Nedslående resultat när julbelysning testas» sid 10-11

Transkript

1 aktuellt # tord martinsen säger adjö till elsäkerhetsrådet» sid 8 säkra leksaker i säcken» sid Nedslående resultat när julbelysning testas» sid 10-11

2 GD har ordet Våra tre grundpelare Elsäkerhetsverkets vision är trygg och störningsfri el. Alla medborgare ska kunna lita på att de produkter man köper och använder är tillräckligt säkra. Platser och byggnader ska ha elanläggningar som är säkra och de som arbetar yrkesmässigt med el ska känna sig säkra med materiel, arbetsmetoder och anläggningar. Dessutom ska produkter och anläggningar uppfylla krav på elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) så att oönskade störningar inte uppstår. Vi har formulerat tre grundpelare för att kunna göra visionen mer konkret. Den första delen av vår operativa vision är Säkra och fungerande an läggningar och produkter. Lagstiftning, standardisering och tillsyn är viktiga verktyg för att kunna ställa krav på produkter och anläggningar. Det krävs också information och dialog för att tillverkare, importörer och an lägg nings innehavare, som ytterst är an svariga för sina anläggningar och pro dukter, ska kunna ta sitt ansvar. Elsäkerhetsverkets tillsyn av anläggningar och marknadskontroll av produkter kan bygga upp en lägesbild i landet, men också ta till krafttag när det visar sig att det finns brister. Även billiga produkter som till exempel jul belysningar måste uppfylla tydliga säkerhetskrav! Den andra delen är Kompetens hos yrkesfolk och branschaktiva. De som arbetar med el på olika sätt, som elinstallatörer och yrkesmän, men också som tillverkare, importörer, försäljare, konsulter, projektörer och så vidare, måste ha betydligt större kunskap än gemene hen. Det förutsätter en gundläggande säker hetskunskap och att man känner till vilka lagar och föreskrifter som finns, hur arbete ska utföras på ett säkert sätt och vilka säkerhetsnivåer som finns i gällande standarder. Har du själv, dina anställda och/eller dina chefer tillräckliga kun skaper? Äldre kunskap behöver ofta underhållas och kompletteras, och kom petensutveckling är viktig i många verksamheter. Elsäkerhetsverket har ett särskilt ansvar för systemet med behöriga installatörer, och det är i det sammanhanget som vi har föreslagit en reformering för att den långsiktiga kompetensen ska kunna säkras. Läs Aktuellt så får du veta vad som händer på det området! Sist men inte minst har vi formulerat en tredje grundpelare som Medvetenhet hos allmänheten. Alla kan inte vara elsäkerhetsexperter, men redan till små barn är det viktigt att förmedla en respekt för el. Kanske lever vi nu så trygga i våra hem att vi glömmer bort vilka risker för olycksfall och bränder som finns hos el? Jag tror att vi på Elsäkerhetsverket behöver rikta oss mer till familjer och kon sumenter i högre grad än ti di gare. Kunskapen är låg om hur be hörig hetssystemet är uppbyggt och vilka krav man ska ställa när man beställer ett arbete. Hur kan man kontrollera behörigheten hos den som man vill anlita? Även vanliga villaägare har ett stort ansvar som anläggningsinnehavare, som man kanske inte är medveten om. Det danska införandet av elbesiktning vid ägarskifte för att få en förmånlig försäkring kan hjälpa oss att sätta fokus på dessa frågor. Hur många husköpare frågar efter dokumentation om vem som har gjort elinstallationer har det gjorts professionellt? Myndigheter och seriösa aktörer behöver hjälpas åt för att förhindra okunnigt och olagligt installationsarbete. Men för det krävs också större medvetenhet hos såväl större som mindre fastighetsägare! elisabet falemo generaldirektör A K T U E L LT E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S N Y H E T S B R E V # TEL REGISTRATOR@elsakerhetsverket.se REDAKTÖR Cia Edlund cia.edlund@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Elisabet Falemo elisabet.falemo@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Whiter Shade AB

3 Rapport från Elsäkerhetsverket Drift och underhåll viktigt för trygg reservkraft De senaste tio åren har flera stora elavbrott visat på en ökad sårbarhet inom viktiga samhällssektorer. Elsäkerhetsverket har på uppdrag av regeringen utfört en studie som visar att det behövs större kunskap om ansvar och regler kring hur reservkraft ska skötas. Tunnelbanor utan ström, sjukhus som går på reservkraft och kärnkraftverk som hotas av förhöjda vattennivåer. I slutet av oktober orsakade stormen Sandy i USA enorm förödelse då minst sju miljoner människor drabbades. Den snabba tekniska utvecklingen och användningen av el har lett till ett ökat beroende av en trygg elförsörjning. Livsviktig reservkraft I Sverige finns det cirka reservkraftsaggregat installerade och antalet förväntas öka ytterligare. Reserv kraftsystem finns i många samhälls viktiga verksamheter och ska förhindra att personer och egendom utsätts för risker när det inträffar strömavbrott. Det kan gälla elavbrott på elnät och elanläggningar för till exempel järnväg, sjukhus, radio-, teve-, och telekommunikation. Uppdraget som Elsäkerhetsverket fått från regeringen har varit att undersöka hur innehavare sköter sina anläggningar och om det finns behov av tekniska bestämmelser, för att förbättra reservkraftsystemens tillgänglighet vid elavbrott. Utredningen är koncentrerad till större fast installerade elanläggningar som finns i privat och offentlig verksamhet. Bättre rådgivning Vår bedömning är att det inte behövs ytterligare tekniska bestämmelser för att öka reservkraftsystemens tillgänglighet. Däremot behövs en bättre spridning av de regler som finns och rådgivning till de som är ansvariga för verksamheterna, säger Horst Blüchert, teknisk direktör och ansvarig för rapporten vid El säkerhetsverket. Ansvaret för att hantera ett elavbrott ligger hos de som är ansvariga för en verksamhet. Den ansvarige ska till exem pel utföra regelbundna risk- och sår barhetsanalyser och upp rätta åtgärds planer för att hantera ett elav brott. Innehavaren av reserv kraft system ska också regel bundet sköta drift och underhåll och utföra realistiska prov kör ningar, så att reservkraften verk ligen fun gerar när den behövs. forts sid 4 a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

4 forts från sid 3 Höjd kompetens om underhåll Driftpersonalens kompetens behöver höjas för att de ska kunna sköta reservkraftsystemen. Att den verkligen sker behöver också uppmärksammas av ansvariga tillsyns myndigheter, säger Horst Blüchert. Utredningen har studerat ett antal stora elstörningar som under de tio senaste åren fått allvarliga konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner i Sverige. Bland annat telestörningar i Uppsala med omnejd 2002, strömavbrott i södra Sverige 2003 och strömavbrott vid ett antal stora sjukhus mellan åren Synpunkter har också inhämtats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län. VIA DEN HÄR LÄNKEN kan du hitta hela rapporten på Elsäkerhetsverkets webbsida om utredningar och uppdrag på text: Cia Edlund Fakta om reservkraft: Med reservkraft avses system eller apparater som upprätthåller strömförsörjningen av elektriska utrustningar när den ordinarie strömförsörjningen avbryts. Reservkraften kan vara en enkel batteribackup för en dator eller stora elanläggningar med flera dieseldrivna generatoraggregat som ska strömförsörja ett helt sjukhus. Förslag på prov för elinstallatörer På uppdrag av regeringen har El säker hetsverket under hösten tagit fram en förstudie om hur man skulle kunna göra det möjligt att genomföra ett prov för att erhålla behörighet som elinstallatör. Möjligheten ska ses som ett komplement till de krav som finns i dag på att ge in handlingar som styrker teoretisk och praktisk kompetens. Förslaget till provverksamhet inne håller en teoretisk del som är IT-baserad och ett praktiskt prov i labbmiljö. Verket föreslår en försöksverksamhet där egen personal utför examinationen. Tanken är att samarbeta med de utbild ningsanordnare som sedan tidigare har ändamålsenliga lokaler. Möjlighet för fler De personer som vill skaffa sig be hörighet som elinstallatör och som av olika anledningar inte har möjlighet att lämna in handlingar som styrker genomförd utbildning eller praktik, ska få möjlighet att styrka samma kunskaper genom att göra ett prov, säger Elisabet Fale mo, general direk tör vid Elsäker hets verket. Vår fö r studie visar att det är fullt möjligt att få till ett flexiblare system som sam tidigt verkar för en hög elsäkerhet. Anpassat till teknikutvecklingen Elsäkerhetsverket ser flera fördelar med att reglera provets innehåll i en myndighetsföreskrift. Dels kan det enkelt anpassas till den tekniska utveckling som sker inom elinstallationsområdet och dels till de föreskrifter som verket utfärdat när det gäller krav på utförande av starkströmsanläggningar. Kostnaden för provet beräknas bli kronor, att jämföra med dagens teoretiska utbildning för ABL-behörighet som kan kosta runt kronor. Förstudien innehåller även en analys av möjligheten att låta externa personer förordnas som prov förrättare för El säker hets verkets räk ning. Om försöksverk samheten fal ler väl ut så blir ett prov med ex terna examinatorer en na tur lig ut veckling. Klicka här för att läsa hela förstudien >> text Cia Edlund a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

5 forskning I framtiden kanske du kan ändra färgen på tapeten utan att tapetsera om. Tre forskare på Karlstads universitet har hittat en metod som får papper att leda ström genom en ledande jonvätska. Ny metod där papper kan leda ström Trött på att tapetsera om år efter år? Snart kan tapeter som ändrar färg och mönster genom elektricitet bli verklighet. Att papper är ett material som inte leder elektricitet är allmänt känt. Tvärtom används det som isolering i till exempel transformatorer. Nu gäller det att tänka om. Tänk dig att ett vanligt dokument kan laddas med många olika texter, som en papperstunn läsplatta, eller interaktiva förpackningar, eller tidningar med rörliga bilder à la Harry Potter. Bakom upptäckten står Magnus Lestelius, professor i grafisk teknik, Elson Mon tibon, doktor i ytbehandlingsteknik och Lars Järnström, professor i bestryk ningsteknik vid Karlstads universitet. Hoppas på förpackningsindustrin Det här handlar än så länge om grundforskning och exakt hur kun skapen kan komma till praktisk nytta blir en fråga för marknaden i framtiden, säger Magnus Lestelius. Vi tror dock att förpackningsindustrin kan vara ett område där det kan finnas intresse. Behandlingen av pappret sker i tre steg och bygger i princip på befintliga arbetssätt inom pappers- och grafisk produktion. Först bestryks pappret med en jonvätska som gör den ledande. Sedan ytbehandlas pappret och till sist trycker man den text eller det mönster som ska förändra färg i ett ledande plastmaterial så kallade polymerer. Forskarna visar hur de kan få texten på ett papper att byta färg från grått till blått genom att koppla på elektricitet. Färgen förändrades beroende på antalet volt. Tapettillsyn i framtiden? Det handlar om cirka 1,5 volt strömstyrka så det är inga starka elströmmar Elson Montibon, doktor i ytbehandlingsteknik och Magnus Lestelius, professor i grafisk teknik, vid Karlstads universitet. vi pratar om, säger Magnus Lestelius. Ett av kraven som vi arbetar mot i vår forskning är att det ska ge så miljövänliga produkter som möjligt. De här komponenterna kan särskiljas vilket är mycket positivt när det gäller återvinning. Det är förstås viktigt att det ställs krav på brandsäkerheten. Forskarna har under sina mätningar vid ett flertal till fällen försökt att elda upp det behandlade pappret, men aldrig lyckats. Risken för elbränder verkar alltså inte särskilt stor. Vi bevakar nya produkter men än är det ju lite tidigt att se var den här forskningen resulterar i, säger Karl- Hugo Hult, chef vid Avdelningen för pro dukter vid Elsäkerhetsverket. Tillsyn blir ju aktuell först när produkten är satt på marknaden av en ekonomisk aktör, som också är ansvarig för att produkten uppfyller alla krav. En patentansökan har lämnats in och forskarna ser det som en utmaning att få det att fungera tillsammans med annan elektronik. text: Cia Edlund foto: Karlstads universitet a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

6 Elsäkerhet på export till Kina En blek novembersol välkomnade Kinesiska handelsdepartementet när de besökte Elsäkerhetsverket för att lära sig mer om elsäkerhet och marknadskontroll. 14 delegater från olika provinser i Kina som jobbar med särskilt ansvar för exportfrågor gällande mekaniska produkter, besökte Elsäkerhetsverket i Kristinehamn den 6 november. Studieresan till Sverige ingår i en gemensam utbild ning med syfte att lära sig mer om hur Sverige jobbar med marknad, produkter och elsäkerhet. Kina lär av Sverige En stor mängd produkter kommer från Kina och Asien och vi har ett gemensamt intresse av att utbyta erfarenheter inom området, betonade Karl-Hugo Hult, chef vid Avdelningen för produkter på Elsäkerhetsverket. Handelsdepartementet bestod av en samling mycket intresserade chefer som tillsammans med departementschefen, Song Huiqin, ställde många och varierande frågor. Inspektörerna Martin Gustafsson och Fredrik Kagerud beskrev hur man jobbar med marknadskontroll och standardisering i Sverige och Europa. Europeiskt standardiseringsarbete imponerade I Kina och andra asiatiska länder gäller helt olika tekniska nivåer och krav. Besökarna var imponerade över det gemensamma standardiseringsarbetet med övriga Europa och det datasystem som finns för att utbyta information. Försäljningsförbud som tas i Sverige meddelas hela Europa och vice versa. Det ligger mycket säkerhet i att följa standarder när man ska sälja en produkt, förklarade Karl-Hugo Hult. Då kan man vara trygg med att produkten som man tillhandahåller är säkrad och uppfyller kraven. Därför är det viktigt att till exempel kinesiska tillverkare förser importören med de dokument som krävs, för att sätta produkten på den europeiska marknaden. Den som kan installerar i Kina Behörighetsfrågan fanns också med på listan av intresseväckande samtalsämnen. I Kina behövs inte be hörighetsbevis för att utföra elinstallationer och den som visar att han är duglig kan utföra arbetet. Men den nya elan läggningen Song Huiqin, chef, Kinesiska handelsdepartementet och Karl-Hugo Hult, chef för Avdelningen produkter vid Elsäkerhetsverket. måste alltid inspekteras så att den kinesiska myndigheten har kontroll på att det är utfört på rätt sätt. Det svenska systemet med olika behörighetsnivåer och med livslångt behörighetsintyg blev föremål för diskussioner. Stor kunskap och stort ansvar Karl-Hugo Hult beskrev hur Elsäkerhetsverket jobbar med en relativt platt organisation med brett ansvarsområde. Inom myndigheten har de flesta en hög utbildning inom forts sid 7 a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

7 Kinesiska handelsdepartementet och Elsäkerhetsverkets medarbetare Martin Gustafsson, Fredrik Kagerud och Karl-Hugo Hult. forts från sid 6 elektroteknik med stor ingenjörskunskap och erfarenhet. Det förs en tät dialog mellan varandra och inspektörerna har stort mandat att ta beslut i olika frågor. I Kina, liksom söderut i Europa, har personalen färre ansvarsområden och mindre mandat att fatta egna beslut. Allt går via högsta chefen. Vi jobbar med en marknads kon trollstrategi. Den handlar bland annat om att göra kontrollverksamheten synlig så långt upp i näringskedjan som möjligt i alla handelsled. Vi jobbar mycket med information till både konsumenter, medier och andra myndigheter vilket vi ser som mycket viktigt, berättade Fredrik Kagerud. text: Cia Edlund foto: Elsäkerhetsverket Vad händer i behörighetsfrågan? Ett år har gått sedan Elsäkerhetsverket lämnade rapporten Säkra Elinstallationer ett nytt system för elinstallatörer. I väntan på att regeringen fattar beslut om en utredning, jobbar Elsäkerhetsverket med att se över det nuvarande behörighetssystemet och skapa nya föreskrifter. Arbetet har börjat med en dia log i de fem fokusgrupper som El säker hetsverket sam mankallade i maj 2011 till diskussion av rapporten Säkra elinstallationer ett nytt system för elinstallatörer. Efter att Elsäkerhetsverket över lämnat rapporten till regeringen hösten 2011 har myndigheten fort satt att se över nu gällande före skrifter. Syftet är att skapa regler som är anpassade efter branschens be hov och kan fungera under den över gångstid som krävs för att utreda och implementera det kommande systemet. Debatten om kravet på anställningsförhållandet i 6 elinstallatörsförordningen (1990:806) och problem som uppstått vid bedömningar av nödvändig ut bildning eller förvärvad praktik för att erhålla en behörighet, är bland annat anledningen till den aktua liserade översynen av föreskrifterna. Förslaget till nya föreskrifter är avsett att ersätta både ELSÄK-FS 2007:2 och ELSÄK-FS 2010:4. Planen för föreskriftsarbetet är att genomföra de informella diskussionerna och den interna remissen fram till mitten av december samt att en officiell remiss skickas ut före jul Svarstiden för remissen är tänkt att vara tre månader. Det innebär att synpunkter ska ha lämnats till Elsäkerhetsverket senast den 31 mars De nya föreskrifterna är tänkta att träda i kraft den 1 januari För att kunna jämföra förslaget med nu gällande föreskrifter har Elsäkerhetsverket tagit fram en kon so li derad version av ELSÄK-FS 2007:2 och ELSÄK-FS 2010:4. Den finns att läsa under Elsäkerhetsverkets föreskrifter listade i nummerordning på text: Horst Blüchert/Cia Edlund foto: Elsäkerhetsverket a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

8 Profilen Egen tid hägrar runt hörnet. Med drygt 50 år i elbranschen och flera spännande uppdrag lämnar Tord Martinsen Elsäkerhetsrådet. Nu ska han ägna mer tid åt att betrakta världen genom kameralinsen. Tord Martinsen lämnar Elsäkerhetsrådet Jag har frågat mig själv var mitt intresse för eltek nik kommit ifrån, men aldrig fått något vettigt svar, säger han och skrattar lite eftertänksamt. Ingen i släkten är elingenjör. Inte förrän jag träffade min svärfars systers man som var elchef på Sveriges Radio, fick jag en förebild inom elbranschen. Tord Martinsen är en riktig Stockholmsgrabb som utbildade sig till elkraftsingenjör och har en bakgrund som elektriker. Han jobbade som elingenjör i både stora och små företag och var med och byggde delar av Stockholms tunnelbana under sjuttiotalet. Jobbet innebar bland annat att se till att all kraft, nödbelysning och annan el kom på plats både i tunnlar och stationer. Det var lätt att få jobb på den tiden vilket gav honom erfarenhet av att sköta stora entreprenader. Det var speciellt. När vi byggde vissa delar av tunnelbanan mot Täby fick man åka lastbil eller dressin nere i tunnlarna innan spåren byggdes, berättar han. Fokus på behörighetsfrågor 1981 kom han till Sind, Statens industriverk, dåvarande El säkerhetsverket. Där började han arbeta med behörig hetsfrågor för elinstallatörer. Det behörighetssystem som skapades då med allmän- och begränsad behörighet är det som finns i branschen än idag. Ha, ha, man hade precis slutat med spottkopp på myndighetens kontorsrum när jag började där på 80-talet! När jag berättar det för mina barn så tror de att jag pratar om medeltiden. Att följa med samtiden Under sina 20 år på Sind och dess efterföljare fick han söka sitt jobb tre gånger. Det omorganiserades som aldrig förr blev det Elsäkerhetsverket. Och myndigheten skulle anpassa sig till ett modernare samhälle. Ja, det är precis som idag. Ta dagens utredning om behörigheter till exempel. Vi måste få till en modern funktion som är anpassad till dagens förhållande. Bort med ful-elen! Sverige behöver en statlig legitimation för elinstallatörer, säger Tord Martinsen. Han tycker att det är viktigt att en persons grundkunskaper inom el ska kunna visas med en legitimation, inte minst med tanke på konsumenternas trygghet. Men även för att höja statusen i branschen. Vi har en oerhört snabb teknikutveckling. Att vara kundorienterad är viktigt i framtiden för att skapa förtroende för elbranschen. Jag ser gärna att man för in mer kunskap om kundtänk redan i utbildningsprogrammen för elektriker. Det är nödvändigt för att kunna bli anställningsbar. Föreskrifter ett utvecklande arbete Det har varit en lång resa. Sverige hade egna föreskrifter redan i början på 1900-talet och var tidigt ute när det gällde internationella standarder. Det har betytt mycket för utvecklingen och förtroendet för myndigheten, menar Tord Martinsen. I början av 90-talet startade ett nytt upplägg med föreskrifter. Då började man följa den internationella standardens upplägg för föreskrifterna om utförande. En föreskrift innehåller så otroligt mycket. Man måste plugga på själv för att kunna förstå hur man ska kunna göra något praktiskt av expertkunskapen. Det har varit en rolig utmaning hela tiden. Inom EIO, Elektriska installatörsorganisationen, har han arbetet som expert i elsäkerhetsfrågor i elva år. Tillsammans med uppdraget i Elsäkerhetsrådet har det fört honom ännu närmare hjärtat i elsäkerhetsfrågor. forts sid 9 a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

9 forts från sid 8 Mitt arbete inom EIO har gjort att jag kommit närmare frågorna för såväl konsumenter som elinstallatörer. Jag tror och hoppas att min breda bakgrund har kommit till nytta för EIO:s verksamhet. Rekryteringsfrågan viktig Tord Martinsen verkar nöjd med sitt yrkesval i livet. Det har öppnat olika dörrar till intressanta uppdrag, intygar han. En fråga som han tror är viktig i framtiden är rekrytering. Att attrahera unga människor för branschen och visa att el inte handlar om att klättra i stolpar och få elchocker. Göra vanliga el-yrken mer attraktiva för både tjejer och killar. El är så mycket mer idag. Det handlar om samhällsplanering. Om Smart grid det vill säga att styra elen mot smarta lösningar för hushåll och nya funktioner. Att fundera på hur man återanvänder el på klokast sätt i ett samhälle. Författare och själv en bokmal Han har själv skrivit ett antal läroböcker för elbranschens utbildningar i gymnasieskolan. Den senaste boken Elkraftteknik har han producerat tillsammans med Paul Håkansson, yrkeslärare inom elutbildning. Han ser det som både roligt och spännande att ha varit med och bidragit till utbildning. Familjen med hustru och tre grabbar får snart se mer av Tord Martinsen. Fotografering är ett stort intresse och han har också tänkt fånga dagen med mer kulturella intressen som litteratur, opera och teater. Till Elsäkerhetsrådet och elbranschen vill han passa på att göra ett medskick. Det är viktigt att de fortsätter med öppenheten och den inslagna banan och jobba vidare för att öka kunskapen och tillgängligheten till elsäkerhetsfrågor för konsumenterna. Och att använda möjligheten att förvalta förtroendet som myndighet och ge bra råd. text: Cia Edlund foto: Tord Martinsen, EIO FRÅGOR & SVAR På kan du ställa frågor direkt till någon av våra experter i vår frågebank. I frågebanken kan du själv söka bland inkomna frågor och se vad experterna svarat. Här kan du läsa några av de frågor som kommit in till verket. IP-klassning i ventilerade undertak Vad gäller idag för IP-klassning för uttag, armaturer med mera som monteras ovan ett löst undertak? Provning av produkt Jag håller på att utveckla en pro dukt som jag ska börja sälja, kan jag skicka in den till er för provning? Lägga golvvärme Kan jag själv lägga ut värmekabeln när jag ska installera golvvärme eller måste det vara någon behörig elinstallatör som gör det? Svar: Begreppet ventilerade under tak fanns definierat i gamla Blå boken, ELSÄK-FS 1999:5 men är numera borttaget ur föreskrifterna. Idag gäller att elinstallatören ska ta hänsyn till eventuella särskilda om ständigheter i utrymmet, men att grundprincipen är att utrymmet ovan undertak räknas som ett torrt utrymme. För ytterligare detaljer hänvisas till standarden SS Svar: Du kan inte skicka pro dukter till Elsäkerhetsverket för god kännande eller provning. Elsäkerhetsverket gör marknadskontroll av elektriska produkter som en ekonomisk aktör lämnat till för säljning på marknaden men har inte rätt att förhandsgodkänna. Svar: Installation av värmekabel eller värme folie för 230 volt får endast göras av behörig elin stal la tör. Många tror helt felaktigt att man kan lägga ledningarna själv och sedan få installationen kon trollerad av en elinstallatör. Detta är inte tillåtet. a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

10 Julen står för dörren och försäljningen av julbelysning ökar markant i butikerna. Nästan hälften av den julbelysning som Elsäkerhetsverket testar får försäljningsförbud. Myndigheten tipsar om vad konsumenten bör tänka på för att julen ska bli så elsäker som möjligt. Lys upp julen elsäkert Julstjärnor, adventsljusstakar och ljusslingor snart fylls våra hem med allehanda elektriska produkter som lyser upp tillvaron både inomhus och utomhus. Varje vinter testar myndigheten elektriska julprodukter. Statistik från 2011 visar att andelen försäljningsförbud bland julbelysning är mycket högre än annan belysning, och de fel som hittas är allvarligare än på annan belysning. Elsäkerhetsverkets tester gällande övrig belysning visar att en tredjedel har brister och får försäljningsförbud. När det gäller julbelysning är det alltså nästan hälften som inte godkänns. Antal provade produkter/beslut Endast drygt 10 % av de provade julprodukterna var godkända. Antal försäljningsförbud/återtag Utan anmärkning Med anmärkning Försäljningsförbud Förbud att tillhandahålla Förbud med återtag från marknaden Förbud med återtag från konsument Mycket hög andel hade så allvarliga fel att den ansvarige aktören måste återkalla redan sålda exemplar. Hög andel försäljningsförbud 43 % av de provade julprodukterna fick försäljningsförbud och 18 % av dessa förbud var så allvarliga att aktören fick återkalla dem från konsument. Det var bara 13 % som klarade sig utan anmärkning, vilket är anmärkningsvärt lågt. I den ordinarie marknadskontrollen av belysning är det runt en fjärdedel som klarar sig utan anmärkning i Elsäkerhetsverkets provningar. De produkter som fick försäljningsförbud med återtagande från konsument hade allvarliga fel. Bland annat fanns spänningsförande delar direkt åtkomliga. När det gäller julbelysning så är de vanligaste orsakerna till förbudet att det saknas dokumentation och säkerhetsrelaterad märkning, säger Susanne Sundström på Avdelningen för produkter vid Elsäkerhetsverket. Exempelvis ska det finnas en bruksanvisning på svenska. Produkten ska också vara CEmärkt och ha rätt IP-klass om den är avsedd för utomhusbruk. Vanliga fel att vara uppmärksam på: Lamphållare Den lamphållare som lamporna sitter i är ibland inte korrekt utförd. Kolla om du kan se gängorna på lampan när den är i skruvad. Det kan innebära att man kommer åt sockeln på lamporna som då kan ha 230 V. Testfingret kommer åt spänningsförande delarna. forts sid 11 a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

11 forts från sid 10 Ser du gängorna ska du vända dig till inköpsstället för re k lamation. Dragavlastning Lamporna klarar ofta inte de mekaniska prov som de ska klara. Det innebär att lampan kan lossna och kanske med resultat att tillhörande kablar sticker ut. Då kan man komma åt 230 V rakt av och få en elchock. Du kan kontrollera detta genom att dra i sladdar och utstickande delar som inte ska lossna. Andra vanliga fel Omärkta produkter kan leda till att exempelvis fel lampor används som i sin tur kan leda till att det blir för varmt. Om produkten då används i närheten av brännbart material kan det börja brinna. Att kabeln är för tunn är vanligt, viket kan innebära risk för överbelastning och därmed brandfara. Inomhus och utomhus Att använda en ljusslinga för inomhusbruk till granen utomhus kan innebära direkt livsfara. Slingan är inte byggd för att tåla vatten och kyla. Isoleringen klarar inte av det nordiska klimatet och skyddshöljet kommer att vittra sönder vilket gör att de spänningsförande ledningarna blottas. Kommer man i kontakt med dessa så kan man få en elchock som i värsta fall kan leda till döden. Det ska stå på produkten om den är avsedd för utomhusbruk. Denna märkning saknas i många fall. IP-klassning På etiketten ska det bland annat stå vem som tillverkat den, vilken typ av lampor som ska användas och om produkten kan användas utomhus. Om du är osäker på om produkten får användas utomhus titta efter IP-klass. IP-klassen talar om hur bra produkten skyddar mot exempelvis vatten och damm. För att använda en ljusslinga som kan placeras på mark utomhus gäller IP-klassen IP44 eller högre siffervärde. Du hittar mer information om IP-klasser på Elsäkerhetsverkets webbplats. CE-märkning Som konsument bör du alltid vara uppmärksam på att kontrollera produktens märkning. När du köper ljusslingor eller andra elprodukter ska du se till att de har en märketikett och att de är CE-märkta. Att adventsljusstaken är CE-märkt betyder att tillverkaren intygar att den följer de säkerhetskrav som finns idag. Men kom ihåg att det är du själv som ansvarar för att de elektriska produkter som du har hemma är säkra. Följ tillverkarens anvisningar Om du har köpt en elektrisk julprodukt där flera delar ingår ska du följa tillverkarens anvisningar. De ska finnas i en bruksanvisning på svenska som tydligt visar hur till exempel stjärnan ska monteras. Här anmäler du en farlig elprodukt: Anmal-en-elprodukt Lamphållare lossnar lätt. text: Cia Edlund/Susanne Sundström/ Martin Gustafsson foto: Elsäkerhetsverket Checklista Titta efter CE-märkningen. Är produkten CE-märkt uppfyller den EU:s säkerhetskrav. Titta efter märketikett med uppgifter om tillverkare och IP-klass som visar om produkten kan användas utomhus. IP44 eller högre siffervärde gäller för att produkten ska stå emot påfrestningarna med vatten, vind och kyla. Se efter att sladd och kontakt är hela och att det inte finns några sprickor. Släng ljusslingor med trasiga lampor om du inte kan byta ut dem. Tänk på att inte placera ljusslingor nära lättantändligt material. Ett tips är att ansluta dina julprodukter via en jordfelsbrytare för extra skydd. Se till att motionera de jordfelsbrytare som du har i huset när du ändå är igång. a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

12 Rapport från Elsäkerhetsverket En oroväckande trend har visat sig i och vid infarter till svenska städer. Stora reklamskyltar avger mer radiostörning än tillåtet. När man sätter upp en sån här komplex produkt, som består av många olika delar, gäller det att ägaren har koll på att alla kraven som finns är uppfyllda. Så verkar inte vara fallet, säger Henrik Olsson, elinspektör vid Elsäkerhetsverket. Reklamskyltar stör Det har visat sig att det finns problem med i stort sätt alla stora reklamskyltar som Elsäkerhetsverket har gjort tillsyn på. Det är EMC-problem som kan bli allt större i framtiden om inget görs. EMC står för Elektromagnetisk kompatibilitet och handlar om att det ska vara möjligt att använda elektrisk utrustning tillsammans. Risker för radiostörningar Många av Sveriges kommuner har en stor reklamskylt vid infarten till centralorten eller vid kommungränsen som används för att annonsera om kommande evenemang eller bara hälsa oss välkomna. Gemensamt för dessa stora reklamskyltar, förutom att de ger oss infor mation, är att de fyller luften runt omkring med radiovågor. Mer än tillåtet. I rapporten Reklamskyltars EMCegenskaper Risker för radiostörningar som nyligen blev klar har tio reklamskyltar utspridda i Mellansverige testats. Ingen av de testade reklamskyltarna uppfyller alla de krav som finns på EMC-området. Blir dyrt till slut Alla som sätter en produkt på marknaden har samma krav på sig. Givetvis blir det till en början billigare om man då tar en genväg och inte följer alla bestämmelser, säger Martin Gustafsson, inspektör för avdelningen för produkter vid Elsäkerhetsverket. Oftast utöver han tillsyn på betydligt mindre produkter men tillsammans med en kollega har de med mätutrustning åkt runt i Mellansverige under året. De upptäckte att även om varje komponent i sig, i en stor reklamskylt, kan vara godkänd så gör sammanhanget att det uppstår radiostörningar som inte är tillåtna. Det är viktigt att tänka på EMC från början när man konstruerar reklamskyltar. Det blir dyrt och kan bli en massa jobbig publicitet annars, säger Henrik Olsson. Det är inte lätt att bygga bort felen när väl den stora reklamtavlan står på plats. Det kan bli mycket dyrt. Hur kommer man då tillrätta med detta problem? Antagligen handlar det om okunskap hos beställaren om gällande EMCkrav. För att säkerställa så att vi får bättre reklamskyltar är ett bra tips att beställaren börjar med att ställa krav på att produkten uppfyller de svenska kraven. forts sid 13 a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

13 forts från sid 12 Åkerifirma larmade En av anmälningarna som kommit in till Elsäkerhetsverket är från en åkerifirma som menade att deras kommunikationsradio stördes ut när de åkte förbi en specifik plats. Mycket riktigt visade det sig vara otillåtna värden vid denna reklamskylt, som inte följer EMCkraven som finns. I andra fall har bilister rapporterat om problem där bilradion störts när de åkt förbi skyltar. Det verkar vara så att många beställare köper in skyltmoduler och bygger sedan in dessa i egna lådor. Tillsammans blir det då en annan effekt än om varje modul hade varit var för sig, säger Henrik Olsson och fortsätter. De här gammaldags skyltarna där man klistrar upp affischer kommer säkerligen i framtiden att bli digitala tavlor. Och monteras de nära hus är det risk för mer radio stör ningsproblem om de inte följer EMC-kraven. De byggs på liknande sätt I rapporten går att läsa att både nivåerna och karaktären på signalerna är väldigt lika för alla uppmätta skyltar. Det ligger därför nära till hands att tro att marknaden domineras av några få tillverkare som alla bygger på liknande sätt. Jag hoppas inte att det kommer Fakta Regelverket kring elektromagnetisk kompatibilitet säkras genom att skydds krav ställs på produkter. Skyddskraven handlar dels om att begränsa störningar från produkter, dels om hur stora störningar de ska tåla. EU-direktivet för ovan nämnda produkter benämns 2004/108/EG, direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). EMC-lagen (SFS 1992:1512), förordningen (SFS 1993:1067) och föreskriften (ELSÄK- FS 2007:1) implementerar direktivet i Sverige. Populäraste publikationerna 2012 Det är viktigt att du kompletterar folderns råd med utbildning i Första hjälpen/hjärtlungräddning med vägledning vid elskada. Läs mer i SS-EN och AFS 1999:7. Vägledning vid elskada Vägledning vid elskada 4919 Elsäkerhetspocketen ElsäkErhEtspockEt råd till dig som gör enklare elarbeten hemma. CHECKLISTA Bryt ALLTID strömmen eller dra bort den skadade från strömförande föremål. Tänk på din egen säkerhet, berör inte bar hud. Dra i den skadades kläder eller använd något föremål emellan dig och den skadade. Kontakta alltid sjukvården även om olyckan inte verkar så allvarlig. Berätta för vårdpersonalen att det är EN OLYCKA ORSAKAD AV EL. I foldern får du exempel på hur du kan förebygga elskador, när elolyckor kan inträffa och vad du kan göra om en elolycka inträffar. Foldern innehåller även fallstudier bli vanligt med störningsärenden på grund av reklamskyltar. I så fall finns risk för att många tolkar reklamskyltar som något negativt och kunder undviker att annonsera och därmed förknippas med radiostörningar. Det går alldeles utmärkt att bygga reklamskyltar som uppfyller EMC-kraven, avslutar Henrik Olsson. VIA LÄNKEN nedan kan du läsa mer om EMC. Rapporten hittar du i högerspalten. text: Per Hellström foto: Elsäkerhetsverket Beställ ditt exemplar här: a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

14 Tillverkare Ditt ansvar för leksakers säkerhet. Importör Ditt ansvar för leksakers säkerhet. Distributör Ditt ansvar för leksakers säkerhet. Snart ligger julklappar under granen och väntar på förväntansfulla barn. Många paket innehåller leksaker. Sedan ett år tillbaka samverkar tre svenska myndigheter kring leksakers säkerhet. Allt för att öka kunskapen om ansvar hos importörer, tillverkare och handel. Barn ska ha säkra leksaker Barn förfogar över i snitt 30 kilo leksaker per år enligt statstik som SCB, Statistiska Centralbyrån, tagit fram. Lyckligtvis är det ett fåtal olyckor som sker men enligt en undersökning som Sydsvenska Dagbladet gjort omsätter leksaksbranschen fyra miljarder varje år i Sverige. Då räknas inte leksaker som säljs via dagligvaruhandel utan enbart via leksakshandlare. Och det sker en ständig ökning. Barns säkerhet prioriterat Det är en enorm omsättning på leksaker, säger Anna Ekegren, jurist på Konsumentverket som håller i projektet Leksakers säkerhet. Toys in Europé, som är en europeisk branschförening för leksakshandeln, visar att 60 procent nya leksaksprodukter kommer in varje år. Barns säkerhet är ett prioriterat område inom flera myndigheter i samhället. Anna Ekegren beskriver några anledningar till att de tre myndigheterna Elsäkerhetsverket, Kemikalie in spektionen och Konsumentverket samverkar kring säkrare leksaker. Omfattande lagstiftning om leksaker Förra året kom en ny EU-lagstiftning som bygger på ett EU-direktiv från 60 % nya leksaksprodukter varje år om leksakers säkerhet, säger Anna Ekegren. Vi har sett att information behövs för att de ekonomiska aktörerna ska kunna arbeta mer systematiskt och förebyggande med leksakers säkerhet. 80 procent av de som säljer leksaker är små- och medelstora företag. Det är svårare för ett litet företag att hänga med i svängarna kring regelhanteringen. Företagen har många frågor. Vad kan jag ställa för krav på en tillverkare i ett annat land? Vilket ansvar har jag som inköpare? Säkerhetsaspekter behöver bli inkluderade i de rutiner som företagen har vid inköp och produktbeställningar. Projektgruppen jobbar bland annat med informationsträffar där aktörerna får tillfälle att ställa frågor. I och med den nya lagstiftningen efterlyser branschen utbildningstillfällen, säger Anna Ekegren. EU-kommissionen har hjälpt till med vägledning till direktiven bland annat genom att översätta till de officiella språken inom EU samt kinesiska, så att importörer har lättare att ställa krav på tillverkare från andra länder. forts sid 15 a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

15 forts från sid 14 Skärpta gränsvärden för kemikalier För Kemikalieinspektionen är projektet Leksakers säkerhet en del av ett större uppdrag från regeringen för att få bort farliga kemikalier från konsumenters hemmiljö och som sorterar under Reachförordningen*. Reglerna kring kemikalier har skärpts och leksaker är ett prioriterat område. Under några år har Kemi kalie in spektionen tittat på elektriska pro dukter där vi hittat vissa förbjudna metaller och flamskyddsmedel. Det behöver vi titta mer på, säger Frida Ramström, inspektör i Kemikalie inspek tionen. Hög elsäkerhet hittills Det finns en mängd olika risker med leksaker. Det kan handla om kväv ningsrisker, fysikaliska och mekaniska risker, klämning, strypning, rätt doku men tation, varningstexter, kemiska ämnen, Ansvarsroller för leksakers säkerhet Vilken roll har jag om... jag har egen produktion av leksaker i Sverige, annat EU-land, eller land utanför EU? jag köper leksaker av ett företag i Sverige eller annat EU-land? jag köper leksaker från ett land utanför EU och sätter på mitt företags varumärke på leksakerna? jag köper leksaker utanför EU där jag är med och påverkar utformningen? Sedan sätter jag på företagets varumärke. jag köper leksaker från ett land utanför EU? mjukgörare så kallade ftalater, tungmetaller och risker för elchock. Katarina Olofsson är den som är ansvarig i projektet från Elsäkerhetsverkets sida. Hon arbetar med marknadskontroll och tittar på elsäkerheten. De flesta krav gällande elsäkerheten finns i en så kallad harmoniserad standard som är lika för hela Europa. Vi tittar bland annat på att leksakerna inte drivs av en spänning över 24 volt. Om detta uppfyllts kontrollerar vi bland annat att ingen fara för elchock kan uppstå, att leksaken är rätt märkt och åtföljs av rätt instruktioner samt att eventuella batteriluckor följer standardkraven. Hittills har våra tester inte påvisat några direkta elsäkerhetsbrister hos de testade leksakerna. Besök, analys och utbildning Under våren 2012 har vi besökt åtta olika importörer av leksaker. Vi har tagit med oss varuprover av leksaker som vi sedan skickat på analys för att upptäcka jag designar leksaker och beställer dem från en fabrik utanför EU? eventuella brister. Under hösten följer vi upp besöken för att prata vidare med importörerna om det man upptäckt. Man har också haft två utbildningstillfällen för inspektörer i respektive myn dighet och en gemensam workshop om hur samordningen ska se ut. I decem ber har utbildningsdagar för branschen hållits i Stockholm och särskilt informationsmaterial har tagits fram riktat till respektive; tillverkare, im por tö rer och distributörer. Vad händer 2013? Under nästa år ska projektet titta på de stora distributörerna av leksaker såsom butikskedjor. Det är också tänkt att samarbetet med tullen ska utvecklas för att kunna stoppa farliga leksaker redan vid gränsen. Om konsekvenserna blir att en leksak faller under alla tre myndigheters tillsynsområden då är frågan vem som ska sätta försäljningsförbud? Vi är ju beslutande myndigheter inom tre olika områden. En viktig uppgift blir hur vi ska kunna samordna vår tillsyn i framtiden, säger Anna Ekegren. Projektgruppen har en stor för hoppning på att ökad kännedom hos företagen ska göra det lättare att kunna ställa tydliga krav på tillverkarna. I sin tur hoppas man på att det ska ge säkrare lek saker för konsumenten. * Reach-förordningen är EU:s samlade kemikalielagstiftning som bland annat begränsar mjukgörare i leksaker. text: Cia Edlund Kontaktpersoner för projektet Leksakers säkerhet Projektledare: Anna Ekegren, jurist, Konsumentverket tel: anna.ekegren@konsumentverket.se Frida Ramström, inspektör, Kemikalieinspektionen tel: frida.ramstrom@kemi.se Katarina Olofsson, inspektör, Avdelningen produkter, Elsäkerhetsverket tel: katarina.olofsson@elsakerhetsverket.se anna ekegren Foto: Konsumentverket a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

16 Elanläggningen fastighetsägarens ansvar Hur vet fastighetsägaren att elanläggningen har brister? Kan man få hjälp med en underhållsplan gällande elen för sin fastighet? Så här säger Fastighetsägarna och Elsäkerhetsverket om innehavarens ansvar. En innehavare av en starkströmsanläggning är ofta en fastighetsägare och har ett stort ansvar inom ett flertal områden. De ska hålla reda på gällande regler och lagar som styr kraven på verksamheten. Utöver el kan det handla om till exempel ventilation, hissar och energi. När det gäller elanläggningen har fastighetsägaren ett omfattande ansvar för egenkontroll och upplever ofta att det är ett krångligt område. Dessutom har man stor respekt för el. Det är ett komplext område med många typer av besiktningskrav, säger Linda Hansson, miljöspecialist hos Fastighetsägarna. Det behövs bättre information och tydligare instruktioner om vad det betyder för olika typer av fastig heter. Av tradition har många re spekt för att handskas med el och behöver bättre rådgivning. Alla vill för stås sköta sin fastighet så bra som möjligt och skapa ett tryggt boende för sina kunder. Men vad säger lagstiftningen? Att elanläggningen sköts om så att fastighetsägaren på ett tidigt stadium kan upptäcka och åtgärda elrisker är ett myndighetskrav. Syftet med kraven är att anläggningen inte ska skada personer och egendom. - Den del av husets elanläggning som kan vara farlig kallas starkströmsanläggning, säger Lars Hansson, över inspektör vid Elsäkerhetsverket i Hässleholm. Det kan till exempel handla om elledningar och elcentraler. Till denna ansluts även elektriska anord ningar, exempelvis ljusarmaturer eller elradiatorer. Dessa anläggningar ska säkras genom att innehavaren gör fort löpande kontroller. Innehavaren måste anpassa kontrollen till an lägg ningens ålder, miljö, hur den används och så vidare. För vissa anläggningar, exempelvis sådana som är utsatta för stora påfrestningar eller finns i utrymmen där många människor samlas, ställer lag stiftningen ytterligare krav. Här ska en särskild kontroll ske enligt fastställda tidsintervall. Kontrollen ska ske av en person med god kunskap om föreskrifter och god yrkesvana. Re sultatet tillsammans med vidtagna åtgärder ska dokumenteras och även kunna uppvisas för Elsäkerhetsverket upp ger Lars Hansson. Att förstå sitt ansvar Det viktigaste är att innehavaren förstår sitt ansvar och ser till att starkströmsanläggningen är säker, säger Lars Hansson. Man måste ibland ta extern hjälp i form av elinstallatörer eller exempelvis besiktningsingenjörer. Elsäkerheten består främst av två delar för vanliga elanläggningar; dels att inte personer ska utsättas för elchock, dels att anläggningen inte ska orsaka brand. Elrevision och övriga besiktningar Förutom lagstiftningens krav om kontroll ska en del fastighetsägare göra el revision. Den är påkallad av för säkrings bolagen och utförs av besikt ningsmän som är auktoriserade av Elektriska nämnden. De besiktningarna sköts på ett bra sätt enligt Jan Thorsson, chef för energitjänster hos Fastighetsägarna. Svårigheterna handlar däremot om de övriga elbesiktningarna uppdelade i löpande kontroller och noggranna kontroller (med bestämda tidsintervaller) som fastighetsägaren själv ska ansvara för. Det finns en osäkerhet hos fastighetsägaren om när man ska besiktiga sin elanläggning, hur noggrann man ska vara, hur ofta besiktningen ska göras och hur det ska dokumenteras, säger Jan Thorsson. För de elanläggningar som inte omfattas av försäkringsbolagens revi sionsbesiktningar har Lars Hansson vid Elsäker hetsverket bra tips. Är man osäker på vilka tidsintervall man ska ha på sin kontroll av en så dan anläggning kan man kontakta sin besikt ningsman eller elinstallatör för rådgiv ning. Dessa har ofta stor er faren het av liknande anläggningar och de kan ge god vägledning till inne havaren om kontrollens omfattning och periodicitet. Många områden för egenkontroll En fastighetsägares kontrollansvar kan variera och har exempelvis att göra med hur gammal fastigheten är, vilken typ av forts sid 17 a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

17 forts från sid 16 verksamhet som bedrivs i fas tig heten och värdet på fastigheten. Linda Hansson har lång erfarenhet från fastighetsförvaltning och är väl förtrogen med fastighetsägarnas situation. För att underlätta för fastighetsägaren har Jan Thorsson utvecklat ett webbaserat system för egenkontroll. Webbverktyget innehåller 21 kontrollområden som en fastighetsägare har ansvar för och kallas Egenkontroll för fastighetsägare. I systemet finns de funktioner som behövs för att hjälpa och förenkla och tillgodose myndigheternas krav på dokumentation och kunskap. Där hittar man också lagar, föreskrifter och allmänna råd och tips som är kopplat till respektive kontrollområde. Bättre vägledning behövs El är bara en liten del av alla områden som fastighetsägare ansvarar för, säger Linda Hansson. Vanliga frågor som man ställer sig är; hur ser man att elanläggning måste åtgärdas/byggas om? Vad är det som kan orsaka elbränder? Om man har en gammal elanläggning, vad bör man tänka på då? De checklistor som finns bland annat i vårt webbaserade system fungerar bra för många, men för att öka och samla kunskapen behövs bättre vägledning och praktiska råd. Under 2013 planerar Elsäkerhetsverket att medverka på några av Fastighets ägarnas medlemsmöten för att infor mera och besvara frågor gällande fastig hetsägarnas ansvar. Man planerar också ett tillsynsprojekt under året riktat mot de mindre fastighetsägarna. I Elsäkerhetsverkets föreskrifter, ELSÄK-FS 2008:3 och 4 stark strömsför ordningen (SFS 2009:22) hittar man vad regelverket säger om innehavarens ansvar av elektriska starkströms anläggningar. text: Cia Edlund foto: Elsäkerhetsverket, Linda Hansson & Jan Thorsson, Fastighetsägarna Lars Hansson Linda Hansson Fakta om Fastighetsägarna Fastighetsägarna är indelade i fyra regioner över landet, har medlemmar och är en branschorganisation för privata fastighetsägare. Majoriteten av medlemmarna är fastighetsägare med hyresrätter för bostäder och lokaler och indu stri fastigheter. Övriga är bostadsrättsföreningar. Jan Thorsson 120 nya personer har gillat Elsäkerhetsverket på Facebook det senaste halvåret. Följ oss på Facebook Elsäkerhetsverket finns på Facebook. Du behöver inte ha ett konto på Facebook för att se vad vi skriver. Har du ett konto och vill följa oss tryck på gilla -knappen. På Facebook hittar du nyheter, försäljningsförbud och pressmeddelanden från Elsäkerhetsverket. a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r

18 till sist... Ny medarbetare God Jul & Gott Nytt År önskar Elsäkerhetsverket! GÖRAN BECKERT började den 4 september som vikarierande verksjurist. Göran som har sin placering vid Kristinehamnskontoret kommer närmast från Hagfors kommun där han arbetat som kommunjurist med bland annat förvaltningsrätt och andra offentligrättsliga ärenden. Nästa nummer av Aktuellt kommer i mars prenumererar på Aktuellt. Tipsa en vän! Här fyller du i din prenumeration >> a k t u e l l t # 4 d e c e m b e r