Diagnostik och dokumentation inom omvårdnad del I Hösten 2011
|
|
- Charlotta Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diagnostik och dokumentation inom omvårdnad del I Hösten 2011 Föreläsare Cecilia Hane Persson Kopiering får endast ske efter överenskommelse med CHP
2 Varför journalföring av omvårdnad? Skyldighet enl. lagar och författningar Ökad säkerhet för patienten Förbättrad omvårdnadskvalitet Förbättrad kommunikation
3 Varför journalföring av omvårdnad? Muntlig rapporteringstid minskar Stöd för undervisning och handledning Möjliggör forskning Underlag för kvalitetssäkring
4 Ex. lagar och författningar SFS 1982:763 (HSL) SFS 2008:355 (PDL) SFS 2010: 659 (Patientsäkerhetslagen) SOSFS 2001:1 (Läkemedelshantering) SOSFS 2005:12 (Delegering av arb.uppg.) SOSFS 2005:27 (Samverkan in och ut) SOSFS 2008:14 (Journalföring)
5 Brister i dokumentation av omvårdnad Ofullständig, otydlig och ospecifik Omvårdnad osynlig - medicinskt fokus Dubbeldokumentation Outvecklat språk, informella förkortningar och ibland svårläst handstil
6 Språket Tappat patienten två gånger Har ankor i sängen Flyter fritt Har fått fart på magen Maten går bra Ligger på mask Ur Sjuksköterskans journalföring en praktisk handbok Catrin Björvell 2001
7 Faktorer som påverkar dokumentation av omvårdnad Attityd Kunskap Ledarskap Dokumentationsutvecklare Ur: Catrin Björvell, Sjuksköterskans journalföring en praktisk handbok, 2001
8 Faktorer som påverkar dokumentation av omvårdnad Omvårdnadsorganisation Tid Papperssystem för journalföring Datorprogram för journalföring Delvis ur: Catrin Björvell, Sjuksköterskans journalföring en praktisk handbok, 2001
9 Hur? Koppling mellan omvårdnadsprocessen och omvårdnadsdokumentationen
10 Varför sökord? Bättre struktur på information Mer överskådlig information Information mer sökbar Nödvändigt vid datorisering av patientjournal
11 3 goda skäl för sökord Patientens säkerhet ökar kommunikationen finns i patientens journal Informationshanteringen blir mer effektiv Uppföljning och utveckling underlättas - data för detta kan hittas lättare
12 Att tänka på Var specifik Undvik att skriva patientens namn, patienten etc. Undvik dubbeldokumentation Skriv det du ser, hör och känner Dokumentera inte slutsatser och analyser utan att bedömningar som de grundas på finns med
13 Läs först Dokumentera sedan
14 ICF International Classification of Functioning, Disability and Health Inom ramen för WHO:s arbete sedan 70-talet Internationell Tvärprofessionella sökord för funktion/system/status Används idag som referensterminologi bl.a. i Värmland
15 ICF grupperat i delar Kropps-system/funktion Aktiviteter och delaktighet Omgivningsfaktorer (Personfaktorer inte utvecklat ännu)
16 Exempel ICF-klassificering Huvudsöko rd (nivå 1) Undersökord (nivå 2) Undersökord (nivå 3) Fasta val ICFkod Definition Kommentar och termanvändning Omfattar inte Hjärt och kärlsystemet b 410 s 4100 hjärtats strukturer samt funktioner att pumpa blodet i adekvat eller erforderlig mängd och adekvat tryck till kroppen Innefattar: funktioner för hjärtfrekvens, hjärtrytm och effekt; hjärtmuskulaturens kontraktionskraft; hjärtklaffsfunktioner; pumpning av blodet genom lungkretsloppet; hjärtats cirkulationsdynamik; funktionsnedsättningar såsom hjärtsvikt Utesluter:blodkärls funktioner (b415); blodtrycksfunktione r (b420); funktioner relaterade till tolerans för fysiskt arbete (b455) Blodkärl b415 funktioner att transportera blod genom kroppen Innefattar: funktioner i artärer, kapillärer och vener; asomotorisk funktion; funktioner i ungartärer, kapillärer och vener; funktioner hos venklaffar; stopp och förträngning i artärer; ateroskleros, arterioskleros (åderförkalkning i artärer), tromboembolism (blodpropp), åderbråck Utesluter: hjärtfunktioner (b410); blodtrycksfunktioner (b420); blodbildningsfunktioner (b430); funktioner relaterade till tolerans för fysiskt arbete (b455) Hjärtfrekvens b410 0 funktioner som hänger samman med antal hjärtslag per minut Innefattar: funktionsnedsättningar såsom vid takykardi (alltför hög) eller bradykardi (alltför låg) frekvens
17 Vips-modellen Välbefinnande Integritet Prevention Säkerhet Very Important Person System
18 Metoder för utveckling av Vips-modellen Litteraturgenomgång Utveckling av sökordslista Användning och bedömning i klinik Expertseminarium Granskning av omvårdnadsjournaler Revidering av sökord
19 Ankomstsamtal - bedömningar När? Var? Hur? Vad?
20 Omvårdnadsanamnes Patientens, närståendes eller patientföreträdares beskrivning av kontaktorsak. Hälsa, levnadsförhållanden före aktuell vårdkontakt som bakgrund till fortsatt bedömning, planering och omvårdnad. Ur VIPS-foldern 2000, Ehnfors, Thorell-Ekstrand, Ehrenberg
21 Allmänna och obligatoriska uppgifter Uppgiftslämnare Närstående Upplysning Tillfälliga uppgifter Planeringsansvarig Identitet Datum Signatur Ur VIPS-foldern 2000, Ehnfors, Thorell-Ekstrand, Ehrenberg
22 Kontaktorsak Inlägges för AV-fistel (arteriovenös) operation i vänster arm.
23 Hälsohistoria/Vårderfarenhet Njursjuk sedan Känt sig tröttare senaste halvåret, men klarar av sina dagliga sysslor i hemmet. Har inga andra sjukdomar. Fått information om dialys av sjuksköterska på hemodialysavdelningen och av CAPDsjuksköterska. Bestämt sig för hemodialys.
24 Pågående vård Besök på medicinmottagningen en gång per månad, PAL Erik Andersson. Besök hos distriktssköterska Eva Strand, VC Väster tel , för injektioner två gånger per vecka.
25 Överkänslighet Har nickelallergi (se kopia på testresultat ifrån hudkliniken ). Har mycket lite besvär, får utslag någon gång, använder då cortisonsalva.
26 Social bakgrund Är gift, bor i enplanshus. Förtidspensionerad sedan 1999, har tidigare arbetat som kontorist. Saknar sitt arbete men umgås fortfarande med sina tidigare arbetskamrater ibland. Maken har en ärftlig muskelsjukdom och behöver tillsyn och hjälp. De har en son som bor nära och som hjälper till med praktiska göromål.
27 Livsstil Aktiv i Pingstkyrkan. Har mycket glädje av att lyssna på musik, särskilt jazz. Har tidigare rest runt på olika jazzfestivaler i Sverige och även utomlands, känner ingen ork till detta numera. Tycker också om att handarbeta och att läsa skönlitteratur.
28 Omvårdnadsstatus Patientens/närståendes upplevelse av och beskrivning samt sjuksköterskans bedömning av: Funktion: bibehållen-förändrad Obehag: fysiskt-psykosocialt Påverkande faktorer: omgivning, resurserkrav, inre-yttre Hjälpmedel: t ex farmaka, tekniskt, psykosocialt Ur VIPS-foldern 2000, Ehnfors, Thorell-Ekstrand, Ehrenberg
29 Kommunikation Uttrycker tydligt sina behov och upplevelser. Använder läsglasögon. Inga kommunikationsproblem
30 Kunskap/Utveckling Har många frågor kring hemodialys. Frågorna kommer när man hunnit fundera lite till efter informationen.
31 Andning/Cirkulation Upplever andfåddhet vid aktivitet som promenader. Ingen påverkan nu. Känner sig ofta frusen om natten, önskar två skjortor och extra filt.
32 Nutrition Upplever god aptit vid frukost och middag, men har sedan några månader ingen aptit på kvällen. Har minskat 4-5 kilo i vikt det senaste halvåret. Är osäker på om det beror på ökad dosering av vätskedrivande läkemedel eller på försämrad aptit. Undviker ost och mjölkprodukter. BMI 23. Har ibland sveda i mellangärdet.
33 Elimination Upplever en tydlig minskning av urinproduktion det senaste halvåret. Har avföring var tredje dag, blir lätt förstoppad vid minskad aktivitet. Äter katrinplommon till frukost.
34 Hud/Vävnad Har sedan två månader ett rodnat eksem bak i hårfästet och nacken, ca 10 x 10 cm stort. Smort med Hydrokortisonsalva som lugnat ned eksemet, var tidigare ilsknare i färgen. Önskar hjälp med behandling.
35 Aktivitet Klarar ADL självständigt. Är nu sängliggande och kan inte vända sig eller göra några förflyttningar själv. Går annars med hjälp av rullator och klarar ADL med handräckning.
36 Sömn Upplever god sömn. Brukar somna vid och sova till Vaknar dock alltid en gång per natt för att kissa (p.g.a. vätskedrivande medicinering på kvällen). Upplever inte detta som något problem, somnar alltid om.
37 Smärta/Sinnesintryck Har ibland känselbortfall i höger hand och arm. Inga problem nu. Ihållande, molande smärta i vänster ben vas 9 i vila, kan inte stödja på benet.
38 Sexualitet/Reproduktion Ej diskuterat.
39 Psykosocialt Känner diffus oro inför framtiden, vet inte hur det ska bli att starta med dialys. Nervös inför operationen imorgon. Känner rädsla för hur det ska gå med maken och hans sjukdom, om han blir sämre och behöver mer hjälp.
40 Andligt/Kulturellt Hämtar kraft genom sin tro till Gud. Tror att det finns en mening med situationen, även om den inte är tydlig just nu.
41 Välbefinnande Säger själv att även om hon försämrats i hälsotillståndet har hon det bra. Ser trots oro fram emot att påbörja dialysbehandlingen och förhoppningsvis känna sig bättre. Bedömer att patienten i nuläget har goda möjligheter att hantera situationen men är i behov av ytterligare undervisning.
42 Sammansatt status Patientstatus baserat på skala eller bedömningsinstrument som ej kan föras under annat enskilt sökord. T ex demensbedömning, bukstatus, neurologiskt status som omfattar olika dimensioner. Läkemedel. Problem, biverkningar, interaktion etc. Behov av förskrivning av läkemedel eller hjälpmedel. Aktuella läkemedel. Ur VIPS-foldern 2000, Ehnfors, Thorell-Ekstrand, Ehrenberg
43 Medicinsk bedömning Medicinsk bedömning eller medicinsk diagnos av distriktssköterska eller barnmorska t ex som underlag för förskrivning av läkemedel. Enligt formell kompetens. Ur VIPS-foldern 2000, Ehnfors, Thorell-Ekstrand, Ehrenberg
Individuella Grundläggande Behov. Omvårdnadsplan. Grupp 4
Omvårdnadsplan Grupp 4 Allmänna uppgifter: Namn: Olle Andersson Personnummer: 19320203-4678 Datum: 050128 Sign: 050128, M.S. Sjuksköterskestuderande Närstående: Mikael Andersson (Son) Adress: Skogshuggarvägen
Läs merNationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp. Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov 2 (11) NATIONELL KLINISK SLUTEXAMINATION FÖR SJUKSKÖTERSKEEXAMEN BEDÖMNINGSUNDERLAG VID PRAKTISKT
Läs merRUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser
RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser Antagen av xx nämnden xx-xx-xx xx Dokumentet gäller som längst fram till 20xx-xx-xx Dokumentägare: Irene Eklöf RUTIN 1(3) Rutin för anslutning
Läs merOmvårdnadsdiagnos.k. Joachim Eckerström
Omvårdnadsdiagnos.k Joachim Eckerström Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, Fil. mag. Forskningskoordinator Självvald inläggning (SI) vid emo?onell instabilitet Högskoleadjunkt vid Röda Korsets
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merSå går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö
Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas
Läs merNyckelord VIPS / NANDA
Nyckelord VIPS / NANDA Ingår i: MeSH Aktivitet? Aktivitetsintolerans Allergisk reaktion på latex Amning Andlig frustration Andligt välbefinnande Andligt/Kulturellt? Andning/Cirkulation Andningsmönster
Läs merRiktlinje Dokumentation HSL
1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merHälsodeklaration. Namn:... Personnummer:... Datum:...
Hälsodeklaration Vid mottagningsbesöket kommer vi att upprätta en journal för att garantera dig bästa möjliga vård. För att underlätta journalskrivningen ber vi dig fylla i denna hälsodeklaration hemma.
Läs merOmvårdnadsdiagnostik Josefin Wiking
Omvårdnadsdiagnostik 160121 Josefin Wiking Definition nursing : Vad är omvårdnad? Nursing encompasses autonomous and collaborative care of individuals of all ages, families, groups and communities, sick
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merOmvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (5) Omvårdnadsdokumentation på avd 63 Hema/PAVA Syfte Att skapa en enhetlig omvårdnadsdokumentation på avdelningen som leder till ökad patientsäkerhet. Omfattning Gäller
Läs merOmvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp. Lärare: Siv Rosén (SR), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR),
Kurs: Omvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp Datum: 2017-11-17 Antal frågor: 5 huvudfrågor Lärare: Siv Rosén (SR), Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), INDIVIDUELL TENTAMEN
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!
ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merINDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper
Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL
Läs merRiktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun
2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merINKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR
INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
Läs merOmvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre
SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
Läs merSökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES
1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade
Läs merRiktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun
Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig
Läs merMänniskokroppen BLODET AV KARL HALLERUP
Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merBehandlingsguide för patienter
MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merOmvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg
Sjuksköterskeprogrammet HT 2016 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2016-04-21 Tid 8.15 12.00 Lärare: Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg INDIVIDUELL
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merVaricer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1
Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck
Läs mer4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun
1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merRiktlinjer för Informationshantering och journalföring i Hälso- och sjukvården. Norra närvårdsområdet Skaraborgs kommuner
Riktlinjer för Informationshantering och journalföring i Hälso- och sjukvården Norra närvårdsområdet Skaraborgs kommuner 2016 Innehållsförteckning Inledning... 4 Säkerhet... 4 Vårdgivarens ansvar... 4
Läs merVIPS i Norden- Ensartet dokumentation utopi eller virkelighed? Ingrid Thorell-Ekstrand
VIPS i Norden- Ensartet dokumentation utopi eller virkelighed? Ingrid Thorell-Ekstrand Kort historik VIPS-modellen kom i första boken 1992 för praktiskt vårdarbete Flera revideringar har gjorts, senast
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun
SID 1 (8) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2019-07-07 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och
Läs merUtbildningsmaterial kring delegering
Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad
Läs merRiktlinjer för omvårdnadsdokumentation i Norrbottens läns landsting
Riktlinje Arbetsområde: Norrbottens läns landsting Datum: 2013-11-11 Giltigt tom: 2015-12-31 Sida 1 (15) Upprättat av: Godkänt av: Ansvarig för uppdatering: Version: Dok.typ: Hälsoinformatik Hälso- och
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merJens Larsson,
Patientdatalagen, journaler på nätet, patientintegritet, sociala medier uppdatering lagar och regler Jens Larsson, 0706-110179 jens.larsson@lul.se Jens Larsson, Chefsjurist Offentlighetsprincipens syften
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs merÄldreförvaltningen Sida 1 (31)
Äldreförvaltningen Sida 1 (31) Uppföljning och inspektion 2015-09-28 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation inom Stockholms stads särskilda boenden enligt SoL och LSS, dagverksamheter enligt
Läs merRutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård
Rutin Rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Dokumentägare:Monica Lundquist MAR Medicinskt ansvarig för rehabilitering RUTIN 1(5) Rutin rehabiliteringsinsatser i hemsjukvård Ansvar kommunal rehabilitering.
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs merINTYG/UTLÅTANDE I SAMBAND MED ANSÖKAN OM INSATSER ENLIGT SoL OCH LSS Intyg/utlåtande i samband med ansökan om insatser enligt SoL och LSS
2014-09-30 1 [5] Rutin för utfärdande av intyg inom socialförvaltningens hälso- och sjukvård Inom vården efterfrågas av och till intyg från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal denna rutin ska underlätta
Läs merOmvårdnadsprocessen
Figure 11-2 The five overlapping phases of the nursing process. Each phase depends on the accuracy of the other phases. Each phase involves critical thinking. Omvårdnadsprocessen ANNELI JÖNSSON, SJUKSKÖTERSKA,
Läs merMer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer
SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder
Läs merEtt redskap för kvalitetsutveckling
CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips
Läs merDokumentation i patientjournalen
RIKTLINJER FÖR Dokumentation i patientjournalen Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-04-02 Giltighetstid 2023-04-02 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer 2019/00038
Läs merInstruktion gällande sjuksköterskans dokumentation i patientjournal
Sid 1(8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontor, Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-15 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Instruktion gällande sjuksköterskans dokumentation i patientjournal Språket
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merMALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs: CHECKLISTA FÖR KÖRKORTSÖVNINGAR, METODÖVNINGAR SAMT KLINISK UTBILDNING 1. Kommunicera med och bemöta patienter kommunicera med patienter
Läs merRiktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.
Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare
Läs merBehandlingsdagbok för Sutent (sunitinib)
Behandlingsdagbok för Sutent (sunitinib) Erbjuder vägledning och stöd under din behandling med Sutent Du har fått den här broschyren eftersom du har ordinerats Sutent för behandling av avancerad/metastaserad
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merRiktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården
Riktlinje 2/ Delegering Rev. 2018-06-27 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Allmänt
Läs merRutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre
Riktlinje 6/ Dokumentation Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre Inledning
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden
Läs merBehandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att
Läs merVälkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum
Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar
Läs merÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL
ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merHjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar
Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa
Läs merMargareta Ehnfors och Anna Ehrenberg
Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg Kvalitetsindikatorerna som beskrivs i den här boken är avsedda att användas som gemensamma mått på omvårdnadens kvalitet. För att regelbundet kunna utvärdera kvaliteten
Läs merRutiner för dokumentation och journalhantering inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet)
Riktlinje 4/ Dokumentation LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för dokumentation och journalhantering inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merÄldreförvaltningen Sida 1 (31)
Äldreförvaltningen Sida 1 (31) Uppföljning och inspektion 2015-09-24 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation inom Stockholms stads särskilda boenden enligt SoL och LSS, dagverksamheter enligt
Läs merUnderlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid sjuksköterskeprogrammet
Termin 3: Omvårdnad vid ohälsa den vuxna människan Namn: Kursort:, UL) (rev. jan 2016) Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid sjuksköterskeprogrammet Fig. 1. Ingående
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 16 TentamensKod: Tentamensdatum: 170113 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga tillåtna Totalt antal
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merRiktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun
Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merMALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet
MALMÖ HÖGSKOLA Namn: Hälsa och samhälle Kurs: Sjuksköterskeprogrammet Metoder med körkortskrav är markerade. Lärarsignatur krävs innan Examination Åsett Genomfört under Genomfört självständigt 1. Kommunicera
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merStandarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab
Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Planerad vårdtid: 5-7 dagar Vanliga vårdproblem under vårdtiden och generella målformuleringar: Vårdproblem: Otillräcklig kunskap om vårdförlopp,
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merDagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten
Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Nätverkets uppdrag, nätverksträff 16 maj 2013 Vårdprogram och rutiner synpunkter
Läs merMITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company)
MITOXANTRON Patientkort Viktig obligatorisk information om riskminimering 2018 Meda AB (A Mylan Company) NOVANTRONE (mitoxantron) För behandling av multipel skleros (MS) med mycket aktiva återfall förknippad
Läs merOpereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion
Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merPatientjournalens innehåll
Patientjournalens innehåll Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Dokumentet framtaget av: MAS/MAR-enheten Fastställt
Läs merkärlopereras i ljumske/ ben
Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska
Läs merDokumentation Vård och omsorgskontorets hälso- och sjukvård
DIREKTIV Framtagen av Medicinskt ansvariga Utgåva Ersätter 2 2010-03-22 Godkänd och fastställd av Medicinskt ansvariga Fastställd Utvärderas 2011-04-01 2013-04-01 Dokumentation Vård och omsorgskontorets
Läs merBedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G
Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se
Läs merAnvisningar Social dokumentation
Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs merKlassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet
Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens
Läs merRIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL
KUB6062, v2.0, 2013-05-29 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-04-18 Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens
Läs mer