THOMAS ALVA EDISON. Arkadi Malke, Elin Andersson & Jenny Lundahl. Innehållsförteckning

Transkript

1 THOMAS ALVA EDISON Arkadi Malke, Elin Andersson & Jenny Lundahl. Innehållsförteckning Inledning 3 1

2 Thomas Edison och dåtidens teknik 4 Glödlampans utveckling från dåtid till nutid 6 Edison som en del i ett stort tekniskt system 8 Slutsats 12 Referenslista 13 Inledning Thomas Alva Edison var under sin livstid, och är fortfarande, en uppfinnare av mycket stor betydelse. Med sina drygt 1000 patent under de 84 år han levde är det inte undra på att många kallar honom geni. Just det är vad vi också ser honom som. Han växte upp i en medelklassfamilj i staden Milan i Amerikanska delstaten Ohio. På den tiden (mitten av 1800-talet) var Milan världens näst största exportör av vete och staden var en av de tidigast industrialiserade städerna i USA. 2

3 Edisons personliga utveckling var jämförelsevis långsam och han lärde sig inte tala fören vid 4 års ålder. Det sägs dock att så fort han lärt sig tala, ifrågasatte Edison ständigt de saker han inte förstod. När de vuxna inte kunde svara så ställde han alltid följdfrågan varför?. När Edison börjat skolan visade det sig att han hade stora koncentrationssvårigheter och dagens läkare hade antagligen givit honom diagnosen ADHD. 1 Trots detta kom han att framstå som ett typexempel på ett uppfinnargeni och på den amerikanska framgångsdrömmen. 2 Många hävdar att Thomas Edison hade en sällsynt tur och snubblade över de flesta av sina uppfinningar. 3 Stämmer detta verkligen? Vi har som syfte att resonera kring hur Thomas Alva Edison, främst genom sitt patent på glödlampan, har påverkat samhället från dåtid till nutid. Som hjälp för att besvara syftet har vi tagit fram tre frågeställningar. De lyder: Vad var det som drev Thomas Edison till att så starkt vilja utveckla dåtidens teknik, varför just glödlampan? Hur har glödlampan utvecklats genom tiden? Hur såg den ut då, hur ser den ut idag? Har dess betydelse förändrats genom tiden, och i så fall hur? På vilket sätt kan man se Edison som en del i ett stort tekniskt system? Thomas Edison och dåtidens teknik. Under hela sin uppväxt fick Thomas Alva Edison höra att han var annorlunda. Redan vid 7 års ålder, bara 12 veckor efter skolstart, fick hans lärare nog av honom och hans ständiga ifrågasättande. Så Edisons mamma började undervisa honom hemma. För modern var säker på att hans underliga beteende var ett bevis på hans otroliga intelligens. Både Edisons mor och far lade ner mycket tid på att undervisa sin son så mycket som de kunde och hade kunskap till. Till en början handlade det om Bibeln och andra engelska faktaoch litteraturböcker, vilket gjorde att han utvecklade ett djupt intresse av engelsk och världshistoriens litteratur. Men när Edison blev 12 år började han bli nyfiken och intresserad av begreppet fysik, så som Isaac Newton beskrev det. Det var nu hans föräldrar insåg att de inte längre kunde hjälpa sin , NationalEncyklopedin nr 5 DIO-ET 3 Adams Simonds, William, EDISON LIV-VERK-GENI, Helsingfors: Centraltryckeriet. 3

4 son. Eftersom hans mor var säker på att han var speciell och hade något extra inom sig, anställde hon en duktig handledare som hjälpte Edison att förstå Newtons fullständiga principer inom matematiken och hans unika stil. En faktor som underligt nog formade Edisons personlighet, i både gott och ont, var hans dåliga hörsel. I grund och botten så var det den som gjorde att han ifrågasatte olika teorier, t.ex. den rådande teorin om arbetet av el 4. "I accept almost nothing dealing with electricity without thoroughly testing it first" 5. Det var något som han ofta förklarade. Genom att han hela tiden tänkte på det sättet etablerade han sig snabbt i en värld av elektrisk vetenskap. Han lyckades även skapa en stark känsla av uthållighet och tålamod, vilket gjorde att han lättare kunde klara av alla de utmaningar och experiment som han skulle komma att stöta på under sin resa som en framgångsrik uppfinnare i slutet av 1900-talet. Redan vid 12 års ålder, 1859, hade Edison blivit vuxen genom att starta ett helt nytt företag som sålde frukt och grönsaker och 2 år senare stod han på tågstation och sålde sin egen publicerade tidning som gjorde stor succé ibland resenärerna. Detta tycker vi visar att han redan vid tidig ungdom ville testa nya saker samtidigt som han ville utveckla det han höll på med. Edison var inte killen som nöjde sig i första taget, han ville hela tiden bli bättre och bättre och utveckla samhället han levde i. Men något som också kan ha triggat honom ännu mer är att det inte var många som trodde på honom som barn. Han fick hela tiden höra att han var annorlunda. Efter många år i fattigdom och på alla möjliga sorters jobb nådde Edisons äntligen framgång. Det var när han lyckades laga en trasig maskin, som ingen annan lyckats laga, på sitt dåvarande jobb som kontorschefen ville anställa Edison att göra alla liknande reparationer. Det var nu Edisons liv som uppfinnare började ta fart på riktigt! 6 År 1879, efter att Alexander Graham Bell vunnit slaget om att först patentera den första autentiska överföringen av den mänskliga rösten, som Edison tog sig i kragen och utvecklade den första praktiskt glödande elektriska glödlampan. Det hade tagit många år innan Edison lyckts komma fram till den rätta lösningen, men med sitt tålamod och sin uthållighet och speciellt sin omtalade förklaring angående elektriciteten lyckades han tillslut utveckla och göra stora framsteg med glödlampan som många andra gjort försök på innan men misslyckats, t.ex. Humprhy Davy 7. Varför han just var så angelägen att utveckla experimentet och arbetet kring glödlampan kan först och främst ha berott på ren envishet, att visa att han verkligen kunde utveckla något som så många andra misslyckats med, men också tanken på att ljuset, som glödlampan skulle kunna åstadkomma, bl.a. skulle kunna förlänga dagens arbetstimmar. Vilket, vi verkligen tror, Ibid. 4

5 arbetsnarkomanen Thomas Edison uppskattade. Han tillbringade väldigt mycket tid i sitt forskningslaboratorium som låg i Menlo Park, New Jersey. Det var tiden i Menlo Park som var den mest händelserika och produktiva i Edisons karriär 8. Efter att han utvecklat de första flertimmars fungerande glödlampan hyllades han i hela världen som Trollkaren från Menlo Park och fadern till den elektriska åldern. För det var inte bara han som skulle dra nytta av glödlampans följd, utan människor i hela världen skulle från och med nu kunna utnyttja ljuset förr eller senare. Men det var inte bara glödlampan som hade stor betydelse för samhällets och övriga världens utveckling. Edison uppfann även en rad andra viktiga uppfinningar, som t.ex. fonografen. Edison sa en gång "never waste time inventing things that people would not want to buy 9. Detta var efter att han misslyckats med elektrisk röstinspelningsmaskin som senare skulle komma visa sig vara en katastrof. Efter det bestämde han sig för att aldrig ge sig på något som inte skulle gå att sälja, sådant som samhället inte var intresserade av, precis som han säger i meningen ovan. Han försökte därför lista ut vad det var som behövdes i samhället och vad människorna var intresserade av. Men det var förstås inte lätt, eftersom framtiden inte är förutsägbar. Idag är det lätt för oss att säga att t.ex. glödlampan och elektriciteten är självklar för att samhället ska fungera. Men precis som vi inte vet, idag, vad vi kommer att behöva i framtiden, visste inte Edison, då, vad vi, idag, skulle behöva. Allt detta måste ha krävt ett enormt engagemang och ett speciellt och annorlunda tankesätt. Edison var mannen med det annorlunda tankesättet, i stort sätt hela han var annorlunda och det var det som gjorde honom till en så bra uppfinnare. På något sätt lyckades han uppfinna rätt saker, bortsett från röstinspelningsmaskinen 10. Det Edison gjorde, enligt oss, var att han hela tiden töjde lite på det tekniska systemet för att kunna hitta på och uppfinna nya saker. För vi tror att det var det som det handlade om, att uppfinna, utveckla och hitta nya lösningar utom samhällets ramar. Precis så är det idag, vi försöker hela tiden förnya och uppdatera samhället vi lever i till det bättre. Då räcker inte alltid dagens resurser till utan vi måste hitta på nya. Det var precis så Thomas Edison gjorde. Med sina drygt 1000 patent visade han verkligen att Trollkaren från Menlo Park var ett väl passande namn för honom. Thomas Edison arbetade ända in i det sista men den 18 oktober 1931 i New Jersey somnade han in, på årsdagen av hans uppfinning av glödlampan 11. Glödlampans utveckling från dåtid till nutid. Glödlampan kan ses som en av de största uppfinningarna genom tiderna. Genom att bara höra namnet glödlampan tänker man på Thomas Edison. Men var det

6 verkligen han som uppfann glödlampan? 1809 uppfann Humprhy Davy det första elektriska ljuset. Via två kablar anslutna till ett batteri och en träkolsremsa mellan båda ändarna av trådarna kunde det första elektriska ljuset lysa i någon enstaka minut. 12 Det skulle dröja 70 år innan glödlampan utvecklades för privat förbrukning i hushållen. Genom åren hade olika uppfinnare försökt att vidareutveckla glödlampan utan några lyckade resultat. Ingen hade lyckats lika bra som Edison av olika anledningar, bl.a. hade de problem med att skapa en gödlampa som var säker och ekonomiskt utrustad för användning. De hade även ett stort problem att lösa kostnadsfrågan för att kunna använda glödlampan i hushållen men det var heller ingen som hade lyckats utveckla glödlampans inre tråd så att den kunde brinna i en längre tid. 13 Den som hade lyckats bäst innan Edison var Sir Joseph Wilson Swan. Han var den förste med att uppfinna en lampa som lyckades lysa i en längre tid (13.5timmar) men det räckte inte för att glödlampan skulle få sitt genombrott. 14 Edison kämpade hårt med att försöka nå ett lyckat resultat med glödlampan, och det satt väldigt långt inne innan han äntligen hittade lösningen. En av svårigheterna för honom, och de människor som tidigare försökt att utveckla glödlampan, var att hitta den rätta tråden. Tråden var den som skulle se till att glödlampan tog emot elektricitet och att lampan kunde lysa, men till en början blev tråden överhettad och brann upp efter bara några få timmar. Den var inte alls så effektiv som Edison hade tänkt sig visade mr Edison den stora tron genom att hålla fast vid lampan med högt motstånd och ledningar med lågt. Det tog år av hårt arbete att nå resultat. Men när framtidens slöja ryckes bort, fick man se Edisons system för elektrisk belysning en av världens underbaraste uppfinningar. 16 Edison uppfann till slut en glödlampa som brann i flera timmar. Han använde sig av bomullstråd, och formade den som en hästsko, som sedan blev indränkt av kol. Sedan skapade han ett vakuum genom att pumpa in kvicksilver i lampan. Det var den längsta livstiden för någon lampa i historien och den brann i hela 40 timmar. För första gången hade en lampa brunnit i över 24 timmar. Hela hans system hade gått ut på att varje hushåll skulle ha en mätare som placerades i varje hushåll och den skulle registrera den mängd elektricitet som gick åt. Det skulle se till att man effektiviserade den mängd elektricitet som gavs ut till glödlampan. Detta system ledde, så småningom, också till att glödlampan blev så billig som möjligt. 17 Glödlampan går en mörk framtid till möttes Adams Simonds, William, EDISON LIV-VERK-GENI, Helsingfors: Centraltryckeriet Adams Simonds, William, EDISON LIV-VERK-GENI, Helsingfors: Centraltryckeriet. 16 Adams Simonds, William, EDISON LIV-VERK-GENI, Helsingfors: Centraltryckeriet. s Adams Simonds, William, EDISON LIV-VERK-GENI, Helsingfors: Centraltryckeriet

7 Efter första september kommer all användning och produktion av matta och 100-wattslampor att förbjudas och efter 2012 kommer alla övriga lampor också att förbjudas, detta har EU satt upp som en lag. De kommer att ersättas av energisnåla lampor p.g.a. att glödlamporna är ett stort problem för vår miljö i vårt samhälle. Idag kostar en glödlampa ca 7 kronor medan en lågenergilampa kostar från kronor. 19 Vi tycker och tror att Edison var en envis man som aldrig gav upp. Efter att ha läst boken som skrivits om honom så märker vi att han var en man som alltid avslutade de projekt som han hade påbörjat, oavsett alla motgångar som drabbade honom. Det är p.g.a. hans envishet och beslutsamhet som gjorde att han till slut uppfann en glödlampa som både var praktisk och ekonomisk att använda i hushållen. Han vidareutvecklade glödlampan år efter år för att göra den så komplett och praktisk som möjligt för hushållen och företagen. Det stora målet efter att ha utvecklat glödlampan var att lösa kostnadsfrågan för den och det lyckades han med. Men i dagens samhälle är det fortfarande inte samma problem som det var för 120 år sedan. Idag är inte målet att uppfinna glödlampans tråd för att den ska brinna i en längre tid. Vi har inte heller det problemet att behöva lösa kostnadsfrågan för att kunna använda en glödlampa i våra hushåll utan nu är det en självklarhet att ha en lampa hemma som lyser och värmer. Det problem vi brottas med idag är den stora miljöfrågan i vårt samhälle. En av dagens största problem är att kunna hantera alla hot mot vår miljö, och ett av dessa miljöhot är just glödlampan. Dagens största utmaning är att kunna utveckla en lampa som är så energisnål som möjligt men också så billig som möjligt. För att göra det tror vi att man måste ha den envishet och beslutsamhet som Thomas Edison hade. Edison som en del i ett stort tekniskt system. Dagens samhälle är präglat av historia och händelser som för länge sedan ägde rum har satt djupa spår. Inte bara händelser har påverkat hur vi idag lever, utan även stora människor. Det råder inga tvivel om att Thomas Alva Edison är ett av de genier till människor som på sätt och vis format historien med sina uppfinningar och därigenom också format dagens samhälle. Detta tycker vi är mycket intressant och vi har därför valt att resonera en del kring frågan På vilket sätt kan man se Edison som en del i ett stort tekniskt system?. Till att börja med ska vi reda ut begreppet tekniskt system. Vad är egentligen ett tekniskt system? De stora tekniska systemen, t ex kommunikationssystem som mobiltelefonnät och transporttekniska system som järnvägen, är centrala i vår samhällsutveckling. När man talar om stora tekniska system så handlar det inte bara om just tekniska komponenter utan också om beståndsdelar från naturen och samhället. 20 Med andra ord kan man säga att ett tekniskt system är ett samspel mellan teknik, natur och samhälle. Det finns idag olika stora tekniska system. Arne Kaijser (teknikhistoriker) har kategoriserat tekniska system för att kunna se hur interageringen i systemen av olika tekniska och 19 Ibid. 20 Hallström, Jonas, Systemteori och teknik, i Gyberg, Per & Hallström, Jonas Världens gång teknikens utveckling. Lund, Studentlitteratur AB 7

8 samhälleliga komponenter fungerar. Han har delat in dem i kategorierna starkt kopplade system och svagt kopplade system. Kort sagt kan man säga att de starkt kopplade systemen är starkt integrerade och centraliserade i samhället och därmed är de svagt kopplade systemen svagt integrerade och decentraliserade. De starkt kopplade systemen är i regel spårbundna eller lednings- och rörbundna till skillnad från de svagt kopplade systemen som är luft-, vatten- och vägburna. 21 Thomas Edison har patent på uppfinningar som t ex: Stencilapparat (föregångare till kopiatorn) Fonograf Glödlampa Megafon 22 Flera av dessa uppfinningar är sådant som vi använder dagligen och utan glödlampan som ljuskälla skulle man inte kunna utnyttja lika mycket tid av dygnet som vi gör idag. Dock var det inte Edison själv som utvecklade glödlampan från grunden. Men han lade till de sista pusselbitarna som fick uppfinningen att bli komplett och fungerande. Edison levde i en tid av samhälleliga revolutioner och industrialismen var på väg att blomma ut. I och med patenten på glödlampan blev han en viktig kugge i just den industriella revolutionen. Man kunde nu utnyttja fler timmar av dygnet och till skillnad mot tidigare belysningssystem med gaslampor gav glödlampan ett betydligt starkare sken. 23 Att glödlampan, den nya glödlampan, gav ett starkare sken än de gamla kan man se i ett citat från uppfinnaren själv, Thomas Edison, då han år 1879 skrev i sin anteckningsbok: "På grund av ljusets oerhörda styrka började mina ögon värka efter sju timmars arbete och jag måste sluta. Näsa dag tillade han: "Led helveteskval i ögonen i natt mellan 10 och klockan 4, då jag somnade efter en kraftig dos morfin. Ögonen äro bättre och värka inte så mycket klockan 4 på eftermiddagen, men jag förlorar dagen". 24 Det är mycket tack vare just denna uppfinning som många förknippar namnet Edison med elektrifieringens genombrott i samhället. 25 Att sätta in Thomas Edison i ett specifikt stort tekniskt system är inte helt enkelt. Då han hade 21 Hallström, Jonas, Systemteori och teknik, i Gyberg, Per & Hallström, Jonas Världens gång teknikens utveckling. Lund, Studentlitteratur AB Ibid 24 William Adams Simsonds, Edison, Liv-Verk-Geni, kap. 14 s , NationalEncyklopedin nr 5 DIO-ET 8

9 stor inverkan inom många tekniska och samhälleliga områden skulle vi snarare vilja säga att han var en del i många stora tekniska system. Om man ser till just glödlampan skulle vi kunna placera honom i det tekniska system som upplyser samhället. Kanske skulle man kunna kalla det en del av det elektriska distributionssystemet. Edison har ett flertal gånger blivit kallad för elektricitetens fader. 26 Ser man till detta skulle man snarare kanske kalla honom för just det, elektricitetens fader, än enbart för glödlampans uppfinnare och en del i det elektriska distributionssystemet. Han var med och lade grunden för den elektriska massförbrukningen vi idag inte ens reflekterar över att vi faktiskt har. När glödlampan kom, och även innan dess, var Edison en av de första uppfinnarna att massproducera sina uppfinningar. Detta för att sprida sin kunskap och få ut sina upptäckter till allmänheten. Han ville utveckla, förbättra allt vad dåtidens samhälle bestod av. Han ville vara en inspirationskälla för yngre uppfinnare. Thomas Edison är enligt många grundare för de tekniker som vi använder i vårt moderna samhälle för att hålla det just modernt. Hans kanske viktigaste uppfinning var något som inte kunde patenteras: själva processen av hur moderna uppfinningar kommer till. Som en av upphovsmännen till massproducering skapade Edison en process där teknologer, ingenjörer, vetenskapsmän, maskinister m fl alla arbetade tillsammans för att utveckla och konstruera nya tekniker. 27 År 1876 grundade han ett forskningscenter i Menlo Park, New Jersey, USA, där alla dessa välutbildade män vistades. Thomas Edison var själv en relativt okänd och ung uppfinnare när han först flyttade sina experimentella anläggningar till den lilla byn Menlo Park, New Jersey, Här kom han och många stora namn, i en sexårig explosion av häpnadsväckande kreativitet, att patentera ca 400 uppfinningar, inklusive fonografen och anordningar för elektriskt ljus och kraftproduktion. Känd över hela världen som Trollkarlen från Menlo Park, gjorde sig Edison och Menlo Park berömda, och ännu i dag är båda namnen för många människor starkt kopplad till ordet uppfinningar. 28 Arbetet som utfördes vid Menlo Park var präglades av fördomsfrihet. Man kunde undersöka i princip vad man ville eftersom man inte var underställd någon speciell industris krav. 29 Detta var, tror vi, en stor bidragande faktor till att man kunde ta fram så pass många patent av stor betydelse under en så kort tid. Under senare år kom Thomas Edison i kontakt med andra stor uppfinnare. Bland annat finns det uppgifter om att han var god vän med bilens fader Henry Ford. 30 Tillsammans utgjorde de en del av en grupp människor som vi anser lade grunden för dagens moderna samhälle när det gäller teknik. Vi skulle vilja påstå att dessa människor knäckte koden som öppnade stora nya dörrar för teknikens utveckling. Man kom en liten bit på varje stig mot utnyttjandet av naturens krafter. Man visste att det fanns mycket kvar att finna som kunde underlätta människors liv. Det är dessa stigar som många av dagens forskare gått vidare på och gjort nya framsteg och upptäckter. Emellanåt stötte Edison på problem och motstånd från andra väl ansedda forskare. Detta på , NationalEncyklopedin nr 5 DIO-ET 30 Ibid 9

10 grund av det faktum att han faktiskt inte hade någon teoretisk skolning och i hans verksamhet finns få exempel på att teoretiska resultat applicerades praktiskt. Vissa av de äldre och mer välutbildade forskarna ville inte acceptera att han tog klivet in i forskarvärlden och blev så pass framgångsrik som han blev. 31 I boken Edison, Liv-Verk-Geni (William Adams Simsonds, 1938) kritiserar somliga av dåtidens större män Edisons arbete och hävdar att han mer eller mindre fått fram sina upptäckter genom att snubbla över andras arbeten. De ansåg även att hans strävan efter installerandet av elektricitet i folkhemmen var något som aldrig skulle gå vägen, det var att gå för långt inom tekniken och dess utveckling. Tillbaka till resonemanget kring hur man kan se Edison som en del i ett stort tekniskt system. Vi vill gärna peka på att han inte bara, med hjälp av andra forskare och uppfinnare, medvetet eller omedvetet tagit fram en process för hur uppfinnandet kan gå till väga, utan också introducerat nya artefakter, som t ex glödlampa, för samhället. Han lyckades övertyga allmänheten om att införandet av i grunden naturliga krafter, som elektricitet, var något mycket användbart. På så sätt anser vi oss kunna dra en linje från naturen till samhället, som sträcker sig över tekniken och dess utveckling. Denna linje är spår, en stig, av Thomas Alva Edisons fotsteg. Slutsats Som vi skrev i vår inledning har vi jobbat efter följande frågeställningar: Vad var det som drev Thomas Edison till att så starkt vilja utveckla dåtidens , NationalEncyklopedin nr 5 DIO-ET 10

11 teknik, varför just glödlampan? Hur har glödlampan utvecklats genom tiden? Hur såg den ut då, hur ser den ut idag? Har dess betydelse förändrats genom tiden, och i så fall hur? På vilket sätt kan man se Edison som en del i ett stort tekniskt system? I avsnittet Edison och dåtidens teknik har vi resonerat kring hur Edison blev påverkad av dåtidens samhälles teknik. Vi anser att han blev starkt påverkad av att han växte upp i en väldigt industrialiserad stad samtidigt som hans uppväxt var tuff och annorlunda då han mötte väldigt mycket motstånd redan som ungdom. En väldigt viktig faktor och person i Edisons liv var han mor. Det var hon som från allra första början verkligen trodde på honom och gjorde allt för att han skulle kunna utveckla sin kunskaper. Vi tror att dåtidens brister i det tekniska systemet ledde till att Edison starkt ville utveckla och göra vardagen lättare för folket i samhället. Han förstod vad folket behövde och kunde rätta sina uppfinningar lite efter det. Många uppfinnare hade tidigare ägnat mycket arbete kring glödlampan men inte lyckats få fram en tillräckligt effektiv modell, trots att kapaciteten fanns. Detta tror vi är den största orsaken till att han så starkt ville utveckla glödlampan eftersom han visste att möjlighetens fanns och han förstod att glödlampan skulle få en stor betydelse i kommande generationer. Edison hade ett mål med utvecklingen av glödlampan: han ville göra den enkel, lätt, billig och ofarlig. Dessutom ville han göra den tillgänglig för alla. Detta var något som dåtiden experter inom elektricitet ansåg var omöjligt. På grund av Edisons envishet såg han detta som en enorm utmaning och tanken på att han förstod vikten av denna artefakt gjorde att han vägrade ge upp fören han nått sitt mål. Med Edisons glödlampa som grund har forskare genom tiderna arbetat med att få fram en ännu effektivare modell för att få starkare och längre ljus. Diskussionen om en miljövänlig glödlampa växte inte fram fören längre fram i tiden. Genom grundandet av laboratoriet i Menlo Park och många viktiga patent kan man se Edison en bidragande faktor till industrialiseringen. Han hade ingen skolutbildning vilket gjorde att många yngre uppfinnare såg upp till honom och insåg att ingenting är omöjligt. Edison gick emot strömmen och följde inte de processer som dåtidens experter följde. Han tog fram glödlampan som alla så småningom kom att använda och hela samhället fick en ny ordning eftersom man nu kunde nyttja fler timmar av dygnet. Vi har fått fram mycket fakta och anser därigenom att vi fått stor inblick i Thomas Alva Edisons betydelse för de tekniska system som finns idag. Vi anser att vi fått svar på våra frågeställningar och med hjälp av dessa kunnat peka på Edisons betydelse för samhället, både då och nu. Referenslista Tryckta källor 1991, NationalEncyklopedin nr 5 DIO-ET s Hallström, Jonas, Systemteori och teknik, i Gyberg, Per & Hallström, Jonas Världens gång teknikens utveckling. Lund, Studentlitteratur AB Neil Baldwin, 1995, Edison, Inventing The Century, Hyperion New York 11

12 William Adams Simsonds, 1938 Edison, Liv-Verk-Geni, Stockholm, Bokförlaget Natur och Kultur Elektroniska källor