lilla Konst och pedagogik Forntida sökning Belönade skolor Hela världen är en rad underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagliga
|
|
- Amanda Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 22-26 lilla magxx Sida 22 lilla magasinet Redaktör: Christina Thors Konst och pedagogik En ny bok från Statens konstråd vill visa på möjligheterna att använda konsten som en integrerad del i det pedagogiska arbetet och i skolans vardag. Ett tjugotal konstprojekt från förskola, skola och gymnasieskola visas och beskrivs i Skolkonstboken. Forntida sökning Sanduddens skola på Ekerö. Riksantikvarieämbetets fornminnesregister har nu blivit tillgängligt för allmänheten. Här kan man söka bland över en och en halv miljon fornlämningar i hela Sverige, som runstenar, hällristningar, gruvor, torp och avrättningsplatser. Man får svar på frågor om hur gamla lämningarna är eller vad det innebär att en lämning klassats som fornlämning och vilket skydd den i så fall har. Tidsspannet är stort, från äldsta stenålder till 1900-tal. FOTO: BENGT A LUNDBERG Hela världen är en rad underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagliga H C ANDERSEN Chatta säkert FOTO: ANNIKA JANSSON SELIM Belönade skolor Astradskolan i Ljungby har fått stipendium för sitt arbete för att motverka nazistiska och högerextrema krafter av stiftelsen Hela Sverige Artister mot nazister. Bergtorpsskolan i Täby och Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn har av Myndigheten för skolutveckling tilldelats kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola för sitt arbete med verksamhetsutveckling och förbättringar. Grantorps förskolor i Huddinge, Almåsskolan i Lindome och Borgarskolan i Malmö har fått European Label 2006 för god språkundervisning. Tungelsta skola i Haninge kommun har tilldelats Bertil Hults pris för sitt arbete med barn med dyslexi. Biblioteket i Västerviks gymnasium har utsetts till årets skolbibliotek Barn och ungdomar tillbringar alltmer tid framför datorn med att chatta, surfa, spela och leta information. Och visst är internet bra, men avigsidorna går inte att komma ifrån: nätmobbning, barnpornografi, spelberoende och illegal fildelning är några. Microsoft har startat en webbsida där föräldrar, barn och skolpersonal får råd och tips om integritet, trygghet och säkerhet på nätet. Lärarhandledning och elevmaterial kan laddas ner gratis PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07
2 22-26 lilla magxx Sida 23 Brist på förskollärare Fler lärare, men för få förskollärare. Så kan man sammanfatta Högskoleverkets rapport om antalet examinerade lärare läsåret 2005/06 som ökade för femte året i rad. Den vanligaste examensinriktningen är kombinationen förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år, men lärarstudenter vill ofta hellre arbeta i grundskolan än i förskolan. Även om alla som har en examen mot både förskola och grundskolans tidigare år skulle välja att arbeta som förskollärare, är efterfrågan större än antalet utbildade. Ny tidning om förskolan Tidningen Barn i Europa handlar om förskola och barnomsorg. Den ges ut på tio olika språk och det allra första numret har nu kommit på svenska. Lärarförbundet och tidningen Förskolan är den svenska samarbetspartnern. Första numret kan köpas för 75 kronor eller laddas ner gratis på eller (materialkatalogen). Prata om alkohol Sprit och Vinleverantörsföreningen har tagit fram ett kostnadsfritt läromedel för högstadiet och gymnasieskolan. Syftet är att senarelägga ungdomarnas alkoholdebut. Materialet omfattar ett stort antal övningar som bygger på diskussioner om värderingar och beteenden. Lärarstöd och elevmaterial finns till alla övningar. Bild ur Du är snyggare utan snus av A Non Smoking Generation. Snus- och rökfri Det skolbaserade programmet Tobaksfri Duo har bidragit till att nästan halvera rökandet bland eleverna i år 6 9 i Västerbottens län mellan 1994 och Det konstateras i en studie från Umeå universitet. Där påpekas också hur viktigt det är med långsiktighet och vuxenstöd när man arbetar preventivt bland barn och ungdomar. I Tobaksfri Duo ska eleverna tillsammans med en vuxen skriva på ett kontrakt där de lovar att vara rök- och snusfria i tre år. Fina priser utlovas till den som lyckas. Landstinget samordnar och Folktandvården ser till att skolorna nås. Mer information finns på klicka på Folktandvård och Tobaksfri. Kunskapskontroll i förskolan Haninge har som första kommun infört uppnåendemål och särskilda kunskapskontroller för förskolan. Förskolans verksamhet ska ge barnen förutsättningar att uppnå punkt tre i Bo Sundblads läsutvecklingsschema, LUS. Det innebär att barnet hittar och skriver sitt namn, känner till läsriktningen och visar att det upptäckt att det skrivna går att säga. PERSONNYTT Sigbrit Franke, professor i pedagogik och universitetskansler, Högskoleverket, har utsetts till ny ordförande i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Petter Lidbeck har tilldelats Barnbokollonet Enligt juryn skriver han på ett sätt man sällan möter i barnböcker; rakt på sak utan krumbukter eller finlir, bland annat i Flickan utan minne, Den döda hunden och Det mystiska huset. Ulf Nilsson fick 2006 års Astrid Lindgren-pris för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen. Adjö, herr Muffin, Lilla syster kanin, Luftens härskare och Alla döda små djur är några av hans böcker. Katherine Paterson, amerikansk författare, har fått litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne Hennes ungdomsromaner skildrar ofta tunga ämnen och utsatta barn, men med hopp, som i Gilly Hopkins hittar hem och Se bergen. Jörgen Ullenhag, tidigare Saco-ordförande, har förordnats som ny utredare av lärarauktorisation. Utredningen ska vara klar senast den 31 maj i år. PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 23
3 22-26 lilla magxx Sida 24 FOTO: CHRISTINA THORS För att lära sig kemi måste man lära sig kemins språk. Åsa af Geijerstam har skrivit en avhandling om vad elever skriver och förstår i NO. Eleverna förstår inte sina egna texter Många elever förstår inte själva vad de skriver i NO. Det konstaterar Åsa af Geijerstam i sin avhandling Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Anteckningar och laborationsrapporter läses sällan av läraren och den gemensamma diskussionen i klassrummet saknas något som skulle behövas för att skola in eleverna i det vetenskapliga språket. Kom på onsdag, då har vi svenska, sa lärarna när Åsa af Geijerstam ville undersöka hur man arbetade med det skrivna språket i de naturvetenskapliga ämnena. Men hon kunde snabbt konstatera att även NO är ett ämne där eleverna skriver väldigt mycket, men att det är ett gömt och perifert skrivande. Hon studerade 110 elever i 17 olika klasser i år 5 och 8. Hon analyserade deras texter i NO och pratade med dem om det de skrivit. Texter av lågpresterande och högpresterande elever skiljer sig inte nämnvärt åt utan ser ungefär likadana ut. Den stora skillnaden är hur eleverna pratar om sina texter. När Åsa intervjuade eleverna märkte hon att de högpresterande förstod vad de hade skrivit och kunde utveckla tankegångarna ytterligare, något som de inte hade gjort i den skrivna texten. De lågpresterande förstod däremot i lägre grad vad de hade skrivit och inte heller varför de hade skrivit texten. Oftast läste ingen det de skrev. Skolan arbetar inte så ofta medvetet med texterna i NO, säger Åsa af Geijerstam. Däremot bedrivs det ett medvetet arbete i skolorna runt skrivande i svenska och det går bra för eleverna där. Barnen förstår vad de har skrivit. Sen blir det ett hopp till SO och allra mest till NO. I svenska och SO lever texterna oftare vidare, byggs på och används tillsammans med andra texter. När man skrivit sina NOtexter så är det slut. Eftersom vi i forskargruppen har följt samma barn i alla ämnen kan vi se att ett barn som kan skriva en sammanhängande berättelse i svenska kan skriva osammanhängande och oförståeligt i NO, säger Åsa af Geijerstam. NO betraktas ofta som ett svårt ämne med ett svårt språk. Grammatik och ordval ligger långt ifrån vardagligt språk och långt ifrån elevernas verklighet. Här kan man inte skriva personliga berättelser, utan skrivandet ska vara objektivt och avpersonifierat. Det är tekniska ord och ofta grammatiska konstruktioner med passiva former. Men hon tror inte att det skulle vara bra att bara förenkla språket för att därigenom underlätta för eleverna att lära sig. Däremot tror hon att man måste börja med att föra samman det vardagliga språket med det vetenskapliga och låta olika led bygga i varandra. Då ser barnen hur man kan uttrycka samma saker på olika sätt. Men det är farligt att helt ta bort det specialiserade språket, för då berövar man barnet ett språk. Det abstrakta och tekniska språket går hand i hand med innehållet. Det går inte att använda ett alltför vardagligt språk. Hon betonar hur viktigt det är att ge barnen olika språk. Genom att förenkla språket för mycket berövar man dem möjligheten att gå vidare till gymnasium och högskola. Tyvärr arbetar lärarna inte så ofta medvetet med texterna i NO-ämnena och man diskuterar inte att det är ett eget språk. Innehållet dominerar i NO-undervisningen, men man borde ha en textmedvetenhet i klassrummet och den borde finnas även när det gäller läroböckerna, anser hon. Man borde prata mer om de svåra begrepp som dyker upp och arbeta mer med de texter som skrivs. Avslutningsvis betonar Åsa af Geijerstam hur viktigt det är att förstå att bara för att eleverna har skrivit något innebär det inte att de har förstått det. Och hon vill gärna framhålla att den NO-undervisning hon följde i stort sett fungerade bra, men att det finns många potentialer att bygga vidare på i skrivandet. CHRISTINA THORS Avhandlingen kan beställas på acta@ub.uu.se men kan också hämtas som pdf-fil på uu.se gå in på doktorand och sedan avhandlingsdatabasen. 24 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07
4 22-26 lilla magxx Sida 25 FOTO: SØREN MADSEN Forskarutbildning för pedagoger Malmö stad och Malmö högskola samverkar omkring en ny forskarutbildning för pedagoger inom alla skolformer. Sex personer har antagits och började i höstas sin fyraåriga utbildning mot en licentiatexamen. Licentianderna bedriver forskarstudier och skolutvecklingsarbete inom tre prioriterade områden i Malmös skolplan. Det är språkutveckling, demokrati, inflytande och föräldrasamverkan samt interkulturellt arbete. Mer än bara recept På nätet finns numera en uppsjö av kokböcker, men två nya går lite längre än att bara förmedla recept. Hemmets kokbok produceras av institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet. Recepten är näringsberäknade, miljövänliga och ingredienserna går att räkna om från en till tio portioner. På varje receptsida finns förslag till allergianpassningar. En matskola och en ordlista kompletterar. MenuTool har utvecklats vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Med den kan man planera klimatanpassade och näringsriktiga måltider. Meningen är att man ska kunna utgå från receptboken hemma och sedan i diagramform se hur valen av ingredienser påverkar miljön och hur näringsriktig måltiden är. Skogskändis fyller 50 Mer än en och en halv miljon barn har kommit i kontakt med honom sedan år 1957 då den första gruppen startades. Skogsmulle är i dag Friluftsfrämjandets största verksamhetsgren och omfattar cirka barn och deras föräldrar. Verksamheten finns i förskolor, i I Ur och Skur-förskolorna och i fria grupper, men också i Finland, Norge, Tyskland, Japan, England och Lettland. Jubileet firas med olika aktiviteter landet runt och en egen hemsida: Behärska saken så kommer orden av sig själva CATODÄ FOTO: MAT TIAS AHLM/SR Svensk-dansk undervisning Geijerskolan i Limhamn startar till hösten en Öresundsprofil. Eleverna i år 2 5 kommer i elevens val att kunna fördjupa sig i den gemensamma historia och kultur som finns på båda sidorna om Sundet och båda språken ska vara lika levande i undervisningen. Minoritetsspråk på högskolan Nu är det möjligt att läsa samtliga officiella minoritetsspråk i Sverige på högskolenivå. Linköpings universitet har fått nationellt ansvar för romernas språk, romani chib, och ansvaret för jiddisch ligger på Göteborgs universitet. För finska, meänkieli (tornedalsfinska) och samiska finns redan fungerande undervisning. Lyssna när du vill Sveriges Radio har en ny webbtjänst som ger dig möjlighet att höra ditt favoritprogram när du vill. Samtliga program (utom Radioteatern) som sänds i Sveriges Radio, oavsett kanal, finns tillgängliga. De publiceras direkt efter sändning och ligger kvar i 30 dagar. sr.se PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 25
5 22-26 lilla magxx Sida 26 TRE FRÅGOR TILL BENGT LINDQVIST Den 13 december förra året klubbade FN:s generalförsamling igenom en ny konvention som reglerar mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning.bengt Lindqvist,före detta statsråd och Förenta nationernas rapportör i handikappfrågor, kan berätta mer om vad det innebär. Varför är det så viktigt att ha en särskild konvention för människor med funktionsnedsättning? Det finns framför allt två skäl för att arbeta fram en särskild konvention för funktionshindrade: En FN-konvention, som arbetats fram av generalförsamlingen, har en mycket hög status inom världssamfundet. Den stärker ställningen för den grupp den behandlar. Ett utmärkt exempel på detta är ju FN:s barnkonvention. Handikappfrågan som människorättsfråga kommer att behandlas med större tyngd och respekt i medlemsstaterna med en egen konvention i ryggen. Det andra skälet är att ingen av FN-konventionerna hittills tagit upp handikapproblematiken. Ett litet undantag finns dock i form av en särskild artikel i barnkonventionen. I själva verket finns en rad viktiga människorättsfrågor som får särskild aktualitet på grund av funktionshinder. Till exempel rätten till liv, frågor om självbestämmande och tillgänglighet. På vilket sätt skiljer sig denna konvention från den förklaring om de mänskliga rättigheterna som FN:s generalförsamling antog 1948? Den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter är i juridisk mening just en deklaration från FN:s generalförsamling. Den är moraliskt förpliktigande men inte juridiskt bindande för medlemsländerna. En konvention har formen av ett juridiskt avtal, där de medlemsländer som antar konventionen blir juridiskt bundna att följa dess innehåll. Den andra skillnaden är återigen att deklarationen inte har något specifikt handikappperspektiv. Den lägger en viktig värderingsgrund och utifrån denna kan olika konventioner utvecklas. FOTO: SÖREN ANDERSSON Vilken praktisk betydelse kommer den att ha? Internationellt kommer den nya konventionen att ha oerhört stor betydelse för att utveckla ländernas handikappolitik. Självfallet finns på handikappområdet som på alla andra områden enorma skillnader mellan FN:s medlemsländer, men konventionen är utformad på ett sätt som gör att alla kan ha nytta av den. Det kommer att utformas ny lagstiftning, och gamla fördomsfulla bestämmelser som begränsar funktionshindrades rätt på olika områden kommer att försvinna. Olika grupper av funktionshindrade, framför allt utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade, kommer att få en starkare ställning genom konventionens innehåll. I Sverige och det övriga Norden kommer handikappolitiken att prövas noga utifrån de principer om jämlikhet och självbestämmande som konventionen anger. Dessutom får handikapprörelsens krav på tillgänglighet i fysisk miljö och inom informationsområdet klart och starkt stöd i konventionen. Den nya konventionen kommer att kunna användas på alla nivåer i samhället och det är viktigt att informationen om och utbildningen i den nya konventionens innehåll blir bred och omfattande. Om så blir fallet kan den nya konventionen ge svensk handikappolitik en välbehövlig nystart. Konventionen finns på Nationellt centrum inom språkutveckling Myndigheten för skolutveckling vill samordna olika insatser inom området språkutveckling. Därför bygger man upp ett nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling som omfattar alla verksamhetsformer från förskolan till gymnasieskolan. Arbetet ska bygga på aktuell svensk och internationell forskning. Goda exempel ska spridas och utvecklingsarbete initieras. Pedagogiska magasinet nr 2/07 kommer 9 maj Media skapar bilden av en skola i kris Tema: Den bildade kroppen 26 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07
Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merNationella minoriteter i förskola och skola
Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad
Läs merPlan för LSS-verksamheten i Malmö stad
PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...
Läs merMin kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:
Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med
Läs merGrundskolan och fritidshem
Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merUtdrag ur relevant lagstiftning
Bilaga KS 2018-42 1 (5) Kommunledningsförvaltningen Hållbarhetsenheten 2019-01-14 Utdrag ur relevant lagstiftning Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, t.o.m. SFS 2018:1367 Nedan
Läs merminoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merMax18skolan årskurs 4-6. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merRiktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket
Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella
Läs merMax18skolan årskurs 4-6. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation
Läs merVad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan
Läs merVälkommen till Förskolerådet
Välkommen till Förskolerådet Dag: Onsdag den 14 november Tid: 18.30 20:00 ca. Plats: Moröbacke skola, stora konferensen, Höjdgatan 10 Gå igenom föregående protokolls punkter Information kring aktuella
Läs merBoken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte
Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde
Läs merSkriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning
2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp
Läs merEn lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Läs merFärre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007
Läs merFÖR DINA RÄTTIG HETER
! S A N VÄS FÖR DINA RÄTTIG HETER Barnkonventionens grundprinciper Ett material för att introducera Barnkonventionen i klassrummet GRATTIS! Att du läser det här betyder att du vill jobba med Barnkonventionen
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merBättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!
Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i
Läs merHANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg
HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,
Läs merBarnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.
LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008. Sammanfattning av uppdraget Med stöd av regeringens
Läs merUppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter
Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs mer4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR
Pedagogens manus till bildspel 4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR 1. Manus: Det sista bildspelet från QLeva är nästan det viktigaste eftersom det handlar om självkänsla och värderingar. Det kan vara viktiga
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merMaterial för gymnasiet
Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial
Läs merVarför är det viktigt att ditt barn läser?
LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva
Läs merFärre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merKrashens monitormodell
Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merAntalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola
STATISTISK ANALYS Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/13 Lärarutbildningen 2005/06: Antalet examina ökar men för få är
Läs merAtt leka sig in i skolans värld
Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBarnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter
Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,
Läs merVerksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016
Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn
Läs merFira FN-dagen med dina elever
EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen
Läs merMål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Trygghet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och att känna sig trygga. Genom att reflektera och diskutera kring begreppen
Läs merTeckenspråk Online. Beställningsinformation Artikelnummer: Best.nr: (5 licenser)
Teckenspråk Online Teckenspråk Online ger elever möjlighet att lära sig svenskt teckenspråk på distans. Eleverna ges möjlighet att själva välja var och när de vill träna. I kombination med webbmöten kan
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merBARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merDen som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND
Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande
Läs merSKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012
Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012 1 Sammanfattning Andelen barn med annat modersmål har ökat något från 87 % år 2011 till 90 % i år. 86 olika språk talas av
Läs merMänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Läs merKvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma
Läs merArbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin
Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merVad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt
sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merSvensk invandringspolitik
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor
Läs merTillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt
Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett
Läs merLärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5
Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift.
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merMinoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Visste du att
Läs merPolicy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby
Läs merTema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merTeckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd
Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan
Läs merMagister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik
Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Bilaga 5 Årsberättelse 2013/2014 Förskoleområde: Stigslund/Strömsbro Förskolans namn: Åbyggeby förskola Ansvarig förskolechef: Annika Proos Biträdande förskolechef: Lena Hornéy Inledning för Årsberättelse
Läs merAnsvaret för förskola, skola och vuxenutbildning
Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,
Läs merStockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter
Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-07 Handläggare Karin Skoglund Telefon: 08-50829454 Till Kommunstyrelsen Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merKVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING
KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING Kvalitetsredovisning för 2009 Arkens förskola Höllvikens församling. Beskrivning av verksamheten. Förskolan Arken består av 27 barn i åldrarna
Läs merMer än bara trösklar
Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merStudieteknik Hur lär jag mig att lära?
Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby
Läs merMorgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut
Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll
Läs merFOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014
FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi
Läs merFlerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014
Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med
Läs merRiktlinjer för tillgänglig information och kommunikation
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och
Läs merBarnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
Läs merKunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Minoritetsspråk Kunskapskrav Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Närliggande språk betyder norska, danska samt de svenska minoritetsspråken:
Läs merKommittédirektiv. Läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Dir. 2016:78. Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016
Kommittédirektiv Läsfrämjande insatser i och utanför skolan Dir. 2016:78 Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016 Sammanfattning En kommitté i form av en delegation ska, inom ramen för satsningen
Läs merPolicy för minoritetsspråk i Kiruna kommun
POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:
Läs merPlan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun
1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska
Läs merMTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men
Läs merKvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande
Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merbarnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Läs merViktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.
Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.
Läs merBerättarministeriet - ett stöd i undervisningen
Berättarministeriet - ett stöd i undervisningen Ett stöd i undervisningen Våra program På Berättarministeriet tror vi på det lustfyllda lärandet. Genom våra skolprogram vill vi uppmuntra elevers nyfikenhet
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs mer