!?#0#2$#! Malin Andersson & Anna Norman, VT12 MX004G, Miljövetenskap GR (C) - Självständigt" name="description"> !?#0#2$#! Malin Andersson & Anna Norman, VT12 MX004G, Miljövetenskap GR (C) - Självständigt">

!!! /0*/!7/00#$!:&1;#*!?#0#2$#!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "!!! 567892/0*/!7/00#$!:&1;#*!?#0#2$#!"

Transkript

1 ! "#$%&%#'())*#'*!+,#-./0123*!'./*&*4!!!! /0*/!7/00#$!:&1;#*<!1-.!/0%2&8'!892! :(**'2#8&=/$!&!,1206$;/!>!?#0#2$#! Malin Andersson & Anna Norman, VT12 MX004G, Miljövetenskap GR (C) - Självständigt arbete, 15 hp Mittuniversitetet Östersund, Institutionen för teknik och hållbar utveckling!!

2 @#77#$8#''$&$;!! Kollektivtrafikbranschen står inför stora utmaningar då dieselpriserna stiger och miljökraven blir hårdare. I Dalarna är det Dalatrafik AB som står för busstrafiken och idag drivs flottan till största del på diesel. Företaget ska göra en trafikupphandling till år 2014 där valet främst står mellan att upphandla biogasbussar eller bussar drivna på el. Inför trafikupphandlingen ämnas studien fungera som underlag då syftet är att ta fram en jämförelse mellan biogas- och eldrift med avseende på teknik, miljöpåverkan, infrastruktur och ekonomi. Studien utgår från ett livscykelperspektiv där drivmedelsproduktion, distribution samt drift omfattas. Miljöfaktorerna som undersöks är koldioxid, kväveoxider, partiklar och buller. En implementering av teknikerna undersöks i mindre skala med Borlänge stad som urval. Studiens resultat visar att flertalet kollektivtrafikbolag har inlett projekt inom biogasdrift. Samtliga företag driver sina gasbussar på en blandning av naturgas och biogas. Detta beror till största del på biogasbrist då infrastrukturen inte är fullt utvecklad, men även på att tillgången på organiskt material att producera biogas av är begränsad. Umeå är idag den enda kommunen i Sverige som inlett ett eldriftsprojekt, detta tillsammans med företaget Hybricon. Studien visar att el är det drivmedel som ger lägst utsläpp trots att batteriets miljöpåverkan är medräknad. Produktionstekniken av elen påverkar hur låga utsläppen blir, där vindkraft är att föredra. Tack vare den låga driftkostnaden per mil samt en utbyggd och fungerande infrastruktur är eldrift, trots den höga investeringskostnaden för elbussarna, totalt sett ett billigare alternativ. Biogasdrift kräver en komplex infrastruktur, som i många fall måste backas upp av naturgas för att vara lönsam. Slutsatsen är att eldrift är att föredra framför biogasdrift för kollektivtrafiken i Dalarna, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Nyckelord Kollektivtrafik, biogas, laddhybrid, Dalatrafik, buss 2

3 A:*'2#-'! The public transport sector is facing major challenges as diesel prices are rising and environmental requirements become tougher. In Dalarna the company Dalatrafik AB stands for public transport by bus, and today the fleet mostly is run on diesel. The company will make a procurement until 2014 in which the choice is mainly between the procuring of biogas buses or buses run on electricity. The study is intended to provide a comparison between biogas and electric power with regard to technology, environmental impact, infrastructure and economy. The study is based on a life cycle perspective where fuel production, distribution, and bus operation are covered. Emission types considered are carbon dioxide, nitrogen oxides, particulates and noise pollution. A possible implementation of the techniques is investigated in a smaller scale of Borlänge city as selection. The results of this study show that most public transport companies have initiated projects in biogas operation. All companies operate their gas buses on a blend of natural gas and biogas, which mainly is due to not fully developed infrastructure, but also that the availability of organic matter to produce biogas is limited. Umeå is the only municipality in Sweden that has launched an electric bus project, this in cooperation with the electric bus company Hybricon. The study shows that electricity is the fueltype that produces the lowest amount of emissions even though the battery's environmental impacts are included. Production technology affects the amount of emissions, where wind is preferable. Due to low operating costs per Swedish mile and a developed and functioning infrastructure, the electric bus despite high investment costs composes a less expensive alternative. Biogas operation requires a complex infrastructure, which in many cases must be supported by natural gas to be profitable. The conclusion is that concerning public transport in Dalarna, electric buses are preferable to biogas buses, both in an environmental and financial perspective. Key words Public transport, Biogas, Electric bus, Dalatrafik, Bus 3

4 B9212%! Med denna kandidatuppsats avslutar vi våra studier på Mittuniversitetet i Östersund. Arbetet har tack vare ett intressant och drivande ämne bidragit till ett ökat engagemang inom samhällsfrågor som t.ex. vilket drivmedelsval inom kollektivtrafiken som ska göras och utökande av resandet med buss. Vi har lärt oss mycket om olika busstekniker och om kollektivtrafiken i Sverige och nu är uppsatsen, efter 10 veckors hårt arbete, äntligen färdig. Vi vill tacka alla som har varit delaktiga och bidragit till att uppsatsen kunnat färdigställas. Förutom nära och kära vill vi därför tacka f.d. trafikchef på Dalatrafik, Björn Floresjö, nuvarande trafikchef Bengt Benjaminsson, Kjell Norén på Dalatrafik, Pär Jonsson på Hybricon, Claes-Göran Alm och Eva Pettersson på Gamla Uppsala Buss, Tommy Högström på Uppsala Vatten och Jenny Gode på Svenska Miljöinstitutet för trevligt mottagande, visat intresse för vårt arbete och stor hjälpsamhet. Vi vill även tacka vår handledare Caspar Honée som gett oss goda råd genom arbetet. Trevlig läsning! Borlänge, juni 2012 Malin Andersson Anna Norman!! 4

5 C$$/.D00*892'/-=$&$;!!!""#$%&&'()*+#,-"!"./ /1! E! CFGHI?J"GCIF!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!L!!"!! #$%&'(""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""()!!"*! +,-("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""()!!".! /0,1'2& ("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(7!!"8! +'&9:(""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(7! M!,A"NHJF?!KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK!EE! *"!! ; &594("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(!!! *"*! <05=>':'-("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(!8! *".! O! C'A452A(D'2A05=4541(6=(DE22&$F'046(""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(*G!."*! H'2A05=4541(6=(54%062&0EA&E0("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(*.!.".! IE-31'2646-$2(""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(*J!."8! KA949>52A(646-$2("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(..!.")! 8"!! H' ("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(88! 8"*! /90&26&&(%902A4541("""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""(8J! T! L! 5

6 E C$'21%(='&1$! Vägtrafiken står idag för ca 30 % av Sveriges koldioxidutsläpp, och i samband med det bidrar transportsektorn i stor omfattning till den globala uppvärmningen. Trafikens avgaser från förbränning av fossila bränslen försurar, övergöder mark och bidrar till bildande av marknära ozon. Det är vid den ofullständiga förbränningen i en förbränningsmotor som partiklar och kolväten bildas, som i sin tur medför stor miljöpåverkan och är giftiga både för människor och för djur. (Naturvårdsverket 2011a) Kollektivtrafiken står inför stora utmaningar då priset på diesel stiger och miljökraven blir hårdare. Kollektivtrafikbranschen håller i ett fördubblingsprojekt där målet är att fördubbla kollektivtrafikresandet mellan år 2008 och Även ett klimat- och energimål har fastställts där målet är att 90 % av all kollektivtrafik ska köras på fossilfri energi innan år (Svensk kollektivtrafik 2010a) I dalarna är det Dalatrafik AB som står för busstrafiken och idag drivs flottan till största del på diesel. Företaget ska göra en trafikupphandling till år 2014 där valet främst står mellan att upphandla biogasbussar eller bussar drivna på el. 1 EKE '2345// Syftet är att ta fram en jämförelse mellan biogas och el som drivmedel för busstrafiken i Dalarna. Jämförelsen ska omfatta både produktion av drivmedel och drift av bussarna med avseende på teknik, miljöpåverkan, infrastruktur och ekonomi. Studien ämnas fungera som underlag för Dalatrafiks upphandling, men också inspirera andra kommuner då även de står inför stora miljösatsningar. EKM 678/ Studien ska kunna fungera som underlag för att hjälpa Dalatrafik att välja det mest hållbara drivmedlet av de två alternativen. Visionen är att andra kommuner ska 1 Björn Floresjö, f.d. Trafikchef Dalatrafik AB,

7 inspireras av Borlänge kommun och se fördelar med att satsa på hållbara drivmedel på effektiva sätt. EKO (97:5;4<88=>=:?9/ Hur ser de olika bussteknikerna för biogas- respektive eldrift ut och i vilken utsträckning används de idag? Vilken typ av infrastruktur behöver biogas- respektive eldrift? Vilka är skillnaderna i utsläpp från diesel-, gas- och eldrift? Vilka kostnadsmässiga skillnader finns mellan biogas- respektive eldrift gällande kostnader för buss, drivmedel och infrastruktur? Hur skulle en implementering av biogas- respektive eldrift fungera i Borlänge? EKS Studien utgår från ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv där fakta sammanställs och beräkningar av insamlad data är målet. Utgångspunkten är från ett livscykelperspektiv, detta just för att en studie endast rörande utsläpp i samband med drift anses vara missvisande, då eldrift inte har utsläpp i det steget. De utsläppsområden som fått högst värdering i miljöeffekt (lägst 4 av 5) valdes i enlighet med den branschgemensamma värderingen ur dokumentet Branschgemensamt miljöprogram avsett för avtalsprocessen i samband med upphandling beslutat av branschorganisationerna. Miljöfaktorer samt miljöpåverkan nedan är hämtat direkt från dokumentet. (Svensk kollektivtrafik 2010b) Fyra typer av utsläpp undersöks i denna studie: Miljöfaktor Koldioxid Kväveoxider Partiklar Buller Miljöpåverkan Klimatpåverkande Försurning, ozonbildning, hälsoproblem Hälsoproblem från avgaser och dubbdäck Störningar vid bostäder och i gatumiljö 7

8 I dokumentet har Energianvändning såväl fossil som förnybar samt Förbrukning av fossila bränslen och oljor i fordon även miljöfaktor 5, dock anses detta vara två av studiens grundpelare och bedöms därför inte separat utan integreras genom hela studien. (Svensk kollektivtrafik 2010b) Uträkningar sker på utsläpp från bussar med en Euro5 och EEV-märkning för att kunna jämföra utsläppsvärden mellan busstyper som drivs av olika drivmedel. Utsläpp från drivmedlen diesel, naturgas, biogas samt el i samband med produktion, distribution och drift undersöks. Siffror gällande dieseldrift tas med för att möjliggöra jämförelse mellan de undersökta teknikerna och det befintliga driftsättet. Då naturgas anses vara ett komplement vid initiering av biogas som drivmedel redogörs även för detta. För eldrift undersöks de vanligaste typerna av elproduktion i Sverige - svensk elmix, el med Bra Miljövalmärkning och marginal-el. En jämförelse med avseende på miljöpåverkan och kostnad görs mellan att köpa färdig el från dessa tre och att använda el från egenproducerad vindkraft. Miljöpåverkan från elbussens batteri i samband med produktion tas med i beräkningen av eldriftens totala utsläpp. En enklare ekonomisk analys görs där grova kostnadsexempel sammanställs för att visa på de olika driftsättens totala kostnader samt årskostnader. För att ta fram ett jämförbart resultat tas uträkningar för utsläpp och ekonomiska utgifter fram på ett årligt perspektiv, samt över en tolvårsperiod då detta beräknas vara bussarnas livslängd (se Avgränsningar). Utsläppen beräknas genom gram per mil för en snittbuss, där snittbussens siffror har tagits fram genom att dividera flottans antal körda mil med antalet bussar. Antaganden har gjorts på hela dalarnas bussflotta med ett drivmedel i taget, för att visa på den potentiella kostnaden och mängd utsläpp. En förstudie görs med Borlänge stad som urval och exempel för att titta på möjligheten att införa någon av teknikerna. Urvalet består av tätortslinjerna 601, 602, 603, 604 samt landsvägslinjerna 253 och 254. Detta för att en implementering av en ny bussflotta oftast sker stegvis 2. 2 Björn Floresjö, f.d. Trafikchef Dalatrafik AB,

9 EKSKE L426>-541(6=(:6&6( Denna studie baseras på primärdata och sekundärdata, där den förstnämnda består av möten och telefonsamtal till berörda och högt uppsatta myndigheter, organisationer och företag, samt mailkorrespondens med dessa. I första hand nära kontakt med trafikchef Björn Floresjö på Dalatrafik AB (efter 24 april 2012, Bengt Benjaminsson), men också telefonsamtal och mailkorrespondens med Svenska miljöinstitutet och Naturskyddsföreningen. Företag som har erfarenhet av de olika driftsätten och drivmedlen har kontaktats, så som Gamla Uppsala Buss AB, Uppsala Vatten AB, Borlänge Energi AB, Hybricon AB, Umeå Kommun etc. Under samtalen har anteckningar tagits, vilket sedan förts in i uppsatsen i referatform. Siffror gällande Dalatrafiks nuvarande bussflotta har genom Kjell Norén, fordonskvalitétsansvarig på Dalatrafik AB, erhållits från Miljö- och fordonsdatabasen FRIDA, där olika utsläppsmängder i samband med de driftsätt som idag brukas finns uppställda. Sekundärdata har hämtats gällande utsläppsmängder, förklaringar och definitioner från myndigheter samt erkända organisationer, så som Naturvårdsverket, Svenska Miljöinstitutet, Naturskyddsföreningen samt BiogasMitt. Detaljerad information rörande biogas har erhållits från hemsidan Biogasportalen. Information gällande eldrift har samlats från företaget Hybricon samt deras samarbetspartners, då detta företag erbjuder ett fullständigt system av eldrivna bussar med tillhörande infrastruktur 3. Umeå kommun har ett samarbete med Hybricon och av den anledningen har även kommunen kontaktats. Beräkningar av utsläpp och kostnader har sammanställts utifrån de data som erhållit från sekundärdatainsamlingen. För att säkerställa informationens validitet och aktualitet valdes att endast använda studier från 2008 och senare. Ju senare de tagits fram desto bättre, detta just för att försäkra att informationen fortfarande är aktuell. Studier och hemsidor har studerats för att gallra ut de som innehållit den information som behövts. Data över resursanvändning och utsläpp har hämtats från Miljöfaktahandboken uppskattade emissioner för bränslen, el, värme och transporter. Studien är baserad 3 Pär Jonsson, Marknadsansvarig Hybricon AB,

10 på indata från litteraturstudier och förstudier som på olika sätt har bearbetats. Hela livscykeln studeras från råvaruutvinning, förädling, transport till omvandling. I studien är den funktionella enheten på vissa ställen megajoule (MJ). För att kunna jämföra denna data med data berörande drivmedlen i studien har MJ omvandlats till kwh, där 1 MJ motsvarar 0,28 kwh. (Gode, J., Martinsson, F., Hagberg, L., Öman, A., Höglund, J. & Palm, D. 2011) (Se Bilaga 2 för ytterligare information om respektive drivmedel från Miljöfaktaboken) EKSKM M= (( Avgränsning i tid är bestämd till 12 år då detta är den beräknade livslängden för batteriet i laddhybriden vilket gör att elbussens livslängd är densamma 4, samt uppgifter från f.d. trafikchef Björn Floresjö 5 (Önskad livslängd är 10 år för en dieselbuss, dock körs de flesta till 14 års ålder. Medelvärdet ger 12 år.). I samband med biogasproduktion valdes att titta på substrat av gödsel, organiskt hushållsavfall, avloppsslam, vall, samt livsmedel då dessa material finns att tillgå i regionen enligt en undersökning gjord av Pöyry AB(där slakteriavfall, mejeriavfall samt annat organiskt verksamhetsavfall kan innefattas i livsmedel enligt diskussion med Johan Westman, Pöyry AB, ). (BiogasMitt, 2012a.) Materialet som används i uppbyggnaden av bussarna, samt material som används till uppbyggnad av infrastruktur, studeras inte i rapporten. Miljöpåverkan från batteriet i elbussen innefattar enbart en del av en livscykelanalys (LCA) och då från vagga till grind. Övrig miljöpåverkan utöver de valda faktorerna i samband med produktion, drift och slutligen deponering av batteriet innefattas inte. Studien avgränsas till gasdrivna ottomotorer i samband med biogasdrift och för eldrift studeras snabbladdningsbara elbussar med hybridbackup med tillhörande infrastruktursystem som företaget Hybricon lanserar. Den batteriform som Hybricon använder sig av kallas Litiumtitanat (LTO). Utsläpp och kostnad för drivmedel från elbussens generator utesluts ur studien och beräkningar görs på att elbussen drivs 4 Pär Jonsson, Marknadsansvarig Hybricon, Björn Floresjö, f.d. Trafikchef Dalatrafik,

11 enbart på el. Den ekonomiska analysen begränsas till enklare beräkningar, där balansräkning, resultaträkning, avskrivningar och räntesatser inte omfattas. Utredning skildrar ej vilken aktör som står för investering av bussar och infrastruktur då kostnaden anses beröra hela samhället i samband med statligt ägda bolag. (Se definitioner i Bilaga 1 - Ordlista) M,#=;2($%!! MKE Dalatrafik AB är bolaget som tillhandahåller busstrafiken. Utöver Dalatrafik behandlas i avsnittet även Region Dalarna, samt deras Transportstrategi, Svensk kollektivtrafik och Svenska Bussbranschens Buss 2010-dokument samt företaget Hybricon. MKEKE <6-6&06%5A(( Dalatrafik AB bildades år 1981 och införde då samordnade linjer, taxor och tidtabeller över hela länet, något som tidigare skötts lokalt av små bussbolag. I samband med att Dalatrafik tog över all trafik kunde priserna sänkas, vilket ledde till en fördubblig av resandet. (Dalatrafik) Idag körs 261 bussar av Dalatrafiks entreprenör Nobina som tillhandahåller både bussar och förare. De 95 bussar som används i Borlänge ägs dock av Dalatrafik som i sin tur hyr ut dem till Nobina. Tätortsresandet utgör den största delen av Dalatrafiks verksamhet och ökade med 2,4 % mellan år Varje dag reser ca resenärer med buss i Dalarna sammanlagt en sträcka som drygt motsvarar ett varv runt jorden. Under ett år motsvarar det ca 13 miljoner resor. (Dalatrafik) Då Dalatrafik verkar inom den offentliga sektorn måste en offentlig upphandling genomföras för att företaget till exempel få använda sig av nya drivmedel. 6 Björn Floresjö, f.d. Trafikchef Dalatrafik,

12 Upphandlingar regleras av lagar och regler med syfte att säkerställa rättvis konkurrens mellan intressenter (Upphandlingsstöd). MKEKM N'1594(<6-6046(( Enligt en omreglering av kollektivtrafiklagstiftningen som började gälla den 1 januari 2012, ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. I Dalarna är det Region Dalarna som är myndigheten och tillsammans med Dalatrafik arbetar de med hur organisationen ska utformas för Dalarnas kollektivtrafikmyndighet. Myndighetens två viktigaste arbetsuppgifter är att utforma ett trafikförsörjningsprogram, samt att fatta beslut angående allmän trafikplikt för områden och sträckor som anses ha för svagt kommersiellt intresse för att kollektivtrafik ska bedrivas där. (Region Dalarna) Trafikförsörjningsprogrammet utgår från ett resenärsperspektiv och utgör grundpelaren i utveckling av kollektivtrafiken i regionen. Programmet ska bland annat innehålla miljöskyddsåtgärder och miljömål för kollektivtrafiken. (Svensk kollektivtrafik 2010a) Ett av målen i trafikförsörjningsprogrammet är att på sikt använda lokalt producerad bioenergi och grön el i de fordon som ingår i kollektivtrafiken vilket även bidrar till den lokala och regionala utvecklingen. (Region Dalarna, 2009)!"#$%&'"(%("#()*+,-.",/#0#"$#,1223,, På uppdrag av regeringen har Länsstyrelsen Dalarna fått som uppgift att redovisa en regional klimat- och energistrategi där transportstrategin innefattas. Strategin består av regionens vision till 2050, de mål regionen har till 2020, definierade åtgärder samt genomförandeansvar. (Region Dalarna 2009) Under rubriken Energieffektivare fordon och alternativa bränslen i Transportstrategin finns ett antal åtgärder uppradade. Nummer 3 lyder Satsa på produktion av biogas som fordonsbränsle för kollektivtrafikens bussar framför allt i tätorter., följt av nummer 4 Planera infrastrukturen för lokalisering av tankställen och produktion och distribution av alternativa fordonsbränslen för fordon med eloch biogasdrift. samt nummer 5 som lyder Stimulera utveckling av miljövänliga 12

13 tekniker genom att initiera och stödja forskningsmiljöer vars fokus är energieffektivitet och alternativa bränslen. (Region Dalarna 2009) MKEKO HE22(*G!G(O(*G*G( Buss 2010 är ett nationellt branschomspännande upphandlingsdokument som tagits fram genom ett samarbete mellan Svensk Kollektivtrafik och Svenska Bussbranschens Riksförbund (BR). Dokumentet ämnar göra det lättare att skapa kostnadseffektiv kollektivtrafik med samma höga kvalitet över hela landet. Buss 2010 utgår från resenärens utgångspunkt och tar upp funktionella krav på bussar vid trafikupphandlingar och bussinköp. (Svensk kollektivtrafik 2011) Buss 2020 är som Buss 2010 ett branschomspännande upphandlingsdokument och innehåller tre miljömål luftkvalitet, buller samt klimat- och energi. Klimat- och energimålet är att köra 90 % av all kollektivtrafik på fossilfri energi, men också att minska energianvändningen för stads- och regionalbussar med 27 % per personkilometer. Detta innebär att maximalt 10 % av kollektivtrafiken ska köras på fossila bränslen. Luftkvaliteten ska förbättras genom att utsläpp av partiklar och kväveoxider ska minskas med minst 50 % per personkilometer. Bullermålet är att bullret i samband med kollektivtrafiken ska minska, dock finns inga detaljerade mål på detta. (Svensk kollektivtrafik 2011) MKEKS P$D05Q94( Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar laddhybridteknik för fordon i stadsmiljö. I början av 2010 levererade företaget världens första laddhybridkonverterade Toyota Prius anpassad för det nordiska vinterklimatet. Företaget är även först med att erbjuda marknaden snabbladdningsbara hybridbussar, även de anpassade för vinterklimat. (Hybricon) Hybricon samarbetar med flera företag i sina elbussprojekt, men de viktigaste är holländska e-traction som arbetar med drivsystem för bussar och spanska Opbrid som tar fram laddningsstationer. (Hybricon 2012) 13

14 MKM MKMKE C9>DE5A58/ <5'2'-( Diesel produceras av olja och är ett fossilt bränsle. Dieseln som säljs i Sverige är utblandad med upp till 7 % RME (förnyelsebart bränsle) för att minska miljöpåverkan av drivmedlet. Jämfört med bensin har diesel högre energiinnehåll och motorerna har högre verkningsgrad, vilket i sin tur ger lägre bränsleförbrukning. Dock innehåller diesel mer kol och utsläppen av koldioxid per liter är högre än de är för bensinfordon. Dieselfordon med partikelfilter har lägre utsläpp av hälsoskadliga partiklar. (Energimyndigheten 2012) MKMKM I6&E0162( Naturgas räknas även det till grenen fossila bränslen men har mindre miljöpåverkan än andra fossila bränslen, detta just för att naturgas avger avsevärt lägre halter av svavel och har lägre utsläppshalter av kväveoxider. Förbränning av naturgasen ger dessutom upphov till lägre utsläpp av koldioxid jämfört med t.ex. kol och olja. Dock anser Naturvårdsverket att det föreligger en risk i att bygga ut användandet av naturgas i Sverige. Detta just för att bindandet till naturgas även innebär ett behov av fossila bränslen och i förlängningen försvårar Sveriges klimatmål om övergång till förnyelsebara energikällor. (Naturvårdsverket 2012a) MKMKO H59162( Biogas har flera användningsområden som bland andra uppvärmning lokalt eller genom distribution via fjärrvärmenätet samt för framställning av el. Det snabbast växande område är dock som drivmedel till fordon. Ett gasfordon kan drivas på ren biogas eller fordonsgas, som är en blandning mellan naturgas och biogas. (Biogasportalen) Biogas är en förnyelsebar energikälla som anses vara koldioxidneutral. Resonemanget förs att den koldioxid som frigörs vid förbränning tas upp i form av kol av nya växter, samtidigt som växterna skulle brytas ner och frigöra kol även om förbränning inte skedde. Produktion, transport och användning av biobränslen är 14

15 dock aktiviteter som släpper ut koldioxid, därför kan inte hela kedjan ses som koldioxidneutral. (Bioenergiportalen) Biogas bildas vid anaerob rötning som är en naturlig process och sker bl.a. i sumpmarker. Framställningen kan ske på flera olika sätt men den vanligaste metoden är rötning i en lufttät rötkammare. (Biogasportalen) Det finns flera olika typer av organiskt material som kan fungera som substrat för anaerob rötning, som avloppsslam, gödsel, matavfall, slakteriavfall, växtavfall och processvatten från livsmedelsindustrin. Om ett substrat är lämpligt för biogasproduktion beror på flera faktorer - torrsubstanshalt, halt av förbränningsbar substans, näringssammansättning, biogasutbyte och behovet av förbehandling. Förbehandlingen kan bestå av avvattning, blötläggning, sortering eller hygienisering. (Biogasportalen) Den rå-gas som bildas vid rötningen består av metangas och koldioxid, samt små mängder av svavelväte, ammoniak och kvävgas. Koncentrationen av metan beror av vilket substrat som rötats. Metan utgör den energirika delen av biogas och för att biogas ska kunna användas som fordonsbränsle så måste den uppgraderas. Koldioxiden avskiljs då från biogasen vilket höjer dess energiinnehåll samt att föroreningar, partiklar och vatten avlägsnas. Metanhalten i uppgraderad biogas bör vara minst 95 %. (Biogasportalen) Rötningsprocessen lämnar efter sig en rötrest som består av vatten, organiskt material, mikroorganismer och näringsämnen. Rötresten brukar ha två olika benämningar beroende på dess ursprung, biogödsel eller rötslam. Biogödsel utvinns från rena organiska avfall och kan användas som gödningsmedel inom jordbruket tack vare sitt höga näringsinnehåll. Rötslammet kommer från rötat avloppsslam och innehåller oftast höga halter av tungmetaller vilket gör att dess användningsområde inom jordbruket begränsas och det används därför oftast som strukturmaterial. (Biogasportalen) 15

16 Den biogas som inte kommer till användning eldas upp så kallad fackling. Att släppa ut oförbränd biogas innebär ett tillskott av den kraftiga växthusgasen metan till atmosfären. (Bioenergiportalen 2010) MKMKS K-( Eldrift har inte någon nämnvärd miljöpåverkan vid användning utan det är vid produktionen av elen samt batteriet som störst miljöpåverkan sker. Det är alltså valet av elproduktionsteknik som avgör hur omfattande miljöpåverkan blir. Att fastställa den miljöpåverkan som elanvändning innebär när den produceras kan göras på tre olika sätt: Beräkningar göras på att elen utgörs av den årliga mixen, antingen svensk eller nordisk. Om el från en leverantör som handlar med vindkraft, Bra miljöval eller andra förnyelsebara elkällor används, kan beräkningar göras på leverantörens egna miljövärden. Elen som fysiskt erhålls ändras inte, men den konsumerade elmängden reserveras från elleverantören. Marginalperspektiv innebär att beräkningarna görs utifrån den elproduktionsteknik som förändras vid en ökad efterfrågan på el, sett på årsbasis. Det vill säga den elproduktionsteknik som köps in när efterfrågan på el är större än den el som är tillgänglig på den svenska marknaden. (Svenska Miljöinstitutet (IVL) 2009) 45)$%6,)07+8, I Sverige består elproduktionen till största del av vatten- och kärnkraft, där kärnkraften står för närmare 46 % medan vattenkraften står för 45 %. (Svensk Energi 2010) Kärnkraften ger nästintill inga bidrag i form av klimatpåverkande utsläpp i samband med drift, men medför betydande behov av säkerhetshantering. Förvaring av kärnkraftsavfallet medför risker som t.ex. läckage av högradioaktivt avfall. En kärnkraftsolycka skulle inte bara påverka närområdet utan stora arealer under lång tid. Råvaran är vid kärnkraft grundämnet uran \#''/$=2#8'! ST]! "62$=2#8'! SL]! Y^2&;#! T]! B1**&0'! S]! Figur 1 - Produktionsandelar i Svensk elmix (Svensk Energi, 2010) 16

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Om företaget Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar hållbara

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken Fordonsgas Klimatresa med miljön i tanken E.ON Fordonsgas består av två produkter Biogas 50 och Biogas 100 Biogas 50 Minst hälften av den fordonsgas du tankar motsvaras av biogas. Biogas 50 tankar du på

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Leveransavtal med Stockholm Gas AB 1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Biogas. Ren naturkraft.

Biogas. Ren naturkraft. Biogas. Ren naturkraft. 02 Biogas - ren naturkraft Biogasstationer. AGA Gas AB distribuerar, bygger och sköter biogas och biogasstationer. Tankställen sätts upp i samarbete med Statoil, OKQ8, Shell, Preem,

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

BRANSCHGEMENSAMT MILJÖPROGRAM

BRANSCHGEMENSAMT MILJÖPROGRAM BRANSCHGEMENSAMT MILJÖPROGRAM VERSION 2.0 Bakom programmet står Svensk Kollektivtrafik, SKL, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Taxiförbundet och Trafikverket Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöbilskunnande utomlands

Läs mer

Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete

Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete FOTO: THOMAS HARRYSSON Emma Johansson, tågvärd För den som vill vara med och bromsa klimatförändringen är bussförare

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

Vattenfall och Design open?

Vattenfall och Design open? Vattenfall och Design open? 20090528 Göteborg Camilla Feurst Information It is possible to replace the image on the dividing slide if desired (menu command Insert > Picture > From File ). Afterwards, set

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Framtidens miljöbilar

Framtidens miljöbilar Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

TRANSPORTER. BILEN står för ca 25% av energianvändningen. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten)

TRANSPORTER. BILEN står för ca 25% av energianvändningen. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten) TRANSPORTER BILEN står för ca 25% av energianvändningen i ett normalhushåll. (50% går till vår mat och 25 % till uppvärmning och varmvatten) Bilens utsläpp av ämnen som påverkar den lokala miljön och klimatet

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

När kunderna ställer. miljökrav

När kunderna ställer. miljökrav När kunderna ställer miljökrav Det miljöcertifierade företaget kan ta ett steg till Det är vanligt att kunder ställer krav på sina leverantörer och vill veta hur miljöarbetet i verksamheten bedrivs för

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer

Energigaserna. Fakta om biogas fordonsgas gasol naturgas vätgas

Energigaserna. Fakta om biogas fordonsgas gasol naturgas vätgas Energigaserna om biogas fordonsgas gasol naturgas vätgas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. Energigas Sverige branschorganisationen

Läs mer

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Korta Miljöfakta från Skånetrafiken Korta miljöfakta 2009 Följande sträcka kördes: Tåg (Öresundståg+Pågatåg) Regionbuss

Läs mer

Frågor och svar om biogas

Frågor och svar om biogas är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Mer information: Frågor och svar om biogas Miljöförvaltningen, Box 380 24, 100 64 Stockholm,

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala 2011-08-17 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar Gedin Sid:

Läs mer