Storsvindlare genom tiderna

Transkript

1 Storsvindlare genom tiderna En studie av Madoffs bedrägeri i ett historiskt perspektiv Författare: Marcus Krüger Martin Odenö

2 Inledning Den tionde december 2008, då finanskrisens vindar blåst upp till orkanstyrka, då varje ny rapport visar rödare siffror än den föregående, då allmänheten i det närmaste befinner sig i uppror mot finansmarknadernas oansvarighet som man anser ligga till grund för att hundratusentals amerikaner inte bara förlorat sitt arbete utan många även sina hem. Då ringer telefonen på den amerikanska kontrollmyndigheten för värdepappershandel, the Securities and Exchange Commissions 1. Den ansvarige handläggaren tror först inte sina öron och det tar honom ett par minuter att förstå magnituden av närmast chockartade beskedet som levereras från den andra änden. Den advokat som han talar med ringer för att anmäla den f.d. styrelsemedlemmen och initiativtagaren till NASDAQ, Bernard Madoff, ett av Wall Streets absolut största och mest ansedda namn, för bedrägeri. De bevis som presenteras visar på ett systematiskt bedrägeri som pågått under årtionden och svindlat miljarder amerikanska dollar. Genom att använda ett pyramidspel liknande Charles Ponzis, en av tidernas mest berömda bedragare, hade Madoff Investment Securities LLC gett sken av att vara en av världens bästa, mest stabila placerare. Nu visade sig bolaget vara ett enda stort luftslott. Bland Madoffs offer finns inhemska och utländska kreditinstitut, hedgefonder, Wall-Street-tungviktare, Hollywoodstjärnor och vanliga privatpersoner. Madoff var en av de mest respekterade namnen inom de amerikanska finanskretsarna, att få investera i hans kapitalmarknadsbolag sågs länge som något av en ära. Därför är det lätt att förstå branschens förvåning när han plötsligt svartmålades som en av historiens största bedragare. Som om detta inte vore nog: advokaten som presenterade bevisen, ringde på uppdrag av Mark och Andrew Madoff, söner till Bernard Madoff. Syfte Vårt syfte med följande text är att analysera fallet Madoff, jämföra detta med två tidigare dömda ekobrottslingar, nämligen Ponzi och Whitney, och sedan försöka förklara den individuelles beteende utifrån kriminologiska teorier och analysera möjliga konsekvenser för individen, marknaden och samhället. 1 Benämns hädanefter SEC

3 Metod Vår metod består av att väva samman ett par teorier om ekonomisk brottslighet. Anledningen till detta är enkel. Vi anser att de teorier som vi beskriver nedan inte ensamma kan förklara fallet Madoff utan det krävs en union av teorierna för att förstå vilka motiv och sociala mekanismer som drivit Madoff. Källkritik Vi har hämtat information ur akademisk litteratur och genom artikelsökningar via Internet. När det gäller artiklar som rör teorier samt fallen Ponzi och Whitney uppfattar vi källorna som tämligen pålitliga även om beskrivningen av Ponzis bakgrund är något grumlig. Eftersom Madoff i skrivande stund är involverad i juridiska processer rörande hans bedrägeri uppfattar vi att de källorna har ett betydligt bredare tolkningsutrymme då det finns en stor sannolikhet att alla fakta i målet ännu inte har kommit i dagen

4 Teori I följande avsnitt beskrivs den teori som vi har valt att utgå ifrån. Begreppsdefinition Alltsedan Sutherland 1939 introducerade termen ekonomisk brottslighet har det debatterats om vilka typer av brott som egentligen bör falla under begreppet. I skrivande stund råder ingen fullständig konsensus men de flesta kriminologer håller troligtvis med om att ekonomisk brottslighet uppvisar följande egenskaper 2 : Har ekonomisk vinning som direkt motiv. Karaktäriseras inte av direkt, avsiktligt våld. Begås av individer som inte ser sig själva som brottslingar. Bedrivs systematiskt, inom ramen för näringsverksamhet. Typer av ekonomisk brottslighet Ekobrottslingar betraktas ofta som manchettbärande, välutbildade och intelligenta individer som lever lyxliv samtidigt som de lurar staten och/eller marknaden på mångmiljonbelopp. I verklighet omfattar den ekonomiska brottsligheten allt från enklare förseelser till mycket avancerade brottsupplägg. Mycket tyder på att ekobrottslingarna, till skillnad från många andra kategorier av brottslingar, planerar sina handlingar rationellt med ett klart syfte att tjäna pengar i aktiviteter där risken att åka fast är låg. 3 Det går att dela in den ekonomiska brottsligheten i ett antal underkategorier. Den svenska ekobrottsmyndigheten använder en ganska grov indelning. Man analyserar ekobrottslingarnas tillvägagångssätt, graden av förslagenhet och deras samverkan med andra och delar sedan in brottslingarna i tre huvudgrupper: 4 Enmansföretagare eller fåmansföretagare: Inom denna grupp finns personer som driver företag med låg omsättning och som begår brott som relativt sett rör mindre värden. Denna grupp står för det största antalet anmälda ekobrott. 2 Friedrichs, Ibid

5 Näringsidkare med en legal och en illegal verksamhet: Denna grupp består av personer som kan sägas ha ekobrott som affärsidé och som begår ekobrott i större skala med en avancerad planering. Brottsligheten gäller ofta betydande belopp. Medlemmar i kriminella grupperingar eller nätverk: Inom denna grupp finns personer som driver företag med det enda syftet att begå ekonomisk brottslighet, antingen för att dölja vinsterna från annan brottslig verksamhet eller för att göra stora vinster på ett illegalt sätt. Brottsligheten har i allt större utsträckning koppling till annan grov kriminalitet. Att förklara ekonomisk brottslighet Det finns en mängd olika kriminologiska skolor och teorier som säger sig kunna förklara kriminalitet. Vissa lägger fokus på den individuella motivation som kan anses bakom ett brott, andra försöker förklara brottet som sådant medan andra försöker förklara hur handlingar kommer att betraktas som kriminella, d.v.s. lagstiftningens processer. Nedan presenteras ett par brottsförklarande teorier som vi sedan kommer att använda för att försöka förklara Madoffs, Ponzis och Whitneys bedrägeri. Den rationella skolan ser den kriminelle som en nyttomaximerande individ. Kriminologer som Felson, Hirschi och Merton anser att brottslingar och ekobrottslingar noga överväger fördelar, nackdelar, kostnader och risker med möjliga vinster innan de väljer att begå eller att avstå från att begå brott. Hirschis kontrollteori Hirschi ser kriminalitet som det naturliga tillståndet. Alla individer är alltså kriminella i grunden. Att vissa av oss håller och inom lagens ramar beror på vi beskyddas av ett antal faktorer. Hirschi menar att följande leder till laglydighet 5 : Hängivenhet: Ju starkare koppling till andra personer, familj och vänner, desto laglydigare individ. Förpliktelse: Ju större investeringar i nuvarande tillvaro desto laglydigare individ. Engagemang: Ju större deltagande i föreningsliv eller/och idrottsrörelse, desto laglydigare individ. 5 Föreläsningsunderlag, Dan Magnusson - 4 -

6 Tro: Ju starkare tro på samhällets system av värden och normer, desto laglydigare individ. Felsons rutinaktivitesteori Felson betraktar också kriminalitet som det naturliga tillståndet men förklarar omständigheterna som leder fram till brott på ett annat sätt än Hirschi. Felson menar att brott alltid kommer att uppstå där möjligheten finns. Så länge en motiverad gärningsman kan hitta ett lämpligt offer och ett kompetent kontrollorgan saknas kommer brott att begås. Under Dan Magnussons föreläsning presenterades en något modifierad version av modellen: I figuren visas hur tre rekvisit påverkar individens beslutsfattande. De tre rekvisiten är tillfälle, normer och värderingar samt samhällets kontrollstruktur. Dessa vägs sedan rationellt samman varpå antingen brottslighet eller laglydighet uppstår. Tillfällesaspektens innebörd är att det måste finnas ett tillfälle för individen att begå ett brott för att brottslighet skall uppstå. Detta skulle kunna vara t.ex. förekomsten av en lucka i lagstiftningen. Med normer och värderingar menas inte bara personliga uppfattningar om vad som är rätt eller fel utan även omgivningens normer och värderingar. Om omgivningen inte kritiserar illegala handlingar eller till och med uppmuntrar dessa som ett medel för att nå uppsatta mål ökar sannolikheten för att sådana handlingar skall begås. Slutligen definieras kontrollstrukturen som den apparat som staten eller arbetsgivaren har infört för att förhindra brott. Om denna struktur är svag löper inte individen särskilt stor chans att bli upptäckt varför han med större sannolikhet begår brott än om strukturen hade varit stark. Teorin lägger relativt liten vikt på fattigdom, ojämlikhet och arbetslöshet som brottsförklarande variabler. Tvärtom kan ökat ekonomiskt välstånd öka antalet brott eftersom - 5 -

7 brottstillfällena ökar. Så förklarar Felson den kraftigt ökade brottsligheten under efterkrigstidens starka ekonomiska utveckling. 6 Mertons anomiteori Merton behandlar i sin teori kulturellt föreskrivna mål, som styr medborgarnas aspirationer, och institutionella medel, vilka kan användas för att uppnå dessa mål. Han menar att ett kapitalistiskt samhälle, som det amerikanska, karaktäriseras av drömmen om ekonomisk framgång. 7 Ekonomisk brottslighet är resultatet av klyftor mellan mål och tillgängliga medel. 8 Dessa klyftor kan bestå av brist på pengar eller tillträde till utbildning men vi vill mena att även karaktärsdrag som begåvning och intelligens kan göra att de föreskrivna målen inte kan uppnås. Det finns fem sätt att anpassa sig till anomin. Dessa är: konformitet, innovation, ritualism, reträtt och revolt. 9 För att förklara ekonomisk brottslighet är kanske främst innovation är av intresse. Framförallt inom samhällets toppskikt är innovationstrycket ofta så hårt att gränserna mellan legitima företagssträvanden och moraliskt klandervärt beteende suddas ut. 10 Mertons teori har vidareutvecklats av Waring, Wiesburd och Chayet. De delar in ekonomiska brottslingar i fyra kategorier. De krispåverkade är i hög grad konformister men kan anse att det i vissa särskilt kniviga situationer kan vara befogat att gå över gränsen och göra det de egentligen både vet och anser är fel. Tillfällesgriparna följer även de i allmänhet lagen men griper ett gyllene tillfälle när det dyker upp, även om det innebär användandet av illegitima medel. Den tredje gruppen tillfällessökarna sätter till skillnad från de två föregående gruppera illegaliteten i system eftersom de anser de lagliga medlen vara alltför ineffektiva. Den sista kategorin av ekobrottslingar -avvikelsesökarna tar ideologiskt avstånd från det i lag föreskrivna eftersom de inte ser någon möjlighet att med lagliga medel uppnå sina mål. 6 Felson, Clarke, Lindgren, Föreläsningsunderlag, Dan Magnusson 9 Ibid 10 Lindgren,

8 Empiri I följande avsnitt beskrivs den empiri som vi har samlat ihop. Charles Ponzi den italienska pyramidbyggaren Charles Ponzi föddes 1882 i Italien. Han anlände 1903 till USA, helt utfattig. Under se första åren hankade han sig fram från jobb till jobb. Pengar var ständigt ett problem och eftersom Ponzi var en opportunist gled han snart in på brottets bana. Han blev tidigt arresterad och dömd för både checkbedrägeri och illegal människosmuggling. 11 Runt 1920 sjösatte han en operation som uppvisar stora likheter med Madoffs. Det handlade om att med löften om gigantiska avkastningar på investerat kapital, locka investerare in i ett pyramidspel som sedan kunde upprätthållas genom att man betalar utdelningarna med tillkommande investerares insättningar. Ponzis bedrägeri nådde större omfattning än något tidigare ekobrott, varför man i Amerika alltsedan dess benämner den här typen av pyramidspel för Ponzi schemes. Ponzi lovade att dubbla investerat kapital på bara 90 dagar. 12 Detta skulle vara möjligt genom att utnyttja arbitragemöjligheterna på marknaden för s.k. internationella svarskuponger 13 som p.g.a. europeisk efterkrigsinflation kunde köpas billigt i Italien och säljas dyrt i USA. De första investerarna fick ut sina vinster, många återinvesterade och ryktet spred sig. Inom ett halvår hade Ponzi tjänat miljoner. Efter hand började dock tidningen Boston Post att syna Ponzis företag, Securities Exchange Company. Det man fanns var oroande. För att täcka utdelningarna borde företaget ha haft 160 miljoner kuponger i omlopp, i verkligheten hade man knappt Investerarna sprang till företaget för att ta ut sina pengar, varpå verksamheten föll samman. Det stod snart klart att många investerare inte skulle få sina pengar tillbaka, i genomsnitt återfick man 33 % av investerat kapital. Sex banker gick under. För sina brott dömdes Ponzi till nio års fängelse varpå han deporterades. 14 Richard Whitney den stora depressionens Madoff Richard Whitney föddes 1888 in i en överklassfamilj i Boston. Fadern var chef för North National Union Bank och många släktingar hade höga positioner inom de största Zuckoff,

9 finansföretagen på Wall Street. 15 Efter examen vid Harvard startade Whitney sitt eget bolag som köpte sig en stol hos NYSE. Han gifte sig och blev medlem i många prestigefulla klubbar, däribland den berömda New York Yacht Club där han blev ansvarig för klubbkassan. The voice of Wall Street, som han kallades, hade ett rykte som briljant affärsman 16, en mellankrigstidens Warren Buffet. Vad få visste var att han hade spekulerat i högriskpapper och gjort stora förluster. Hans dolde dessa samtidigt som han tog stora lån från familjens vänner och förskingrade stora summor från klubbkassor, släktingar och börsen, allt för att kunna bibehålla sitt rykte som stormagnat och sin extravaganta livsstil. Efter hand hann dock verkligheten ikapp Whitney. Börsens egna utredare rapporterade 1938 till sina överordnare om Whitneys fiffel och förskingring. Inom kort hade både Whitney och hans bolag begärts i konkurs inför ögonen på en förvånad allmänhet. Whitney dömdes till 5-10 års fängelse och bannlystes på livstid från all värdepappershandel. 17 Bernard Madoff - historiens största bedragare Bernard Madoff föddes 1938 i New York i en medelklassfamilj. Efter avslutad universitetsutbildning så började han under tidigt 60-tal som aktiemäklare för aktier som handlades over-the-counter, d.v.s. var för små för att vara registrerade på New York-börsen. Så småningom startade han egen firma och gjorde sig tidigt ett namn genom att införa datorer i den dagliga aktiehandeln. Detta medförde att han blev förtroendevald i New York-börsen 18. Madoffs gigantiska pyramidspel kallas redan nu, innan alla detaljer nystats upp, tidernas största bedrägeri. De otroliga summorna, förmodligen runt $50 miljarder som under närmare trettio års tid svindlats bort gör användningen av superlativ förståelig. På ytan visar Madoffs bedrägeri stora likheter med Ponzis, tidigare investerares avkastningar har betalats ut med tillkommande investerares insättningar. Madoff hävdar att de finansiella bedrägerierna i hans företag började först Sedan 1999 har SEC genomfört ett antal undersökningar mot honom sedan anmälningar kommit in men de har inte funnit några mera allvarliga punkter för Madoff att åtgärda utan endast små förseelser 19. De har endast funnit saker som i relation till hela Ponzibedrägeriet har varit Ibid

10 triviala. Madoff har förklarat att de finansiella instrumenten har varit så komplicerade att de har varit svåra att förklara för utomstående 20. Det finns ett par speciella omständigheter som gör Madoff till en av tidernas största bedragare. Dels har han kunnat hålla på under en längre tid och dels har det rört sig om väldigt stora belopp. Förklaringarna till detta är flera. En anledning till att Madoff kunnat bedriva sitt Ponzibedrägeri sedan 1990 beror på att dels har han marknadsfört sitt bolag via sociala nätverk och dels har han lovat mer blygsamma avkastningar vilket inte har väckt några frågor om oegentligheter 21. Dessutom såg han till att sälja alla börsaktier i slutet av varje månad för att försvåra insyn. De sociala nätverken har fungerat så att vänner har rekommenderat Madoff till andra vänner och på så sätt har hela tiden nya klienter strömmat till. Om Madoff blir fälld för bedrägeri riskerar han ett 150 år långt fängelsestraff. Att riskera finansmarknadernas stabilitet För näringslivet är tillgången på riskvilligt kapital en förutsättning för tillväxt. Det är således nödvändigt att finansmarknaderna är stabila och att förtroendet för dem upprätthålls. Finansmarknaderna kan i viss mån ses som ekonomins blodomlopp. 22 Skandaler som denna kan leda till överdrivet försiktighet hos investerare. Om Madoff visar sig vara en ekobrottsling, vem kan man då lita på? Hederliga aktörer kommer att bedömas som mer riskabla än de i verkligen är. Följden blir så en icke-optimal resursallokering och en lägre tillväxt. Dessa potentiella skador är i princip omöjliga att kvantifiera men det rör sig troligen om ansenliga belopp S. Ingves,

11 Analys I följande avsnitt analyserar vi utifrån den beskrivna teorin och empirin. Är Ponzi, Whitney och Madoff ekonomiska brottslingar? Vår granskning visar att åtminstone tre av den ekonomiska brottslighetens fyra egenskaper, vilka togs upp i den föregående delen, förekommer i alla tre fallen. Varken Madoffs och Ponzis bedrägerier eller Whitneys svindel innefattade bruket av direkt våld. Vi har även svårt att se att någon av dessa skulle identifiera sig själva som brottslingar utan snarare såg de sig själva som affärsmän. Slutligen har de kriminella handlingarna utförts inom ramen för näringslivsverksamhet. Frågan är om ekonomiska vinster i alla tre fallen kan ses som ett direkt motiv till brottet. I fallet Ponzi råder inga tvivel. P.g.a. Ponzis sociala förhållanden fanns starka ekonomiska incitament för Ponzi att begå bedrägeri. I fallet Whitney finns vi det svårare att acceptera detta argument. Whitney kunde istället för att förskingra pengar från föreningar och klubbar, om han hade velat, helt enkelt förklarat sina finansiella problem för familjen som då hade kunnat skjuta till pengar. Vi tror istället att förklaringsvariabler som inte tar monetär form har större förklaringsvärde i just det här fallet. Vi tror att Whitneys drivkraft snarare var av social karaktär, d.v.s. hans rädsla för ses som ett misslyckande var så stor, så han valde att begå brott för att undgå upptäckt. I fallet Madoff finner vi det svårt att peka ut den enskilt drivande faktorn. Vi tror att både ekonomiska och sociala faktorer har växelverkat med varandra för att driva in Madoff i sin kriminella karriär. Madoff hade bra ekonomiska omständigheter men vi uppfattar hans bedrägeri som ett fall av mycket vill ha mer. Han var framgångsrik, men inte tillräckligt framgångsrik och detta skapade incitament för honom att bedra. Vilka typer av ekonomiska brottslingar är Ponzi, Whitney och Madoff? Utifrån den svenska ekobrottsmyndigheten klassificering råder det inga som helst tvivel om att alla tre brottslingar tillhör grupp två, näringsidkare med en legal och en illegal verksamhet. Förklaringar till ekonomisk brottslighet i fallen Ponzi, Whitney och Madoff Hirchis kontrollteori finner vi ha god överensstämmelse i fallet Ponzi. Han kom till USA från enkla förhållanden och var under stora delar av sitt liv dåligt integrerad i samhället. Han drev runt från stad till stad så han kan knappast sägas har några större kopplingar till samhället. Detta medförde att han inte deltog i föreningsliv och annat. Alltså hade Ponzi låg grad av

12 hängivenhet, förpliktelse och engagemang vilket kan förklara varför han begick sina bedrägerier. När det gäller punkten tro så finner vi den punkt svår att applicera eftersom varken vi eller någon annan kan veta vad en individ verkligen tror på. Antingen litar vi på vad personen säger eller också inte men detta medför att vi inte kan bedöma huruvida en person har trott på samhällets normer eller inte. Vi kan enbart spekulera i detta. Hirschis kontrollteori stämmer dåligt överens med Madoff-fallet. De tre punkterna hängivenhet, förpliktelse och engagemang kan sägas har utgjort förutsättningar för att Madoffs bedrägeri ska ha kunnat fortgå en sådan lång tid som det gjorde. Just hängivenheten, förpliktelsen och engagemanget är det som har gett Madoff tillgång till sina brottsoffer. Vad det gäller den fjärde punkten, tro, så anser vi att det råder ett omvänt förhållande när det gäller Madoff. Vi misstänker att ett motiv till bedrägeriet var att upprätthålla bilden av en framgångsrik affärsman och då är det plausibelt att dra slutsatsen att Madoff trodde på samhällets värderingar, men ändå inte p.g.a. av krocken mellan den samhälleliga belöningen av att uppnå framgång och den moraliska normen att det är fel att stjäla från andra individer. Ett liknande resonemang kan föras om fallet Whitney eftersom som de uppvisar så stora likheter visavi bakgrund, utbildning och yrke. Enligt Mertons anomiteori så uppstår ekonomisk brottslighet genom klyftan mellan mål och medel i samhället och denna klyfta kan förklara det bakomliggande motivet i alla tre fall. Målet har varit ekonomisk framgång och det kan vara intressant att i sammanhanget notera att både Madoff och Whitney hade ansenliga ekonomiska tillgångar utan att behöva begå bedrägerier. För den redan rike Whitney torde målet istället ha varit att bli uppnå samma framgång och status som övriga medlemmar av familjen. Ponzis anpassningsmekanism var innovationen som helt enkelt var bedrägeriets struktur. I Madoffs fall så har han tagit över strukturen men har marknadsfört det på ett annat sätt samt lovat mer modesta avkastningar än Ponzi. Madoffs anpassningsmekanism har varit innovation eller rättare sagt förfining av tidigare innovation. Då Madoffs finansiella instrument har undersökts av intresserade, myndigheter och andra så har Madoff endast gett som förklaring att det är alldeles för komplicerat för att förklara hur det egentligen fungerar i det madoffska maskineriet. Vad gäller fallet Whitney så finner vi hans aktioner svåra att placera i de mertonska anpassningsmekanismerna. Whitney sysslade med vanlig förskingring och var inte samma sinnrika konstruktion av bedrägeri som i fallen Ponzi och Madoff. Det gör att Whitneys anpassningsmekanism inte kan vara innovation. Det kan heller inte röra sig om revolt

13 eftersom vi antar att Whitney motiv har varit att bevara sin sociala status. Detta medför även att de tre övriga kategorierna konformitet, ritualism eller reträtt inte kan appliceras på Whitney. Enligt Warings, Wiesburds och Chayets modell var Ponzi en så kallad tillfällessökande ekobrottsling som aktivt sökte efter möjligheter att kringgå lagen medan Whitney är en krispåverkad dito som handlade kriminellt för att ta sig ur en kris. Till vilken typ Madoff hör finner vi oklart. Kanske var han en tillfällessökare som Ponzi, kanske hade hans företag dolda finansiella problem varför han agerade som krispåverkad. Enligt rutinaktivitetsteorin ska det finnas en motiverad gärningsman, en lämpligt offer och brist på kompetenta väktare. I alla tre fall är det uppenbart vilka det är som är de motiverade gärningsmännen och vilka som är det lämpliga offren. Den kompetenta väktaren var i Ponzis fall de tidningar som skrev om hans tvivelaktiga affärer vilket ledde till hans arrestering. I fallet Whitney så var det hans samtids motsvarighet till SEC som avslöjade honom och i Madoffs fall så var det SEC. Dock går det i Madoffs fall att ifrågasätta huruvida SEC var kompetenta eller inte eftersom han var föremål för undersökning under så många år men SEC fann ingenting konkret förrän Madoffs båda söner anmälde sin far och ställde upp som huvudvittnen mot honom. I det här fallet kan även sönerna ses som kompetenta väktare. I rutinaktivitetsteorin är normer och värderingar av stor betydelse. Vi hämtar vår inspiration från Merton och menar att den amerikanska medelklassens krav på framgång och ekonomiskt oberoende kan definiera de normer och värderingar som gällt i alla tre fall. På Wall Street (där Whitney och Madoff verkade) är normen att tjäna så mycket pengar som möjligt. När det är vind i seglen så finns det inte många orsaker att se över hur affärerna genomförs. Madoff har använt sig av sociala nätverk för att marknadsföra sin verksamhet och detta har utgjort hans tillfällighetsstruktur. Vi anser att graden av tillfällighet har kraftigt förstärkts av att vänner har rekommenderat Madoff till andra vänner. Whitneys tillfällighetsstruktur var att han hade andra människors förtroende att hantera en större mängd pengar. Ponzis tillfällighetsstruktur har varit att det har funnits personer med pengar att investera. Man kan se en skillnad mellan Madoff och Whitney å ena sidan och Ponzi å andra sidan. Den senare annonserade sin verksamhet och kom från en annan social bakgrund som omöjliggjorde den formen av social marknadsföring som Madoff och Whitney kunde använda sig av. Vidare vill vi belysa båda informella och formella kontrollstrukturer. De informella är vänners kommunikation med varandra om andra människors vandel. Madoff kan sägas ha brutit ner den formen av kontrollstruktur genom att han lyckades för klienter att

14 rekommendera honom till sina vänner. De formella kontrollstrukturerna är t.ex. SEC. Madoff har varit anmäld till SEC för ekonomiska oegentligheter ett flertal gånger, men SEC fann inga oegentligheter innan Madoffs båda söner vittnade. Varför kan vi endast spekulera i eftersom det förmodligen krävs en ordentlig undersökning och genomlysning om varför de inte har reagerat mera kraftfullt på anmälningarna mot Madoff. Vi tror att tider med god ekonomisk tillväxt kan motverka viljan att undersöka misstänkt ekonomisk brottslighet medan toleransen minskar när den ekonomiska svångremmen måste dras åt. I Whitneys fall fanns dåtidens motsvarighet till SEC som var de som avslöjade honom. Troligen så underskattade därmed Whitney deras kapabla övervakning talets lagstiftning och dåtidens motsvarighet till SEC var uppenbarligen ingen kapabel väktare i fallet Ponzi där istället grävande journalister fyllde denna roll, något som Ponzi förmodligen inte tagit med i sina beräkningar. Som tidigare nämnts anser vi att Ponzis motiv var ekonomisk framgång och oberoende medan Madoff och kanske framförallt Whitneys motiv både innefattar prestige och social status såväl som monetära värden. I alla tre fallen har sedan tillfällighetsstruktur, normer och värderingar och kontrollstruktur vägts samman varpå kriminalitet i form av pyramidspel och förskingring har uppstått. I alla tre fallen har effekterna för enskilda personer och företag varit gigantiska. Många kapitalförvaltare har förlorat mängder av pengar. Madoffs tilltag kommer troligen att resultera i ökad försiktighet bland kapitalförvaltarna. Om denna försiktighet är överdriven kommer ineffektivitet att uppstå, å andra sidan kommer investerare i framtiden kanske att mer kritiskt granska sina placeringar vilket i sig kan vara något positivt

15 Sammanfattning & avslutande diskussion I följande avsnitt sammanfattar vi resultaten från analysdelen. Sammanfattning Vi har funnit att Hirchis kontrollteori kan appliceras på fallet Ponzi, men inte alls förklara fallen Whitney och Madoff. Mertons teori om klyftor mellan mål och medel i det kapitalistiska samhället som förklaring till ekonomisk brottslighet kan, om vi modifierar Whitneys mål något, användas för att förklara alla de tre kriminella gärningarna. Troligen var inte den monetära vinningen det primära målet i fallet Whitney utan snarare ett medel för att kunna upprätthålla en hög social status. Vi finner det dock svårt att identifiera vilken typ av anpassningsmekanism Whitney och Madoff har använt sig av. Via teorin har vi visat att Madoff/Ponzi och Whitney är olika typer av ekobrottslingar. Även rutinaktivitetsteorin kan förklara samtliga brott, det vi framförallt gillar med teorin är att den inte har fattigdom och utanförskap som förklarande orsak till kriminalitet. Snarare är det så att hög social status och rikedom öppnar möjligheter för kriminella handlingar som fattigare individer inte har. Detta anser vi rimma väl med fallen Whitney och Madoff. Avslutande diskussion När vi har läst artiklar och texter om de tre fallen så har vi fått uppfattningen att det finns ett lägre intresse i goda ekonomiska tider att avslöja ekonomisk brottslighet, det är först när finansiella kriser uppstår som de verkligt grova ekonomiska brotten avslöjas, något som t.ex. Kindleberger 23 påpekar. En annan sak som kan som kan vara intressant att notera är att en gemensam nämnare för Madoff och Whitney är att de har varit väl integrerade i samhället. Vår uppfattning är att båda två mer eller mindre glidit in i sina respektive brottsliga karriärer och att det beslut som sakta vuxit fram över en längre tidsperiod. Slutligen vill vi återigen påpeka den samhällsekonomiska vikten av de förtroendekriser som brott av den här typen ger upphov till. Effekterna kan bli mycket negativa. 23 Kindleberger,

16 Referenser Litteratur Clarke, R, Felson, M, Advances in Theoretical Criminology : Routine Activity and Rational Choice, 1993 Friedrichs, D, Trusted Criminals White Collar Crime in Contemporary Society, Wadsworth, 2004 Ingves, S, "Penningpolitik och finansiell stabilitet", Föredrag inför Finansutskottet 13/ Kindleberger, C.P. (2005), Manias, panics, and crashes, John Wiley & Sons Inc, Hoboken Lindgren, S-Å, Ekonomisk brottslighet: ett samhällsproblem med förhinder, Studentlitteratur, 2000 Magnusson, Dan Föreläsningsunderlag, Zuckoff, M, Ponzi's scheme : the true story of a financial legend, New York Random House, Elektroniska källor Svenska ekobrottsmyndigheten, , 12:03 CNN, , 22:46 New York Daily News, , 09:14 U.S. securities and exchange liabilities, , 20:30 Wall Street Journal, , 13:39 Wikipedia, , 13: