälas av någon part och certifieringen bli indragen.

42 SAK 3-Frågor? Är det rimligt med ett krav på fristående ställning även för SAK3 vid granskning? (Motsvarande Kontrollansvarig) Jämför tex med BIVs-hederskodex? BRAs etiska regler? Kan SBK ifrågasätta en projektering som är utförd av SAK3 från början om detta ligger med i byggherrens dokumenterade egenkontroll? Hur bör man agera när man märker att någon part inte gör rätt? Till exempel inte följer ett utlåtande från SAK3? (RTJ, Konsult, KA, Entreprenör, Byggherre, SBK m.fl.) Bör man anmäla en SAK 3-certifierad som missköter sig i andra projekt? (typ i granskningsuppdrag erkänner att denne inte har tillräcklig kompetens att utföra granskningen utan hänvisar till att konsulten har bättre kompetens och säkerligen gjort rätt) Varför har inte fler certifierat sig?

43 Tack för visat intresse! Joel Wikström Tel: / Mail: joel.wikstrom@fsd.se FSD Göteborg AB