Depression till följd av stroke

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Depression till följd av stroke"

Transkript

1 Depression till följd av stroke - patienters upplevelse och vårdpersonalens roll i den dagliga vården Cindy Dahlblom Ida Karlsson Högskolan på Åland serienummer 2013:23 Program Vård Mariehamn 2013 ISSN Mariehamn 2009 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Vård Dahlblom Cindy & Karlsson Ida Depression till följd av stroke patienters upplevelse och vårdpersonalens roll i den dagliga vården Boman Erika Abstrakt: Stroke är idag en av våra vanligaste folksjukdomar. Ungefär 30 % av dem som överlever sjukdomsattacken blir deprimerade till följd. Depression till följd av stroke har en negativ inverkan på rehabiliteringen och kan påverka livskvaliteten negativt. Syftet med studien var att belysa upplevelsen hos patienter som fått en depression till följd av stroke samt identifiera icke-farmakologiska interventioner som vårdpersonal kan använda i den dagliga vården av patienter som drabbats av depression till följd av stroke. Studien utfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultatet delas in i två delar. Under patienternas upplevelser framkom ett övergripande tema: att lära sig leva i ett förändrat liv och fyra kategorier: fångad i en förändrad kropp, att plötsligt vara beroende, förändrade relationer samt acceptans och framtidstro. Under vårdpersonalens roll framkom två kategorier: möjliggöra sociala och fysiska aktiviteter och att stärka patientens tro på sig själv. I diskussionsdelen diskuterar författarna resultatet och hur ett personcentrerat förhållningssätt med fördel kan användas i vården av patienter som fått en depression till följd av stroke. I slutsatsen lyfts det fram att patienter som drabbats av en depression till följd av stroke måste lära sig leva ett annorlunda liv. De som har mindre depressiva symtom har lättare att acceptera den nya situationen vilket i sin tur kan underlätta rehabiliteringen. Att som vårdpersonal utgå från ett personcentrerat förhållningssätt kan vara en viktig aspekt i den dagliga vården av patienter som drabbats av depression till följd av stroke. Nyckelord (sökord): Stroke, depression, patienters upplevelser, vårdpersonalens roll, personcentrerad omvårdnad Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 2013: Svenska 28 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Health and Caring Science Dahlblom Cindy & Karlsson Ida Post-stroke Depression Patients experiences and the Role of the Nursing Staff in the Daily Care Boman Erika Abstract: Today, stroke is one of our most common national diseases and about 30 % of those who survive an attack will get a depression as a result afterwards. Post-stroke depression has a negative effect on rehabilitation and can also affect the patient s quality of life. The purpose of this study is to focus on the experiences of patients who have had post-stroke depression and also to identify non-pharmacological measures which nursing staff can use in the daily care of patients suffering from post-stroke depression. The study was conducted as a literary study in which ten scientific articles were included. The result was divided into two parts: Under the patients experiences a general theme was identified: learning to live in a different life which was divided into four categories: being trapped in a different body, suddenly be dependent, change in social relations and acceptance and hope for the future. Under the role of the nursing staff s, two categories were identified: how to achieve social and physical activity and how to improve the patients self-image. In the discussion the role of the nursing staff and the patients experiences are discussed in terms of person-centered nursing and how the nursing staff can use it in the daily care of patients with post-stroke depression. The conclusion is that patients who get post-stroke depression have to learn to live a different life. It is easier for those who have fewer depressive symptoms to accept the new situation which in turn can ease the rehabilitation. Person-centered nursing can be an important non-pharmacological treatment for the nursing staff to use on patients with poststroke depression. Key words: Stroke, depression, patients experiences, role of the nursing staff, person-centred nursing Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 2013: Swedish 28 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING BAKGRUND Stroke Depression till följd av stroke Personcentrerad omvårdnad Problemformulering Syfte Metod Datainsamling Analys Etiska aspekter RESULTAT Patienters upplevelser Fångad i en förändrad kropp Upplevelser av att plötsligt bli beroende Förändrade relationer Acceptans samt framtidstro Vårdpersonalens roll Att möjliggöra sociala och fysiska aktiviteter Att stärka patientens tro på sig själv DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats KÄLLFÖRTECKNING Bilaga 1 Bilaga 2

5 1. INLEDNING Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar (Meretoja et al., 2011). I Finland är det den fjärde vanligaste dödsorsaken efter kranskärlsjukdom, cancer och demens (Tarnanen et al., 2011). Finland är ett av de länder i Europa som har högst levnadsålder (Meretoja et al., 2011). År 2030 beräknas det att ca 50 % av Finlands och Ålands vuxna befolkning har en ålder över 65 år (Norden, 2012). Stigande ålder ökar risken för att drabbas av stroke (Ericson & Ericson, 2012). Personer som överlevt sjukdomen kan få varierande skador och svårigheter som följd som t.ex. förlamningar, urin- och avföringsinkontinens och emotionell instabilitet (Almås, Stubberud & Grønseth, 2011). Ungefär en tredjedel av dem som överlever drabbas av en depression som följd (McCarthy, Powers & Lyons, 2011). Depressionen är viktig att upptäcka och behandla då den kan antas ha en negativ inverkan på rehabiliteringen och patientens livskvalitet. Vårdpersonalen har en viktig roll i rehabiliteringen och tillbringar mycket tid med patienterna. För att god vård skall uppnås bör vårdpersonal kunna ha förståelse för patienternas situation och upplevelse av sjukdom. I denna litteraturstudie ligger fokus på patienter som drabbats av depression till följd av stroke och deras upplevelse av sjukdomen samt vilka icke-farmakologiska interventioner vårdpersonalen kan använda i den dagliga omvårdnaden BAKGRUND I bakgrunden kommer det att presenteras grundläggande information om stroke, depression till följd av stroke och personcentrerad omvårdnad. Sjukskötarens roll i rehabiliteringen och identifiering av depression till följd av stroke kommer att tas upp. Den svenska motsvarigheten till stroke är slaganfall. I detta arbete har författarna valt att använda sig av begreppet stroke då de ofta förekommer i dagligt tal. Depression till följd av stroke kan benämnas PSD, från engelskans Post-stroke Depression men i detta arbete kommer det att benämnas som depression till följd av stroke då det inte finns en direkt översättning av engelskans förkortning PSD till svenska. Begreppet intervention syftar i detta arbete på olika former av ingripande åtgärder vårdpersonalen kan använda sig av i den dagliga vården. Benämningen vårdpersonal kommer också att användas, i detta arbete syftar det på läkare, sjukskötare, närvårdare, fysioterapeut, ergoterapeut och talterapeut som ingår i ett rehabiliteringsteam. 3

6 Stroke I Finland drabbades år 2007 ca människor av stroke och av dem som drabbas dör årligen ca 1800 män och ca 2600 kvinnor till följd av sjukdomen (Tarnanen et al., 2011). Stroke är ett samlingsnamn på cerebrovaskulär sjukdom som kan omfatta både hjärninfarkt och hjärnblödning. Vid en hjärninfarkt har en artär i hjärnan täppts till av en blodpropp. Det finns olika typer av hjärninfarkter beroende på hur blodproppen bildats. En blodpropp som leder till hjärninfarkt kan bildas i hjärtat, i större blodkärl eller i en redan sjuklig, oftast aterosklerosförändrad (åderförkalkad), artär i hjärnan (Nationalencyklopedin, 2013). Hjärninfarkt står för ungefär 80 % av fallen (Ericson & Ericson, 2012; Pfeil, Gray & Lindsay, 2009). Vid en stroke oavsett om den är orsakad av blödning eller infarkt, skadas hjärnvävnaden på grund av syrebrist. Syrebristens varaktighet påverkar hur stora hjärnskadorna blir (Ericson & Ericson, 2012). Högt blodtryck är den riskfaktor som enskilt orsakar flest insjuknanden i stroke. Att upptäcka och förebygga detta är därför viktigt (Socialstyrelsen, u.å). Andra riskfaktorer som nämns är förmaksflimmer, klaffel, klaffprotes, ateroskleros, diabetes, högt kolesterolvärde, rökning och övervikt. Dödligheten vid stroke har minskat till följd av bättre akut vård och specifik omvårdnad (Ericson & Ericson, 2012). När en person drabbas av stroke är det vanligt att personen i det akuta skedet börjar känna en plötslig svaghet och/eller domningar någonstans i kroppen, vanligen på den ena sidan. Andra tidiga symtom kan vara plötslig förvirring, svårigheter att prata eller förstå tal, svårigheter att se med ett av ögonen eller med båda, problem att gå, yrsel, förlust av balansen eller koordinationen, skarp huvudvärk utan någon egentlig orsak, svimfärdighet och medvetslöshet (World Health Organization [WHO], 2013). Vanliga symtom och konsekvenser till följd av stroke presenteras i tabell 1. 4

7 Tabell 1. Symtom och konsekvenser vid stroke (Almås et al., 2011) Motoriska symtom - Förlamningar - Sväljsvårigheter - Balanssvårigheter - Spänning i en vilande muskel Sensoriska symtom - Nedsatt känsel - Synrubbningar Neuropsykologiska symtom - Försummelse av ena kroppshalva - Oförmåga att förstå, känna igen och tolka syn-, hörsel- eller känselintryck - Svårigheter med rumsuppfattningen - Svårigheter med kroppsuppfattningen - Svårigheter med tidsuppfattningen - Oförmåga att utföra vissa bestämda rörelser Inkontinens och förstoppning - Kommunikationsproblem - Förlust av talförmåga - Talstörning - Oförmåga att svälja, tugga Psykiska förändringar - Emotionell instabilitet - Depression - Aggression - Initiativlöshet - Distanslöshet - Förnekande och bagatellisering - Hallucinationer Andra konsekvenser - Hjärnödem - Hjärt- och kärlsjukdomar - Lungsjukdom - Muskel- och skelettsmärtor - Fall - Förvirring - Vaskulär demens - Epileptiska anfall De som överlever en stroke kan ha varierande grader av funktionsnedsättning vilket kräver rehabilitering (Engman & Lungren, 2009). Funktionsnedsättningsgraden varierar beroende på skadans storlek och lokalisation (Pfeil et al., 2009). Målet med rehabilitering är att återskapa förlorad funktion på bästa möjliga sätt genom sociala, medicinska, pedagogiska eller psykologiska åtgärder (Nationalencyklopedin, 2013). För patienter som drabbats av stroke beskrivs rehabiliteringen som en process för att övervinna eller lära sig hantera de skador sjukdomen har orsakat. Målet är att få återgå till ett normalt och oberoende liv. Genom att återinlära sina förmågor och anpassa dem 5

8 efter sina egna begränsningar och ha tillgång till socialt, emotionellt, och praktiskt stöd kan målet uppnås. För att bästa resultat skall uppnås är tidig rehabiliteringsstart att föredra. Så fort patientens tillstånd har stabiliserats bör en bedömning av rehabiliteringsbehovet genomföras. Rehabilitering bör ske efter patientens individuella behov. Den fortsatta rehabiliteringen bör utvärderas regelbundet (Kerr, 2012). Kerr (2012) menar vidare att sjukskötare har en viktig roll i rehabiliteringen av patienter med stroke. Sjukskötare är ofta de personer som tillbringar mest tid med patienten. Detta gör att sjukskötare kan vara de som lättast kan göra bedömningar av patienten. Dessa bedömningar kan bland annat vara hur självständigt patienten klarar vardagen eller vad som patienten anser är det viktigaste i vården (Engman & Lungren, 2009). Den övriga rehabiliteringen, så som olika terapiformer, sätts in så fort som möjligt. Behovet av de olika terapiformerna bedöms individuellt och sätts in som en del av den multiprofessionella rehabiliteringen. Hjälpmedel finns att tillgå och kan underlätta de dagliga sysslorna. Behovet av hjälpmedel hos den drabbade förändras hela tiden och utvärderas därför regelbundet (Tarnanen et al., 2011). I en studie vars syfte var beskriva stroke drabbade patienters upplevelse och utmaning beskriver deltagarna att drabbas av en stroke innebar en resa att hitta sitt nya jag. Deltagarna beskriver bl.a. hur de upplever en känsla av börda gentemot sina anhöriga, frustration och begränsningar. Deltagarna beskriver även att de lärde sig hantera sin nya situation genom olika copingstrategier som t.ex. att försöka leva som tidigare, hitta en mening med allt, hålla humorn vid liv samt sysselsätta sig med givande fritidsaktiviteter (Ahuja et al., 2012) Depression till följd av stroke Psykiska förändringar som uppstår efter stroke kan vara ett hot mot den viktiga rehabiliteringen. Att plötsligt bli beroende av andra kan leda till att patienten upplever ångest, förtvivlan och förvirring. De psykiska förändringarna kan också vara en konsekvens av hjärnskadan (Almås et al., 2011). Depression är ett syndrom som hör till vad man inom psykiatrin kallar de affektiva störningarna. Affektiva syndrom kännetecknas av en ändrad grundstämning som kan uppstå en eller flera gånger. Vid depression är det dominerande symtomet nedstämdhet. Andra symtom som kan förekomma är bland annat avsaknande känsloreaktioner, irritabilitet, minskad energi, trötthet, ångest, koncentrationssvårigheter, låg självkänsla och skuldkänslor (Ottosson, 2004). 6

9 Vid ett svårt tillstånd är den deprimerades funktionsförmåga och livskvalitet kraftigt nedsatt, i vissa fall obefintlig. Detta kan medföra att den drabbade har svårt att klara av vardagslivet (Socialstyrelsen, 2010). Medelsvåra och svåra depressioner kan behandlas med antidepressiva läkemedel (Läkemedelsboken , u. å). Utöver läkemedelsbehandling kan personer med en konstaterad depression behöva psykologisk behandling, psykoterapi. Vid djupa depressioner kan även elektrokunvulsiv behandling utföras (Socialstyrelsen, 2010). Elektrokonvulsiv behandling används inom psykiatrin och innebär att patienten under narkos får en elektrisk stimulering av hjärnan (Nationalencyklopedin, 2013). Depression till följd av stroke är vanligt förekommande. Omkring 30 % av alla personer som drabbas av en stroke får depression till följd av sjukdomen (McCarthy et al., 2011; Pfeil et al., 2009). Depression hos patienter med stroke kan leda till att patienten inte har samma engagemang i sin egen rehabilitering (McCarthy et al., 2011; Pfeil et al., 2009; Schneider & Schneider, 2012; Sit, Wong, Clinton & Li, 2007) vilket i sin tur kan leda till en längre sjukhusvistelse (Hart & Morris, 2007; McCarthy et al., 2011; Pfeil et al., 2009; Sit et al., 2007). Depression till följd av stroke kan även associeras med lågt deltagande i dagliga aktiviteter och sämre kognitiva förmågor (Fatoye et al., 2009; Gurr, 2011; Pfeil et al., 2009; Sit et al., 2007). Sociala aktiviteter kan även påverkas negativt (Gillespie, Joice, Lawrence & Whittick 2011; Gurr, 2010; McCarthy et al., 2011; Schnider & Schnider, 2012). Ett samband finns mellan ökad dödlighet och depression till följd av stroke (Gillespie et al., 2011; Hart & Morris, 2007; McCarthy et al., 2011; Pfeil et al., 2009; Sit et al., 2007). Depression till följd av stroke ökar även riskerna att drabbas av ytterligare en stroke (Melrose, 2010). Depression till följd av stroke kan dock ofta vara svår att upptäcka och då en stroke kan vara livshotande är det lätt att de mentala symtomen förbises i det akuta skedet (Schneider & Schneider, 2012; Melrose, 2010; Pfeil et al., 2007). Patienter som får skador i den frontala delen av hjärnan kan bland annat få symtom som emotionell apati, som kan förväxlas med en depression. Patienter som får afasi till följd av en stroke kan ha svårt att uttrycka sina känslor och detta kan bli problematiskt då man i många fall baserar diagnostiken av depression genom att förlita sig på patientens beskrivning av sina symtom (Schneider & Schneider, 2012). Efter en stroke kan patienter få svårigheter 7

10 såsom dålig självkänsla, sorg över förlusten av självständighet samt relationsproblem. Om dessa problem kvarstår och patienter verkar omotiverade i sin rehabilitering bör screening för depression göras (Schneider & Schneider, 2012). Enligt Pfeil et al. (2007) kan sjukskötare med hjälp av skattningsskalor identifiera depression till följd av stroke. Patient Health Questionnaire-9, PHQ-9, är en skattningsskala som till fördel kan användas av sjukskötare för att identifiera tecken på depression hos patienter med stroke (de Man-van Ginkel et al., 2012). PHQ-9 baseras på nio kriterier från DSM-IV. Dessa kriterier ses i form av påståenden som patienten kan besvara från 0 (inte alls) till 3 (nästan varje dag) (Huang, Chung, Kroenke, Delucchi & Spitzer, 2006). Beck Depression Inventory, BDI kan även användas för identifiering av depression till följd av stroke, men är inte designad specifikt för patienter med stroke (Berg, Psych, Lönnqvist, Palomäki & Kaste, 2009). BDI är en självskattningsskala med 21 påståenden. Dessa påståenden skall besvaras av patienten själv med en skala från 0-3 (Fatoye et al., 2009). I en studie med deltagare som haft stroke visade sid Montgomery- Asberg Depression Rating Scale, MADRS, vara ett effektivt verktyg för identifiering av depression. MADRS är en skattningsskala med tio påståenden var patienten får besvara dessa påståenden med en skala från 0-6 (Lightbody et al., 2007). PHQ, BDI och MADRS finns översatta till svenska Personcentrerad omvårdnad Personcentrerad omvårdnad är idag ett begrepp som blir allt mer associerat med god omvårdnad. Det kan beskrivas som att se människan bakom symtom, sjukdom, beteende eller åldrande (Edvardsson, 2010). Vid personcentrerad omvårdnad är psykiska, sociala, andliga och existentiella behov av lika stor vikt som fysiska behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Personcentrerad omvårdnad strävar efter att synliggöra och bekräfta människan samt att försöka sätta sig in den andras situation genom att se omgivningen utifrån dennes synvinkel oavsett sjukdom. Det är viktigt att människan inte blir sin sjukdom eller symtom som t.ex. diabetikern i sal ett (Edvardsson, 2010). Patientbegreppen förknippas med människor som är i behov av vård eller hjälp, vilket gör att sjukdom och behandling blir i fokus istället för personbegrepp som öppnar för andra prioriteringar och värden. För att kunna se människan bakom sjukdom och se på omgivningen utifrån hennes/honoms synvinkel 8

11 krävs god kännedom om människan och hennes/honoms behov och intressen (Edvardsson, 2010). Vid sjukdomar och ohälsa gör sig kroppen påmind genom att inte fungera normalt. Detta kan utgöra ett hot mot självet då sjukdom kan försvåra förutsättningarna mellan vad vi kan och vad vi vill göra samt vilken person vi är och vill vara. Sjukdomar och en förändrad kropp kan ibland medföra att vi blir beroende av andra. Som sjukskötare har vi en avgörande roll om vården blir personcentrerad eller inte. Vid personcentrerad omvårdnad innebär det att vi som sjukskötare stöder personen att på bästa möjliga sätt göra evidensbaserade val gentemot sin hälsa men också respektera hennes/honoms egna val även fast det innebär risker för personen. Som sjukskötare skall vi ställa personen framför hons/hans sjukdom. Behovet som personen säger sig ha är av lika stor vikt som behovet en professionell person identifierar. För att sjukskötare skall kunna utöva personcentrerad omvårdnad krävs kunskap kring personens intressen, vanor, rutiner, betydelsefulla platser, behov, synsätt, roller och prioriteringar. För att detta skall kunna utövas krävs det att sjukskötare har kunskap, handling och förutsättningar och uppföljer vården (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Centralt för personcentrerad omvårdnad är också att inkludera människan i hela vårdprocessen och i alla vårdbeslut. Personcentrerad omvårdnad innebär också att skapa en god relation mellan vårdgivare och människan, stödja människan att fatta egna beslut som rör hälsan och respektera individualiteten (Edvardsson, 2010). I Evardssons Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik konstateras att tidigare studier kring personcentrerad omvårdnad fokuseras på patienter med demenssjukdom. The European Stroke Organisation (ESO), i Donnellan et al., (2011), rekommenderar dock större fokus på anpassningsbar rehabilitering för personer med stroke. Det finns ett behov av utveckling av mera patientfokuserade insatser i syfte att förebygga och uppmuntra patienterna till egenvård. Att sätta mål i rehabiliteringen och involvera människan i målsättningen verkar påverka människans motivation positivt, vilket i sin tur har en avgörande roll för resultatet av rehabiliteringen. Donnellan et al. (2011) menar vidare att personcentrerad omvårdnad lättare nås genom att undervisa patienten och hennes/honoms anhöriga gällande sjukdomen och dess karaktär. Att även kunna möta patienten med ett språk som ses som begripligt för patienten är en förutsättning för personcentrerad omvårdnad (Donnellan et al., 2011). En sammanfattning av personcentrerad omvårdnad presenteras i tabell 2. 9

12 Tabell 2. Sammanfattning av personcentrerad omvårdnad (Edvardsson, 2010; Svensk sjuksköterskeförening, 2010) - Att se personen bakom sjukdom och ohälsa - Psykiska, sociala, andliga och existentiella behov är av lika stor vikt som fysiska behov. - Synliggöra och bekräfta personen genom att se omgivningen utifrån hennes/honoms synvinkel oavsett sjukdom. - Inkludera personen och hennes/honoms anhöriga i hela vårdprocessen. - Skapa en god relation mellan vårdgivare och personen. - Stödja personen att fatta egna beslut och respektera individualiteten. - Att använda personbegrepp så personen blir i fokus inte sjukdomen. - Stödja personen att göra evidensbaserade val gällande hennes/honoms hälsa men också respektera hennes/honoms egna val oavsett risker - Stödja personen att behålla rollen hon/han vill ha trots sjukdom eller ohälsa Problemformulering Depression till följd av stroke är vanligt förekommande. Vanliga symtom i samband med depression är bl. a nedstämdhet, irritabilitet, minskad energi, trötthet, ångest, koncentrationssvårigheter, låg självkänsla och skuldkänslor. Dessa symtom kan antas påverka patienters livskvalitet negativt men också lusten och möjligheten till rehabilitering. Att tidigt upptäcka depressionen är av vikt för att vid behov kunna sätta in lämplig medicinsk behandling, men det är också av intresse att studera vilka ickefarmakologiska interventioner vårdpersonal kan använda för att stödja patienten med depression till följd av stroke. Utifrån ett personcentrerat förhållningssätt är det viktigt att se patienten bakom symtom, sjukdom och beteende och därmed studera deprimerade patienters upplevelse av att leva med stroke Syfte Syftet med studien är att beskriva upplevelsen hos patienter som fått en depression till följd av stroke samt identifiera icke-farmakologiska interventioner som vårdpersonal kan använda i den dagliga omvårdnaden av patienter som drabbats av depression till följd av stroke. 10

13 1.3. Metod Metoden som används är en litteraturöversikt där en sammanställning av olika forskningsresultat inom valt område genomförts. Litteraturen har analyserats och kvalitetsgranskas och resulterat i en beskrivande översikt av det valda området i enlighet med Friberg (2006) Datainsamling Arbetet baserar sig på vetenskapliga artiklar som hittats genom sökning i databaser och genom manuell sökning. De databaser som använts var EBSCO/CINAHL och PubMed. Inklusionskriterierna i EBSCO/CINAHL har varit att artiklarna ska vara vetenskapligt granskande, peer reviewed. I PubMed gjordes sökningarna både med begränsningen Nursing journals samt utan begränsningar. Sökorden som användes vid artikelsökningarna är: depression, stroke, patients experiences, poststroke, nurses role, caring, nursing, PSD, rehabilitation och quality of life. Dessa sökord har kombinerats i olika utformningar för att få så många träffar som möjligt. Kombinationer av sökord och träfflista presenteras i Bilaga 1. De första sökningarna avgränsades till åren Detta resulterade i att väldigt få artiklar hittades varför begränsning till årtal togs bort. Författarna valde enbart artiklar som bedömdes ha en hög eller medelhög kvalitet och de artiklar som bedömdes vara av låg kvalitet uteslöts. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2006) modell. Författarna valde att endast använda sig av artiklar skrivna på engelska eller svenska. Användbara svenska artiklar hittades inte. Manuell sökning har även tillämpats genom att söka lämpliga artiklar i litteraturstudiers och andra artiklars källförteckning. Inkluderade artiklar presenteras i Bilaga Analys Analysen har skett genom Fribergs (2006) modell. Likheter och skillnader i de vetenskapliga artiklarnas resultatinnehåll har studerats. Det första steget enligt Friberg (2006) är att se allt ur ett helikopterperspektiv, d.v.s. läsa och sammanfatta artiklar för att få ett helhetsperspektiv. Efter att artiklarna lästs igenom av båda författare kunde de indelas i två delar utifrån författarnas syfte. En sammanställning gjordes där författarna 11

14 tog ut det centrala i de valda artiklarnas resultat för därefter kunna skapa teman och kategorier. Artiklarna har lästs igenom flera gånger och av båda författarna för att undvika missförstånd och personliga tolkningar som kan påverka resultatet. Fynden som hittades i analysen presenteras i resultatet (Friberg, 2006) Etiska aspekter Helsingforsdeklarationen är det grundläggande dokumentet med etiska riktlinjer för humanforskning (World Medical Association, 2008). I denna deklaration lyfts det fram viktiga aspekter kring forskning. De som forskar bör vara kompetent, förtrogen med det aktuella området och generera kunskap som är viktig och väl motiverad. Obehag eller riskfyllda situationer för deltagande i undersökningar måste noga vägas mot det förväntade resultatet av forskningen så att vinsterna av resultatet är större än risken för deltagarna (World Medical Association, 2008). I denna litteraturstudie har Helsingforsdeklarationens etiska riktlinjer beaktas i valet av artiklar. I resultatet användes endast vetenskapliga artiklar som är godkända av en etisk kommitté eller artiklar som har ett tydligt tillvägagångssätt beskrivet. Av artiklarna som användes i resultatet var sju godkända av etisk kommitté och de tre övriga artiklarna hade ett tydligt tillvägagångssätt beskrivet. Tillvägagångssättet i de tre artiklarna granskades av författarna för att se om de överensstämde med Helsingforsdeklarationens etiska riktlinjer. 12

15 2. RESULTAT Resultatet delas in i två delar utifrån syftet. Inledningsvis presenteras upplevelser hos patienter som fått en depression till följd av stroke och sedan vilka icke-farmakologiska interventioner som vårdpersonal kan använda i den dagliga omvårdnaden av patienter som drabbats av depression till följd av stroke Patienters upplevelser Efter analys av artiklarna framkom fyra kategorier som beskriver deltagarnas upplevelser: fångad i en förändrad kropp, att plötsligt vara beroende, förändrade relationer samt acceptans och framtidstro. Dessa kategorier går under temat att lära sig leva i ett förändrat liv Fångad i en förändrad kropp I en studie av Kouwenhoven, Kirkevold, Engedal & Kim (2012) intervjuades nio deltagare med depressiva symtom efter stroke och det framkom att flera av deltagarna kände att de fått en förändrad kropp som följd av sjukdomen samt att de även upplevde att de fått annan bild av sig själv. Deltagarna beskriver känslan av att inte längre vara personen de kände och den de kunde lita på. Några upplevde obalans mellan förväntningar och förmågan att utföra olika uppgifter (Kouwenhoven, Kirkevold, Engedal & Kim, 2012). I en annan intervjustudie berättade flera att de kände en önskan att kunna göra saker men att de begränsades av förlusten av energi. Även deltagare som enbart hade milda och få depressiva symtom kände sig isolerade (Kouwenhoven, Kirkevold, Engedal, Biong & Kim, 2011). En annan studie beskriver att deprimerade deltagare har starkare och mörkare känslor av att vara fångad, än deltagare utan depression. En av de deprimerade deltagarna beskriver hur hon sitter, kan inte resa sig, kan inte gå (Townend, Tinson, Kwan & Sharpe, 2009). En kvinna beskriver hur hon till följd av sjukdomen känner sig fast i sitt hem: It s boring, y know. You get used to it. So it s just watching TV a lot. And then I lie down for a short rest and stuff. That s it. No, I can t manage to anything really (Kouwenhoven et al., 2011, s. 7). I studien av Kouwenhoven et al., (2012) beskriver deltagarna att de känner sig fångade i sin kropp, en kropp som inte lyssnar. En av deltagarna med kommunikationssvårigheter, beskriver 13

16 hur det är svårt att finna ord och beskriva sina känslor, vilket för henne ledde till känslan att vara fångad. Hon beskriver sin upplevelse: I can t really put it into words because it s so strange. It s like you re living on the inside. And you kind of feel like how should I put it? You sort of feel locked away. You want to get all kinds of things out, but then you just sort of can t (Kouwenhoven et al., 2012, s.1731). I samma studie (Kouwenhoven et al., 2012) beskriver en annan kvinna hur hon isolerade sig på grund av sina kommunikationssvårigheter. Genom isoleringen kände hon sig säker, trygg och skyddad från omvärlden. Andra deltagare beskrev sig fångade på grund av de kroppsliga förändringarna som sjukdomen medfört. En av deltagarna kunde inte längre röra sig som tidigare. Han hade förlorat sitt körkort och kunde inte längre gå utan att använda rollator. Detta bidrog till att han inte längre tyckte att det fanns något kul i livet, när han inte längre hade samma frihet och möjligheter (Kouwenhoven et al., 2012). En deltagare beskrev rädsla över att inte längre ha förmåga att lägga märke till saker på samma sätt som tidigare och därmed hamna i situationer där hon kunde skämma ut sig. Detta medförde att hon undvek situationer där det fanns risk för att hon kunde skämma ut sig. Bland annat större folkgrupper gjorde henne osäker, varav hon undvek dessa (Kouwenhoven et al., 2011). Två deltagare i en studie beskriver hur de har ändrats emotionellt, hur de lätt börjar gråta och tappar kontrollen. En av deltagarna beskriver det som att han efter stroken blev oberäknelig och hur han på grund av detta är rädd för att få besök. I samma studie beskriver en kvinna hur hon är rädd samt hur hemskt det känns att inte längre kunna kontrollera sina känslor (Kouwenhoven et al., 2012) Upplevelser av att plötsligt bli beroende Att vara beroende av andra människor upplevdes som en svår del av insjuknandet (Hedlund, Zetterling, Ronne-Engstrom, Ekseliur & Carlsson, 2009; Kouwenhoven et al., 2011; Townend et al., 2009). Deltagare beskrev att de inte ville vara en börda för någon (Kouwenhoven et al., 2011). Även deltagare som enbart hade milda och få depressiva symtom uttryckte hur de hade svårt att vara beroende av andra människor (Kouwenhoven et al., 2011). I två av studierna beskrev deltagare hur de kände sig som barn när de var beroende av andra (Kouwenhoven et al., 2011; Kouwenhoven et al., 2012). Deltagarna i en annan studie beskrev sig själv som inte rätt, inte lika bra, 14

17 mindre normal och värdelös. Värdelösheten menade de att berodde på att de måste förlita sig på andra människor (Townend et al., 2009). En kvinna beskriver upplevelsen av att inse förändringarna i sitt liv: Well you know I noticed that I couldn t get out of bed. That s how I realized it. It was a shock. Like becoming a little kid again. Needing help for everything. Not being able to care for yourself (Kouwenhoven et al., 2012, s ) Förändrade relationer I Hedlunds et al., (2009) artikel framkom att flera deltagare beskriver en förlust av vänner och kollegor samt känslan av att inte längre vara en del av teamet. I denna studie var det endast deltagare med depression som uttryckte hur de hade svårt att hitta tillbaka till det sociala. Flera deltagare önskade att deras partner skulle söka hjälp för att kunna handskas med situationen, då de upplevde att de anhöriga var mera oroliga över deras mående än vad de själva var. Sjukdomen hade en negativ inverkan på deras förhållande. Vissa kände sig överbeskyddade medan andra kände att de gled ifrån varandra (Hedlund et al., 2009). Att drabbas av en stroke förändrade flera av deltagarnas syn på sig själva. En deltagare beskriver hur hon till följd av sjukdomen kände sig mindre attraktiv och på grund av detta mindre värd (Kouwenhoven et al., 2011). I samma studie berättar en annan deltagare om hur hennes nya syn på livet ledde till svårigheter i relationen till sin man. Hon kände att hon gjorde honom besviken främst när hon inte längre kunde prestera på samma sätt sexuellt (Kouwenhoven et al., 2011). Förlorad sexlust som påverkade relationen framkom även i en annan studie. En kvinna beskriver hur hon har förlorat lusten: It is this sexuality business; I have lost all desire. I don t feel that I want to cuddle with him (husband) or hug him and so on. That s also gone (Hedlund et al., 2009, s. 1583) Acceptans och framtidstro Flera deltagare beskriver hur deras liv förändrades från en dag till en annan efter att de fått stroke (Kouwenhoven et al., 2011; Kouwenhoven et al., 2012). Deltagare med enbart milda och få depressiva symtom hade lättare att acceptera situationen och sina begränsningar. De beskrev insjuknandet som ett uppvaknande, att de nu kunde se allt de hade att vara tacksamma för. De beskrev även att det var viktigt för dem att få göra 15

18 något nyttigt varje dag (Kouwenhoven et al., 2011). Några deltagare ville tillbaka till sitt gamla vanliga liv, men hade en pessimistisk syn på tillfrisknandet. Att inte kunna acceptera situationen var sammankopplat med depression (Townend et al., 2010). För två av deltagarna började processen att acceptera sjukdomen först 12 månader efter händelsen (Kouwenhoven et al., 2011). Några deltagare kände skuld på grund av att de inte var tacksamma över att de överlevt (Hedlund et al., 2009). En dröm om att få återgå till sitt arbete fanns hos flera av deltagarna. En kvinna beskriver glädjen av att få återgå till sitt arbete: I do notice that I became very happy and very I changed a lot when I started working. It s just so lovely getting out, away! And to know that I m useful. Doing something positive or productive, or anything, yeah. Just staying around here at home, that s not me! The more you stay at home and do nothing, the worse it becomes (Kouwenhoven et al., 2011, s. 6) Vårdpersonalens roll Efter analys framkom två kategorier om vårdpersonalens roll: att möjliggöra sociala och fysiska aktiviteter samt att stärka patientens tro på sig själv Att möjliggöra sociala och fysiska aktiviteter I en studie av Huang et al. (2010) framkommer att patienter med kroniska sjukdomar ofta utsätts för stress. I studien var syftet att undersöka sambandet mellan socialt stöd, depression till följd av stroke och livskvalitet. Det sociala stödet innebär emotionellt stöd (att få känna empati, omsorg, förtroende samt bekräftelse), informativt stöd samt konkret stöd i form av städning, shopping, barnvård och liknande. Vidare menar Huang et al. (2010) att ett tillfredsställande socialt stöd kan spela en stor roll i att minska depressiva symtom och öka livskvaliteten hos överlevare av stroke. I studien framkom även att deltagare med mera socialt stöd hade bättre livskvalitet både mentalt och fysiskt. Studien belyser att sjukskötaren bör planera lämpliga strategier för att få med det sociala stödet i vården (Huang et al., 2010). I en annan studie, där syftet var att undersöka olika faktorer som kunde påverka livskvaliteten hos patienter med stroke, framkom det att regelbundet utförande av sociala aktiviteter och fritidssysselsättningar hade samband med högre livskvalitet och mindre depressiva symtom hos patienter med stroke (Almborg, Ulander, Thulin & Berg, 2010). I en annan studie, av Lai et al. (2006) 16

19 undersöktes huruvida motion har effekt på depressiva symtom hos personer med stroke som avklarat den akuta rehabiliteringen. Det visade sig att depressiva symtom var lägre i den grupp som medverkade i motionsprogrammet jämfört med gruppen som genomgick den vanliga rehabiliteringen. I gruppen som var med i motionsprogrammet hade deltagarna högre emotionell livskvalitet enligt två skattningsskalor. I studien inkluderades 100 deltagare som slumpmässigt delades in i två grupper, en grupp som var med i interventionen med extra motion och en som inte var det. Motionsprogrammet baserades på att förstärka styrkan, balansen och uthålligheten hos deltagarna samt att stödja deltagarna till att använda de efter sjukdomen förändrade extremiteterna mer. Den andra gruppen fick rehabilitering enligt läkarföreskrifter (Lai et al., 2006) Att stärka patientens tro på sig själv I en studie av Robinson-Smith, Johnston & Allen (2000) där syftet var att undersöka sambandet mellan egenvård, tron på den egna förmågan, livskvalitet och depression till följd av stroke, konstaterades att patienter som kunde utföra en högre grad av egenvård och hade en tro på den egna förmågan var mindre deprimerade både en och sex månader efter insjuknandet. Studien visade att personal och familj har en väsentlig roll i att hjälpa patienter som drabbats av stroke att höja självförtroendet, förväntningar på egenvård och tron på den egna förmågan och därigenom förbättra patienters livskvalitet (Robinson-Smith et al., 2000). Egenvård och tro på den egna förmågan är enligt Robinson-Smith et al., (2000) starkt relaterad till livskvalitet och depression. I en kvalitativ studie (Bennett, 1996), där 14 sjukskötare intervjuades, framkom att sjukskötare försökte hjälpa de patienter som drabbats av en depression till följd av stroke genom att lyssna, prata och spendera så mycket tid med dem som möjligt. Deltagarna uttryckte att det skulle vara användbart att få mera utbildning i hur psykologiska problem skall hanteras (Bennett, 1996). I en annan studie av Watkins et al. (2007) där syftet var att undersöka huruvida motiverande intervjuer kunde påverka humöret hos överlevare efter stroke, konstaterades att de motiverande intervjuerna gav positiva effekter. Av deltagarna (totalt 411 personer) fick 146 medverka vid fyra sessioner av motiverande intervjuer. Intervjuerna hölls en gång per vecka och denna intervention påbörjades inom fyra veckor efter insjuknandet. Deltagarna fick träffa samma terapeut varje gång för att diskutera bland annat anpassandet till sjukdomen, aktuella problem och funderingar samt vad de hade för mål med sitt tillfrisknande. Det 17

20 konstaterades att det var viktigt att stödja till hoppfullhet och tron på den egna förmågan samt att de deltagande själva kunde identifiera egna lösningar på sina problem (Watkins et al., 2007). 18

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen

Läs mer

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Magnus Lindwall, Cecilia Fagerström 2, Anne Ingeborg Berg, Mikael Rennemark 2 ADA-Gero, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2 Sektionen

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA Monica Stenberg Temabo AB Bergsund Varför behövs samtal med äldre? Ångest, oro, depressioner, krisreaktioner, relationsproblem och ensamhetskänslor. Problemen

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Att leva med ett dolt funktionshinder

Att leva med ett dolt funktionshinder Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Questionnaire 1. Hur ofta har du de senaste två veckorna haft buksmärtor? 2. Hur ofta har du under de senaste två veckorna

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer