STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET

Transkript

1 STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given år 2002

2 B 11/2002 rd STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given år 2002 Helsingfors 2002

3 ISSN Edita Prima Ab Helsingfors 2002

4 TILL RIKSDAGEN Enligt 6 lagen om statens revisionsverk (676/2000) lämnar revisionsverket årligen före utgången av september en berättelse om sin verksamhet till riksdagen. Enligt 22 5 momentet i samma lag lämnar revisionsverket sin första årliga berättelse till riksdagen före utgången av september Denna berättelse från statens revisionsverk behandlar verkets verksamhet år 2001, men i berättelsen har inkluderats de centrala revisionsresultaten av de redovisningsrevisioner som har slutförts på våren 2002 och som hänför sig till år Motsvarigt har av förvaltningsrevisionerna i denna berättelse inkluderats de revisioner som slutförts under år 2001 och före utgången av maj Förutom denna berättelse har revisionsverket i mars 2002 uppgjort verkets bokslutshandling för räkenskapsåret 2001, i vilken även ingår verksamhetsberättelsen för nämnda år. Denna berättelse är innehållsmässigt uppdelad så, att i kapitel ett behandlas i sammandrag uppgifterna i ovan nämnda verksamhetsberättelse. Kapitlet behandlar de grundläggande utgångspunkterna för revisionsverkets verksamhet, dvs. målsättningarna och verksamhetsprinciperna. I kapitlet behandlas även verkets revisionsrätt och verksamhetsområde, planeringen av revisionsverksamheten och de strategiska linjedragningarna, verkets revisionsverksamhet och internationella verksamhet samt organisation, personal och utgifts- och kostnadssiffror. I kapitel två behandlas revisionen av statens centralbokföring och statens bokslut. I kapitel tre behandlas iakttagandet av statsbudgeten. Kapitel fyra innehåller ett sammandrag av tillståndet för förvaltningen på basis av de utförda revisionerna. I kapitlet har gjorts en sammanfattning av tillståndet för förvaltningen år 2001 på basis av redovisningsrevisionerna och förvaltningsrevisionerna under räkenskapsåret. I kapitel fem har presenterats korta beskrivningar av de utförda förvaltningsrevisionerna, av vissa eftergranskningar samt en utredning av verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande. Med stöd av 6 och 22 5 momentet lagen om statens revisionsverk lämnar statens revisionsverk högaktningsfullt till riksdagen denna berättelse om sin verksamhet. Helsingfors 3 september 2002 Generaldirektör Tapio Leskinen Planeringschef Esa Tammelin

5 INNEHÅLL 1. REVISIONSVERKETS VERKSAMHET ÅR Målsättningar och verksamhetsprinciper 1.2 Revisionsverkets granskningsrätt och verksamhetsområde 1.3 Planering av och strategiska linjedragningar i revisionsverksamheten 1.4 Revisionsverksamheten år Internationell verksamhet 1.6 Organisation, personal och kostnader 2. BOKSLUT OCH IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN PÅ BASIS AV REDOVISNINGSREVISIONERNA Räkenskapsverkens bokslut Revisionsberättelserna Revisionsberättelsernas struktur och innehåll Riktiga och tillräckliga uppgifter i räkenskapsverkens bokslut Iakttagandet av statsbudgeten och de centrala bestämmelserna om denna på basis av revisionsberättelserna gällande räkenskapsverken Uppföljningen av den i föregående års revisionsberättelser ålagda skyldigheten för räkenskapsverken att meddela om vidtagna åtgärder. 2.2 Revisionsberättelsen om revideringen av statens centralbokföring och statens bokslutskalkyler för år 2001

6 3. UTREDNING AV TILLSTÅNDET I FÖRVALTNINGEN PÅ BASIS AV REVISIONERNA 3.1 Sammanfattning av tillståndet i förvaltningen på basis av redovisningsrevisionerna år Av ministerierna godkända resultatmål Budgeteringsförfaranden Räkenskapsverkens bokslutskalkyler Räkenskapsverkens resultatuppgifter Kostnadsmotsvarighetskalkyler och prissättningsfrågor vid avgiftsbelagd verksamhet Redovisningsväsen till stöd för uppföljning av ekonomi och lönsamhet Revisionsobservationer gällande Europeiska unionens medelöverföringar Intern kontroll och intern revision 3.2 Tillståndet i förvaltningen på basis av förvaltningsrevisionerna 4. REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN TILL STATENS BOKSLUT OCH IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN GÄLLANDE RÄKENSKAPSÅRET FÖRVALTNINGSREVISIONERNA 5.1 Revisionsobservationerna 5.2 Observationer vid uppföljning av revisionerna 5.3 Utredning av verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande Bilagor: 1. Organisationsmodellen 2. Laglighetsanmärkningarna och ålägganden att meddela

7 1. REVISIONSVERKETS VERKSAMHET ÅR Målsättningar och verksamhetsprinciper Statens revisionsverk är en oavhängig och opartisk sakkunnigmyndighet på området för revision av statsfinanserna. Verket har till uppgift att granska lagenligheten av och ändamålsenligheten i statsfinanserna samt iakttagandet av statsbudgeten. Verkets målsättning är att för riksdagen, statsrådet och andra styrande instanser inom förvaltningen generera nyttiga och tillförlitliga revisionsdata om lagenligheten av och ändamålsenligheten i statsfinanserna. Vidare utför verket vissa revisionsuppdrag för internationella organisationer. Revisionsverket svarar också för vissa till dess verksamhetsområde hörande sakkunnig- och rådgivningsuppgifter samt deltar i det nationella och internationella samarbetet på området för revision. Statens revisionsverks vision är att ha ett toppkunnande inom revision av statsfinanserna. Verkets värden: Kunnande Objektivitet Samarbete Djärvhet Resultatrikedom Den allmänna målsättningen för verkets verksamhet är att med revisionsverksamheten säkerställa att bestämmelserna gällande statens budget och finanser iakttas främja resultat dvs. lönsamhet, produktivitet och effektivitet inom statsförvaltningen samt stöda iakttagandet av allmänna principer för god förvaltning och ekonomi inom förvaltningen. Revisionsverkets revisionsverksamhet innefattar både redovisningsrevision och förvaltningsrevision. Redovisningsrevisionen omfattar årligen samtliga statens bokslutspliktiga ämbetsverk och inrättningar samt statens centralbokföring och statens bokslut. Förvaltningsrevisionen är av engångsnatur och dess teman fastställs i den årliga granskningsplanen. Förvaltningsrevisionerna hänför sig till uppgiftsområden som omfattar flera aktörer, till funktioner med genomslagskraft i förvaltningen, till någon avgränsad uppgift som sköts av någon viss förvaltningssektor, myndighet eller mottagare av statsbidrag, till fonder utanför statsbudgeten, affärsverk eller statsbolag. Det objekt som skall revideras granskas alltid ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta perspektiv, som utgår från verkets grundläggande uppgift, kommer till synes i uppställandet av målsättningar för revisionerna, i revisionsarbetet och i rapporteringen. 9

8 1.2 Revisionsverkets granskningsrätt och verksamhetsområde Verkets granskningsrätt och verksamhetsområde omfattar statsrådet och ministerierna, statliga myndigheter och inrättningar, fonder utanför statsbudgeten, statliga affärsverk och bolag i vilka staten har bestämmande inflytande, statsunderstöd kreditinstitut som sköter statens betalningsrörelse samt medelöverföringar mellan Finland och Europeiska gemenskaperna. Dessas ekonomiska betydelse åskådliggörs av följande siffror i bokslutet för år STATSFÖRVALTNINGEN 115 räkenskapsverk slutsumman i statens bokslut ca 214,5 miljarder mark personalstyrka ca STATENS AFFÄRSVERK 10 fem affärsverk omsättning enligt bokslutet ca 8,25 miljarder mark personalstyrka ca STATSBOLAGEN 1 37 koncerner eller utanför koncerner stående bolag omsättning enligt bokslutet ca 140,6 miljarder mark personalstyrka ca FONDER UTANFÖR STATSBUDGETEN 11 fonder fondernas sammanlagda intäkter 25,6 miljarder mark och utgifter 22,5 miljarder mark 2 STATSUNDERSTÖD OCH INKOMSTÖVERFÖRINGAR kommuner, samkommuner, privata hushåll, allmännyttiga samfund och företag som mottagare av understöd övriga stöd och reservationsutgifter reservationsutgifterna ca 109 miljarder mark SÄRSKILDA OBJEKT Medelöverföringarna mellan EU och Finland (ca 7 miljarder mark) samt användningen av EU-medel och övervakningen av användningen särskilda internationella revisions m.fl. uppdrag 1 Till statsbolagen hör ca bolag. I siffrorna fattas uppgifterna om Arsenal Abp. 2 Statsbudgeten 2002 (uppskattning)

9 1.3 Planering av och strategiska linjedragningar i revisionsverksamheten Verkets verksamhetsstrategi består av de linjedragningar, enligt vilka verkets verksamhet inriktas, genomförs och utvecklas med beaktande av förändringarna i verkets verksamhetsomgivning. Grundvalen för uppläggandet av strategin är den uppgift som anförtrotts verket i lagstiftningen. Statens revisionsverks verksamhet baserar sig på långsiktig planering och planering av verksamheten på årsbasis. I planerna fastslås verksamhetens strategiska linjedragningar och tyngdpunkterna i inriktningen samt fastställs de enskilda revisionsobjekten. Verket fullgör sin revisionsuppgift med redovisningsrevision och förvaltningsrevision, vilka bägge är ägnade att förverkliga målsättningen för verkets verksamhet. Verket reviderar årligen statens samtliga räkenskapsverk och statens bokslut. Förvaltningsrevisionerna inriktas utgående från uppskattade statsfinansiella risker på områden som är av avsevärd direkt eller indirekt ekonomisk betydelse. Redovisningsrevisionerna och förvaltningsrevisionerna alstrar tillsammans en täckande bild av hur den statliga budgetekonomin sköts. Verket följer med statsbolagens, de statliga affärsverkens och utanför budgeten stående fondernas verksamhet. Verket publicerar årligen en utredning i vilken på koncernnivå granskas verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande. Om de revisioner som hänför sig till statsbolagen och de statliga affärsverken samt fonderna utanför budgeten beslutes separat. Revisionsverket har fastställt följande kriterier för inriktning av revisionsverksamheten: frågans ekonomiska betydelse den statsfinansiella risken alstrande av ny information säkerställande att statens ämbetsverk och inrättningar sköter sina finanser på ett riktigt och funktionellt sätt samt att statsbudgeten iakttas frågans betydelse från riksdagens synpunkt. Objekten för förvaltningsrevisionerna utväljs årligen. Tyngdpunktsområdena i revisionsverksamheten år 2001 var förvaltningens ekonomiska styrningssystem, statsunderstöd och andra stöd, statens intäkter och finansieringssysten samt investeringar och anskaffningar. I enlighet med principen för ensartat skydd får revisionen av EU-medel samma egenvikt i verket som revisionen av nationella medel. Revisionsverket reviderar medelöverföringarna mellan Finland och Europeiska Unionen med iakttagande av samma principer och förfaringssätt som gäller för nationella medel. 11

10 1.4 Revisionsverksamheten år Revisionsverket avgav på våren revisionsberättelser om samtliga 116 räkenskapsverk för räkenskapsåret 2000 och en berättelse om revideringen av statens bokslut för räkenskapsåret Revision av räkenskapsåret 2001 påbörjades i 115 räkenskapsverk och revisionsberättelserna om dem avgavs på våren Under verksamhetsåret slutfördes 25 förvaltningsrevisioner samt en utredning av verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande år Under verksamhetsåret påbörjades 30 nya revisioner som förutredning eller direkt som revision. Verket deltog också som observatör vid alla de tre revisionsbesök som den Europeiska revisionsdomstolen gjorde i Finland. År 2001 utfördes vid verket tre förvaltningsrevisioner som direkt gällde EU-ärenden: Ibruktagandet av euron i statsförvaltningen, Förfarandet gällande anmälan till kommissionen av statliga stöd enligt artiklarna i Europeiska gemenskapernas stiftelseurkund och den separata publikationen EU-finansiering utanför budgeten. Utöver detta tangerades EU-frågorna vid flera andra förvaltningsrevisioner. Också vid redovisningsrevisionerna behandlas EU-medlen och deras hantering. Av statens drygt etthundra räkenskapsverk har 2/3 poster med anknytning till EU-pengar i sin bokföring. De i räkenskapsverkens bokföringar noterade EU-pengarna revideras enligt samma förfaranden och principer som nationella medel. Revisionsverksamheten och dess centrala resultat beskrivs särskilt i kapitel 3 och 5 i denna berättelse. Revisionsverket följer upp och behandlar i statsförvaltningen förekommande ekonomiskt missbruk och dess inverkningar samt åtgärderna i syfte att avvärja missbruk. Under verksamhetsåret 2001 ingav enskilda personer och samfund 43 st yrkanden om utredning (besvär) gällande statsfinansernas skötsel ( st) av vilka under redogörelseåret behandlades 51 st ( st). I 32 fall av dessa begärdes ytterligare utredningar av olika myndigheter och i 19 fall fanns inte anledning till åtgärder från verkets sida. Statliga myndigheter, inrättningar, affärsverk och fonder gjorde 16 anmälningar om i 16 lagen om statens revisionsverk avsett missbruk ( anmälningar). Därtill sände de ministerier som förvaltar EU-stöd sina i kommissionens förordning (EG) Nr. 1681/94 stadgade kvartalsanmälningar om övervakning av stöden till revisionsverket till kännedom. De till revisionsverket gjorda anmälningarna innefattade totalt 14 sådana fall av missbruk som hade anmälts till polisen för förundersökning. Därutöver bedrevs samarbete med polisen vid undersökning av ekonomiska brott med anknytning till statsförvaltningen. I anmälandet av missbruk till revisionsverket har kunnat observeras skillnader i olika myndigheters agerande. På detta har för sin del inverkat att bestämmelsen om anmälan lagtekniskt införts i lagen om statens revi-

11 sionsverk, trots att i övrigt bestämmelserna om statsfinansernas skötsel ingår i lagen och förordningen om statsbudgeten samt i de instruktioner och föreskrifter som utfärdats av finansministeriet och statskontoret. Revisionsverket har utfärdat instruktioner om anmälningsförfarandet och dess innehåll med en given instruktion till statliga myndigheter, inrättningar, affärsverk och fonder. 13

12 1.5 Internationell verksamhet Revisionsverket fungerar som nationell kontaktmyndighet till de högsta revisionsorganen i Europeiska unionens medlemsstater samt till den Europeiska revisionsdomstolen. Under verksamhetsåret deltog verket på hävdvunnet sätt i möten för generaldirektörerna och kontaktpersonerna vid revisionsverken inom Europeiska unionen samt i arbetet i arbetsgrupper som tillsatts av generaldirektörsmötena. En tjänsteman från revisionsverket innehade också en tidsbestämd befattning i revisionsdomstolens tjänst enligt den praxis som överenskommits mellan revisionsdomstolen och medlemsländernas revisionsverk. Under verksamhetsåret deltog representanter för revisionsverket i INTOSAIs XVII kongress i Republiken Korea i oktober. Kongressdeltagarna representerade inalles 141 länder. Huvudteman vid kongressen var revisionsverkens medverkan i revideringen av internationella organisationer och revisionsverkens inverkan på projekt för reformering av förvaltningen. Revisionsverket avgav tillsammans med Syd-Afrikas revisionsverk till kongressen revisionsberättelser som gällde INTOSAIs senaste treårsperiod. Samtidigt upphörde revisionsverkets sexåriga uppdrag att revidera INTOSAI. 14 Under verksamhetsåret slutfördes två internationella revisioner, i vilka även revisionsverket deltog. Av dem var den ena en samfälld revision av vissa EU-länder och gällde förfarandet vid anmälning av statliga stöd. Under verksamhetsåret slutfördes också en internationell parallellrevision av verkställandet av konventionen till skydd för Östersjön (Helsingforskonventionen). Verket är medlem av INTOSAI, den internationella organisationen för olika länders högsta revisionsorgan, och dess europeiska dotterorganisation EUROSAI. Verket har på hävdvunnet sätt deltagit i organisationernas möten och seminarier samt har besvarat förfrågningar från organisationerna och dess arbetsgrupper. Ett centralt mål för det internationella samarbetet är att främja informationsutbytet gällande förfaringssätt vid revision av statsfinanserna. INTOSAI och EURO- SAI arbetar även med att utveckla revisionsmetoder och standarder. Samarbetet mellan de nordiska revisionsverken ävensom samarbetet med revisionsverken i de baltiska länderna bedrevs på traditionellt sätt. Samarbetsformer under verksamhetsåret var möten för de nordiska generaldirektörerna och kontaktpersonerna samt nordiska revisions- och adb-seminarier. Adbseminariet ordnades av revisionsverket i september. Teman vid seminariet var bl.a. dataskydd, informationsanskaffning samt Internet och intranet, användningen av metoder och program samt adb-revision. Under verksamhetsåret mottog revisionsverket totalt 14 utländska gäster på studieresor och besök och representanter för revisionsverket deltog i totalt 21 i utlandet ordnade möten och seminarier. Dessutom gjorde verkets representanter 8 revisionsresor utomlands och deltog i 2 övriga internationella sakkunniguppdrag.

13 Det föregående år inledda tjänstemannautbytet med det engelska revisionsverket fortsattes så, att på sommaren 2001 en revisor från revisionsverket under fyra månaders tid bekantade sig med revisionsverksamheten vid det engelska revisionsverket. 15

14 1.6 Organisation, personal och kostnader 16 Organisation Revisionsverket leds av generaldirektören som väljs av riksdagen. Verket har också en lagstadgad delegation. Verkets övriga organisation utgörs av enheterna för revision, enheten för interna tjänster och specialenheten (organisationsmodellen, bilaga 1). Verksamhetsenheterna inom revision är enheten för redovisningsrevision och två enheter för förvaltningsrevision. Enheten för interna tjänster har till uppgift att bereda och handha de ärenden som gäller revisionsverkets interna förvaltning och uppgifter som räkenskapsverk samt interna stödtjänster och verkets kontakter till Europeiska revisionsdomstolen. Specialenheten har till uppgift att behandla ärenden som gäller besvär och missbruk i skötseln av statsfinanserna samt att bereda till verkets område hörande utredningar och initiativ. Revisionsverkets huvudkontor är beläget i Helsingfors. Verket har kontor också i Åbo och Uleåborg. Revisionsverket har en delegation vars uppgift är att upprätthålla och utveckla revisionsverkets kontakter till samarbetspartnerna, ställa initiativ till utvecklande av revisionsverksamheten samt att följa upp revisionsverksamhetens inriktning, resultat och serviceförmåga från olika samarbetspartners synpunkt. Delegationens ordförande är riksdagsledamot Maria Kaisa Aula, vice ordförande understatssekreterare Juhani Turunen och sekreterare specialforskare Leena Juvonen. DELEGATIONENS SAMMANSÄTTNING Maria Kaisa Aula Reino Hjerppe Markku Lehto Tapio Leskinen Christel von Martens Anita Niemi-Iilahti Risto Palo Vappu Taipale Juhani Turunen Kari Urpilainen riksdagsledamot överdirektör, Statens ekonomiska forskningscentral kanslichef, social- och hälsovårdsministeriet generaldirektör, Statens revisionsverk direkför för den svenska verksamheten, Finlands Kommunförbund docent, Vasa universitet överinspektör, Statens revisionsverk generaldirektör, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården understatssekreterare, finansministeriet riksdagsledamot

15 Delegationen sammanträdde fem gånger under verksamhetsåret. För delegationens medlemmar presenterades revisionsverkets verksamhet: redovisningsrevision och förvaltningsrevision samt revision av EU-medel. Delegationen diskuterade även revisionsverkets gransknings- och verksamhetsplan för år Vidare behandlade delegationen tillståndet för resultatstyrningen utgående från observationer vid revisionerna. I ett initiativ angående resultatstyrningen som delegationen ställde till finansministeriet föreslås att ministeriet skall överväga att ordna ett diskussionsseminarium för vidare utvecklande av resultatstyrningen. Personal Vid revisionsverket fanns 145 tjänster vid utgången av år På grund av tjänstledigheter var det totala antalet personer som arbetade vid verket i slutet av år 2001 emellertid endast 129 personer. År 2001 hade verket till sitt förfogande en arbetsinsats motsvarande 132 årsverken. Genomförandet av den personalstrategi ( ) som fastställts år 1999 fortsattes. Under verksamhetsåret utvecklades den interna informationen i verket och gjordes en kartläggning av verkets externa profil. Målsättningarna och principerna för verkets information fastställdes i december Vid verket blev i februari klar en enkätundersökning om verkets externa profil. Svarsgivarna uppgav att de allmänt taget kände tämligen väl till revisionsverkets verksamhetsområde och revisionsverksamheten. På basis av enkäten gavs objektiviteten den största tyngden i verkets externa profil. Tämligen goda medelvitsord gavs också för verkets samarbetsförmåga. Det sämsta vitsordet fick verket för sin information. På basis av utredningen är uppfattningen av verket förhållandevis positiv och ganska så likadan hos de centrala kund- och intressegrupperna. För att sköta informationsuppgifterna har verket haft en informatör från början av år Arbetet med att utveckla verkets avlöningssystem fortsattes. Revisionsverket tillsatte i november en arbetsgrupp för att bereda och styra en kartläggning av kravnivån för arbetsuppgifterna vid revisionsverket. Arbetsgruppen har till uppgift att studera olika system för bedömning av kravnivån. Detta utredningsarbete pågår som bäst. Under verksamhetsåret utgavs i samband med verkets 175 års jubileum verkets historik från åren : Valvontaa varoille vastinetta rahoille. 17 VISSA UPPGIFTER OM PERSONALEN Medelålder 44,4 44,0 45,0 Genomsnittlig anställningstid, år 10,1 10,2 11,2 Kvinnornas andel av personalen, % 38 40,5 38 Andel för personer som avlagt högskoleexamen, % 92 90,9 91,5

16 Utgiftsstruktur och kostnader För år 2001 hade för verkets omkostnader beviljats totalt mark och av anslaget användes mark. Revisionsverkets utgifter enligt intäkts- och utgiftskalkylen var totalt mark. Detaljerade uppgifter om revisionsverkets utgiftsstruktur och kostnader framgår ur verkets bokslut och den i detta ingående verksamhetsberättelsen Personalkostnader Hyror Köpta tjänster Övriga utgifter Avskrivningar Material, förnödenheter och varor Figur 1. Revisionsverkets kostnader år 2001 (tusen mark).

17 2. BOKSLUT OCH IAKTTAGANDET AV STATSBUDGETEN PÅ BASIS AV REDOVISNINGSREVISIONERNA 2.1 Räkenskapsverkens bokslut Revisionsberättelserna Den årliga redovisningsrevisionen utfördes hos samtliga 115 räkenskapsverk. Revisionsberättelserna distribuerades till ifrågavarande räkenskapsverk och eventuell direktions eller styrelses ledamöter, de styrande ministerierna, Statskontoret och statsrevisorerna. Revisionsberättelserna har sammanställts i en tryckt publikation, som har distribuerats till riksdagen och förvaltningen. De kan också läsas på verkets internet-sidor: Revisionsberättelsernas struktur och innehåll Revisionsberättelserna om räkenskapsverken innehåller på revisionen baserade ställningstaganden jämte eventuella anmärkningar till räkenskapsverkets bokslut, den bokföring och övriga redovisning som utgör grund för bokslutsuppgifterna och om den interna kontrollen. Ifall det har yppats särskild anledning till anmärkningar om ifrågavarande räkenskapsverks budgetförfaranden, har frågan behandlats i en särskild punkt. I slutet av revisionsberättelsen framförs revisionsverkets ställningstagande till hur budgeten och de centrala bestämmelserna om denna har iakttagits. Alla i revisionsberättelsen framförda anmärkningar leder inte till ett negativt ställningstagande (laglighetsanmärkning), utan ställningstagandet grundar sig på hur allvarliga anmärkningarna är och på den linje revisionsverket gått in för i sina instruktioner. En eventuell laglighetsanmärkning har alltid specificerats. På grund av statsbudgetens bindande karaktär måste en laglighetsanmärkning ges också om i penningbelopp små felaktigheter, om det är fråga om ett förfarande som strider mot bindande motiveringar eller lagen om statsbudgeten, överskridning av ett fast anslag eller en fullmakt eller om att anslag eller intäkter har hänförts till fel räkenskapsår. Av denna anledning ger antalet laglighetsanmärkningar utan att deras innehåll bedöms inte i sig en tillräcklig bild av hur statsbudgeten har iakttagits på hela statsförvaltningens nivå. Den sista punkten i revisionsberättelsen är ännu den i 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk avsedda eventuella specificerade skyldigheten att meddela revisionsverket vilka åtgärder som vidtagits med anledning av anmärkningarna i revisionsberättelsen. 19

18 2.1.3 Riktiga och tillräckliga uppgifter i räkenskapsverkens bokslut Enligt 63 förordningen om statens budget bör räkenskapsverkets bokslut ge riktiga och tillräckliga uppgifter om ekonomin och verksamhetens resultat. Bokslutet består av bokslutskalkyler vilka utgörs av intäkts- och utgiftskalkyl, balansräkning, en kalkyl som utvisar hur statsbudgeten realiserats jämte bilageuppgifter till dessa samt en verksamhetsberättelse. Riktigheten och tillräckligheten för räkenskapsverkens bokslutsuppgifter har granskats nedan i punkt 3.1 Tillståndet i förvaltningen på basis av redovisningsrevisionerna räkenskapsåret De viktigaste bristerna i riktiga och tillräckliga uppgifter i räkenskapsverkens bokslut anknyter till uppgifterna om resultatutfallet och i synnerhet till uppgifterna om verksamhetens lönsamhet. räkenskapsverk på förvaltningsområdet år 2001 gjorda anmärkningar år 2000 gjorda anmärkningar år 2001 meddelandeåligganden år 2000 meddelandeåligganden år 2001 Republikens presidents kansli Statsrådets kansli Utrikesministeriets förvaltningsområde Justitieministeriets förvaltningsområde Inrikesministeriets förvaltningsområde Försvarsministeriets förvaltningsområde Finansministeriets förvaltningsområde Undervisningsministeriets förvaltningsområde Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde Kommunikationsministeriets förvaltningsområde Handels- och industriministeriets förvaltningsområde, TE-centralerna Handels- och industriministeriets förvaltningsområde, övriga Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Arbetsministeriets förvaltningsområde Miljöministeriets förvaltningsområde Tabell 1: Laglighetsanmärkningar och meddelandeåligganden vid revisionerna räkenskapsåren 2000 och 2001

19 2.1.4 Iakttagandet av statsbudgeten och de centrala bestämmelserna om denna på basis av revisionsberättelserna gällande räkenskapsverken Vid revisionerna räkenskapsåret 2001 yppade sig i fråga om 50 räkenskapsverk (föregående år 32) sådana felaktiga förfaranden, där en given anmärkning eller flera anmärkningar som helhet ansågs innebära en överträdelse av iakttagandet av statsbudgeten, om vilken gjordes en laglighetsanmärkning i revisionsberättelsen. I 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk avsedd skyldighet att meddela revisionsverket om åtgärder som vidtagits med anledning av anmärkningarna ålades 52 räkenskapsverk (föregående år 49). Fördelningen av laglighetsanmärkningarna och meddelandeåliggandena enligt förvaltningsområde har presenterats i tabell 1 och detaljerade uppgifter har presenterats i bilaga 2 till denna berättelse. En betydande orsak till laglighetsanmärkningarna är fel i iakttagandet av statsbudgeten eller bestämmelserna, vilka i revisionsberättelserna har rapporterats i samband med bokslutskalkylerna och av dessa närmast kalkylen över hur budgeten realiserats. Härvid är det i allmänhet fråga om en överträdelse av momentmotiveringarna, otillåtet nettoförfarande eller i övrigt mot bestämmelserna stridande förfarande. Antalet sådana räkenskapsverk (exkl. de nedan avsedda universiteten) var 19 (föregående år 20). Antalet laglighetsanmärkningar var exceptionellt stort jämfört med tidigare år. Detta berodde närmast på två orsaker. Av räkenskapsverken får i synnerhet universiteten donationsmedel och sponsorintäkter för sin verksamhet. Enligt revisionsverkets uppfattning borde användningen av dessa medel som en del principen för budgetens fullständighet och med tanke på riksdagens budgetmakt ha budgeterats på omkostnadsmomentet. Så skedde emellertid inte på undervisningsministeriets förvaltningsområde förrän i 2002 års tilläggsbudget. Om ett förfarande, där intäkter och utgifter som inte budgeterats i budgeten bokfördes på omkostnadsmomentet, gavs en laglighetsanmärkning åt 19 räkenskapsverk. Av dem fanns 17 på undervisningsministeriets förvaltningsområde. En laglighetsanmärkning enbart om denna omständighet gavs åt 11 räkenskapsverk, vilket sålunda ökade antalet räkenskapsverk som fått en anmärkning. Om dessa fall har gjorts en anmärkning också i revisionsberättelsernas punkt budgeteringsförfaranden. Det är emellertid skäl att framhålla att räkenskapsverken hade en besvärlig situation med hänsyn till budgeteringsbeslutet och Statskontorets bristfälliga bokföringsföreskrifter. Om brister i uppföljningen av lönsamheten för avgiftsbelagd verksamhet och presenterande av årsresultatet (15 2 momentet lagen om statsbudgeten) eller mot lagen om grunderna för avgifter till staten stridande prissättning eller prisstödsförfarande måste en laglighetsanmärkning ges åt 24 räkenskapsverk (föregående år 11 st, år st). Den mest betydande gruppen i ökningen var arbetskrafts- och näringscentralerna (12 anmärkningar, föregående år 1). Vid revisionen året innan uppställdes för arbetskrafts- och näringscentralerna som de nyaste räkenskapsverken en något lägre kravnivå än för övriga räkenskapsverk, och i stället för laglighetsanmärkningar tillämpades förfarandet med meddelande. Åtgärderna i syfte att utveckla redovisningen fram- 21

20 skred emellertid inte åtminstone på ett år. Enbart om brister eller fel i den avgiftsbelagda verksamheten gavs en anmärkning åt 14 räkenskapsverk (10 TE-centraler), vilket förklarar en stor del av ökningen (18) jämfört med föregående år av antalet räkenskapsverk som fått en anmärkning Uppföljningen av den i föregående års revisionsberättelser ålagda skyldigheten för räkenskapsverken att meddela om vidtagna åtgärder Vid föregående års revisioner 2000 ålades enligt 5 1 momentet lagen om statens revisionsverk 49 räkenskapsverk att meddela om åtgärder gällande totalt 72 anmärkningar. I samband med revisionerna år 2001 klarlades effekterna av förfarandet med meddelanden. I samband med revisionerna år 2001 visade det sig således att ca hälften av anledningarna till föregående års anmärkningar på ett år åtminstone i huvudsak hade lagts till rätta och ca hälften av åliggandena att meddela måste förnyas. Den vid revisionerna år 2000 ålagda skyldigheten att meddela gällde 49 räkenskapsverk. Av dem måste i fråga om 25 verk förfarandet förnyas vid 2001 års revision. Av denna grupp utgjordes 13 av arbetskrafts- och näringscentraler, där anledningen till anmärkningarna i regel var avsaknaden av kostnadskalkyl. 22 DET FELAKTIGA FÖRFARANDET HADE RÄTTATS TILL DET FELAKTIGA FÖRFARANDET i väsentliga delar i skick delvis, inget nytt åliggande att meddela 32 st 6 st hade rättats till delvis, men åliggandet att meddela förnyades fortgick och åliggandet att meddela förnyades 6 st 28 st totalt 38 st 53 % totalt 34 st 47 %