Lilla LiV:et nummer sju. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2012 nummer sju 1

2 INNEHÅLL: God Jul hälsning s 3 ABC-lots s 4 Hälsning Eva Nahnfeldt s 4 Frågor till BHV-enheten s 5 FN:s konvention s 5 Sammanställning Loka s 6 Checklista broschyrer på BVC s 8 Spec sjuksköterska riktlinjer s s 9 MBHV-dietist s 10 Fortbildning s 13 Lästips s 14 Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten i Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare, cristina.gilla@liv.se Lena Granat, MBHV-psykolog, lena.granat@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Isabel Lindgren, assistent, isabel.lindgren@liv.se Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till MBHV-psykolog Adress till Föräldrastödsenheten: Psykologmottagningen för MBHV Föräldrastödsenheten Centralsjukhuset Centralsjukhuset Karlstad Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 Besöksadress: Bryggargatan 7 2

3 God Jul & Gott Nytt År önskar BHV-enheten Cristina, Staffan, Lena, Jannette & Isabel 3

4 AKTUELLT ABC-LOTS Tal och läsning - hänger det ihop? 2011 hade logopedenheten över 2000 insatser för barn med försenad och/eller avvikande språkutveckling. Dessa barn löper en ökad risk för att utveckla läs-och skrivsvårigheter/dyslexi. Vilka av barnen är dock omöjligt att bedöma, varför vi väljer att se alla som möjliga riskbarn. Föräldrarna får en folder om sambandet mellan tal och läsning och uppmanas att höra av sig om barnet skulle få det motigt i läsinlärningen. Vi diskuterar kring tidiga åtgärder, träning etc. och försöker hitta samverkansformer med skolan. Ju tidigare insatser, desto bättre förstås. På sikt hoppas vi på att behovet av läs-och -skrivutredningar ska minska genom tidigare och effektivare åtgärder Logopedenheten Magnet med kontaktuppgifter Agneta Englund leg. logoped Elisabeth Miske leg. logoped Grafisk form Julia Megyeri Hälsning från Eva Nahnfeldt Efter snart 10 år som psykolog på Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård har jag bestämt mig för att pröva något annat. Den 8 januari slutar jag inom Landstinget för att börja som skolpsykolog i Kils kommun. Jag vill på detta sätt tacka alla som jag mött i mitt arbete, för fantastiskt stimulerande och roliga år! Jag kommer att bära med mig alla fina möten med personal inom Mödra- och barnhälsovården, där vi tillsammans på olika sätt försökt hitta fram till bra lösningar. Jag tar med mig rika erfarenheter från bl.a. konsultationen, som jag hoppas ska komma till nytta i mitt möte med skolpersonalen i mitt nya jobb. Varma hälsningar Eva Nahnfeldt 4

5 Frågor till BHV-enheten BVC-sjuksköterska: Fick en fråga av en orolig mor idag. Sonen är 18 månader och de sista två vintrar har dagispersonal låtit barnen sova ute oavsett ute temperatur. (Detta är Antons första vinter). Vad tycker du? Hur kallt kan ett barn sova ute i barnvagnen på gården på förskolan? Finns det någon gräns? Har du läst någon studie om det ska vara nyttig eller inte? Hur är det om barnet andas in den kalla luften under ett par timmar? Han har haft flera öroninfl samt behandlas nu för streptococc inf i halsen. Kanske han blir mindre sjuk eller oftare sjuk av att sova ute. Köldskador? Staffan Skogar: Sova ute är bra för barnet och det är svårt att sätta gränser för när det kan bli för kallt. Om barnvagnen har en huva och barnet ligger nedbäddat med tyg som en strut runt ansiktet kommer det inte att bli så kallt trots låg utetemperatur. Detta kan kontrolleras med en termometer eller med handen.om vinden blåser på ansiktet kan dock förfrysningar förekomma ffa på kinderna. Jag har inte sett någon studie på detta men om inte barnet är direkt sjukt och medtaget ser jag inga hinder för utesovning. BVC-sjukskterska: Vi har nyligen diskuterat här på vår BVC runt OAE undersökningen. Finns det några rutiner för detta när det gäller våra inflyttade bebisar från andra länder där detta inte har gjorts. Räcker det med test med hörselskallra vid 8-10 månader eller ska de remitteras till hörselvården innan? Staffan Skogar: Dessa ska remitteras till öron för OAE. FN:s konvention om barnets rättigheter Viktiga regler: De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar. Det finns 54 olika artiklar. Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några artiklar som är bra att läsa först och att komma ihåg. I artiklarna 2, 3, 6 och 12 finns viktiga regler. När du läser de andra artiklarna ska du tänka på vad som står i de här artiklarna. Artikel 22 handlar om barn som är flyktingar. Länderna lovar att ge barn som kommer till landet skydd och hjälp. Det gäller både barn som kommer ensamma och barn som kommer med sina föräldrar. Ett ensamt barn ska få hjälp att hitta sina föräldrar. Om man inte hittar föräldrarna eller andra släktingar ska barnet få samma skydd och hjälp som andra barn får när de inte kan bo hos sina föräldrar. 5

6 BHV-enhetens fortbildningsdagar på Loka Brunn 3-4 okt 2012 Text: Staffan Skogar Vi från BHV enheten kommer att se tillbaka på årets dagar på Loka brunn med viss nostalgi och drömmar om kroppslig njutning. Vi kommer aldrig att förglömma Isabels goda minne och glada sinnelag. Det ökande antalet läkare på dessa dagar är mycket positivt och vi hoppas att trenden fortsätter. Nu till sak, där dagarna startade nästan där livet påbörjas, på neonatalavdelningen. Maggan Billebo gav en historisk expose där många medarbetare fick inse att världen inne på avd 10 inte har stått stilla under de senaste 20 åren och där hemsjukvården nu är en etablerad del av verksamheten. Undertecknad pratade därefter lite om det vita giftet, dvs komjölken och vår fäbless att ge varandra diagnoser som inte alltid är med verkligheten överensstämmande. Asylsköterskans arbete synliggjordes på eftermiddagen och många blev varse att verkligheten för såväl barn och BVC sjuksköterskor ser väldigt olika ut runt om i länet. Bild: Jannette Grahn Vera i Victoriasalen och att en fungerande kropp är en gåva och att tron på sig själv kan försätta berg i form av sjukvård och andra så kallade autoriteter. Tvagningen innan middagen blev så grundlig att jag kan gå i god för att julbadet redan är avklarat och det avnjöts dessutom med klassisk musik under vattnenytan. God middag och skönsång från samtliga deltagare avslutade dag ett. Janette gav en känslosam och konkret blid av verkligheten av att vara invandrare och att gå vilse i mataffären. Tack för denna unika inblick. Vi måste inse att våra sanningar kan vara andras osanningar. Herr Palsternack kanske inte längre måste var barnets första länk till livets gourmetkrog. Efter att vi hade enats om att nu är det Rikshandboken som gäller i fråga om basprogram till Cristinas stora lättnad fick sedan höra en våldsam sköna från Hagfors store son. Vardagen vedermödor förblek-nar i jämförelse och jag ska sända Anders en till tanke vid min nästa svåra förkylning att det finns faktiskt några som har haft det värre. Skämt åsido gav denna föreläsning perspektiv Bild: Marie Tivehag & Annika Gustavsson 6

7 Text: Cristina Gillå Andra dagen inleddes med en rundvandring vid de olika produktspecialisternas utställning. Därefter fick vi följa ett möte mellan den ammande pappan och dietisten, på ett mycket illustrativt sätt. Han hade stora funderingar och fick flera frågor besvarade, bland annat vad det innebär att helamma och vad de nya kostråden innebär, smakprov eller smakportion. Janette fortsatte vidare informationen om de nya kostråden och varje BVC fick ett ex av en matbildspärm som kan användas vid samtal om matvanor i familjen, individuellt eller i föräldragrupp. Det pågår flera olika projekt på olika BVC. Anette och Karin från Sommargatans BVC berättade om SKL-projektet Vård på lika villkor som startat på deras BVC och Ellinor från BVC Storfors berättade om deras NU-projekt Utökat föräldrastöd på BVC. Det ska bli intressant att få följa och höra mer om dessa projekt. Lena gjorde en uppföljning av manualen för samspel som kan användas som ett underlag och ett stöd för att se samspel mellan föräldrar och barn. De utvärderingar som vi har fått efter dagarna var övervägande positiva. Några synpunkter som vi noterat och som kommer att följas upp är hur man ska arbeta på BVC vad det gäller prematura barn, t.ex. tillväxt, utveckling och uppföljning. När det gäller asylbarn på BVC finns det önskemål om mer information kring rutiner och fortbildning om andra kulturer. Det kommer att skrivas ett styrande dokument angående rutiner vad det gäller provtagning, hälsosamtal, läkarundersökning etc. Fortsättningsvis kommer vi följa Rikshandbokens basprogram och ha några lokala anvisningar som komplettering gällande för barnhälsovården i Värmland. Det innebär att vi kan slopa klisteretiketten i Barnets hälsobok och hänvisa till det som står, men med ett förtydligande kring hälsosamtal, tidpunkter för EPDS och läkarbesök. Representanter från distriktssköterskeutbildningen Karlstad universitet informerade om bland annat VFU placering och att det glädjande nog planeras för en utbildningsstart hösten Vi fick även en nulägesrapport om Selmastudien, på vilket sätt den har utvecklats och vad som planeras framåt. Bild: Ulla Henriksson & Inger Johansson, BVC Västerstrand 7

8 Checklista Broschyrer och informationsmaterial på BVC i Värmland Vi har gjort en revidering av checklistan, all skriftlig information skall delas ut utifrån behov och i samband med ett samtal om det berörda ämnet. Ett förtydligande finns noterat när materialet ska lämnas ut. Detta ska vara ett stöd för er, när vi nu hänvisar till Rikshandbokens basprogram. Boken Leva med barn ska fortsättningsvis delas ut vid behov och kan finnas som låneexemplar. I Barnets hälsobok finns information om bland annat barnets utveckling, vaccinationer, vad som händer vid de olika besöken på BVC och olika frågor som kan lyftas och diskuteras. Tanken är att boken ska användas aktivt t ex genom att informera om vad som händer vid nästa besök, fråga föräldrarna om det är något de läst i boken och funderar på. Vid behov kan ni hänvisa till någon aktuell sida på 1177 och eventuellt skriva ut och lämna till föräldrarna. Beställning av broschyrer görs fortsättningsvis från respektive BVC. BHV-enhetens ambition var ju att göra en central beställning för att sedan distribuera ut till respektive BVC, men det är flera faktorer som komplicerar det hela, därför hänvisar vi att beställningen görs från er. Sång vid middagen i Loka Brunn (Gubben Noak) Doktor Staffan, doktor Staffan är en hedersman Tre glada systrar hit till Loka fara Doktor Staffan doktor Staffan är en hedersman Han är inte farlig bara man är varlig Men man kan dock, men man kan dock Honom oftast tro. 8

9 Karlstad Universitet den 29 november 2012 Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom barnhälsovården Avtalet styr placering av studenter vilket innebär att studenter från Karlstad Universitet har företräde till VFU-platserna. Detta innebär att studenter från andra lärosäten kan erhålla plats först då studenter från Karlstad Universitet fått sin placering. Ersättningen baseras på antal studentveckor och betalas ut via landsingets kansli. En VFU vecka består av 32 timmar per vecka. Antal veckor på BVC är två veckor vilket blir fyra veckor på halvfart. Då studierna bedrivs på halvfart ska studenten alltså ges möjlighet att även göra sin VFU på halvfart. Alla studenter placeras i samråd med studierektorerna i allmedicin, Ingela Magnusson och Helena Danielsson. Detta innebär att samtliga VFU placeringar inom Allmänmedicin rörande Specialistutbildning samt BVC platser planeras centralt via Monica Amnelind, monica.amnelind@liv.se som sköter samordning av studentplatser samt schemaläggning i KLIPP Kompetensen på handledare, för att handleda studenter på avancerad nivå är att den handledande sjuksköterskan har erforderlig utbildning i omvårdnad och relevant specialistutbildnings samt ha minst två till tre års erfarenhet som specialistsjuksköterska. Ersättning utbetalas efter aktuell termins slut och utifrån avstämning av faktiskt utnyttjade studentplatser och veckor. Ur pedagogiskt perspektiv är det viktigt att studenten inte tidigare har arbetat på den arbetsplats som VFU-placering ska göras. För att handledningen ska kunna genomföras på ett bra sätt är det viktigt att Du som handledare tar del av de dokument som rör utbildningen. Våra dokument som rör programmets VFU finns i KLIPP. Det är det datastödet som LiV och Kau använder sig av för att kommunicera om studenter. Inloggning och lösen ges av Anneli Andersson, anneli.m.andersson@ liv.se landstingets kansli. Med vänliga hälsningar Anita Waller Universitetsadjunkt VFU ansvarig, distriktssköterkeprogrammet Avdelningen för omvårdnad Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Karlstads universitet Karlstad Telefon anita.waller@kau.se 9

10 Dietist mödra- och barnhälsovård NU-projekt NU-medel har beviljats för att MBHV-dietisten ska arbeta 40 % i ett projekt inom Ungdomsmottagningwarna i Värmland. Projektet pågår mellan 1 nov 2012 till 31 maj Målet med projektet är att skapa goda förutsättningar för bra matvanor hos unga i Värmland. Förebygga och minska förekomsten av övervikt/fetma och därigenom förbättra den psykiska och fysiska hälsan hos unga i Värmland. Ambitionen är att dietisten ska stärka kompetensen hos personalen inom UM genom att förmedla evidensbaserade kunskaper inom nutritionsområdet. Tanken är att tillsammans med personalen på UM skapa arbetsformer för att stärka ungdomarnas förmåga att välja en hälsosam livsstil samt utveckla metoder för att samtala om livsstil/matvanor på UM enligt MI (motiverande samtalsteknik). Projektet genomförs genom att arbeta med tre ungdomsmottagningar som ska vara pilot för projektet un-der sex månader. Det är tänkt ett samarbete med de berörda skolsköterskorna under projekt tiden. Under projekttiden kommer MBVH-dietisten att erbjuda konsultuppdrag via mail eller telefon till alla UM i länet. Om vikten att prata matvanor och motion på BMM och BVC Gå in på länken för läsning: Produktspecialisterna Semper, Nestlé, Hipp, Mead Johnson och Nutricia Information på dietisthemsidan Semper, och Nutricia produktspecialister har varit på besökt hos mig. Hipp och Mead Johson har jag pratat med och de har skickat information att lägga ut på hemsidan. Hemsidan är nu uppdaterad. Gå gärna in och läs! Semper kommer att via mail skicka information till er gällande deras faktabok som nu är reviderad och som de kommer sedan att sända till er. Nedan kan ni se en bild på en lathund/snabbfakta om modersmjölkersättningar och tillskottsnäringar som kan vara bra att ha. Om ni vill ha en sådan kan ni höra av er till mig så beställer jag de från Semper Det kan även vara bra att känna till att Nutricia har lanserat en mjölkfrigröt (från sex månader) för mjölkallergiska barn, Neocate Spoon. 10

11 Dietist mödra- och barnhälsovård Litteratur om mat I den nyreviderade litteraturförteckning för BVC kan ni läsa om när i tiden rekommenderas det att dela ut/låna broschyrerna. För utdelning För barn under ett år rekommenderar vi antigen: Bra mat för spädbarn från Livsmedelsverket. Barnmat - råd och recept från Gothia förlag. Båda broschyrer är bra men Gothias innehåller mer recept för den som efterfrågar det. Detta innebär att varje BVC är fri att välja vilken broschyr skall delas ut till föräldrarna. Broschyrerna får varje BVC beställa själv. Att ha som låneexemplar Genom att ha ett par låneexemplar kan föräldrarna få titta i böckerna först och bestämma själva om de vill beställa/köpa den sedan. Följande broschyrer rekommenderas att ha som låneexemplar: Bra mat för barn mellan ett och två år från Livsmedelverket. Broschyren finns även att ladda ner på Livsmedelverkets hemsida under Mat och näring/ kostråd/barn 1-2 år. Den finns på nio olika språk. Vegetarisk/veganmat Denna broschyr innehåller även bra information för den ammande mamma som äter vegetarisk eller är vegan. Grön barnmat- Näringslära och vegomat - för barn 0-5 år, gravida och ammande kvinnor. Följande broschyr rekommenderas som handledning vid övervikt Ät bättre- råd och recept för runda barn från Gothia förlag, nyreviderad Broschyren är till för läsning för er BVC-sjuksköterkor, det kan ge er handledning när ni ska vägleda för-äldrar som har ett övervikt barn. Ta upp den vid behov när föräldrarna verkar motiverade till förändringar. Diskutera någon punkt utifrån föräldrarnas och barnets problematik. Broschyren är bra men innehåller mycket information tänkt därför på att dela ut informationen vid olika tillfällen om det behövs. 11

12 Dietist mödra- och barnhälsovård Vad är skillnad på modersmjölkersättning och tillskottnäring? Modersmjölkersättning (exempelvis Baby Semp 1, Nan 1) kan utgöra enda näring/föda för spädbarnet upp till sex månader ålder. Barnet behöver ingen annan näring för att klara sig förutom modersmjölkersättningen och D-dropparna. Tillskottsnäring (exempelvis Baby Semp 2, Nan 2) skiljer sig bara något näringsmässigt från modersmjölkersättningen. Den ska inte utgöra enda näringen efter sex månader ålder. Barnet behöver andra livsmedel för att få en fullgod näring. Därför ska måltiderna för ett barn över sex månader inte bestå av mer än 2-3 portioner tillskottsnäring om dagen. Eftersom skillnaden i näringen mellan modersmjölkersättning och tillskottsnäringen är så liten kan modersmjölkersättningen fortsätta ges ända upp till barnet är ett år om man så vill. Viktigt dock är att tänka på att samma princip som vid tillskottnäringen gäller här; modersmjölkersättningen ska inte ges mer än 2-3 gånger om dagen när barnet är över sex månader. När barnet är över sex månader behöver barnet långsamt börja med annan mat. Med tiden och ju äldre barnet blir kommer varken modersmjölken, modersmjölkersättning eller tillskottsnäring att räcka till som enda föda. Vällingen då, är inte den tillskottnäringen också? Vällingen skiljer sig från tillskottnäringen eftersom den innehåller spannmål och klassas inte som tillskottsnäring utom mer som mat. Att byta till vällingen efter att barnet är sex månader i stället för tillskottsnäring är ok men måste göras långsamt för att den innehåller gluten. Precis som tillskottsnäringen ska inte vällingen ges mer än 2-3 gånger om dagen. *Glutenintroduktion bör långsamt ske under skydd av amningen eller under tiden barnet äter modersmjölkersättning. Senast vid sex månader, och tidigast från fyra månader, bör barnet börja få lite mat med gluten. Varför ska barnmat (upp till 2 år)berikas med margarin eller olja och inte smör? Rådet att berika maten (hemgjord) med margarin, (fast eller flyttande) eller rapsolja/rapsoljebaserade matfetter grundar sig i att margarin och oljor innehåller rapsolja som i sig innehåller omega- 3. Omega-3 är viktigt för tillväxten av det lilla barnet. Smör innehåller mycket litet omega-3. Vegantillskott baserade på alger Många veganer använder tillskott av omega- 3 som är baserade på alger. Detta är ett bra alternativ att få i sig omega- 3 dock inte så bra för gravida/ammande och småbarn eftersom de undersökningar som har gjorts på algpreparat i Sverige visar att många preparat innehåller alldeles för höga halter av jod. Jod innehållet är mycket varierande bland alger. Om intaget blir för stort under graviditeten/amningen kan både kvinnan och fostret/spädbarnet skada sköldkörteln och hormonproduktion av T3 och T4. Det bästa är att alltid kontakta tillverkaren av algpreparaten man vill köpa och fråga efter jodhalten i tillskotten. 12

13 Fortbildning/utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Fortbildning/utbildning som är markerad med * är obligatorisk. Amningsutbildningen... är nu avslutad och ca 400 deltagare från hela vårdkedjan deltog. Utvärderingarna pekar på mycket nöjda deltagare. Undantag de som deltog halvdag och någon ny personal som hade mycket liten eller ingen amningserfarenhet. Uppföljning av amningsutbildningen kommer att ske genom årlig web enkät med frågor som tas fram av Livets Tråd. Powerpoint presentation och övrigt material har skickats till alla deltagare. Om någon av er inte har fått det, kontakta Monica Frisell Östergren på monica.frisellostergren@medela.se Spädbarnsmassage Instruktör i Spädbarnsmassage (Certified Infant Massage Instructor, CIMI) för att instruera föräldrar enskilt eller i grupp. Utbildningsdagar för 2013 är planerade och information om dessa finns på intranätet Livlinan/allmänmedicin/BVC/fortbildning 13

14 Lästips - i samarbete med sjukhusbiblioteket CSK, Marie-Louise Eriksson Kruusval, Catarina & Gullstrand, Astrid Tre pepparkaksgubbar Sockerbagaren Det här är två ljuvliga små pekböcker med texterna till två av de flesta barns favoritsånger så här i juletid. Till texterna har Kruusval skapat härligt juliga bilder med humor och värme. En riktig godbit för alla som vill bläddra, peka och sjunga - om och om igen! Kruusval, Catarina Egon och tomtenissen Berättelsen om julaftonsmorgonen när det knackar på lille Egons dörr är en ny klassiker. Originalet till denna fina berättelse kom redan 1998 men i år har den tryckts upp på nytt. Utanför Egons dörr står en liten, liten gubbe och fryser. Jag är tomten! säger han. Egon fixar varma kläder till den lilla gubben. Men kan det verkligen vara tomten? Han vill ju inte ens låna en tomteluva utan föredrar en skinnvante på huvudet. Och så vill han ha hjälp av Egon med utdelningen av julklappar! Lindgren, Astrid & Crowther, Kitty Tomten är vaken Det är en magisk vinternatt på en gammal gård. Just en sådan natt när människorna kryper ihop i sina små hus och inte låter elden slockna på härden. Tomten klappar, tröstar och ingjuter hopp. Han talar på tomtarnas vis, ett tyst litet språk som djur kan förstå, och berättar om hagar och ängar och ger dem lite extra att äta. Redan på 60-talet skrev Astrid Lindgren manus till denna fina julberättelse som baserar sig på Viktor Rydbergs Tomten. Den blev en klassiker i Tyskland men har inte getts ut på svenska förrän nu. Stark, Ulf & Eriksson, Eva Jul i stora skogen Vrese är en ilsken gammal gårdstomte. Vid sin grind har han haft en skylt som visat att gårdens mark är till salu. Plötsligt blåser den bort och hamnar hos djuren i Stora skogen. Tomten till S står det på skylten läser de läskunniga kråkorna. De anser att det betyder att tomten ska komma till Stora Sko-gen och börjar vänta på honom. Alla djuren har sina egna tolkningar av vad julen innebär, men kaninbarnen orkar inte vänta utan ger sig ut för att leta upp tomten och fastnar i en snöstorm. En julsaga i 25 avsnitt som kan läsas ända fram till julafton. 14

15 15