Evakuering av svenska medborgare från Libanon

Transkript

1 Evakuering av svenska medborgare från Libanon Rapport från Västra Götalandsregionen Annika Hedelin Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Västra Götalandsregionen

2 1 Inledning Den 12 juli gick israeliska trupper över gränsen till Libanon. Kriget i Libanon innebar att ca svenska medborgare och andra personer bosatta här evakuerades tillbaka till Sverige under juli Ett stort antal, omkring 8 000, evakuerades med de 53 flyg och tre färjor som hyrdes in av UD. Sverige har härigenom genomfört den största evakueringen av svenskar någonsin. Regional tjänsteman i beredskap (RTIB) i Västra Götalandsregionen larmades av Socialstyrelsen (via SOS Alarm) fredagen den 14 juli kl Den regionala katastrofmedicinska ledningen (RKML) fanns i förstärkningsläge under 20 dygn (15/7-4/8) för att bl.a. finnas till hands för de sjukvårdsgrupper från Västra Götalandsregionen som arbetade i annat land, lämna information internt och externt jämte samverkan med Socialstyrelsen, Region Skåne och Stockholms läns landsting. På uppdrag av Socialstyrelsen skickade Västra Götalandsregionen sex läkare och sex sjuksköterskor (sjukvårdsgrupper) att medverka i evakueringen. Svensk sjukvårdspersonal fanns på plats i Libanon (Beirut), Syrien (Damaskus och Aleppo) och på Cypern (Larnaca, Adena, Pasos) för att assistera vid evakuering. Behovet av somatisk vård var inte stort, däremot fanns ett stort behov av psykosocialt stöd. Region Skåne, Stockholms läns landsting, landstinget i Östergötland och landstinget i Uppsala län skickade också medicinsk personal till området. Tjänstgöringstiden för personal från Västra Götalandsregionen varierade från 4-8 dagar. Den 31 juli hade all personal från regionen återvänt till Sverige. Socialstyrelsen gav också Västra Götalandsregionen i uppdrag att när behov förelåg arrangera sekundära sjuktransporter av drabbade samt att förmedla patientinformation om de drabbade som behövde sjukvård eller avancerat krisstöd till hemlandstingen. Detta uppdrag utökades senare till att vidarebefordra information om aktuella flygtider till Stockholms läns landsting och Region Skåne samt till flygplatskommunerna Arlanda/Sigtuna, Landvetter/Härryda och Sturup/Svedala. Regional tjänsteman i beredskap (RTIB) Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har sedan 1999 en regional tjänsteman i beredskap (RTIB) som skall vara regionens larmmottagare och svara på larm inom fem minuter. Funktionen är inkörsporten till regionen vid allvarliga händelser. Larm till Västra Götalandsregionen Fredagen den 14 juli kl larmades RTIB av Socialstyrelsen som inventerade landstingens möjligheter att ta emot skadade/sjuka från Libanon samt undersökte om Västra Götalandsregionen hade möjlighet att skicka personal till det drabbade området för att medverka vid evakueringen. Båda frågorna besvarades omedelbart med att vi kan ta emot skadade/sjuka till Västra Götalandsregionen och vi kan skicka sjukvårdspersonal till området.

3 2 Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) RTIB beslöt att gå upp i förstärkningsläge och startade RKML lördagen den 15 juli i förberedda lokaler på Svangatan i Göteborg. Förutom ett förberett ledningsrum finns tillgång till kök/matsal och vilrum. RKML bemannades första dygnet med RTIB och RBL (regional beredskapsläkare). Under söndagen förstärktes RKML med ytterligare personer. Under perioden medverkade 2-6 personer i stabsarbetet. Semestern avbröts för fem medarbetare på Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum (PKMC). RKML har mandat att agera för regionens räkning vid händelser då särskild sjukvårdsledning på regional nivå erfordras. Regiondirektören och regionstyrelsens ordförande (tillika krisledningsnämndens ordförande) informerades kontinuerligt. Att avbryta semestern för personalen var inte något problem, men på grund av rådande semesterperiod hölls dock bemanningen i RKML så låg som möjligt. Ytterligare personal hade kunnat kontaktas om RKML hade varit aktiverad under en längre period. Lokalerna som RKML har är ändamålsenliga. Vissa förändringar i ledningsrummet har planerats sedan tidigare (SoS-utredning; ledningsstöd i storstadsregionerna) och kommer att påbörjas under hösten. Möjlighet till vila och förtäring är en mycket viktig del i stabsarbetet. För att detta skulle fungera tillfredsställande kallades vaktmästaren in från semestern. Regionledningens mandat till RKML möjliggör ett snabbt agerande vid allvarliga händelser. Information RKML:s uppgift är bl a att informera sjukvårdsinrättningarna om händelseutvecklingen. Samtliga regionens sjukhus informerades och resursinventeringar gjordes på akutsjukhusen. Krisledningsnämndens ordförande liksom regiondirektören uppdaterades kontinuerligt. Information fanns också på regionens hemsida där det även fanns information till de hemvändande. I samband med att sjukvårdsgrupperna från Västra Götalandsregionen återvände hem genomfördes en presskonferens i PKMC:s lokaler i Göteborg. Sjukvårdsgrupper Efter förfrågan från Socialstyrelsen avreste 12 personer från Västra Götalandsregionen till det drabbade området. Ytterligare läkare och sjuksköterskor fanns tillgängliga för att med kort varsel kunna resa. Under tiden sjukvårdspersonal från Västra Götalandsregionen fanns i evakueringsområdet var RKML regelbundet i kontakt med dessa. RKML ordnade också resor och handlade andra praktiska frågor för den personal som avreste till området. Vid hemkomsten gavs samtliga möjligheter till avlastningssamtal. Alla avböjde men erbjöds likafullt att kontakta oss eller psykolog vid behov.

4 3 En läkare från Västra Götalandsregionen, född och uppvuxen i Libanon, var där på semester och kontaktade oss för att lämna information om händelseutvecklingen och för att få information om vilka sjukvårdsinsatser som Sverige sände till området. Vi bad honom också informera Socialstyrelsen. Läkaren, som ingår i organisationen regionala sjukvårdsgrupper, hade också efter hemkomsten flera kontakter med PKMC. I slutet av september inbjöds alla inblandande sjukvårdspersonal och stabspersonal till uppföljningsmöte i internatform. En sammanställning av synpunkterna som framfördes vid detta möte återfinns i bilaga 4. Det var trots semesterperiod lätt att få kontakt med erfaren och kunnig personal för bemanning av sjukvårdsgrupperna. Korta anspänningstider för avtransport var möjliga. Hade behov om ytterligare personal inkommit hade vi med stor säkerhet kunnat lösa även detta. Personkännedom om vilka som skickas till annat land är viktigt, liksom ett förberett administrativt system. Kontinuerlig kontakt med personalen under tjänstgöringen är viktig dels för att personalen skall kunna ställa frågor, lämna önskemål etc och dels för att arbetsgivaren (Västra Götalandsregionen) skall ha kännedom om hur personalen har det under vistelsen och vid behov kunna kontakta och informera anhöriga. Vissa transporter i samband med av- och hemresa måste också arrangeras av arbetsgivaren. Möjlighet för annan personal från Västra Götalandsregionen - som befinner sig i området och som inte är där som officiellt utsända från Sverige - att kontakta arbetsgivaren är viktigt. Dels kan vi få en bra rapportering från området dels bör vi också finnas till för enskild arbetstagare att diskutera och lyssna. Kontakter efter hemkomst är också av största vikt. Dokumentation All information till och från RKML liksom vidtagna åtgärder och anteckningar från telefonmöten etc finns i intern loggbok för Västra Götalandsregionen. Loggboken, (Saltwater/PKMC) är framtagen speciellt för denna typ av verksamhet och omfattar för händelsen 40 sidor exklusive bilagor. Saltwater fungerade bra. Vissa delar skall dock utvecklas, t ex möjligheter att lättare kunna hitta när beslut fattats. Mottagande på Landvetter flygplats RTIB larmade ansvarig i Härryda kommun samma kväll (14/7) som Socialstyrelsen larmade och informerade om svenska aktiviteter med personal i drabbat område och förberedelserna för att kunna ta emot hemvändande vid storflygplatserna Arlanda, Landvetter och Sturup. Tre flyg med evakuerade landade på Landvetters flygplats. Personer kom också med reguljärflyg. Två bussar från Gardemoen i Oslo kom till Landvetters flygplats för registrering av samtliga personer. En av bussarna fortsatte sedan till Region Skåne.

5 4 I samband med evakueringsflygens ankomst till Landvetter förstärkte Västra Götalandsregionen POSOM-gruppen från Härryda kommun med läkare och sjuksköterska från primärvården samt personal ur PKL-grupp på SÄS/Borås och SU/Östra. Ansvar för arbetet på Landvetter flygplats hade Härryda kommun. RKML har sedan tidigare ett mycket gott samarbete med kommunen och väl inarbetade rutiner för samverkan, organisation och information vid händelser av olika slag har tagits fram, övats och använts i skarpa lägen. Under hela händelsen hade Västra Götalandsregionen kontinuerlig kontakt med representanter från Härryda kommun för informationsutbyte och gemensam planering för ett bra omhändertagande av ankommande till Landvetters flygplats. En utförligare rapport om aktiviteterna på Landvetters flygplats lämnas av Härryda kommun. RTIB informerar berörda om hot om eller inträffade händelser. Information om eventuella kommande aktiviteter lämnas också. Denna rutin, liksom tidigare erfarenheter, gjorde att Härryda kommun informerades tidigt (fredag 14/7 kväll) och de hade då möjlighet att påbörja sin planering för mottagandet på Landvetter. Samverkan med Härryda kommun är väl etablerad och fungerade även denna gång utmärkt. Sjukvårdsgrupper från primärvården bör läggas in i katastrofplanen för att kunna verka på flygplatsen. Samverkan Samverkan med andra myndigheter och organisationer fungerade bra. Socialstyrelsen och UD lämnade kontinuerlig information och möjligheter till diskussioner fanns. Samarbetet med länsstyrelsen och kommunerna (49) i Västra Götalandsregionen fungerade också bra, framför allt hade vi kontakt med Härryda kommun och Göteborgs kommun där samverkan sedan tidigare är väl etablerad. SOS Alarm var oss till stor hjälp med att kontakta samverkande myndigheter och andra landsting. Förberedelser för ev sekundära flygtransporter gjordes också. Vi hade också kontinuerliga kontakter (formella och informella) med storstadsregionerna dvs Region Skåne och Stockholms läns landsting. Bland annat diskuterades handläggningen av ärendena i de olika regionerna. Samverkan fungerade mycket bra. Socialstyrelsens initiala agerande liksom UD:s tydlighet var värdefullt för regionens verksamhet och agerande. Storstadsregionerna har sedan tidigare ett gott samarbete och erfarenhetsutbyte med varandra, vilket är nödvändigt inte minst vid händelser där personal från samtliga regioner gemensamt skall arbeta i annat land. Särskilda uppdrag från Socialstyrelsen till Västra Götalandsregionen Sjukvårdsgrupper Frågan från Socialstyrelsen den 14 juli om Västra Götalandsregionen kunde skicka sjukvårdspersonal att medverka vid evakuering av svenskar från Libanon besvarades omedelbart med att detta var möjligt.

6 5 Under kvällen tog RTIB kontakt med två läkare och två sjuksköterskor som samtliga svarade att de med kort varsel kunde resa till området. Därefter kontaktades ytterligare fem läkare och fem sjuksköterskor som alla svarade att de kunde resa. Personalen från Västra Götalandsregionen kom från Norra Älvsborgs länssjukhus (NÄL), Uddevalla sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Lidköpings lasarett, smittskyddsenheten och ambulanssjukvården i Storgöteborg och Dalsland samt ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen. Tio av dessa personer hade semester, vilket innebar att vikarier inte behövde kallas in under deras frånvaro. De utsända stationerades på fyra platser: Aleppo Första gruppen, en läkare och en sjuksköterska, ingick i de bedömningsteam som avreste med regeringsplanet från Stockholm söndag morgon den 16 juli med destination Damaskus för vidare befordran till Aleppo i Syrien. I Aleppo ingick de i Räddningsverkets grupp som skulle ta emot bussar med flyktingar som kom från Libanon. Totalt togs ca personer omhand av denna grupp. Personal från Västra Götalandsregionen fanns på plats i Aleppo under 8 dygn fram till dess evakueringsvägen via Aleppo stängdes. Damaskus Sjukvårdsgrupp från Västra Götalandsregionen fanns i Damaskus under perioden juli där de i huvudsak var stationerade på svenska ambassaden. Cypern Läkare från Västra Götalandsregionen ingick i bedömningsteam och fanns på Cypern under perioden juli. Beirut Personal från Västra Götalandsregionen fanns på svenska ambassaden i Beirut under perioden juli. Gemensamt för all personal var att insatserna på plats var av annan art än vad som planerades vid avresan från Sverige, liten sjukvårdsinsats men stor insats av psykosocialt stöd jämte administrativa uppgifter och bedömningar. Rapporter från sjukvårdsgrupperna finns i bilagor. Arbetsuppgifter för sjukvårdspersonal som verkar i andra länder innefattar ibland annat än sjukvård, vilket bör beaktas vid utbildningar och då personlig och medicinsk utrustning tas fram. Sekundära sjuktransporter Måndagen den 17 juli fick RKML, Västra Götalandsregionen, i uppdrag av Socialstyrelsen att koordinera sekundära transporter av sjuka och skadade som evakuerats från Libanon. I samband med denna evakuering visade det sig att behovet av sekundära sjuktransporter var litet och några sekundära sjuktransporter med flyg eller helikopter behövde aldrig arrangeras. Enstaka transporter till sjukhus genomfördes med ambulans.

7 6 Den information om passagerarna som vi fick från de avresandes flygplatser var ofullständig, vilket gjorde det mycket svårt att bedöma behovet av sekundära sjuktransporter. Information huruvida det fanns personer med skador eller sjukdomar var bristfällig. Andra problem var hur de olika evakueringsflygen identifierades. Vi har, för att kunna genomföra en så korrekt planering som möjligt, behov av att veta exakt vilket flygplan som avses i rapporteringen i form av dess unika flightnummer. Det är omöjligt att spåra de olika flygen, bl a på grund av förseningar, om det endast anges som 3:e flighten från Damaskus. Även i de fall vi fick flightnumren visade det sig finnas felkällor eftersom det flightnummer som angavs avsåg avresan från Sverige och således inte det nummer flighten skulle ha när den på returen skulle landa i Sverige. ARCC visade sig inte vara någon framkomlig väg för att reda ut dessa flightnummer. : Viktigt att det finns rutiner för hur rapportering skall gå till från avsändande till mottagande verksamhet. Passagerarnas ev. behov av sjukvård och sekundära sjuktransporter måste var förberett vid ankomsten. Information om ankommande evakueringsflyg RKML fick i uppdrag av Socialstyrelsen att dygnet runt vidarebefordra flygtider för anländande plan. Informationen lämnades till Stockholms läns landsting, Region Skåne, Socialstyrelsen, Härryda kommun, Sigtuna kommun och Svedala kommun. Listor på ankommande flyg kom från UD till RKML kl 00, 06, 09, 12, 15, 18 och 21 varje dygn. Fungerade i stort bra. Vid några tillfällen var listorna försenade (upp till 2 tim) vilket innebar att personal i RKML var tvungna att finnas tillgängliga dygnets alla timmar. Vid några få tillfällen fick vi rapporter från mottagande kommun att de var på semester och inte kunde ta emot inkommande mail. Vid kommande händelser bör man överväga att komplettera utsändandet av mail med t ex SMS eller telefonkontakt. Kontakterna med UD fungerade mycket bra. Listor Mottagande organisation på respektive flygplats hade ett behov av att i förväg få en förteckning på passagerarnas hemkommuner. Detta för att kunna förbereda planeringen av sekundärtransporter (framförallt bussar). Passagerarlistan var färdigställd först efter det att incheckningen var avslutad, dvs check in-disken hade stängt. Den rutin som var planerad med att UD-personal på plats skulle faxa listan till UD i Stockolm och till RPS för vidare befordran till respektive flygplats fungerade inte. Resultatet blev att flygplatserna fick försöka gissa sig till behovet av sekundärtransporter. Ett annat problem var om vem som skall ha tillgång till passagerarlistorna och hur dessa skall distribueras. Vem har beslutsrätt i denna fråga? KBM kom med begäran till RKML att samtliga passagerarlistor skulle vidarebefordras till respektive hemkommun, för att de lättare skulle kunna planera det psykosociala mottagandet i kommunen. Av princip lämnar vi inom RKML aldrig personlistor till annan myndighet eller organisation (sekretessfråga) och bad därför KBM att ompröva detta beslut. Hanteringen blev då att listorna skickades till RPS för vidare befordran till länsstyrelserna och därefter till kommunerna. RPS meddelade att sekretess inte gäller, en hantering som vi på PKMC är tveksamma

8 7 till. Det är inte självklart att vare sig statliga eller kommunala myndigheter med automatik skall ha tillgång till individrelaterade uppgifter om vilken svensk medborgare som befunnit sig var i världen. Vem skall ha tillgång till listorna och hur skall de distribueras? Sekretessfrågan måste utredas. Vi anser att det inte är tillräckligt att RPS meddelar att sjukvårdens sekretess inte gäller. Det bör vara tillräckligt att i informationen till kommunerna endast ange hur många kommuninvånarna som är på väg hem. Information till andra landsting RKML fick också i uppdrag av Socialstyrelsen att informera övriga landsting som hade skadade eller sjuka som återvände med evakueringsplanen. Under perioden som evakueringen pågick var det ingen som behövde sekundärtransporteras med flyg. Enstaka transporter genomfördes med ambulans. För att ge landstingen en första information om pågående aktiviteter och om hur ev. ytterligare information skulle lämnas söktes TIB i samtliga landsting. På uppdrag av RKML sökte SOS Alarm i Göteborg den 16 juli kl samtliga landstings TIB med anmodan att kontakta oss (bilaga 2). Under perioden lämnade Socialstyrelsen också sporadisk information om händelsen. TIB-verksamheten i Sverige är organiserad på olika sätt, svarstid vid larm och vilket mandat TIB har är exempel där skillnaderna är stora. Att informera samtliga landets TIB tog närmare 1 dygn, vilket enligt vår mening är alldeles för lång tid. Avstämningsmöten - telefonkonferenser RKML tog söndagen den 16 juli initiativ till telefonkonferens mellan Region Skåne, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen. Också Socialstyrelsen inbjöds att deltaga liksom SOS Alarm i Malmö, Stockholm och Göteborg. SOS Alarm i Stockholm åtog sig att organisera dessa möten, som sedan genomfördes 1-2 gånger varje dag under perioden 16-28/7. Erfarenheterna från regionernas insatser i samband med Tsunami-händelsen 2004/2005 gjorde att dessa möten fungerade bra. Syftet med konferenserna var att uppdatera varandra på läget och delge de åtgärder som genomfördes i regionerna. Socialstyrelsen informerade om vad som diskuterats och beslutats vid de dagliga mötena med UD. Erfarenheterna från två händelser har visat på vikten av att de involverade har en gemensam lägesbild, att vi kan diskutera öppet med varandra och få information samtidigt. SOS Alarm har vid båda tillfällena hjälpt till att arrangera dessa möten. SOS Alarm i Stockholm bör få ett uppdrag att kunna arrangera liknande möten med kort varsel. Antalet personer som medverkar i telefonkonferenser bör vara så lågt som möjligt. Antalet medverkande vid detta tillfälle var optimalt (jfr Tsunamin). Vid kommande händelser bör vi överväga att skicka anteckningar från telefonmöten till samtliga landsting. Hur detta praktiskt skulle kunna genomföras bör diskuteras.

9 8 Samtidiga händelser Under perioden som RKML var i förstärkningsläge inträffade ytterligare händelser i regionen där RTIB var engagerad på olika sätt: Färjehändelse i Göteborgs hamn Fredagen den 14 juli går en passagerarfärja med ett 90-tal passagerare med hög hastighet in i en pir i hamnen. 15 personer med lättare skador förs till sjukhus och vårdcentraler. Liseberg Kollision mellan två tåg på bergbanan lördagen den 15 juli. Ett 20-tal personer fördes till sjukhus och ett stort antal personer behövde omhändertas av Göteborgs kommun. Vid båda dessa händelser larmades RTIB som i sin tur informerade aktuella sjukhus och vårdcentraler. RTIB kontaktade Göteborgs kommun för information och stöd avseende omhändertagande av anhöriga, vänner och personer i behov av psykosocialt stöd. RKML måste ha kapacitet att hantera händelse som inträffar samtidigt. Samverkan med Göteborgs kommun fungerade utmärkt.

10 9 Synpunkter från RKML Frågor som bör kartläggas och analyseras: Funktionen tjänsteman i beredskap ser olika ut i olika landsting Oklarheter om ansvar, larm etc. Likartade riktlinjer bör finnas för hela landet. Fördröjningar i larmförfarandet kan uppstå när flera larmoperatörer är involverade. Finns det någon modell nationellt/internationellt för att förhindra detta? Inom vilken tidsram skall larm vara besvarade? Var går gränsen för oacceptabelt lång tid innan tjänsteman i beredskap besvarat ett larm? Ständig bemanning av funktionen tjänsteman i beredskap oberoende av tidpunkt. Listor med persondata. Vem skall ha listor? Vem distribuerar? Rutiner måste fastläggas. Sjukvårdsgrupp till annat land. Det behövs klarlägganden ang försäkring, vårdgivaransvar, lön, traktamente, utlandstillägg, utrustning etc. Räddningsverket Socialstyrelsen. Vem gör vad avseende bedömningsteam och sjukvårdsgrupper? Registrering av skadade/sjuka/övriga. Ansvarsfördelning UD-RPS-SRV-SoS KBM:s roll? Länsstyrelsens roll? SOS Alarm i Stockholm bör få i uppdrag att med kort varsel kunna arrangera telefonkonferenser. E-post är ett bra kommunikationsmedel, men det räcker inte att bara att skicka e-post, mottagaren behöver få veta när e-post skickats. SOS Alarm är ej längre den enda larmoperatören, t ex Falck säljer också denna tjänst. Underlagen för landstingens upphandling av tjänsten bör granskas. Larmvägarna mellan larmcentralerna och tjänsteman i beredskap bör fastställas oberoende av vilken larmoperatör som upphandlats. Förberedda rutiner och kommunikationsvägar bör finnas vad gäller passagerarlistor och flightlistor. Samverkan med försäkringsbolagens (SOS International, EuroAlarm etc) larmvägar bör formaliseras och förberedas. Utrustningslistor bör ses över i dagsläget är dessa helt inriktade på akutsjukvård. Positiva erfarenheter RTIB-organisationen i Västra Götalandsregionen har klara mandat. RKML i Västra Götalandsregionen; Vi har gjort det förut Samverkan mellan region-kommun fungerade mycket bra. Den etablerade organisation på Landvetters flygplats är väl fungerande. Samverkan mellan storstadsregionerna fungerade mycket bra. Saltwater-registrering; systemet är använt sedan ett år och är fortfarande under utveckling. Sammanställning och utvärdering av händelsen underlättas. RKML:s lokaler på Svangatan med möjlighet till vila, förtäring etc fungerar utmärkt. Telefonkonferenserna ger möjlighet till gemensam samma lägesbild, mycket bra. Kontakterna med UD fungerade mycket bra. Personalens vilja att medverka vid insatser

11 10 Definitioner Sjukvårdsgrupp POSOM-grupp PKL-grupp RKML RTIB RBL TIB PKMC RPS KBM UD Läkare och sjuksköterskor med särskild utbildning och träning för att arbeta inom skadeområde Grupp inom kommunen som är avsedd att leda och samordna det psykologiska och sociala omhändertagandet av drabbade, anhöriga och personal vid stor olycka eller katastrof. Grupp vid akutsjukhus som leder och samordnar det psykologiska och sociala omhändertagandet av drabbade, anhöriga och personal vid stor olycka eller katastrof. Regional katastrofmedicinsk ledning Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare Tjänsteman i beredskap Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum Rikspolisstyrelsen Krisberedskapsmyndigheten Utrikesdepartementet Bilagor Uppdrag från Socialstyrelsen (bilaga 1) Erfarenheter i samband med larm av Sveriges TIB-funktioner (bilaga 2) Flightlistan (bilaga 3) Sammanställning av synpunkter från sjukvårdsgrupperna från Västra Götalandsregionen (bilaga 4) Rapporter från sjukvårdsgrupperna (utsänds endast till berörda)

12 Bilaga 1 1 (3) Uppdrag från Socialstyrelsen

13 2 (3)

14 3 (3)

15 Bilaga 2 1 (2) Erfarenheter i samband med larm av Sveriges TIB-funktioner SOSFS 2005:13 4 kap. Planering Organisation Föreskrifter 6 I varje landsting skall det finnas en organisation för att planera, samordna och övervaka den katastrofmedicinska beredskapen på både regional och lokal nivå. Allmänna råd ta fram riktlinjer för larmcentralernas verksamhet vid allvarlig händelse, se till att erforderlig samverkan kommer till stånd Tjänsteman i beredskap Föreskrifter 8 I varje landsting skall det ständigt finnas personal i beredskap för att kunna ta emot larm vid allvarlig händelse. Denna funktion skall benämnas tjänsteman i beredskap. Allmänna råd Vid larm bör innehavaren av funktionen tjänsteman i beredskap ha befogenheter att initialt utöva särskild sjukvårdsledning på regional nivå. De flygplan, som UD chartrat för att kunna evakuera svenska medborgare i Libanon, hade vanligtvis beräknad ankomst till någon av de svenska flygplatserna i de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Majoriteten av flygplanen hade destinationen Arlanda flygplats. Sekundärtransporterna skulle därefter ske mellan flygplatsen och hemorten. Beroende på om det fanns ett eventuellt sjukvårdsbehov skulle valet av sekundärtransport givetvis anpassas till vårdbehovet. Den regionala katastrofmedicinska ledningen i Västra Götaland fick i uppdrag av Socialstyrelsen att vid behov kontakta de landsting/regioner som skulle ta emot svenskar som evakuerats från Libanon. Initialt var det oklart vilket behov av somatisk sjukvård alternativt psykosocialt omhändertagande som fanns bland dem som evakuerades. Vid en allvarlig händelse skall, enligt Socialstyrelsens föreskrifter, kontakten med landsting/regioner ske genom att larma tjänsteman i beredskap (TIB). Den stora numerären av hemvändande från Libanon gjorde att den regionala katastrofmedicinska ledningen förstod att det med allra största säkerhet skulle bli många fler landsting/regioner involverade jämfört med evakueringen av drabbade svenskar under tsunamin i Thailand december För att snabbt få kontakt med mottagaren av larm inom varje landsting/region, beslutade RKML i Västra Götalandsregionen att via SOS Alarm söka samtliga tjänstgörande TIB och i samråd med dem säkerställa vilka ingångsvägar som skulle användas vid den fortsatta kontakten med respektive landsting/region. Syftet med att ta fram en aktuell och uppdaterad lista med direkta telefonnummer till TIB var att på så sätt både underlätta och samtidigt effektivisera kommunikationen mellan berörda. Det upplevdes både klumpigt och omständligt att behöva söka TIB via SOS Alarm vid varje tillfälle som någon form av kontakt behövde genereras. Beslutet att själva ha tillgång till direkta telefonnummer eller personsökare till det berörda landstinget/regionen skulle vid just detta tillfället även innebära en avlastning för SOS Alarm.

16 2 (2) På Socialstyrelsens hemsida finns en förteckning över sjukvårdshuvudmännens beredskapssamordnare. I vissa landsting/regioner innehar beredskapssamordnaren även funktionen TIB. Det finns ingen form av markering som visar vilka som innehar båda rollerna. I andra landsting/ regioner kan funktionen upprätthållas av befattningshavare i helt andra professioner. Variationerna i kompetensen och förmågan att handlägga ärenden för den särskilda sjukvårdledningen blev härigenom mycket uppenbara. Funktionen TIB har funnits under olika lång tid i landsting/regioner. Vissa landsting/regioner har flerårig erfarenhet med goda upparbetade rutiner om samverkan med andra aktörer medan vissa andra landsting/regioner ännu inte har implementerat funktionen fullt ut med fastställda rutiner och tydliga direktiv om ansvar och befogenheter. Dessa landsting/regioner är fortfarande i ett s.k. inlärningsskede där rollen för TIB ännu inte hunnit bli tydlig. Att evakuera svenskar som vistas i ett annat land är en typ av händelse som i hög grad är annorlunda än vad som normalt brukar ingå som tänkbara scenarios när landstingen/regionerna gör de risk- och sårbarhetsanalyser som skall ligga till grund för den katastrofmedicinska planeringen. Handlingsberedskapen varierade därför stort mellan olika landsting/regioner vad avser förmåga att utöva särskild sjukvårdsledning vid en allvarlig händelse. Söndag kväll kl fick SOS Alarm uppdraget av RKML i Västra Götalandsregionen att kontakta samtliga TIB. Inom 60 minuter hade personlig kontakt upprättats med kontaktperson i 12 av landstingen/regionerna. Efter ytterligare 60 minuter hade kontakt etablerats med de resterande, förutom tre landsting. Kontakten med de tre sistnämnda landstingen kom att etableras först nästkommande dag. Den allra sista kontakten skedde kl under måndagen, alltså drygt 16 timmar efter larm. Ett landsting hade ingen TIB. Anledningen var i vissa fall osäkerhet om vem som bemannar funktionen TIB. Detta bör var tydligt, oberoende av tid på dygnet, veckodag eller period på året. Trots att denna händelse ägde rum mitt under semesterperioden kan det inte ses som en förmildrande omständighet för inte kunna lösa den uppgift som landstingen/regionerna är ålagda enligt gällande förordning. Från en av SOS Alarms undercentraler etablerades kontakten med länsstyrelsens vakthavande beslutsfattare (Vb) istället för den efterfrågade funktionen landstingens tjänsteman i beredskap (TiB). Vari felet beror bör följas upp Viktigt är att inte behöva slussas runt i systemen och därmed skapa förseningar i en viktig larmkedja. Okunskap råder dessvärre fortfarande bland de samverkande organisationerna/myndigheterna om skillnaden mellan länsstyrelse och landsting/region. Förväxlingen kan leda till graverande misstag och störningar i kommunikationen.

17 Flightlista Bilaga 3 17-jul FCN 2716 Damaskus ARN 05: Falcon Air x SK 7131 Aleppo ARN 07: SAS x FCN 716 Damaskus ARN 15:45 149? 18:10 18:35 19:00 ej UD SAS x NRD 802 Aleppo ARN 17: :30 20:00 20:30 Nordic x LF 7701 Aleppo ARN 23: :15 00:10 01:00 04:30 FlyNordic x SK 7133 Aleppo ARN 19: :30 23:15 Ny tid 18/7 20:00 SAS SK 7135 Aleppo ARN 21: :30 02:45 SAS x 18-jul Fly 4254 Damaskus ARN 01: :00 ev vidare till Göteborg Flyme x NRD 804 Aleppo ARN 03: :30 FlyNordic x SK 7137 Damaskus ARN 03: :15 05:35 SAS x SK 7135 Damaskus ARN 01: :30 23:55 03:25 delayed sedan 17/7 SAS x NRD 804 Aleppo ARN 03: :50 Nordic x Fly 4253 Damaskus ARN 05: :00 12:35 Flyme x SK 7133 Damaskus ARN :00 23:10 delayed sedan 17/7 SAS x 19-jul LF 7703 Aleppo ARN 03: osäkert FlyNordic x NRD 805 Aleppo ARN 03: :15 Nordic Air x SK 7137 Damaskus ARN 05: SAS inställd SK 7139 Larnaca ARN 09: :35 11:10 SAS x SK 7133 Larnaca ARN 15: :05 16:50 SAS x NRD 808 Larnaca ARN 16: :15 20:00 20:05 Nordic Air x FIF 920 Larnaca ARN 17: :45 18:25 Air Finland x SK 7137 Larnaca ARN 19: SAS inställd 1 (4)

18 2 (4) 20-jul BLX 1902 Adana ARN 02:00? :15 06:30 05:19 Air Brittania x SK 7135 Damaskus ARN 04: :10 SAS x VIK 931 Damaskus ARN 01:00? :30 04:41 Viking Airline x LF 7706 Larnaca ARN 02: :13 FlyNordic x SK 7137 Larnaca ARN 10: :25 12:35 SAS x SK 7132 Larnaca GOT 08:15 179(105) 10:00 SAS x NRD 810 Larnaca ARN 16: :05 Nordic Airways x VIK 941 Larnaca ARN 14: :10 Viking Airline x SK 7139 Larnaca ARN 20: :10 21:55 SAS x 21-jul SK 7135 Adana ARN 00: SAS x VIK 945 Damaskus ARN 02: Viking Airlines x FFP 720 Larnaca GOT 02: Fisher Air Polska x LF 7708 Larnaca ARN 02: Fly Nordic x FHY 827 Adana GOT 02: Freebird Airlines x SK 7141 Larnaca ARN 03: SAS x EB 5200 Larnaca MMX 11: :15 21:00 00:30 02:30 Troligen ytterligare försenad Pullman x SK 7131 Larnaca ARN 15: :40 SAS x SK 7133 Larnaca ARN 17: :25 SAS x 22-jul NRD 812 Larnaca ARN 01: :30 02:30 Nordic Airways x IH 2218 Damaskus MMX 01: Falcon Air x LF 7710 Larnaca ARN 03: :45 03:30 03:40 Fly Nordic x MRP 002 Larnaca 06: :25 Map Jet x MMX SK 7135 Larnaca ARN 17: SAS x SK 7137 Larnaca ARN 18: Inställd SAS inställd MRP 004 Larnaca 18: :00 Map Jet x MMX

19 3 (4) 23-jul MRP 006 Larnaca MMX 18: :50 20:30 Map Jet x SK 7139 Larnaca alt PFO ARN 17: :50 SAS x SK 7137 Damaskus ARN 16: :00 20:30 SAS x 24-jul NRD 816 Pafos ARN 23: Nordic Airways SK 7133 Aleppo ARN 05: :00 Inställd SAS inställd 25-jul NRD 816 Pafos ARN 00: :21 Nordic Airways x NRD 818 Pafos ARN 00: Inställd Nordic Airways inställd LF 7708 Pafos ARN 03: :28 Fly Nordic x SK 7135 Pafos ARN 18: :15 SAS x SK 7133 Pafos ARN 22: SAS x BLX 646 Larnaca OSL 08: av Norge chartrat plan 26-jul LF 7710 Pafos ARN 00: inkl 15 danskar, 27 norrmän Fly Nordic 27-jul OS 317 Istanbul ARN 22:00 2 Reguljärflyg Austrian Airlines OS 317 Damaskus ARN 22:00 3 Reguljärflyg Austrian Airlines 28-jul SK 7137 Pafos ARN 17: SAS OS 311 Damaskus ARN 09:35 4 Reguljärflyg Austrian Airlines OS 315 Damaskus ARN 19:40 9 Reguljärflyg Austrian Airlines OS 325 Damaskus GOT 21:55 5 Reguljärflyg Austrian Airlines

20 4 (4) 29-jul RB 449 Damaskus CPH 02:50 13 Reguljärflyg Syrian Arab Airlines KL 1107 Damaskus ARN 09:05 3 Reguljärflyg KLM KL 1153 Damaskus GOT 09:40 6 Reguljärflyg KLM OS 325 Damaskus GOT 12:15 5 Reguljärflyg Austrian Airlines OS 315 Damaskus ARN 19:40 6 Reguljärflyg Austrian Airlines OS 325 Damaskus GOT 22:00 2 Reguljärflyg Austrian Airlines 30-jul RB 1239 Damaskus CPH 22:30 15 Reguljärflyg Syrian Arab Airlines 31-jul IH 716 Damaskus- Pafos ARN 17:00 5 Reguljärflyg Falcon Airlines 01-aug NRD 821 Pafos ARN 21: :30 Nordic Airways 04-aug SK 7139 Damaskus- Pafos ARN 19: SAS MA 750 Damaskus CPH 09:15 5 Reguljärflyg Malev 05-aug MA 750 Damaskus CPH 09:15 4 Reguljärflyg Malev 07-aug IH 716 Damaskus ARN 17:00 5 Reguljärflyg Falcon Air