STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET"

Transkript

1 STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given

2 B 13/2003 rd STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given Helsingfors 2003

3 ISSN Universitetstryckeriet Helsingfors 2003

4 TILL RIKSDAGEN Enligt 6 lagen om statens revisionsverk (676/ 2000) lämnar revisionsverket årligen före utgången av september en berättelse till riksdagen om sin verksamhet. Motsvarigt har av förvaltningsrevisionerna i denna berättelse inkluderats de revisioner vilka har blivit klara efter maj 2002 och före utgången av maj Denna berättelse från statens revisionsverk gäller verkets verksamhet år 2002, men i berättelsen har inkluderats de viktigaste revisionsresultaten av de revisioner, vilka har blivit klara på våren 2003 och vilka hänför sig till år Med stöd av 6 och 22 5 momentet lagen om statens revisionsverk lämnar statens revisionsverk högaktningsfullt till riksdagen denna berättelse om sin verksamhet. Helsingfors den 2 september 2003 Generaldirektör Tapio Leskinen Planeringschef Esa Tammelin

5 4

6 INNEHÅLL 1. REVISIONVERKETS VERKSAMHET ÅR Ställning och uppgifter Verksamhetsmålsättning Vision och värden Revisionverkets revisionsrätt och verksamhetsområde Planering av och strategiska linjedragningar i revisionverksamheten Revisionsverksamheten år Internationell verksamhet Organisation, personal och kostnader REVISIONEN AV STATENS BOKSLUT FÖR ÅR TILLSTÅNDET I FÖRVALTNINGEN PÅ BASIS AV REVISIONERNA Revisionsberättelserna Iakttagandet av statsbudgeten och de centrala bestämmelserna om denna De reviderade myndigheternas skyldighet att meddela angående anmärkningar i revisionsberättelserna Budgeteringsförfaranden Räkenskapsverkens bokslutskalkyler Räkenskapsverkens lönsamhetsmål och uppgifterna om lönsamheten i boksluten Avgiftsbelagd verksamhet Tillståndet för redovisningsväsende och övrig intern kontroll Intern granskning Förvaltningens ekonomiska styrningssystem Statsbidrag och stöd Statens intäkter och finansieringssystem Statens upphandling... 42

7 4. STÄLLNINGSTAGANDEN TILL REGERINGENS BERÄTTELSE OM STATSFINANSERNAS SKÖTSEL OCH TILLSTÅND Finansministeriets resultatrapportering till riksdagen för år Undervisningsministeriets resultatrapportering till riksdagen för år Produktiviteten i den offentliga serviceproduktionen Uppgifterna om statens personal OBSERVATIONER VID REVISIONERNA ENLIGT FÖRVALTNINGSGREN Statsrådets kansli Utrikesministeriets förvaltningsområde Inrikesministeriets förvaltningsområde Förvarsministeriets förvaltningsområde Finansministeriets förvaltningsområde Undervisningsministeriets förvaltningsområde Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde Kommunikationsministeriets förvaltningsområde Handels- och industriministeriets förvaltningsområde Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Arbetsministeriets förvaltningsområde Miljöministeriets förvaltningsområde REVISIONEN AV FONDER UTANFÖR STATSBUDGETEN BOLAG DÄR STATEN UTÖVAR BESTÄMMANDERÄTTEN 77 Bilagor: 1. Organisationsmodellen Negativa ställningstaganden till lagenligheten och ålägganden att meddela... 85

8 7

9 8

10 1. REVISIONSVERKETS VERKSAMHET ÅR Ställning och uppgifter Enligt 90 i Finlands grundlag finns för revisionen av statsfinanserna och iakttagandet av statsbudgeten i anknytning till riksdagen statens revisionsverk, som är oavhängigt. Enligt 1 lagen om Statens revisionsverk har revisionsverket till uppgift att granska lagligheten av och ändamålsenligheten i statsfinanserna samt iakttagandet av statsbudgeten. 9

11 1.2 Verksamhetsmålsättning Verket anser, att målsättningen för dess verksamhet är att för riksdagen, statsrådet och andra styrande instanser inom förvaltningen generera nyttiga och tillförlitliga övervaknings- och revisionsdata om statsfinansernas skötsel, iakttagandet av budget och förvaltningens verksamhet. Med revisionsverksamheten och till denna hörande expertis på centrala kunskapsområden vill revisionsverket säkerställa iakttagandet av statsbudgeten och till tillämpandet av den tillhörande centrala lagstiftningen; att kravet på korrekt och tillräcklig infomation i statens bokslut och räkenskapsverkens bokslut blir tillgodosedda och främja 10 säkerställa att bestämmelserna gällande statens budget och finanser iakttas, främja resultat dvs. lönsamhet, produktivitet och effektivitet inom statsförvaltningen samt stöda en god förvaltning och iakttagandet av de allmänna principerna för skötseln av finanserna inom förvaltningen. Revisionsverkets revisionsverksamhet omfattar både redovisningsrevision och förvaltningsrevision. Ett framgångsrikt handhavande av uppgiften att utgöra sakkunnigmyndighet med ansvar för den externa revisionen av statsfinanserna baserar sig på dessa varandra kompletterande basfunktioner och på inbördes växelverkan. Redovisningsrevisionen är årlig och hänför sig till alla statens bokslutspliktiga ämbetsverk och inrättningar. Målsättningen är att i statsförvaltningen med revisionsverksamheten och tillhörande sakkunnigverksamhet på de centrala kunskapsområdena förverkligandet av riksdagens budgetmakt; förverkligandet av en adekvat intern kontroll; iakttagandet av principerna för en god ekonomi samt resultatet inom förvaltningen. Förvaltningsrevisionen är av engångsnatur och hänför sig till uppgiftsområden som omfattar flera aktörer, till funktioner med genomslagskraft i förvaltningen, till någon avgränsad uppgift som sköts av någon viss förvaltningssektor, myndighet eller mottagare av statsbidrag, till fonder utanför statsbudgeten, affärsverk eller statsbolag. Den centrala målsättningen för förvaltningsrevisionen är att lyfta fram betydande brister och problem i förvaltningens effektivitet samt de underliggande orsakerna till dessa, och för respektive beslutsfattare alstra för styrningen av ekonomin behövlig information i användbar form.

12 Såväl redovisningsrevisionen som förvaltningsrevisionen innebär extern revision av ministerierna samt dem underlydande ämbetsverk och inrättningar, och tryggar primärt ägarens ekonomiska intressen. Redovisningsrevisionen tjänar riksdagen samt statsrådet och den underlydande förvaltningen i synnerhet genom att säkra lagenligheten för statshushållningen och iakttagandet av budgeten. Förvaltningsrevisionen tjänar dem i synnerhet genom att alstra objektiv information om resultatutfallet i skötseln av statens uppgifter samt även om ickeönskade effekter. Bägge slagen av revision tryggar att riksdagen och organen för styrning av statsfinanserna får en korrekt och tillräcklig information. Rapporteringen till ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna genererar ett mervärde för styrningen och övervakningen av finanserna. 11

13 1.3 Vision och värden 12 Verkets vision är att ha ett kunnande på toppnivå på området för revision av statsfinanserna. Detta förutsätter att verket använder sig av ett kvalitativt och kvantitativt tillräckligt yrkeskunnande och som förutsätts av den på verket ankommande revisions- och sakkunniguppgiften, en inriktning av revisionerna som baserar sig på av ledningen fastställda kriterier och centrala revisionsområden, effektiva processer för planering, utförande och uppföljning av arbetet samt en klar rapportering som genomförs i rätt tid. Från statsrådets och den underlydande förvaltningens synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket som extern revisor alstrar objektiva och för styrningen av förvaltningen behövliga revisionsdata om för förvaltningens resultatutfall väsentliga och riskbenägna frågor, om iakttagandet av budgeten, bestämmelser och andra styrningsbeslut i skötseln av statsfinanserna samt om riktigheten för statens och räkenskapsverkens bokslut. Dessutom innebär den att revisionsverket tar initiativ och utnyttjar sin sakkunskap. Från medborgarnas synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket öppet redovisar sina revisionsresultat. Detta bidrar till att medborgarna betraktar revisionsverket som en oavhängig och pålitlig revisionsmyndighet och upplever verkets verksamhet viktig. I verkets arbete med att precisera sin strategi har visionens innehåll konkretiserats ur revisionsverkets olika intressegruppers synvinkel. Från riksdagens synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverkets verksamhet stöder riksdagens budget- och lagstiftningsmakt genom att alstra objektiva och nyttiga revisionsdata om verkställandet av budgeten, skötseln av de uppgifter som i lagstiftningen uppställts för förvaltningen och hur målsättningarna har uppnåtts samt om tillförlitligheten och tillräckligheten för den information om planering och övervakning som förvaltningen ger till riksdagen. Från verkets personals synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket är en konkurrenskraftig arbetsplats som erbjuder personalen utmanande uppgifter, en möjlighet att utvecklas, en lönesättning som är rättvis och sporrande både i professionellt hänseende och för medlemmarna av arbetssamfundet samt tillhandahåller tidsenliga arbetsredskap och stödsystem. I ledningen av verket och i övrig verksamhet iakttas de vid verket gemensamt avtalade värdena, som är kunnande, objektivitet, samarbete, djärvhet samt resultatrikedom.

14 1.4 Revisionsverkets revisionsrätt och verksamhetsområde Verkets revisionsrätt och verksamhetsområde omfattar: statsrådet och ministerierna, statens ämbetsverk och inrättningar, statsbidrag, fonder utanför statsbudgeten, statens affärsverk och bolag där staten utövar bestämmanderätten, kreditinstitut som sköter statens betalningsrörelse, medelöverföringar mellan Finland och Europeiska gemenskapen. Den ekonomiska betydelsen av dessa belyses av följande siffror ur bokslutet för år Revisionsverket svarar också för vissa till dess verksamhetsområde hörande sakkunnig- och rådgivningsuppgifter samt deltar i det nationella och internationella samarbetet på området för revision. STATSFÖRVALTNINGEN räkenskapsverk slutsumman i statens bokslut ca 35,5 mrd euro personalstyrka ca STATSBIDRAG OCH INKOMSTÖVERFÖRINGAR 13 bidragsmottagare kommuner, samkommuner, privathushåll, allmännyttiga samfund och företag övriga bidrag och reservationsutgifter reservationsutgifter ca 19,4 mrd euro FONDER UTANFÖR STATSBUDGETEN 11 fonder fondernas sammanlagda intäkter 4,3 mrd euro och utgifter 3,8 mrd euro 1 fyra affärsverk omsättning enligt bokslutet ca 1,3 mrd euro personalstyrka ca koncerner eller utanför koncernerna stående bolag omsättning enligt bokslutet ca 22,5 mrd euro genomsnittlig personalstyrka ca STATENS AFFÄRSVERK STATSBOLAGEN SÄRSKILDA OBJEKT användningen av medelöverföringar mellan EU och Finland och EU-medel och övervakning av användningen intäkter ur EU:s budget ca 1,1 mrd euro betalningar till EU ca 1,2 mrd euro olika internationella revisions- m.fl. uppdrag 1 Stats budgeten 2003 (uppskatting)

15 1.5 Planering av och strategiska linjedragningar i revisionsverksamheten 14 Verkets verksamhetsstrategi består av de linjedragningar, enligt vilka verkets verksamhet inriktas, genomförs och utvecklas med beaktande av förändringarna i verkets verksamhetsomgivning. Grundvalen för uppläggandet av strategin är den uppgift som anförtrotts verket i lagstiftningen. Statens revisionsverks verksamhet baserar sig på långsiktig planering och planering av verksamheten på årsbasis. I planerna fastslås verksamhetens strategiska linjedragningar och tyngdpunkterna i inriktningen samt fastställs de enskilda revisionsobjekten. Under verksamhetsåret inleddes vid revisionsverket en uppdatering av strategin, varvid som element i en framgångsrik verksamhet fastställdes att rätt inrikta revisionsverksamheten och att trygga verkets professionella kunnande. Verket fullgör sin revisionsuppgift med redovisningsrevision och förvaltningsrevision, vilka bägge är ägnade att förverkliga målsättningen för verkets verksamhet. Revisionsverket har fastställt följande kriterier för inriktning av revisionsverksamheten: frågans ekonomiska betydelse den statsfinansiella risken alstrande av ny information säkerställande att statens ämbetsverk och inrättningar sköter sina finanser på ett riktigt och funktionellt sätt samt att statsbudgeten iakttas frågans betydelse från riksdagens synpunkt. Redovisningsrevisionen omfattar alla statens räkenskapsverk och statens bokslut, och revisionerna inriktas enligt räkenskapsverk med beaktande av ovan nämnda kriterier. Förvaltningsrevisionerna inriktas, med hänsyn till hela statsförvaltningen, på tyngdpunktsområden som primärt utvalts på basis av fastställda kriterier. Sådana tyngdpunktsområden år 2002 var förvaltningens ekonomiska styrningssystem, statsbidrag och andra stöd, statens intäkter och finansieringssystem samt upphandling. I enlighet med principen för ensartat skydd får revisionen av EU-medel samma egenvikt i verket som revisionen av nationella medel. Revisionsverket reviderar medelöverföringarna mellan Finland och Europeiska Unionen i samma omfattning och med iakttagande av samma principer och förfaringssätt som gäller för nationella medel. Av statens drygt etthundra räkenskapsverk har 2/3 i sin bokföring transaktioner som anknyter till EU-medel. Verket följer med verksamheten i statsbolagen, statens affärsverk och fonderna utanför statsbudgeten. Verket publicerar årligen en utredning, i vilken på koncernnivå granskas verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande. Om de revisioner som hänför sig till statsbolagen och statens affärsverk samt fonder utanför budgeten beslutes särskilt.

16 1.6 Revisionsverksamheten år 2002 Revisionsverket avgav på våren 2002 revisionsberättelser om samtliga statens räkenskapsverk och en berättelse om revisionen av statens bokslut för räkenskapsåret En revision gällande räkenskapsåret 2002 inleddes år 2002 i statens samtliga 116 räkenskapsverk och revisionsberättelser om dessa samt om statens bokslut avgavs på våren Under verksamhetsåret 2003 avslutades 32 förvaltningsrevisioner. Vid årets utgång var på hälft 39 revisioner, vilka fortsattes under år Under verksamhetsåret publicerades också den årliga utredningen över verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande under föregående år. Verket deltog också som observatör vid samtliga fyra revisionsbesök som den europeiska revisionsdomstolen gjorde i Finland. Vidare följde revisionsverket upp och behandlade ekonomiska oegentligheter i statsförvaltningen och deras inverkningar samt åtgärderna i syfte att motverka oegentligheter. Revisionsverksamheten och dess centrala resultat beskrivs nedan i denna berättelse. 15

17 1.7 Internationell verksamhet 16 Revisionsverket fungerar som nationell kontaktmyndighet till de högsta revisionsorganen i Europeiska unionens medlemsstater samt till den Europeiska revisionsdomstolen. Under verksamhetsåret deltog verket på hävdvunnet sätt i möten för generaldirektörerna och kontaktpersonerna vid revisionsverken inom Europeiska unionen samt i arbetet i arbetsgrupper som tillsatts av generaldirektörsmötena. En tjänsteman från revisionsverket innehade också en tidsbestämd befattning i revisionsdomstolens tjänst enligt den praxis som överenskommits mellan revisionsdomstolen och medlemsländernas revisionsverk. Verket är medlem av INTOSAI och dess europeiska dotterorganisation EUROSAI. Verket har på hävdvunnet sätt deltagit i organisationernas möten och beredningen av konferensmaterialet samt har besvarat förfrågningar från organisationerna och dess arbetsgrupper. Ett centralt mål för det internationella samarbetet är att främja informationsutbytet gällande förfaringssätt vid revision av statsfinanserna. INTOSAI och EUROSAI arbetar även med att utveckla revisionsmetoder och standarder. Under verksamhetsåret deltog representanter för revisionsverket i Eurosais V kongress i Moskva, i ett förvaltningsrevisionsseminarium i Budapest samt i ett adb-seminarium i Haag. harmonisering och rapportering av utvecklingssamarbetet. Under verksamhetsåret fungerade två tjänstemän från revisionsverket som revisorer för Wassenaar-organisationen. Samarbetet och det inbördes informationsutbytet mellan de nordiska revisionsverken och revisionsverken i de baltiska länderna bedrevs på traditionellt sätt. Samarbetsformer under verksamhetsåret var generaldirektörsoch samarbetsmöten mellan de nordiska och baltiska länderna samt ömsesidiga studiebesök. Det nordiska generaldirektörsmötet ordnades på Färöarna, och de nordiska och baltiska ländernas generaldirektörs- och samarbetsmöte i Riga. Revisionsverkets enhet för interna tjänster företog en resa för att bekanta sig med verksamheten vid motsvarande enhet vid Estlands revisionsverk. De estniska kollegerna gjorde en studieresa till Finlands revisionsverk, där för dem i huvudsak presenterades de åliggandet som medlemskapet i EU medför. Under verksamhetsåret mottog revisionsverket totalt 10 utländska gästgrupper på studieresor och besök och representanter för revisionsverket deltog i totalt 21 i utlandet ordnade möten och seminarier. Revisionsverket stod värd för två nordiska seminarier. Under verksamhetsåret deltog revisionsverket i ett möte för revisionsverkens i EU:s medlemsländers mervärdesskattearbetsgrupp i London, i ett möte i Rom för en arbetsgrupp som klarlade metoder mot bedrägerier, i ett möte i Bonn för den arbetsgrupp som koordinerar revisionen av EU:s strukturfonder samt i ett möte i Haag för arbetsgruppen för Vidare fungerade tjänstemän vid revisionsverket som sakkunniga inom OECD/PUMAprojektet som undersöker effekterna av elektronisk förvaltning samt inom projektet för utvecklande av bokföringen i den offentliga förvaltningen i Namibia, vilket genomförs som ett utvecklingssamarbetsprojekt.

18 1.8 Organisation, personal och kostnader Organisation Revisionsverket leds av en generaldirektör som utses av riksdagen. Generaldirektörens mandatperiod är sex år. Verket har också en lagstadgad delegation. Verkets övriga organisation utgörs av enheterna för revision, enheten för interna tjänster och specialenheten (organisationsschema, bilaga 1). Enheterna för revision är enheten för redovisningsrevision och två enheter för förvaltningsrevision. Enheten för interna tjänster har till uppgift att bereda och handlägga de ärenden som gäller revisionsverkets interna förvaltning och uppgifter som räkenskapsverk samt de interna stödtjänsterna och verkets kontakter till den europeiska revisionsdomstolen. Specialenheten har till uppgift att behandla ärenden som gäller besvär och oegentligheter gällande statsfinanserna samt att bereda utredningar och initiativ som berör verkets verksamhetsområde. Revisionsverkets huvudkontor är beläget i Helsingfors. Verket har kontor också i Åbo och Uleåborg. Revisionsverket har en lagstadgad delegation vars uppgift är att upprätthålla och utveckla revisionsverkets kontakter till samarbetspartnerna, ställa initiativ till utvecklande av revisionsverksamheten samt att följa upp revisionsverksamhetens inriktning, resultat och serviceförmåga från olika samarbetspartners synpunkt. Delegationens ordförande har varit riksdagsledamot Maria Kaisa Aula, vice ordförande understatssekreterare Juhani Turunen och sekreterare specialforskare Leena Juvonen samt överrevisor Lassi Perkinen. Under verksamhetsåret sammanträdde delegationen fem gånger. För delegationens medlemmar presenterades aktuella förvaltningsrevisioner samt revisionsverkets revisions- och verksamhetsplan för år DELEGATIONENS SAMMANSÄTTNING Maria Kaisa Aula Reino Hjerppe Markku Lehto Tapio Leskinen Christel von Martens Anita Niemi-Iilahti Risto Palo Vappu Taipale Juhani Turunen Kari Urpilainen riksdagsledamot överdirektör, Statens ekonomiska forskningscentral kanslichef, social- och hälsovårdsministeriet generaldirektör, Statens revisionsverk utvecklingschef, Finlands Kommunförbund professor, Vasa universitet överrevisor, Statens revisionsverk generaldirektör, forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården STAKES understatssekreterare, finansministeriet riksdagsledamot

19 18 Dessutom diskuterade delegationen revisionsverkets berättelse till riksdagen om sin verksamhet. Delegationen ställde också ett initiativ till undervisningsministeriet om fortsatt finansiering av det vid Tammerfors universitet ordnade utbildningsprogrammet för revision och evaluering. Som av riksdagen utsedda revisorer vilka har granskat revisionsverkets bokslut, bokföring och förvaltning, har fungerat riksdagsledamöterna Matti Saarinen (ordförande), Petri Salo och Aulis Ranta-Muotio samt CGR Eero Suomela. Personal Antalet tjänster vid verket vid utgången av år 2002 var 146. Det totala antalet anställda vid verket var 138 personer vid utgången av år År 2002 fullgjordes vid verket en arbetsinsats motsvarande 137 årsverken. Av revisionsverkets hela personal var 34,8 % kvinnor och 65,2 % män. Av revisionspersonalen var kvinnornas andel 30,4 % ( ,4 %, ,6 %) och av den övriga personalen 56,5 % ( ,2 %, ,7 %). Medelåldern för revisionsverkets hela personal var vid verksamhetsårets utgång 44,9 år. ( ,0 år, ,0 år). De största åldersgrupperna under verksamhetsåret var år (21,0 %) och år (15,9 %). Andelen för personer i s.k. seniorålder (minst 45 år) av hela personalen var 57,2 % (av männen 58,9 % och av kvinnorna 54,2 %). Medelåldern för hela budgetstatens personal år 2001 var 42,4 år ( ,4 år) och UPPGIFTER OM HELA PERSONALEN Medelålder/år 44,4 44,0 45,0 44,9 Genomsnittlig anställningstid vid revisionsverket/år 10,1 10,2 11,2 11,3 Kvinnornas andel av personalen/% 38 40, ,8 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 85, ,7 86,2 UPPGIFTER OM REVISIONSPERSONALEN Kvinnornas andel av personalen/% 32,7 34,6 31,4 30,4 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 99,1 99,1 99,1 99,1 UPPGIFTER OM DEN ÖVRIGA PERSONALEN Kvinnornas andel av personalen/% 63,6 66,7 65,2 56,5 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 22,7 20,8 21,7 21,7

20 seniorernas andel av personalen 45,3 % ( ,1 %). Den genomsnittliga anställningstiden vid revisionsverket var 11,3 år ( ,2 år, ,2 år). Både revisionspersonalens och den övriga personalens genomsnittliga anställningstid var 11,3 år. Personalens utbildningsnivå var under verksamhetsåret alltjämt hög. Av revisionspersonalen har 99,1 % avlagt högskoleexamen. Kostnadsstruktur och kostnader För år 2002 hade för verkets driftskostnader beviljats totalt euro och av anslaget förbrukades euro. Revisionsverkets kostnader enligt intäkts- och kostnadskalkylen var totalt euro. Detaljerade uppgifter om revisionsverkets kostnader framgår ur verkets bokslut och den i detta ingående verksamhetsberättelsen Personalkostnader 946 Hyror Köpta tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga kostnader 6779 Avskrivningar Figur 1. Revisionsverkets kostnader år 2002 (tusen euro).

21 2. REVISIONEN AV STATENS BOKSLUT FÖR ÅR Statens revisionsverk har gett en revisionsberättelse över revisionen av statens bokslut för år 2002 till finansministeriet och Statskontoret samt statsrevisorerna till kännedom. Revisionen gällde det i 17 lagen om statsbudgeten avsedda statens bokslut samt de i 18 lagen om statsbudgeten avsedda utredningarna till den del dessa berör statens budgetekonomi. Revisionen gällde även föreskrifterna om och kontrollen av statens bokföring. Revisionen av bokslutet utfördes med tillämpande av adb-stödda analytiska revideringsmetoder och utnyttjande av de observationer som gjorts vid revisionerna av räkenskapsverken. I det följande behandlas innehållet i ovan nämnda revisionsberättelse. De slutledningar som gäller de enskilda räkenskapsverkens bokslut och bokföring har rapporterats separat i revisionsberättelserna. Sammanfattande information om dem har presenterats separat nedan i denna berättelse. Bokslutet Statskontoret har undertecknat statens bokslut Statens bokslutskalkyler har med undantag för presentationen av affärsverkens grundkapital i balansräkningen uppgjorts i enlighet med den av finansministeriet fastställda modellen (TM 0203 VM 6/01/2002). Affärsverkens grundkapital och övrigt i affärsverken investerat eget kapital borde ha presenterats skilt i bokslutet. Den kalkyl som utvisar statsbudgetens utfall motsvarar huvudboken i statens budgetbokföring. Statens balansräkning har härletts ur huvudboken i statens affärsbokföring. Statens intäkts- och utgiftskalkyl presenteras i statens bokslut så, att de i kontoplanen angivna kontona för interna intäkter och kostnader har eliminerats. Den vid Statskontoret uppgjorda elimineringskalkylen har härletts ur huvudboken i statens affärsbokföring. Intäkts- och kostnadskalkylen har på ett adekvat sätt härletts ur elimineringskalkylen. I bilageuppgifterna till statens bokslut har presenterats en utredning över i budgeten beviljade fullmakter och deras användning och av användningen orsakade utgifter samt en avstämningskalkyl av bokslutet på det sätt som förordningen om statsbudgeten förutsätter. Enligt 18 lagen om statsbudgeten inkluderas i statens bokslutshandlingar förutom statens bokslut utredningar över till följande år överförda anslag, av staten beviljade lån, statsskulden och vid räkenskapsårets utgång i kraft varande statsgarantier och statens övriga ansvarsförbindelser. Utredningarna har uppgjorts adekvat på basis av statens centralbokföring och i samband med räkenskapsverkens bokslut presenterade uppgifter. De ändringar som i centralbokföringen gjorts i räkenskapsverkens kontouppgifter och centralbokföringens noteringar har dokumenterats och registrerats på verifierbart sätt. Kontouppgifterna enligt räkenskapsverkens bokföring svarar mot centralbokföringens kontouppgifter På basis av revisionen fästs uppmärksamhet vid följande brister och risker, vilka är centrala

22 med tanke på av 14 lagen om statsbudgeten förutsatt god bokföringssed och den däri ingående enhetlighetsprincipen. I samband med revisionen år 2001 konstaterades, att det hävdvunna innehållet i anslagens användningsändamål tämligen ofta breddas i de momentvisa motiveringarna. I fråga om år 2002 har inte väsentliga förändringar inträffat i budgeteringsförfarandena. Oklarhet har orsakats av att av staten själv genomförda projekt med statsbidrag har finansierats från överföringsutgiftsmoment, samt av att av utomstående finansierad mervärdesskatt har behandlats i budgeten och budgetbokföringen. Till dessa delar kunde budgetmotiveringarna kompletteras och göras klarare. Enhetlighetsprincipen har inte i statens balansräkning genomförts täckande vid avgränsning och värdering av vissa poster i balansen. Vidare förekommer skillnader i hur exempelvis enskilda grupper av tillgodohavanden, aktier och andelar i internationella finansieringsinstitut samt omsättningstillgångar behandlas i statens balansräkning. Genomförande av enhetlighetsprincipen förutsätter mera täckande och enhetliga bestämmelser än för närvarande om det, hur ovan nämnda poster skall behandlas i statens bokslut. Enligt centralbokföringen har 1 153,1 miljoner euro bokförts som ökningar av affärsverkens grundkapital. Detta beror på att praxis för bokföring av det i affärsverken investerade egna kapitalet har ändrats under år 2002 så, att i statens balansräkning anges förutom grundkapitalet även övrigt i affärsverken investerat eget kapital. Enligt Statskontorets föreskrift om kontoplanen presenteras affärsverkens grundkapital och till dem på det egna kapitalets villkor överförda övriga tillgångar som en enda post. Förfarandet avviker från den av finansministeriet fastställda modellen för balansräkningen. Före uppgörandet av bokslutet för år 2003 bör säkerställas, att ovan nämnda poster kan presenteras skilt i statens bokslut. Vid de bokföringar av skulder som anknyter till som fasta anslag och förslagsanslag budgeterade utgifter används i enlighet med Statskontorets bestämmelser alltjämt inköpsskuldkonton, konton för övriga skulder och utgiftsrestkonton. Statskontoret bör beakta de av 19 lagen om statsbudgeten föreskrivna förpliktelserna gällande uppföljning av utgiftsrester då det utfärdar föreskrifter gällande bokföringen. I samband med revisionen av centralbokföringen har även klarlagts förfarandena i anknytning till uppföljning av räkenskapsverkens fullmakter. I samband med revisionerna av räkenskapsverken har framkommit en del brister i de uppgifter om fullmakternas användning och av detta åsamkade utgifter som presenteras som bilaga till bokslutet. När uppföljningen av fullmakterna ordnas och föreskrifter ges om den borde alltjämt ägnas uppmärksamhet åt att uppföljningen av fullmakterna är en del av uppföljningen av budgetens utfall. I fråga om uppföljningen av fullmakterna har brister konstaterats bl.a. vad gäller verifiering, avstämning, fullständighet, kontinuitet och rapportering. Till den del kan denna omständighet också påverkas med utvecklande av bestämmelser och föreskrifter. Enligt statens huvudbok ingår i statens 21

23 22 bokslut 1 891,6 miljoner euro i kortfristiga tillgodohavanden, av vilka 693,8 miljoner euro i inkomstrester. Vid revisionen har fåtts uppfattningen att räkenskapsverken och Statskontoret har fäst uppmärksamhet vid behandlingen av tillgodohavandena vid indrivningen och i bokföringen. De äldsta av inkomstresterna härrör emellertid alltjämt från år Revisionsverket har förutsatt, att finansministeriet och Statskontoret utreder, vilka åtgärder som borde vidtas i synnerhet vad gäller de äldsta inkomstresterna. Arkiveringen av centralbokföringens bokförings- och bokslutsmaterial baserar sig på Statskontorets praxis, som inte har dokumenterats. Enligt revisionsverkets förmenande bör centralbokföringens bokförings- och bokslutsmaterial och dess förvaringstider fastställas enligt god bokföringssed så, att en obruten bokföringskedja kan säkerställas mellan räkenskapsverkens bokföringsmaterial och centralbokföringen samt statens bokslut och statens bokslutsdokument. När materialet och dess förvaringstider fastställs bör som helhet beaktas statens bokslutskalkyler och som bilaga till dem givna uppgifter samt specifikationer av bokslutet och annat material i centralbokföringen som verifierar centralbokföringen. Styrning och kontroll av bokföringen Enligt den uppfattning som fåtts i samband med revisionen av statens bokslut har man med intern kontroll av centralbokföringen kunnat inverka på, att uppgifterna i centralbokföringen som utgör grundval för statens bokslut inte skall innehålla felaktigheter. Kontrollen av uppgifterna i centralbokföringen baserar sig emellertid huvudsakligen på analys av uppgifterna och kan inte ersätta räkenskapsverkens egna åtgärder eller föreskrifter gällande statens bokföring. En av de mest centrala principerna som inverkar på statens centralbokföring och statens bokslut är det krav på enhetlighet som i 61 förordningen om statsbudgeten ställs på räkenskapsverkens bokslut. I den helhet som budgetekonomin utgör är principen en del av den interna kontroll som övergriper denna helhet, och som ankommer på Statskontoret i dess egenskap av att handha statens centralbokföring och uppgöra statens bokslut. Enhetlighetsprincipen är en central princip också när enskilda frågor som gäller statens bokföring och bokslut skall avgöras. Revisionsverkets ställningstagande till bokslutets fastställbarhet Statens bokslut för år 2002 har uppgjorts i enlighet med gällande bestämmelser. De i revisionsverkets revisionsberättelse om statens bokslut framförda bristerna och riskerna, och de nedan behandlade anmärkningarna som framförts i revisionsberättelserna gällande samtliga 116 räkenskapsverk som underlyder statsrådet, utgör med beaktande av väsentlighetsprincipen inte ett hinder för fastställande av statens bokslut.

STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET

STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given år 2002 B 11/2002 rd STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given år 2002 Helsingfors 2002 ISSN 1459-0344

Läs mer

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006 Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd B 14/2007 rd Statens revisionsverks berättelse till

Läs mer

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)

Läs mer

Kommentar av Finanspolitiska rådets rapport Tytti Yli-Viikari, Överdirektör, Statens revisionsverk

Kommentar av Finanspolitiska rådets rapport Tytti Yli-Viikari, Överdirektör, Statens revisionsverk Kommentar av Finanspolitiska rådets rapport 2013 Tytti Yli-Viikari, Överdirektör, Statens revisionsverk 16.5.2013 Revisorer enligt annan lagstiftning Riksdagens egen ekonomi Fonder som riksdagen ansvarar

Läs mer

Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten

Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Statskontoret Föreskrift 1 (8) 20.11.2014 Dnr VK/1077/00.01/2014 Bokföringsenheterna Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Enligt 55 1 mom. i förordningen om

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014.

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014. Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014 statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 15/2015 rd b 15/2015

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2013

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2013 Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2013 Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 16/2014 rd B 16/2014

Läs mer

STATENS REVISIONSVERK

STATENS REVISIONSVERK UPPGIFT STATENS VISION REVISIONSVERK VÄRDERINGAR 2 STATENS REVISIONSVERK UPPGIFT VISION VÄRDERINGAR 3 STATENS 4 Statens revisionsverk är en oavhängig och opartisk sakkunnigmyndighet för revision av statsfinanserna.

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet för finansåret 2010 och statens bokslutsberättelse

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet för finansåret 2010 och statens bokslutsberättelse Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet för finansåret 2010 och statens bokslutsberättelse Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 12/2011

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet samt revisionsberättelse över revisionen av statsbokslutet för år 2005

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet samt revisionsberättelse över revisionen av statsbokslutet för år 2005 Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet samt revisionsberättelse över revisionen av statsbokslutet för år 2005 Lämnad 19.9.2006 B 13/2006 rd Statens revisionsverks berättelse

Läs mer

REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN

REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN Revisionens uppläggning Det primära syftet med revisionen har varit att utvärdera tillräckligheten och användbarheten för de uppgifter om statens affärsverk som getts

Läs mer

Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK

Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK Resumé D.nr: 358/54/01 RESULTAT- OCH ÄGARSTYRNINGEN AV STATENS AFFÄRSVERK Revisionsperspektiv och revisionsobjekt Resultat- och ägarstyrningen har vid denna revision definierats som sådan extern styrning

Läs mer

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Resumé 77/54/06 Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Forststyrelsen är ett statligt affärsverk, som förvaltar drygt 12 miljoner hektar dvs. ca en tredjedel av

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1601 VM/2931/00.00.00/2015 Finansministeriets föreskrift om scheman för statsbokslutet och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till statsbokslutet Finansministeriet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 1.1.2002 31.12.2002

STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 1.1.2002 31.12.2002 STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 1.1.2002 31.12.2002 178:e verksamhetsåret INNEHÅLL GENERALDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3 VERKSAMHETSÖVERSIKT 4 RESULTATBESKRIVNING 12 BOKSLUTSKALKYLER

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1603 VM/23/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokföringsenheternas bokslut och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till bokslutet Finansministeriet

Läs mer

Förvaltningsdomstolarna

Förvaltningsdomstolarna Resumé 275/54/06 Förvaltningsdomstolarna Med revisionen klarlades förvaltningsdomstolarnas verksamhetssätt och arbetsmetoder. Avsikten var att på detta sätt finna orsakerna till förvaltningsdomstolarnas

Läs mer

Regeringens lagstiftningsplan

Regeringens lagstiftningsplan Resumé Regeringens lagstiftningsplan Missförhållandena i författningsberedningen har varit före upprepade gånger. Missförhållanden som konstaterats har varit bl.a. författningsberedningens bristfälliga

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden

Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Revisionsverkets viktigaste observationer och ställningstaganden Finavia Abp:s derivatavtal åren 2009 2011 Revisionen hänförde sig till Finavia Abp:s och dess föregångare Luftfartsverkets finansiella arrangemang,

Läs mer

Lag. om ändring av bokföringslagen

Lag. om ändring av bokföringslagen Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015

Läs mer

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort 1/6 Stadgar Godkänt av föreningens höstmöte 14.11.2011 1 Namn och hemort Föreningens namn är Säätiöiden ja rahastojen neuvottelukunta ry Delegationen för stiftelser och fonder rf. Föreningens språk är

Läs mer

STATENS REVISIONSVERK 118/53/ SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2000

STATENS REVISIONSVERK 118/53/ SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2000 STATENS REVISIONSVERK 118/53/01 8.5.2001 Undervisningsministeriet SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2000 Statens revisionsverk har beslutat, att idag avge denna revisionsberättelse rörande

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Ett ämbetsverk eller en inrättning som är räkenskapsverk skall för varje finansår göra upp räkenskapsverkets bokslut som består av

Ett ämbetsverk eller en inrättning som är räkenskapsverk skall för varje finansår göra upp räkenskapsverkets bokslut som består av 11 KAPITEL: UPPGÖRANDE AV RÄKENSKAPSVERKETS BOKSLUT I detta kapitel behandlas uppgörande av bokslut för räkenskapsverk. I kapitlet ges anvisningar för de bestående principer och förfaranden som följs vid

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 2004 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER INNEHÅLL 2 Generaldirektörens översikt 4 Verksamhetsöversikt 12 Resultatbeskrivning 20 Bokslutskalkyler jämte bilageuppgifter samt granskning av bokslutskalkylerna

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

REVISIONSRÄTTEN. Artiklarna 285 till 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget).

REVISIONSRÄTTEN. Artiklarna 285 till 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget). REVISIONSRÄTTEN Europeiska revisionsrätten ansvarar för granskningen av EU:s finanser. Revisionsrätten bidrar som EU:s externa revisor till att förbättra EU:s finansiella förvaltning och fungerar som oberoende

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 31.03.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2007 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 2007 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER INNEHÅLL 2 Generaldirektörens översikt 4 Verksamhetsöversikt 15 Resultatbeskrivning 24 Bokslutskalkyler jämte bilageuppgifter 32 Utlåtande om utvärdering

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Statens lönesystem Övergången till statens nuvarande lönesystem skedde 1994 2008. Syftet med reformen var att stöda verksamhetsenheternas styrning, resultatstyrningen

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 02.04.2007 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2006 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

RP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella

RP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 och i arkivlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att ur arkivlagen skall utgå en bestämmelse

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 26.3.2009 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) för budgetåret 2016 med centrumets svar

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) för budgetåret 2016 med centrumets svar C 417/150 SV Europeiska unionens officiella tidning 6.12.2017 RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) för budgetåret 2016 med centrumets

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

TUKAPITEL: SPECIFIKATIONER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH ANDRA SPECIFIKATIONERUT... 2

TUKAPITEL: SPECIFIKATIONER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH ANDRA SPECIFIKATIONERUT... 2 TU14UT Förvaltningens styrning TUKAPITEL: SPECIFIKATIONER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH ANDRA SPECIFIKATIONERUT... 2 TU14.1UT TUSPECIFIKATIONEN TILL BALANSRÄKNINGENUT... 2 TU14.2UT TUAVSKRIVNINGSPLANER OCH

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 16/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 5 a lagen om organisering av konstens främjande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Historia Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin har ingen lång historia. Den sträcker sig bara ca

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 17.10.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.9.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

3) ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet,

3) ledning, utveckling, styrning och utförande av tillsyn och andra myndighetsåtgärder inom ansvarsområdet, 371/2018 Helsingfors den 18 maj 2018 Lag om Livsmedelsverket 1 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Ansvarsområde 2 För främjande, övervakning och undersökning av säkerheten hos och kvaliteten

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om interventionsfonden för jordbruket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om interventionsfonden

Läs mer

Arbetsrelaterad invandring

Arbetsrelaterad invandring Resumé Arbetsrelaterad invandring Att främja den arbetsrelaterade invandringen har varit ett i regeringsprogrammen framfört sätt att utöka arbetskraften och sålunda svara på det minskande arbetskraftsutbudet.

Läs mer

Lag. RSv 123/1995 rd- RP 117/1995 rd

Lag. RSv 123/1995 rd- RP 117/1995 rd RSv 123/1995 rd- RP 117/1995 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lag om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral Till riksdagen har överlämnats regeringens proposition

Läs mer

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717

Läs mer

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors.

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. Stiftelsen Culturas stadgar 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. 2 Ändamål Stiftelsens ändamål är att utveckla och stärka den ryskspråkiga

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsbudgeten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en ändring av bestämmelserna om statens verksamhets-

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010 Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår STATSKONTORET Layout: Pirkko Ala-Marttila /FM, informationen Helsingfors 2011 Till finansministeriet Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar

Läs mer

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska polisbyrån (Europol) för budgetåret 2016 med byråns svar (2017/C 417/36)

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska polisbyrån (Europol) för budgetåret 2016 med byråns svar (2017/C 417/36) 6.12.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning C 417/223 RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska polisbyrån (Europol) för budgetåret 2016 med byråns svar (2017/C 417/36) INLEDNING 1. Europeiska

Läs mer

REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN

REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN REVISIONSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDEN Huvudsyftet med revisionen var att klarlägga huruvida LEADER+, Pomo+, ALMA- och mål 1 -programmen har genomförts i enlighet med de för programmen uppställda målsättningarna

Läs mer

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 9. Hänvisning: Statskontorets begäran om utlåtande

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 9. Hänvisning: Statskontorets begäran om utlåtande 1 STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 9 8.7.1996 Statskontoret Hänvisning: Statskontorets begäran om utlåtande 11.3.1996 STATENS BOKFÖRINGSNÄMNDS UTLÅTANDE OM PRINCIPLÖSNINGARNA FÖR STATENS BOKFÖRINGS-

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 2 oktober 2007 Nr 859 864 INNEHÅLL Nr Sidan 859 Republikens Presidents öppna brev om en ändring i statsrådet... 3867 860 Statsrådets förordning

Läs mer

RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011

RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

RP 104/2015 rd. Det föreslås att Finland ska utträda ur organisationen närmast av ekonomiska orsaker.

RP 104/2015 rd. Det föreslås att Finland ska utträda ur organisationen närmast av ekonomiska orsaker. Regeringens proposition till riksdagen om uppsägning av överenskommelsen om upprättandet av Internationella vinorganisationen och med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering RP 122/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa lagar om utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 och 10 i lagen om statsbudgeten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om statsbudgeten

Läs mer

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering

Läs mer

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en

Läs mer

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Delegationen för romska ärenden (officiellt delegationen för zigenarärenden) har till uppgift att främja den romska befolkningens

Läs mer

Landsbygdsverket föreskriver med stöd av 45, 46 och 47 i lagen av den 17 januari 2014 om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014):

Landsbygdsverket föreskriver med stöd av 45, 46 och 47 i lagen av den 17 januari 2014 om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014): 1(5) FÖRESKRIFT Nr 53/15 Dnr 1189/54/2015 Giltighetstid 2.7.2015-31.12.2023 LANDSBYGDSVERKETS FÖRESKRIFT OM ANSÖKAN OM UTBETALNING AV STÖD FÖR UTVECKLINGSPROJEKT, FÖRETAGSSTÖD FÖR LANDSBYGDEN OCH VERKSAMHETSPENNING

Läs mer

RP 179/2014 rd. gemensamma stödtjänster som Statskontoret för tillfället producerar för resten av statsförvaltningen.

RP 179/2014 rd. gemensamma stödtjänster som Statskontoret för tillfället producerar för resten av statsförvaltningen. RP 179/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om statskontoret PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om statskontoret ändras så

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2014 Lag om stöd för nyskiften Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2014 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna

Läs mer

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands skogscentral PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att övergångsbestämmelsen

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att giltighetstiden

Läs mer

RP 89/2014 rd. längre ska meddela uppgifter om sina anställda i myndigheternas verksamhet och en

RP 89/2014 rd. längre ska meddela uppgifter om sina anställda i myndigheternas verksamhet och en Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om personregister för arbetarskyddet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det sådana riet i

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om statsunderstöd till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen

Läs mer

RP 163/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 163/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 163/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med forslag till lag om ändring av lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Lag. om Trafikförsäkringscentralen. Trafikförsäkringscentralen

Lag. om Trafikförsäkringscentralen. Trafikförsäkringscentralen I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om Trafikförsäkringscentralen 1 Trafikförsäkringscentralen Trafikförsäkringscentralen är ett gemensamt organ för genomförande och utveckling av trafikförsäkringen.

Läs mer