Resultat från mätningar av luftföroreningar, årsrapport 2012

Transkript

1 Resultat från mätningar av luftföroreningar, årsrapport 2012 Miljöförvaltningen Torsten Nilsson Jens Gille Miljönämnden i Helsingborg Dnr

2 Innehållsförteckning _Toc Sammanfattning Inledning Beskrivning av mätutrustning Mätning av gaser Mätning av partiklar, PM Beskrivning av mätplatserna Mätstation HBG norr Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan Vädret under året Mätresultat Mätresultatet för kvävedioxid Mätresultatet för svaveldioxid Mätresultatet för ozon Mätresultatet för bensen Mätresultat för partiklar PM Kommentarer Mätresultatet för kvävedioxid Mätresultatet för svaveldioxid, ozon och bensen Mätresultat för partiklar PM Emissionsdatabas och spridningsberäkningar Kommentar emissionskällor Dygnsnormen för kvävedioxid Kvävedioxid som indikator Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Antal berörda människor Information till allmänheten Bilaga 1. Miljökvalitetsnormer Bilaga 2. Datakvalitet Bilaga 3. Tidsseriediagram Bilaga 5. Tidigare mätresultat Bilaga 6. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Bilaga 7. Utdrag ur Luftkvaliteten i Sverige år 2020, SMHI rapport Omslagsfoto: Helsingborgs Arena, fotograf: Lotta Ahlberg, Bildbanken Kärnan 2

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från miljönämndens kontinuerliga mätningar av luftföroreningar i Helsingborg. Rapporten innefattar resultatet av mätningar av miljökvalitetsnormer för kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), ozon (O 3 ), bensen och partiklar (PM10) för perioden 1 januari 31 december Årsmedelvärdet för kvävedioxid på Drottninggatan blev 31,9 µg/m 3 och på Södra Stenbocksgatan 28,0 µg/m 3. Miljökvalitetsnormen tillåter 40 µg/m 3 som ett högsta årsmedelvärde. I gatunivå på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan noterades 11 respektive 3 överskridanden av normens dygnsvärde på 60 µg/m 3, mot normens 7 tillåtna överskridanden. För kvävedioxid är resultatet för 2012 relativt oförändrat i jämförelse med 2011 års mätresultat. Miljökvalitetsnormen överskreds dock för kalenderåret 2012 eftersom dygnsnormen överskreds vid 11 tillfällen under året. Överskridandena inträffade på mätsträcka 6 (HBG norr Drottninggatan) mellan februari och juni månad. Övriga miljökvalitetsnormer (partiklar, svaveldioxid m.fl.) klaras med marginal. 3

4 1. Inledning Miljöförvaltningen mäter kontinuerligt luftföroreningar i centrala delarna av Helsingborg. I följande rapport redovisas resultatet från mätningar av luftföroreningar för året Några ändringar/kompletteringar av utrustning eller mätplatser har inte utförts under året. Mindre driftstörningar har inträffat på mätstation HBG norr. Under januari månad var det tekniska problem med partikelmätaren (PM10) och den 29 oktober fick mätningen av kvävedioxid på sträcka 6 stängas p.g.a. fasadarbeten utmed mätsträckan. Mätavbrottet på sträckan varade året ut. 2. Beskrivning av mätutrustning 2.1 Mätning av gaser Mätningarna av luftföroreningar i gasform utförs med DOAS-teknik (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi). Förenklat beskrivet består mätutrustningen av en sändare, en mottagare och en analysator. Från sändaren skickas ljus från en xenonlampa till mottagaren. Mellan sändaren och mottagaren träffar ljuset molekyler som absorberar ljus av olika våglängder. Genom att analysera vilka våglängder som kvarstår och vilka som har absorberats när ljuset når mottagaren, kan olika luftföroreningar påvisas och halter bestämmas som medelvärden över mätsträckan. 2.2 Mätning av partiklar, PM10 Med PM10 menas massan av partiklar med en diameter upp till 10 µm (mikrometer). Vid mätning av PM10 passerar partiklarna, via insuget till mätinstrumentet, ett selektivt intag, där partiklar med en diameter mindre än 10 µm skiljs av och deponeras på filter. Deponerad partikelmassa bestäms sedan med hjälp av olika tekniker beroende på vilken typ av mätinstrument som används. Vid provtagning och kontroll av miljökvalitetsnormen för PM10 i Helsingborg används en provtagare av typ SM200. Mätinstrumentet bestämmer partikelmassan genom att mäta strålningsintensiteten på runda filterplattor från ett β-radioaktivt preparat före och efter provtagningen av partiklar. Intensitetsskillnaden är proportionell mot partikelmängden på filtret. Genom att mäta provluftsflödet kan partikelmassans halt bestämmas. 3. Beskrivning av mätplatserna Helsingborg har två mätplatser/stationer där mätning av luftföroreningar och kontroll av miljökvalitetsnormer utförs. Mätstationerna finns placerade på Drottninggatan 7 (station norr) respektive Södra Stenbocksgatan/Sämskmakaregatan (station M1). Vid mätstationerna kontrolleras halterna av luftföroreningar enligt nedanstående tabell 1. Tabell 1. Beskrivning av mätplatser Förorening Mätstation HBG norr Mätstation M1 S. Stenbocksgatan Gatunivå Taknivå Gatunivå Kvävemonooxid (NO) X Kvävedioxid (NO 2 ) X X X Svaveldioxid (SO 2 ) X Marknära ozon (O 3 ) X Bensen X Toluen X Partiklar (PM10) X 4

5 3.1 Mätstation HBG norr Den norra mätstationen är placerad nära den trafikerade Järnvägsgatan/Drottninggatan, i ett centralt läge där många människor vistas. Mätningar sker både i takhöjd och i sluten gaturumsmiljö. Mätsträcka 4 går i takhöjd ca 25 m över gatan mellan Järnvägsgatan 35 och Drottninggatan 7 och är 765 m lång (se figur 1). Mätsträckan har varit i drift sedan början av 1990-talet. På taket av Drottninggatan 7 finns också en komplett väderstation, som bland annat registrerar temperatur, vindriktning, vindstyrka och solinstrålning (s.k. globalinstrålning). Figur 1: Mätsträcka 4 placering, station norr, taknivå Mätsträcka 6 i gaturummet är placerad på gatans västra sida ca 3,5 m ovan mark intill husvägg och ca 7 m från vägkanten (se figur 2). Mätsträckan är 116 m lång. Gaturummet är relativt brett och med varierande hushöjder. Mätsträckan har varit i drift sedan I direkt anslutning till denna mätsträcka är partikelmätaren för mätning av PM10 placerad. Luftintaget är på ca 3 m höjd. Mätplatsen för partikelmätning (PM10) blev klar i februari Tidigare år var mätstationen placerad intill Malmöleden i höjd med Furutorpsgatan. Drottninggatan och Järnvägsgatan har en trafikbelastning på ca fordon per vardagsdygn (november 2011). 5

6 Figur 2: Mätsträcka 6 och partikelmätarens placering, station norr, gatunivå 3.2 Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan Mätstationen M1 på Södra Stenbocksgatan/Sämskmakaregatan är en mobil mätcontainer. Mätsträckan är 87 m lång och är placerad 3 m ovan mark intill husväggen (se figur 3). Södra Stenbocksgatan är en ganska hårt trafikerad gata, ca fordon per vardagsdygn (november 2011). Gatan har ett smalare och mer slutet gaturum än Drottninggatan. Mätstationen togs i drift I figur 1, 2 och 3 visas mätstationerna och mätsträckornas placering på karta. Figur 3: Mätsträcka 1 placering, station M1, södra Stenbocksgatan, gatunivå 6

7 4. Vädret under året I figur 4 nedan presenteras en procentuell fördelning av vindriktningen i olika sektorer (t.ex grader är nord, nordostlig riktning och grader är syd, sydvästlig riktning) och medelvindhastigheten i dessa sektorer. Medelvindhastigheten under året var 3,9 m/s och den dominerande vindriktningen har varit från sydväst till nordväst riktning. Figur 4: Fördelning av vindriktning och vindhastighet Fördelning av vindriktning och vindhastighet %-andel i vindsektor Medelvindshastighet 18,3 19, , ,3 10,8 11,6 m/s, % ,2 8,6 6 5,8 4 2,7 3,4 3,1 3,5 3,7 3,8 3, Grader I figur 5 nedan presenteras dygnstemperaturerna avseende min, medel och max temperatur. Figur 5: Dygnstemperaturer avseende min, medel och max temperatur Dygnstemperaturer år 2012 MIN MEDEL MAX C dec 19-feb 09-apr 29-maj 18-jul 06-sep 26-okt 15-dec

8 5. Mätresultat I följande avsnitt och i nedanstående tabeller 2-6 redovisas uppmätta halter av kontrollerade luftföroreningar samt gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Uppmätta halter av kvävemonooxid och toluen redovisas inte. Dessa luftföroreningar mäts enbart i utrednings- och bedömningssyfte. Den 29 oktober fick mätningarna på mätsträcka 6 HBG norr (Drottninggatan) avbrytas, p.g.a. reparationsarbetet på fastighetsfasad utmed mätsträckan. 5.1 Mätresultatet för kvävedioxid Miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde (60 µg/m 3 ) för kvävedioxid har överskridits under 11 dygn i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan och under 3 dygn i gaturummet på mätsträcka 1, Södra Stenbocksgatan. På mätsträcka 4 (taknivå Drottninggatan/Järnvägsgatan) har normens dygnsmedelvärde överskridits under 2 dygn. Enligt normen tillåts 7 överskridanden under ett kalenderår. Miljökvalitetsnormens timmedelvärde (90 µg/m 3 ) för kvävedioxid har överskridits under 114 timmar i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan och under 85 timmar i gaturummet på mätsträcka 1 Södra Stenbocksgatan. I taknivå på sträcka 4 överskreds normens timmedelvärde under 55 timmar. Enligt normen tillåts 175 överskridanden (timmar) under ett kalenderår. Miljökvalitetsnormens årsmedelvärde för kvävedioxid har inte överskridits under mätperioden. Enligt normen får kvävedioxid i utomhusluft inte överskrida 40 µg/m 3 i genomsnitt under ett kalenderår. Medelvärdet för mätperioden blev 31,9 µg/m 3 i gaturummet på mätsträcka 6. I gaturummet på Södra Stenbocksgatan var medelvärdet 28,0 µg/m 3 och i taknivå på Drottninggatan/Järnvägsgatan 24,8 µg/m 3. Tabell 2: Mätresultat kvävedioxid Förorening Kvävedioxid (NO 2 ) Mätplats HBG norr S. Stenbocksgatan Mätsträcka Sträcka 6 Sträcka 4 Sträcka 1 Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 31,9 24,8 28,0 40 Högsta timmedelvärde µg/m 3 199,1 179,7 178,6 98-percentil timvärde µg/m 3 87,2 69,4 79,3 Tillfällen över MKN:s timvärde (90 µg/m 3 ) antal Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 80,6 61,3 73,4 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 68,4 53,1 57,4 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (60 µg/m 3 ) antal

9 5.2 Mätresultatet för svaveldioxid Halten svaveldioxid har varit låg, med ett medelvärde på 2,2 µg/m 3 för mätperioden. Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under mätperioden. Tabell 3: Mätresultat svaveldioxid Förorening Svaveldioxid (SO 2 ) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 2,2 Högsta timmedelvärde µg/m 3 27,8 98-percentil timvärde µg/m 3 6,8 Tillfällen över MKN:s timvärde (200µg/m 3 ) antal Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 2,2 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 4,9 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (100µg/m 3 ) antal Mätresultatet för ozon Enligt miljökvalitetsnormen för ozon är målsättningen att ozonhalten i utomhusluft inte överstiger 120 µg/m 3. Detta är beräknat som ett högsta åttatimmars medelvärde under ett dygn. Under mätperioden har detta inte inträffat. Medelvärdet för mätperioden blev 53,1 µg/m 3. Tabell 4: Mätresultat ozon Förorening Ozon (O 3 ) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 53,1 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 113,8 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (120µg/m 3 ) antal 0 MKN 5.4 Mätresultatet för bensen Enligt miljökvalitetsnormen för bensen får bensenhalten i utomhusluft inte överskrida 5 µg/m 3 under ett kalender år (årsmedelvärde). För mätperioden blev medelvärdet 2,9 µg/m 3. Tabell 5: Mätresultat bensen Förorening Bensen Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 2,9 5 Högsta timmedelvärde µg/m 3 12,0 98-percentil timvärde µg/m 3 6,0 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 5,1 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 4,5 9

10 5.5 Mätresultat för partiklar PM10 Miljökvalitetsnormens dygnsvärde (50 µg/m 3 ) har överskridits under 3 dygn och medelvärdet för mätperioden blev 16,5 µg/m 3. Normen tillåter 35 dygnsöverskridanden under ett kalenderår. Årsmedelvärdet får inte överskrida 40 µg/m 3. Tabell 6: Mätresultat PM10 Förorening Mätplats Drottninggatan PM10 HBG norr Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 16,5 40 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 84,0 90- percentil dygnsvärde µg/m 3 27,0 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (50µg/m 3 ) antal Kommentarer 6.1 Mätresultatet för kvävedioxid Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskreds redan under våren. Fram till den 30 juni hade dygnsnormen överskridits vid 11 tillfällen på sträcka 6 HBG norr (Drottninggatan). Inga fler överskridanden av dygnsnormen inträffade på mätsträckan under resterande mättid, dvs. fram till den 29 oktober Sju av de dygn då normen överskreds inträffade under mars, april och maj månad. Under denna period är det inte ovanligt att överskridande av dygnsnormen kan ske, eftersom det är vanligt att inversionstillfällen uppstår under dessa månader. Halten av marknära ozon börjar också öka under denna period. God tillgång till marknära ozon över trafikerade områden innebär att kväveoxid (NO) som finns i avgaserna lättare oxideras till kvävedioxid (NO 2 ). Tre av överskridandena inträffade under februari månad. Vid dessa dygn var det intransport av förorenade luftmassor som hade en avgörande betydelse, se bilaga 3. Dessa dygn var också de tillfällen som dygnsnormen överskreds på Södra Stenbocksgatan (mätstation M1). Årsmedelvärdet för 2012 på mätsträcka 6 HBG norr (Drottninggatan), blev i princip samma som 2011 (2011; 31,0 µg/m 3, 2012; 31,9 µg/m 3 ). Avsaknaden av mätdata för november och december månad på mätsträckan bedöms inte ha haft någon inverkan på årsmedelvärdet. Förhållandena var dock sådana att ytterligare överskridanden kan ha skett under den tiden då mätningen inte kunde utföras. Antagandet görs utifrån jämförelse med mätningarna på södra Stenbocksgatan, se figur 9 bilaga 3. För Södra Stenbocksgatan blev mätresultatet för 2012 något högre jämfört med Detta avseende årsmedelvärdet (26,9 år 2011 och 28 µg/m 3 år 2012). Antalet överskridanden av dygnsnormen blev dock samma (3 tillfällen). På Södra Stenbocksgatan är trafikflödet ca fordon per vardagsdygn (mätning nov 2012). På Drottninggatan intill Sundstorget är trafikflödet ca fordon per vardagsdygn. Trafikflödet på Södra Stenbocksgatan ligger tämligen stabilt på denna nivå sedan ombyggnaden utmed Olympiaområdet. Mätningar på Drottninggatan pekar på trafikökning med ca fordon under året. Ökningen kan bero på ombyggnaden av Österleden. Det förekommer också köbildning på väg 111 från Maria till Brohult vilket leder till ökad trafik från på kustvägen från Laröd till Drottninggatan/ Järnvägsgatan. 10

11 6.2 Mätresultatet för svaveldioxid, ozon och bensen Halten svaveldioxid har som vanligt legat på en låg nivå, med ett årsmedelvärde på 2,2 µg/m 3. Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under året. Miljökvalitetsnormen för svaveldioxid har klarats för Enligt miljökvalitetsnormen för ozon är målsättningen att ozonhalten i utomhusluft inte bör överskrida 120 µg/m 3, beräknat som ett högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. Under året har detta inte inträffat. Bensenhalten i utomhusluft får som årsmedelvärde inte överskrida 5 µg/m 3. För 2012 blev årsmedelvärdet 2,9 µg/m Mätresultat för partiklar PM10 Miljökvalitetsnormen för PM10 har klarats för år Årsmedelvärdet (baserat på dygnsmätning) blev några mikrogram lägre för 2012 än för år 2011, 16,5 µg/m 3 för 2012 respektive 19,9 µg/m 3 för Antalet överskridanden av dygnsnormen blev också färre, 3 gånger under 2012 och 17 gånger under I januari var det tekniska problem med mätutrustningen som innebar bortfall av mätdata under 20 dygn. Bortfallet bedöms inte ha haft någon inverkan på årsmedelvärdet eller antal överskridanden av dygnsnormen. 7. Emissionsdatabas och spridningsberäkningar Källorna till olika luftföroreningar inom kommunen är ganska väl kartlagda och lagrade i en emissionsdatabas för Skåne. En uppdatering av emissionsdatabasen gjordes under 2012 utifrån tillgängliga utsläppsuppgifter för år För kväveoxider (NOx) är det totala utsläppet ca ton per år. Den procentuella fördelningen presenteras i figur 6 nedan. Den internationella sjöfartstrafiken som trafikerar sundet utanför Helsingborg är inte med i denna fördelning. Det är enbart sjöfart som anlöper Helsingborgs hamnar som avses i diagrammet. Figur 6: Procentuell andel av utsläppskällor av NOx, Ramböll 2012 Kväveoxider (NOx) 23% 29% Industi, energiproduktion, småskalig uppvärmning Väg och tågtrafik 12% Sjöfart (lokal) Arbets maskiner/ redskap och jordbruk 36% 11

12 Med inlagda data i emissionsdatabasen utförs spridningsberäkningar för olika platser där mätningar inte utförs. Som ett kvalitetsled valideras beräkningar mot de utförda mätningarna, bl.a. från Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan. Ett exempel på beräkningarnas exakthet mot uppmätta timvärden av NO 2 presenteras i figur 7. Figur 7: Uppmätta timvärden av NO2 på Drottninggatan under november och december månad 2011, jämfört med beräknade timvärden. Med hjälp av spridningsberäkningarna kan källorna till halterna av bl.a. kvävedioxid tas fram, liksom deras inbördes storlek. För Drottninggatan (HBG norr mätsträcka 6) presenteras det i figur 8 Figur 8: Procentuell fördelning av källorna till uppmätta halter av NO 2 på Drottninggatan vid mätsträcka 6 HBG norr, Ramböll 2012 Kvävedioxid (NO2) 1% 4% 5% 14% Vägtrafiken Sjöfart (lokal och internationell) Industri och energiproduktion Övriga emissionskällor Bakgrund 76% 12

13 7.1 Kommentar emissionskällor Som framgår av figur 8 är vägtrafiken den dominerande källan för halten kvävedioxid i Drottninggatans gaturum. En anpassad trafikmängd är därför en avgörande faktor för att gällande miljökvalitetsnorm för kvävedioxid ska klaras på Drottninggatan och för att det ska vara stabilt över tiden. Detta faktum blir ännu viktigare när andelen dieseldrivna fordon ökar i förhållande till bensindrivna fordon i tätortstrafiken. I avgaserna från dieseldrivna fordon är förhållandet NO/NO 2 ca 60/40. Från bensindrivna fordon 95/5. Dieseldrivna fordon har alltså en betydligt högre andel direktutsläpp av kvävedioxid (NO 2 ) än bensin- och gasdrivna fordon. 1 Med en trafikmängd på över fordon per vardagsdygn i ett gaturum är risken påtaglig att dygnsnormens värde på 60 µg/m 3 överskrids mer än sju dygn under ett år. Detta framgår tydligt i de spridningsberäkningar som utförs parallellt med mätningarna. 7.2 Dygnsnormen för kvävedioxid Dygnsmedelvärdet för kvävedioxid enligt miljökvalitetsnormer är en svensk korrigering av EUdirektivet 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa. 2 Korrigeringen av gränsvärdena för kvävedioxid innebär att Sverige har strängare krav än direktivet, vilket betyder att normen i dessa delar enbart regleras av svensk lagstiftning. EU kan i dessa delar inte utfärda några sanktioner om Sverige som nation inte utför tillräckliga åtgärder för att klara dygnsnormen. När det gäller kvävedioxid är det svenska riktvärdet på 60 µg/m 3 som dygnsmedelvärde under högst sju dygn svårt för många svenska städer att klara. Särskilt om de har gator där trafikmängden är mer än ca fordon per vardagsdygn, se bilaga Kvävedioxid som indikator Kontroll av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid görs enligt föreskrift (NSF 2010:8 om kontroll av luftkvalitet). Kvävedioxid är en bra, men inte optimal indikator, för vägtrafikens emissioner i gatunivå. Som indikatorgas ger kvävedioxid ett indirekt mått på dessa andra emissioner från vägtrafiken, eftersom det i de flesta fall råder linjära förhållanden mellan dem, det vill säga att om halten kvävedioxid är hög så är också antalet/mängden avgaspartiklar högt. Vägtrafikens emissioner innehåller förutom kväveoxider (NO, NO 2 ) även partiklar (från några nanometer stora till tiotals mikrometer), olika kolväten, sot, kolmonoxid, koldioxid mm. Även om kvävedioxidens hälsopåverkande effekt har utretts och ifrågasatts jämfört med avgaspartiklarna, är det en indikatorgas som är ett användbart verktyg om man vill uppnå bättre luftkvalitet i trafikerade tätorter. 1 IVL Rapport Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider- reglering utsläpp och effekter. 2 Till skillnad från en EU-förordning, som i sin helhet och utan ändringar måste införlivas i en nations lagstiftning, kan ett EU-direktiv korrigeras med strängare krav och gränsvärden. 13

14 8. Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Ett bindande åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg fastställdes av länsstyrelsen den 19 februari Den 15 oktober 2009 fastställde länsstyrelsen ett reviderat åtgärdsprogram. 3 Programmet innehåller samma huvudåtgärder som det ursprungliga programmet (se tabell 7). Programmet beslutades i kommunfullmäktige den 26 augusti År 2010 genomfördes en stor ombyggnation av Mellersta Stenbocksgatan, från Fredriksdalsplatsen till Södra Vallgatan. Gatan fick prioriterade busskörfält och förbättrade cykelvägar. Flera busslinjer har förlagts till det ombyggda trafikstråket. Ombyggnationen har resulterat i en varaktig trafikminskning på ca fordon/dygn. Arbetet med Österleden och dess infarter slutfördes i december Under 2013 kommer staden i samarbete med Trafikverket att bredda väg 111 mellan Maria och Brohult och för att lösa de kösituationer som uppstår i rusningstid. Åtgärden bedöms vara viktig för att Österleden ska vara ett attraktivt val för trafikanter som har målpunkter i södra Helsingborg och för att minska genomfartstrafiken i city. Vid den årliga uppföljningen av åtgärdsprogrammet med länsstyrelsen i oktober efterfrågades en konkretisering av delåtgärderna för Drottninggatan/Järnvägsgatan för att komma till rätta med överskridandet av dygnsnormen. Dessa är: Behålla och förlänga boulevardprincipen Ändrat signalsystem Höger körfält görs om till separat bussfält Ökat utrymme för gående/cyklister som korsar gatan Ökat utrymme för trafik som ska ta sig ut på stråket Ombyggnad i samband med upprustning av Strandpromenaden Den 26 november 2012 skickades en skrivelse in till länsstyrelsen med en uppdaterad beskrivning av delåtgärderna som innebär att staden bl.a. justerar signalsystem, sänker tillåten hastighet till 40 km/t och senast 2015 genomför en förlängning av Järnvägsgatans boulevard till och med nya Filmstaden, inklusive nya uppgångar från perrongerna. Ombyggnaden av kvarteret nya Filmstaden kommer att påbörjas 2013 och byggnationen planeras pågå i cirka två år, vilket i sig kommer att minska framkomligheten på stråket. Enligt skrivelsen avser staden genomföra åtgärdsprogrammet i sin helhet. Det finns ingen tidplan för busskörfält på Drottninggatan/Järnvägsgatan (den enda kvarstående punkten i åtgärdsprogrammet), men väl ett uppdrag till trafikenheten att utreda busskörfält med en redovisning på stadsbyggnadsnämndens sammanträde i mars

15 Tabell 7: Åtgärder och ansvar för huvudåtgärder i åtgärdsprogrammet. Åtgärd Ansvar 1. Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg HBG stad 2. Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg HBG stad, Skånetrafiken 3. Ökad kapacitet/turutbud för regional tågtrafik Banverket, Skånetrafiken 4. Genomförande av ny parkeringspolicy HBG stad 5. Översyn av skyltning, styrning och kontroll av trafiken (inkl. hastighetssänkning Malmöleden) HBG stad, Vägverket, Polisen 6. Trafikdämpande åtgärder längs med Södra Stenbocksgatan HBG stad 7. Trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan och Järnvägsgatan HBG stad 8. Miljözon tung trafik HBG stad 9. Miljökrav i upphandling av transporttjänster och arbetsmaskiner HBG stad, Region Skåne 10. Lokalt handlingsprogram med beteendepåverkande åtgärder HBG stad 9. Antal berörda människor Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2007:7) ska en bedömning göras av det antal människor som berörs av ett överskridande. Statistikenheten bedömde 2005 antalet förvärvsarbetande i City till ca människor. Enligt kommuninvånareregistret bor ca 600 invånare utmed Drottninggatan/Järnvägsgatan (boulevarden) och 700 utmed Hälsovägen (mellan Kopparmöllegatan och Stenbocksgatan). Resandecentret Knutpunkten används av ca människor per dag [2]. Trafikräkning från 2011 visar att det aktuella vägavsnittet passeras av ca fordon per dygn [3]. Det finns därmed inga exakta uppgifter på hur många människor som rör sig området, men mot beaktande av ovanstående siffror torde det handla om så många som människor per dag. För denna stora grupp av människor är givetvis exponeringstiden för luftföroreningarna mycket olika. De som bor och arbetar i området är mest utsatta. [2] Program för Knutpunkten H+, 2010, siffran gäller användande av Knutpunktens resecenter ej passerande. [3] Årsmedeldygnstrafik baserat på mätning i oktober 2011, Stadsbyggnadsförvaltningen. 15

16 10. Information till allmänheten På Helsingborgs hemsida visas aktuella halter av kvävedioxid, ozon och partiklar i Helsingborg och i andra skånska städer. Resultaten uppdateras varje timme ( Figur 9. Webbsidan -Luften i Helsingborg 16

17 Bilaga 1. Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap. 2 miljöbalken ska miljökvalitetsnormer bl.a. ange föroreningsnivåer som miljö eller människor kan utsättas för utan fara för betydande olägenheter. Miljökvalitetsnormer för luft anges i förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Dessa sammanfattas i tabell 8 nedan. För ytterligare information hänvisas till nämnda förordning. Tabell 8. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Förorening Halt/medelvärdestid Kommentarer Kvävedioxid 90 µg/m 3 timmedelvärde 60 µg/m 3 dygnsmedelvärde 40 µg/m 3 årsmedelvärde Får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 200 µg/m 3 under en timme mer än 18 ggr per kalenderår. Får överskridas 7 ggr per kalenderår. Kväveoxid 30 µg/m 3 årsmedelvärde Gäller i stället för normen för kvävedioxid i områden där det är minst 20 km till närmaste tätbebyggelse eller 5 km till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Svaveldioxid 200 µg/m 3 timmedelvärde 100 µg/m 3 dygnsmedelvärde Får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 350 µg/m 3 under en timme mer än 24 ggr per kalenderår. Får överskridas 7 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 125 µg/m 3 mer än 3 ggr per kalenderår. Kolmonoxid 10 mg/m 3 dygnsvärde* Bly 0,5 µg/m 3 årsmedelvärde Bensen 5 µg/m 3 Gäller fr.o.m. 1 januari årsmedelvärde Arsenik 6 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Kadmium 5 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Nickel 20 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Bens(a)pyren 1 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Ozon 120 µg/m 3 dygnsvärde* Ska eftersträvas fr.o.m. 31 december 2009 Partiklar (PM10) 50 µg/m 3 dygnsmedelvärde Får överskridas 35 ggr per kalenderår. 40 µg/m 3 årsmedelvärde Partiklar (PM2,5) 25 µg/m 3 årsmedelvärde Ska eftersträvas t.o.m. den 31 december Får inte förekomma från och med den 1 januari 2015 * Ett åttatimmarsgenomsnitt bestäms för varje timme som ett medelvärde av de åtta senaste timmarnas uppmätta värden. Det högsta av dygnets tjugofyra åttatimmarsgenomsnitt anges som dygnsvärde. 17

18 Bilaga 2. Datakvalitet I tabellerna nedan visas uppgifter om datakvalitet för redovisat mätresultat. Tabell 9. Kvävedioxid Parametrar för datakvalitet Sträcka 6 norr (gaturum) Sträcka 4 norr Sträcka M1 S. Stenbocksgatan (gaturum) Antal giltiga timvärden sommar Antal giltiga timvärden vinter Summa antal giltiga värden Total mättid (tim) Datafångst 96 % 98 % 94 % Mätosäkerheten för kvävedioxid har enligt ISO beräknats till 3,1 % vid normalt lufttryck och mätområdet 90 µg/m 3. Tabell 10. Svaveldioxid Parametrar för datakvalitet Sträcka 2 norr Tabell 11. Ozon Parametrar för datakvalitet Sträcka 4 norr Antal giltiga timvärden sommar 4372 Antal giltiga timvärden sommar 4373 Antal giltiga timvärden vinter 4259 Summa antal giltiga värden 8631 Total mättid (tim) 8783 Datafångst 98 % Mätosäkerheten för svaveldioxid har enligt ISO beräknats till 3,8 % vid normalt lufttryck och mätområdet 100 µg/m 3. Antal giltiga timvärden vinter 4256 Summa antal giltiga värden 8629 Total mättid (tim) 8783 Datafångst 98 % Mätosäkerheten för ozon har enligt ISO beräknats till 4,6 % vid normalt lufttryck och mätområdet 120 µg/m 3. 18

19 Tabell 12: Bensen Parametrar för datakvalitet Sträcka 4 norr Antal giltiga timvärden sommar 4295 Antal giltiga timvärden vinter 4162 Summa antal giltiga värden 8457 Total mättid (tim) 8783 Datafångst 96 % Mätosäkerheten för bensen har enligt ISO beräknats till 9,9 % vid normalt lufttryck och mätområdet 5 µg/m 3. Tabell 13. Partiklar, PM10 Parametrar för datakvalitet Drottninggatan HBG norr Antal giltiga dygnsvärden sommar 163 Antal giltiga dygnsvärden vinter 152 Summa antal giltiga värden 315 Total mättid (dygn) 340 Datafångst 92 % Mätosäkerheten för PM10 har enligt ISO beräknats till 7,3 % vid normalt lufttryck och mätområdet 50 µg/m 3. 19

20 Bilaga 3. Tidsseriediagram I nedanstående diagram (figur 10 och 11) redovisas timvärden för kvävedioxid (NO2) respektive kväveoxid (NO) för den 13 februari från Bergsgatan i Malmö respektive Drottninggatan och S. Stenbocksgatan (NO) i Helsingborg. Från kl var vindriktningen syd-sydvästlig med en vindhastighet under 1 m/s fram till kvällen, då den ökade till 2-2,5 m/s. Notera att uppmätta kväveoxidvärden (NO) är mycket höga. Normalt ligger timvärdet för kväveoxid mellan µg/m 3. Notera också parallellförskjutningen mellan mätvärden i Malmö respektive Helsingborg. Figur 10. Timvärde kvävedioxid den 13 februari på Bergsgatan i Malmö och Drottninggatan i Helsingborg. Timvärde kvävedioxid den 13 februari 2012 på Bergsgatan i Malmö och Drottninggatan i HBG 250 Bergsgatan Malmö P6 Drottninggatan HBG Västlig vindrikning Syd sydvästlig vindriktning med en vindhastighet från 0,5 m till 2m/s framåt kvällen kl µg/m kl :00 02:24 04:48 07:12 09:36 12:00 14:24 16:48 19:12 21:36 00:00 Figur 11. Timvärde kväveoxid (NO) den 13 februari på Bergsgatan i Malmö och Drottninggatan i Helsingborg. Timvärde kväveoxid (NO) den 13 februari 2012 i Malmö och Helsingborg 450 S.Stenbocksgatan HBG Bergsgatan Malmö µg/m :00 02:24 04:48 07:12 09:36 12:00 14:24 16:48 19:12 21:36 00:00 20

21 I nedanstående diagram (figur 12) presenteras en tidsserie av dygnsvärdena för kvävedioxid från Drottninggatan (sträcka 6 HBG norr) och Södra Stenbocksgatan. I diagrammet framgår att fler överskridanden av dygnsnormen kunde ha inträffat på sträcka 6 HBG norr (Drottninggatan) under november och december månad när mätningarna inte kunde utföras p.g.a. fasadarbeten. Vid fyra tillfällen under denna period var dygnsvärdena på Södra Stenbocksgatan strax under 60 µg/m 3, vilket innebär att det med stor sannolikhet var över 60 µg/m 3 vid samma tillfälle på sträcka 6 HBG norr (Drottninggatan). Figur 12. Tidsserie dygnsvärde kvävedioxid Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan. Tidsserie dygnsvärde kvävedioxid Drottninggatan och S.Stenbocksgatan 90 P6 Drottningatan M1 Södra Stenbocksgatan MKN µg/m jan 20-feb 10-apr 30-maj 19-jul 07-sep 27-okt 16-dec 21

22 Bilaga 5. Tidigare mätresultat I figurerna nedan redovisas de undersökta föroreningarnas årsmedelvärde från mitten av 1990-talet till och med Kontinuerlig mätning av PM10 (partiklar) startades år 2004 intill Malmöleden och pågick där fram till september Mätstationen flyttades till Drottninggatan och mätningarna återupptogs igen i februari Mätningarna av kvävedioxid i gaturummet vid den norra mätstationen (sträcka 6) påbörjades under 2002 och årsmedelvärde redovisas från 2003 och framåt. Figur 13. Kvävedioxid, takhöjd Årsmedelvärde för kvävedioxid i takhöjd HBG norr för åren NO2 HBG NORR Linjär (NO2 HBG NORR) µg/m Figur 14. Kvävedioxid, gatunivå på Drottninggatan Årsmedelvärde kvävedioxid i gatunivå på Drottninggatan för åren NO2 HBG NORR gaturum Linjär (NO2 HBG NORR gaturum) µg/m

23 Figur 15. Svaveldioxid Årsmedelvärde svaveldioxid takhöjd HBG Norr Linjär (HBG Norr) µg/m Figur 16. PM10 4 Årsmedelvärde för PM och antal överskridande av dygnsnorm Årsmedelvärde Antal överskridande av dygnsnorm µg/m 3, antal OBS, mätningen av PM10 avslutades i september 2009 på mätplatsen vid Malmöleden. Mätutrustningen uppgraderades och mätstationen flyttades till Drottninggatan 7. Mätningarna startade där i februari

24 Bilaga 6. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Ämnesgrupp Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material Källor till luftutsläpp Kvävedioxid (NO 2 ) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar/förvärrar allergi, astma och huvudvärk. Kan förvärra hjärtsjukdomar. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning av mark och vatten samt indirekta skador genom bildning av ozon. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Främst bilavgaser. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökad risk för bronkit och andra luftvägssjukdomar. Troligen liten effekt på hälsan i Sverige. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Uppvärmning, energiproduktion och utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar eller förvärrar astma, andra lungsjukdomar samt hjärtoch kärlsjukdomar. Bedöms bidra till fler än dödsfall per år i Sverige. Skördeförluster och troligen skador på träd och andra växter. Nedbrytning av material, som papper, plast, gummi och textilier. Utgör en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Partiklar (PM 10 ) Förvärrar eller orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, astma, allergi, lungsjukdomar och cancer. Bedöms bidra till hundratals dödsfall årligen i Sverige. Förvärrar och orsakar förmodligen sjukdomar även hos djur. Partiklar kan innehålla metallföreningar som kan påskynda korrosion av metaller. Främst vägtrafik. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner; uppvärmning och energiproduktion. Naturliga källor är damm och havssalt. Lättflyktiga organiska ämnen, t.ex. bensen Bidrar till cancer, bland annat leukemi. Kan förvärra nervsjukdomar och allergi samt ge genetiska missbildningar hos foster. Bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. Cancer och andra sjukdomar hos växter och djur samt indirekta skador genom att VOC orsakar bildning av ozon. Främst bilavgaser. Vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Källa: Luftkvalitet i tätorter 2005, IVL rapport B

25 Bilaga 7. Utdrag ur Luftkvaliteten i Sverige år 2020, SMHI rapport I figur 17 nedan finns ett utklipp från rapporten Luftkvaliteten i Sverige år 2020 Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter. Rapporten är framtagen av SMHI, Meteorologi Nr 150, I figuren presenteras beräknade halter av kvävedioxid (NO 2 ) för ett antal städer för året 2008 och för vad som kan förväntas år I det nedre diagrammet (NO percentil dygnsvärde) framgår det att flera städer inte klarade dygnsnormen 2008 enligt deras beräkningar. Några av dessa förväntas inte heller klara dygnsnormen år Figur 17. NO2 halter i svenska tätorter år 2008 och 2020, SMHI rapport Rapporten finns att ladda ner på 25