STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET"

Transkript

1 STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given år 2002

2 B 11/2002 rd STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given år 2002 Helsingfors 2002

3 ISSN Edita Prima Ab Helsingfors 2002

4 TILL RIKSDAGEN Enligt 6 lagen om statens revisionsverk (676/2000) lämnar revisionsverket årligen före utgången av september en berättelse om sin verksamhet till riksdagen. Enligt 22 5 momentet i samma lag lämnar revisionsverket sin första årliga berättelse till riksdagen före utgången av september Denna berättelse från statens revisionsverk behandlar verkets verksamhet år 2001, men i berättelsen har inkluderats de centrala revisionsresultaten av de redovisningsrevisioner som har slutförts på våren 2002 och som hänför sig till år Motsvarigt har av förvaltningsrevisionerna i denna berättelse inkluderats de revisioner som slutförts under år 2001 och före utgången av maj Förutom denna berättelse har revisionsverket i mars 2002 uppgjort verkets bokslutshandling för räkenskapsåret 2001, i vilken även ingår verksamhetsberättelsen för nämnda år. Denna berättelse är innehållsmässigt uppdelad så, att i kapitel ett behandlas i sammandrag uppgifterna i ovan nämnda verksamhetsberättelse. Kapitlet behandlar de grundläggande utgångspunkterna för revisionsverkets verksamhet, dvs. målsättningarna och verksamhetsprinciperna. I kapitlet behandlas även verkets revisionsrätt och verksamhetsområde, planeringen av revisionsverksamheten och de strategiska linjedragningarna, verkets revisionsverksamhet och internationella verksamhet samt organisation, personal och utgifts- och kostnadssiffror. I kapitel två behandlas revisionen av statens centralbokföring och statens bokslut. I kapitel tre behandlas iakttagandet av statsbudgeten. Kapitel fyra innehåller ett sammandrag av tillståndet för förvaltningen på basis av de utförda revisionerna. I kapitlet har gjorts en sammanfattning av tillståndet för förvaltningen år 2001 på basis av redovisningsrevisionerna och förvaltningsrevisionerna under räkenskapsåret. I kapitel fem har presenterats korta beskrivningar av de utförda förvaltningsrevisionerna, av vissa eftergranskningar samt en utredning av verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande. Med stöd av 6 och 22 5 momentet lagen om statens revisionsverk lämnar statens revisionsverk högaktningsfullt till riksdagen denna berättelse om sin verksamhet. Helsingfors 3 september 2002 Generaldirektör Tapio Leskinen Planeringschef Esa Tammelin

5 INNEHÅLL 1. REVISIONSVERKETS VERKSAMHET ÅR Målsättningar och verksamhetsprinciper 1.2 Revisionsverkets granskningsrätt och verksamhetsområde 1.3 Planering av och strategiska linjedragningar i revisionsverksamheten 1.4 Revisionsverksamheten år Internationell verksamhet 1.6 Organisation, personal och kostnader 2. BOKSLUT OCH IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN PÅ BASIS AV REDOVISNINGSREVISIONERNA Räkenskapsverkens bokslut Revisionsberättelserna Revisionsberättelsernas struktur och innehåll Riktiga och tillräckliga uppgifter i räkenskapsverkens bokslut Iakttagandet av statsbudgeten och de centrala bestämmelserna om denna på basis av revisionsberättelserna gällande räkenskapsverken Uppföljningen av den i föregående års revisionsberättelser ålagda skyldigheten för räkenskapsverken att meddela om vidtagna åtgärder. 2.2 Revisionsberättelsen om revideringen av statens centralbokföring och statens bokslutskalkyler för år 2001

6 3. UTREDNING AV TILLSTÅNDET I FÖRVALTNINGEN PÅ BASIS AV REVISIONERNA 3.1 Sammanfattning av tillståndet i förvaltningen på basis av redovisningsrevisionerna år Av ministerierna godkända resultatmål Budgeteringsförfaranden Räkenskapsverkens bokslutskalkyler Räkenskapsverkens resultatuppgifter Kostnadsmotsvarighetskalkyler och prissättningsfrågor vid avgiftsbelagd verksamhet Redovisningsväsen till stöd för uppföljning av ekonomi och lönsamhet Revisionsobservationer gällande Europeiska unionens medelöverföringar Intern kontroll och intern revision 3.2 Tillståndet i förvaltningen på basis av förvaltningsrevisionerna 4. REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN TILL STATENS BOKSLUT OCH IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN GÄLLANDE RÄKENSKAPSÅRET FÖRVALTNINGSREVISIONERNA 5.1 Revisionsobservationerna 5.2 Observationer vid uppföljning av revisionerna 5.3 Utredning av verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande Bilagor: 1. Organisationsmodellen 2. Laglighetsanmärkningarna och ålägganden att meddela

7 1. REVISIONSVERKETS VERKSAMHET ÅR Målsättningar och verksamhetsprinciper Statens revisionsverk är en oavhängig och opartisk sakkunnigmyndighet på området för revision av statsfinanserna. Verket har till uppgift att granska lagenligheten av och ändamålsenligheten i statsfinanserna samt iakttagandet av statsbudgeten. Verkets målsättning är att för riksdagen, statsrådet och andra styrande instanser inom förvaltningen generera nyttiga och tillförlitliga revisionsdata om lagenligheten av och ändamålsenligheten i statsfinanserna. Vidare utför verket vissa revisionsuppdrag för internationella organisationer. Revisionsverket svarar också för vissa till dess verksamhetsområde hörande sakkunnig- och rådgivningsuppgifter samt deltar i det nationella och internationella samarbetet på området för revision. Statens revisionsverks vision är att ha ett toppkunnande inom revision av statsfinanserna. Verkets värden: Kunnande Objektivitet Samarbete Djärvhet Resultatrikedom Den allmänna målsättningen för verkets verksamhet är att med revisionsverksamheten säkerställa att bestämmelserna gällande statens budget och finanser iakttas främja resultat dvs. lönsamhet, produktivitet och effektivitet inom statsförvaltningen samt stöda iakttagandet av allmänna principer för god förvaltning och ekonomi inom förvaltningen. Revisionsverkets revisionsverksamhet innefattar både redovisningsrevision och förvaltningsrevision. Redovisningsrevisionen omfattar årligen samtliga statens bokslutspliktiga ämbetsverk och inrättningar samt statens centralbokföring och statens bokslut. Förvaltningsrevisionen är av engångsnatur och dess teman fastställs i den årliga granskningsplanen. Förvaltningsrevisionerna hänför sig till uppgiftsområden som omfattar flera aktörer, till funktioner med genomslagskraft i förvaltningen, till någon avgränsad uppgift som sköts av någon viss förvaltningssektor, myndighet eller mottagare av statsbidrag, till fonder utanför statsbudgeten, affärsverk eller statsbolag. Det objekt som skall revideras granskas alltid ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta perspektiv, som utgår från verkets grundläggande uppgift, kommer till synes i uppställandet av målsättningar för revisionerna, i revisionsarbetet och i rapporteringen. 9

8 1.2 Revisionsverkets granskningsrätt och verksamhetsområde Verkets granskningsrätt och verksamhetsområde omfattar statsrådet och ministerierna, statliga myndigheter och inrättningar, fonder utanför statsbudgeten, statliga affärsverk och bolag i vilka staten har bestämmande inflytande, statsunderstöd kreditinstitut som sköter statens betalningsrörelse samt medelöverföringar mellan Finland och Europeiska gemenskaperna. Dessas ekonomiska betydelse åskådliggörs av följande siffror i bokslutet för år STATSFÖRVALTNINGEN 115 räkenskapsverk slutsumman i statens bokslut ca 214,5 miljarder mark personalstyrka ca STATENS AFFÄRSVERK 10 fem affärsverk omsättning enligt bokslutet ca 8,25 miljarder mark personalstyrka ca STATSBOLAGEN 1 37 koncerner eller utanför koncerner stående bolag omsättning enligt bokslutet ca 140,6 miljarder mark personalstyrka ca FONDER UTANFÖR STATSBUDGETEN 11 fonder fondernas sammanlagda intäkter 25,6 miljarder mark och utgifter 22,5 miljarder mark 2 STATSUNDERSTÖD OCH INKOMSTÖVERFÖRINGAR kommuner, samkommuner, privata hushåll, allmännyttiga samfund och företag som mottagare av understöd övriga stöd och reservationsutgifter reservationsutgifterna ca 109 miljarder mark SÄRSKILDA OBJEKT Medelöverföringarna mellan EU och Finland (ca 7 miljarder mark) samt användningen av EU-medel och övervakningen av användningen särskilda internationella revisions m.fl. uppdrag 1 Till statsbolagen hör ca bolag. I siffrorna fattas uppgifterna om Arsenal Abp. 2 Statsbudgeten 2002 (uppskattning)

9 1.3 Planering av och strategiska linjedragningar i revisionsverksamheten Verkets verksamhetsstrategi består av de linjedragningar, enligt vilka verkets verksamhet inriktas, genomförs och utvecklas med beaktande av förändringarna i verkets verksamhetsomgivning. Grundvalen för uppläggandet av strategin är den uppgift som anförtrotts verket i lagstiftningen. Statens revisionsverks verksamhet baserar sig på långsiktig planering och planering av verksamheten på årsbasis. I planerna fastslås verksamhetens strategiska linjedragningar och tyngdpunkterna i inriktningen samt fastställs de enskilda revisionsobjekten. Verket fullgör sin revisionsuppgift med redovisningsrevision och förvaltningsrevision, vilka bägge är ägnade att förverkliga målsättningen för verkets verksamhet. Verket reviderar årligen statens samtliga räkenskapsverk och statens bokslut. Förvaltningsrevisionerna inriktas utgående från uppskattade statsfinansiella risker på områden som är av avsevärd direkt eller indirekt ekonomisk betydelse. Redovisningsrevisionerna och förvaltningsrevisionerna alstrar tillsammans en täckande bild av hur den statliga budgetekonomin sköts. Verket följer med statsbolagens, de statliga affärsverkens och utanför budgeten stående fondernas verksamhet. Verket publicerar årligen en utredning i vilken på koncernnivå granskas verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande. Om de revisioner som hänför sig till statsbolagen och de statliga affärsverken samt fonderna utanför budgeten beslutes separat. Revisionsverket har fastställt följande kriterier för inriktning av revisionsverksamheten: frågans ekonomiska betydelse den statsfinansiella risken alstrande av ny information säkerställande att statens ämbetsverk och inrättningar sköter sina finanser på ett riktigt och funktionellt sätt samt att statsbudgeten iakttas frågans betydelse från riksdagens synpunkt. Objekten för förvaltningsrevisionerna utväljs årligen. Tyngdpunktsområdena i revisionsverksamheten år 2001 var förvaltningens ekonomiska styrningssystem, statsunderstöd och andra stöd, statens intäkter och finansieringssysten samt investeringar och anskaffningar. I enlighet med principen för ensartat skydd får revisionen av EU-medel samma egenvikt i verket som revisionen av nationella medel. Revisionsverket reviderar medelöverföringarna mellan Finland och Europeiska Unionen med iakttagande av samma principer och förfaringssätt som gäller för nationella medel. 11

10 1.4 Revisionsverksamheten år Revisionsverket avgav på våren revisionsberättelser om samtliga 116 räkenskapsverk för räkenskapsåret 2000 och en berättelse om revideringen av statens bokslut för räkenskapsåret Revision av räkenskapsåret 2001 påbörjades i 115 räkenskapsverk och revisionsberättelserna om dem avgavs på våren Under verksamhetsåret slutfördes 25 förvaltningsrevisioner samt en utredning av verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande år Under verksamhetsåret påbörjades 30 nya revisioner som förutredning eller direkt som revision. Verket deltog också som observatör vid alla de tre revisionsbesök som den Europeiska revisionsdomstolen gjorde i Finland. År 2001 utfördes vid verket tre förvaltningsrevisioner som direkt gällde EU-ärenden: Ibruktagandet av euron i statsförvaltningen, Förfarandet gällande anmälan till kommissionen av statliga stöd enligt artiklarna i Europeiska gemenskapernas stiftelseurkund och den separata publikationen EU-finansiering utanför budgeten. Utöver detta tangerades EU-frågorna vid flera andra förvaltningsrevisioner. Också vid redovisningsrevisionerna behandlas EU-medlen och deras hantering. Av statens drygt etthundra räkenskapsverk har 2/3 poster med anknytning till EU-pengar i sin bokföring. De i räkenskapsverkens bokföringar noterade EU-pengarna revideras enligt samma förfaranden och principer som nationella medel. Revisionsverksamheten och dess centrala resultat beskrivs särskilt i kapitel 3 och 5 i denna berättelse. Revisionsverket följer upp och behandlar i statsförvaltningen förekommande ekonomiskt missbruk och dess inverkningar samt åtgärderna i syfte att avvärja missbruk. Under verksamhetsåret 2001 ingav enskilda personer och samfund 43 st yrkanden om utredning (besvär) gällande statsfinansernas skötsel ( st) av vilka under redogörelseåret behandlades 51 st ( st). I 32 fall av dessa begärdes ytterligare utredningar av olika myndigheter och i 19 fall fanns inte anledning till åtgärder från verkets sida. Statliga myndigheter, inrättningar, affärsverk och fonder gjorde 16 anmälningar om i 16 lagen om statens revisionsverk avsett missbruk ( anmälningar). Därtill sände de ministerier som förvaltar EU-stöd sina i kommissionens förordning (EG) Nr. 1681/94 stadgade kvartalsanmälningar om övervakning av stöden till revisionsverket till kännedom. De till revisionsverket gjorda anmälningarna innefattade totalt 14 sådana fall av missbruk som hade anmälts till polisen för förundersökning. Därutöver bedrevs samarbete med polisen vid undersökning av ekonomiska brott med anknytning till statsförvaltningen. I anmälandet av missbruk till revisionsverket har kunnat observeras skillnader i olika myndigheters agerande. På detta har för sin del inverkat att bestämmelsen om anmälan lagtekniskt införts i lagen om statens revi-

11 sionsverk, trots att i övrigt bestämmelserna om statsfinansernas skötsel ingår i lagen och förordningen om statsbudgeten samt i de instruktioner och föreskrifter som utfärdats av finansministeriet och statskontoret. Revisionsverket har utfärdat instruktioner om anmälningsförfarandet och dess innehåll med en given instruktion till statliga myndigheter, inrättningar, affärsverk och fonder. 13

12 1.5 Internationell verksamhet Revisionsverket fungerar som nationell kontaktmyndighet till de högsta revisionsorganen i Europeiska unionens medlemsstater samt till den Europeiska revisionsdomstolen. Under verksamhetsåret deltog verket på hävdvunnet sätt i möten för generaldirektörerna och kontaktpersonerna vid revisionsverken inom Europeiska unionen samt i arbetet i arbetsgrupper som tillsatts av generaldirektörsmötena. En tjänsteman från revisionsverket innehade också en tidsbestämd befattning i revisionsdomstolens tjänst enligt den praxis som överenskommits mellan revisionsdomstolen och medlemsländernas revisionsverk. Under verksamhetsåret deltog representanter för revisionsverket i INTOSAIs XVII kongress i Republiken Korea i oktober. Kongressdeltagarna representerade inalles 141 länder. Huvudteman vid kongressen var revisionsverkens medverkan i revideringen av internationella organisationer och revisionsverkens inverkan på projekt för reformering av förvaltningen. Revisionsverket avgav tillsammans med Syd-Afrikas revisionsverk till kongressen revisionsberättelser som gällde INTOSAIs senaste treårsperiod. Samtidigt upphörde revisionsverkets sexåriga uppdrag att revidera INTOSAI. 14 Under verksamhetsåret slutfördes två internationella revisioner, i vilka även revisionsverket deltog. Av dem var den ena en samfälld revision av vissa EU-länder och gällde förfarandet vid anmälning av statliga stöd. Under verksamhetsåret slutfördes också en internationell parallellrevision av verkställandet av konventionen till skydd för Östersjön (Helsingforskonventionen). Verket är medlem av INTOSAI, den internationella organisationen för olika länders högsta revisionsorgan, och dess europeiska dotterorganisation EUROSAI. Verket har på hävdvunnet sätt deltagit i organisationernas möten och seminarier samt har besvarat förfrågningar från organisationerna och dess arbetsgrupper. Ett centralt mål för det internationella samarbetet är att främja informationsutbytet gällande förfaringssätt vid revision av statsfinanserna. INTOSAI och EURO- SAI arbetar även med att utveckla revisionsmetoder och standarder. Samarbetet mellan de nordiska revisionsverken ävensom samarbetet med revisionsverken i de baltiska länderna bedrevs på traditionellt sätt. Samarbetsformer under verksamhetsåret var möten för de nordiska generaldirektörerna och kontaktpersonerna samt nordiska revisions- och adb-seminarier. Adbseminariet ordnades av revisionsverket i september. Teman vid seminariet var bl.a. dataskydd, informationsanskaffning samt Internet och intranet, användningen av metoder och program samt adb-revision. Under verksamhetsåret mottog revisionsverket totalt 14 utländska gäster på studieresor och besök och representanter för revisionsverket deltog i totalt 21 i utlandet ordnade möten och seminarier. Dessutom gjorde verkets representanter 8 revisionsresor utomlands och deltog i 2 övriga internationella sakkunniguppdrag.

13 Det föregående år inledda tjänstemannautbytet med det engelska revisionsverket fortsattes så, att på sommaren 2001 en revisor från revisionsverket under fyra månaders tid bekantade sig med revisionsverksamheten vid det engelska revisionsverket. 15

14 1.6 Organisation, personal och kostnader 16 Organisation Revisionsverket leds av generaldirektören som väljs av riksdagen. Verket har också en lagstadgad delegation. Verkets övriga organisation utgörs av enheterna för revision, enheten för interna tjänster och specialenheten (organisationsmodellen, bilaga 1). Verksamhetsenheterna inom revision är enheten för redovisningsrevision och två enheter för förvaltningsrevision. Enheten för interna tjänster har till uppgift att bereda och handha de ärenden som gäller revisionsverkets interna förvaltning och uppgifter som räkenskapsverk samt interna stödtjänster och verkets kontakter till Europeiska revisionsdomstolen. Specialenheten har till uppgift att behandla ärenden som gäller besvär och missbruk i skötseln av statsfinanserna samt att bereda till verkets område hörande utredningar och initiativ. Revisionsverkets huvudkontor är beläget i Helsingfors. Verket har kontor också i Åbo och Uleåborg. Revisionsverket har en delegation vars uppgift är att upprätthålla och utveckla revisionsverkets kontakter till samarbetspartnerna, ställa initiativ till utvecklande av revisionsverksamheten samt att följa upp revisionsverksamhetens inriktning, resultat och serviceförmåga från olika samarbetspartners synpunkt. Delegationens ordförande är riksdagsledamot Maria Kaisa Aula, vice ordförande understatssekreterare Juhani Turunen och sekreterare specialforskare Leena Juvonen. DELEGATIONENS SAMMANSÄTTNING Maria Kaisa Aula Reino Hjerppe Markku Lehto Tapio Leskinen Christel von Martens Anita Niemi-Iilahti Risto Palo Vappu Taipale Juhani Turunen Kari Urpilainen riksdagsledamot överdirektör, Statens ekonomiska forskningscentral kanslichef, social- och hälsovårdsministeriet generaldirektör, Statens revisionsverk direkför för den svenska verksamheten, Finlands Kommunförbund docent, Vasa universitet överinspektör, Statens revisionsverk generaldirektör, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården understatssekreterare, finansministeriet riksdagsledamot

15 Delegationen sammanträdde fem gånger under verksamhetsåret. För delegationens medlemmar presenterades revisionsverkets verksamhet: redovisningsrevision och förvaltningsrevision samt revision av EU-medel. Delegationen diskuterade även revisionsverkets gransknings- och verksamhetsplan för år Vidare behandlade delegationen tillståndet för resultatstyrningen utgående från observationer vid revisionerna. I ett initiativ angående resultatstyrningen som delegationen ställde till finansministeriet föreslås att ministeriet skall överväga att ordna ett diskussionsseminarium för vidare utvecklande av resultatstyrningen. Personal Vid revisionsverket fanns 145 tjänster vid utgången av år På grund av tjänstledigheter var det totala antalet personer som arbetade vid verket i slutet av år 2001 emellertid endast 129 personer. År 2001 hade verket till sitt förfogande en arbetsinsats motsvarande 132 årsverken. Genomförandet av den personalstrategi ( ) som fastställts år 1999 fortsattes. Under verksamhetsåret utvecklades den interna informationen i verket och gjordes en kartläggning av verkets externa profil. Målsättningarna och principerna för verkets information fastställdes i december Vid verket blev i februari klar en enkätundersökning om verkets externa profil. Svarsgivarna uppgav att de allmänt taget kände tämligen väl till revisionsverkets verksamhetsområde och revisionsverksamheten. På basis av enkäten gavs objektiviteten den största tyngden i verkets externa profil. Tämligen goda medelvitsord gavs också för verkets samarbetsförmåga. Det sämsta vitsordet fick verket för sin information. På basis av utredningen är uppfattningen av verket förhållandevis positiv och ganska så likadan hos de centrala kund- och intressegrupperna. För att sköta informationsuppgifterna har verket haft en informatör från början av år Arbetet med att utveckla verkets avlöningssystem fortsattes. Revisionsverket tillsatte i november en arbetsgrupp för att bereda och styra en kartläggning av kravnivån för arbetsuppgifterna vid revisionsverket. Arbetsgruppen har till uppgift att studera olika system för bedömning av kravnivån. Detta utredningsarbete pågår som bäst. Under verksamhetsåret utgavs i samband med verkets 175 års jubileum verkets historik från åren : Valvontaa varoille vastinetta rahoille. 17 VISSA UPPGIFTER OM PERSONALEN Medelålder 44,4 44,0 45,0 Genomsnittlig anställningstid, år 10,1 10,2 11,2 Kvinnornas andel av personalen, % 38 40,5 38 Andel för personer som avlagt högskoleexamen, % 92 90,9 91,5

16 Utgiftsstruktur och kostnader För år 2001 hade för verkets omkostnader beviljats totalt mark och av anslaget användes mark. Revisionsverkets utgifter enligt intäkts- och utgiftskalkylen var totalt mark. Detaljerade uppgifter om revisionsverkets utgiftsstruktur och kostnader framgår ur verkets bokslut och den i detta ingående verksamhetsberättelsen Personalkostnader Hyror Köpta tjänster Övriga utgifter Avskrivningar Material, förnödenheter och varor Figur 1. Revisionsverkets kostnader år 2001 (tusen mark).

17 2. BOKSLUT OCH IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN PÅ BASIS AV REDOVISNINGSREVISIONERNA 2.1 Räkenskapsverkens bokslut Revisionsberättelserna Den årliga redovisningsrevisionen utfördes hos samtliga 115 räkenskapsverk. Revisionsberättelserna distribuerades till ifrågavarande räkenskapsverk och eventuell direktions eller styrelses ledamöter, de styrande ministerierna, Statskontoret och statsrevisorerna. Revisionsberättelserna har sammanställts i en tryckt publikation, som har distribuerats till riksdagen och förvaltningen. De kan också läsas på verkets internet-sidor: Revisionsberättelsernas struktur och innehåll Revisionsberättelserna om räkenskapsverken innehåller på revisionen baserade ställningstaganden jämte eventuella anmärkningar till räkenskapsverkets bokslut, den bokföring och övriga redovisning som utgör grund för bokslutsuppgifterna och om den interna kontrollen. Ifall det har yppats särskild anledning till anmärkningar om ifrågavarande räkenskapsverks budgetförfaranden, har frågan behandlats i en särskild punkt. I slutet av revisionsberättelsen framförs revisionsverkets ställningstagande till hur budgeten och de centrala bestämmelserna om denna har iakttagits. Alla i revisionsberättelsen framförda anmärkningar leder inte till ett negativt ställningstagande (laglighetsanmärkning), utan ställningstagandet grundar sig på hur allvarliga anmärkningarna är och på den linje revisionsverket gått in för i sina instruktioner. En eventuell laglighetsanmärkning har alltid specificerats. På grund av statsbudgetens bindande karaktär måste en laglighetsanmärkning ges också om i penningbelopp små felaktigheter, om det är fråga om ett förfarande som strider mot bindande motiveringar eller lagen om statsbudgeten, överskridning av ett fast anslag eller en fullmakt eller om att anslag eller intäkter har hänförts till fel räkenskapsår. Av denna anledning ger antalet laglighetsanmärkningar utan att deras innehåll bedöms inte i sig en tillräcklig bild av hur statsbudgeten har iakttagits på hela statsförvaltningens nivå. Den sista punkten i revisionsberättelsen är ännu den i 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk avsedda eventuella specificerade skyldigheten att meddela revisionsverket vilka åtgärder som vidtagits med anledning av anmärkningarna i revisionsberättelsen. 19

18 2.1.3 Riktiga och tillräckliga uppgifter i räkenskapsverkens bokslut Enligt 63 förordningen om statens budget bör räkenskapsverkets bokslut ge riktiga och tillräckliga uppgifter om ekonomin och verksamhetens resultat. Bokslutet består av bokslutskalkyler vilka utgörs av intäkts- och utgiftskalkyl, balansräkning, en kalkyl som utvisar hur statsbudgeten realiserats jämte bilageuppgifter till dessa samt en verksamhetsberättelse. Riktigheten och tillräckligheten för räkenskapsverkens bokslutsuppgifter har granskats nedan i punkt 3.1 Tillståndet i förvaltningen på basis av redovisningsrevisionerna räkenskapsåret De viktigaste bristerna i riktiga och tillräckliga uppgifter i räkenskapsverkens bokslut anknyter till uppgifterna om resultatutfallet och i synnerhet till uppgifterna om verksamhetens lönsamhet. räkenskapsverk på förvaltningsområdet år 2001 gjorda anmärkningar år 2000 gjorda anmärkningar år 2001 meddelandeåligganden år 2000 meddelandeåligganden år 2001 Republikens presidents kansli Statsrådets kansli Utrikesministeriets förvaltningsområde Justitieministeriets förvaltningsområde Inrikesministeriets förvaltningsområde Försvarsministeriets förvaltningsområde Finansministeriets förvaltningsområde Undervisningsministeriets förvaltningsområde Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde Kommunikationsministeriets förvaltningsområde Handels- och industriministeriets förvaltningsområde, TE-centralerna Handels- och industriministeriets förvaltningsområde, övriga Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Arbetsministeriets förvaltningsområde Miljöministeriets förvaltningsområde Tabell 1: Laglighetsanmärkningar och meddelandeåligganden vid revisionerna räkenskapsåren 2000 och 2001

19 2.1.4 Iakttagandet av statsbudgeten och de centrala bestämmelserna om denna på basis av revisionsberättelserna gällande räkenskapsverken Vid revisionerna räkenskapsåret 2001 yppade sig i fråga om 50 räkenskapsverk (föregående år 32) sådana felaktiga förfaranden, där en given anmärkning eller flera anmärkningar som helhet ansågs innebära en överträdelse av iakttagandet av statsbudgeten, om vilken gjordes en laglighetsanmärkning i revisionsberättelsen. I 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk avsedd skyldighet att meddela revisionsverket om åtgärder som vidtagits med anledning av anmärkningarna ålades 52 räkenskapsverk (föregående år 49). Fördelningen av laglighetsanmärkningarna och meddelandeåliggandena enligt förvaltningsområde har presenterats i tabell 1 och detaljerade uppgifter har presenterats i bilaga 2 till denna berättelse. En betydande orsak till laglighetsanmärkningarna är fel i iakttagandet av statsbudgeten eller bestämmelserna, vilka i revisionsberättelserna har rapporterats i samband med bokslutskalkylerna och av dessa närmast kalkylen över hur budgeten realiserats. Härvid är det i allmänhet fråga om en överträdelse av momentmotiveringarna, otillåtet nettoförfarande eller i övrigt mot bestämmelserna stridande förfarande. Antalet sådana räkenskapsverk (exkl. de nedan avsedda universiteten) var 19 (föregående år 20). Antalet laglighetsanmärkningar var exceptionellt stort jämfört med tidigare år. Detta berodde närmast på två orsaker. Av räkenskapsverken får i synnerhet universiteten donationsmedel och sponsorintäkter för sin verksamhet. Enligt revisionsverkets uppfattning borde användningen av dessa medel som en del principen för budgetens fullständighet och med tanke på riksdagens budgetmakt ha budgeterats på omkostnadsmomentet. Så skedde emellertid inte på undervisningsministeriets förvaltningsområde förrän i 2002 års tilläggsbudget. Om ett förfarande, där intäkter och utgifter som inte budgeterats i budgeten bokfördes på omkostnadsmomentet, gavs en laglighetsanmärkning åt 19 räkenskapsverk. Av dem fanns 17 på undervisningsministeriets förvaltningsområde. En laglighetsanmärkning enbart om denna omständighet gavs åt 11 räkenskapsverk, vilket sålunda ökade antalet räkenskapsverk som fått en anmärkning. Om dessa fall har gjorts en anmärkning också i revisionsberättelsernas punkt budgeteringsförfaranden. Det är emellertid skäl att framhålla att räkenskapsverken hade en besvärlig situation med hänsyn till budgeteringsbeslutet och Statskontorets bristfälliga bokföringsföreskrifter. Om brister i uppföljningen av lönsamheten för avgiftsbelagd verksamhet och presenterande av årsresultatet (15 2 momentet lagen om statsbudgeten) eller mot lagen om grunderna för avgifter till staten stridande prissättning eller prisstödsförfarande måste en laglighetsanmärkning ges åt 24 räkenskapsverk (föregående år 11 st, år st). Den mest betydande gruppen i ökningen var arbetskrafts- och näringscentralerna (12 anmärkningar, föregående år 1). Vid revisionen året innan uppställdes för arbetskrafts- och näringscentralerna som de nyaste räkenskapsverken en något lägre kravnivå än för övriga räkenskapsverk, och i stället för laglighetsanmärkningar tillämpades förfarandet med meddelande. Åtgärderna i syfte att utveckla redovisningen fram- 21

20 skred emellertid inte åtminstone på ett år. Enbart om brister eller fel i den avgiftsbelagda verksamheten gavs en anmärkning åt 14 räkenskapsverk (10 TE-centraler), vilket förklarar en stor del av ökningen (18) jämfört med föregående år av antalet räkenskapsverk som fått en anmärkning Uppföljningen av den i föregående års revisionsberättelser ålagda skyldigheten för räkenskapsverken att meddela om vidtagna åtgärder Vid föregående års revisioner 2000 ålades enligt 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk 49 räkenskapsverk att meddela om åtgärder gällande totalt 72 anmärkningar. I samband med revisionerna år 2001 klarlades effekterna av förfarandet med meddelanden. I samband med revisionerna år 2001 visade det sig således att ca hälften av anledningarna till föregående års anmärkningar på ett år åtminstone i huvudsak hade lagts till rätta och ca hälften av åliggandena att meddela måste förnyas. Den vid revisionerna år 2000 ålagda skyldigheten att meddela gällde 49 räkenskapsverk. Av dem måste i fråga om 25 verk förfarandet förnyas vid 2001 års revision. Av denna grupp utgjordes 13 av arbetskrafts- och näringscentraler, där anledningen till anmärkningarna i regel var avsaknaden av kostnadskalkyl. 22 DET FELAKTIGA FÖRFARANDET HADE RÄTTATS TILL DET FELAKTIGA FÖRFARANDET i väsentliga delar i skick delvis, inget nytt åliggande att meddela 32 st 6 st hade rättats till delvis, men åliggandet att meddela förnyades fortgick och åliggandet att meddela förnyades 6 st 28 st totalt 38 st 53 % totalt 34 st 47 %

STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET

STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given 2.9. 2003 B 13/2003 rd STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given 2.9.2003 Helsingfors 2003 ISSN 1459-0344

Läs mer

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006 Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd B 14/2007 rd Statens revisionsverks berättelse till

Läs mer

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)

Läs mer

Kommentar av Finanspolitiska rådets rapport Tytti Yli-Viikari, Överdirektör, Statens revisionsverk

Kommentar av Finanspolitiska rådets rapport Tytti Yli-Viikari, Överdirektör, Statens revisionsverk Kommentar av Finanspolitiska rådets rapport 2013 Tytti Yli-Viikari, Överdirektör, Statens revisionsverk 16.5.2013 Revisorer enligt annan lagstiftning Riksdagens egen ekonomi Fonder som riksdagen ansvarar

Läs mer

STATENS REVISIONSVERK

STATENS REVISIONSVERK UPPGIFT STATENS VISION REVISIONSVERK VÄRDERINGAR 2 STATENS REVISIONSVERK UPPGIFT VISION VÄRDERINGAR 3 STATENS 4 Statens revisionsverk är en oavhängig och opartisk sakkunnigmyndighet för revision av statsfinanserna.

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014.

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014. Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014 statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 15/2015 rd b 15/2015

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Resumé 77/54/06 Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Forststyrelsen är ett statligt affärsverk, som förvaltar drygt 12 miljoner hektar dvs. ca en tredjedel av

Läs mer

Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten

Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Statskontoret Föreskrift 1 (8) 20.11.2014 Dnr VK/1077/00.01/2014 Bokföringsenheterna Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Enligt 55 1 mom. i förordningen om

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet för finansåret 2010 och statens bokslutsberättelse

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet för finansåret 2010 och statens bokslutsberättelse Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet för finansåret 2010 och statens bokslutsberättelse Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 12/2011

Läs mer

Lag. om ändring av bokföringslagen

Lag. om ändring av bokföringslagen Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort 1/6 Stadgar Godkänt av föreningens höstmöte 14.11.2011 1 Namn och hemort Föreningens namn är Säätiöiden ja rahastojen neuvottelukunta ry Delegationen för stiftelser och fonder rf. Föreningens språk är

Läs mer

STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 1.1.2002 31.12.2002

STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 1.1.2002 31.12.2002 STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 1.1.2002 31.12.2002 178:e verksamhetsåret INNEHÅLL GENERALDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3 VERKSAMHETSÖVERSIKT 4 RESULTATBESKRIVNING 12 BOKSLUTSKALKYLER

Läs mer

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet samt revisionsberättelse över revisionen av statsbokslutet för år 2005

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet samt revisionsberättelse över revisionen av statsbokslutet för år 2005 Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet samt revisionsberättelse över revisionen av statsbokslutet för år 2005 Lämnad 19.9.2006 B 13/2006 rd Statens revisionsverks berättelse

Läs mer

REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN

REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN Revisionens uppläggning Det primära syftet med revisionen har varit att utvärdera tillräckligheten och användbarheten för de uppgifter om statens affärsverk som getts

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1603 VM/23/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokföringsenheternas bokslut och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till bokslutet Finansministeriet

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

STATENS REVISIONSVERK 118/53/ SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2000

STATENS REVISIONSVERK 118/53/ SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2000 STATENS REVISIONSVERK 118/53/01 8.5.2001 Undervisningsministeriet SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2000 Statens revisionsverk har beslutat, att idag avge denna revisionsberättelse rörande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Finavia Abp:s derivatavtal åren 2009 2011 Revisionen hänförde sig till Finavia Abp:s och dess föregångare Luftfartsverkets finansiella arrangemang,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

TUKAPITEL: SPECIFIKATIONER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH ANDRA SPECIFIKATIONERUT... 2

TUKAPITEL: SPECIFIKATIONER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH ANDRA SPECIFIKATIONERUT... 2 TU14UT Förvaltningens styrning TUKAPITEL: SPECIFIKATIONER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH ANDRA SPECIFIKATIONERUT... 2 TU14.1UT TUSPECIFIKATIONEN TILL BALANSRÄKNINGENUT... 2 TU14.2UT TUAVSKRIVNINGSPLANER OCH

Läs mer

Förvaltningsdomstolarna

Förvaltningsdomstolarna Resumé 275/54/06 Förvaltningsdomstolarna Med revisionen klarlades förvaltningsdomstolarnas verksamhetssätt och arbetsmetoder. Avsikten var att på detta sätt finna orsakerna till förvaltningsdomstolarnas

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/ DNr 3/51/2001

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/ DNr 3/51/2001 STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/2001 20.8.2001 DNr 3/51/2001 Statens bokföringsnämnds utlåtande om försvarsministeriets ansökan, där ministeriet bett om utlåtande om definition av ersättningar

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Ett ämbetsverk eller en inrättning som är räkenskapsverk skall för varje finansår göra upp räkenskapsverkets bokslut som består av

Ett ämbetsverk eller en inrättning som är räkenskapsverk skall för varje finansår göra upp räkenskapsverkets bokslut som består av 11 KAPITEL: UPPGÖRANDE AV RÄKENSKAPSVERKETS BOKSLUT I detta kapitel behandlas uppgörande av bokslut för räkenskapsverk. I kapitlet ges anvisningar för de bestående principer och förfaranden som följs vid

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 16/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 5 a lagen om organisering av konstens främjande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Anmälan om de högsta statstjänstemännens bindningar (Tjänster som avses i punkten i statstjänstemannalagen)

Anmälan om de högsta statstjänstemännens bindningar (Tjänster som avses i punkten i statstjänstemannalagen) Anmälan om de högsta statstjänstemännens bindningar (Tjänster som avses i 26 1 4 punkten i statstjänstemannalagen) Anmälan av bindningar med blanketten för bindningar Statens högsta tjänstemannalednings

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om statsunderstöd till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 31.03.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2007 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Statens lönesystem Övergången till statens nuvarande lönesystem skedde 1994 2008. Syftet med reformen var att stöda verksamhetsenheternas styrning, resultatstyrningen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 2004 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER INNEHÅLL 2 Generaldirektörens översikt 4 Verksamhetsöversikt 12 Resultatbeskrivning 20 Bokslutskalkyler jämte bilageuppgifter samt granskning av bokslutskalkylerna

Läs mer

RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004

RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004 RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

2. Kapitel: Registreringar i den löpande bokföringen

2. Kapitel: Registreringar i den löpande bokföringen 2. Kapitel: Registreringar i den löpande bokföringen 2.1. Betalningsrörelse Bestämmelserna om skötsel av statens betalningsrörelse finns i 13 och 13 a i lagen om statsbudgeten samt kapitel 5 i förordningen

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

Landsbygdsverket föreskriver med stöd av 45, 46 och 47 i lagen av den 17 januari 2014 om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014):

Landsbygdsverket föreskriver med stöd av 45, 46 och 47 i lagen av den 17 januari 2014 om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014): 1(5) FÖRESKRIFT Nr 53/15 Dnr 1189/54/2015 Giltighetstid 2.7.2015-31.12.2023 LANDSBYGDSVERKETS FÖRESKRIFT OM ANSÖKAN OM UTBETALNING AV STÖD FÖR UTVECKLINGSPROJEKT, FÖRETAGSSTÖD FÖR LANDSBYGDEN OCH VERKSAMHETSPENNING

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK

Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK Revisionsperspektiv och revisionsobjekt Resultat- och ägarstyrningen har vid denna revision definierats som sådan extern styrning

Läs mer

STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER

STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 1.1.2001 31.12.2001 177:e verksamhetsåret INNEHÅLL GENERALDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3 VERKSAMHETSÖVERSIKT 4 RESULTATBESKRIVNING 11 BOKSLUTSKALKYLER

Läs mer

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 9. Hänvisning: Statskontorets begäran om utlåtande

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 9. Hänvisning: Statskontorets begäran om utlåtande 1 STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 9 8.7.1996 Statskontoret Hänvisning: Statskontorets begäran om utlåtande 11.3.1996 STATENS BOKFÖRINGSNÄMNDS UTLÅTANDE OM PRINCIPLÖSNINGARNA FÖR STATENS BOKFÖRINGS-

Läs mer

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010 Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår STATSKONTORET Layout: Pirkko Ala-Marttila /FM, informationen Helsingfors 2011 Till finansministeriet Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 02.04.2007 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2006 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

13. Specifikationer till balansräkningen och andra specifikationer

13. Specifikationer till balansräkningen och andra specifikationer 13. Specifikationer till balansräkningen och andra specifikationer Bokslutsspecifikationerna och de förteckningar som uppgörs i samband med bokslutet är räkenskapsverkets interna bokslutsdokument, som

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Historia Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin har ingen lång historia. Den sträcker sig bara ca

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 2007 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER INNEHÅLL 2 Generaldirektörens översikt 4 Verksamhetsöversikt 15 Resultatbeskrivning 24 Bokslutskalkyler jämte bilageuppgifter 32 Utlåtande om utvärdering

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 26.3.2009 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Energiunderstöd Ansökan, beviljande, betalning och tillsyn över användningen av statsbidrag Det första syftet med revisionen var att utreda

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 17.10.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.9.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M)

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) Kommunikationsverket 1 (5) MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) 1. LAGSTIFTNING Kommunikationsverket kan

Läs mer

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors.

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. Stiftelsen Culturas stadgar 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. 2 Ändamål Stiftelsens ändamål är att utveckla och stärka den ryskspråkiga

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 17 december 2012 750/2012 Lag om värdepapperskonton Utfärdad i Helsingfors den 14 december 2012 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om interventionsfonden för jordbruket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om interventionsfonden

Läs mer

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag Given i Helsingfors den 22 december 2009 1 Ikraftträdande av lagen om bostadsaktiebolag Lagen om bostadsaktiebolag

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten.

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten. RP 158/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 84 i Finlands grundlag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av de bestämmelser

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017.

RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av lagen om statsbudgeten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Budgetekonomins inkomster Glidande summa för 12 månader. Mrd. Glidande summa för 12 månader och lineär trend. Inkomster Utgifter

Budgetekonomins inkomster Glidande summa för 12 månader. Mrd. Glidande summa för 12 månader och lineär trend. Inkomster Utgifter 31.12.2010 Budgetekonomins inkomster och utgifter Budgetekonomins över-/underskott 50 45 Glidande summa för 12 månader Inkomster Utgifter Glidande summa för 12 månader och lineär trend 5 0 40-5 -10 35-15

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2013 422/2013 Lag om införande av lagen om andelslag Utfärdad i Helsingfors den 14 juni 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd RIKSDAGENS SVAR 41/2007 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av livsmedelslagen och upphävande av 1 2 mom. i lagen om Livsmedelssäkerhetsverket Ärende Regeringen har till riksdagen

Läs mer

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer