Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 7 - september 2016

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 7 - september

2 Innehåll BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Gunilla Svedlund VÄRMLAND Ansvarig Rek om vaccination mot hepatit B. Rek om influensavaccination till riskgrupper s 03 Info från psykologmott för MBHV. Syntocinon. Info om Mamma Pappa Lam s 04 Barnkonvensionen. Barnkonventionen på olika språk s 05 Amningsvecka s 06 Info från Livets Tråd s 07 Socialstyrelsens statistik om amning 2014 s 08 Bristande Värmlandsstatistik s 09 Info från dietisten s 10 Boktips s 13 Inbjudan: Fortbildningsdagar för BHV s 14 Inbjudan: Fokus Barnets rätt s 15 Fortbildning/Utbildning s 16 Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Isabel Lindgren, Enhetschef. isabel.lindgren@liv.se Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, samordnare cristina.gilla@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Anna Bodin, samordnare FC anna.bodin@liv.se Anna Lindgren Fändriks, psykolog MBHV, anna.lindgren@liv.se Gunilla Svedlund, assistent gunilla.svedlund@liv.se Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 2

3 Rekommendationer om vaccination mot hepatit B Folkhälsomyndigheten har givit ut en ny rekommendation om hepatit B profylax: Ingen läkarordination behövs längre utan BHV sjuksköterskan kan själva ordinera detta. I de uppdaterade rekommendationerna har bland annat följande lagts till eller förändrats: Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vaccination erbjuds alla spädbarn Den tidigare riskgruppen barn till föräldrar från länder med intermediär till hög prevalens av hepatit B har formulerats om till barn upp till 18 år med ursprung från medel- eller högendemiska länder. Följande grupper med ökad risk vilka rekommenderas vaccination har lagts till: Personer med kronisk hepatit C Personer som lever med hiv Föräldrar och syskon till adoptivbarn från medel- eller högendemiska länder. De nya rekommendationerna ska ingå ska ingå i 10 i Socialstyrelsens föreskrift om läkemedelshantering SOSFS 2000:1 vilken reglerar sjuksköterskornas rätt att ordinera läkemedel för vaccination. Dessa blir klara inom kort. Ordinationsrätten för behöriga sjuksköterskor gäller för hepatit B till spädbarn (gäller ej äldre barn).frågan om man vill ha hepatit B vaccination behöver dock fortfarande ställas då vaccinationen ej ingår i nationella vaccinationsprogrammet. Staffan Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper Även om vaccination mot influensa ej ska utföras på BVC kan det vara bra att känna till att en hel del barn tillhör riskgrupper och ska vaccineras via barnkliniken. Detta är till exempel barn med kronisk hjärt- eller lungsjukdom och barn med diabetes. Staffan 3

4 Information från remissgruppen på Psykologmottagningen för MBHV Om ni ska skicka en remiss med frågeställning nedstämdhet, men inte gjort EPDS, går det naturligtvis bra. Fyll i 0 poäng på det tvingande fältet med poäng på EPDS och skriv sedan i löptext att ni inte genomfört EPDS, då förstår vi. Hälsningar, Remissgruppen, Eva Nahnfeldt, Anna Lindgren Fändriks och Marita Nilsson Syntocinon Vid amningsutbildningen 9/9 gavs info att Syntocinonspray inte ska ordineras vid mjölkstockning. Stämmer det? På vilken indikation ska vi skriva ut det i så fall? Oxytocin Oxytocin är ett hormon som påverkar utdrivningsreflexen. Oxytocinet ger lugn och välbefinnande om man ökar det endogena oxytocinet med hjälp av beröring, hud-mot-hud kontakt mellan mor och barn och lätt massage [2 5]. Oxytocinspray En nässpray som innehåller kemiskt oxytocin. Används sällan idag då dess effekt ifrågasätts. Rekommenderas inte vid bröstkomplikationer. Istället är det bra att uppmuntra mamman till att få igång sitt eget oxytocin med förslagsvis hud-mothudkontakt, beröring, avslappning eller det mamman blir lugn av och tycker om. Sprayen kan ha en möjlig effekt vid mjölkretention. Erfarenheter visar att det kan ha en möjlig placeboeffekt. Källa: Stockholms läns vårdprogram vid amningskomplikationer. Cristina Mamma Pappa Lam att vara förälder och ryggmärgsskadad Stiftelsen Spinalis driver för närvarade ett projekt som finansieras av Arvsfonden. De som startat projektet är själva föräldrar och har en ryggmärgsskada. Projektet syftar till att höja kunskapsnivån kring fertilitet, graviditet, förlossning och föräldraskap för personer med ryggmärgsskada och berörd vårdpersonal. På webbplatsen, mammapappalam.se finns information på svenska och engelska om projektet, fertilitet, förlossning, föräldraskap och tips och trix samt en blogg. Materialet som visas nedan kan vid behov beställas från Mödra- och barnhälsovårdsenheten. Ingela o Cristina 4

5 FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Artikel 35 och 36 Handlar om att skydda barnet mot att bli utnyttjat på något annat sätt. Det kan vara att någon säljer barn ett barn för att barnet ska arbeta i en fabrik. Det kan vara att någon tar ett barn från föräldrarna för att sälja barnet till en annan familj. Med det är också ett skydd mot alla andra sätt att utnyttja barn som någon kan komma på. På Barnombudsmannens hemsida finns barnkonventionen på olika språk Här kan du beställa och ladda ner affischer och foldrar som på ett enkelt sätt beskriver FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) för barn och ungdomar på följande språk: dari, arabiska, tigrinska, somaliska, engelska. Cristina Vi är alla olika! Värt att tänka på vad gäller solprevention och Vitamin D tillförsel. Dotter med kompis i Tanzania. Staffan 5

6 Amningsveckan i Sverige, vecka 42 Livets tråd vill uppmärksamma detta med en affisch om amning. Affischen kommer att skickas ut till verksamheterna inom vårdkedjan och kan sättas upp i era väntrum. 6

7 Info från Livets tråd - Aktuellt om amning Fortbildning till blivande föräldrar Representanter från Amningshjälpen, barnsjuksköterska Margareta Billebo och barnmorska Nina Stanizewski anordnar kostnadsfri fortbildning om amning till blivande föräldrar på BMM. Tidigare kurser har varit mycket uppskattade, såväl i Värmland som i övriga Sverige. Kursen är ett komplement till befintlig amningsinformation och vänder sig till såväl första- som flerbarnsföräldrar. Nästa kurs kommer att hållas på BMM/BVC Sommargatan Kronoparken den 31 oktober och 7 november kl , blivande föräldrar från hela Värmland är välkomna att delta och anmäler sig själva via Sensus.se Flera kurser kan anordnas, om intresse finns kontakta Ingela ingela.larsson@liv.se eller Cristina cristina.gilla@liv.se Hjälpmammor Länk till aktuella hjälpmammor finns på livets tråds hemsida, amningshjalpen.se/hitta-hjalpmammor-2 Lättare att amma/ Sugen på livet Broschyren Lättare att amma som delas ut på BMM finns endast på svenska, vid behov av en amningsbroschyr på andra språk kan Sugen på livet delas ut. Den är framtagen av Amningshjälpen och finns på följande språk: albanska arabiska engelska franska kroatiska persiska ryska somaliska spanska thailändska Broschyren kan beställas från amningshjälpens webshop amningshjalpen.se/broschyrer Livets tråd är en arbetsgrupp med representanter från hela vårdkedjan. Gruppen arbetar med omvårdnadsfrågor för att underlätta samarbetat mellan olika vårdgivare som möter den blivande och nyblivna familjen. Arbetsgruppen ska bland annat verka för metodutveckling, utbildning och utvärdering i framförallt amningsfrågor för all personal i hela vårdkedjan och verka för att en gemensam amningspolicy hålls aktuell. Arbetsgruppen ska också verka för ett bra fungerande samarbete och kommunikation mellan olika vårdgivare, i samråd med berörda chefer. Medlemmar i Livets tråd 2016: Anette Andersson, Anita Arn Dahl Camilla Besterman Cristina Gillå Elin Boström Eva Norberg Eva Rickmann Ingela Larsson Inger Johansson Linda Jönsson Margareta Billebo Maria Ioannidis Bjelkhed Maria Thorsell Karin Lander Frågor och synpunkter: cristina.gilla@liv.se Ingela.Larsson@liv.se Filmtips Bra filmtips att rekommendera till föräldrar om t.ex. amningsteknik, mjölkstas och handmjölkning finns på Babybaby.se 7

8 Socialstyrelsens statistik om amning 2014 Sedan 2014 har amningen minskat i Sverige, men sedan 2010 har minskningen avtagit för amning under barnets första sex månader Vi ser att de regionala skillnaderna är stora i landet. Vid fyra månaders ålder ammas flest barn i Uppsala och Stockholms län, 79 procent och minst är andelen i Gävleborgs län med 66 procent. Under perioden var amningsfrekvensen som högst då ammades 83 procent av alla barn vid fyra månader. År 2014 och visar nationella siffror att amningen ligger kvar på ungefär samma nivåer som år Bland de fyra månader gamla barnen ammades 74 procent helt eller delvis under 2014 jämfört med 76 procent år Vid sex månaders ålder ammades 63 procent under 2014, vilket är ungefär lika många som år Amningens hälsoeffekter Studier visar på att amning ger hälsofördelar för både barnet och mamman. Amning kan också vara en skyddsfaktor för plötslig spädbarnsdöd samt övervikt och diabetes senare i livet. Även kvinnor som ammat får hälsofördelar genom en något minskad risk att insjukna i bröstcancer, äggstockscancer. Amningsrekommendationer WHO: s rekommendation är exklusiv amning i sex månader och därefter fortsatt amning med tilläggskost i två år eller längre. Sverige har ställt sig bakom rekommendationen om helamning i sex månader och därefter fortsatt amning med tilläggskost i tillräckliga mängder, gärna under första levnadsåret eller så länge föräldrar och barn vill. Kvalitetsanmärkning År har landstinget Värmland inte skickat några data. Stockholm skickade bristfälliga data 2013 och ofullständiga uppgifter Riksvärdena för dessa år är därför skattade. På grund av kvalitetsbrister kan inga nationella amningsuppgifter presenteras för 9 och 12 månader år Källa: Socialstyrelsen Socialstyrelsens statistik spädbarnsföräldrars rökvanor 2014 Andelen barn som utsätts för tobaksrök under spädbarnstiden fortsätter att minska. För 15 år sedan levde 19 procent av alla åtta månaders gamla barn i familjer där någon rökte. För barn födda 2014 var det 11 procent som var utsatt för tobaksrök. Det är stora regionala skillnader. Bland mammor är rökning under spädbarnstiden vanligast i Blekinge och Södermanland. Lägst andel rökande mammor har förutom Stockholm och Uppsala län de tre norrlandslänen Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Störst andel rökande pappor under spädbarnstiden finns i Södermanlands län och Skåne. Liksom för mammor gäller samma län även för pappor där man rökte minst. Exponering för passiv rökning under spädbarnstiden Det finns ett samband mellan tobaksrök i miljön och utveckling av luftvägssjukdomar hos barn. Barn som utsätts för tobaksrök i hemmet drabbas oftare av luftvägsinfektioner som lunginflammation och bronkit samt öroninflammation. Risken för plötslig spädbarnsdöd ökar om mamman röker under graviditeten eller efter barnets födelse. Kvalitetsanmärkning: År har landstinget i Värmland inte inkommit med några data till Socialstyrelsen. Stockholm skickade bristfälliga data Riksvärdena för dessa år är därför skattade. Källa: Socialstyrelsen 8

9 Bristande Värmlandsstatistik Det är bara att beklaga att Värmland inte kunnat redovisa statistik för amning och föräldrars rökvanor för barn födda 2013 och 2014 till Socialstyrelsen. För barn födda 2015 är vårt mål att kunna få fram data för amning och föräldrars rökvanor. Vi vill därför påminna om registrering i mallarna för amning och rökning. Om det saknas, fråga och fyll i det retroaktivt. Amning i mallen för 1 vecka, 2, 4, 6, 9 och 12 månader Defintion: Amning: (aktuell uppfödning under de senaste 7 dagarna vid respektive ålder) Helt ammade, barn som enbart fått bröstmjölk, D-droppar samt ev. läkemedel Övervägande ammade, barn som förutom bröstmjölk också fått tillägg av 1 eller maximalt 2 mål av modersmjölksersättning, välling eller annan kost annan kost och/eller pyttesmå smakprover, oavsett antal. Delvis ammade, barn som förutom bröstmjölk också fått tillägg av 3 eller fler mål av modersmjölksersättning, smakportioner, välling eller annan kost. Ej ammade, barn som ej fått bröstmjölk. Föräldrars rökvanor i mallen för 0-4 veckor, 8 månader, 18 månader och 4 år, de två senare mätvärdena redovisas inte till Socialstyrelsen men kommer att ingå i ett nationellt barnhälsodataregister så småningom så därför ingår även registrering vi dessa tidpunkter. Defintion: Cristina Med rökare menas rökning minst en gång dagligen, dvs drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Det gäller även den person som röker utomhus. Med rökare i barnets hemmiljö avses sambo, äldre syskon, far- eller morföräldrar eller någon annan som stadigvarande bor tillsammans med barnet och som röker enligt definitionen. 9

10 Dietist mödra- och barnhälsovård Jannette Grahn Vera, leg dietist Frågor & svar BVC- sjuksköterskan: Kan man ge get eller fårmjölks produkter till barn med komjölksallergi? MBHV-dietist: Nej det kan man inte ge, proteinet i get och fårmjölk liknar det i komjölken och ger allergiska reaktioner också. Två intressanta kostnadsfria föreläsningar för BVC OBS! För mer information och anmälan gå in på separata inbjudan som bifogas i mailen. Tidig start för ett hälsosamt liv- hur kan vi få nästa generation på fötter och förebygga framtida ohälsa? Onsdagen den 14/12 kl. 13:15 Föreläsare: Maj-Lis Hellénius och Anja Nordenfelt 10

11 Semper bjuder till: Mat, måltid, mångfald - goda råd och hållbart stöd på BVC 11

12 En bok att rekommendera "Första hjälpen vid matbordet - om barns matkrångel, näringsbehov och smakfavoriter" I denna lättlästa bok avdramatiseras många aspekter som är relaterade till matintroduktion och matkrångel. Den innehåller psykologi, pedagogisk och enkel och praktisk näringslära.. Här finns det handfasta råd för föräldrar och BVC personal men även tips på förhållningssätt för att inte måltiden ska bli en kamp. Boken är skriven av dietisten Sara Ask som har många års erfarenhet att arbeta med barn bland annat på Astrids Lindgrens Barnsjukhus. Nya råden "Bra måltider i förskolan" Mer grönt, mindre socker och mer lek med maten i förskolan. Det är både nyttigt, miljösmart och kul! Livsmedelsverkets uppdaterade råd "Bra måltider i förskolan" uppmanar förskolorna att se helheten kring måltiden, och att använda måltiden som en resurs i det pedagogiska arbetet. Till PDF : "Bra måltider i förskolan" 12

13 Boktips, Sortelius Ulrika, sjukhusbiblioteket Julia sätter sig Av Eva Eriksson och Lisa Moroni Kan man sitta här undrar nyfikna Julia och provar att sätta sig på dockans lilla lilla stol. Det gick visst inte för den gick sönder. Kan man sitta på hunden då kanske? En bok för de minsta som på ett roligt sätt tar upp vardagshändelser som känns igen för alla barn. 0-3 år. Meningen med livet Av Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore En underhållande och finurlig berättelse i Nalle Phu-anda av ordkonstnären Lotta Olsson. Uttrycksfulla och tokroliga illustrationer som charmar både vuxna och barn. Boken handlar om djupa och spännande funderingar om alltings mening. Boken fungerar som högläsningsbok. 6-9 år. Fixa festen själv Av Anna Lycke och Jeanette Dahlström I den här boken är det inga föräldrar som ordnar festen utan alla tips och recept vänder sig direkt till barnen. I sju olika teman, men olika svårighetsgrad, får man ideér och uppslag om hur man kan fixa till en rolig fest med något gott att äta år Mera fart Mamma Mu! Av Jujja Wieslander och Sven Nordqvist Böckerna om Mamma Mu är redan klassiker och de två roliga karaktärerna är älskade av alla. I den här boken får vi följa med när Kråkan och Mamma Mu leker en varm sommardag vid bryggan och de provar både småbåtar och cyklopöga. 3-6 år. 13

14 14

15 15

16 Fortbildning/ Utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. Fortbildning/utbildning som är markerad med * är obligatorisk. Barnhälsovårdsenheten anordnar olika fortbildningar för dig som arbetar på BVC. Vi planerar att ha kontinuerlig utbildning/fortbildning inom olika ämnesområden. De riktar sig till dig som är verksam inom barnhälsovården oavsett yrkesgrupp, som är nyanställd eller behöver fylla på kunskapsförrådet. Klicka här för att komma till BHV-enhetens fortbildningar (Livlinan) Utbildning i sjukdomsklassifikation Under september och oktober på olika platser i länet, se inbjudan EPDS-utbildning Utbildningen riktar sig i första hand till nyanställda på er BVC, följande datum gäller: 12 oktober 2 november 14 december Plats: Lokal Lärkan på Karolinen Anmälan till gunilla.svedlund@liv.se BHV-internat * Den oktober Plats: SPA Sunne. Inbjudan Fokus: Barnets rätt 21 november, kl Plats: Värmlands Museum, Karlstad Språk och hörsel Den 24 november, kl Plats förmiddag: Lupinen, Psykiatrihuset Plats eftermiddag: Hörselvården, Snäckan, CSK Inbjudan/anmälan Grundkurs Motiverande samtal våren 2017 Anmälan 16