Ett branschgemensamt samarbetsprojekt för kompetensutveckling inom scen, ton, film och TV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett branschgemensamt samarbetsprojekt för kompetensutveckling inom scen, ton, film och TV"

Transkript

1 Ett branschgemensamt samarbetsprojekt för kompetensutveckling inom scen, ton, film och TV

2

3 1 Förord Kompetensutvecklingsfrågorna för de yrkesverksamma inom scen, ton, film och TV var temat för ett seminarium som ägde rum i Göteborg den 26 februari Detta anordnades av Trygghetsrådet TRS, Projektet Scenkraft i Stockholm och Projektet Trappan i Västra Götaland och samlade 80 deltagare från hela landet. Syftet med seminariet var att inventera behoven av kompetensutveckling och att undersöka om det finns intresse för att ta ett samlat grepp för att utveckla insatserna för kompetensutvecklingen på området inom ramen för ett landsomfattande projekt kopplat till den nya programperioden för den Europeiska socialfonden (ESF) för åren I denna dokumentation finns underlaget till och minnesanteckningar från Göteborgsseminariet. Därutöver finns en idéskiss till hur ett sådant branschgemensamt samarbetsprojekt skulle kunna utformas. Efter seminariet har den svenska regeringen lämnat sitt förslag till EU om ett nationellt strukturfondsprogram (ESF). I denna lyfts kulturområdet fram i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Strukturfondsprogrammet kommer nu att beredas inom EU och fastställas senast i början av juli. Först därefter kommer det vara möjligt att göra en projektansökan. Det finns dock anledning att redan nu utveckla tankarna kring hur en sådan ansökan konkret skulle kunna utformas. Denna dokumentation syftar till att utgöra ett av underlagen för sådana diskussioner. Många av intressenterna för ett kommande samarbetsprojekt deltog i seminariet i februari, andra har i andra sammanhang uttalat sitt intresse för ett sådant landsomfattande branschgemensamt kompetensutvecklingsprojekt. Sammantaget uppfattar vi att det finns ett starkt stöd inom branschen för att gå vidare med denna fråga. Stockholm den 27 april 2007 Caroline Söder Anne Charlotte Merhammar Ulla Svedin Trygghetsrådet TRS Projektet Scenkraft Projektet Trappan

4 2

5 3 Innehållsförteckning Sid 1 Förord Sid 4 Idéskiss för samarbetsprojekt Sid 7 Minnesanteckningar från seminarium den 26/ Sid 23 Bakgrund Bilagor Sid 25 Projekt Trappan Sid 30 Projekt Scenkraft Sid 32 Yrkesträning för professionella sångare Sid 34 Trygghetsrådet TRS Sid 35 Deltagare seminarium

6 4 En idéskiss till ett branschgemensamt samarbetsprojekt för kompetensutveckling inom scen, ton, film och TV Arbetsmarknaden för de yrkesverksamma på scen, ton, film och TV-området har under de senaste decennierna präglats av stora förändringar. Den institutionella arbetsmarknaden är utsatt för en stark ekonomisk press i kombination med att det inom denna sker en förskjutning från tillsvidareanställningar till olika former av visstidsanställningar. Samtidigt växer kulturarbetsmarknaden utanför institutionerna. Denna kännetecknas av att den i huvudsak är en renodlad frilansarbetsmarknad där uppdragen ofta har mycket kort varaktighet. Arbetsgivarna/uppdragsgivarna har redan av det skälet svårt att ta ett ansvar för en löpande kompetensutveckling. Konsekvensen blir att de yrkesverksamma, oavsett på vilken del av denna arbetsmarknad där de är verksamma, själva har fått och får bära ett stort ansvar för sin egen kompetensutveckling och yrkesfördjupning. Det finns därigenom en växande spänning mellan en kulturarbetsmarknad, som är starkt beroende av väl rustade personer med en aktuell kompetens, och de yrkesverksammas möjligheter att utvecklas och bredda sin kompetens. Det handlar härvidlag inte bara om bristande resurser utan också om svårigheterna att på en allt mer fragmentiserad arbetsmarknad bygga upp strukturer som kan möta de behov som föreligger av ofta korta och specialiserade utbildningar. Det är mot den bakgrunden man ska se de olika initiativ som tagits för att bygga upp verksamheter på detta område och som redovisades vid seminariet i Göteborg den 26 februari Syftet med seminariet var att inventera behoven av kompetensutveckling och undersöka om det fanns intresse för att ta ett samlat grepp för att skapa ett landsomfattande kompetensutvecklingsprojekt inom ramen för den nya programperioden inom den Europeiska Socialfonden (EFS) för åren Seminariet bekräftade bilden av att det finns ett stort inte tillgodosett kompetensutvecklingsbehov inom branschen och att det även finns ett starkt intresse för att gå vidare med denna fråga. Seminariedeltagarna gav också initiativtagarna till seminariet (Trygghetsrådet TRS, projektet Trappan och projektet Scenkraft) i uppdrag att initiera ett fortsatt beredningsarbete. Den nya programperioden för ESF När seminariet ägde rum fanns ännu begränsad information kring inriktningen av den nya programperioden. Efter seminariet har regeringen lämnat sitt förslag till EU till ett nationellt strukturfondsprogram (ESF) för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige. (Förslaget finns på Svenska ESF-rådets webbplats Av förslaget framgår att regeringen i sin nationella strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning särskilt lyfter fram kulturområdet. I programmet sägs att: Kulturen har betydelse för sysselsättning och entreprenörskap, dynamik, förändringsbenägenhet och rörlighet. Kulturen och upplevelseindustrin bidrar därmed i allt högre grad till Europas tillväxt och sysselsättning. Detta bör beaktas i utarbetandet av de regionala ESF-planerna.

7 5 För den nya programperioden föreslås två programområden. Programområde 1 är inriktat på kompetensutveckling och syftar till att skapa ökade möjligheter till utveckling och omställning i arbetslivet genom att fokusera på två mål: - bidra till kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav, samt - bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas. Av särskilt intresse är att man i beskrivningen av detta programområde pekar på möjligheterna till branschvisa projekt. Vidare sägs att i programområde 1 stöds företrädelsevis projekt som omfattar kompetensutvecklingsinsatser för deltagare från flera arbetsplatser med en aktör som projektägare och stödmottagare. Planeringen av kompetensutvecklingsprojektens innehåll kan ske i samverkan med relevanta aktörer från t.ex näringslivet, arbetsmarknadens organisationer, högskolor och universitet samt den sociala ekonomin. När det gäller programområde 2 är målet att genom olika insatser bryta utanförskapet på arbetsmarknaden vilket innebär att målgruppen i första hand är långtidsarbetslösa och andra som står långt från arbetsmarknaden. För projekt inom programområde 2 ska samverkan mellan för projektet relevanta aktörer eftersträvas med en aktör som projektägare och slutlig stödmottagare. Vid prioriteringar av och beslut om projekten inom dessa programområden kommer de åtta regionala strukturfondspartnerskapen spela en central roll. I dessa sitter företrädare för kommuner och landsting i respektive region tillsammans med representanter för arbetsmarknadens organisationer. Enligt regeringens förslag kommer det dock att finnas ett visst utrymme för nationella utlysningar. Det innebär att den nationella myndigheten (Svenska ESF-rådet) efter samråd med ett eller flera strukturfondspartnerskap kan genomföra en nationell utlysning. Urvalskriterierna för nationell utlysning väljs av den förvaltande myndigheten i samråd med minst ett strukturfondspartnerskap. För hela programperioden har EU avsatt 6,2 miljarder kronor till Sverige, därtill kommer den nationella medfinansieringen. När det gäller fördelningen av medel ska merparten enligt regeringens förslag gå till programområde 2. För programområde 1 finns enligt förslaget för hela den sjuåriga programperioden miljoner kronor från EU, de första åren kommer att finnas kring 250 miljoner kronor. Därtill kommer en nationell medfinansiering i samma storleksordning som kommer att garanteras i statsbudgeten. För programområde 2 avsätts för hela programperioden miljoner kronor. Den nationella medfinansieringen kommer till stor del hämtas från Arbetsförmedlingen. Regeringens förslag till strukturfondsprogram kommer nu att beredas inom EU och fastställas senast i juni. Svenska ESF-rådet skriver på sin webbplats att man räknar med att utlysningarna kommer att ske först efter sommaren. Sammanfattningsvis kan konstateras att det bör finnas goda förutsättningar för att bygga ett framtida projekt gentemot den nya programperioden. Det gäller särskilt projekt riktade gentemot programområde 1. Det kan också noteras att när det gäller delmålen om jämställdhet och att motverka diskriminering finns många erfarenheter att bygga vidare på från den nuvarande programperioden.

8 För att skapa ett brett förankrat projekt så finns skäl att fortsätta beredningsarbetet under våren/sommaren även om utlysningarna från ESF-rådet kommer att ske först efter sommaren. 6 Ett branschgemensamt samarbetsprojekt I underlaget till Göteborgsseminariet skisserades ramarna för ett sådant branschgemensamt samarbetsprojekt. Där pekades bland annat på möjligheten att Trygghetsrådet TRS skulle kunna fungera som ett sammanhållande paraply, det vill säga ha rollen som projektägare. Verksamheterna måste dock formas och utvecklas utifrån de behov och förutsättningar som finns inom respektive region. Det innebär att verksamheterna kan se mycket olika ut i respektive självstyrande enheter. De regioner där det finns underlag för regionala kontor med en egen verksamhet är sannolikt Västra Götaland, Stockholm och Skåne. Sådana regionala kontor kan dock utgöra en resurs också för utbildningar och verksamheter i andra delar av landet. I norra Sverige finns till exempel Norrscen som är ett samarbete mellan tre institutionsteatrar. Avgörande för projektets framgång är emellertid att det har en bred förankring inom branschen. I styrelsen för Trygghetsrådet TRS finns parterna på scenkonstens område representerade. För projektet måste dock skapas en särskild styrgrupp där det finns företrädare för alla berörda intressenter. Den ledningsgrupp som finns för projektet Trappan kan därvid fungera som en utgångspunkt eftersom man där har en mycket bred kontaktyta. En svaghet är dock att musikområdet hittills varit svagt företrätt. I det fortsatta beredningsarbetet är en viktig uppgift att inventera och föra en dialog med olika aktörer som kan bli delaktiga i ett sådant samarbetsprojekt. Därvid kan redan nu nedanstående intressentgrupper identifieras: Arbetsgivare En framgångsrik kompetensutveckling förutsätter att både arbetsgivarnas centrala organisationer såsom Svensk Scenkonst och enskilda arbetsgivare i regionerna aktivt deltar i planering och utformningen av verksamheten. I Västra Götaland finns såväl de regionala institutionerna, fria teater- och dansgrupper, SVT, och Film i Väst representerade i styrgruppen. Länsteatrarna i Sverige har nyligen beslutat om ett gemensamt utvecklingsarbete kring kompetensutveckling. Andra arbetsgivarintressenter som bör kunna aktiveras är privatteatrar, musikarrangörer och filmproducenter. Fackliga organisationer De fackliga organisationerna har ett starkt intresse av att bidra till medlemmarnas kompetensutveckling. De organisationer som i första hand är aktuella i detta sammanhang är Teaterförbundet, Symf och Musikerförbundet. Till de fackliga organisationerna finns också upphovsrättsorganisationer knutna som arbetar med yrkesfrämjande verksamheter. De konstnärliga högskolorna De konstnärliga högskolorna och andra utbildningsanordnare har en viktig roll för att stödja kompetensutveckling för yrkesverksamma. De konstnärliga utbildningarna inom Göteborgs

9 Universitet har ett nära samarbete med Trappan och Operahögskolan i Stockholm samarbetar med Yrkesträning för professionella sångare. De konstnärliga högskolor som är aktuella för ett sådant samarbetsprojekt är bland annat Teaterhögskolorna, Musikhögskolorna, Operahögskolan, Danshögskolan, Dramatiska Institutet, Filmhögskolan i Göteborg, K3 vid Malmö Högskola och filmutbildningarna vid Högskolan Väst. Teater-, dans- och musikerallianserna Genom inrättandet av Teateralliansen och Dansalliansen och den i regeringens vårproposition 2007 aviserade Musikeralliansen har tillkommit nya aktörer med uppdrag att bidra till kompetensutvecklingsinsatser inte bara för dem som är anställda i allianserna utan också för andra yrkesverksamma. Även om resurserna för detta är begränsade har dessa en naturlig roll i ett sådant samarbetsprojekt samtidigt som de är angeläget att skapa motsvarande allianser för andra yrkesgrupper inom branschen. Kultursektorns myndigheter Genom svårigheterna för arbetsgivarna inom sektorn att ta ett tillräckligt ansvar för de yrkesverksammas kompetensutveckling får de statliga myndigheterna inom området i viss utsträckning rollen som ställföreträdande arbetsgivare. De myndigheter som i första hand är aktuella är Statens Kulturråd, Konstnärsnämnden och Svenska Filminstitutet. Kulturarbetsförmedlingen Strukturen på kulturarbetsmarknaden medför att en betydande del av de yrkesverksamma har regelbunden kontakt med arbetsförmedlingen och periodvis uppbär arbetslöshetsersättning. Som ett led i arbetsförmedlingens uppdrag att stärka de arbetslösas ställning på arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen Kultur en naturlig roll i detta sammanhang. Erfarenheterna från projekten Trappan och Scenkraft visar att ett deltagande i dessa sammanhang har positiva effekter också för andra delar av arbetsförmedlingens verksamhet. Regioner, landsting och kommuner Som framhålls i regeringens förslag till nationell strategi har kulturområdet en viktig roll i de regionala strategierna för sysselsättning och tillväxt. Samtidigt är regionala och lokala organ stora bidragsgivare till olika kulturverksamheter. Därigenom finns en grund för att stödja denna form av kompetensutveckling, vilket redan sker från Västra Götalandsregionen. 7 Många av de intressenter för ett kommande samarbetsprojekt som omnämnts ovan deltog i Göteborgsseminariet i februari, andra har i andra sammanhang uttalat sitt intresse för ett landsomfattande branschgemensamt kompetensutvecklingsprojekt. Sammantaget finns ett starkt stöd inom branschen för att gå vidare med denna fråga.

10 8 Minnesanteckningar från Seminarium om kompetensutveckling inom scen-, ton-, film- och TV-området Folkets Hus, Göteborg 26 februari 2007 Av cirka 300 inbjudna hade över 80 hörsammat kallelsen (se bifogad närvarolista bilaga 5). Seminariet inleds av Ulla Berg Svedin, ordförande Trappan Ulla Svedin hälsade alla välkomna och inledde med att tala om vikten av samarbete och samverkan. Det goda i att ta del av och dela med oss av varandras verksamheter, erfarenheter och kunskaper. Om att intentionen med dagens sammankomst är att se om intresse finns för fortsatt och utvecklat samarbete mellan branschens aktörer, både nationellt och regionalt. Första talare: Bert-Ivan Nilsson, chef för ESF-rådet i Göteborg. Han gav först en bakgrund till ESF-rådets engagemang i Trappanprojektet, som man stöttat ända från starten. Han visade på den gula ESF-skylten som visar att ett projekt stöds med ESF-medel. I talande stund visste han inte mycket om den nya ESF-perioden: ESF-rådet verkar för att stimulera arbetstagare och arbetsgivare i viljan att utveckla regionen. Projekten bygger på engagerade projektledare och anställda. ESF-rådet Göteborg omfattar Västra Götaland och Värmland, men området kommer förmodligen ändras lite rent geografiskt under nästa programperiod. Regionens storlek kommer dock troligen bli densamma som nu. Under den nu avslutade programperioden har man haft 27 anställda på myndigheten. Man har administrerat projekt personer har deltagit i projekten. Sammanlagd summa som använts är: miljarder. Till denna summa har andra instanser kommit in med lika mycket i medfinansiering, vilket innebär att nästan 5,5 miljarder omsatts i samband med dessa projekt. Resultaten är överlag positiva, vilket till stor del beror på engagerade projektägare, medarbetare och deltagare. Den övergripande riktlinjen för den nya programperioden är dels att: - främja kompetensutveckling för redan sysselsatta, dels att: - motverka utanförskap från arbetsmarknaden. Under den nu avslutade programperioden fördelades projektpengar sålunda: 45 % till anställda, 55 % till individer som står utanför arbetsmarknaden. Man tror att under den kommande perioden kommer medel fördelas enligt följande: 35 % till anställda och 65 % till arbetslösa och de som står utanför arbetsmarknaden. Intentionen kommer alltså att vara en större satsning på utanförskap. Man tror vidare att det omsättningsbara beloppet från ESF:s sida under den kommande programperioden kommer att halveras alltså landa på ca. 1,1 miljard för hela programperioden för Västra Götalandsregionen. En fråga ställdes om var han i de ovan nämnda kategorier placerar frilansarna. På det kunde Bert-Ivan inte svara, utan riktade frågan tillbaka till sittande församling, som inte heller hade något självklart svar. Det närmsta vi kom var att frilansarna går in och ut i dessa grupper, och

11 att det är av vikt att de kan göra det, då i våra olika yrkeskategorier allt mellan % är frilansande = visstidsanställda och därmed saknar fast arbetsgivare. Bert-Ivan talade i sammanhanget om vikten av att framhålla att scenkonsten har andra behov av kompetensutveckling, och att vi måste uttrycka våra behov och önskemål sådana de ser ut, då det inte går att sätta in det runda i det fyrkantiga. Han informerade vidare om det kommande strukturfondspartnerskapet som ska börja fungera från 1 juli i år. Fonderna ska kunna gå i varandra med upp till 10 % och man ska kunna blanda t.ex. investeringsprojekt med kompetensutvecklingsprojekt. Nästa talare: Sture Carlsson, Svensk Scenkonst Svensk Scenkonst har 110 anslutna teatrar/musikinstitutioner. Sture inledde med att delge oss hur Svensk Scenkonsts vision avslutas: Att våra medlemmar ges optimala förutsättningar att bedriva scenkonst för alla. Han framhöll medarbetarnas kompetens som A och O för verksamheten hos medlemmarna. Han sa att man märker ett växande intresse för kompetensutvecklingsfrågor hos sina medlemmar. Frilansarnas roll och kompetens är helt avgörande för medlemmarnas överlevnad. Han talade om att andra branscher visar ett ökat intresse för vår genuina branschkunskap, där levande konst kombineras med utvecklingsverksamhet inom t.ex. näringslivet. Han nämnde Lindholmen Volvo som ett centrum för sådana samarbetsprojekt. Han talade om samarbetet med Teaterförbundet där man tillsammans skapade ledarskapsutbildning för kvinnor. Han talade om behovet av chefsutbildning/kompetensutveckling på mellanchefsnivå inom Svensk Scenkonsts område. Han framhöll vikten av att verka tillsammans. Han talade om allianserna och föreslog en utbyggnad av redan befintliga allianser och uppbyggandet av en musikerallians. Han framhöll vikten av att kompetensutveckling inom allianserna skulle vara tillgängliga både för de i alliansen och de utanför. Han talade om att man skulle påverka Kulturrådet för att få resurser till allianserna, så de utan anställning som deltar i kompetensutvecklingskurser i alliansens regi, skulle kunna få kursen betald och dessutom uppbära lön under perioden de går kurs. Han avslutade med att säga att samverkan är nödvändig och att vi träffas här på detta seminarium är ett gott tecken, och att Västra Götaland som region är en hoppingivande och bra förebild. Nästa talare: Anna Carlson, ordförande Teaterförbundet Anna Carlson pekade på att alla de verksamheter som bjudit in till dagens seminarium tillkommit under 2000-talet. Att omvärlden och andra branscher har haft kompetensutveckling under lång tid, medan scenkonstens behov av kompetensutveckling ökat lavinartat under senare år med ökat antal visstidsanställda. Behovet och kravet har vuxit fram underifrån från de yrkesverksamma. Hon framhöll att individen inte kan lösa kompetensutvecklingsbehovet ensam, utan att det behövs konstruktivt/ekonomiskt stöd och hjälp. Hon hävdade att alla behöver kompetensutveckling. Omvärldsanalysen är viktig relationen till omgivningen avgörande. Har vi hög kompetens som motsvarar omvärldens krav, blir vi bättre yrkesmänniskor och bättre jobbsökare. Viktigt att analysera behov och intresse hos arbetstagare, arbetsgivare och samhälle. Hon ställde frågan: Var finns finansiärerna? 9

12 10 Hon svarade själv att det krävs samarbete mellan alla involverade. Arbetsgivare, yrkesverksammas organisationer, ESF-rådet, Kulturrådet, Konstnärsnämnden, regionerna m.fl. Hon uttryckte vikten av en gemensam plattform som kan jobba för en utveckling och permanentning av kompetensutvecklingen inom scenkonstområdet. Nästa talare: Caroline Söder, Trygghetsrådet TRS TRS är en stiftelse som har runt anslutna organisationer/företag med cirka anställda. Antalet anställda på TRS är 10 personer, vilka arbetar över hela landet. Visionen och utgångspunkten för stiftelsens verksamhet är att alla i arbetsför ålder ska ha ett jobb. Man arbetar med kompetensutveckling för befintligt anställda och arbetsplatsövergripande satsningar. Man stöder Teateralliansen, Trappan, Dansalliansen och Yrkesträning för professionella sångare. Hon talade om att nya strukturer uppstår där våra yrkesgrupper inte riktigt passar in och framhöll åter Bert-Ivans utsago att man kan inte sätta in det runda i det fyrkantiga. Hon avslutade med att säga att TRS gärna, även framgent, spelar en roll i landsomfattande och regionala kompetensutvecklingsprojekt. Nästa talare: Anne Charlotte Merhammar, Projekt Scenkraft och Yrkesträning för professionella sångare (YT) Anne Charlotte började med att tala lite om bakgrunden till projekt Scenkraft. Hon uppdrogs 2005 utreda möjligheten att starta en Stockholms-Trappa i Stockholmsregionen. Det visade sig snart att förutsättningarna var helt olika i de båda regionerna och att en upprepning av Trappanmodellen vare sig var möjlig eller önskvärd, då ESF-projekt ska vara nyskapande. Man beslutade sig för att i stället söka pengar ur Arbetsmarknadsfonden på ESF, vilket godkändes i juli Verksamheten alltså Projekt Scenkraft startade 1 augusti Scenkraft riktar sig enbart till arbetssökande d.v.s. inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur. Huvudman är Arbetsförmedlingen Kultur Östra regionen. Man vänder sig till alla yrkeskategorier inom scenkonsten. Man har marknadsföring, säljteknik, mental träning och omvärldsanalys på programmet. Det är en 2-fasig utbildning, där man under fas 1 får en praktisk verktygslåda under kurser i grupp, medan man under fas 2 inriktar sig mer på varje individs behov. Del 2 kan därför se väldigt olika ut från individ till individ. Totalt kommer över 100 personer ha deltagit i utbildningen mellan 1 aug 2006 och 1 juli 2007, då verksamheten förmodligen upphör i sin nuvarande form. Ett mål är att få deltagarna att se att de kan använda sin kompetens inom nya områden. (Scenkraft har sedan seminariet fått förlängning t.o.m. 30/11-07 och kommer ta in 20 nya deltagare hösten 2007 Annas kommentar) Så informerade Anne Charlotte även om YT, d.v.s. Yrkesträning för professionella sångare. YT startade 2002 som ett pilotprojekt, efter en nära tioårig kamp ledd av sångaravdelningen inom Teaterförbundet. Första året finansierades projektet med medel från Framtidens Kultur och Teaterförbundet var huvudman. Sedan 2004 är SAMI (Sveriges artisters och musikers intresseorganisation) huvudman och en tårtbitsfinansieringsform har vuxit fram. Kulturrådet, Konstnärsnämnden, SAMI, Arbetsförmedlingen Kultur, TRS, Trappan, Teaterförbundet/TROMB m.fl. har bidragit med olika stora bitar. Arbetsförmedlingen Kultur Östra köper upp kursplatser och upphandlingen sker genom Operahögskolan i Stockholm, som på så sätt också bidrar till projektet.

13 Man startade i Stockholm, då över 70 % av sångarkåren bor i Mälardalen. Efter ett par terminer fick även Göteborg del av verksamheten, som här stöttats av Trappan. Under hösten 2006 spreds verksamheten till Malmö, vilket visat sig mycket uppskattat. För närvarande ligger verksamheten nere, då Arbetsförmedlingen Kultur och SAMI fått förändrad ekonomisk situation och inte kan bidra till ekonomin alls under innevarande år. Kulturrådet har ännu inte gett besked om årets bidrag. (Ärendet togs upp den 12 mars, varvid beslutades att YT tilldelas SEK för innevarande år. YT kommer att återupptas under hösten - Annas kommentar) Anne Charlotte Merhammar har sedan starten varit projektledare för YT och har under dessa år tagit fram ett antal enkäter. Den senaste delades ut till seminariedeltagarna och biläggs detta dokument. Här kan man se hur viktig Yrkesträningen är för en stor del av, framför allt, de frilansande yrkesverksamma på sångarsidan. Anna Söderbäck är sedan hösten 2006 projektledare för YT Efter en kort paus talade Ulla Berg Svedin, ordförande Trappan Ulla informerade kort om bakgrunden till Trappan-projektet. TRS startade förebyggande verksamhet som inleddes med pilotprojekt för att ta fram en modell för kompetensutveckling på scenområdet. Pilotteatrar var Folkteatern i Göteborg och Stockholms Stadsteater. Frilansarna runt om i landet reagerade och tyckte att det var orättvist att endast institutionernas anställda skulle erbjudas denna möjlighet och ställde frågan vem som skulle ta ansvar för visstidsanställdas kompetensutveckling. Ulla Svedin, ledamot i Teaterförbundets styrelse, samlade 2002 företrädare för hela branschen i Västra Götalandsregionen. Dessa bildade en styrgrupp som via Teaterförbundet sökte och fick medel från Västra Götalandsregionens kulturnämnd, för att göra en förstudie, där man undersökte behov hos arbetstagarna, arbetsgivarna, konstnärliga högskolorna, frigrupperna, institutioner och Arbetsförmedlingen Kultur. Teaterförbundet gick in med ett litet bidrag. Man utredde vidare med stöd från ESF-rådet och byggde så med ESF-medel under våren 2004 upp verksamheten, med sikte på ett treårigt pilotprojekt som startade i september 2004 och avslutas 31 juni Projektet har utvärderats kontinuerligt både specifikt ur genus/jämställdhetsperspektiv och verksamheten som helhet. En utvärdering av de två första åren delgavs seminariedeltagarna och finns tillsammans med övriga rapporter på Nästa talare: Johnny Nilsson, vice ordförande Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen Johnny berättar hur han, sittandes i ledningen för Film i Väst, började fundera på hur man ska dra till sig och behålla kompetent personal inom regionen. Han diskuterade kompetensutveckling med Ulla Svedin främst ur arbetsgivarnas synvinkel. De kom till en början inte alls överens, men det stod ganska snart klart att båda sidor såg behovet av kompetensutveckling som oerhört stort. Johnny upplevde att det var vattentäta skott och rådde en stor okunskap om olika kompetenser arbetsgivarna emellan. Han såg att behovet var stort att träffas över gränser först utifrån arbetsgivarperspektiv. Så småningom började samarbetet utvecklas och Johnny framhåller vikten av att det finns kompetent personal inom alla yrkeskategorier och inom alla branschens olika delar, både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Att man har spetskompetens inom 11

14 12 regionen för att kunna erbjuda det bästa. Att man arbetar för hela frilanskåren och tryggar försörjningen för konstnärerna i regionen. Han uttalade Västra Götalands kulturpolitiska vision: Ett rikt kulturliv i hela regionen. Man jobbar för att uppfylla denna, men har en del vita fläckar på kartan, där ingen nås av musik, författare, teater eller dylikt. Man strävar mot att alla delar av regionen ska nås av GöteborgsOperans och Göteborgssymfonikernas utbud, så alla invånare och skattebetalare får del av den stora ekonomiska satsning som regionen gör på dessa institutioner. Man satsar även stort på Film i Väst. Att många får möjlighet att ta del av regionens stora satsningar, är enligt Johnny en demokratisk fråga i sig. Väsentligt är också att kulturarbetarna i regionen känner att det finns arbetstillfällen för dem i regionen. Man ökar antal arbetstillfällen för kulturarbetarna, samtidigt som man erbjuder bra upplevelser i hela regionen bl.a. genom olika politikerdirektiv. Man har gett öronmärkta pengar till bildningsförbunden, för regional professionell kulturverksamhet. Folkets Hus och bygdegårdarna har tilldelats 1 milj. för att anordna professionell regional kulturverksamhet. Frö att få en professionell kulturverksamhet i hela regionen, krävs bl.a. att man utvecklar och bygger om scenerna runt om i regionen. Ofta saknas en så fundamental sak som tillräckligt med ström. Man arbetar för att öka förståelsen för kultur i buskarna. Han hävdade att kultur är viktigt för tillväxt men också för demokrati. Att ge människor ordet att skapa debatt via kultur och kulturarbetare. Att det är av ren självbevarelsedrift som en region bör se till att ha bra kulturarbetare med spetskompetens. Regionen har en långsiktig strategi för ett rikt kulturliv. Han framhöll vikten av mötet mellan humaniora och naturvetenskap. Näringslivet behöver kompetenta kulturarbetare. Det händer saker i mötet mellan dessa. Han slutade med att säga att man från Kulturnämndens och Regionutvecklingsnämndens sida vill fortsätta stödja Trappans verksamhet. Ulla sa emellan talarna att ju mer man delar med sig desto mer får man. Ca människor har hittills deltagit i Trappans verksamhet. Hela regionens kulturliv har fått ett lyft genom intresset som väckts och genom den kompetensutveckling som genomförts bland regionens kulturutövare. Nästa talare: Gugge Sandström, VD Folkteatern, ingår i Trappans ledningsgrupp Gugge berättade om tidigare kompetensutvecklingsförsök i regionen. I mitten av 90-talet hade man kompetensutveckling organiserad genom utbyte mellan de 7 större teatrarna i region Västsverige. Verksamheten dog ut för att det var svårt att dra runt den. Krävs en organisation med en professionell grupp anställda, som hjälper till att hålla kompetensutvecklingen igång. Han hävdade att teatrarna har lättare att tillfredställa kompetensutvecklingsavtalet på individnivå om samarbete sker på professionell basis. Han tog upp frilansbranschens behov av kompetensutveckling för att håll sig i form, att ha möjlighet att träffa andra yrkesverksamma och utvecklas vidare. Framhöll vikten av kompetensutveckling för regionens frilansare, så dessa vill verka och bo i regionen, så arbetsgivarna inte behöver ta all personal från Stockholm respektive övriga Europa. Han påminde om att det finns minst 80 yrkesområden inom scenkonstområdet och frågade sig hur många de egentligen är. Han sa att Trappan ser över branschgränser och breddar sitt utbud efterhand. Trappans ledningsgrupp är en mötesplats för en idémässig diskussion. Ett forum

15 13 för representanter från högskolor, branschorganisationer, dans-, musik- och teater- och filmsidan m.fl. Han erinrade om att Trappan också blivit bra på dokumentation och utvärdering, att se helheten i det man sysslar med. Man har årsvisa genomgångar av vad man åstadkommit under det gångna året. Skyltfönstret framhölls som en viktig innovation som kom till stånd efter en utvärdering av Trappans verksamhet. Skyltfönstret, som genomförts en gång under hösten 2006 och återkommer våren 2007, erbjuder artister som har en egen föreställning, att under tio minuter presentera ett utsnitt för arbetsgivare, kulturarrangörer inom vården, festarrangörer, krogar, kulturföreningar m.fl. Folkteatern bidrar tillsammans med övriga regionala institutioner till Trappans verksamhet med pengar och lokaler och utlåning av t.ex. kläder och rekvisita till de Showcase som genomförts inom ramen för Trappan. Resultaten av förstudien till Trappan gjorde det självklart med en jämställdhetsinriktning för verksamheten. De två första åren hade man en genusvetare knuten till Trappan Lisa Lindén. Hennes rapporter finns på Trappans hemsida under jämställdhet på startsidan. Han talade om möjliga samarbeten Länsteatrarna i Sverige skulle kunna gå samman för arrangörsutveckling. Vad behöver vi ge arrangörerna för stöd/kompetensutveckling? Kanske inte riktigt hör hemma här, men en sådan kan hjälpa till att öka branschens kompetens och möjligheter. Detta samarbete skulle kunna vara rikstäckande. Airisprojektet som genomförs av Skådebanan i Göteborg, använder sig av den konstnärligt kreativa processen i näringslivet detta utvärderas av en grupp forskare på Chalmers. Det är ett exempel på korsbefruktning. Han sa avslutningsvis att det är bara vår egen begränsning som stoppar oss samarbete och möten får oss att växa. Vidgar våra möjligheter och flyttar våra gränser. Nästa talare: Johan Franzon, Teatercentrum Göteborg, ingår i Trappans ledningsgrupp Teatercentrum fanns med i samtalsgrupper runt skapandet av Trappan och var även med och utvecklade kurserna. Där fanns representanter från fria grupper, som önskade kompetensutveckling på den nivå som Trappan skulle kunna erbjuda. Trappan utvecklades till och har varit/är en resurs för Teatercentrums medlemmar. Alla yrkeskategorier är viktiga detta är Trappans tanke. Här skapas möjligheter genom att möten kommer till stånd mellan olika yrkeskategorier, vilket i sin tur skapar nya nätverk och kontakter. Detta stärker medlemmarnas egna möjligheter på arbetsmarknaden. Viktigt att Trappan är och har varit lyhörd för hur bl.a. Teatercentrums medlemmars behov ser ut. Närheten till branschen är viktig när man skapar kompetensutvecklingskurser. Ulla inflikar: Institutionerna lägger en liten del av kostnaden för Trappan, men även samarbetet med högskolorna är värdefullt. Nästa talare: Gunilla Burstedt, rektor för Filmhögskolan Göteborg, ingår i Trappans ledningsgrupp Filmhögskolan har för Trappan genomfört fyra tvåveckorskurser i filmskådespeleri. Dessa har varit av stort värde, då många skådespelare inte fått denna kunskap i sin grundutbildning. Även dansare och musikalartister har deltagit. Många kursdeltagare har berättat att de gjort

16 14 bättre provfilmningar efter kursen. Ett annat resultat av dessa kurser är att andelen västsvenska skådespelare i TV-drama producerat i Göteborg ökat kraftigt. I vår arrangeras en kurs där studenter får arbeta tillsammans med professionella skådespelare som samtidigt utbildas i filmskådespeleri. Filmhögskolan har dessutom utformat en ledarskapsutbildning i form av en coachingkurs för yrkesverksamma regissörer, producenter m.fl. Arbetet i Trappan har gett mycket till Filmhögskolan och dess studenter. Det har varit ett givande och tagande. De kurser som Filmhögskolan ger skapas utifrån studenternas och de professionellas behov. Nästa talare: Ewa-Lena Eriksson, biträdande chef för Arbetsförmedlingen Kultur Västra regionen, ingår i Trappans ledningsgrupp Arbetsförmedlingen Kulturs uppdrag: att förmedla arbete 2007 inriktat på att medverka till att arbetsgivare hittar rätt arbetskraft och att arbetssökande får arbete. Man ska ge service till de 67 konstnärliga yrkeskategorier som ingår i Arbetsförmedlingen Kulturs uppdrag. Arbetsförmedlingen Kultur som landsomfattande specialförmedling behövs med kunskap om branschens speciella villkor med i huvudsak korta jobb på uppdragsbasis. Arbetsmarknadspolitiska program har till uppgift att stötta arbetssökande för att de lättare ska få jobb. Arbetsförmedlingen Kulturs mål: minst 50 % av de som genomgår utbildning ska ha jobb efteråt. Övriga Arbetsförmedlingar har målet 70 %. Detta kan vara svårt att mäta vid konstnärliga yrken med korta jobb, då mätningen görs på dag 90 efter avslutad utbildning vilket kan slå helt fel på konstnärliga korta jobb kanske har man jobb dag 89 och dag 91 men inte dag 90 Viktigt med närhet till branschen för Arbetsförmedlingen Kultur. Genom Trappans nätverk får Arbetsförmedlingen Kultur Västra regionen nära kontakt med arbetsgivarsidan. Ledningsgruppskontakterna är viktiga för att se och förstå hur rekryteringsprocessen fungerar. Viktigt att man i samarbete planerar utbildningar i samklang med arbetsmarknadens behov. Högskolans medverkan i projektet garanterar kvalitet i utbudet. Viktigt också att det inte bara är arbetssökande/arbetslösa som går kurserna, utan att de är uppblandade med sådana som har arbete. Att få träffa kollegor på lika villkor antingen man för tillfället är arbetslös eller inte. Arbetsförmedlingen Kultur står inför den stora utmaningen att åstadkomma att fler jobb förmedlas genom arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen Kultur har tilldelats mindre pengar nu än tidigare, men har fortfarande kvar uppdraget att arbetsmarknadsutbildning ska generera jobb. Det är då viktigt med branschkunskap för att kunna planera rätt utbildningar. Viktigt för Arbetsförmedlingen Kultur att befinna sig mitt i verkligheten, mitt i branschen. Nätverk är oerhört viktigt i den här branschen. Om man kan underhålla och utveckla sitt nätverk så har man större möjlighet att få jobb. Hon slutade med att poängtera att nätverkens betydelse aldrig kan överdrivas.

17 15 Nästa talare: Louise Martin, produktions- och utvecklingskonsulent för Film i Väst, ingår i Trappans ledningsgrupp Trappan hjälper Film i Väst att uppnå sin vision. Trappan fungerar som en länk mellan olika verksamheter och mellan arbetstagare och arbetsgivare. Man arbetar över branschgränserna. Man möts får något och ger något kompetensen ökar bland alla medarbetare och alla som ingår i nätverket. Att träffa olika företrädare för branschen och utanför branschen och i diskussion lyfta behov av utveckling som finns JUST NU. Film i Väst kan även bidra till att hitta vilken kompetens samt vilka kursledare som kan tillfredsställa de behoven. Tydligt tecken på att Trappanprojektet varit framgångsrikt är att fler från regionen får jobb i regionens produktioner. Målet på 50 % har redan överskridits. Man kan också se att fler filmarbetare från Västra Götalandsregionen reser och får arbete i andra delar av landet än tidigare. Hon slutade med att påminna om att flera undersökningar säger att de två viktigaste sakerna för att skapa jobb är kontakter och referenser, men att utbildning och kompetensutveckling också är av avgörande betydelse. Ulla inflikar att möten och samtal är otroligt viktiga för branschen som helhet. Trappan skulle kunna fungera som remissinstans. Denna vision finns med i utvärderingen av Trappan. Läs den! flik Rapporter Gruppuppdelning skedde och man bröt upp för lunch. Lunch intogs på restaurang Respekt vid Järntorget. Eftermiddagen inleddes med gruppdiskussioner De närvarande samlades i 4 grupper. Gruppindelning: se medsänd närvarolista. Grupperna arbetade utifrån ett formulär med frågeställningar kallat: Att vara eller inte vara Seminarium om kompetensutveckling inom scen-, ton-, TV- och filmområdet 26/ Diskussionsfrågor: Utgångspunkten för seminariet är att det finns ett icke tillgodosett behov av kompetensutveckling inom branschen. Delar ni den analysen? 1. Hur ser de största behoven ut? 2. OM det finns ett sådant behov, hur skall man då organisera sig för att möta behovet? 3. Hur skall man i så fall finansiera insatserna? 4. Finns ett intresse att delta i ett fortsatt utredningsarbete för att finna former och finansiering för att tillgodose behoven på regional och nationell nivå? Gruppernas sammanfattning:

18 16 Efter två timmar återsamlades man i helgrupp. Nedan följer en sammanställning av gruppernas redovisningar. Grupp 1: Sture Carlsson, ordförande Gugge Sandström, sekreterare Kompetensutveckling genom omvärldsanalys. Vikten av att se sig själv i ett annat ljus. Nätverkande mellan institutioner. Utbildningsanordnare kan vara Teateralliansen och universiteten. Trappan såg man som en möjlig modell en samlande enhet centrum för breddning. Gruppen uttryckte att behovet av kompetensutveckling varierar beroende på om man är tillsvidareanställd eller visstidsanställd. Man påpekade vikten av att frilansarna inte isoleras. Man konstaterar att behovet av kompetensutveckling är stort inom alla yrkesgrupper i branschen. Man uttryckte behovet av att avgränsa vad är branschen egentligen? Arbetsförmedlingen Kultur har en definition. Konstaterades att musiken inte finns med i Trappan. Musikersidan uttryckte behovet av större bredd. Kanske skulle man ha flera parallella projekt som tar hand om olika delar av branschen? Dock ansågs det nationella perspektivet viktigt. Att någon har ett övergripande projektansvar, men kanske skulle man dela upp ansvaret yrkesvis, så spetskompetensen bibehålls. Men man var ändå överens om att alla frilansande inom de olika yrkeskategorierna har likartade behov. Viktigt att samhället tar ansvar när branschen ser ut som den nu gör med bl.a. den enorma mängd frilansare/visstidsanställda konstnärer vi har idag. Påpekades att man bör förändra regelverk bl.a. det som Arbetsförmedlingen Kultur har idag. De måste idag ha kurser av viss längd, vilket t.ex. gör det svårt för anställda vid institutioner att delta. Trappan har ibland lagt kurser i anslutning till helger för att institutionspersonal ska kunna delta. (Anmärkning: svårigheterna för Arbetsförmedlingen gällande kurslängd har inte med regelverket att göra utan med praxis och administrativa rutiner gällande aktivitetsstöd.) Påpekades att Trygghetsrådet gör skillnad på tillsvidareanställda, där man ser till institutionens behov och visstidsanställda, där man sätter individens behov i centrum. Togs i sammanhanget upp att frigrupperna har mycket små möjligheter till kompetensutveckling. Regelverket för Arbetsförmedlingen Kultur har stramats upp från AMS. Viktigt att ha kvar möjligheten att stödja konstnärer utan att fålla in dem. Allianserna skulle kunna vara genomströmningsinstans där resurser från AMS överförs till branschen. Idag finns enligt gruppen väldigt liten förståelse för hur branschverkligheten ser ut om man tittar utifrån Arbetsförmedlingen Kulturs regelverk. Konstnärerna hamnar fortfarande ofta mellan två stolar. Både hos Arbetsförmedlingen Kultur, A-kassan och i t.ex. Försäkringskassesammanhang. Man sa att man borde utveckla detta att överföra konstnärlig kompetens till andra sammanhang. Det är dock viktigt att alla kan analysera sina behov, oavsett anställningsform Vad behöver jag själv bredda/utveckla? Idag har vi nya krav på gränsöverskridande för konstnärer som är arbetssökande. Viktiga ledord idag och framgent är mångsidighet och flexibilitet. Kompetensutveckling av politiker togs upp som viktig för förändring på sikt. Framhölls att Trappan lyckats samla resurser och erövra nya konstnärliga arenor. Man pekade också på att Trappan har fungerat som en nationell påtryckare.

19 17 Regissörerna tog upp sitt kooperativa kompetensutvecklingsprojekt där man satsar på marknadsföring och kompetensutveckling. Man vill bl.a. skapa en IT-portal. Idén framkastades att Trygghetsrådet skulle kunna ha en roll i en organisation som kan möta framtida behov på kompetensutveckling. Man var överens om att både idéer och resurser måste sammanfalla och samverka. Vilka är intressenterna? Alla som har behov. Då resurserna är små krävs enligt gruppen en samorganisation, så att man inte slåss om samma resurser för olika ändamål. Viktigt att de resurser som ändå finns utnyttjas på bästa sätt. Man ställde frågan: Är nationell satsning lösningen? Man ansåg att internationalisering är viktig, men svår att finansiera. Konstnärsnämnden nämndes i sammanhanget som en instans som skulle kunna ta helhetsgrepp i internationaliseringsprocessen. På frågan hur man skulle finansiera ett övergripande kompetensutvecklingsprojektet tar man fram behovet av att kartlägga vilka pengar som faktiskt finns. Och en kartläggning av vilka resurser som finns. Se till att dessa samlas och samverkar. Hur skapar man nya resurser? Man påpekar att nätverksbyggande finns det pengar för. Man föreslår att man tar fram ett underlag, för att utifrån detta få ett samlat grepp om pengar/resurser, som finns på nationell/nordisk bas. Huvudmannaskap ansåg man får bli en senare fråga. Grupp 2: «GreetingLine», ordförande Louise Martin, sekreterare Under de första punkterna togs behovet av omvärldsanalys upp. Viktigt att utröna vilken typ av kompetens som kommer att efterfrågas. Också vilka olika perspektiv som kan finnas inom och utanför institutionerna, och vikten av att vara medveten om att vi måste nå de allt fler frilansande aktörerna inom våra områden. Att kunna tillgodose de individuella behoven även om det faktiskt finns institutioner som tar ett ansvar för den växande skaran frilansande. Det togs upp exempel på olika sätt att handskas med kompetensutvecklingsfrågan i t.ex. de nordiska länderna och i Frankrike. Av värde skulle vara ett kartläggande och analyserande av de olika kompetensutvecklingsprojekt som finns idag på institutions- respektive frilanssidan. Mångfald och ledarskap är viktiga kompetensutvecklingsområden. Även här ställdes frågan hur behoven egentligen ser ut. Trappan skulle kunna organisera efterfrågan. Det finns få aktörer som erbjuder kurser för kompetensutveckling inom området. Individen kan inte upphandla till exempel uppdragsutbildning. Detta kan organiseras via trappan. Man kan bygga en struktur för att skapa efterfrågan. Längden på kurser som normalt ges på högskolorna kan vara ett problem. Kortare kurser efterfrågas. Det påtalades att Trappan kan vara den instans som ligger före, som ser framåt vart vi är på väg. En viktig aktör som kan påverka branschen, förutom att Trappan också är och kan fortsätta vara viktig som mötesplats. Klargörande gjordes angående Trappans roll. Att det inte handlar om att ta över fungerande delar av kompetensutvecklingen som redan finns, utan att se till att verksamheterna kring kompetensutveckling lever vidare och utvecklas. Louise förklarade Trappans arbetsgång som så:

20 18 - Förslag inkommer till ledningsgruppen - Kurserna utformas i ledningsgruppen - Man går ut och letar kompetens Louise påpekar vikten av sammansättningen i ledningsgruppen och att kompetensen inom denna är bred. Fråga ställdes från Svenska musikerförbundets Jan Granvik varför inte musiker sitter med i ledningsgruppen. Svaret som gavs var att från början fanns inga musiker med bland de som drev fram projekt Trappan, men att det inte hindrar att musiker tas in om behovet för musiker synliggörs. Trappan har vuxit fram utifrån uttalade behov. Frågan vad man kan göra tillsammans ansågs viktig. Uttrycktes en positiv hållning till det gemensamma ansvaret, där alla drar i samma riktning. Det finns flera yrkesgrupper där behoven är stora, men de ekonomiska möjligheterna små. Det poängterades också vikten av att hålla samman områdena scen/ton/film/tv för att skapa en gemensam och hållbar bas för kompetensutveckling. I det läge där vägen är att finansiering från flera håll slås samman, måste vi se i större perspektiv. Jämförelse gjordes med Equalprojekt där gemensam finansiering finns, vilket gör det möjligt för verksamheterna, beroende på var de är belägna, att se olika ut. Att vi vet hur ESF tänker framöver, att de kommer att stödja stora projekt lyftes också fram. I samband med att institutionernas ansvar togs upp, sa man att de måste fortsätta sitt arbete med kompetensutveckling. Vad som behövs är en kompletterande åtgärdsplan. Gruppen framhöll att alla teatrar borde ha en pott avsatt för kompetensutveckling som kan komma både tillsvidareanställda och frilansare/visstidsanställda till godo. Påpekades skillnaden mellan Göteborg/Region Väst och Stockholmsregionen. Region Väst har samlat allt under Trappan. Jaan Kolk hävdade att samarbetsstruktur behövs även i Stockholm, men att man där är i behov av en mer segregerad kompetens. Hävdades från västs håll att man då löper risk att förlora mötet/korsbefruktningen och samarbetet i ledningsgruppen samt att förståelse för varandras områden och den gränsöverskridande möjligheten går förlorad. Man poängterade åter att man i Trappans ledningsgrupp lärt sig otroligt mycket av varandra. Det nationella perspektivet/paraplyet ansågs dock av stor vikt för glesbygdsregionerna. Jaan Kolk påpekade att motivet för dagens seminarium är att samla ihop olika erfarenheter av kompetensutveckling för att med utgångspunkt från detta se hur vi kan gå vidare. Kanske skulle man skapa ett branschråd där alla inom scenområdet/media finns med: scen, ton, film och TV. Av vikt är att använda sig av branschens interna kunskapsbank. Att fånga upp behov och göra en gemensam ansökan. Projektet skulle kunna vara nationellt, men med regionala projektledare, och utgå från regionala behov. Vi är många alltså är vi starka. ESF prioriterar som sagt stora projekt. Vikten av att vara i framkant och se till verkliga behov. Man ansåg att ledarutbildning behövs. Vikten av showcase framhölls. Uttrycktes särskilt att utbildningen för skådespelare med annan bakgrund än nordisk, som inkluderat ett showcase med en etniskt blandad ensemble, varit lyckat och bör utvecklas. Ansågs viktigt att utomeuropeiska konstnärer ges möjlighet och utrymme. För dessa individer kan en gemensam mötesplats vara grunden till en total förändring av livs- och arbetssituation. Viktigt att påverka branschen till att öppna upp och förändra inställning. Vi kan medverka till att skapa behov.

Projektbeskrivning av Projekt Trappan

Projektbeskrivning av Projekt Trappan Bilaga till Ansökan till Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen. Diarienummer: KUN-9856 Ansökan avser tiden 070701-071231. Projektbeskrivning av Projekt Trappan Bakgrund Under 2003 genomfördes en förstudie

Läs mer

Projektbeskrivning av Projekt Trappan

Projektbeskrivning av Projekt Trappan Bilaga till Ansökan till Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen. Diarienummer: KUN-7914 Ansökan avser tiden 070101-070630. Projektbeskrivning av Projekt Trappan Bakgrund Under 2003 genomfördes en förstudie

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet 2 Vi ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet genom att ge stöd till omställning och kompetensutveckling, både till

Läs mer

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet 2 Vi ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS bidrar till att öka tryggheten i arbetslivet för anställda i företag och organisationer som är anslutna

Läs mer

TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj! FREDAG 13 APRIL 2012! Ulrika Holmgaard, VD!

TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj! FREDAG 13 APRIL 2012! Ulrika Holmgaard, VD! TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj FREDAG 13 APRIL 2012 Ulrika Holmgaard, VD 1 En slags historik Teatrarnas riksförbund TR bildades den 15 december 1943 av Några privatteatrar

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte i Länsteatrarna i Sverige 19 januari 2007: 1

Protokoll från styrelsemöte i Länsteatrarna i Sverige 19 januari 2007: 1 Protokoll från styrelsemöte i Länsteatrarna i Sverige 19 januari 2007: 1 Tid: 10.30-16 Plats: Svensk Scenkonst, Birger Jarlsgatan 39, Stockholm Närvarande: Hans Björke (ordf.), Gunilla C Carlsson, Kjell

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Trygghetsrådet TRS för ett tryggare arbetsliv

Trygghetsrådet TRS för ett tryggare arbetsliv Året 2013 Trygghetsrådet TRS för ett tryggare arbetsliv Trygghetsrådet TRS arbetar för ökad trygghet i arbetslivet för anställda i anslutna verksamheter. Vår vision är att alla ska ha ett jobb. Våra två

Läs mer

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne Sandra Lindeskog Kompetenssamverkan Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Trygghetsrådet TRS för ett tryggare arbetsliv

Trygghetsrådet TRS för ett tryggare arbetsliv Året 2012 Trygghetsrådet TRS för ett tryggare arbetsliv Trygghetsrådet TRS arbetar för ökad trygghet i arbetslivet för anställda i anslutna verksamheter. Vår vision är att alla ska ha ett jobb. Våra två

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 1 VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 2009-04-08 1.1 Teatercentrums betydelse för kulturlivet i Västra Götaland Teatercentrum/västra regionen företräder den fria teaterkonsten i

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Trygghetsrådet TRS för ett tryggare arbetsliv

Trygghetsrådet TRS för ett tryggare arbetsliv Året 2011 Trygghetsrådet TRS för ett tryggare arbetsliv Trygghetsrådet TRS arbetar för ökad trygghet i arbetslivet för anställda i anslutna verksamheter. Vår vision är att alla ska ha ett jobb. Våra två

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52)

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-14 KN2011/166 A2011/2785/A YTTRANDE Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Musikalen FETT. en projektredovisning från

Musikalen FETT. en projektredovisning från Musikalen FETT en projektredovisning från 2 VAD GJORDE VI? Under ca två års tid har vi, tillsammans med kompositören och författaren Bertil Goldberg, arbetat på att skapa en musikal med målsättningen att

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll Styrgruppen för arbetsmarknad 2005-05-26 Gunnel Rydberg Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Måndagen den 26 maj 2005 kl. 9.00 12.00 Plats: GR, Gårdavägen 2 i Göteborg Närvarande:

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige

PRESSMEDDELANDE. Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige PRESSMEDDELANDE Beslut om EU-stöd via Europeiska socialfonden för bemöta varsel i Norra Mellansverige Efter s prioriteringar tar nu Svenska ESF-rådet beslut om ekonomiskt stöd för att bemöta varsel i norra

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer