STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET"

Transkript

1 STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given

2 B 13/2003 rd STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given Helsingfors 2003

3 ISSN Universitetstryckeriet Helsingfors 2003

4 TILL RIKSDAGEN Enligt 6 lagen om statens revisionsverk (676/ 2000) lämnar revisionsverket årligen före utgången av september en berättelse till riksdagen om sin verksamhet. Motsvarigt har av förvaltningsrevisionerna i denna berättelse inkluderats de revisioner vilka har blivit klara efter maj 2002 och före utgången av maj Denna berättelse från statens revisionsverk gäller verkets verksamhet år 2002, men i berättelsen har inkluderats de viktigaste revisionsresultaten av de revisioner, vilka har blivit klara på våren 2003 och vilka hänför sig till år Med stöd av 6 och 22 5 momentet lagen om statens revisionsverk lämnar statens revisionsverk högaktningsfullt till riksdagen denna berättelse om sin verksamhet. Helsingfors den 2 september 2003 Generaldirektör Tapio Leskinen Planeringschef Esa Tammelin

5 4

6 INNEHÅLL 1. REVISIONVERKETS VERKSAMHET ÅR Ställning och uppgifter Verksamhetsmålsättning Vision och värden Revisionverkets revisionsrätt och verksamhetsområde Planering av och strategiska linjedragningar i revisionverksamheten Revisionsverksamheten år Internationell verksamhet Organisation, personal och kostnader REVISIONEN AV STATENS BOKSLUT FÖR ÅR TILLSTÅNDET I FÖRVALTNINGEN PÅ BASIS AV REVISIONERNA Revisionsberättelserna Iakttagandet av statsbudgeten och de centrala bestämmelserna om denna De reviderade myndigheternas skyldighet att meddela angående anmärkningar i revisionsberättelserna Budgeteringsförfaranden Räkenskapsverkens bokslutskalkyler Räkenskapsverkens lönsamhetsmål och uppgifterna om lönsamheten i boksluten Avgiftsbelagd verksamhet Tillståndet för redovisningsväsende och övrig intern kontroll Intern granskning Förvaltningens ekonomiska styrningssystem Statsbidrag och stöd Statens intäkter och finansieringssystem Statens upphandling... 42

7 4. STÄLLNINGSTAGANDEN TILL REGERINGENS BERÄTTELSE OM STATSFINANSERNAS SKÖTSEL OCH TILLSTÅND Finansministeriets resultatrapportering till riksdagen för år Undervisningsministeriets resultatrapportering till riksdagen för år Produktiviteten i den offentliga serviceproduktionen Uppgifterna om statens personal OBSERVATIONER VID REVISIONERNA ENLIGT FÖRVALTNINGSGREN Statsrådets kansli Utrikesministeriets förvaltningsområde Inrikesministeriets förvaltningsområde Förvarsministeriets förvaltningsområde Finansministeriets förvaltningsområde Undervisningsministeriets förvaltningsområde Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde Kommunikationsministeriets förvaltningsområde Handels- och industriministeriets förvaltningsområde Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Arbetsministeriets förvaltningsområde Miljöministeriets förvaltningsområde REVISIONEN AV FONDER UTANFÖR STATSBUDGETEN BOLAG DÄR STATEN UTÖVAR BESTÄMMANDERÄTTEN 77 Bilagor: 1. Organisationsmodellen Negativa ställningstaganden till lagenligheten och ålägganden att meddela... 85

8 7

9 8

10 1. REVISIONSVERKETS VERKSAMHET ÅR Ställning och uppgifter Enligt 90 i Finlands grundlag finns för revisionen av statsfinanserna och iakttagandet av statsbudgeten i anknytning till riksdagen statens revisionsverk, som är oavhängigt. Enligt 1 lagen om Statens revisionsverk har revisionsverket till uppgift att granska lagligheten av och ändamålsenligheten i statsfinanserna samt iakttagandet av statsbudgeten. 9

11 1.2 Verksamhetsmålsättning Verket anser, att målsättningen för dess verksamhet är att för riksdagen, statsrådet och andra styrande instanser inom förvaltningen generera nyttiga och tillförlitliga övervaknings- och revisionsdata om statsfinansernas skötsel, iakttagandet av budget och förvaltningens verksamhet. Med revisionsverksamheten och till denna hörande expertis på centrala kunskapsområden vill revisionsverket säkerställa iakttagandet av statsbudgeten och till tillämpandet av den tillhörande centrala lagstiftningen; att kravet på korrekt och tillräcklig infomation i statens bokslut och räkenskapsverkens bokslut blir tillgodosedda och främja 10 säkerställa att bestämmelserna gällande statens budget och finanser iakttas, främja resultat dvs. lönsamhet, produktivitet och effektivitet inom statsförvaltningen samt stöda en god förvaltning och iakttagandet av de allmänna principerna för skötseln av finanserna inom förvaltningen. Revisionsverkets revisionsverksamhet omfattar både redovisningsrevision och förvaltningsrevision. Ett framgångsrikt handhavande av uppgiften att utgöra sakkunnigmyndighet med ansvar för den externa revisionen av statsfinanserna baserar sig på dessa varandra kompletterande basfunktioner och på inbördes växelverkan. Redovisningsrevisionen är årlig och hänför sig till alla statens bokslutspliktiga ämbetsverk och inrättningar. Målsättningen är att i statsförvaltningen med revisionsverksamheten och tillhörande sakkunnigverksamhet på de centrala kunskapsområdena förverkligandet av riksdagens budgetmakt; förverkligandet av en adekvat intern kontroll; iakttagandet av principerna för en god ekonomi samt resultatet inom förvaltningen. Förvaltningsrevisionen är av engångsnatur och hänför sig till uppgiftsområden som omfattar flera aktörer, till funktioner med genomslagskraft i förvaltningen, till någon avgränsad uppgift som sköts av någon viss förvaltningssektor, myndighet eller mottagare av statsbidrag, till fonder utanför statsbudgeten, affärsverk eller statsbolag. Den centrala målsättningen för förvaltningsrevisionen är att lyfta fram betydande brister och problem i förvaltningens effektivitet samt de underliggande orsakerna till dessa, och för respektive beslutsfattare alstra för styrningen av ekonomin behövlig information i användbar form.

12 Såväl redovisningsrevisionen som förvaltningsrevisionen innebär extern revision av ministerierna samt dem underlydande ämbetsverk och inrättningar, och tryggar primärt ägarens ekonomiska intressen. Redovisningsrevisionen tjänar riksdagen samt statsrådet och den underlydande förvaltningen i synnerhet genom att säkra lagenligheten för statshushållningen och iakttagandet av budgeten. Förvaltningsrevisionen tjänar dem i synnerhet genom att alstra objektiv information om resultatutfallet i skötseln av statens uppgifter samt även om ickeönskade effekter. Bägge slagen av revision tryggar att riksdagen och organen för styrning av statsfinanserna får en korrekt och tillräcklig information. Rapporteringen till ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna genererar ett mervärde för styrningen och övervakningen av finanserna. 11

13 1.3 Vision och värden 12 Verkets vision är att ha ett kunnande på toppnivå på området för revision av statsfinanserna. Detta förutsätter att verket använder sig av ett kvalitativt och kvantitativt tillräckligt yrkeskunnande och som förutsätts av den på verket ankommande revisions- och sakkunniguppgiften, en inriktning av revisionerna som baserar sig på av ledningen fastställda kriterier och centrala revisionsområden, effektiva processer för planering, utförande och uppföljning av arbetet samt en klar rapportering som genomförs i rätt tid. Från statsrådets och den underlydande förvaltningens synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket som extern revisor alstrar objektiva och för styrningen av förvaltningen behövliga revisionsdata om för förvaltningens resultatutfall väsentliga och riskbenägna frågor, om iakttagandet av budgeten, bestämmelser och andra styrningsbeslut i skötseln av statsfinanserna samt om riktigheten för statens och räkenskapsverkens bokslut. Dessutom innebär den att revisionsverket tar initiativ och utnyttjar sin sakkunskap. Från medborgarnas synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket öppet redovisar sina revisionsresultat. Detta bidrar till att medborgarna betraktar revisionsverket som en oavhängig och pålitlig revisionsmyndighet och upplever verkets verksamhet viktig. I verkets arbete med att precisera sin strategi har visionens innehåll konkretiserats ur revisionsverkets olika intressegruppers synvinkel. Från riksdagens synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverkets verksamhet stöder riksdagens budget- och lagstiftningsmakt genom att alstra objektiva och nyttiga revisionsdata om verkställandet av budgeten, skötseln av de uppgifter som i lagstiftningen uppställts för förvaltningen och hur målsättningarna har uppnåtts samt om tillförlitligheten och tillräckligheten för den information om planering och övervakning som förvaltningen ger till riksdagen. Från verkets personals synpunkt innebär en verksamhet enligt visionen, att revisionsverket är en konkurrenskraftig arbetsplats som erbjuder personalen utmanande uppgifter, en möjlighet att utvecklas, en lönesättning som är rättvis och sporrande både i professionellt hänseende och för medlemmarna av arbetssamfundet samt tillhandahåller tidsenliga arbetsredskap och stödsystem. I ledningen av verket och i övrig verksamhet iakttas de vid verket gemensamt avtalade värdena, som är kunnande, objektivitet, samarbete, djärvhet samt resultatrikedom.

14 1.4 Revisionsverkets revisionsrätt och verksamhetsområde Verkets revisionsrätt och verksamhetsområde omfattar: statsrådet och ministerierna, statens ämbetsverk och inrättningar, statsbidrag, fonder utanför statsbudgeten, statens affärsverk och bolag där staten utövar bestämmanderätten, kreditinstitut som sköter statens betalningsrörelse, medelöverföringar mellan Finland och Europeiska gemenskapen. Den ekonomiska betydelsen av dessa belyses av följande siffror ur bokslutet för år Revisionsverket svarar också för vissa till dess verksamhetsområde hörande sakkunnig- och rådgivningsuppgifter samt deltar i det nationella och internationella samarbetet på området för revision. STATSFÖRVALTNINGEN räkenskapsverk slutsumman i statens bokslut ca 35,5 mrd euro personalstyrka ca STATSBIDRAG OCH INKOMSTÖVERFÖRINGAR 13 bidragsmottagare kommuner, samkommuner, privathushåll, allmännyttiga samfund och företag övriga bidrag och reservationsutgifter reservationsutgifter ca 19,4 mrd euro FONDER UTANFÖR STATSBUDGETEN 11 fonder fondernas sammanlagda intäkter 4,3 mrd euro och utgifter 3,8 mrd euro 1 fyra affärsverk omsättning enligt bokslutet ca 1,3 mrd euro personalstyrka ca koncerner eller utanför koncernerna stående bolag omsättning enligt bokslutet ca 22,5 mrd euro genomsnittlig personalstyrka ca STATENS AFFÄRSVERK STATSBOLAGEN SÄRSKILDA OBJEKT användningen av medelöverföringar mellan EU och Finland och EU-medel och övervakning av användningen intäkter ur EU:s budget ca 1,1 mrd euro betalningar till EU ca 1,2 mrd euro olika internationella revisions- m.fl. uppdrag 1 Stats budgeten 2003 (uppskatting)

15 1.5 Planering av och strategiska linjedragningar i revisionsverksamheten 14 Verkets verksamhetsstrategi består av de linjedragningar, enligt vilka verkets verksamhet inriktas, genomförs och utvecklas med beaktande av förändringarna i verkets verksamhetsomgivning. Grundvalen för uppläggandet av strategin är den uppgift som anförtrotts verket i lagstiftningen. Statens revisionsverks verksamhet baserar sig på långsiktig planering och planering av verksamheten på årsbasis. I planerna fastslås verksamhetens strategiska linjedragningar och tyngdpunkterna i inriktningen samt fastställs de enskilda revisionsobjekten. Under verksamhetsåret inleddes vid revisionsverket en uppdatering av strategin, varvid som element i en framgångsrik verksamhet fastställdes att rätt inrikta revisionsverksamheten och att trygga verkets professionella kunnande. Verket fullgör sin revisionsuppgift med redovisningsrevision och förvaltningsrevision, vilka bägge är ägnade att förverkliga målsättningen för verkets verksamhet. Revisionsverket har fastställt följande kriterier för inriktning av revisionsverksamheten: frågans ekonomiska betydelse den statsfinansiella risken alstrande av ny information säkerställande att statens ämbetsverk och inrättningar sköter sina finanser på ett riktigt och funktionellt sätt samt att statsbudgeten iakttas frågans betydelse från riksdagens synpunkt. Redovisningsrevisionen omfattar alla statens räkenskapsverk och statens bokslut, och revisionerna inriktas enligt räkenskapsverk med beaktande av ovan nämnda kriterier. Förvaltningsrevisionerna inriktas, med hänsyn till hela statsförvaltningen, på tyngdpunktsområden som primärt utvalts på basis av fastställda kriterier. Sådana tyngdpunktsområden år 2002 var förvaltningens ekonomiska styrningssystem, statsbidrag och andra stöd, statens intäkter och finansieringssystem samt upphandling. I enlighet med principen för ensartat skydd får revisionen av EU-medel samma egenvikt i verket som revisionen av nationella medel. Revisionsverket reviderar medelöverföringarna mellan Finland och Europeiska Unionen i samma omfattning och med iakttagande av samma principer och förfaringssätt som gäller för nationella medel. Av statens drygt etthundra räkenskapsverk har 2/3 i sin bokföring transaktioner som anknyter till EU-medel. Verket följer med verksamheten i statsbolagen, statens affärsverk och fonderna utanför statsbudgeten. Verket publicerar årligen en utredning, i vilken på koncernnivå granskas verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande. Om de revisioner som hänför sig till statsbolagen och statens affärsverk samt fonder utanför budgeten beslutes särskilt.

16 1.6 Revisionsverksamheten år 2002 Revisionsverket avgav på våren 2002 revisionsberättelser om samtliga statens räkenskapsverk och en berättelse om revisionen av statens bokslut för räkenskapsåret En revision gällande räkenskapsåret 2002 inleddes år 2002 i statens samtliga 116 räkenskapsverk och revisionsberättelser om dessa samt om statens bokslut avgavs på våren Under verksamhetsåret 2003 avslutades 32 förvaltningsrevisioner. Vid årets utgång var på hälft 39 revisioner, vilka fortsattes under år Under verksamhetsåret publicerades också den årliga utredningen över verksamheten i aktiebolagen med statligt majoritetsägande under föregående år. Verket deltog också som observatör vid samtliga fyra revisionsbesök som den europeiska revisionsdomstolen gjorde i Finland. Vidare följde revisionsverket upp och behandlade ekonomiska oegentligheter i statsförvaltningen och deras inverkningar samt åtgärderna i syfte att motverka oegentligheter. Revisionsverksamheten och dess centrala resultat beskrivs nedan i denna berättelse. 15

17 1.7 Internationell verksamhet 16 Revisionsverket fungerar som nationell kontaktmyndighet till de högsta revisionsorganen i Europeiska unionens medlemsstater samt till den Europeiska revisionsdomstolen. Under verksamhetsåret deltog verket på hävdvunnet sätt i möten för generaldirektörerna och kontaktpersonerna vid revisionsverken inom Europeiska unionen samt i arbetet i arbetsgrupper som tillsatts av generaldirektörsmötena. En tjänsteman från revisionsverket innehade också en tidsbestämd befattning i revisionsdomstolens tjänst enligt den praxis som överenskommits mellan revisionsdomstolen och medlemsländernas revisionsverk. Verket är medlem av INTOSAI och dess europeiska dotterorganisation EUROSAI. Verket har på hävdvunnet sätt deltagit i organisationernas möten och beredningen av konferensmaterialet samt har besvarat förfrågningar från organisationerna och dess arbetsgrupper. Ett centralt mål för det internationella samarbetet är att främja informationsutbytet gällande förfaringssätt vid revision av statsfinanserna. INTOSAI och EUROSAI arbetar även med att utveckla revisionsmetoder och standarder. Under verksamhetsåret deltog representanter för revisionsverket i Eurosais V kongress i Moskva, i ett förvaltningsrevisionsseminarium i Budapest samt i ett adb-seminarium i Haag. harmonisering och rapportering av utvecklingssamarbetet. Under verksamhetsåret fungerade två tjänstemän från revisionsverket som revisorer för Wassenaar-organisationen. Samarbetet och det inbördes informationsutbytet mellan de nordiska revisionsverken och revisionsverken i de baltiska länderna bedrevs på traditionellt sätt. Samarbetsformer under verksamhetsåret var generaldirektörsoch samarbetsmöten mellan de nordiska och baltiska länderna samt ömsesidiga studiebesök. Det nordiska generaldirektörsmötet ordnades på Färöarna, och de nordiska och baltiska ländernas generaldirektörs- och samarbetsmöte i Riga. Revisionsverkets enhet för interna tjänster företog en resa för att bekanta sig med verksamheten vid motsvarande enhet vid Estlands revisionsverk. De estniska kollegerna gjorde en studieresa till Finlands revisionsverk, där för dem i huvudsak presenterades de åliggandet som medlemskapet i EU medför. Under verksamhetsåret mottog revisionsverket totalt 10 utländska gästgrupper på studieresor och besök och representanter för revisionsverket deltog i totalt 21 i utlandet ordnade möten och seminarier. Revisionsverket stod värd för två nordiska seminarier. Under verksamhetsåret deltog revisionsverket i ett möte för revisionsverkens i EU:s medlemsländers mervärdesskattearbetsgrupp i London, i ett möte i Rom för en arbetsgrupp som klarlade metoder mot bedrägerier, i ett möte i Bonn för den arbetsgrupp som koordinerar revisionen av EU:s strukturfonder samt i ett möte i Haag för arbetsgruppen för Vidare fungerade tjänstemän vid revisionsverket som sakkunniga inom OECD/PUMAprojektet som undersöker effekterna av elektronisk förvaltning samt inom projektet för utvecklande av bokföringen i den offentliga förvaltningen i Namibia, vilket genomförs som ett utvecklingssamarbetsprojekt.

18 1.8 Organisation, personal och kostnader Organisation Revisionsverket leds av en generaldirektör som utses av riksdagen. Generaldirektörens mandatperiod är sex år. Verket har också en lagstadgad delegation. Verkets övriga organisation utgörs av enheterna för revision, enheten för interna tjänster och specialenheten (organisationsschema, bilaga 1). Enheterna för revision är enheten för redovisningsrevision och två enheter för förvaltningsrevision. Enheten för interna tjänster har till uppgift att bereda och handlägga de ärenden som gäller revisionsverkets interna förvaltning och uppgifter som räkenskapsverk samt de interna stödtjänsterna och verkets kontakter till den europeiska revisionsdomstolen. Specialenheten har till uppgift att behandla ärenden som gäller besvär och oegentligheter gällande statsfinanserna samt att bereda utredningar och initiativ som berör verkets verksamhetsområde. Revisionsverkets huvudkontor är beläget i Helsingfors. Verket har kontor också i Åbo och Uleåborg. Revisionsverket har en lagstadgad delegation vars uppgift är att upprätthålla och utveckla revisionsverkets kontakter till samarbetspartnerna, ställa initiativ till utvecklande av revisionsverksamheten samt att följa upp revisionsverksamhetens inriktning, resultat och serviceförmåga från olika samarbetspartners synpunkt. Delegationens ordförande har varit riksdagsledamot Maria Kaisa Aula, vice ordförande understatssekreterare Juhani Turunen och sekreterare specialforskare Leena Juvonen samt överrevisor Lassi Perkinen. Under verksamhetsåret sammanträdde delegationen fem gånger. För delegationens medlemmar presenterades aktuella förvaltningsrevisioner samt revisionsverkets revisions- och verksamhetsplan för år DELEGATIONENS SAMMANSÄTTNING Maria Kaisa Aula Reino Hjerppe Markku Lehto Tapio Leskinen Christel von Martens Anita Niemi-Iilahti Risto Palo Vappu Taipale Juhani Turunen Kari Urpilainen riksdagsledamot överdirektör, Statens ekonomiska forskningscentral kanslichef, social- och hälsovårdsministeriet generaldirektör, Statens revisionsverk utvecklingschef, Finlands Kommunförbund professor, Vasa universitet överrevisor, Statens revisionsverk generaldirektör, forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården STAKES understatssekreterare, finansministeriet riksdagsledamot

19 18 Dessutom diskuterade delegationen revisionsverkets berättelse till riksdagen om sin verksamhet. Delegationen ställde också ett initiativ till undervisningsministeriet om fortsatt finansiering av det vid Tammerfors universitet ordnade utbildningsprogrammet för revision och evaluering. Som av riksdagen utsedda revisorer vilka har granskat revisionsverkets bokslut, bokföring och förvaltning, har fungerat riksdagsledamöterna Matti Saarinen (ordförande), Petri Salo och Aulis Ranta-Muotio samt CGR Eero Suomela. Personal Antalet tjänster vid verket vid utgången av år 2002 var 146. Det totala antalet anställda vid verket var 138 personer vid utgången av år År 2002 fullgjordes vid verket en arbetsinsats motsvarande 137 årsverken. Av revisionsverkets hela personal var 34,8 % kvinnor och 65,2 % män. Av revisionspersonalen var kvinnornas andel 30,4 % ( ,4 %, ,6 %) och av den övriga personalen 56,5 % ( ,2 %, ,7 %). Medelåldern för revisionsverkets hela personal var vid verksamhetsårets utgång 44,9 år. ( ,0 år, ,0 år). De största åldersgrupperna under verksamhetsåret var år (21,0 %) och år (15,9 %). Andelen för personer i s.k. seniorålder (minst 45 år) av hela personalen var 57,2 % (av männen 58,9 % och av kvinnorna 54,2 %). Medelåldern för hela budgetstatens personal år 2001 var 42,4 år ( ,4 år) och UPPGIFTER OM HELA PERSONALEN Medelålder/år 44,4 44,0 45,0 44,9 Genomsnittlig anställningstid vid revisionsverket/år 10,1 10,2 11,2 11,3 Kvinnornas andel av personalen/% 38 40, ,8 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 85, ,7 86,2 UPPGIFTER OM REVISIONSPERSONALEN Kvinnornas andel av personalen/% 32,7 34,6 31,4 30,4 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 99,1 99,1 99,1 99,1 UPPGIFTER OM DEN ÖVRIGA PERSONALEN Kvinnornas andel av personalen/% 63,6 66,7 65,2 56,5 Andel för personer som avlagt högskoleexamen/% 22,7 20,8 21,7 21,7

20 seniorernas andel av personalen 45,3 % ( ,1 %). Den genomsnittliga anställningstiden vid revisionsverket var 11,3 år ( ,2 år, ,2 år). Både revisionspersonalens och den övriga personalens genomsnittliga anställningstid var 11,3 år. Personalens utbildningsnivå var under verksamhetsåret alltjämt hög. Av revisionspersonalen har 99,1 % avlagt högskoleexamen. Kostnadsstruktur och kostnader För år 2002 hade för verkets driftskostnader beviljats totalt euro och av anslaget förbrukades euro. Revisionsverkets kostnader enligt intäkts- och kostnadskalkylen var totalt euro. Detaljerade uppgifter om revisionsverkets kostnader framgår ur verkets bokslut och den i detta ingående verksamhetsberättelsen Personalkostnader 946 Hyror Köpta tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga kostnader 6779 Avskrivningar Figur 1. Revisionsverkets kostnader år 2002 (tusen euro).

21 2. REVISIONEN AV STATENS BOKSLUT FÖR ÅR Statens revisionsverk har gett en revisionsberättelse över revisionen av statens bokslut för år 2002 till finansministeriet och Statskontoret samt statsrevisorerna till kännedom. Revisionen gällde det i 17 lagen om statsbudgeten avsedda statens bokslut samt de i 18 lagen om statsbudgeten avsedda utredningarna till den del dessa berör statens budgetekonomi. Revisionen gällde även föreskrifterna om och kontrollen av statens bokföring. Revisionen av bokslutet utfördes med tillämpande av adb-stödda analytiska revideringsmetoder och utnyttjande av de observationer som gjorts vid revisionerna av räkenskapsverken. I det följande behandlas innehållet i ovan nämnda revisionsberättelse. De slutledningar som gäller de enskilda räkenskapsverkens bokslut och bokföring har rapporterats separat i revisionsberättelserna. Sammanfattande information om dem har presenterats separat nedan i denna berättelse. Bokslutet Statskontoret har undertecknat statens bokslut Statens bokslutskalkyler har med undantag för presentationen av affärsverkens grundkapital i balansräkningen uppgjorts i enlighet med den av finansministeriet fastställda modellen (TM 0203 VM 6/01/2002). Affärsverkens grundkapital och övrigt i affärsverken investerat eget kapital borde ha presenterats skilt i bokslutet. Den kalkyl som utvisar statsbudgetens utfall motsvarar huvudboken i statens budgetbokföring. Statens balansräkning har härletts ur huvudboken i statens affärsbokföring. Statens intäkts- och utgiftskalkyl presenteras i statens bokslut så, att de i kontoplanen angivna kontona för interna intäkter och kostnader har eliminerats. Den vid Statskontoret uppgjorda elimineringskalkylen har härletts ur huvudboken i statens affärsbokföring. Intäkts- och kostnadskalkylen har på ett adekvat sätt härletts ur elimineringskalkylen. I bilageuppgifterna till statens bokslut har presenterats en utredning över i budgeten beviljade fullmakter och deras användning och av användningen orsakade utgifter samt en avstämningskalkyl av bokslutet på det sätt som förordningen om statsbudgeten förutsätter. Enligt 18 lagen om statsbudgeten inkluderas i statens bokslutshandlingar förutom statens bokslut utredningar över till följande år överförda anslag, av staten beviljade lån, statsskulden och vid räkenskapsårets utgång i kraft varande statsgarantier och statens övriga ansvarsförbindelser. Utredningarna har uppgjorts adekvat på basis av statens centralbokföring och i samband med räkenskapsverkens bokslut presenterade uppgifter. De ändringar som i centralbokföringen gjorts i räkenskapsverkens kontouppgifter och centralbokföringens noteringar har dokumenterats och registrerats på verifierbart sätt. Kontouppgifterna enligt räkenskapsverkens bokföring svarar mot centralbokföringens kontouppgifter På basis av revisionen fästs uppmärksamhet vid följande brister och risker, vilka är centrala

22 med tanke på av 14 lagen om statsbudgeten förutsatt god bokföringssed och den däri ingående enhetlighetsprincipen. I samband med revisionen år 2001 konstaterades, att det hävdvunna innehållet i anslagens användningsändamål tämligen ofta breddas i de momentvisa motiveringarna. I fråga om år 2002 har inte väsentliga förändringar inträffat i budgeteringsförfarandena. Oklarhet har orsakats av att av staten själv genomförda projekt med statsbidrag har finansierats från överföringsutgiftsmoment, samt av att av utomstående finansierad mervärdesskatt har behandlats i budgeten och budgetbokföringen. Till dessa delar kunde budgetmotiveringarna kompletteras och göras klarare. Enhetlighetsprincipen har inte i statens balansräkning genomförts täckande vid avgränsning och värdering av vissa poster i balansen. Vidare förekommer skillnader i hur exempelvis enskilda grupper av tillgodohavanden, aktier och andelar i internationella finansieringsinstitut samt omsättningstillgångar behandlas i statens balansräkning. Genomförande av enhetlighetsprincipen förutsätter mera täckande och enhetliga bestämmelser än för närvarande om det, hur ovan nämnda poster skall behandlas i statens bokslut. Enligt centralbokföringen har 1 153,1 miljoner euro bokförts som ökningar av affärsverkens grundkapital. Detta beror på att praxis för bokföring av det i affärsverken investerade egna kapitalet har ändrats under år 2002 så, att i statens balansräkning anges förutom grundkapitalet även övrigt i affärsverken investerat eget kapital. Enligt Statskontorets föreskrift om kontoplanen presenteras affärsverkens grundkapital och till dem på det egna kapitalets villkor överförda övriga tillgångar som en enda post. Förfarandet avviker från den av finansministeriet fastställda modellen för balansräkningen. Före uppgörandet av bokslutet för år 2003 bör säkerställas, att ovan nämnda poster kan presenteras skilt i statens bokslut. Vid de bokföringar av skulder som anknyter till som fasta anslag och förslagsanslag budgeterade utgifter används i enlighet med Statskontorets bestämmelser alltjämt inköpsskuldkonton, konton för övriga skulder och utgiftsrestkonton. Statskontoret bör beakta de av 19 lagen om statsbudgeten föreskrivna förpliktelserna gällande uppföljning av utgiftsrester då det utfärdar föreskrifter gällande bokföringen. I samband med revisionen av centralbokföringen har även klarlagts förfarandena i anknytning till uppföljning av räkenskapsverkens fullmakter. I samband med revisionerna av räkenskapsverken har framkommit en del brister i de uppgifter om fullmakternas användning och av detta åsamkade utgifter som presenteras som bilaga till bokslutet. När uppföljningen av fullmakterna ordnas och föreskrifter ges om den borde alltjämt ägnas uppmärksamhet åt att uppföljningen av fullmakterna är en del av uppföljningen av budgetens utfall. I fråga om uppföljningen av fullmakterna har brister konstaterats bl.a. vad gäller verifiering, avstämning, fullständighet, kontinuitet och rapportering. Till den del kan denna omständighet också påverkas med utvecklande av bestämmelser och föreskrifter. Enligt statens huvudbok ingår i statens 21

23 22 bokslut 1 891,6 miljoner euro i kortfristiga tillgodohavanden, av vilka 693,8 miljoner euro i inkomstrester. Vid revisionen har fåtts uppfattningen att räkenskapsverken och Statskontoret har fäst uppmärksamhet vid behandlingen av tillgodohavandena vid indrivningen och i bokföringen. De äldsta av inkomstresterna härrör emellertid alltjämt från år Revisionsverket har förutsatt, att finansministeriet och Statskontoret utreder, vilka åtgärder som borde vidtas i synnerhet vad gäller de äldsta inkomstresterna. Arkiveringen av centralbokföringens bokförings- och bokslutsmaterial baserar sig på Statskontorets praxis, som inte har dokumenterats. Enligt revisionsverkets förmenande bör centralbokföringens bokförings- och bokslutsmaterial och dess förvaringstider fastställas enligt god bokföringssed så, att en obruten bokföringskedja kan säkerställas mellan räkenskapsverkens bokföringsmaterial och centralbokföringen samt statens bokslut och statens bokslutsdokument. När materialet och dess förvaringstider fastställs bör som helhet beaktas statens bokslutskalkyler och som bilaga till dem givna uppgifter samt specifikationer av bokslutet och annat material i centralbokföringen som verifierar centralbokföringen. Styrning och kontroll av bokföringen Enligt den uppfattning som fåtts i samband med revisionen av statens bokslut har man med intern kontroll av centralbokföringen kunnat inverka på, att uppgifterna i centralbokföringen som utgör grundval för statens bokslut inte skall innehålla felaktigheter. Kontrollen av uppgifterna i centralbokföringen baserar sig emellertid huvudsakligen på analys av uppgifterna och kan inte ersätta räkenskapsverkens egna åtgärder eller föreskrifter gällande statens bokföring. En av de mest centrala principerna som inverkar på statens centralbokföring och statens bokslut är det krav på enhetlighet som i 61 förordningen om statsbudgeten ställs på räkenskapsverkens bokslut. I den helhet som budgetekonomin utgör är principen en del av den interna kontroll som övergriper denna helhet, och som ankommer på Statskontoret i dess egenskap av att handha statens centralbokföring och uppgöra statens bokslut. Enhetlighetsprincipen är en central princip också när enskilda frågor som gäller statens bokföring och bokslut skall avgöras. Revisionsverkets ställningstagande till bokslutets fastställbarhet Statens bokslut för år 2002 har uppgjorts i enlighet med gällande bestämmelser. De i revisionsverkets revisionsberättelse om statens bokslut framförda bristerna och riskerna, och de nedan behandlade anmärkningarna som framförts i revisionsberättelserna gällande samtliga 116 räkenskapsverk som underlyder statsrådet, utgör med beaktande av väsentlighetsprincipen inte ett hinder för fastställande av statens bokslut.

STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET

STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given år 2002 B 11/2002 rd STATENS REVISIONSVERKS BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN OM SIN VERKSAMHET Given år 2002 Helsingfors 2002 ISSN 1459-0344

Läs mer

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd

Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006. Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd Statens revisionsverks berättelse till riksdagen om sin verksamhet för finansåret 2006 Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 14/2007 rd B 14/2007 rd Statens revisionsverks berättelse till

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014.

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014. Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014 statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 15/2015 rd b 15/2015

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 1.1.2002 31.12.2002

STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 1.1.2002 31.12.2002 STATENS REVISIONSVERK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 1.1.2002 31.12.2002 178:e verksamhetsåret INNEHÅLL GENERALDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3 VERKSAMHETSÖVERSIKT 4 RESULTATBESKRIVNING 12 BOKSLUTSKALKYLER

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 2004 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER INNEHÅLL 2 Generaldirektörens översikt 4 Verksamhetsöversikt 12 Resultatbeskrivning 20 Bokslutskalkyler jämte bilageuppgifter samt granskning av bokslutskalkylerna

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER 2007 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER INNEHÅLL 2 Generaldirektörens översikt 4 Verksamhetsöversikt 15 Resultatbeskrivning 24 Bokslutskalkyler jämte bilageuppgifter 32 Utlåtande om utvärdering

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin

Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och den offentliga ekonomin Historia Revisorerna inom den offentliga förvaltningen och offentliga ekonomin har ingen lång historia. Den sträcker sig bara ca

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet för finansåret 2008 och statens bokslutsberättelse

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet för finansåret 2008 och statens bokslutsberättelse Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet för finansåret 2008 och statens bokslutsberättelse Statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 12/2009

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 33 - D 10 21 01 39 Helsingfors/Mariehamn 21.1.2013 Nr 7/13 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 28.11.2012, nris 187,190, 192, 194, 196, 198 och 200/2012 Till Justitieministeriet

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012 5.11.2012 ARBETSORDNING FÖR JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA Ikraft från den 1.1.2012 tillsvidare Behandlad vid Finlands viltcentrals styrelsemöte den 18.11.2011 Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011,

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska.

1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska. STADGAR för stiftelsen HELSINGFORS SVENSKA BOSTADSSTIFTELSE 1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska. 2 Stiftelsens ändamål är att

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten.

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten. RP 158/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 84 i Finlands grundlag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av de bestämmelser

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om avgifter för patent- och registerstyrelsens prestationer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

SIG Securitys stadgar

SIG Securitys stadgar SIG Securitys stadgar Fastställda 2002-10-08. Reviderade 2006-03-16. Reviderade 2008-03-14. Reviderade 2013-04-18. 1 Firma Föreningens benämning skall vara SIG Security. 2 Ändamål SIG Security är en intressegrupp

Läs mer

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M)

MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) Kommunikationsverket 1 (5) MOTIVERINGSPROMEMORIA ÖVER KOMMUNIKATIONSVERKETS FÖRESKRIFT OM GRANSKNINGAR AV TELEFÖRETAGS KOSTNADSREDOVISNINGSSYSTEM (56 A/2009 M) 1. LAGSTIFTNING Kommunikationsverket kan

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är August Ludvig Hartwalls stiftelse, på finska August Ludvig Hartwallin säätiö och på engelska The Foundation

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 19 oktober 2012 554/2012 Lag om ändring av lagen om kommunala pensioner Utfärdad i Helsingfors den 19 oktober 2012 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag Given i Helsingfors den 22 december 2009 1 Ikraftträdande av lagen om bostadsaktiebolag Lagen om bostadsaktiebolag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Statens revisionsverks bokslut för år 2009

Statens revisionsverks bokslut för år 2009 2009 BOKSLUT Statens revisionsverks bokslut för år 2009 185:e verksamhetsåret 5 Generaldirektörens översikt Grundlagens 90 föreskriver, att för revisionen av statsfinanserna och iakttagandet av statsbudgeten

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Exportfinansiering Exporten spelar en viktig roll för nationalekonomin och därmed även för statsfinanserna. Exportens värde har varit cirka 40 procent i förhållande

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Source: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20090273 Access date: 15-12-2014. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Source: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20090273 Access date: 15-12-2014. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. 24.4.2009/273 Lag om kandidaters valfinansiering Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde och syfte I denna lag föreskrivs

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen (688/2001) och 7 c i lagen om statsbudgeten (423/1988),

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom 744/2015 53 Direktiv för placeringsverksamheten Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom Beslut Antecknades för kännedom. Beslutshistoria

Läs mer

Delegationen för stiftelser och fonder rf. www.saatiopalvelu.fi

Delegationen för stiftelser och fonder rf. www.saatiopalvelu.fi Delegationen för stiftelser och fonder rf www.saatiopalvelu.fi God stiftelsepraxis Närmare trettio stiftelser och fonder som beviljar stipendier började år 1970 hålla regelbunden kontakt med varandra.

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 april 2014 356/2014 Statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten Utfärdad i Helsingfors den

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Interoperabilitet i statens ICT-avtal Betydelsen av köp av ICT-tjänster och programvaror har ökat kontinuerligt och kommer att betonas ytterligare i och med digitaliseringen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2004 Nr 174 176 INNEHÅLL Nr Sidan 174 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Barnfonden Insamlingsstiftelse. Organisationsnummer 846003-9020. Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna

Barnfonden Insamlingsstiftelse. Organisationsnummer 846003-9020. Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna Sida 1 av 5 Barnfonden Insamlingsstiftelse Organisationsnummer 846003-9020 Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna INSTRUKTION FÖR GENERALSEKRETERAREN MED INSTRUKTION FÖR DEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

1. Parter 2. Bakgrund 3. Ägarandelar och planerad emission 3.1 Fördelning av aktier

1. Parter 2. Bakgrund 3. Ägarandelar och planerad emission 3.1 Fördelning av aktier Aktieägaravtal sid 2 (9) Innehåll 1. Parter 3 2. Bakgrund 3 3. Ägarandelar och planerad emission 3 3.1 Fördelning av aktier 3 3.2 Emission 4 3.3 Efterföljande tillträde 4 4. Lojalitetsplikt 4 5. Bolaget

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Utgiven i Helsingfors den 5 maj 2004 Nr 324 329 INNEHÅLL Nr Sidan 324 Lag om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer