lilla Konst och pedagogik Forntida sökning Belönade skolor Hela världen är en rad underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagliga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lilla Konst och pedagogik Forntida sökning Belönade skolor Hela världen är en rad underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagliga"

Transkript

1 22-26 lilla magxx Sida 22 lilla magasinet Redaktör: Christina Thors Konst och pedagogik En ny bok från Statens konstråd vill visa på möjligheterna att använda konsten som en integrerad del i det pedagogiska arbetet och i skolans vardag. Ett tjugotal konstprojekt från förskola, skola och gymnasieskola visas och beskrivs i Skolkonstboken. Forntida sökning Sanduddens skola på Ekerö. Riksantikvarieämbetets fornminnesregister har nu blivit tillgängligt för allmänheten. Här kan man söka bland över en och en halv miljon fornlämningar i hela Sverige, som runstenar, hällristningar, gruvor, torp och avrättningsplatser. Man får svar på frågor om hur gamla lämningarna är eller vad det innebär att en lämning klassats som fornlämning och vilket skydd den i så fall har. Tidsspannet är stort, från äldsta stenålder till 1900-tal. FOTO: BENGT A LUNDBERG Hela världen är en rad underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagliga H C ANDERSEN Chatta säkert FOTO: ANNIKA JANSSON SELIM Belönade skolor Astradskolan i Ljungby har fått stipendium för sitt arbete för att motverka nazistiska och högerextrema krafter av stiftelsen Hela Sverige Artister mot nazister. Bergtorpsskolan i Täby och Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn har av Myndigheten för skolutveckling tilldelats kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola för sitt arbete med verksamhetsutveckling och förbättringar. Grantorps förskolor i Huddinge, Almåsskolan i Lindome och Borgarskolan i Malmö har fått European Label 2006 för god språkundervisning. Tungelsta skola i Haninge kommun har tilldelats Bertil Hults pris för sitt arbete med barn med dyslexi. Biblioteket i Västerviks gymnasium har utsetts till årets skolbibliotek Barn och ungdomar tillbringar alltmer tid framför datorn med att chatta, surfa, spela och leta information. Och visst är internet bra, men avigsidorna går inte att komma ifrån: nätmobbning, barnpornografi, spelberoende och illegal fildelning är några. Microsoft har startat en webbsida där föräldrar, barn och skolpersonal får råd och tips om integritet, trygghet och säkerhet på nätet. Lärarhandledning och elevmaterial kan laddas ner gratis. 22 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

2 22-26 lilla magxx Sida 23 Brist på förskollärare Fler lärare, men för få förskollärare. Så kan man sammanfatta Högskoleverkets rapport om antalet examinerade lärare läsåret 2005/06 som ökade för femte året i rad. Den vanligaste examensinriktningen är kombinationen förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år, men lärarstudenter vill ofta hellre arbeta i grundskolan än i förskolan. Även om alla som har en examen mot både förskola och grundskolans tidigare år skulle välja att arbeta som förskollärare, är efterfrågan större än antalet utbildade. Ny tidning om förskolan Tidningen Barn i Europa handlar om förskola och barnomsorg. Den ges ut på tio olika språk och det allra första numret har nu kommit på svenska. Lärarförbundet och tidningen Förskolan är den svenska samarbetspartnern. Första numret kan köpas för 75 kronor eller laddas ner gratis på eller (materialkatalogen). Prata om alkohol Sprit och Vinleverantörsföreningen har tagit fram ett kostnadsfritt läromedel för högstadiet och gymnasieskolan. Syftet är att senarelägga ungdomarnas alkoholdebut. Materialet omfattar ett stort antal övningar som bygger på diskussioner om värderingar och beteenden. Lärarstöd och elevmaterial finns till alla övningar. Bild ur Du är snyggare utan snus av A Non Smoking Generation. Snus- och rökfri Det skolbaserade programmet Tobaksfri Duo har bidragit till att nästan halvera rökandet bland eleverna i år 6 9 i Västerbottens län mellan 1994 och Det konstateras i en studie från Umeå universitet. Där påpekas också hur viktigt det är med långsiktighet och vuxenstöd när man arbetar preventivt bland barn och ungdomar. I Tobaksfri Duo ska eleverna tillsammans med en vuxen skriva på ett kontrakt där de lovar att vara rök- och snusfria i tre år. Fina priser utlovas till den som lyckas. Landstinget samordnar och Folktandvården ser till att skolorna nås. Mer information finns på klicka på Folktandvård och Tobaksfri. Kunskapskontroll i förskolan Haninge har som första kommun infört uppnåendemål och särskilda kunskapskontroller för förskolan. Förskolans verksamhet ska ge barnen förutsättningar att uppnå punkt tre i Bo Sundblads läsutvecklingsschema, LUS. Det innebär att barnet hittar och skriver sitt namn, känner till läsriktningen och visar att det upptäckt att det skrivna går att säga. PERSONNYTT Sigbrit Franke, professor i pedagogik och universitetskansler, Högskoleverket, har utsetts till ny ordförande i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Petter Lidbeck har tilldelats Barnbokollonet Enligt juryn skriver han på ett sätt man sällan möter i barnböcker; rakt på sak utan krumbukter eller finlir, bland annat i Flickan utan minne, Den döda hunden och Det mystiska huset. Ulf Nilsson fick 2006 års Astrid Lindgren-pris för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen. Adjö, herr Muffin, Lilla syster kanin, Luftens härskare och Alla döda små djur är några av hans böcker. Katherine Paterson, amerikansk författare, har fått litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne Hennes ungdomsromaner skildrar ofta tunga ämnen och utsatta barn, men med hopp, som i Gilly Hopkins hittar hem och Se bergen. Jörgen Ullenhag, tidigare Saco-ordförande, har förordnats som ny utredare av lärarauktorisation. Utredningen ska vara klar senast den 31 maj i år. PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 23

3 22-26 lilla magxx Sida 24 FOTO: CHRISTINA THORS För att lära sig kemi måste man lära sig kemins språk. Åsa af Geijerstam har skrivit en avhandling om vad elever skriver och förstår i NO. Eleverna förstår inte sina egna texter Många elever förstår inte själva vad de skriver i NO. Det konstaterar Åsa af Geijerstam i sin avhandling Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Anteckningar och laborationsrapporter läses sällan av läraren och den gemensamma diskussionen i klassrummet saknas något som skulle behövas för att skola in eleverna i det vetenskapliga språket. Kom på onsdag, då har vi svenska, sa lärarna när Åsa af Geijerstam ville undersöka hur man arbetade med det skrivna språket i de naturvetenskapliga ämnena. Men hon kunde snabbt konstatera att även NO är ett ämne där eleverna skriver väldigt mycket, men att det är ett gömt och perifert skrivande. Hon studerade 110 elever i 17 olika klasser i år 5 och 8. Hon analyserade deras texter i NO och pratade med dem om det de skrivit. Texter av lågpresterande och högpresterande elever skiljer sig inte nämnvärt åt utan ser ungefär likadana ut. Den stora skillnaden är hur eleverna pratar om sina texter. När Åsa intervjuade eleverna märkte hon att de högpresterande förstod vad de hade skrivit och kunde utveckla tankegångarna ytterligare, något som de inte hade gjort i den skrivna texten. De lågpresterande förstod däremot i lägre grad vad de hade skrivit och inte heller varför de hade skrivit texten. Oftast läste ingen det de skrev. Skolan arbetar inte så ofta medvetet med texterna i NO, säger Åsa af Geijerstam. Däremot bedrivs det ett medvetet arbete i skolorna runt skrivande i svenska och det går bra för eleverna där. Barnen förstår vad de har skrivit. Sen blir det ett hopp till SO och allra mest till NO. I svenska och SO lever texterna oftare vidare, byggs på och används tillsammans med andra texter. När man skrivit sina NOtexter så är det slut. Eftersom vi i forskargruppen har följt samma barn i alla ämnen kan vi se att ett barn som kan skriva en sammanhängande berättelse i svenska kan skriva osammanhängande och oförståeligt i NO, säger Åsa af Geijerstam. NO betraktas ofta som ett svårt ämne med ett svårt språk. Grammatik och ordval ligger långt ifrån vardagligt språk och långt ifrån elevernas verklighet. Här kan man inte skriva personliga berättelser, utan skrivandet ska vara objektivt och avpersonifierat. Det är tekniska ord och ofta grammatiska konstruktioner med passiva former. Men hon tror inte att det skulle vara bra att bara förenkla språket för att därigenom underlätta för eleverna att lära sig. Däremot tror hon att man måste börja med att föra samman det vardagliga språket med det vetenskapliga och låta olika led bygga i varandra. Då ser barnen hur man kan uttrycka samma saker på olika sätt. Men det är farligt att helt ta bort det specialiserade språket, för då berövar man barnet ett språk. Det abstrakta och tekniska språket går hand i hand med innehållet. Det går inte att använda ett alltför vardagligt språk. Hon betonar hur viktigt det är att ge barnen olika språk. Genom att förenkla språket för mycket berövar man dem möjligheten att gå vidare till gymnasium och högskola. Tyvärr arbetar lärarna inte så ofta medvetet med texterna i NO-ämnena och man diskuterar inte att det är ett eget språk. Innehållet dominerar i NO-undervisningen, men man borde ha en textmedvetenhet i klassrummet och den borde finnas även när det gäller läroböckerna, anser hon. Man borde prata mer om de svåra begrepp som dyker upp och arbeta mer med de texter som skrivs. Avslutningsvis betonar Åsa af Geijerstam hur viktigt det är att förstå att bara för att eleverna har skrivit något innebär det inte att de har förstått det. Och hon vill gärna framhålla att den NO-undervisning hon följde i stort sett fungerade bra, men att det finns många potentialer att bygga vidare på i skrivandet. CHRISTINA THORS Avhandlingen kan beställas på men kan också hämtas som pdf-fil på uu.se gå in på doktorand och sedan avhandlingsdatabasen. 24 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

4 22-26 lilla magxx Sida 25 FOTO: SØREN MADSEN Forskarutbildning för pedagoger Malmö stad och Malmö högskola samverkar omkring en ny forskarutbildning för pedagoger inom alla skolformer. Sex personer har antagits och började i höstas sin fyraåriga utbildning mot en licentiatexamen. Licentianderna bedriver forskarstudier och skolutvecklingsarbete inom tre prioriterade områden i Malmös skolplan. Det är språkutveckling, demokrati, inflytande och föräldrasamverkan samt interkulturellt arbete. Mer än bara recept På nätet finns numera en uppsjö av kokböcker, men två nya går lite längre än att bara förmedla recept. Hemmets kokbok produceras av institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet. Recepten är näringsberäknade, miljövänliga och ingredienserna går att räkna om från en till tio portioner. På varje receptsida finns förslag till allergianpassningar. En matskola och en ordlista kompletterar. MenuTool har utvecklats vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Med den kan man planera klimatanpassade och näringsriktiga måltider. Meningen är att man ska kunna utgå från receptboken hemma och sedan i diagramform se hur valen av ingredienser påverkar miljön och hur näringsriktig måltiden är. Skogskändis fyller 50 Mer än en och en halv miljon barn har kommit i kontakt med honom sedan år 1957 då den första gruppen startades. Skogsmulle är i dag Friluftsfrämjandets största verksamhetsgren och omfattar cirka barn och deras föräldrar. Verksamheten finns i förskolor, i I Ur och Skur-förskolorna och i fria grupper, men också i Finland, Norge, Tyskland, Japan, England och Lettland. Jubileet firas med olika aktiviteter landet runt och en egen hemsida: Behärska saken så kommer orden av sig själva CATODÄ FOTO: MAT TIAS AHLM/SR Svensk-dansk undervisning Geijerskolan i Limhamn startar till hösten en Öresundsprofil. Eleverna i år 2 5 kommer i elevens val att kunna fördjupa sig i den gemensamma historia och kultur som finns på båda sidorna om Sundet och båda språken ska vara lika levande i undervisningen. Minoritetsspråk på högskolan Nu är det möjligt att läsa samtliga officiella minoritetsspråk i Sverige på högskolenivå. Linköpings universitet har fått nationellt ansvar för romernas språk, romani chib, och ansvaret för jiddisch ligger på Göteborgs universitet. För finska, meänkieli (tornedalsfinska) och samiska finns redan fungerande undervisning. Lyssna när du vill Sveriges Radio har en ny webbtjänst som ger dig möjlighet att höra ditt favoritprogram när du vill. Samtliga program (utom Radioteatern) som sänds i Sveriges Radio, oavsett kanal, finns tillgängliga. De publiceras direkt efter sändning och ligger kvar i 30 dagar. sr.se PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 25

5 22-26 lilla magxx Sida 26 TRE FRÅGOR TILL BENGT LINDQVIST Den 13 december förra året klubbade FN:s generalförsamling igenom en ny konvention som reglerar mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning.bengt Lindqvist,före detta statsråd och Förenta nationernas rapportör i handikappfrågor, kan berätta mer om vad det innebär. Varför är det så viktigt att ha en särskild konvention för människor med funktionsnedsättning? Det finns framför allt två skäl för att arbeta fram en särskild konvention för funktionshindrade: En FN-konvention, som arbetats fram av generalförsamlingen, har en mycket hög status inom världssamfundet. Den stärker ställningen för den grupp den behandlar. Ett utmärkt exempel på detta är ju FN:s barnkonvention. Handikappfrågan som människorättsfråga kommer att behandlas med större tyngd och respekt i medlemsstaterna med en egen konvention i ryggen. Det andra skälet är att ingen av FN-konventionerna hittills tagit upp handikapproblematiken. Ett litet undantag finns dock i form av en särskild artikel i barnkonventionen. I själva verket finns en rad viktiga människorättsfrågor som får särskild aktualitet på grund av funktionshinder. Till exempel rätten till liv, frågor om självbestämmande och tillgänglighet. På vilket sätt skiljer sig denna konvention från den förklaring om de mänskliga rättigheterna som FN:s generalförsamling antog 1948? Den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter är i juridisk mening just en deklaration från FN:s generalförsamling. Den är moraliskt förpliktigande men inte juridiskt bindande för medlemsländerna. En konvention har formen av ett juridiskt avtal, där de medlemsländer som antar konventionen blir juridiskt bundna att följa dess innehåll. Den andra skillnaden är återigen att deklarationen inte har något specifikt handikappperspektiv. Den lägger en viktig värderingsgrund och utifrån denna kan olika konventioner utvecklas. FOTO: SÖREN ANDERSSON Vilken praktisk betydelse kommer den att ha? Internationellt kommer den nya konventionen att ha oerhört stor betydelse för att utveckla ländernas handikappolitik. Självfallet finns på handikappområdet som på alla andra områden enorma skillnader mellan FN:s medlemsländer, men konventionen är utformad på ett sätt som gör att alla kan ha nytta av den. Det kommer att utformas ny lagstiftning, och gamla fördomsfulla bestämmelser som begränsar funktionshindrades rätt på olika områden kommer att försvinna. Olika grupper av funktionshindrade, framför allt utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade, kommer att få en starkare ställning genom konventionens innehåll. I Sverige och det övriga Norden kommer handikappolitiken att prövas noga utifrån de principer om jämlikhet och självbestämmande som konventionen anger. Dessutom får handikapprörelsens krav på tillgänglighet i fysisk miljö och inom informationsområdet klart och starkt stöd i konventionen. Den nya konventionen kommer att kunna användas på alla nivåer i samhället och det är viktigt att informationen om och utbildningen i den nya konventionens innehåll blir bred och omfattande. Om så blir fallet kan den nya konventionen ge svensk handikappolitik en välbehövlig nystart. Konventionen finns på Nationellt centrum inom språkutveckling Myndigheten för skolutveckling vill samordna olika insatser inom området språkutveckling. Därför bygger man upp ett nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling som omfattar alla verksamhetsformer från förskolan till gymnasieskolan. Arbetet ska bygga på aktuell svensk och internationell forskning. Goda exempel ska spridas och utvecklingsarbete initieras. Pedagogiska magasinet nr 2/07 kommer 9 maj Media skapar bilden av en skola i kris Tema: Den bildade kroppen 26 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008. Sammanfattning av uppdraget Med stöd av regeringens

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012 Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012 1 Sammanfattning Andelen barn med annat modersmål har ökat något från 87 % år 2011 till 90 % i år. 86 olika språk talas av

Läs mer

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning 2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Krashens monitormodell

Krashens monitormodell Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

FÖR DINA RÄTTIG HETER

FÖR DINA RÄTTIG HETER ! S A N VÄS FÖR DINA RÄTTIG HETER Barnkonventionens grundprinciper Ett material för att introducera Barnkonventionen i klassrummet GRATTIS! Att du läser det här betyder att du vill jobba med Barnkonventionen

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Proposal for new organization to support children s development of their mother tongue

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Kommittédirektiv. Läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Dir. 2016:78. Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016

Kommittédirektiv. Läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Dir. 2016:78. Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016 Kommittédirektiv Läsfrämjande insatser i och utanför skolan Dir. 2016:78 Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016 Sammanfattning En kommitté i form av en delegation ska, inom ramen för satsningen

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Yttrande över Å:s anmälan till JO

Yttrande över Å:s anmälan till JO Justitieombudsmannen Barbro Molander Juridiska avdelningen Yttrande över Å:s anmälan till JO Å:s anmälan Å har hos JO under sex punkter ifrågasatt att Rådet som krav har ställt att en ansökan om projektmedel

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Bilaga 5 Årsberättelse 2013/2014 Förskoleområde: Stigslund/Strömsbro Förskolans namn: Åbyggeby förskola Ansvarig förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechef: Lena Hornéy Inledning för Årsberättelse

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Skolenkäten hösten 2012

Skolenkäten hösten 2012 Skolenkäten hösten 2012 Totalrapport för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i grundskolan och grundsärskolan Antal medverkande skolenheter: 768 Antal svar Grundskolan: 29143 Förskoleklass: 3979

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING Kvalitetsredovisning för 2009 Arkens förskola Höllvikens församling. Beskrivning av verksamheten. Förskolan Arken består av 27 barn i åldrarna

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer