lilla Konst och pedagogik Forntida sökning Belönade skolor Hela världen är en rad underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagliga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lilla Konst och pedagogik Forntida sökning Belönade skolor Hela världen är en rad underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagliga"

Transkript

1 22-26 lilla magxx Sida 22 lilla magasinet Redaktör: Christina Thors Konst och pedagogik En ny bok från Statens konstråd vill visa på möjligheterna att använda konsten som en integrerad del i det pedagogiska arbetet och i skolans vardag. Ett tjugotal konstprojekt från förskola, skola och gymnasieskola visas och beskrivs i Skolkonstboken. Forntida sökning Sanduddens skola på Ekerö. Riksantikvarieämbetets fornminnesregister har nu blivit tillgängligt för allmänheten. Här kan man söka bland över en och en halv miljon fornlämningar i hela Sverige, som runstenar, hällristningar, gruvor, torp och avrättningsplatser. Man får svar på frågor om hur gamla lämningarna är eller vad det innebär att en lämning klassats som fornlämning och vilket skydd den i så fall har. Tidsspannet är stort, från äldsta stenålder till 1900-tal. FOTO: BENGT A LUNDBERG Hela världen är en rad underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagliga H C ANDERSEN Chatta säkert FOTO: ANNIKA JANSSON SELIM Belönade skolor Astradskolan i Ljungby har fått stipendium för sitt arbete för att motverka nazistiska och högerextrema krafter av stiftelsen Hela Sverige Artister mot nazister. Bergtorpsskolan i Täby och Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn har av Myndigheten för skolutveckling tilldelats kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola för sitt arbete med verksamhetsutveckling och förbättringar. Grantorps förskolor i Huddinge, Almåsskolan i Lindome och Borgarskolan i Malmö har fått European Label 2006 för god språkundervisning. Tungelsta skola i Haninge kommun har tilldelats Bertil Hults pris för sitt arbete med barn med dyslexi. Biblioteket i Västerviks gymnasium har utsetts till årets skolbibliotek Barn och ungdomar tillbringar alltmer tid framför datorn med att chatta, surfa, spela och leta information. Och visst är internet bra, men avigsidorna går inte att komma ifrån: nätmobbning, barnpornografi, spelberoende och illegal fildelning är några. Microsoft har startat en webbsida där föräldrar, barn och skolpersonal får råd och tips om integritet, trygghet och säkerhet på nätet. Lärarhandledning och elevmaterial kan laddas ner gratis. 22 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

2 22-26 lilla magxx Sida 23 Brist på förskollärare Fler lärare, men för få förskollärare. Så kan man sammanfatta Högskoleverkets rapport om antalet examinerade lärare läsåret 2005/06 som ökade för femte året i rad. Den vanligaste examensinriktningen är kombinationen förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år, men lärarstudenter vill ofta hellre arbeta i grundskolan än i förskolan. Även om alla som har en examen mot både förskola och grundskolans tidigare år skulle välja att arbeta som förskollärare, är efterfrågan större än antalet utbildade. Ny tidning om förskolan Tidningen Barn i Europa handlar om förskola och barnomsorg. Den ges ut på tio olika språk och det allra första numret har nu kommit på svenska. Lärarförbundet och tidningen Förskolan är den svenska samarbetspartnern. Första numret kan köpas för 75 kronor eller laddas ner gratis på eller (materialkatalogen). Prata om alkohol Sprit och Vinleverantörsföreningen har tagit fram ett kostnadsfritt läromedel för högstadiet och gymnasieskolan. Syftet är att senarelägga ungdomarnas alkoholdebut. Materialet omfattar ett stort antal övningar som bygger på diskussioner om värderingar och beteenden. Lärarstöd och elevmaterial finns till alla övningar. Bild ur Du är snyggare utan snus av A Non Smoking Generation. Snus- och rökfri Det skolbaserade programmet Tobaksfri Duo har bidragit till att nästan halvera rökandet bland eleverna i år 6 9 i Västerbottens län mellan 1994 och Det konstateras i en studie från Umeå universitet. Där påpekas också hur viktigt det är med långsiktighet och vuxenstöd när man arbetar preventivt bland barn och ungdomar. I Tobaksfri Duo ska eleverna tillsammans med en vuxen skriva på ett kontrakt där de lovar att vara rök- och snusfria i tre år. Fina priser utlovas till den som lyckas. Landstinget samordnar och Folktandvården ser till att skolorna nås. Mer information finns på klicka på Folktandvård och Tobaksfri. Kunskapskontroll i förskolan Haninge har som första kommun infört uppnåendemål och särskilda kunskapskontroller för förskolan. Förskolans verksamhet ska ge barnen förutsättningar att uppnå punkt tre i Bo Sundblads läsutvecklingsschema, LUS. Det innebär att barnet hittar och skriver sitt namn, känner till läsriktningen och visar att det upptäckt att det skrivna går att säga. PERSONNYTT Sigbrit Franke, professor i pedagogik och universitetskansler, Högskoleverket, har utsetts till ny ordförande i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Petter Lidbeck har tilldelats Barnbokollonet Enligt juryn skriver han på ett sätt man sällan möter i barnböcker; rakt på sak utan krumbukter eller finlir, bland annat i Flickan utan minne, Den döda hunden och Det mystiska huset. Ulf Nilsson fick 2006 års Astrid Lindgren-pris för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen. Adjö, herr Muffin, Lilla syster kanin, Luftens härskare och Alla döda små djur är några av hans böcker. Katherine Paterson, amerikansk författare, har fått litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne Hennes ungdomsromaner skildrar ofta tunga ämnen och utsatta barn, men med hopp, som i Gilly Hopkins hittar hem och Se bergen. Jörgen Ullenhag, tidigare Saco-ordförande, har förordnats som ny utredare av lärarauktorisation. Utredningen ska vara klar senast den 31 maj i år. PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 23

3 22-26 lilla magxx Sida 24 FOTO: CHRISTINA THORS För att lära sig kemi måste man lära sig kemins språk. Åsa af Geijerstam har skrivit en avhandling om vad elever skriver och förstår i NO. Eleverna förstår inte sina egna texter Många elever förstår inte själva vad de skriver i NO. Det konstaterar Åsa af Geijerstam i sin avhandling Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Anteckningar och laborationsrapporter läses sällan av läraren och den gemensamma diskussionen i klassrummet saknas något som skulle behövas för att skola in eleverna i det vetenskapliga språket. Kom på onsdag, då har vi svenska, sa lärarna när Åsa af Geijerstam ville undersöka hur man arbetade med det skrivna språket i de naturvetenskapliga ämnena. Men hon kunde snabbt konstatera att även NO är ett ämne där eleverna skriver väldigt mycket, men att det är ett gömt och perifert skrivande. Hon studerade 110 elever i 17 olika klasser i år 5 och 8. Hon analyserade deras texter i NO och pratade med dem om det de skrivit. Texter av lågpresterande och högpresterande elever skiljer sig inte nämnvärt åt utan ser ungefär likadana ut. Den stora skillnaden är hur eleverna pratar om sina texter. När Åsa intervjuade eleverna märkte hon att de högpresterande förstod vad de hade skrivit och kunde utveckla tankegångarna ytterligare, något som de inte hade gjort i den skrivna texten. De lågpresterande förstod däremot i lägre grad vad de hade skrivit och inte heller varför de hade skrivit texten. Oftast läste ingen det de skrev. Skolan arbetar inte så ofta medvetet med texterna i NO, säger Åsa af Geijerstam. Däremot bedrivs det ett medvetet arbete i skolorna runt skrivande i svenska och det går bra för eleverna där. Barnen förstår vad de har skrivit. Sen blir det ett hopp till SO och allra mest till NO. I svenska och SO lever texterna oftare vidare, byggs på och används tillsammans med andra texter. När man skrivit sina NOtexter så är det slut. Eftersom vi i forskargruppen har följt samma barn i alla ämnen kan vi se att ett barn som kan skriva en sammanhängande berättelse i svenska kan skriva osammanhängande och oförståeligt i NO, säger Åsa af Geijerstam. NO betraktas ofta som ett svårt ämne med ett svårt språk. Grammatik och ordval ligger långt ifrån vardagligt språk och långt ifrån elevernas verklighet. Här kan man inte skriva personliga berättelser, utan skrivandet ska vara objektivt och avpersonifierat. Det är tekniska ord och ofta grammatiska konstruktioner med passiva former. Men hon tror inte att det skulle vara bra att bara förenkla språket för att därigenom underlätta för eleverna att lära sig. Däremot tror hon att man måste börja med att föra samman det vardagliga språket med det vetenskapliga och låta olika led bygga i varandra. Då ser barnen hur man kan uttrycka samma saker på olika sätt. Men det är farligt att helt ta bort det specialiserade språket, för då berövar man barnet ett språk. Det abstrakta och tekniska språket går hand i hand med innehållet. Det går inte att använda ett alltför vardagligt språk. Hon betonar hur viktigt det är att ge barnen olika språk. Genom att förenkla språket för mycket berövar man dem möjligheten att gå vidare till gymnasium och högskola. Tyvärr arbetar lärarna inte så ofta medvetet med texterna i NO-ämnena och man diskuterar inte att det är ett eget språk. Innehållet dominerar i NO-undervisningen, men man borde ha en textmedvetenhet i klassrummet och den borde finnas även när det gäller läroböckerna, anser hon. Man borde prata mer om de svåra begrepp som dyker upp och arbeta mer med de texter som skrivs. Avslutningsvis betonar Åsa af Geijerstam hur viktigt det är att förstå att bara för att eleverna har skrivit något innebär det inte att de har förstått det. Och hon vill gärna framhålla att den NO-undervisning hon följde i stort sett fungerade bra, men att det finns många potentialer att bygga vidare på i skrivandet. CHRISTINA THORS Avhandlingen kan beställas på men kan också hämtas som pdf-fil på uu.se gå in på doktorand och sedan avhandlingsdatabasen. 24 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

4 22-26 lilla magxx Sida 25 FOTO: SØREN MADSEN Forskarutbildning för pedagoger Malmö stad och Malmö högskola samverkar omkring en ny forskarutbildning för pedagoger inom alla skolformer. Sex personer har antagits och började i höstas sin fyraåriga utbildning mot en licentiatexamen. Licentianderna bedriver forskarstudier och skolutvecklingsarbete inom tre prioriterade områden i Malmös skolplan. Det är språkutveckling, demokrati, inflytande och föräldrasamverkan samt interkulturellt arbete. Mer än bara recept På nätet finns numera en uppsjö av kokböcker, men två nya går lite längre än att bara förmedla recept. Hemmets kokbok produceras av institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet. Recepten är näringsberäknade, miljövänliga och ingredienserna går att räkna om från en till tio portioner. På varje receptsida finns förslag till allergianpassningar. En matskola och en ordlista kompletterar. MenuTool har utvecklats vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Med den kan man planera klimatanpassade och näringsriktiga måltider. Meningen är att man ska kunna utgå från receptboken hemma och sedan i diagramform se hur valen av ingredienser påverkar miljön och hur näringsriktig måltiden är. Skogskändis fyller 50 Mer än en och en halv miljon barn har kommit i kontakt med honom sedan år 1957 då den första gruppen startades. Skogsmulle är i dag Friluftsfrämjandets största verksamhetsgren och omfattar cirka barn och deras föräldrar. Verksamheten finns i förskolor, i I Ur och Skur-förskolorna och i fria grupper, men också i Finland, Norge, Tyskland, Japan, England och Lettland. Jubileet firas med olika aktiviteter landet runt och en egen hemsida: Behärska saken så kommer orden av sig själva CATODÄ FOTO: MAT TIAS AHLM/SR Svensk-dansk undervisning Geijerskolan i Limhamn startar till hösten en Öresundsprofil. Eleverna i år 2 5 kommer i elevens val att kunna fördjupa sig i den gemensamma historia och kultur som finns på båda sidorna om Sundet och båda språken ska vara lika levande i undervisningen. Minoritetsspråk på högskolan Nu är det möjligt att läsa samtliga officiella minoritetsspråk i Sverige på högskolenivå. Linköpings universitet har fått nationellt ansvar för romernas språk, romani chib, och ansvaret för jiddisch ligger på Göteborgs universitet. För finska, meänkieli (tornedalsfinska) och samiska finns redan fungerande undervisning. Lyssna när du vill Sveriges Radio har en ny webbtjänst som ger dig möjlighet att höra ditt favoritprogram när du vill. Samtliga program (utom Radioteatern) som sänds i Sveriges Radio, oavsett kanal, finns tillgängliga. De publiceras direkt efter sändning och ligger kvar i 30 dagar. sr.se PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 25

5 22-26 lilla magxx Sida 26 TRE FRÅGOR TILL BENGT LINDQVIST Den 13 december förra året klubbade FN:s generalförsamling igenom en ny konvention som reglerar mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning.bengt Lindqvist,före detta statsråd och Förenta nationernas rapportör i handikappfrågor, kan berätta mer om vad det innebär. Varför är det så viktigt att ha en särskild konvention för människor med funktionsnedsättning? Det finns framför allt två skäl för att arbeta fram en särskild konvention för funktionshindrade: En FN-konvention, som arbetats fram av generalförsamlingen, har en mycket hög status inom världssamfundet. Den stärker ställningen för den grupp den behandlar. Ett utmärkt exempel på detta är ju FN:s barnkonvention. Handikappfrågan som människorättsfråga kommer att behandlas med större tyngd och respekt i medlemsstaterna med en egen konvention i ryggen. Det andra skälet är att ingen av FN-konventionerna hittills tagit upp handikapproblematiken. Ett litet undantag finns dock i form av en särskild artikel i barnkonventionen. I själva verket finns en rad viktiga människorättsfrågor som får särskild aktualitet på grund av funktionshinder. Till exempel rätten till liv, frågor om självbestämmande och tillgänglighet. På vilket sätt skiljer sig denna konvention från den förklaring om de mänskliga rättigheterna som FN:s generalförsamling antog 1948? Den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter är i juridisk mening just en deklaration från FN:s generalförsamling. Den är moraliskt förpliktigande men inte juridiskt bindande för medlemsländerna. En konvention har formen av ett juridiskt avtal, där de medlemsländer som antar konventionen blir juridiskt bundna att följa dess innehåll. Den andra skillnaden är återigen att deklarationen inte har något specifikt handikappperspektiv. Den lägger en viktig värderingsgrund och utifrån denna kan olika konventioner utvecklas. FOTO: SÖREN ANDERSSON Vilken praktisk betydelse kommer den att ha? Internationellt kommer den nya konventionen att ha oerhört stor betydelse för att utveckla ländernas handikappolitik. Självfallet finns på handikappområdet som på alla andra områden enorma skillnader mellan FN:s medlemsländer, men konventionen är utformad på ett sätt som gör att alla kan ha nytta av den. Det kommer att utformas ny lagstiftning, och gamla fördomsfulla bestämmelser som begränsar funktionshindrades rätt på olika områden kommer att försvinna. Olika grupper av funktionshindrade, framför allt utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade, kommer att få en starkare ställning genom konventionens innehåll. I Sverige och det övriga Norden kommer handikappolitiken att prövas noga utifrån de principer om jämlikhet och självbestämmande som konventionen anger. Dessutom får handikapprörelsens krav på tillgänglighet i fysisk miljö och inom informationsområdet klart och starkt stöd i konventionen. Den nya konventionen kommer att kunna användas på alla nivåer i samhället och det är viktigt att informationen om och utbildningen i den nya konventionens innehåll blir bred och omfattande. Om så blir fallet kan den nya konventionen ge svensk handikappolitik en välbehövlig nystart. Konventionen finns på Nationellt centrum inom språkutveckling Myndigheten för skolutveckling vill samordna olika insatser inom området språkutveckling. Därför bygger man upp ett nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling som omfattar alla verksamhetsformer från förskolan till gymnasieskolan. Arbetet ska bygga på aktuell svensk och internationell forskning. Goda exempel ska spridas och utvecklingsarbete initieras. Pedagogiska magasinet nr 2/07 kommer 9 maj Media skapar bilden av en skola i kris Tema: Den bildade kroppen 26 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Med Hans Persson som guide, blir de här veckans roligaste ämnen!

Med Hans Persson som guide, blir de här veckans roligaste ämnen! Med Hans Persson som guide, blir de här veckans roligaste ämnen! Boken om-serien Boken om-serien är skriven med den lätthet som blivit ett signum för Hans Persson. Via vardagsnära texter och enkla experiment

Läs mer

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning 2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER!

Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER! Tema: Introduktion till barnkonventionen JAG HAR RÄTTIG- HETER! Jag har rättigheter Mänskliga rättigheter är baserade på mänskliga behov. Barnets rättigheter är baserade på barnets behov. I den här övningen

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Inledning. Innehållsförteckning

Inledning. Innehållsförteckning Skolplan Säffle Kommun 2010-2014 1 Innehållsförteckning Inledning 2 Politisk deklaration Verksamhetsidé 3 Organisation och ansvarsförhållande 3 Utvecklingsområden 4 Kvalitetssäkring 5 Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA!

Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA! Förskole konferens 3 juni 2014 Det professionella uppdraget i förändring VARMT VÄLKOMNA! Vardag, vetenskap och vision hur möts de i förskolan? Serie med fem seminarier december 2013 april 2014 - Dokumentation

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Känd och erkänd Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Uppdraget Handikappförbunden gav Peter Brusén, AnnCharlotte Carlberg och Thomas Hammarberg i uppdrag att belysa den betydelse funktionshindersrörelsen

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14

Läs mer

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt

Tobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Tobaksförebyggande arbete i VB * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Styrdokument och lagstiftning Tobakslagen (1993:581) = en skyddslag Nationella

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer