Lärkborren-nyinkommen skadegörare på lärk
|
|
- Ludvig Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(7) PM Gunnar Isacsson, Skogsenheten, Skogsstyrelsen Karolina Åsman, Regelenheten Jordbruksverket Pernilla Granath Limstrand, Enheten för lag och områdesskydd, Skogsstyrelsen Johan Wester Skogsstyrelsen Tobias Olsson Jordbruksverket Lärkborren-nyinkommen skadegörare på lärk Bakgrund Lärkborren är en för Sverige ny barkborre som sommaren 2011 upptäcktes av SLU i två feromonfällor på Romelåsen i södra Skåne. Under 2010 observerade Jesper Runge, förvaltare på bl.a. Björnstorps gods i Skåne, några döende lärkträd i ett par beståndskanter och misstänkte att skadorna orsakats av lärkborren. Han kontaktade Åke Lindelöw, SLU, som under sommaren 2011 gjorde en inventering i södra Sverige. Feromonfällor placerades ut i Skåne, samt på 18 platser till i södra Sverige (Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Östergötland, Västergötland samt Uppland). I fällor invid de två skadade lärkbestånden på Björnstorps marker, i triangeln Genarp Dörröd Veberöd, påträffades totalt 18 individer. I december gjorde Gunnar Isacsson och Karolina Åsman ett fältbesök till de två skadade lärkbestånden på Björnstorps marker. I det ena beståndet fanns flera döda lärkar och träden konstaterades ha varit döda i minst två säsonger. Döds- (eller åtminstone stress-) orsaken är troligen en kombination av högt grundvatten efter avverkning av intillstående granbestånd och sommarregnen Tydliga lärkborregångar konstaterades på flera av träden, samt några döda individer av lärkborren observerades. En hel del av avkommorna hade dött pga parasitoider och att döma av antalet utgångshål i undersökta barkbitar verkade förökningsframgången ha varit mycket begränsad. Slutsatsen efter detta besök är att lärkborrepopulationen har funnits i Sverige i åtminstone två år och att det inte kan uteslutas att den kan förekomma på fler platser med liknande förutsättningar. Troligtvis är populationen låg och starkt beroende av att det finns stressad lärk att angripa. Lärkborren Ips cembrae finns etablerad i Danmark sedan 1990-talet och vid gynnsamma vindar skulle lärkborren mycket väl kunna flyga från Danmark till fyndorten i Skåne. Från Uralbergen och österut finns en geografiskt skild men mycket närstående art, Ips subelongatus. De två arterna är svåra att skilja åt utseendemässigt och har traditionellt separerats på grundval av ursprung och värdväxt, men även fylogenetiska studier (och skillnader i DNA) tyder på att det rör sig om två arter (Stauffer et al. 2001) samt smärre skillnader i feromonrespons har påvisats (Zhang, Schlyter et.al. 2007). Skogsstyrelsen har tillsammans med Jordbruksverket fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan med avseende på sommarens upptäckt av en ny skadegörare för Sverige. Vid fynd av nya skadegörare är det i dagsläget oklart vilket ansvar
2 (7) staten respektive skogsbranschen har och hur ansvaret fördelas sinsemellan de två statliga myndigheterna. Detta PM syftar till att ta fram ett underlag som omfattar förslag på åtgärder för att förhindra spridning av lärkborren, en bedömning av det juridiska läget avseende t.ex. tvingande åtgärder samt tydliggörande av ansvarsfördelningen mellan de två statliga myndigheterna. Fakta om lärkborren Lärkborren Ips cembrae finns i stora delar av Europa och är utbredd i lärkskogarna i Centraleuropa och har spridit sig norrut till bl. a. lärkplanteringar i Nederländerna, Skottland och Danmark (EPPO 2005). I. subelongatus finns i stora delar av Asien och har åtminstone spridit sig till den nordöstra delen av europeiska Ryssland. I. subelongatus har påträffats i Finland i lärkvirke som importerats från Sibirien (Siitonen 1990). Lärkborrens Ips cembrae främsta värdväxt är europeisk lärk Larix decidua och i andra hand ynglar den på cembratall Pinus cembra, och i sällsynta fall på douglasgran Pseudotsuga menziesii, silvergran Abies alba och vanlig rödgran Picea abies. I övriga Europa har den också konstaterats angripa exotiska icke inhemska arter av lärk. Yngelgångar görs i grenar och stammar från ca 5 cm i diameter till mycket grova stamdelar. Den påträffas därför både på stamved och grenar, även på döende grenar i kronan på äldre vitala lärkar. I både Schweiz och i Danmark (norra Själland) övervintrar lärkborren som vuxen under bark eller i marken och i Schweiz har den även konstaterats övervintra i larv- och puppstadiet (Nierhaus-Wunderwald 1995). Det är därför rimligt att anta att så även är fallet i Skåne. Ibland kan arten göra näringsgnag i märgen på tunna kvistar och grenar. De ihåliga skotten trillar efter hand ned på marken och lärkborren kan ibland övervintra i skottet (Lindelöw, e-post). Lärkborren har en utsträckt svärmningstid med början samtidigt med granbarkborren i april maj. Lärkborrens potential som skadegörare Av EPPO (European and Mediterranean Plant Protection Organization) som har ansvar för att täcka in den Eurasiatiska regionen betraktas Ips cembrae och I. subelongatus (oavsett om de ska anses vara två arter eller två underarter av en enda art) utgöra en uppenbar fytosanitär risk. I stora delar av Europa är Ips cembrae en inhemsk art som förökar sig i liggande stockar, vindfällen och i naturligt försvagade träd. I inhemska skogsbestånd av europeisk lärk anses den inte utgöra någon större risk. Torkstress på torrare mark kan främja angrepp även på friska gröna träd och den introducerade populationen i Storbritannien angriper även levande träd som lider av torkstress. Den introducerade populationen i Nederländerna utvecklades på vindfällda träd. Arten kan även föröka sig i klenare virke från röjningar och gallringar. Som med övriga barkborrar på barrträd är arten även vektor för blånadssvamp Ceratocystis lariciola vilken också skadar träet.
3 (7) På t.ex. Irland, där inga Ips-arter förekommer naturligt och där många planteringar med icke inhemska barrträdsarter har etablerats (inkl. Larix decidua och andra Larix-arter) anses I. cembrae utgöra ett reellt hot. I Danmark hade man och 2006 problem med I. cembrae i vissa gallringsbestånd där avverkat klenare lärkvirke lämnades kvar vid skogen för att torka innan det togs tillvara som energived. Eftersom I. cembrae även kan föröka sig i klent virke genererade detta skador av lärkborre i det kvarvarande beståndet. Sedan detta uppmärksammades har rutinerna ändrats genom rådgivning och numera låter man inget virke ligga kvar i skogen över sommaren (Ravn 2011). De ändrade rutinerna har haft effekt och I. cembrae anses inte längre vara något större problem i Danmark. Några lagregler om hantering av lärkvirke har i Danmark ansetts onödigt och har inte införts (Hans Peter Ravn, e-post). I Sverige är det vanligt förekommande att energisortiment får ligga kvar i skogen över sommaren. Detta kan orsaka problem eftersom lärkborren även kan utvecklas i klent virke. I Alperna förekommer arten upp till åtminstone 2000 m.ö.h. (GI:s observation från Virgental, Österrrike), så arten bör klara sig bra även under svenska förhållanden. Lärkborren Ips cembrae har potential att bli en skadegörare på levande lärk i Sverige, men med rätt skogshygien (minimera mängden yngelmaterial under sommaren) borde problemet, precis som i Danmark, kunna förbli ganska litet. Den närstående arten Ips subelongatus representerar troligen en större risk än I. cembrae. Denna art förekommer ännu inte övriga Europa och sannolikheten att få in denna art har ökat väsentligt med bl. a. ökad import av barrvirke från Ryssland till västra Europa, däribland Sverige. Generellt rapporteras I. subelongatus utgöra ett större hot mot de lokalt förekommande Larix-arterna i Asien, och därför också i större behov av att kontrollåtgärder utförs än vad som anses i Europa när det gäller I. cembrae. Regelverk Se bilaga, Lärkborre juridiska aspekter. Som Skogsstyrelsens föreskrifter är utformade ges idag ingen möjlighet att med stöd av dessa vidta bekämpningsåtgärder i skog mot lärkborre. I de föreskrifter som träder i kraft den 1 januari 2012 tillkommer också en tydlig begränsning vad gäller vilka trädslag som kan föranleda bekämpningsåtgärder, dvs gran och tall, däremot inte lärk. Lärkborre Ips cembrae är en växtskadegörare vilken införsel till eller spridning till skyddade zoner är förbjuden, men Sverige är inte en skyddad zon för Ips cembrae inom EU. Det innebär att Jordbruksverket således saknar stöd i föreskrifterna för att vidta bekämpningsåtgärder mot lärkborre. Jordbruksverket har dock bemyndigande för att föreskriva om bekämpning av växtskadegörare. Jordbruksverket kan föreskriva om bekämpning av lärkborre enligt växtskyddslagen, inom det svenska territoriet, men det förutsätter att växtskadegöraren allvarligt kan skada växtodling, skog, annan mark eller lager
4 (7) av växter eller växtprodukter. Föreskrifterna kan dock inte rikta sig mot handeln inom EU, frågor som rör införsel, utförsel, import och export. Behov av insatser Vilka behov av insatser som finns beror på vilket hot skadegöraren anses innebära: 1. Bedömningen att arten inte anses utgöra något större hot- Beslut att inte göra något i nuläget. Ärendet läggs ner i väntan på eventuella skaderapporter 2. Bedömning att arten utgör ett hot men riskerna bör kunna minimeras genom att förhindra spridning av arten, samt införa förändrade rutiner vilkas syfte är att minimera skador och om möjligt förhindra att den etablerar sig i Sverige. 3. Bedömning att arten utgör ett så stort hot att den ska förhindras etablera sig alternativt utrotas i Sverige. Riktade inventeringar med feromonfällor är ett bra sätt att upptäcka en skadegörare tidigt, däremot säger det ingenting om arten redan är etablerad i landet eller inte. Att med bekämpning utrota en redan etablerad art är erfarenhetsmässigt svårt och att rikta in sig på att begränsa spridningen och skadorna av en art är oftast en mer framkomlig väg. För att öka chanserna att lyckas är det viktigt med tidig upptäckt, så att insatserna kan sättas in på ett tidigt stadium och på rätt ställe. Oavsett om det gäller att utrota eller begränsa spridningen av en art är kunskap om artens biologi och vilka substrat den föredrar som yngelplatser viktig information för att planera insatsen och öka chansen att lyckas. Skogsstyrelsen och Jordbruksverket bedömer att en strategi med syfte att begränsa spridningen av arten bör uppnå en tillräckligt god effekt. Spridningen av lärkborren begränsas med riktad rådgivning som syftar till att förändra hanteringen av avverkat lärkvirke och minimera tillgången på yngelplatser och därmed minska risken att den sprider sig till omgivande lärkbestånd. I dagsläget saknas rättsligt stöd för att genomföra tvingande bekämpningsåtgärder. Myndigheterna kan däremot gå ut med information och rekommendationer till enskilda markägare för hur situationen bör hanteras så att lärkborrens utbredning kan begränsas. I detta specifika fall anses inte några lagregler om hantering av lärkvirke behövas. Förslag till åtgärder För att kunna gå ut med riktad information behöver en inventering göras för att avgränsa utbredningsområdet. Hotbilden anses i dagsläget inte vara tillräckligt stor för att det ska vara relevant att gå ut med allmänna råd som påverkar hanteringen av lärkvirke i hela Södra Sverige. Oavsett vem som får uppdraget att utföra inventeringen bör den göras i nära samarbete med skogsstyrelsens
5 (7) distriktspersonal och markägare, så att lokalkännedomen kommer till användning. A. Inventering sommaren 2012 för att bedöma lärkborrens aktuella utbredning. Syfte: Avgränsa området där Skogstyrelsen ska gå ut med information och rådgivning till markägare och till företag som bedriver avverkning och/eller energivedshantering inom förekomstområdet. Inventeringen kan också användas som underlag för att närmare bestämma/ta ställning till när i tiden skogstyrelsen ska gå ut med den riktade informationen, redan i vår eller först när de första fynden av lärkborre görs i området. Metod: Inventeringen görs med hjälp av feromonfällor i kombination med en inventering av döda träd med lärkborregnag i fällans närområde med syfte att få in information tidigt på säsongen om det finns lärkborre etablerad i området som har överlevt vintern. 1. Under vintern våren görs en sammanställning för att ringa in områden i södra Sverige med lärk på lokaler som har hög sannolikhet för vind- och torkstress. Metoden som används är analys av IR-bilder i kombination med kontakter med markägare. 2. Utifrån detta underlag görs en bedömning av hur omfattande inventeringen ska vara. Med hänsyn till utbredningen av arten på Själland i Danmark och fynd av lärkborre i södra Skåne bör inventeringen åtminstone omfatta västra och södra Skåne samt västra Halland. 3. På de områden som har identifierats i steg 1 placeras feromonfällor ut i gynnsamma lägen (soliga skogsbryn med lärk) jämnt fördelat över de utvalda områdena. 4. I samband med att fällan placeras ut görs en inventering av döda träd med lärkborregnag i fällans närområde (skogsbryn med lärk inom ca 100 m omkrets) med syfte att få in information tidigt på säsongen om det finns lärkborre etablerad i området som har överlevt vintern 5. Tömning/kontroll av fällorna görs första gången när det någon vecka varit +20 C och därefter lite före midsommar och sedan nermontering i augusti. 6. Fällfångsterna rapporteras kontinuerligt in till skogsskada (under förutsättning att lärkborren ingår i rapporteringsmöjligheten) samt Artportalen (i detta system kan även nollrapportering göras). Detta gör det lätt att följa inventeringen och få en snabb bild av utbredningsområde, följa spridningen i landet, och möjlighet finns att utvidga/ändra den riktade rådgivningen efter behov. 7. Efter avslutad inventering sammanställs en rapport.
6 (7) B. Information och rådgivning: Information och rådgivning till markägare och till företag som bedriver avverkning och/eller energivedshantering inom förekomstområdet. Informationen bör betona vikten av att inte låta lärkvirke > 5 cm diameter ligga kvar efter 1 juli i eller inom någon kilometers avstånd från levande medelålders - äldre lärkbestånd. C. Behov av att se över lagstiftning på området Med tanke på ökad import från tredje land, frihandel inom EU samt klimatförändringar kan det på sikt vara lämpligt att: a) revidera Skogsvårdsförordningens 29 och öppna formuleringarna så att det vid behov blir möjligt att relativt snabbt införa tvingande regler även för nya kombinationer av skadegörare och trädslag som inte går att förutsäga idag. b) se över Jordbruksverkets bemyndigande i 3 växtskyddsförordningen och behov av att ta fram nya föreskrifter som kan ligga till grund för att vidta bekämpningsåtgärder mot växtskadegörare. I det aktuella fallet bör dock, i enlighet med hanteringen av lärkborre i Danmark, rådgivning och information räcka från myndigheternas sida för att undvika problem med lärkborre. Ansvarsfördelning Skogsstyrelsen -Jordbruksverket Lärkborrepopulationen har redan funnits i Sverige några år och det kan inte uteslutas att den finns på fler platser med liknande förutsättningar. Lärkborren är en växtskadegörare vilkens införsel eller spridning till skyddade zoner är förbjuden, men Sverige är inte en skyddad zon för lärkborren. Jordbruksverket saknar därmed stöd i föreskrifterna för att vidta bekämpningsåtgärder mot lärkborren. Jordbruksverket har bemyndigande att föreskriva om bekämpning av lärkborre enligt växtskyddslagen inom det svenska territoriet, men det förutsätter att växtskadegöraren allvarligt kan skada växtodling, skog, annan mark eller lager av växter eller växtprodukter. Arten anses utgöra ett hot, men en strategi med syfte att minimera riskerna genom att begränsa spridningen av arten anses uppnå en tillräcklig effekt och ett beslut om bekämpning enligt växtskyddslagen kommer i detta enskilda fall inte att tillämpas. Istället ska spridningen av lärkborre begränsas med riktad rådgivning. Hotbilden anses i dagsläget inte vara tillräckligt stor för att det ska vara relevant att gå ut med allmänna råd som påverkar hanteringen av lärkvirke i hela Sverige. Syftet med inventeringen är främst att kunna avgränsa inom vilket område myndigheten ska gå ut med information och rådgivning. Detta sammantaget gör att huvudansvaret för finansieringen av en inventering hamnar på Skogsstyrelsen. Med tanke på Skogsstyrelsens fältorganisation och etablerade kontaktnät med skogsbruket är det naturligt att den riktade rådgivningen är Skogsstyrelsens ansvar. Jordbruksverket ansvarar för att rapportera till EU att lärkborren numera finns i Sverige. Att ev. handel med varor från Sverige till skyddade zoner följer EU:s växtskyddslagstiftning med syfte att förhindra spridning av lärkborre via denna
7 (7) handel. Det kan innebära krav på växtpass och värmebehandling av sågad vara. Växtpasset intygar att träet har ingått i ett system för produktionskontroll och att träet är fritt från reglerade växtskadegörare. Skriftliga referenser: EPPO, European and Mediterranean Plant Protection Organization 2005: Ips cembrae and Ips subelongatus. Data sheets on quarantine pests. Bulletin 35, Nierhaus-Wunderwald D 1995: Der grosse Lärchenborkenkäfer Biologi, Ûberwachung und forstliche Massnahmen. Merkblatt für die Praxis Eidgenossische Forschungsanstalt für Wald, Schnee und Landschaft, Birmensdorf. Kopia finns på %20cembrae%20Merkblatt% pdf Ravn H P 2011: Survey af stor laerkebille. Slutrapport for Produktionsudviklingsprojekt J.nr.SNS B00D651611D/133082/NST _Surveyafstorlrkebarkbille.pdf Siitonen J, 1990: Potential forest pest beetles conveyed to Finland on timber from the Soviet Union. Silva Fennica 24, Stauffer C, Kirisits T, Nussbaumer C, Pavlin R, Wingfield MJ 2001: Phylogenetic relationships between the European and Asian eight-spined larch bark beetle populations (Coleoptera, Scolytidae) inferred from DNA-sequences and fungal associates. European Journal of Entomology 98, Zhang Q-H, Schlyter F, Chen G, Wang Y 2007: Electrophysiological and behavioral responses of Ips subelongatus to semiochemicals from its hosts, nonhosts and conspecifics in China. Journal of Chemical Ecology 33,
Lärkborre - juridiska aspekter
Datum 2011-11-16 1(5) Enheten för lag och områdesskydd Pernilla Granath Limstrand pernilla.granathlimstrand@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359317 Lärkborre - juridiska aspekter Vilka regelverk aktualiseras
Läs merVäxtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter
Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter Jordbruksverkets uppdrag/roll som växtskyddsmyndighet, nuläge och framtidsplaner, Inkl gränsdragning mot IAS-förordningen Karin Nordin, Jordbruksverket,
Läs merVilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Läs merNytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.
Läs merBekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Läs merFrågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019
2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.
Läs merFörebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merTallvedsnematoden hotar Europas tallskogar
Växtinspektionen 2009-09-08 Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar Nematoden är en millimeterlång mask, som lever inuti trädens ledningsbanor och förstör dessa. Tallvedsnematoden har det latinska namnet
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Läs merAlmsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!
Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan
Läs merUtkast Diarienummer / XX
Utkast 2013-10-07 Diarienummer 6.4.17-6367/13 2013-06-XX Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:XX) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska
Läs merRiskvärdering av växtskadegörare
Riskvärdering av växtskadegörare Skogsstyrelsens workshop i Visby den 7 maj 2014 Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och SLU Utdrag: Jordbruksverket ska, tillsammans med SLU i relevanta delar, utreda
Läs merRiskvärdering av nya växtskadegörare
Riskvärdering av nya växtskadegörare Niklas Björklund & Johanna Boberg Enheten för riskvärdering av växtskadegörare, SLU Foto: Cajsa Lithell Olika lagstiftningar Jordbruksverket är ansvarig Svensk myndighet
Läs merFrämmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige
Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och
Läs merGranbarkborre Biologi och bekämpning
Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all
Läs merPM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (2013:38)
Läs merSkogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av ljus ringröta
Läs merFörordning (2006:817) om växtskydd m.m.
Import och exportföreskrifter/växtkontroll m.m. 1 Syfte m.m. 1 [9111] Bestämmelserna i denna förordning har till syfte att kontrollera och hindra spridning av växtskadegörare som allvarligt kan skada växtodling,
Läs merVäxtskadegörare - i ett förändrat klimat
Växtskadegörare - i ett förändrat klimat Klimatanpassning i Örebro län, seminarium 27 november Anja Bertilsson, Internationella frågor och beredskap, Jordbruksverket Innehåll Jordbruksverkets ansvar Krisberedskap
Läs merMajsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling
Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 199-218 Åke Lindelöw Foto: Petter Öhrn Uppsala 219 SLU, Institutionen
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskadegörare som omfattas
Läs merNya regler om spårbarhet och växtpass
Nya regler om spårbarhet och växtpass Växtregelenheten vaxtinspektionen@jordbruksverket.se 2019-06-11 1 Nya regler börjar gälla 14 december 2019 Reglerna berör dig som yrkesmässigt hanterar växter och
Läs merNy växtskyddslagstiftning vad betyder det för mig?
Ny växtskyddslagstiftning vad betyder det för mig? Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare Karin Nordin, Jordbruksverket Ny
Läs merA Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska
Läs merKonsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m.
Diarienummer 6.4.16 5851/13 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. A Allmänt Beskrivning av problemet
Läs merYttrande över Statens jordbruksverks förslag till ändrade föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merUtlåtande om Aromia bungii med anledning av förslag till nödåtgärdsbeslut
Enheten för riskvärdering av växtskadegörare SLU.ekol.2018.2.1.1-5 17 januari 2018 Utlåtande om Aromia bungii med anledning av förslag till nödåtgärdsbeslut Bakgrund och uppdrag Aromia bungii (redneck
Läs merKOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU)
10.3.2017 L 64/109 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/427 av den 8 mars 2017 om ändring av genomförandebeslut 2012/535/EU vad gäller åtgärder för att förhindra spridning av Bursaphelenchus xylophilus
Läs merGranbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson
Granbarkborren scenario - bekämpning Hussborg 2014-09-23 Gunnar Isacsson Innehåll Gissningar om framtiden Bekämpningsåtgärder Förebyggande åtgärder Övervakning gbb 2014, norra bekämpningsområdet Hemsö
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-217 Åke Lindelöw Uppsala 217 SLU Institutionen för ekologi,
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-17 Åke Lindelöw Uppsala 17 SLU Institutionen för ekologi,
Läs merVäxtinspektionen informerar 2010-02-12
Växtinspektionen informerar 2010-02-12 Asiatiska skalbaggar hotar lövträden Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis Dessa två långhorningar har spridits till EU via import från Asien, trots
Läs merNya regler om spårbarhet och växtpass
Nya regler om spårbarhet och växtpass Växtregelenheten vaxtinspektionen@jordbruksverket.se 2019-09-16 1 Nya regler börjar gälla 14 december 2019 Reglerna berör dig som yrkesmässigt hanterar växter och
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merNationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013
Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 406 2013 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merEn utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag. Lagförslaget innebär att den nuvarande
Läs merBiotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning
PM TITEL Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås DATUM 22 augusti 2013 TILL PEAB Sverige AB KOPIA FRÅN PROJEKTNR. Erik Heyman ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL
Läs merBibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om växtskydd m.m.; SFS 2006:817 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Syfte m.m. 1 Bestämmelserna i denna
Läs merLifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen
LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merHandel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson
Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:
Läs merSLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen
SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merNationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014
Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 432 2014 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-216 Åke Lindelöw Uppsala 217 SLU Institutionen för ekologi,
Läs merPotatiskräfta och rotgallnematod
Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter
Läs merMisslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
Läs merDelrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
Läs merHandlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008
Datum 2008-01-31 Diarienr 2008/597 1(10) Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008 Bakgrund Den 1 november 2007 fastslogs (protokoll 266) Skogsstyrelsens ståndpunkter och strategi för de närmaste
Läs merKan man undvika stormskador?
Kan man undvika stormskador? Kristina Blennow Tänk dig ett hygge. Frågan är vilket trädslag du skall välja för nästa generation skog. Gran växte här tidigare. Vad du skall välja beror självfallet på många
Läs merRisker för svampsjukdomar i teori och praktik
Risker för svampsjukdomar i teori och praktik Pia Barklund Institutionen för Skoglig Mykologi och Patologi Pia.Barklund@mykopat.slu.se www skogsskada.slu.se Främmande trädslag möjlighet eller hot 6 7 oktober
Läs merTrädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
Läs merNationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015
Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 447 2015 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU
Läs merSamråd om skogsbruksåtgärder
SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet
Läs merPM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
PM Inventering Floda Nova Inventering Floda Nova, Lerum kommun Den 21 februari 2018 besökte Ann Bertilsson,, området Floda Nova på fastigheterna Floda 20:239 och Floda 3:17. Området består idag av en sporthall,
Läs merNorra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund
Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Efter de stora stormarna Gudrun och Per har det skapats förutsättningar för att få stora angrepp av granbarkborre. Vi har de senaste åren känt
Läs merVäxtinspektionen informerar 2007-02-22
Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Träemballage godkänt för internationell handel förklarande dokument Jordbruksverkets godkännande enligt ISPM 15 1 Syftet med Jordbruksverkets godkännande av tillverkning
Läs merYttrande angående förslag till svenska bestämmelser för invasiva främmande arter
YTTRANDE 1(7) Datum 2016-06-20 Diarienr 2016/1184 Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet 103 33 Stockholm Er referens Lina Oskarsson Yttrande angående förslag till svenska bestämmelser för invasiva
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-214 Åke Lindelöw Uppsala 215 SLU, Institutionen för ekologi,
Läs merUtvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport
2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock
Läs merVäxtinspektionen informerar 2007-05-16
Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-215 Åke Lindelöw Uppsala 216 SLU, Institutionen för ekologi,
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merISO 6780: Flat pallets for intercontinental materials handling -- Principal dimensions and tolerances
ISO 8611: 1-3 Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 1: Test methods Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 2: Performance requirements and selection of tests Pallets for
Läs merUppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi
Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och
Läs merTvå lärklevande skalbaggsarter nya för Sverige Två för Sverige nya skalbaggar (Coleoptera) som angriper lärk
Ent. Tidskr. 131 (2010) Två lärklevande skalbaggsarter nya för Sverige Två för Sverige nya skalbaggar (Coleoptera) som angriper lärk BERTIL ERICSON Ericson, B.: Två för Sverige nya skalbaggar som angriper
Läs merEftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad
Eftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad November 2015 Beställare:Exploateringskontoret, Avdelningen Miljö
Läs merEn naturlig partner för trygga skogsaffärer.
En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merHolländska almsjukan på Gotland
Holländska almsjukan på Gotland I Sverige sedan 1950 talet, påtaglig skadegörare sedan 80-talet Påträffades på Gotland 2005 Bekämpningsåtgärder mellan 2006-2012 på Gotland Finansiering: Naturvårdsverket,
Läs merVarför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blåvingad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel Västerås
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merPublikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016
Sida 1/8 Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016 Metoder och åtgärdsprogram Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) Bild hämtad från hemsida Länstyrelsen Halland Foto: Marie Karlsson
Läs merRiktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008
Institutionen för skoglig resurshushållning 2009-01-30 Sören Wulff Per Hansson Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde för andra året i rad en riktad
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av skadegöraren
Läs merYttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet
Läs mer30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med
Läs merSkogsskador i Region Syd 2018
Skogsskaderapport Region Syd 2018 Datum 2019-02-08 Diarienr 2019/438 1(12) Mats Carlén Skogsskador i Region Syd 2018 Inledning Denna rapport har tagits fram gemensamt av Region Syds skogsskadesamordnare,
Läs merKOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT
L 266/42 Europeiska unionens officiella tidning 2.10.2012 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 26 september 2012 om nödåtgärder för att förhindra spridningen av Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et
Läs merJordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.
Jordbruksdepartementet 2010-08-11 REMISSYTTRANDE Jo2010/3670 Regler om användning av främmande trädslag Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Allmänna synpunkter
Läs merHej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Läs merBeslut om godkännande av arten Amblyseius swirskii för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Maria Björkman Tel: 010-698 14 47 maria.bjorkman @naturvardsverket.se BESLUT 2017-11-16 Ärendenr: NV-04371-17 Beslut om godkännande
Läs merIntegrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
Läs merMajsmottet en ny skadegörare i Sverige
Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Nationell Växtskyddskonferens 10 november 2015 Cecilia Söderlind 1, Gunnel Andersson 2 och Louise Aldén 1 Jordbruksverket 1 och Kalmar 2 Majsmottet (Ostrinia nubilalis)
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merKOMMISSIONENS BESLUT av den 7 juli 2010 om ändring av beslut 2008/840/EG vad gäller nödåtgärder för att förhindra att Anoplophora chinensis
L 174/46 Europeiska unionens officiella tidning 9.7.2010 BESLUT KOMMISSIONENS BESLUT av den 7 juli 2010 om ändring av beslut 2008/840/EG vad gäller nödåtgärder för att förhindra att Anoplophora chinensis
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs merNATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering
Läs merVarför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU
Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merSnytbaggeskador i Norrland
Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning
Läs merBilaga 8. Döda och döende träd
Bilaga 8 Döda och döende träd Döda och döende träd i området. Hela det område som vi är intresserade av, tillhörigt Sallerup 5:10, innehåller massor av öd ved och döende träd. Död och döende ved är mycket
Läs mer