Luften i Helsingborg

Transkript

1 Dnr Luften i Helsingborg Årsrapport 2014 MILJÖFÖRVALTNINGEN

2 Innehåll Därför mäter staden luftföroreningar... 3 Normerna gäller hela landet... 3 Så här mäts luftföroreningarna... 3 Sammanfattning av mätresultat Mätresultat av luftföroreningar... 5 Kvävedioxid... 5 Svaveldioxid... 6 Ozon... 7 Partiklar PM Bensen... 8 Mätresultat meteorologi... 9 Kommentarer och bedömning av mätresultatet för kvävedioxid... 9 Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Bilaga 1. Beskrivning av mätutrustning och mätplatser Bilaga 2. Tidsseriediagram, historik, årsvis Bilaga 3. Information till allmänheten om luft Bilaga 4. Trafikflödesmätningar Bilaga 5. Miljökvalitetsnormer Bilaga 6. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Bilaga 7. Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Version 1.0 mars 2015 Skriven av: Torsten Nilsson och Jens Gille, Miljöförvaltningen i Helsingborgs stad Omslagsfoto: Anders Ebefeldt 2

3 Därför mäter staden luftföroreningar Regeringen har utfärdat en förordning med normer för luftkvalitet utomhus så kallade miljökvalitetsnormer (MKN) för att skydda människors hälsa och miljön, men även för att uppfylla de krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. De ämnen som regleras i förordningen är kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. De flesta normerna är så kallade gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Normerna gäller hela landet Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Mätningar ska göras i representativa områden och på platser det är sannolikt att befolkningen utsätts för de högsta halterna av luftföroreningar. Undantag för normen gäller för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Kommunerna ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna och att tillhandahålla aktuell information om luftkvalitén vilket Helsingborgs stad gör via helsingborg.se. Naturvårdsverket ansvarar för kontroll av miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och svaveldioxid i regional bakgrund (landsbygd) samt miljökvalitetsnormerna för ozon. Så här mäts luftföroreningarna I Helsingborg används två system för övervakning av luftföroreningar. Ett system DOAS (differentiell optisk absorptionsspektroskopi) mäter gasformiga föroreningar såsom kvävedioxid, svaveldioxid, ozon och bensen. Det andra systemet mäter mängden luftburna partiklar från bland annat däck, asfalt och sot från exempelvis dieselmotorer i gatumiljön. Mätaren skiljer ut den del av partiklarna i luften som är högst 10 mikrometer i diameter (PM10) och mäter vikten av dessa. Mätningarna görs oavbrutet och täcker stadsmiljöer och gatumiljöer i Helsingborgs centrum, särskilt de hårt trafikerade stråken Järnvägsgatan, Drottninggatan samt södra Stenbocksgatan. Resultaten anges i både timmedelvärde, dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. I anslutning till en mätstation finns meteorologisk utrustning för att registrera temperatur, vindhastighet, vindriktning med mera. Den meteorologiska utrustningen används för att utreda sambandet mellan väderförhållanden och halten av luftföroreningar. Se var mätplatserna ligger och läs mer om mätningarna i bilaga 1. 3

4 Sammanfattning av mätresultat 2014 I denna rapport redovisas resultatet från miljönämndens kontinuerliga mätningar av luftföroreningar i Helsingborg under Rapporten innehåller mätresultat med en bedömning mot miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, svaveldioxid, ozon och partiklar (PM10). En referensmätning av kvävedioxid har utförts parallellt med den ordinarie mätningen mellan den 27 september till den 9 december, bilaga 7. Årets mätresultat för kvävedioxid visar att miljökvalitetsnormen har klarats. Endast ett (1) överskridande av normens dygnsvärde (60 µg/m 3 ) har inträffat på mätplats Södra Stenbocksgatan. Under år 2013 inträffade sju överskridande på mätplats Södra Stenbocksgatan och fyra överskridande på mätplats HBG norr sträcka 6, Drottninggatan. Årsmedelvärdena på mätsträckorna är i genomsnitt 3 µg lägre än de var år Mätningarna har under året indikerat på att resultatet skulle bli lägre för 2014 än tidigare år. Ett milt och blåsigt år och något lägre trafikflöden vid mätstationerna är förhållande som kan ha bidragit till detta. Även under 2014 utfördes fasadarbeten utmed mätsträckan på Drottninggatan. Arbetet innebar störningar med mätavbrott under perioden 13 mars till och med 31 mars. Mätavbrottet bedöms inte har haft någon inverkan på mätresultatet i sin helhet. Årsmedelvärdet för PM10 låg 20 mikrogram/kubikmeter (µg/m 3 ) under miljökvalitetsnormen (40 µg/m 3 )och normens dygnsvärde överskreds vid sex (6) tillfälle av tillåtna 35. Övriga ämnen som mäts, som svaveldioxid och ozon, visar på låga och normala värden för Vindriktningen för 2014 fördelades jämt över de olika väderstrecken med en medelvindhastighet på 4,2 meter/sekund. 4

5 Mätresultat av luftföroreningar I följande avsnitt och i nedanstående tabeller 1-5 samt figur 1 redovisas uppmätta halter av luftföroreningar samt meteorologi under Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uttrycks på tre sätt: som års-, dygns- och timmedelvärde. Värdet för dygn och timme utrycks som 98-percentiler. Antalet överskridanden som tillåts är två procent av det totala antalet. Exempelvis är det på ett år 365 dygn och då får antalet dygnsöverskridanden vara 7 stycken. I tabellerna anges också 98-percentil värden, vilka visar hur nära normerna de uppmätta halterna är. Kvävedioxid Kvävedioxid (kemiska beteckningen NO 2) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), det vill säga när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Den största källan till kvävedioxid i gatumiljöer är trafiken. Det mesta av kvävedioxiden har lokalt ursprung, men det förekommer även en viss intransport. Hälsoeffekter Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och det finns ett samband mellan sjuklighet och kvävedioxid i luften. Kvävedioxid försämrar lungfunktionen och kan förvärra astma- och allergireaktioner. Kvävedioxider bidrar även till bildning av marknära ozon. Effekter på natur och miljö Utsläppen orsakar efterhand problem med övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Sjöar växer igen, algblomningen ökar och flora och fauna förändras. Kvävedioxid bidrar också till försurning och skador på växtligheten genom bildning av ozon, samt korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Mätresultat - år Miljökvalitetsnormens årsmedelvärde för kvävedioxid har inte överskridits under mätperioden. Enligt normen får kvävedioxid i utomhusluft inte överskrida 40 µg/m 3 i genomsnitt under ett kalenderår. Medelvärdet för mätperioden blev 23,8 µg/m 3 i gaturummet på mätsträcka 6. I gaturummet på Södra Stenbocksgatan var medelvärdet 22,7 µg/m 3 och i taknivå på Drottninggatan/Järnvägsgatan 16,1 µg/m 3. Mätresultat - dygn Miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde (60 µg/m 3 ) för kvävedioxid har inte överskridits under något dygn i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan eller i taknivå på mätsträcka 4 (Drottninggatan/Järnvägsgatan). I gaturummet på mätsträcka 1, Södra Stenbocksgatan överskreds dygnsnormen vid ett (1) tillfälle. Enligt normen tillåts 7 överskridanden under ett kalenderår. Mätresultat - timme Miljökvalitetsnormens timmedelvärde (90 µg/m 3 ) för kvävedioxid har överskridits under 4 timmar i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan och under 21 timmar i gaturummet på mätsträcka 1 Södra Stenbocksgatan. I taknivå på sträcka 4 överskreds normens timmedelvärde under 2 timmar. Enligt normen tillåts att man överskrider halterna 175 timmar under ett kalenderår. 5

6 Tabell 1: Mätresultat kvävedioxid, mätplats HBG norr Kvävedioxid (NO2) Mätplats HBG norr MKN Mätsträcka Sträcka 6 Sträcka 4 Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 23,8 16,1 40 Högsta timmedelvärde µg/m 3 101,5 96,4 98-percentil timvärde µg/m 3 60,4 45,6 (90) Tillfällen över MKN:s timvärde (90 antal µg/m 3 ) Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 23,7 16,0 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 45,3 35,0 (60) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (60 µg/m 3 ) antal Tabell 2: Mätresultat kvävedioxid, mätplats Södra Stenbocksgatan Kvävedioxid (NO2) Mätplats S. Stenbocksgatan Mätsträcka Sträcka 1 MKN Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 22,7 40 Högsta timmedelvärde µg/m 3 118,8 98-percentil timvärde µg/m 3 66,9 (90) Tillfällen över MKN:s timvärde (90 antal µg/m 3 ) Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 60,9 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 50,2 (60) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (60 µg/m 3 ) antal 1 7 Svaveldioxid Svaveldioxid (med den kemiska beteckningen SO 2) uppkommer när svavel från främst fossila bränslen reagerar med luftens syre under hög temperatur. Svaveldioxidhalterna har sitt ursprung både lokalt och regionalt. Det mesta av den uppmätta svaveldioxiden har sitt ursprung i andra länder, främst kontinenten. Stora lokala källor är energi- och uppvärmningssektorn, industrin och sjöfarten. Utsläppen har minskat drastiskt i Sverige och Europa det senaste 50 åren. Minskningen beror till stor del på lägre svavelhalt i bränslen, rening av utsläpp från energianläggningar och utbyggnad av fjärrvärmenätet. Hälsoeffekter Svaveldioxid orsakar irritation i andningsvägarna och höga halter ökar förekomsten av luftvägssjukdomar. Svaveldioxid som luftförorening har dock liten betydelse ur hälsosynpunkt i Sverige idag. Effekter på natur och miljö Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark, samt nedbrytning av kulturföremål. Mätresultat Halten svaveldioxid har varit låg, med ett årsmedelvärde på 1,6 µg/m 3 för Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under året. 6

7 Tabell 3: Mätresultat svaveldioxid, mätplats HBG norr Svaveldioxid (SO2) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 MKN Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 1,6 Högsta timmedelvärde µg/m 3 38,1 98-percentil timvärde µg/m 3 6,9 Tillfällen över MKN:s timvärde (200µg/m 3 ) antal Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 10,7 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 5,6 (100) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (100µg/m 3 ) antal 0 7 Ozon Ozon (med den kemiska beteckningen O3) bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och kolväten under inverkan av solljus. För att förtydliga vilket ozon som avses kallas det ibland marknära ozon. Det vill säga det ozon som finns i marknivå till skillnad från det stratosfäriska ozonet som finns i ozonskiktet i de högre luftlagren. Det mesta av uppmätta halter har sitt ursprung från angränsande regioner, och Helsingborgs utsläpp bildar i sin tur ozon i angränsande regioner. Halterna är som högst under sommaren då solstrålningen är som störst. Trafiken är en källa till marknära ozon, men även intransport av luftmassor från kontinenten bidrar. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Hälsoeffekter I höga halter har ozonet en negativ påverkan på människors hälsa. Bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor. Ozon kan även orsaka inflammation av luftvägarna. Barn och äldre är särskilt känsliga. Korttidsexponering för marknära ozon kan förvärra astmabesvär och har även ett samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Ozon förstärker även effekten av andra luftföroreningar. Effekter på natur och miljö På marknivå orsakar ozon skördeförluster genom skador på grödor, träd och vilda växter. Det bryter även ner material som papper, plast, gummi och textilier. Mätresultat 2014 Enligt miljökvalitetsnormen för ozon är målsättningen att ozonhalten i utomhusluft inte överstiger 120 µg/m 3. Detta är beräknat som ett högsta åttatimmars medelvärde under ett dygn. Under året har detta inte inträffat. Medelvärdet för året 2014 blev 48,7 µg/m 3 och högsta dygnsvärdet blev 112,3 µg/m 3. Tabell 4: Mätresultat ozon, mätplats HBG norr Ozon (O3) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 48,7 Högsta dygnsvärde µg/m 3 112,3 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (120µg/m 3 ) antal 0 7

8 Partiklar PM10 Partiklar (PM 10) uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljö är trafiken som genererar en mängd olika partiklar. De främsta mänskliga källorna är förbränning av bränslen, bland annat vid energiproduktion eller fordonstrafik, men även slitage mot vägbanan, speciellt vid användning av dubbdäck. Hälsoeffekter Partiklar i utomhusluft har visat sig vara en bidragande orsak till ökad sjukdom och dödlighet. Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till mer än tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Personer som redan har sjukdomar i hjärta, lungor eller kärl är särskilt utsatta. Effekter på natur och miljö Partiklar påskyndar korrosion av metaller och orsakar skador på kulturföremål. Mätresultat 2014 Miljökvalitetsnormens dygnsvärde (50 µg/m 3 ) har överskridits under sex (6) dygn och årsmedelvärdet för år 2014 blev 18,6 µg/m 3. Normen tillåter 35 dygnsöverskridanden under ett kalenderår och årsmedelvärdet får inte överskrida 40 µg/m 3. Tabell 5: Mätresultat PM10, mätplats HBG norr PM10 Mätplats Drottninggatan HBG norr Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 18,6 40 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 63,0 90- percentil dygnsvärde µg/m 3 32,0 (50) Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (50µg/m 3 ) antal 6 35 Bensen Bensen är ett kolväte som förekommer i bensin. Det är kraftigt cancerogent, liksom de flesta kolväten, och kan orsaka leukemi vid hög exponering. Mätresultat 2014 Under år 2013 infördes en ny föreskrift gällande kontroll av luftkvalitet, NSF 2013:11. I föreskriften anges bland annat vilka mätmetoder som får användas vid kontroll av miljökvalitetsnormer för olika luftföroreningar. Mätningarna av bensen redovisas inte i årets rapport eftersom den mätteknik som staden använder inte är godkänd av Naturvårdsverket. Det pågår en process för att få metoden godkänd. Mätningarna från 2011 och 2012 visade att normen klaras med god marginal. 8

9 Meteorologi 2014 var ett ganska milt och blåsigt år där vindriktningen varit jämt fördelat över de olika väderstrecken, med en medelvindhastighet på 4,2 meter/sekund, se figur 1 nedan. Endast 2 procent av tiden har vindhastigheten varit 1 meter/sekund och mindre. Figur 1: Fördelning av vindriktning och vindhastighet Kommentarer och bedömning av mätresultatet för kvävedioxid Årets mätresultat för kvävedioxid visar att miljökvalitetsnormen har klarats. Endast ett (1) överskridande av normens dygnsvärde (60 µg/m 3 ) har inträffat på mätplats Södra Stenbocksgatan. Under år 2013 inträffade sju överskridande på mätplats Södra Stenbocksgatan och fyra överskridande på mätplats HBG norr sträcka 6, Drottninggatan. Uppmätta årsmedelvärden på mätsträckorna är i genomsnitt 3 µg lägre än de var år Som ett led i det löpande kvalitetsarbetet utfördes en referensmätning av miljöförvaltningen i Malmö, mellan den 27 september och 9 december, parallellt med de kontinuerliga mätningarna. Resultatet från den visar att de kontinuerliga mätningarna stämmer väl med den utförda referensmätningen, rapporten bifogas (bilaga 7). De små skillnader som konstaterats kommer att utvärderas och kontrolleras under Trafikmängden är en av de faktorer som påverkar mätresultatet men hur mycket är svårt att fastställa utifrån ett enskilt år. Erfarenheterna säger att större förändringar i trafikflöden får genomslag i mätningarna medan mindre förändringar är svåra att fånga upp. Enligt stadsbyggnadsförvaltningens mätningar av trafikflöden har den genomsnittsliga vardagsdygnstrafiken minskat något både på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan, se bilaga 4. Luftkvaliteten kan ha gynnats av de lägre trafikflödena i kombination med att året har varit milt och blåsigt med jämnt fördelade vindriktningar. Under dessa förhållanden blir de lokala utsläpp mer utspädda. Utan 9

10 de normalt förhärskande sydvästliga vindarna minskar mängden förorenade luftmassor från Köpenhamnsregionen och norra Europa. Även under 2014 utfördes fasadarbeten utmed mätsträckan på Drottninggatan. Arbetet innebar störningar med mätavbrott under perioden 13 mars till och med 31 mars. Mätavbrottet bedöms inte har haft någon inverkan på mätresultatet i sin helhet. Kvävedioxidhalten i ett gaturum påverkas av fler faktorer. Förutom fordonens direkta utsläpp i gaturummet finns påverkan från närliggande utsläppskällor och en varierande bakgrundshalt av föroreningar. Förutsättningarna för hur halten kvävedioxid ackumuleras i gaturummet på Drottninggatan respektive Södra Stenbocksgatan är olika. Gaturummet på Södra Stenbocksgatan är smalare och mer slutet vilket innebär att där är det oftare högre dygnsvärden än på Drottninggatan. Detta även om trafikmängden är lägre på Södra Stenbocksgatan. Dygnsöverskridandena sker främst under vinterhalvåret (december-april), se figur 2 och det sker främst vid låga vindhastigheter, se figur 3. Att det är så beror på att utsläppen från trafiken i gaturummet har gynnsammare förutsättningar att ackumuleras under vinterhalvåret vilket främst beror på att höjden där luften blandas (omblandningshöjden) i de nedre delarna av atmosfären generellt är lägre. Detta beror på att omblandningshöjden i de nedre delarna av atmosfären delvis är kopplat till dygnets soltimmar. Under vintertid varierar omblandningshöjden mellan meter och under sommartid meter. Det faktum att solen går ner tidigare under vinterhalvåret innebär att uppvärmningen av luftlagren nära marken avtar tidigt på eftermiddagarna och luftlagren kyls snabbt ner på grund av jordens utstrålning. Processen, som kallas inversion, kan innebära att det uppstår stabila skikt av luften nära marken med en mycket begränsad omblandning och liten utspädning av föroreningarna om vindhastigheten är låg. Under vinterhalvåret uppstår dessa förutsättningar på eftermiddagen då trafikintensiteten är stor, vilket innebär att trafikens utsläpp ganska snabbt kan ackumuleras i gaturummet. Årets enda dygnsöverskridande inträffade på Södra Stenbocksgatan onsdagen den 19 februari. Timvärdena visade på halter på 40 till 75 mikrogram från tisdagen den 18 februari kl fram till kl torsdagen den 20 februari, vilket indikerar på att det varit stabila luftskikt med begränsad omblandning under denna tid. Mätningen på Drottninggatan följer samma mönster men dock inte med lika höga timvärden. Medelvindhastigheten under denna tid var 2,3 m/s med en vindriktning som gick från sydöstlig till sydvästlig. Temperaturen var mellan C. 10

11 Figur 2: Dygnsmedelvärde kvävedioxid Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan Figur 3: Dygnsmedelvärde för kvävedioxid (NO2) på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan kontra vindhastighet. Notera att dygnsöverskridanden (över 60 µg/m 3 ) har skett när medelvindhastigheten över dygnet varit lägre än 3 m/s. 11

12 Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Miljökvalitetsnormer är att betrakta som absoluta gränsvärden. Om normerna inte klaras påverkar det möjligheten att genomföra stadens planering och utveckling, liksom möjligheterna för verksamhetsutövare att få miljötillstånd. För de normer som också är fastställda av EU innebär överträdelser att Sverige kan dömas att betala stora skadestånd, vilket inte gäller dygnsnormen för kvävedioxid som är ett nationellt gränsvärde (bilaga 5). Ett bindande åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg fastställdes av Länsstyrelsen i Skåne den 19 februari Den 15 oktober 2009 fastställdes ett reviderat åtgärdsprogram. [1] Det reviderade programmet innehåller samma huvudåtgärder som det ursprungliga programmet (se tabell 6). Programmet beslutades i kommunfullmäktige den 26 augusti Uppföljning av åtgärdsprogrammet sker årligen i oktober månad. Enligt stadsbyggnadsnämndens beslut den 17 april 2013, tillsammans med investeringsbeslut i fullmäktige i juni 2013, ska busskörfält anläggas på Drottninggatan och Järnvägsgatan. Under 2014 arbetade en förvaltningsövergripande grupp tillsammans med arkitekter och trafikingenjörer, samt Skånetrafiken, med att ta fram ett genomritat förslag på den nya stadsgatan. Enligt förslaget förläggs busskörfält och hållplatser i mitten av gatan, med bilkörfält, cykelvägar och bredare trottoar på vardera sida. Beslut om tidplan för genomförande kommer att fattas av stadsbyggnadsnämnden. Sammanfattningsvis kan åtgärdsprogrammet betraktas som genomfört med undantag av busskörfält på Drottninggatan/Järnvägsgatan. Aktuell tidplan pekar på att detta arbete påbörjas i en mindre del Miljöförvaltningen gör bedömningen att ombyggnaden av Drottninggatan/Järnvägsgatan kommer att resultera i att miljökvalitetsnormerna för luft klaras permanent. Bedömningen stöds av en spridningsberäkning [2]. Länsstyrelsen har i sin granskning av detaljplanen för en kongressanläggning i centrum gjort samma bedömning. [1] [2] Spridningsmodelleringar 2015/2020 för fyra stadsbyggnadsprojekt i Helsingborg, Ramböll

13 Tabell 6: Åtgärder och ansvar för huvudåtgärder i åtgärdsprogrammet. Åtgärd Ansvar 1. Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg HBG stad 2. Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg HBG stad, Skånetrafiken 3. Ökad kapacitet/turutbud för regional tågtrafik Banverket, Skånetrafiken 4. Genomförande av ny parkeringspolicy HBG stad 5. Översyn av skyltning, styrning och kontroll av trafiken (inkl. hastighetssänkning Malmöleden) HBG stad, Vägverket, Polisen 6. Trafikdämpande åtgärder längs med Södra Stenbocksgatan HBG stad 7. Trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan och HBG stad Järnvägsgatan 8. Miljözon tung trafik HBG stad 9. Miljökrav i upphandling av transporttjänster och arbetsmaskiner HBG stad, Region Skåne 10. Lokalt handlingsprogram med beteendepåverkande åtgärder HBG stad 13

14 Bilaga 1 Beskrivning av mätutrustning och mätplatser Mätning av gaser Mätningarna av luftföroreningar i gasform utförs med DOAS-teknik (differentiell optisk absorptionsspektroskopi). Förenklat beskrivet består mätutrustningen av en sändare, en mottagare och en analysator. Från sändaren skickas ljus från en xenonlampa till mottagaren. Mellan sändaren och mottagaren träffar ljuset molekyler som absorberar ljus av olika våglängder. Genom att analysera vilka våglängder som kvarstår och vilka som har absorberats när ljuset når mottagaren, kan olika luftföroreningar påvisas och halter bestämmas som medelvärden över mätsträckan. Mätning av partiklar, PM10 Med PM10 menas massan av partiklar med en diameter upp till 10 µm (mikrometer). Vid mätning av PM10 passerar partiklarna, via insuget till mätinstrumentet, ett selektivt intag, där partiklar med en diameter mindre än 10 µm skiljs av och deponeras på filter. Deponerad partikelmassa bestäms sedan med hjälp av olika tekniker beroende på vilken typ av mätinstrument som används. Vid provtagning och kontroll av miljökvalitetsnormen för PM10 i Helsingborg används en provtagare av typ SM200. Mätinstrumentet bestämmer partikelmassan genom att mäta strålningsintensiteten på runda filterplattor från ett radioaktivt preparat före och efter provtagningen av partiklar. Intensitetsskillnaden är proportionell mot partikelmängden på filtret. Genom att mäta provluftsflödet kan partikelmassans halt bestämmas. Mätplatserna Helsingborg har två mätplatser/stationer där mätning av luftföroreningar och kontroll av miljökvalitetsnormer utförs. Mätstationerna finns placerade på Drottninggatan 7 (station norr) respektive Södra Stenbocksgatan/ Sämskmakaregatan (station M1). Vid mätstationerna kontrolleras halterna av luftföroreningar enligt nedanstående tabell. Tabell 7. Beskrivning av mätplatser Förorening Mätstation HBG norr Mätstation M1 S. Stenbocksgatan Gatunivå Taknivå Gatunivå Kvävemonooxid (NO) X Kvävedioxid (NO2) X X X Svaveldioxid (SO2) X Marknära ozon (O3) X Partiklar (PM10) X Mätstation HBG norr Den norra mätstationen är placerad nära den trafikerade Järnvägsgatan/ Drottninggatan, i ett centralt läge där många människor vistas. Mätningar sker både i takhöjd och i sluten gaturumsmiljö. Mätsträcka 4 går i takhöjd ca 25 m över gatan mellan Järnvägsgatan 35 och Drottninggatan 7 och är 765 m lång (se figur 4). Mätsträckan har varit i drift sedan början av 1990-talet. På taket av Drottninggatan 7 finns också en komplett väderstation, som bland annat registrerar temperatur, vindriktning, vindstyrka och solinstrålning (s.k. globalinstrålning). 14

15 Figur 4: Mätsträcka 4 placering, station norr, taknivå Mätsträcka 6 är placerad i gaturummet på gatans västra sida ca 3,5 m ovan mark intill husvägg och ca 7 m från vägkanten (se figur 5). Mätsträckan är 116 m lång. Gaturummet är relativt brett och med varierande hushöjder. Mätsträckan har varit i drift sedan I direkt anslutning till denna mätsträcka är partikelmätaren för mätning av PM10 placerad. Luftintaget är på ca 3 m höjd. Mätstationen togs i drift I figur 5 visas mätsträckans och mätstationens placering Drottninggatan och Järnvägsgatan har en trafikbelastning på ca fordon per vardagsdygn (november 2014). Figur 5: Mätsträcka 6 och partikelmätarens placering, station norr, gatunivå 15

16 Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan Mätstationen M1 på Södra Stenbocksgatan/ Sämskmakaregatan är inrymd i en flyttbar mätcontainer. Mätsträckan är 87 m lång och är placerad 3 m ovan mark intill husväggen (se figur 6). Södra Stenbocksgatan har ett smalare och mer slutet gaturum än Drottninggatan och en trafikmängd på ca fordon per vardagsdygn (november 2014). Mätstationen togs i drift Figur 6: Mätsträcka 1 placering, station M1, södra Stenbocksgatan, gatunivå 16

17 Bilaga 2 Tidsseriediagram, årsvis historik I nedanstående diagram, figur 7 till 10 visas årsmedelvärde årsvis för kvävedioxid, svaveldioxid och PM 10 (partiklar). Figur 7: Årsmedelvärde för kvävedioxid för Drottninggatan och S. Stenbocksgatan Figur 8: Årsmedelvärde för kvävedioxid för Drottninggatan/ Järnvägsgatan i taknivå 17

18 Figur 9: Årsmedelvärde för svaveldioxid, Drottninggatan/ Järnvägsgatan i taknivå Figur 10: Årsmedelvärde och antal överskridande av dygnsnormen för PM10 18

19 Bilaga 3 Information till allmänheten om luft På Helsingborgs webplats visas aktuella halter av kvävedioxid, ozon och partiklar i Helsingborg och i andra skånska städer. Resultaten uppdateras varje timme ( Figur 11: Utklipp från hemsida 19

20 Bilaga 4 Trafikflödesmätningar Trafikflödet mäts av trafikenheten, stadsbyggnadsförvaltningen. Slangmätning utförs på Drottninggatan och Järnvägsgatan varje år under en vecka i november. Mätningar görs också genom avläsningar av magnetslingor på samma platser samt på Österleden. Signalmätningarna är gjorda för ett enskilt dygn i taget (torsdagar), se figur 12, nedan. Trafikenheten påpekar att det inte går att upprepa ett mätresultat och att väldigt många faktorer kan påverkar resultatet för en viss dag/vecka. Trafikmätningar ska ses som ett sätt att fånga upp en storleksordning på trafikflödet och inte minst över en längre tid. Slangmätning Enligt slangmätning 2014 var den genomsnittliga vardagsdygnstrafiken (VaDT) fordon på Drottninggatan, varav 9 procent var tunga fordon (bussar och lastbilar). På Södra Stenbocksgatan var denna siffra , varav 6 procent var tunga fordon. Vid motsvarande mätning år 2013 var det fordon på Drottninggatan och fordon på Södra Stenbocksgatan. Signalmätningar Figur 12: Trafikflödesmätningar från trafiksignaler i Drottninggatan, Södra Stenbocksgatan och Österleden, samt händelser som påverkat flödena. Källa: Trafikenheten, SBF,

21 Bilaga 5 Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap. 2 miljöbalken ska miljökvalitetsnormer bl.a. ange föroreningsnivåer som miljö eller människor kan utsättas för utan fara för betydande olägenheter. Miljökvalitetsnormer för luft anges i Luftkvalitetsförordning 2010:477. Dessa sammanfattas i tabell nedan. För ytterligare information hänvisas till nämnda förordning. Tabell 8. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Förorening Halt/medelvärdestid Kommentarer Kvävedioxid 90 µg/m 3 timmedelvärde 60 µg/m 3 dygnsmedelvärde 40 µg/m 3 årsmedelvärde Kväveoxid 30 µg/m 3 årsmedelvärde Timvärdet får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 200 µg/m 3 under en timme mer än 18 ggr per kalenderår. Dygnsvärdet får överskridas 7 ggr per kalenderår. Gäller i stället för normen för kvävedioxid i områden där det är minst 20 km till närmaste tätbebyggelse eller 5 km till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Svaveldioxid 200 µg/m 3 timmedelvärde 100 µg/m 3 dygnsmedelvärde Timvärdet får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 350 µg/m 3 under en timme mer än 24 ggr per kalenderår. Dygnsvärdet får överskridas 7 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 125 µg/m 3 mer än 3 ggr per kalenderår. Kolmonoxid 10 mg/m 3 dygnsvärde* Bly 0,5 µg/m 3 årsmedelvärde Bensen 5 µg/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 1 januari Arsenik 6 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Kadmium 5 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Nickel 20 ng/m 3 Gäller fr.o.m. 31 december årsmedelvärde Bens(a)pyren 1 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Ozon 120 µg/m 3 dygnsvärde* Partiklar 50 µg/m 3 (PM10) dygnsmedelvärde 40 µg/m 3 årsmedelvärde Partiklar (PM2,5) 25 µg/m 3 årsmedelvärde Ska eftersträvas fr.o.m. 31 december 2009 Får överskridas 35 ggr per kalenderår. Ska eftersträvas t.o.m. den 31 december Får inte förekomma från och med den 1 januari 2015 * Ett åttatimmarsgenomsnitt bestäms för varje timme som ett medelvärde av de åtta senaste timmarnas uppmätta värden. Det högsta av dygnets tjugofyra åttatimmarsgenomsnitt anges som dygnsvärde. Röd text: Miljökvalitetsnorm, tillika EU-norm 21

22 Bilaga 6 Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Tabell 9. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar. Ämnesgrupp Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material Källor till luftutsläpp Kvävedioxid (NO2) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar/förvärrar allergi, astma och huvudvärk. Kan förvärra hjärtsjukdomar. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning av mark och vatten samt indirekta skador genom bildning av ozon. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Främst bilavgaser. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO2) Ökad risk för bronkit och andra luftvägssjukdomar. Troligen liten effekt på hälsan i Sverige. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Uppvärmning, energiproduktion och utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O3) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar eller förvärrar astma, andra lungsjukdomar samt hjärtoch kärlsjukdomar. Bedöms bidra till fler än dödsfall per år i Sverige. Skördeförluster och troligen skador på träd och andra växter. Nedbrytning av material, som papper, plast, gummi och textilier. Utgör en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Partiklar (PM10) Förvärrar eller orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, astma, allergi, lungsjukdomar och cancer. Bedöms bidra till hundratals dödsfall årligen i Sverige. Förvärrar och orsakar förmodligen sjukdomar även hos djur. Partiklar kan innehålla metallföreningar som kan påskynda korrosion av metaller. Främst vägtrafik. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner; uppvärmning och energiproduktion. Naturliga källor är damm och havssalt. Lättflyktiga organiska ämnen, t.ex. bensen Bidrar till cancer, bland annat leukemi. Kan förvärra nervsjukdomar och allergi samt ge genetiska missbildningar hos foster. Bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. Cancer och andra sjukdomar hos växter och djur samt indirekta skador genom att VOC orsakar bildning av ozon. Källa: Luftkvalitet i tätorter 2005, IVL rapport B Främst bilavgaser. Vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. 22

23 Malmö Stad Miljöförvaltningen Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Henric Nilsson Miljöförvaltningen Malmö Stad

24 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 INLEDNING MÄTNING Meteorologi RESULTAT Drottninggatan gatusträckan, kvävedioxid Järnvägsgatans taksträcka, kvävedioxid Södra Stenbocksgatans gatusträcka, kvävedioxid Södra Stenbocksgatans gatusträcka, kvävemonoxid SLUTSATSER... 21

25 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 SAMMANFATTNING Miljöförvaltningen i Helsingborg har gett miljöförvaltningen i Malmö i uppdrag att parallellmäta mot samtliga tre DOAS sträckor för att verifiera att utrustningen är likvärdig med referensmetoden. Kväveoxidmätningen utfördes under perioden Instrumentet som användes vid parallellmätningen är ett kemiluminiscensinstrument av typen Ecophysics CLD 700 AL med hög känslighet, vilket gör den väl anpassad för mätning av kväveoxider i den yttre miljön. Analysen av data från de tre mätplatserna har utförts i de vindsektorer där förutsättningarna för god samstämmighet mellan utrustningarna är som störst. Analysen av data från gatumiljö på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan visar på en god överensstämmelse mellan referensmätningen och DOAS. Parallellmätningen på Järnvägsgatans/Drottninggatans taksträcka visade på en skillnad i offsetnivå mellan utrustningarna. Trots skillnaden i offset uppvisar medelvärde, percentilvärden och maxvärden en god överensstämmelse. Miljöförvaltningen i Helsingborg rekommenderas att tillsamman med instrumentleverantören undersöka om offset för DOAS-utrustningen ligger mellan 3 4 µg/m 3 för lågt som parallellmätningen indikerar. Parallellmätningen för kvävemonoxid på Södra Stenbocksgatan visar en skillnad i offsetnivå mellan de båda utrustningarna. Den 1 december ändrade instrumenttillverkaren OPSIS offseten för NO på DOAS-utrustningen, vilket medförde att skillnaden minskade med 4 µg/m 3. Miljöförvaltningen i Helsingborg rekommenderas att tillsamman med instrumentleverantören undersöka om offset för DOAS-utrustningen ligger mellan 5 7 µg/m 3 för högt som parallellmätningen visar. En minskning av offseten med 5 7 µg/m 3 skulle innebära att referensutrustningen och DOAS-mätningen uppvisade samma nivåer för både minimumvärden, medelvärde och percentilvärden. En jämförelse mellan en punktmätning och sträckmätning kommer alltid innebära vissa skillnader beroende på koncentrationsförändringar längs mätsträckan. Sammanfattningsvis kan det dock konstateras att med givna förutsättningar har överstämmelsen mellan de två mätmetoderna under parallellmätningarna varit mycket goda. 8

26 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten INLEDNING Linjemätning med den så kallade DOAS-tekniken (Opsis AR500 med ER120) är av Naturvårdsverket och Referenslaboratoriet för tätortsluft godkänd att använda som likvärdig med referensmetoden för kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft, enligt NFS2010:8, för NO 2 och O 3. För att instrumentet ska få användas ska det vara utrustat som vid certifieringen. Förebyggande underhåll och kalibrering av instrumentet ska utföras minst 1 gång/månad, enligt tillverkarens rekommendationer för att godkännandet ska gälla. Malmö Stad har lång erfarenhet av att mäta med DOAS-teknik och upprättade sin första DOAS-station redan Miljöförvaltningens erfarenheter är att tekniken fungerar väl för att mäta halten av SO 2, NO 2 samt O 3. Det stora problemet med utrustningen är att utrustningen kalibreras i en separat kalibreringsbänk på OPSIS AB i Furulund och sedan flyttas till sin mätplats. Eftersom instrumentet inte kalibreras på plats finns det risk att kalibreringen inte är korrekt efter det att instrumentet flyttats. Miljöförvaltningen i Helsingborg har gett miljöförvaltningen i Malmö i uppdrag att parallellmäta mot samtliga tre DOAS-sträckor i Helsingborg för att verifiera att utrustningen är likvärdig med referensmetoden. Rapporten har sammanställts av ingenjör Henric Nilsson, avdelningen för miljö och hälsoskydd, MÄTNING Kväveoxiderna orsakar försurning av mark, sjöar och vattendrag. Det oxiderade kvävet ger tillsammans med andra kväve- och fosforutsläpp upphov till övergödning av sjöar, vattendrag och närliggande hav samt bidrar till bildningen av marknära ozon. Kväveutsläppen bidrar också i viss mån till växthuseffekten samt har skadlig inverkan på människors hälsa. Kväveoxider påverkar andningssystemet, bl.a. reducerar de flimmerhårens aktivitet. När damm, partiklar och bakterier tillåts uppehålla sig långa tider i lungorna ökar risken för irritationer och sjukdomar. Summan av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ) brukar benämnas kväveoxider 1 (NO X ). Oxidationen av kvävemonoxid i atmosfären sker främst med ozon som oxidant, enligt ekvation 2.1. Med inverkan av UV-ljus kan reaktionen ske baklänges. NO O 3 NO2 O2 Under mätperioden uppmättes kvävemonoxid och kvävedioxid. Mätvärdena samlas in av ett mätprogram där de lagras som minutmedelvärden innan de överförs till Miljöförvaltningens databas. Mätningen av kväveoxider utfördes under perioden Instrumentet som användes vid parallellmätningen är ett kemiluminiscensinstrument av typen Ecophysics CLD 700 AL med hög känslighet, vilket gör den väl anpassad för mätning av kväveoxider i den yttre miljön. Detta instrument är också godkänt som referensmetod av Naturvårdsverket och Referenslaboratoriet för tätortsluft och kan därför användas för kontroll av DOAS-utrustningens likvärdighetskrav enligt NFS 2013:11. 1 I kväveoxiderna, NO x, ingår förutom NO och NO 2 ytterligare kväveoxider men de är försumbara i det aktuella mätsammanhanget. Lustgas (N 2 O) inkluderas inte i NO x -begreppet beroende på sina avvikande egenskaper. 9

27 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten Meteorologi Temperaturen över mätperioden var i genomsnitt 2,3 C högre än normalt. November var den månad som var varmast jämfört med normalmånaden (3,0 C högre temperatur än normalt). Figur Månadstemperaturen jämfört med normalmånadens medeltemperatur. Resultaten är hämtade från SMHI:s mätningar i Helsingborg. Ostliga vindar varit dominerande under mätperioden. Det bör poängteras att lokalt kring mätpunkterna kan vindriktningen påverkas av kringliggande byggnader. Under perioden har det totalt fallit 5 % mindre nederbörd än normalt. Störst var skillnaden i november då det föll 35 mm nederbörd, d.v.s. 39 mm mindre än normalt. Figur Till vänster, månadsnederbörden jämfört med medelnederbörden för respektive normalmånad. Resultaten är hämtade från SMHI:s mätningar i Helsingborg. Till höger, vindriktningens fördelning över mätperioden. Resultaten på 25 meters höjd från den meteorologimasten vid Drottninggatan i Helsingborg. 10

28 3 RESULTAT Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten DROTTNINGGATAN GATUSTRÄCKAN, KVÄVEDIOXID Referensinstrument Passivaprovtagare 3 DOAS sträckan Passivaprovtagare 4 Passivaprovtagare 5 Figur Mätpunkternas placering längs Drottninggatan. Parallellmättningen mot Drottninggatans gatusträcka utfördes under perioden Passiva provtagare från IVL placerades på tre platser längs sträckan för att kartlägga skillnaden mellan de olika förutsättningarna längs sträckan samt som en extra kontroll av mätningarna. Drottninggatan DOAS CLD 700 AL Passiva 3 Passiva 4 Passiva 5 Medelvärde Maxvärde (tim) percentil (tim) Minvärde (tim) Antal mätdata Figur Resultat från kvävedioxidmätningen på Drottninggatan, under perioden Överensstämmelsen mellan DOAS-sträcka längs Drottninggatan och referensmätningen samt de tre passiva provtagarna var god. 11

29 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Figur Kvävedioxidhalten och vindriktningens variation över perioden Vindriktningsdiagrammet nedan visar god överensstämmelse mellan referensmätningen och DOAS mätningen i vindriktningsintervallet grader. Data från vindsektorn kommer användas i den vidare analysen eftersom förutsättningarna för god samstämmighet i provtagningen bedöms som god i detta vindintervall. Figur Till vänster, vindriktningens inverkan på kvävedioxidhalten under perioden Till höger, uppsättning av referensinstrumentets insug. 12

30 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Drottninggatan DOAS CLD 700 AL Medelvärde Maxvärde (tim) percentil (tim) Minvärde (tim) 5 4 Antal mätdata Figur Förhållandet mellan referensmätningen och DOAS mätningen längs Drottninggatan i vindsektorn grader, under perioden Analysen av data i vindintervallet grader där förutsättningarna visar på en god överenstämmelse mellan referensmätningen och DOAS-mätningen i gatumiljö på Drottninggatan JÄRNVÄGSGATANS TAKSTRÄCKA, KVÄVEDIOXID DOAS sträckan Referensinstrument Passivaprovtagare 1 Passivaprovtagare 3 Passivaprovtagare 2 Figur Mätpunkternas placering längs Drottninggatan/Järnvägsgatan. Parallellmättningen mot tacksträckan längs Drottninggatan/Järnvägsgatan utfördes under perioden Passiva provtagare från IVL placerades på tre platser längs sträckan för att kartlägga skillnaden mellan de olika förutsättningarna längs sträckan samt som en extra kontroll av mätningarna. 13

31 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Järnvägsgatan DOAS CLD 700 AL Passiva 1 Passiva 2 Passiva 3 Medelvärde a Maxvärde (tim) percentil (tim) Minvärde (tim) Antal mätdata a) Inte tillförlitligt prov med anledning av vått filter. Figur Resultat från kvävedioxidmätningen på Drottninggatan/Järnvägsgatan, under perioden Figur Kvävedioxidhalten och vindriktningens variation över mätperioden. Vindriktningsdiagrammet nedan visar god överensstämmelse mellan referensmätningen och DOAS-mätningen i vindriktningsintervallet grader. Data från vindsektorn kommer användas i den vidare analysen. 14

32 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Figur Till vänster, vindriktningens inverkan på kvävedioxidhalten, under perioden Till höger, insuget för referensmätningen samt en av de passiva provtagarnas placering. 15

33 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Järnvägsgatan DOAS CLD 700 AL Medelvärde Maxvärde (tim) percentil (tim) Minvärde (tim) 2 4 Antal mätdata Figur Förhållandet mellan referensmätningen och DOAS mätningen längs Drottninggatan/Järnvägsgatan i vindsektorn grader, under perioden Analysen av data från vindsektorn grader där förutsättningarna för god samstämmighet mellan utrustningarna visar på en skillnad i offset nivå mellan mätningarna. Trotts den stora skillnaden i offset uppvisar medelvärde, percentilvärden och maxvärden en god överensstämmelse. Figuren nedan visar samtliga mätningar av NO 2 i Helsingborg under en del parallellmätningen på Järnvägsgatans/Drottninggatans taksträcka. Jämförelsen indikerar att ett offsetfel kan förekoma på utrustningen. Figur Kvävedioxidhalten för samtliga mätsträckor i Helsingborg under mätperioden på Järnvägsgatans/Drottninggatans takmätning. 16

34 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Figur Förhållandet mellan referensmätningen och DOAS-mätningen +3,9 µg/m 3 längs järnvägsgatan i vindintervallet grader, under mätperioden Miljöförvaltningen i Helsingborg rekommenderas att tillsamman med instrumentleverantören undersöka om offset för DOAS-utrustningen ligger mellan 3 4 µg/m 3 för lågt, vilket parallellmätningen indikerar SÖDRA STENBOCKSGATANS GATUSTRÄCKA, KVÄVEDIOXID Passivaprovtagare 1 DOAS sträckan Referensinstrument Figur Mätpunkternas placering längs Södra Stenbocksgatan. 17

35 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Parallellmätningen mot Södra Stenbocksgatan gatusträcka utfördes under perioden Passiva provtagare från IVL placerades på i en mätpunkt längs sträckan för att kartlägga skillnaden mellan de olika förutsättningarna längs gatan samt som en extra kontroll av mätningarna. Under de första dagarna av mätningen hade DOAS-utrustningen visa tekniska problem och automatisk justering för tryck och temperatur var ur funktion. Under den avslutande perioden hade referensinstrumentet en del problem med NO 2 -mätningen, vilket medför att data är osäker och inte bör användas i studien. Den passiva mätningen var uppdelad i två perioder. Även denna fallerade under senare delen av perioden på grund av fukt i provtagarna. Parallellmätningen för NO 2 var därför begränsad till perioden d.v.s. då samtliga mätningar fungerade. För kvävemonoxid har hela mätperioden använts i studien. Figur Kvävedioxidhalten och vindriktningens variation under mätperioden S Stenbocksgatan DOAS CLD 700 AL Passiva 1 DOAS a CLD 700 AL a Medelvärde Maxvärde (tim) percentil (tim) Minvärde (tim) Antal mätdata a) Data från vindriktningen grader. Figur Resultat från kvävedioxidmätningen på Södra Stenbocksgatan, under mätperioden I vindriktningsdiagrammet nedan visar på god överenstämmelse mellan referensmätningen och DOAS mätningen i vindriktningsintervalet grader. Data från vindsektorn kommer användas i den vidare analysen. 18

36 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Figur Till vänster, vindriktningens inverkan på kvävedioxidhalten, under mätperioden Till höger, Förhållandet mellan referensmätningen och DOAS- mätningen längs Södra Stenbocksgatan i vind intervalet grader, under mätperioden Analysen av data från vindsektorn grader där förutsättningarna för god samstämmighet är höga visar på en god överenstämmelse mellan referensmätningen och DOAS mätningen i gatumiljö på Södra Stenbocksgatan SÖDRA STENBOCKSGATANS GATUSTRÄCKA, KVÄVEMONOXID S Stenbocksgatan DOAS CLD 700 AL DOAS a CLD 700 AL a Medelvärde Maxvärde (tim) percentil (tim) Minvärde (tim) Antal mätdata a) Data från vindriktningen grader. Figur Resultat från kvävemonoxidmätningen på Södra Stenbocksgatan, under mätperioden

37 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Figur Kvävemonoxidhaltens och vindriktningens variation under mätperioden Vindriktningsdiagrammet nedan visar på god överenstämmelse mellan referensmätningen och DOAS-mätningen i vindriktningsintervallet grader, d.v.s. samma vindsektor som användes för jämförelsen för NO 2. Data från vindsektorn kommer användas i den följande analysen. Figur Till vänster, vindriktningens inverkan på kvävemonoxidhalten under perioden Till höger, Förhållandet mellan referensmätningen och DOAS- mätningen längs Södra Stenbocksgatan i vindsektorn grader under perioden

38 Referensmätning mot Helsingborgs DOAS-system under hösten 2014 Figur Till vänster, Förhållandet mellan referensmätningen och DOAS mätningen längs Södra Stenbocksgatan i vindsektorn grader under perioden Till höger, Förhållandet mellan referensmätningen och DOAS mätningen längs Södra Stenbocksgatan i vind sektorn grader under perioden med en sänkt offset för DOAS- utrustningen med 6,8 ug/m3. Analysen av data i vindsektorn grader, där förutsättningarna för att utrustningarna ska visa bäst samstämmighet, visar en skillnad i offset nivå mellan det båda utrustningarna. Den 1 december ändrade OPSIS offseten för NO för DOAS- utrustningen vilket medförde att skillnaden minskade med 4 µg/m 3. Miljöförvaltningen i Helsingborg rekommenderas att tillsammans med instrumentleverantören undersöka om offset för DOAS- utrustningen ligger mellan 5 7 µg/m 3 för högt som parallellmätningen visar. En minskning av offseten med 5 7 µg/m 3 skulle innebära att referensutrustningen och DOAS mätningen uppvisade samma nivåer för både för minimumvärden medelvärde percentilvärden. 4 SLUTSATSER Analysen av data från gatumiljö på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan visar på en god överensstämmelse mellan referensmätningen och DOAS. Parallellmätningen på Järnvägsgatans/Drottninggatans taksträcka visade på en skillnad i offsetnivå mellan utrustningarna. Trots skillnaden i offset uppvisar medelvärde, percentilvärden och maxvärden en god överensstämmelse. Miljöförvaltningen i Helsingborg rekommenderas att tillsammans med instrumentleverantören undersöka om offset för DOAS-utrustningen ligger mellan 3 4 µg/m 3 för lågt vilket parallellmätningen indikerar. Parallellmätningen för kvävemonoxid på Södra Stenbocksgatan visar en skillnad i offsetnivå mellan de båda utrustningarna. Den 1 december ändrade instrumenttillverkaren OPSIS offseten för NO på DOAS-utrustningen, vilket medförde att skillnaden minskade med 4 µg/m 3. Miljöförvaltningen i Helsingborg rekommenderas att tillsammans med instrumentleverantören undersöka om offset för DOAS-utrustningen ligger mellan 5 7 µg/m 3 för högt vilket parallellmätningen visar. En minskning av offseten med 5 7 µg/m 3 skulle innebära att referensutrustningen och DOAS-mätningen uppvisade samma nivåer för både minimumvärden, medelvärde och percentilvärden. En jämförelse mellan en punktmätning och sträckmätning kommer alltid innebära vissa skillnader beroende på koncentrationsförändringar längs mätsträckan. Sammanfattningsvis kan det dock konstateras att med givna förutsättningar har överstämmelsen mellan de två mätmetoderna under parallellmätningarna varit mycket goda. 21