Resultat från mätningar av luftföroreningar, årsrapport 2011

Transkript

1 Resultat från mätningar av luftföroreningar, årsrapport 2011 Miljöförvaltningen Torsten Nilsson Jens Gille Miljönämnden i Helsingborg Dnr

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Beskrivning av mätutrustning Mätning av gaser Mätning av partiklar, PM Beskrivning av mätplatserna Mätstation HBG norr Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan Vädret under året Mätresultat Mätresultatet för kvävedioxid Mätresultatet för svaveldioxid Mätresultatet för ozon Mätresultatet för bensen Mätresultat för partiklar PM Kommentarer Mätresultatet för kvävedioxid Mätresultatet för svaveldioxid, ozon och bensen Mätresultat för partiklar PM Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Antal berörda människor Information till allmänheten Bilaga 1. Miljökvalitetsnormer Bilaga 2. Datakvalitet Bilaga 4. Vilka är källorna till luftföroreningar? Bilaga 5. Tidigare mätresultat Bilaga 6. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Omslagsfoto: Ängelholmsvägen ner mot centrum, fotograf: Anders Ebefelft, Bildbanken Kärnan 2

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från miljönämndens kontinuerliga mätningar av luftföroreningar i Helsingborg. Rapporten innefattar resultatet av mätningar av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), ozon (O 3 ), bensen och partiklar (PM10), för perioden 1 januari 31 december Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid har klarats för 2011, dock med minsta möjliga marginal avseende dygnsnormen. Mätresultatet visar på något högre halter av kvävedioxid jämfört med föregående års mätresultat. Årsmedelvärdet för kvävedioxid på Drottninggatan blev 31,0 µg/m 3 och på Södra Stenbocksgatan 26,9 µg/m 3. Miljökvalitetsnormen tillåter 40 µg/m 3. I gatunivå på Drottninggatan och Södra Stenbocksgatan noterades 7 respektive 3 överskridanden av normens dygnsvärde på 60 µg/m 3, mot normens 7 tillåtna överskridande. För normens timvärde på 90 µg/m 3 noterades 82 respektive 49 överskridanden, mot normens 175 tillåtna överskridanden. Halten svaveldioxid har legat på en låg nivå och årsmedelvärdet blev 2,3 µg/m 3. Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under mätperioden. Enligt miljökvalitetsnormen för ozon ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 µg/m 3, räknat som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. Under mätperioden har detta inträffat vid sju tillfällen under tre dygn. Årsmedelvärdet för ozon blev 53,2 µg/m 3. Enligt miljökvalitetsnormen för bensen får bensenhalten i utomhusluft inte överskrida 5 µg/m 3 under ett kalenderår (årsmedelvärde). För mätperioden blev medelvärdet 2,3 µg/m 3. Miljökvalitetsnormen för PM10 anger att normens dygnsvärde på 50 µg/m 3 får överskridas vid 35 tillfällen (dygn) per kalenderår. Under året har detta inträffat vid 17 tillfällen. Medelvärdet för mätperioden blev 19,9 µg/m 3. Under året har ett samarbete mellan Helsingborgs stad och Helsingborgs Dagblad etablerats. Detta i syfte att öka kunskapen och förbättra informationen om luften i Helsingborg. Informationen förmedlas på hemsidan Det har genomförts tekniska kompletteringar på mätstationerna under året. Bland annat har s.k. webbtransfers, anslutits till mätstationerna. Dessa enheter fungerar både som lagringsplats för data och som kommunikationsenheter uppkopplade till internet. Enheterna ger också en bredare och effektivare möjlighet att förmedla och presentera mätdata till olika intressenter. 3

4 1. Inledning Miljöförvaltningen mäter kontinuerligt luftföroreningar i centrala delarna av Helsingborg. I följande rapport redovisas resultatet från mätningar av luftföroreningar för året Under året har ett samarbete mellan Helsingborgs stad och Helsingborgs dagblad etablerats. Detta i syfte att öka kunskapen och förbättra informationen om luften i Helsingborg. Informationen förmedlas på hemsidan På hemsidan kan man bl.a. läsa om vilka åtgärder som Helsingborgs stad utför för att förbättra luftkvaliteten, men också tips på vad man som kommuninvånare kan bidra med. Där kan man också via en enkel visning få information om hur luftkvaliteten är just nu, utifrån uppmätta halter av kvävedioxid. Denna hemsida i kombination med Helsingborgs stads hemsida 1 och Luften i Skånes hemsida 2 möjliggör för allmänheten att på ett lättillgängligt sätt få tillgång till både en bred och djup information om såväl luftkvalitet och mätningar som åtgärder. Under 2011 har ett flertal tekniska kompletteringar gjorts på mätstationerna. Bland annat har s.k. webbtransfers anslutits till mätstationerna. Dessa enheter är trådlöst uppkopplade till internet och fungerar som både lagringsplats för data och som kommunikationsenheter, Enheterna ger också en bredare och effektivare möjlighet att förmedla och presentera mätdata till olika intressenter. Det har även utförts en uppgradering av mätutrustningen för partikelmätningar (PM10). Det har också installerats en enhet med högre tidsupplösning för mätning av PM10. Under hösten har också insuget till mätinstrumentet ersatts. Meteorologimasten monterades ner för service under september månad. Givare för bl.a. globalinstrålning visade felaktiga värden. Servicen drog ut på tiden p.g.a. olika tekniska problem och konsekvensen av detta blev ett stort bortfall av meteorologidata under hösten. För att kunna redovisa data om vindriktning över året kompletteras rapporten med data från Malmö. 2. Beskrivning av mätutrustning 2.1 Mätning av gaser Mätningarna av luftföroreningar i gasform utförs med DOAS-teknik (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi). Förenklat beskrivet består mätutrustningen av en sändare, en mottagare och en analysator. Från sändaren skickas ljus från en xenonlampa till mottagaren. Mellan sändaren och mottagaren träffar ljuset molekyler som absorberar ljus av olika våglängder. Genom att analysera vilka våglängder som kvarstår och vilka som har absorberats när ljuset når mottagaren, kan olika luftföroreningar påvisas och halter bestämmas som medelvärden över mätsträckan. 2.2 Mätning av partiklar, PM10 Med PM10 menas massan av partiklar med en diameter upp till 10 µm (mikrometer). Vid mätning av PM10 passerar partiklarna, via insuget till mätinstrumentet, ett selektivt intag, där partiklar med en diameter mindre än 10 µm skiljs av och deponeras på filter. Deponerad partikelmassa bestäms sedan

5 med hjälp av olika tekniker beroende på vilken typ av mätinstrument som används. Vid provtagning och kontroll av miljökvalitetsnormen för PM10 i Helsingborg används en provtagare av typ SM200. Mätinstrumentet bestämmer partikelmassan genom att mäta strålningsintensiteten på runda filterplattor från ett β-radioaktivt preparat före och efter provtagningen av partiklar. Intensitetsskillnaden är proportionell mot partikelmängden på filtret. Genom att mäta provluftsflödet kan partikelmassans halt bestämmas. 3. Beskrivning av mätplatserna Helsingborg har två mätplatser/stationer där mätning av luftföroreningar och kontroll av miljökvalitetsnormer utförs. Mätstationerna finns placerade på Drottninggatan 7 (station norr) respektive Södra Stenbocksgatan/Sämskmakaregatan (station M1). Vid mätstationerna kontrolleras halterna av luftföroreningar enligt nedanstående tabell 1. Tabell 1. Beskrivning av mätplatser Förorening Mätstation HBG norr Mätstation M1 S. Stenbocksgatan Gatunivå Taknivå Gatunivå Kvävemonooxid (NO) X Kvävedioxid (NO 2 ) X X X Svaveldioxid (SO 2 ) X Marknära ozon (O 3 ) X Bensen X Toluen X Partiklar (PM10) X 3.1 Mätstation HBG norr Den norra mätstationen är placerad nära den trafikerade Järnvägsgatan/Drottninggatan, i ett centralt läge där många människor vistas. Mätningar sker både i takhöjd och i sluten gaturumsmiljö. Mätsträcka 4 går i takhöjd ca 25 m över gatan mellan Järnvägsgatan 35 och Drottninggatan 7 och är 765 m lång (se figur 1). Mätsträckan har varit i drift sedan början av 1990-talet. På taket av Drottninggatan 7 finns också en komplett väderstation, som bland annat registrerar temperatur, vindriktning, vindstyrka och solinstrålning. 5

6 Figur 1: Mätsträcka 4 placering, station norr, taknivå Mätsträcka 6 i gaturummet är placerad på gatans västra sida ca 3,5 m ovan mark intill husvägg och ca 7 m från vägkanten (se figur 2). Mätsträckan är 116 m lång. Gaturummet är relativt brett och med varierande hushöjder. Mätsträckan har varit i drift sedan I direkt anslutning till denna mätstäcka är partikelmätaren för mätning av PM10 placerad. Luftintaget är på ca 3 m höjd. Mätplatsen för partikelmätning (PM10) blev klar i februari Tidigare år var mätstationen placerad intill Malmöleden i höjd med Furutorpsgatan. Drottninggatan och Järnvägsgatan har en trafikbelastning på ca fordon per vardagsdygn (november 2011). Figur 2: Mätsträcka 6 och partikelmätarens placering, station norr, gatunivå 6

7 3.2 Mätstation M1 Södra Stenbocksgatan Mätstationen M1 på Södra Stenbocksgatan/Sämskmakaregatan är en mobil mätcontainer. Mätsträckan är 87 m lång och är placerad 3 m ovan mark intill husväggen (se figur 3). Södra Stenbockgatan är en ganska hårt trafikerad gata, ca fordon per vardagsdygn (november 2011). Gatan har ett smalare och mer slutet gaturum än Drottninggatan. Mätstationen togs i drift I figur 1, 2 och 3 visas mätstationerna och mätsträckornas placering på karta. Figur 3: Mätsträcka 1 placering, station M1, södra Stenbocksgatan, gatunivå 4. Vädret under året I september monterades meteorologimasten ned för service, pga. att givare för bl.a. globalinstrålning visade felaktiga värden. Servicen drog ut på tiden p.g.a. olika tekniska problem. Konsekvensen av detta blev stort bortfall av meteorologiska data under hösten. Eftersom mätdata saknas för att beskriva vindriktning, vindstyrka och temperatur under hela året 2011, redovisas istället data från Malmö meteorologimast. Den parameter som bedöms vara lämpligast att redovisa i detta fall är den dominerande vindriktningen. Vindriktningen har varit väst-sydvästlig (se figur 4). Resultatet bör stämma relativt väl med Helsingborgs vindriktning. 7

8 Figur 4: figuren visar vindriktning år 2011 hämtad från Malmös meteorologimast 5. Mätresultat I följande avsnitt och i nedanstående tabeller 2-6 redovisas uppmätta halter av kontrollerade luftföroreningar samt gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Uppmätta halter av kvävemonooxid och toluen redovisas inte. Dessa luftföroreningar mäts enbart i utrednings- och bedömningssyfte. 5.1 Mätresultatet för kvävedioxid Miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde (60 µg/m 3 ) för kvävedioxid har överskridits under 7 dygn i gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan och under 3 dygn i gaturummet på mätsträcka 1, Södra Stenbocksgatan. På mätsträcka 4 (taknivå Drottninggatan/Järnvägsgatan) har normens dygnsmedelvärde överskridits under 2 dygn. Enligt normen tillåts 7 överskridanden under ett kalenderår. Miljökvalitetsnormens timmedelvärde (90 µg/m 3 ) för kvävedioxid har överskridits på samtliga mätsträckor. I gaturummet på mätsträcka 6, Drottninggatan överskreds värdet under 82 timmar, och i gaturummet på mätsträcka 1 Södra Stenbocksgatan under 49 timmar. I taknivå på sträcka 4 överskreds normens timmedelvärde under 37 timmar. Enligt normen tillåts 175 överskridanden (timmar) under ett kalenderår. Miljökvalitetsnormens årsmedelvärde för kvävedioxid har inte överskridits under mätperioden. Enligt normen får kvävedioxid i utomhusluft inte överskrida 40 µg/m 3 i genomsnitt under ett kalenderår. Medelvärdet för mätperioden blev 31,0 µg/m 3 i gaturummet på mätsträcka 6. I gaturummet på Södra Stenbocksgatan var medelvärdet 26,9 µg/m 3 och i taknivå på Drottninggatan/Järnvägsgatan 23,9 µg/m 3. 8

9 Tabell 2: Mätresultat kvävdioxid Förorening Kvävedioxid (NO 2 ) Mätplats HBG norr S. Stenbocksgatan Mätsträcka Sträcka 6 Sträcka 4 Sträcka 1 Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 31,0 23,9 26,9 40 Högsta timmedelvärde µg/m 3 135,8 129,3 145,1 98-percentil timvärde µg/m 3 79,8 66,0 72,2 Tillfällen över MKN:s timvärde (90 µg/m 3 ) antal Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 96,3 81,5 81,8 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 59,3 49,0 55,0 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (60 µg/m 3 ) antal Mätresultatet för svaveldioxid Halten svaveldioxid har varit låg, med ett medelvärde på 2,3 µg/m 3 för mätperioden. Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under mätperioden. Tabell 3: Mätresultat svaveldioxid Förorening Svaveldioxid (SO 2 ) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 2,3 Högsta timmedelvärde µg/m 3 55,3 98-percentil timvärde µg/m 3 8,8 Tillfällen över MKN:s timvärde (200µg/m 3 ) antal Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 10,9 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 6,5 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (100µg/m 3 ) antal Mätresultatet för ozon Enligt miljökvalitetsnormen för ozon är målsättningen att ozonhalten i utomhusluft inte överstiger 120 µg/m 3. Detta är beräknat som ett högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. Under mätperioden har detta inträffat vid 7 tillfällen under 3 dygn. Medelvärdet för mätperioden blev 53,2 µg/m 3. Tabell 4: Mätresultat ozon Förorening Ozon (O 3 ) Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet Årsmedelvärde µg/m 3 53,2 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 124,4 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (120µg/m 3 ) antal 7 MKN 9

10 5.4 Mätresultatet för bensen Enligt miljökvalitetsnormen för bensen får bensenhalten i utomhusluft inte överskrida 5 µg/m 3 under ett kalender år (årsmedelvärde). För mätperioden blev medelvärdet 2,3 µg/m 3. Tabell 5: Mätresultat bensen Förorening Bensen Mätplats HBG norr Mätsträcka Sträcka 4 Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 2,3 5 Högsta timmedelvärde µg/m 3 10,3 98-percentil timvärde µg/m 3 4,9 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 2,7 98- percentil dygnsvärde µg/m 3 2,6 5.5 Mätresultat för partiklar PM10 Miljökvalitetsnormens dygnsvärde (50 µg/m 3 ) har överskridits under 17 dygn och medelvärdet för mätperioden blev 19,9 µg/m 3. Normen tillåter 35 dygnsöverskridanden under ett kalenderår. Årsmedelvärdet får inte överskrida 40 µg/m 3. Tabell 6: Mätresultat PM10 Förorening Mätplats Drottninggatan PM10 HBG norr Enhet MKN Årsmedelvärde µg/m 3 19,9 40 Högsta dygnsmedelvärde µg/m 3 72,5 90- percentil dygnsvärde µg/m 3 35,7 Tillfällen över MKN:s dygnsvärde (50µg/m 3 ) antal Kommentarer 6.1 Mätresultatet för kvävedioxid Som framgår av redovisat mätresultat har miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klarats för året 2011, dock med minsta möjliga marginal avseende dygnsnormen för mätningarna i gatunivå på Drottninggatan. Vid redovisningen av mätresultatet för halvåret 2011 hade dygnsnormen på 60 µg/m 3 överskridits under 4 dygn på Drottninggatan och under 3 dygn på Södra Stenbocksgatan. Timmedelvärdet för halvårsperioden var 31,1 respektive 28,3 µg/m 3. Under juli och oktober månad överskreds dygnsnormen ytterligare 3 dygn på Drottninggatan medan Södra Stenbocksgatan inte hade några överskridande av dygnsnormen. Timmedelvärdet för helåret 2011 varpå Drottninggatan kvar på 31 µg/m 3 medan timmedelvärdet för södra Stenbocksgatan blev något lägre, nämligen 26,9 µg/m 3. Trafikflödena, som mäts månadsvis vid trafiksignaler, har visat på en trafikminskning på Stenbocksgatorna och en mindre trafikökning på Drottninggatan. Den årliga trafikmätningen med slang bekräftar detta. Vid mätningar i november 2011 var antalet fordon på Södra Stenbocksgatan ca 10

11 och på Drottninggatan ca per vardagsdygn. Gjorda jämförelser mellan luftdata och trafikdata visar på samband. 6.2 Mätresultatet för svaveldioxid, ozon och bensen Halten svaveldioxid har som vanligt legat på en låg nivå, med ett årsmedelvärde på 2,3 µg/m 3. Inga överskridanden av normens dygns- eller timvärde har inträffat under året. Miljökvalitetsnormen för svaveldioxid har klarats för Årsmedelvärdet för svaveldioxid har de senaste åren legat på en så låg nivå, se figur 8 i bilaga 5, att det nationella miljömålet Frisk luft om 5 µg/m 3 klaras. Enligt miljökvalitetsnormen för ozon är målsättningen att ozonhalten i utomhusluft inte bör vara över överskrider 120 µg/m 3. Detta beräknat som ett högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. Under året har detta inträffat vid 7 tillfällen under 3 dygn med ett högsta värde på 124 µg/m 3. Tillfällena har inträffat under ett fåtal dygn och är jämförbart med mätresultat från andra mätstationer i södra Sverige. Bensenhalten i utomhusluft får som årsmedelvärde inte överskrida 5 µg/m 3. För 2011 blev årsmedelvärdet 2,3 µg/m 3. Mätning av bensen med DOAS- teknik kan periodvis vara problematiskt eftersom halterna är låga och mätningen av bensen kräver ett stabilt ljus (se sidan 4 beskrivning av mätutrustning). Ett stabilt ljus har varit svårt att uppnå under året på mätsträcka 4. Det har resulterat i att datafångsten (antalet giltiga värden under mätperioden) är lägre än vad mätföreskrifternas kvalitetsmål anger för kontinuerliga mätningar av bensen. Kvalitetsmålen säger att godtagbar datafångst för kontinuerliga mätningar bör vara 90 %. I årets mätning av bensen var detta värde 84 % (se bilaga 2). Miljökvalitetsnormen för bensen anses dock att ha klarats för året. Detta då tidigare års mätresultat visar på årsmedelvärden i intervallet 2-3 µg/m Mätresultat för partiklar PM10 Miljökvalitetsnormen för PM10 har klarats för år Årsmedelvärdet (baserat på dygnsmätning) blev några mikrogram högre för 2011 än för år 2010, 19,9 µg/m 3 för 2011 respektive 15,8 µg/m 3 för Antalet överskridande av dygnsnormen blev också fler, 17 gånger under 2011 och 6 gånger under Årets mätresultat bedöms vara normalt utifrån en ökad halkbekämpning under en snörik vinter. 7. Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Ett bindande åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg fastställdes av länsstyrelsen den 19 februari Den 15 oktober 2009 beslutade länsstyrelsen om ett reviderat åtgärdsprogram över perioden [1] Programmet innehåller samma huvudåtgärder som före revideringen men har nya delåtgärder och stoppdatum (se huvudåtgärder i tabell 7 nedan). Under 2010 genomfördes en stor ombyggnad av Mellersta Stenbocksgatan, från Fredriksdalsplatsen till Södra Vallgatan. Gatan har fått prioriterade busskörfält och förbättrade cykelvägar. Flera busslinjer har förlagts till det ombyggda trafikstråket. Ombyggnaden har resulterat i en varaktig trafikminskning om ca fordon/dygn. [1] 11

12 Arbete med stadsmotorvägen Österleden och kopplingarna mot denna fortskrider. Sista etappen (etapp 4) inklusive uppgradering av Filbornavägen slutförs 2012, vilket öppnar för ytterligare trafikdämpande ombyggnader av de centrala trafikstråken. Förändringar på Drottninggatan/Järnvägsgatan utreds. Staden har med inrättandet av den s.k. Miljöbyrån stärkt arbetet med Mobility Management vilket resulterat i ett kontinuerligt arbete med information, beteendepåverkan, kampanjer m.m. Länsstyrelsen har vidare beslutat att rapportering av åtgärder ska ske årligen vid två tillfällen: senast den 1 februari och senast den 1 oktober. Rapportering av mätresultat ska ske årsvis senast den 31 mars. Tabell 7: Åtgärder och ansvar för huvudåtgärder i åtgärdsprogrammet. Åtgärd Ansvar 1. Genomförande av ny cykelplan för Helsingborg HBG stad 2. Genomförande av Bussvisionen för Helsingborg HBG stad, Skånetrafiken 3. Ökad kapacitet/turutbud för regional tågtrafik Banverket, Skånetrafiken 4. Genomförande av ny parkeringspolicy HBG stad 5. Översyn av skyltning, styrning och kontroll av trafiken (inkl hastighetssänkning Malmöleden) HBG stad, Vägverket, Polisen 6. Trafikdämpande åtgärder längs med Södra Stenbocksgatan HBG stad 7. Trafikdämpande åtgärder på Drottninggatan och Järnvägsgatan HBG stad 8. Miljözon tung trafik HBG stad 9. Miljökrav i upphandling av transporttjänster och arbetsmaskiner HBG stad, Region Skåne 10. Lokalt handlingsprogram med beteendepåverkande åtgärder HBG stad 8. Antal berörda människor Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2007:7) ska en bedömning göras av det antal människor som berörs av ett överskridande. Tillgänglig statistik visar att ca människor arbetar längs med Drottninggatan och Järnvägsgatan i city och att det i samma område bor knappt människor 3. Resandecentret Knutpunkten används av ca människor per dag 4. Trafikräkning från 2010 visar att det aktuella vägavsnittet passeras av ca fordon per dygn 5. Det finns alltså inga exakta uppgifter på hur många människor som rör sig området, men med beaktande av ovanstående siffror torde det handla om så många som människor per dag. För denna stora grupp av människor är givetvis exponeringstiden för luftföroreningarna mycket olika. De som bor och arbetar i området är mest utsatta. 3 Helsingborgs stad, KSF, Program för Knutpunkten H+, 2010, siffran gäller användande av Knutpunkten ej passerande. 5 Helsingborgs stad, Stadsbyggnadsförvaltningen. 12

13 9. Information till allmänheten På Helsingborgs hemsida visas aktuella halter av kvävedioxid, ozon och partiklar i Helsingborg och i andra skånska städer. Resultaten uppdateras varje timme ( Figur 5. Webbsidan -Luften i Helsingborg 13

14 Bilaga 1. Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap. 2 miljöbalken ska miljökvalitetsnormer bl.a. ange föroreningsnivåer som miljö eller människor kan utsättas för utan fara för betydande olägenheter. Miljökvalitetsnormer för luft anges i förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Dessa sammanfattas i tabell 8 nedan. För ytterligare information hänvisas till nämnda förordning. Tabell 8. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Förorening Halt/medelvärdestid Kommentarer Kvävedioxid 90 µg/m 3 timmedelvärde 60 µg/m 3 dygnsmedelvärde 40 µg/m 3 årsmedelvärde Får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 200 µg/m 3 under en timme mer än 18 ggr per kalenderår. Får överskridas 7 ggr per kalenderår. Kväveoxid 30 µg/m 3 årsmedelvärde Gäller i stället för normen för kvävedioxid i områden där det är minst 20 km till närmaste tätbebyggelse eller 5 km till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. Svaveldioxid 200 µg/m 3 timmedelvärde 100 µg/m 3 dygnsmedelvärde Får överskridas 175 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 350 µg/m 3 under en timme mer än 24 ggr per kalenderår. Får överskridas 7 ggr per kalenderår, förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 125 µg/m 3 mer än 3 ggr per kalenderår. Kolmonoxid 10 mg/m 3 dygnsvärde* Bly 0,5 µg/m 3 årsmedelvärde Bensen 5 µg/m 3 Gäller fr.o.m. 1 januari årsmedelvärde Arsenik 6 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Kadmium 5 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Nickel 20 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Bens(a)pyren 1 ng/m 3 årsmedelvärde Gäller fr.o.m. 31 december Ozon 120 µg/m 3 dygnsvärde* Ska eftersträvas fr.o.m. 31 december 2009 Partiklar (PM10) 50 µg/m 3 dygnsmedelvärde Får överskridas 35 ggr per kalenderår. 40 µg/m 3 årsmedelvärde Partiklar (PM2,5) 25 µg/m 3 årsmedelvärde Ska eftersträvas t.o.m. den 31 december Får inte förekomma från och med den 1 januari 2015 * Ett åttatimmarsgenomsnitt bestäms för varje timme som ett medelvärde av de åtta senaste timmarnas uppmätta värden. Det högsta av dygnets tjugofyra åttatimmarsgenomsnitt anges som dygnsvärde. 14

15 Bilaga 2. Datakvalitet I tabellerna nedan visas uppgifter om datakvalitet för redovisat mätresultat. Tabell 9. Kvävedioxid Parametrar för datakvalitet Sträcka 6 norr (gaturum) Sträcka 4 norr Sträcka M1 S. Stenbocksgatan (gaturum) Antal giltiga timvärden sommar Antal giltiga timvärden vinter Summa antal giltiga värden Total mättid (tim) Datafångst 98 % 90 % 94 % Mätosäkerheten för kvävedioxid har enligt ISO beräknats till 3,1 % vid normalt lufttryck och mätområdet 90 µg/m 3. Tabell 10. Svaveldioxid Parametrar för datakvalitet Sträcka 2 norr Tabell 11. Ozon Parametrar för datakvalitet Sträcka 4 norr Antal giltiga timvärden sommar 4106 Antal giltiga timvärden sommar 4161 Antal giltiga timvärden vinter 3794 Summa antal giltiga värden 7900 Total mättid (tim) 8732 Datafångst 90 % Mätosäkerheten för svaveldioxid har enligt ISO beräknats till 3,8 % vid normalt lufttryck och mätområdet 100 µg/m 3. Antal giltiga timvärden vinter 3932 Summa antal giltiga värden 8093 Total mättid (tim) 8737 Datafångst 93 % Mätosäkerheten för ozon har enligt ISO beräknats till 4,6 % vid normalt lufttryck och mätområdet 120 µg/m 3. 15

16 Tabell 12: Bensen Parametrar för datakvalitet Sträcka 4 norr Antal giltiga timvärden sommar 3976 Antal giltiga timvärden vinter 3405 Summa antal giltiga värden 7381 Total mättid (tim) 8737 Datafångst 84 % Mätosäkerheten för bensen har enligt ISO beräknats till 9,9 % vid normalt lufttryck och mätområdet 5 µg/m 3. Tabell 13. Partiklar, PM10 Parametrar för datakvalitet Drottninggatan HBG norr Antal giltiga dygnsvärden sommar 183 Antal giltiga dygnsvärden vinter 171 Summa antal giltiga värden 354 Total mättid (dygn) 360 Datafångst 97 % Mätosäkerheten för PM10 har enligt ISO beräknats till 7,3 % vid normalt lufttryck och mätområdet 50 µg/m 3. 16

17 Bilaga 4. Vilka är källorna till luftföroreningar? Källor till luftföroreningarna kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10) är väl kartlagda i kommunen och lagrade i en emissionsdatabas för Skåne. Det totala utsläppet av kväveoxider inom Helsingborgs kommun är ca ton/år och för partiklar 297 ton/år. Per invånare blir det med 2009 års invånarantal ( ) 19 kg kväveoxider respektive 2 kg partiklar. Det är något lägre än genomsnittet i Skåne, vilket är 20 kg respektive 2,5 kg 7. Detta åskådliggörs i figur 6 och 7 fördelat på nedanstående källor. Vägtrafik Industri och energi Arbetsmaskiner Övrig trafik (sjöfart, tåg- och flygtrafik) Småskalig uppvärmning Jordbruk och skogsbruk Figur 6: Procentuell fördelning från emissionskällor av NOx i Helsingborgs kommun. 6 Uppgifter från SCB 7 Rapport Emissioner och luftkvalitet i Skåne

18 Figur 7: Procentuell fördelning från emissionskällor av partiklar (PM10) i Helsingborgs kommun. 18

19 Bilaga 5. Tidigare mätresultat I figurerna nedan redovisas de undersökta föroreningarnas årsmedelvärde från mitten av 1990-talet till och med Kontinuerlig mätning av PM10 (partiklar) startades år 2004 intill Malmöleden och pågick där framtill september Mätstationen flyttades till Drottninggatan och mätningarna återupptogs igen i februari Mätningarna av kvävedioxid i gaturummet vid den norra mätstationen (sträcka 6) påbörjades under 2002 och årsmedelvärde redovisas från 2003 och framåt. Figur 8. Kvävedioxid, takhöjd Figur 9. Kvävedioxid, gatunivå på Drottninggatan 19

20 Figur 10. Svaveldioxid Figur 11. PM OBS, mätningen av PM 10 avslutades i september 2009 på mätplatsen vid Malmöleden. Mätutrustningen uppgraderades och mätstationen flyttades till Drottninggatan 7. Mätningarna startade där i februari

21 Bilaga 6. Hälso- och miljöeffekter av undersökta luftföroreningar Ämnesgrupp Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material Källor till luftutsläpp Kvävedioxid (NO 2 ) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar/förvärrar allergi, astma och huvudvärk. Kan förvärra hjärtsjukdomar. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning av mark och vatten samt indirekta skador genom bildning av ozon. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Främst bilavgaser. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökad risk för bronkit och andra luftvägssjukdomar. Troligen liten effekt på hälsan i Sverige. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Rostbildning och nedbrytning av t.ex. kulturföremål. Uppvärmning, energiproduktion och utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Påverkan på lungfunktionen. Orsakar eller förvärrar astma, andra lungsjukdomar samt hjärtoch kärlsjukdomar. Bedöms bidra till fler än 1000 dödsfall per år i Sverige. Skördeförluster och troligen skador på träd och andra växter. Nedbrytning av material, som papper, plast, gummi och textilier. Utgör en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Partiklar (PM 10 ) Förvärrar eller orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, astma, allergi, lungsjukdomar och cancer. Bedöms bidra till hundratals dödsfall årligen i Sverige. Förvärrar och orsakar förmodligen sjukdomar även hos djur. Partiklar kan innehålla metallföreningar som kan påskynda korrosion av metaller. Främst vägtrafik. Betydande utsläpp även från arbetsmaskiner; uppvärmning och energiproduktion. Naturliga källor är damm och havssalt. Lättflyktiga organiska ämnen, t.ex. bensen Bidrar till cancer, bland annat leukemi. Kan förvärra nervsjukdomar och allergi samt ge genetiska missbildningar hos foster. Bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. Cancer och andra sjukdomar hos växter och djur samt indirekta skador genom att VOC orsakar bildning av ozon. Främst bilavgaser. Vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Källa: Luftkvalitet i tätorter 2005, IVL rapport B