HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Högskolan i Halmstad. Årsredovisning 2006

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Årsredovisning 2006

2 INNEHÅLL Rektors sammanfattning 3 Profil och organisation 4 Studentinflytande 5 Grundläggande högskoleutbildning 6 Mål, strategier och organisation 6 Återrapportering av uppdraget 7 Övrig återrapportering 8 Forskning och forskarutbildning 16 Mål, strategier och organisation 16 Resurser och resultat 19 Övergripande verksamheter 26 Personal 26 Kompetensförsörjningsplan Samverkan 30 Högskolebiblioteket 32 Lokaler 33 Miljö 33 Halmstad högskolas utvecklingsbolag 33 Övergripande kvalitetsarbete 34 Ekonomisk resultatredovisning 38 Förvaltningsberättelse 38 Redovisnings- och värderingsprinciper 40 Resultaträkning 42 Balansräkning 43 Finansieringsanalys 44 Anslagsredovisning 45 Noter till resultat- och balansräkning 46 Sammanställning av väsentliga uppgifter 51 Sammanställning av anslagsbelastning 52 Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning 53 Bilaga till anslagsavräkning grundutbildning 54 Avgiftsbelagd verksamhet 55 Myndighetskapital 56 Styrelsen vid Högskolan i Halmstad i siffror Studenter i grundutbildning HST Prestationsgrad 81 % Antal sökande 5 588* Antal examina, grundutbildning 1001 Antal forskarstuderande 93 Antal doktorsexamina 4 Antal licentiatexamina 8 Antal anställda 533 Antal professorer 30 Omsättning grundutbildning 321 Mkr Omsättning forskning 77 Mkr Omsättning totalt 398 Mkr *Antal behöriga förstahandssökande. Källa: SCB

3 Rektors sammanfattning Romulo Enmark rektor Högskolan i Halmstad Verksamhetsmässigt har året varit mycket framgångsrikt. Arbetet fortsätter avseende förtydligande och förstärkning av Högskolans styrkeområden. Alla satsningar som rör grundutbildning, forskning, forskarutbildning, forskningsmiljöer, omvärldssamverkan och fysisk planering görs med tanken att förstärka dessa tre ämnesområden. Högskolan strävar också efter att all verksamhet inom de tre styrkeområdena skall vara inriktad mot att på ett kreativt sätt verka för innovation, samverkan och välbefinnande. Högskolan har startat tre interna inspirationsprocesser i just det syftet. En viktig del av Högskolans strategiska arbete är att etablera allianser mellan lärosäten för att dels lösa rättighetsfrågor (rätt att examinera doktorer), dels skapa en kritisk massa. Samarbetsavtal har skrivits med Högskolan i Jönköping avseende fakultetssamverkan inom vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap. Ett liknande avtal inom det medicinska vetenskapsområdet håller också på att ingås med Högskolan i Skövde och Örebro universitet. Den redan etablerade samverkan med samma lärosäten inom det tekniska området utvecklas mycket väl. Campus utveckling har också prioriterats. Högskolehallen är tagen i bruk. Beläggningen är större än väntat. Stora campusförbättrande åtgärder har genomförts. Ett program för intern lokalkostnadsfördelning har genomförts. Planeringsarbetet för ett nytt bibliotek fortlöper. Omfattande organisatoriska förändringar har genomförts. Lärarutbildningen har reformerats i grunden utifrån det beslut som styrelsen fattade Utvecklingen av Högskolans och kommunens innovationssystem fortsätter. Enheten för omvärldskontakter har omorganiserats. Förvaltningen har genomfört ett omfattande översynsarbete. Högskolans redan välfungerande krisledningssystem har reviderats. Till ny prorektor utsågs Marita Hilliges efter det att hennes företrädare Albert-Jan Baervaldt oväntat avled i tjänsten den 8 mars. Val förrättades till samtliga särskilda organ, utom till Lärarutbildningsnämnden. Högskolan har under flera år utvecklat ett högskoleövergripande kvalitetsutvecklingssystem. Under 2006 föll de flesta bitarna på plats vilket innebär att systemet kan utvärderas och revideras. Året har också präglats av ett omfattande arbete med Bolognaprocessen och masteransökningar. Även ekonomiskt var 2006 ett mycket gott år. Totalt sett omsatte Högskolan 398 Mkr (353 Mkr år 2005) varav forskningen stod för 77 Mkr (73 Mkr år 2005). Högskolans överskott var 13 Mkr. Den uppkomna situationen har också varit positiv såtillvida att Högskolan härigenom har givits ekonomiska ramar för att fortsätta arbetet med att justera lärosätets kursklassificering. I detta avseende har Högskolan i Halmstad tidigare valt en modell som ur ett ekonomiskt perspektiv varit landets mest ofördelaktiga. I praktiken leder detta till en kvalitetsförbättring eftersom andelen lärare per student kommer att öka. Högskolan räknar med att med nuvarande ansökningsvolymer senast år 2008 prestera över nuvarande takbelopp. Prognostiserandet är dock oklart. Åtgärdsplaner är framtagna utifall att studentillströmningen ökar eller minskar på ett sätt som avviker från huvudscenariot. Avslutningsvis måste det konstateras att Högskolans viktigaste resurs är lärosätets fantastiska studenter, studentkår och personal. Det är dessas engagemang, kompetens och kreativitet som utgör källan till lärosätets framgång.

4 Högskolan i Halmstad profil och organisation Högskolan i Halmstad är den gränsöverskridande högskolan för innovation och kreativitet. Högskolan har i sin vision lagt betoning på att skapa livskvalitet, hälsa och välfärd genom att bygga broar mellan teknik, naturvetenskap, humaniora, vård, utbildnings-, samhälls- och beteendevetenskap. Högskolan i Halmstad bedriver utbildning och forskning inom tre områden. Dessa styrkeområden utgör Högskolans övergripande profilering, nämligen studier och utveckling av organisation, region och samhälle produkter, processer och tjänster livskvalitet, välfärd och kultur Högskolans målsättning är dels att stärka varje enskilt styrkeområde, dels att integrera dessa på ett sätt som på sikt leder till en gentemot andra lärosäten tydligt särskiljande profilering. Avsikten är att formera utbildningar, forskning, forskarutbildning, infrastrukturella satsningar, lokaler, samverkansinsatser och innovationssystem på ett sätt som stärker denna integration. Högskolan verkar också för att verksamheten inom de tre styrkeområdena ska vara inriktade mot att på ett kreativt sätt verka för innovation, samverkan och välbefinnande. Verksamheten vid Högskolan leds av Högskolestyrelsen och rektor. Styrelsens ansvar definieras enligt högskolelagen och högskoleförordningen. Rektor svarar för den verkställande ledningen närmast under styrelsen. Rektors ställföreträdare är prorektor. Det finns utöver styrelsen fyra övergripande kollegiala organ: Utbildningsnämnden, Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap, Forskningsnämnden för samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora, samt Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsnämnden ansvarar för och beslutar om frågor som rör grundutbildningen. Lärarutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för utbildning och forskning inom Sektionen för lärarutbildning. De båda forskningsnämnderna har det övergripande ansvaret för forskning och forskarutbildning och för beredning av tillsättning av vissa lärarkategorier inom respektive område. Utbildning och forskning vid Högskolan i Halmstad är organiserad i fem sektioner: Sektionen för humaniora, Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, Sektionen för hälsa och samhälle, Sektionen för ekonomi och teknik, samt Sektionen för lärarutbildning. Dessutom finns en enhet för övergripande samverkansfrågor, Enheten för omvärldskontakter. Förvaltningen och Högskolebiblioteket utgör egna enheter. HHUAB står för Halmstad Högskolas Utvecklings AB, och är ett helägt aktiebolag. Figur 1: Organisationsschema 2006

5 Studentinflytande Högskolan och Halmstad Studentkår har av tradition ett nära samarbete och en samsyn när det gäller betydelsen av studentinflytande i Högskolans verksamhet. Studenterna är via Studentkåren representerade i alla Högskolans beslutande nämnder och styrelser. Studentrepresentanter i beslutande organ på Högskolan erhåller en ersättning om 500 kr per mötestillfälle. Studentkåren hade under 2006 följande representation i organ inom Högskolan: Högskolestyrelsen, tre studentkårsmandat Utbildningsnämnden, fyra studentkårsmandat Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap, tre studentkårsmandat Forskningsnämnden för samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora, tre studentkårsmandat Läraranställningsutskottet för samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora, två studentkårsmandat Läraranställningsutskottet för teknik och naturvetenskap, två studentkårsmandat Sektionsstyrelsen för humaniora, fyra studentkårsmandat Sektionsstyrelsen för ekonomi och teknik, fyra student kårsmandat Sektionsstyrelsen för hälsa och samhälle, fyra student kårsmandat Sektionsstyrelsen för informationsvetenskap, dataoch elektroteknik, fyra studentkårsmandat Sektionsstyrelsen för lärarutbildningen, två student kårsmandat plus en suppleant Lärarutbildningsnämnden, tre studentkårsmandat Disciplinnämnden, två studentkårsmandat plus två suppleanter Rådet för jämställdhet och mångfald, två studentkårsmandat Arbetsmiljökommittén, två studentkårsmandat Biblioteksstyrelsen, två studentkårsmandat Datorrådet, två studentkårsmandat Kvalitetsrådet, två studentkårsmandat Miljörådet, ett studentkårsmandat uppgiften. Studenterna finns också representerade i ett större antal andra beredande grupper, såsom Utbildningsnämndens rekryteringsgrupp och internationaliseringsråd. Dessutom finns studenterna representerade i stor utsträckning även i olika grupperingar på sektionsnivå. Ovanstående representanter väljs under slutet av vårterminen av Halmstad Studentkårs fullmäktige, som är Studentkårens högsta beslutande organ. Alla ansökningar behandlas först av en valberedning som intervjuar alla kandidater och förordar den de anser mest lämpad till fullmäktige. Studentkåren är också representerad i chefsgruppen, förvaltningsgruppen, rektors råd samt gruppen för tredje 5

6 Grundläggande högskoleutbildning MÅL, STRATEGIER OCH ORGANISATION Allmänna mål Högskolan strävar efter att all vidareutveckling av existerande utbildningar och satsningar på nya utbildningar ska ske så att den övergripande profileringen stärks. Det innebär att nya utbildningar enbart startas inom styrkeområdena och att satsningar som utvecklar de kvaliteter Högskolan står för prioriteras. Exempelvis bedriver Högskolan sedan många år framgångsrik och erkänd utbildning med stark innovationsprägel, där självständigt tänkande och förverkligade av idéer betonas. Högskolan verkar för att detta vidareutvecklas, stärks och breddas på ett sätt att alla studenter ges möjligheter att utveckla sin kreativitet och innovationsförmåga. Högskolan driver även en aktiv utvecklingsprocess för att fördjupa omvärldssamverkan genom att låta samhällsaktörer delta i och forma utbildningarna. Alla lärosätets utbildningar ska ha tydliga inslag av samverkan med det omgivande samhället i syfte att stärka relevans, lärprocesser och studenternas övergång till yrkes- livet. Högskolan prioriterar också åtgärder som syftar till att stärka välbefinnandet för studenter och personal, vilket genomsyrar grundutbildningen. Grundutbildningsstrategi I april 2006 beslutade Högskolestyrelsen om en grundutbildningsstrategi för perioden Strategin förtydligar de vägval och tillvägagångssätt som möjliggör utbildningens mål. Strategin betonar fortsatt fokus på Högskolans profil och vikten av aktiviteter inom gränsöverskridande samverkan, innovation, kreativitet och aktiv kvalitet. Aktiv kvalitet i utbildningen innebär att de behov och förväntningar som studenter och samhälle har på utbildningens innehåll, genomförande och resultat bör tillfredsställas och helst överträffas. Grundutbildning Organisation Högskolan i Halmstad bedriver kandidat- och magisterutbildningar inom tre styrkeområden som utgör Högskolans övergripande profilering (se s 4). Utbildningsnämnden ansvarar för frågor som rör grundutbildningen. Organisatoriskt är utbildningarna vid Högskolan i Halmstad fördelade på fem sektioner: Sektionen för humaniora ansvarar för utbildning och forskning bland annat inom språkvetenskap och kulturvetenskap. Inom Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik bedrivs forskning och undervisning inom datorteknik, datalogi, datakommunikation, elektroteknik, bildanalys, mekatronik, fotonik, realtidssystem, signalanalys, fysik, intelligenta system, matematik och informatik. Sektionen för hälsa och samhälle har utbildnings- och forskningsmiljöer inom arbetsvetenskap, idrottsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, sociologi och socialt utvecklingsarbete, samt statsvetenskap. Här bedrivs även sjuksköterskeutbildning med påbyggnadsutbildning för specialistsjuksköterskeexamen. Sektionen för ekonomi och teknik ansvarar för utbildning och forskning i de ekonomiska vetenskaperna, ingenjörsvetenskap och naturvetenskap. Sektionen för lärarutbildning bedriver grundutbildning med inriktning mot förskolan och grundskolans tidigare såväl som mot senare år och gymnasieskolan. Här bedrivs även utbildningsvetenskaplig forskning. 6

7 ÅTERRAPPORTERING AV UPPDRAGET Grundutbildningsuppdraget 2006 För verksamhetsåret 2006 avräknar Högskolan hela takbeloppet på 297 Mkr, varav 284,8 Mkr, 96 %, motsvarar årets resultat. Resterande 12,2 Mkr upp till takbeloppet avräknas med tidigare gjorda överprestationer. Totalt fanns sedan tidigare 26,1 Mkr som sparade överprestationer, utöver dessa tillkommer 0,8 Mkr från decemberdifferens (ej avräknade prestationer vid årsskiftet). Sparade överprestationer blir efter bokslutet därmed 14,6 Mkr. Dessa överprestationer redovisas utanför balansräkningen och resultaträkning och kan avräknas inom framtida anslagsavräkning om inte takbeloppet uppnås. Maximalt kan 10 % av anslaget sparas, vilket motsvarar 29,7 Mkr. Budgetåret 2006 minskade antalet helårsstudenter, HST, för första gången i Högskolans historia. Minskningen var 5 %, från HST till HST. Även antalet helårsprestationer, HPR, minskade med 5 %, från HPR till HPR. Minskningen avser i högre grad män än kvinnor, både vad gäller helårsstudenter och helårsprestationer. Prestationsgraden var 81 % och oförändrad sedan Skillnaden i prestationsgrad mellan kvinnor och män har dock ökat ytterligare och var 84 % för kvinnor och 76 % för män, jämfört med 83 % respektive 78 % för Av det totala antalet helårsstudenter (5 152) var två tredjedelar programstudenter. Närmare 60 % av programstudenterna fanns inom ekonomi, undervisning, samt beteende- och samhällsvetenskap. Drygt 20 % fanns inom teknik och naturvetenskap. Programstudenternas spridning inom de olika områdena framgår av figur 3. Jämfört med föregående år är ökningen av programstudenter inom beteende- och samhällsvetenskap den största förändringen (4 %). Andelen programstudenter inom undervisning och teknik har minskat något (2 % vardera), naturvetenskap har ökat 1 %, medan ekonomi (19 %), vård (14 %), informatik (3 %), och humaniora (3 %) är oförändrade. Mål helårsstudenter Enligt regleringsbrevet var målet för Högskolan minst helårsstudenter, HST, inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena. Utfallet 2006 blev närmare HST, vilket översteg såväl målet som vår prognos. De tekniska utbildningarna ligger stabilt medan de naturvetenskapliga programutbildningarna ökar. Ytterligare en bidragande orsak är klassificeringsjusteringar som gjorts för att komma till rätta med Högskolans mycket låga jämförelsekvot, som i flera års tid legat lägst i landet. (Källa: HSV:s Analys Klassificering på kurser.) Fig. 2 Helårsstudenter per utbildningsområde 2006 Totalt 81% Program 88% Basår 80% Kurser * 73% Nätuniversitetet (NU) 41% Sommarkurser (S) 51% Lärcentrakurser 61% Hum, Juridik, Samh.vet. 49 % Naturvet., Teknik 33 % Vård 7 % Lärarutb. 7 % Idrott, Övrigt 1 % Medicin 3 % Prestationsgrad 2006 Prestationsgrad 2006 kvinnor män 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% totalt * exkl NU och S program Tabell 1: Prestationsgrad 2006 basår kurser* lärcentrakurser sommarkurser nätuniversitetet NU Ekonomi 19% Vård 14% Undervisning 17 % Teknik 17 % Naturvetenskap 4% Beteende- o. samhällsv. 21% Humaniora 3% Informatik 3% Basår/Collegeår 2 % Fig. 3 Helårsstudenter på program fördelade inom olika områden 7

8 Sjuksköterskeexamen Under fyraårsperioden är Högskolans mål minst 395 sjuksköterskeexamina. Antalet sjuksköterskeexamina under åren 2005 och 2006 är totalt 298, vilket innebär att 75 % av målet för fyraårsperioden har uppnåtts redan de första två åren. Se tabell 4. Lärarexamen med inriktning mot tidigare år Under fyraårsperioden är Högskolans mål minst 65 lärarexamina med inriktning mot tidigare år, varav 30 med inriktning mot förskola och förskoleklass. Högskolan startade höstterminen 2003 lärarutbildning med inriktning mot tidigare år, inriktning Barn och matematik/naturorienterande ämnen. Den första gruppen av dessa studenter slutför sin utbildning i januari Under fyraårsperioden går de första två kullarna ut från utbildningen. Mot bakgrund av antalet studenter i dessa kullar är det rimligt att räkna med att examensmålet om totalt 65 examina kommer att nås. Under året har en specialisering med inriktning mot arbete i förskola och förskoleklass erbjudits. Det är många av lärarstudenterna som har valt denna kurs, vilket pekar på ett ökat intresse för arbete inom dessa områden. Den examen som Högskolan utfärdar ger möjlighet att söka arbete inom såväl förskola och förskoleklass som inom fritidshem och skolans tidigare år. Höstterminen 2006 startade ännu en lärarutbildning med inriktning Lek, rörelse, idrott och hälsa, som förväntas attrahera fler studenter som tänker sig arbete inom förskola, förskoleklass och fritidshem. Examen för dem är möjlig först under nästkommande fyraårsperiod. Lärarexamen med inriktning mot senare år Under fyraårsperioden är Högskolans mål minst 325 lärarexamina med inriktning mot senare år. Högskolan erbjuder sex olika ingångar på lärarutbildningen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Hälften av ingångarna har en inriktning mot matematik eller naturvetenskap. Under året har 114 examina utfärdats och under 2005 utfärdades 94, vilket innebär totalt 208. Målet för fyraårsperioden har därmed redan nåtts till mer än 60 %. Se tabell 4. Under ett antal år har det funnits en avkortad lärarutbildning, för dem som redan har ämneskunskaperna Allmänt utbildningsområde. Med syfte att uppfylla kravet på kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män totalt HST inom uppdraget Varav teknik natur HPR Prestationsgrad 84% 77% 81% 83% 78% 81% 87% 82% 85% andel kv. av HST 59% 57% 56% Tabell 2 Helårsstudenter och helårsprestationer Högskoleexamen med teknisk inr. 6 1 Tekn. kand Högskoleingenjör 1 Tekn. m Magisterexamen med teknisk inr TOTALT Tabell 3 Tekniska examina Summa Sjuksköterskeexamen Lärarexamen med inr. mot tidigare år 9 9 Lärarexamen med inr. mot senare år Lärarexamen inr. matematik, naturvetenskap eller teknik Tabell 4 Lärarexamen med inriktning mot senare år 8

9 yrkeslärarexamina startades under höstterminen dessutom Allmänt utbildningsområde, inriktning mot yrkeslärare. Utbildningen ges på halvfart och på distans, varför de första examinerade yrkeslärarna kan förväntas först under nästkommande fyraårsperiod. Lärarexamina med inriktning mot matematik, naturvetenskap eller teknik Högskolan har som mål att minst en tredjedel av antalet lärarexamina under perioden , då Högskolan har ett treårigt uppdrag, bör ha inriktning mot matematik, teknik eller naturvetenskap. Det totala antalet lärarexamina under 2006 var 123. Av dessa hade 35 inriktning matematik, naturvetenskap eller teknik. Motsvarande siffror för 2005 var 94 respektive 39. Det innebär att en tredjedel av antalet lärarexamina de första åren inom treårsperioden har inriktning matematik, naturvetenskap eller teknik. Vår bedömning är att vi också fortsättningsvis kommer att kunna upprätthålla andelen lärarexamina med inriktning matematik, naturvetenskap och teknik till minst en tredjedel. Tekniska examina Enligt regleringsbrevet har Högskolan som planeringsförutsättningar för perioden att antalet examinerade med högskoleingenjörsexamen eller kandidat- /magisterexamen med teknisk inriktning bör ligga på minst samma nivå som under Examina inom högskoleingenjörsutbildningen, tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik var under 2006 totalt 211. Efter en uppgång av tekniska examina, som kulminerade 2004, är nu antalet åter i nivå med 2003 års siffror. Se tabell 3. Totalt grundutbildning Intäkter Anslag Avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Resultat Transfereingar Erhållna medel Lämnade transfereringar Saldo transfereringar Tabell 5: Sammanställning 2006 Grundläggande högskoleutbildning Verksamhetens intäkter Grundutbildning enl uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Beställd utbildning Uppdragsutbildning TOTAL Anslag Avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övrig drift Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Resultat Tabell 6: Redovisning av kostnader och intäkter för grundläggande högskoleutbildning 9

10 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING Efterfrågan på lärosätets utbildningar Antalet sökande till program vid Högskolan har ökat något generellt sett. Till de tekniska och naturvetenskapliga programmen är dock antalet sökande relativt lågt. Det nya antagningssystemet försvårar jämförelser med tidigare år. De mest översökta programmen för hösten 2006 var Biomedicin inriktning fysisk träning (med 5,3 förstahandssökande per plats), Sjuksköterskeprogrammet (4,5), Lärarprogrammet med inriktning lek, rörelse, idrott och hälsa (4,5), Marknadsföringsprogrammet (4,4) samt Bygg- och fastighetsprogrammet (2,8). Högskolan fortsätter sin satsning på att bygga upp ett sommaruniversitet. Under 2006 erbjöds totalt 33 kurser i Halmstad och Varberg. Dessa kurser lockade drygt sökande och flest ansökningar var det till kursen Kost, fysisk aktivitet och hälsa samt till Juridisk översiktskurs. Avvägning kurser och program Förhållandet mellan program och fristående kurser, exklusive nät- och sommarkurser, har förändrats så att kursernas andel minskat från 36 % till 33 %. På Studentcentrum erbjuds studenterna karriärvägledning där fokus läggs på att skapa de rätta redskapen för att matcha sina mål och kvalifikationer mot den kommande arbetsmarknaden. Under 2006 har bland annat omkring 120 studenter deltagit i kursen Marknadsför dig själv. Antalet helårsstudenter på program var totalt ungefär detsamma som 2005 (3 481 jämfört med 3 494). Nybörjarprogrammen ökade sin andel med 1 %, och magister- och påbyggnadsprogrammen med 2 %. Basårens och collegeårets andelar var oförändrade, vardera 2 %. Antalet helårsstudenter på fristående kurser, exklusive nätoch sommarkurser, har däremot minskat från till 1 352, det vill säga med närmare 300 (18 %). Minskningen består till övervägande del, cirka 80 %, av helårsstudenter på heltidskurser. Andelen kvinnor har successivt ökat de senaste åren var andelen kvinnor (mätt i HST) 59 %, vilket var en ökning med 2 % sedan Andelen kvinnor Totalt 59 % Program 58 % Basår 28 % Kurser* 62 % Nätuniversitetet 65 % Sommarkurser 55 % Lärcentrakurser 79 % *exkl. nätuniversitetet och sommarkuser Nybörjarprogram 56% Magister/påbyggnadspr. 9% Bas- och Collegeår 2% Kurser 33% Fig. 4 Helårsstudenter fördelning på program och kurser 2006 Strategiska förändringar i utbildningarna Högskolan strävar efter att öka antalet platser på programmen. Detta för att möta efterfrågan på mer strukturerad och sammanhållen utbildning. Ytterligare lärarprogram har tillkommit under året och antalet platser inom sjuksköterskeprogrammen har ökats något. Hösten 2006 startade Högskolan magisterutbildning i Finansiell matematik. Utbildningen var vid start den första i sitt slag i landet. 10

11 Studenternas önskemål om kontakter med arbetslivet under utbildningen resulterade i ett speciellt utvecklingstema under året, grundutbildningens samverkan med samhället. Det har bland annat inneburit en kartläggning av befintlig samverkan, som presenterats i ett antal nyhetsbrev under året, samt utlysning och utdelning av medel för ett stort antal projekt för ökad samverkan. Dessa projekt presenterades under en inspirationskonferens i slutet av året. Högskolans utbildningsutbud kommer att utvecklas inom de tre profilområdena (se s. 4). Under året har ett antal utvecklingsprojekt för nya eller förnyade utbildningar bedrivits och fler planeras inför höstterminen Sommarkurser har erbjudits vid Högskolan sedan Sommaruniversitetet startades 2005, men satsningen har medvetet breddats vad gäller kursutbud, och organisationen kring studenterna har förbättrats. Basår Basår är en behörighetsgivande kompletteringsutbildning. Antalet helårsstudenter på basår 2006 var 79, vilket var exakt lika många som Helårsprestationerna var 63 jämfört med 62 år Basår har under året erbjudits som naturvetenskapligt och tekniskt basår. Det tekniska basåret har två ingångar, en med Ma C som förkunskapskrav och en med Ma A. Det sistnämnda alternativt har också funnits i Ängelholm, Kungsbacka och Hässleholm. Våren 2006 var det totalt 66 studenter som var registrerade i andra terminen på något av basåren. En tredjedel av dem fortsatte att studera vid Högskolan hösten De som läst tekniskt basår med förkunskapskrav Ma C fortsatte i dubbelt så stor utsträckning sina studier jämfört med de övriga basårsstudenterna. Drygt tre fjärdedelar av basårsstudenterna var män. Jämfört med 2005 syns inga egentliga skillnader. Collegeår Collegeår är en ettårig utbildning som dels ger kompletterande behörighet, dels ger en introduktion till högskolestudier. Antalet helårsstudenter på Collegeåret 2006 var 7, varav 4 kvinnor. Våren 2006 var 12 studenter (7 kvinnor och 5 män) registrerade på sin andra termin i Collegeåret. Fyra av dem (3 kvinnor och 1 man) utnyttjade sin förtursrätt och fortsatte sina studier vid Högskolan höstterminen IT-stödd distansutbildning nätuniversitetet Högskolan driver medvetet en successiv utbyggnad av antalet kurser och årsstudieplatser inom Nätuniversitetet. Ambitionen är att det ska finnas en stor bredd i utbudet inom Högskolans styrkeområden och att program ska bli en större del. De program som nu finns är specialistprogram för sjuksköterskor och Allmänt utbildningsområde för yrkeslärare och för lärare i grundskolans senare år eller gymnasieskolan. Under året erbjöds 55 kurstillfällen. 14 nya kurser tillkom. Antalet helårsstudenter ökade med 18 %, från 213 till 251. Prestationsgraden sjönk märkbart i jämförelse med 2005, från 52 % till 41 %, vilket kommer att följas upp och granskas. Initiativ har under året tagits för att öka lärares kunskap om tekniska hjälpmedel för att utveckla sin distansundervisning. För att sätta fokus på distansutbildning finns en utsedd arbetsgrupp med uppgift att analysera Högskolans distansutbildning ur olika perspektiv och komma med förslag till eventuella förändringar. Uppdragsutbildning Under 2006 genomfördes ca 20 uppdragsutbildningar. Länsarbetsnämnden i Halland, Försvarsmakten och andra offentliga organisationer har varit dominerande beställare. De flesta utbildningarna har genomförts i Halland. Omfattningen av kurserna har varierat från ett fåtal poäng (1 poäng är minsta kursmodul) till 60 poäng. Under 2006 startade den tredje omgången av en kompletterande sjuksköterskeutbildning för arbetslösa personer med utomnordisk akademisk sjukvårdsutbildning. Högskolan har varit delaktig i 12 kvalificerade yrkesutbildningar (KY) under 2006 (10 under 2005). Det har rört sig om utbildningar för såväl privata som kommunala utbildningssamordnare, samt inom varierande utbildningsområden, till exempel omvårdnad och teknik. Uppdragsutbildningen omsatte 3,7 Mkr under 2006 (3,8 Mkr 2005), varav 0,3 Mkr avsåg KY-utbildningen (0,3 Mkr). Uppdragsutbildning Intäkter Anslag Avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler 15 Övrig drift Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Resultat Tabell 7: Sammanställning

12 Poängivande HST HPR Tabell 8: Poänggivande utbildningar inom uppdragsutbildningen Lärcentra Under året breddades samverkan med kommunala lärcentra till att omfatta 32 lärcentra i Halland, Småland och Västra Götaland (24 lärcentra 2005). Totalt gavs 13 kurser på distans via videokonferens (11 kurser 2005). Högskolan genomför tillsammans med Region Halland projekt för att tillsammans med lärcentra i Halland och Småland utveckla arbetssätt för förbättrad behovsinventering av utbildning i kommunerna. Reell kompetens och alternativt urval Bestämmelserna om reell kompetens har tillämpats på samma sätt som föregående år, så att bedömningen av de sökandes reella kompetens har skett i nära samarbete mellan Studerandeavdelningen och sektionerna, där ämneskompetensen finns. Den internationella dimensionen är central i Högskolans arbete på flera sätt. Bland annat vid Öppet hus. Totalt kom det in 306 ansökningar om reell kompetens under Av dessa var det 127 som inte prövades eftersom de hade formell behörighet. Av de återstående 179 ansökningarna bedömdes 24 som behöriga och 155 som obehöriga. Hösten 2006 startades ett nytt program, Entreprenörskap och förnyelse. Till detta arbetades fram rutiner för att tilllämpa alternativt urval. Urvalskriterierna fastställdes till egenskaper som är viktiga för en entreprenör: drivkraft och engagemang, kreativitet och nyfikenhet, själständighet, samt ledarskap och förmåga att samarbeta. Antalet sökande var dock inte fler än att samtliga antogs, vilket innebar att alternativt urval inte behövde tillämpas. Underlag för bedömning och mallar för meritvärdering finns dock färdiga att använda vid framtida urval till utbildningen. Pedagogisk förnyelse CLU, Centrum för lärande och utbildning, inrättades 2005 och arbetar högskoleövergripande på Utbildningsnämndens uppdrag. CLU hade under 2006 en föreståndare på 50 %, fri projekttjänst på 25 % och egen driftsbudget. Utöver detta drevs ett flertal pedagogiska utvecklingsprojekt av personal med anställning på sektionerna. CLU bevakar frågor av högskolepedagogisk karaktär, bedriver kompetensgivande utbildningar för högskolelärare och inspirerar och medverkar i pedagogisk utveckling inom området. Under året utbildades 14 nya lärare i grundkursen i högskolepedagogisk utbildning 1 5 poäng och 6 lärare genomgick påbyggnadsutbildningen 6 10 poäng. När det gäller CLU:s övriga verksamhet har det bland annat som ett led i Bolognaprocessen anordnats en utbildningsdag om lärandemål och betyg, med 7 efterföljande workshops. Vägledning av studenter på lärarutbildningen Lärarutbildningen har årligen informationsträffar där studenterna får träffa inriktningsansvariga, kommunrepresentanter samt fackliga företrädare för att få information om arbetsmarknadssituationen inför valet av kombinationer och specialiseringar. Vid planeringen av aktuella inriktningar på lärarutbildningen finns ett nära samarbete med regionens verksamhetsföreträdare. Detaljerade individuella studieplaner görs för varje student, med kontinuerlig uppföljning. Lärarstudenterna har under hela studietiden tillgång till rådgivning av en studievägledare kopplad till lärarutbildningen. Regionalt utvecklingscentrum, RUC RUC arbetar för samverkan mellan lärarutbildningen på Högskolan och de omgivande aktörerna i skolutvecklingsfrågor. 12

13 Under 2006 upprättades en ny organisationsplan som tydliggör RUC som en del av lärarutbildningen. Den 1 augusti anställdes en ny utvecklingsledare på 50 % för att leda RUC:s arbete, en befattning som från 2007 kommer att öka i omfattning till 100 %. Utvecklingsledaren rapporterar kontinuerligt om RUC:s verksamhet till styrelsen för Sektionen för lärarutbildning. Under 2006 har RUC regelbundet samverkat med sex av regionens kommuner (Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg, Laholm och Ängelholm). Region Halland och de lärarfackliga organisationerna, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, är andra samverkansaktörer. RUC har under året deltagit i ett flertal nationella konferenser som anordnats av bland andra Myndigheten för skolutveckling. På det regionala planet deltar RUC i ett nätverk med motsvarande organisationer på andra västsvenska lärosäten. På uppdrag av utbildningsförvaltningen i Halmstad arrangerade RUC under hösten 2006, i samverkan med lärarutbildningen, en kompetensutvecklingsdag för all personal knuten till gymnasieskolan i Halmstad, med omkring 550 deltagare. Högskolans samtliga sektioner och enheter kunde gemensamt erbjuda cirka 60 föreläsningar, visningar och seminarier. RUC har under hösten träffat en överenskommelse med Myndigheten för skolutveckling, angående fördjupat samarbete kring två områden. För matematikutveckling innebär överenskommelsen ett ekonomiskt bidrag på kronor. Vidare har RUC beviljats kronor fördelat på tre år för att driva ett mångfaldsprojekt. Internationalisering Huvudansvaret för genomförandet av internationaliseringsarbetet ligger på Högskolans sektioner, med stöd från nämnder och avdelningar. Utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för internationaliseringen av grundutbildningen. Varje sektion utser en internationell koordinator som också är ledamot i Internationaliseringsrådet. Inkommande internationella studenter vt 06 ht 06 vt 07 Int. studenters ansökan till kurser Int. studenters ansökan till program Internationella studenter antagna inom mobilitetsprogrammen Utresande svenska studenter 71 (+26%) Tabell 9: Inkommande och utresande studenter (+63%) 59 (+59%) Det decentraliserade arbetet styrs av lärosätets olika styrdokument, men sektionerna kan själva välja med vilken intensitet och ambition man har för avsikt att genomföra anpassningen till internationella förhållanden. Högskolans internationaliseringsarbete omfattas av en kontinuerlig uppföljnings- och revideringsprocess, som ingår i lärosätets kvalitetsarbete. (Se vidare Övergripande kvalitetsarbete s. 34.) Främja rekrytering Högskolan i Halmstad har en rad olika åtgärder för att stimulera rekryteringen av studenter. En viktig del av rekryteringsarbetet är de informationsinsatser som görs för grund- och gymnasieskolan. Bland annat har Högskolan ett 20-tal studentambassadörer för att kommunicera hur det är att studera och leva i Halmstad. Studentambassadörerna har under året besökt omkring 30 orter runt om i landet, däribland de stora utbildningsmässorna i Malmö, Örebro, Göteborg och Stockholm. Under hösten 2006 lanserade Högskolan ett nytt marknadsföringskoncept för att utifrån Högskolans vision skapa en plattform för hur lärosätets profil kommuniceras i text och bild. I linje med det nya marknadsföringskonceptet utvecklades även en kampanjwebb, där besökaren kan tipsa en vän om att söka en utbildning på Högskolan i Halmstad genom att göra en personlig annons som sedan skickas med e-post. I mitten av juli startade Högskolan i Halmstad en blogg där två studenter berättar om sin tillvaro. Bloggen vänder sig i första hand till blivande studenter, men även till andra intresserade, som vill ha inblick i studentlivet. Bloggen har omkring 100 unika besökare varje dag. Den 3 4 mars arrangerade Högskolan för första gången Öppet hus och Forskning i fokus vid samma tillfälle. Öppet hus, som anordnas i mars varje år, är en av Högskolans största rekryteringsinsatser och går ut på att besökare får se sig om i lokalerna och får information om utbildningar och studentliv. Forskning i fokus har anordnats två gånger tidigare, med två års mellanrum. Tanken med dagen är att genom populärvetenskapliga föreläsningar och experiment erbjuda allmänheten smakprov på Högskolans forskning. Totalt lockade arrangemanget omkring besökare. Den 21 juli var det sommaröppet för första gången på Högskolan. Drygt 200 personer, mestadels blivande studenter med familjer, tog tillfället i akt och bekantade sig med Högskolan och dess omgivning. 13

14 Högskolan erbjuder sedan ett par år tillbaka guidade turer för allmänheten. Under året har intresset för turerna ökat markant. Totalt har 622 personer deltagit i sammanlagt 48 visningar. Breddad rekrytering Högskolan arbetar kontinuerlig för att nå ut till en så bred målgrupp som möjligt. Bland annat tar Högskolan varje år emot studiebesök från gymnasieskolor i invandrartäta områden i södra och västra Sverige. Vid dessa studiebesök medverkar studentambassadörerna, som rekryterats med avsikt att skapa bredd när det gäller social och etnisk bakgrund. En breddad rekrytering kräver också ett bra mottagande av studenter. Som ett led i detta har Högskolan byggt upp Skrivpunkten, som är ett centrum för språkrådgivning och skrivhjälp. För att bredda den framtida rekryteringen av bland annat naturvetare och tekniker driver Sektionen för lärarutbildning projektet Hjärnverket, som är en experimentell verksamhet i de naturvetenskapliga ämnena. Sektionen för ekonomi och teknik har gjort ett utskick till Komvux, för att nå grupper som inte sökt sig till högre utbildning direkt efter avslutade gymnasiestudier. Ett gemensamt projekt har även startats upp mellan Sektionen för ekonomi och teknik, samt Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, för att öka rekryteringen av studenter med svårigheter att antas utifrån gymnasiebetyg. Det har skapats en så kallad introduktionstermin, där antagningskraven är en aning lägre än på ingenjörsprogrammen. Denna termin kan sökas både separat och som en introduktion till ett av ingenjörsprogrammen. Då studenten genomgår hela introduktionsterminen med godkänt resultat erhålls både behörighet och platsgaranti till något av Högskolans ingenjörsprogram. Entreprenörskap och förnyelse är en ny utbildning som har antagning även med alternativt urval. Här försöker man nå grupper som kanske inte vanligtvis hade sökt en högre utbildning, samt de som har speciella förutsättningar för just denna utbildning. Distansutbildning är ett annat område där Högskolan försöker rekrytera studenter oavsett geografisk hemort. Under 2006 invigdes Högskolans nya centrum för hälsa och idrott, med bland annat idrottshall, gym, spinningsal och danssal. Högkolehallen ger både studenter och personal möjlighet att röra på sig. 14

15 Genom distansupplägg på utbildningar och kurser har Högskolan möjlighet att nå ut till grupper som av olika skäl inte anser sig ha möjlighet att följa en campusförlagd utbildning. När det gäller studenter med funktionshinder följer Högskolan upparbetade rutiner för kompensatoriskt stöd. Åtgärder för en jämnare könsfördelning Högskolan arbetar för att nå en jämnare könsfördelning inom utbildningarna. Främst gäller det högskoleingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeprogrammen, men även de tekniska magisterutbildningarna. Inom teknikområdet har flera insatser gjorts för att få fler kvinnliga sökande till utbildningarna. Bland annat har representanter från Maskinprogrammet informerat ute på en av Halmstads större gymnasieskolor. Inom byggingenjörsutbildningarna har det skapats liknande projekt, då kvinnliga studenter informerar om Högskolans tekniska utbildningar. När det gäller lärarutbildningen pågår kontinuerligt åtgärder för att skapa ett bredare rekryteringsunderlag och en jämnare könsfördelning. Trots detta är det fortfarande stor dominans av kvinnliga studenter på utbildningarna mot yngre åldrar, medan könsfördelningen är mer jämn på gymnasielärarutbildningarna. Sjuksköterskeprogrammet har under året startat ett projekt för att få fler manliga sökande. En lärare på utbildningen har fått i uppdrag att ta fram lämpliga åtgärder i såväl längre som kortare perspektiv. Genusperspektiv i utbildningen Högskolan erbjuder kurser som belyser hur samhällstrukturer påverkar individers liv och relationer utifrån kulturellt och genusvetenskapligt perspektiv. Exempel på kurser är Genus, etnicitet och mångfald 1 20 p och Genusrelationer och jämställdhet 1 20 p. Det finns även invävt genus- och jämställdhetsperspektiv i andra utbildningar. Lärosätet har genusforskare som föreläser efter förfrågan och studenterna uppmuntras att beakta perspektivet på I Högskolans nya centrum för hälsa och idrott finns även laboratorier för fysiologi och biomekanik. olika sätt i till exempel examensarbete eller uppsatser. En uppsatstävling, Jämställdhet i teori och praktik, har utlysts av NTG Jämställdhet ARGUS, som är en nationell temagrupp inom Svenska ESF-rådets Equalprogram. Sekretariatet ARGUS finns på Högskolan. Inom lärarprogrammet har flera moment lagts till undervisningen för att synliggöra genusfrågorna. Arbetsmarknad uppföljning av studenter Högskolan har under ett stort antal år genomfört en uppföljning av de studenter som tagit examen två år tidigare. Detta ger en mycket bra bild av hur de olika grupperna tas emot på arbetsmarknaden och hur studenterna ser på sin utbildning. Det ger också signaler om i vilka sektorer studenterna hamnar. 15

16 Forskning och forskarutbildning MÅL, STRATEGIER OCH ORGANISATION Allmänna mål Forskningen vid Högskolan i Halmstad skall spegla Högskolans övergripande profilering (Se s. 4). Forskningen vid Högskolan i Halmstad skall ge bidrag till nationell och internationell kunskapsutveckling, och till forskningsanknytning av grundutbildningen inom de områden som ingår i Högskolans profil. Forskningen skall hålla hög kvalitet i relation till nationell och internationell standard inom respektive område. Kvaliteten granskas då medel erhålles i konkurrens (från forskningsråd, fonder, företag etc.), då forskarna vid Högskolan medverkar i nationella och internationella forskningsprojekt och nätverk, samt publicerar sig internationellt och nationellt. Högskolans forskningsnämnder har arbetat fram kvalitetsprogram som innebär en systematisk uppföljning av forskningens kvalitet och ett system för kvalitetsförbättring. Högskolan verkar för att goda och lika villkor skall gälla för forskare oberoende av kön och etnisk bakgrund, samt att jämställdhetsaspekten beaktas vid rekrytering av forskare och forskarstuderande. Forskningsstrategi Enligt Högskolans forskningsstrategi skall forskningen präglas av nära samverkan med det omgivande samhället, och samverkan över ämnesgränser på ett sätt som främjar det självständiga tänkandet och förmågan att förverkliga egna idéer. Högskolan i Halmstad ser en tät och kontinuerlig kontakt med aktuell utveckling inom näringsliv och omgivande samhälle som en del av sin profil, liksom att genom realisering av forskningsresultat bidra till denna utveckling genom realisering av forskningsresultat. För att uppnå en effektiv och kvalitetsmässigt god forskning skall personella och ekonomiska resurser koncentreras till starka flervetenskapliga och profilerade forskningsmiljöer. De olika disciplinerna bidrar till att utveckla dessa utifrån sin egen särart och merparten av de interna forskningsmedlen fördelas för att stödja dessa miljöer. Forskningens organisation Vid Högskolans sektioner bedrivs forskning inom humaniora, samhälls-, beteende- och vårdvetenskap, utbildningsvetenskap, teknik och till teknik närliggande naturvetenskap. De forskningsområden som Högskolan valt att satsa på kännetecknas av att de har en flervetenskaplig profil med samverkan över traditionella ämnesgränser. Forskarna tjänstgör inom tvärvetenskapliga sektioner vid Högskolan och svarar för att forskning bedrivs inom de ämnesdiscipliner och inom de profilerade forskningsmiljöer som finns vid dessa sektioner. Miljöerna är administrativt knutna till sektionerna, även om forskarna som arbetar inom en miljö kan komma från flera olika sektioner. Forskningen samordnas av två forskningsnämnder en för teknik och naturvetenskap (TN) och en för samhällsbeteende-, vårdvetenskap och humaniora (SBVH) samt av en lärarutbildningsnämnd (LN), som förutom att samordna den utbildningsvetenskapliga forskningen även samordnar lärarutbildningen. Dessa nämnder är formerade för att fullt ut kunna omvandlas till fakultetsorgan och har i uppgift att främja forskning och forskarutbildning inom sina respektive områden. Nämnderna skall verka för att den forskning som bedrivs vid Högskolan håller hög kvalitet så att forskningen uppmärksammas av vetenskapssamhället, nationellt och internationellt. Forskningen skall också vara av betydelse för utvecklingen av svenskt samhälls- och näringsliv. Nämnderna behandlar på eget initiativ policyfrågor och viktiga verksamhetsfrågor, samt verkar för att grundutbildningen vid Högskolan har god forskningsförankring. I nämndernas uppgift ingår att fördela forskningsmedel som tilldelats dem av Högskolestyrelsen. Forskningsnämnderna ansvarar också för anställnings- och befordringsärenden, godkänner sakkunniga vid professors- och lektorstillsättningar samt föreslår utnämning av professorer. Ett läraranställningsutskott är underställt respektive forskningsnämnd. Områdena teknik och naturvetenskap Forskningen inom teknik har en övergripande inriktning, uttryckt som: Teknik präglad av innovation och entreprenörskap med strategin att bygga upp en flerdisciplinär, tillämpningsorienterad forskning med kompletterande grundforskning inom viktiga ämnen. Forskningen bedrivs i mycket hög grad i interaktion med det omgivande samhället, vilket leder till relevanta problemställningar och en kreativ forskningsmiljö. De valda områdena har alla särskilt stor potential för samhällsnyttiga innovationer och produktutveckling, och flera forskare har kommersialiserat sina forskningsresultat. Även inom naturvetenskapen är forskningen av tillämpad karaktär och sker ofta i sam- 16

17 arbete med tekniskt och/eller ekonomiskt inriktade forskare. Forskningen sker framför allt inom fem profilerade forskningsmiljöer (se faktaruta s. 19): Centrum för forskning om inbyggda system Centrum för tillämpad matematik och fysik Laboratoriet för intelligenta system Maskinteknisk produktframtagning Tillämpad naturvetenskap Varje forskningsmiljö ovan har mellan 10 och 30 deltagare varav minst två professorer, ett antal forskande lektorer och doktorander. De har en nära anknytning till grundutbildningen, dels genom att alla forskare också undervisar i grundutbildningen, dels genom att merparten av studenternas projektarbeten bedrivs inom forskningsprojekten. Doktoranderna bedriver sina forskarstudier i Halmstad där de handleds av Högskolans lärare. Under 2006 omsatte forskningen inom teknik och naturvetenskap 44,4 Mkr vilket är av samma storleksordning som föregående år (44,1 Mkr). Andelen externa medel för teknik- och naturvetenskap under 2006 är likaså i stort sett oförändrad 58 % (57 % 2005). Området humaniora och samhällsvetenskap Forskningen inom Forskningsnämnden SBVH:s ansvarsområde bedrivs inom sju profilerade forskningsmiljöer (se faktaruta på s ): Centrum för idrott och hälsoforskning Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning Centrum för studier av innovativ IT-användning Centrum för studier av politik, kommunikation och medier Kontext och kulturgränser Samhällsförändring, lärande och sociala relationer Välfärd och välbefinnande Inom forskningsmiljöerna bedrivs forskning, seminarieverksamhet och handledning av forskarstuderande. Samtliga forskningsmiljöer är flerdisciplinära, främst genom att olika samhällsvetenskapliga discipliner samverkar. Inom Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning finns även tekniskt inriktad forskning om produktutveckling och innovationsteknik samt om byggteknik. Inom forskningsmiljön Centrum för innovativ IT-användning bedrivs främst forskning inom informatik, men även teknisk forskning om digitala media. De flesta miljöer består av medlemmar men det finns även några miljöer som är mindre, med medlemmar. Antalet professorer och docenter inom miljöerna varierar mellan 2 och 7. Flertalet forskare som är verksamma inom miljöerna är också lärare inom grundutbildningen, vilket är en garanti för att forskningen kommer denna tillgodo. Under 2006 omsatte forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap 30,6 Mkr (28,9 Mkr 2005). 42 % av finansieringen var extern (40 % 2005). Utbildningsvetenskaplig forskning I oktober 2005 fattade Högskolan i Halmstads styrelse beslut om en ny organisation för lärarutbildningen, som bland annat innebar att en lärarutbildningsnämnd inrättades. Från den 1 januari 2006 har nämnden det högskoleövergripande ansvaret för såväl utbildning som forskning med anknytning till lärarutbildningen. Lärarutbildningen Forskningsmiljöer inom teknik och naturvetenskap Centrum för forskning om inbyggda system Inom miljön samspelar forskning inom många olika områden, såsom implementeringsteknologi, inklusive teknologi för kommunikation, systemarkitektur inklusive kommunikationsarkitektur, och program- och systemutvecklingsmetoder. Centrum för tillämpad matematik och fysik Här bedrivs forskning om beröringsfria sensorer för processindustrin, forskning inom nanovetenskap och om finansiell matematik. Laboratoriet för intelligenta system Här fokuserar forskningen på att utveckla algoritmer och metoder för automatiskt beslutfattande hos tekniska system inom navigering, styrning eller reglering. Forskningen hänförs till ämnena signalanalys, datorseende, reglerteknik, mekatronik, bioinformatik och självlärande algoritmer, speciellt artificiella neuronnät. Forskningsmiljöer Maskinteknisk produktframtagning Miljön är idag inriktad mot produkters funktionella ytor där traditionella maskindiscipliner som produktionsteknik, materialteknik, konstruktionsteknik, maskinelement och produktutveckling möter ämnen som kemi, optisk- och elektrisk mätteknik, biomekanik, odontologi och tribologi. Tillämpad naturvetenskap En mycket bred forskningsmiljö som verkar inom områdena ekologi och miljö, där kunskap utvecklas för att förstå de processer och mekanismer som utgör ekosystemens funktion, samt biomedicin/biomekanik som omfattar såväl fysiologi som cellbiologi och biokemi. 17

18 tillfördes samtidigt medel för utbildningsvetenskaplig forskning, 1 Mkr 2006 och därefter årligen 3 Mkr. Lärarutbildningsnämnden antog under våren 2006 en forskningstrategi för perioden som innebär en satsning på utbildningsvetenskaplig forskning. I linje med forskningstrategin har följande genomförts under 2006: För att snabbt skapa en forskningsbas har disputerade lektorer inom Sektionen för lärarutbildning erhållit 30 % forskning i tjänsten. Konkret har detta inneburit att lärarutbildningen kommer att medfinansiera ett treårigt didaktiskt forskningsprojekt som erhållit finansiering från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté i 2006 års ansökningsomgång. På basis av ovanstående har en utbildningsvetenskaplig forskningsmiljö börjat utvecklas vid lärarutbildningen. En kartläggning av behov av praxisnära forskning inom skolor i lärarutbildningens samarbetskommuner har inletts i syfte att identifiera utbildningsvetenskapliga forskningsprojekt som kan samfinansieras av kommuner, skolor och lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. Det ekonomiska ansvaret för den doktorand som är antagen till Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik har tagits över av Sektionen för lärarutbildning. Ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsresurser har utlysts bland disputerade lärare som undervisar inom lärarutbildningen. Utlysningen gäller 30 % forskning i tjänsten samt ett bidrag till forskaren för att anordna ett nationellt eller internationellt ämnesdidaktiskt symposium vid Högskolan. Dessutom finansiering av en yrkesverksam lärare, i skola i någon av lärarutbildningens samarbetskommuner, till 10 % under ett år i syfte att koppla den ämnesdidaktiska forskningen som växer fram vid Högskolan till lärarpraxis. Efter sakkunnigbedömning har sådana resurser tillförts fem universitetslektorer i ämnena statsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, historia, svenska och matematik. Forskningsmiljöer Forskningsmiljöer inom samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora Centrum för idrott och hälsoforskning Detta centrum arbetar med sex teman; idrottsskador och rehabilitering, karriärövergångar, fysisk aktivitet och hälsa, anpassad fysisk aktivitet och handikappidrott, hälsopromotion och prevention, samt barn och ungdomsidrott. Verksamheten är väl förankrad i såväl det nationella som det internationella vetenskapssamfundet inom området. Forskarna tillhör främst ämnen som psykologi, pedagogik, idrottsvetenskap och folkhälsovetenskap. Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning Miljöns forskning gäller ledning av produktutvecklings-, innovations- och byggprocesser, innovationssystem, entreprenörskaps- och lärandeforskning. Inom miljön samverkar forskare i olika forskningsprojekt som kombinerar samhällsvetenskapliga och tekniska perspektiv på utvecklingsprocesser inom företag, andra organisationer och inom regioner. Forskarna tillhör ämnen som arbetsvetenskap, innovationsteknik, kvalitetsteknik, byggteknik, industriell organisation, företagsekonomi, sociologi och statsvetenskap. Centrum för studier av innovativ IT-användning Miljön bedriver tillämpad informatikforskning för att åstadkomma innovativ användning av informationsteknik (IT) i organisationer och vardagsliv. Forskningen sker inom två områden: media samt bil- och transportindustri. Inom miljön kombineras samhällsvetenskapliga och tekniska perspektiv för att bättre förstå och möjliggöra framväxten av innovativa former av IT-användning. Centrum för studier av politik, kommunikation och medier Forskning bedrivs inom områden som politisk kommunikation, medier, dokumentär framställning, identitets- och integrationsfrågor, globalisering och demokrati, med det övergripande syftet att utveckla ett flervetenskapligt forskningsfält med inriktning mot kommunikation och kommunikationsprocesser i samhället. Inom miljön samverkar forskare från ämnena statsvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap. 18

19 RESURSER OCH RESULTAT Högskolans övergripande mål med forskningen är att den skall bidra till nationell och internationell kunskapsutveckling samt att den skall bidra till forskningsanknytning av grundutbildningen. Vår bedömning är att forskningen vid Högskolan i Halmstad under året har gett ett väsentligt bidrag till måluppfyllelsen, genom de internationella vetenskapliga publikationer som accepterats efter peer review och genom den stora andel externa medel som erhållits i konkurrens, ofta efter internationella utvärderingar. Forskarutbildning har bedrivits aktivt trots avsaknad av vetenskapsområde. 4 doktorer och 8 licentiater har efter forskarstudier och handledning i Halmstad examinerats vid olika lärosäten. Målet om forskningsanknytning av grundutbildningen uppfylls bland annat genom att i stort sett alla våra forskare samtidigt är undervisande lärare och tar aktiv del i utbildnings- och kursutveckling, samt att merparten av studenternas enskilda arbeten sker på initiativ av och i samverkan med våra forskningsmiljöer. Forskarutbildade lärare och forskande personal Genom utbildning av redan anställda och en medveten strategi vid rekrytering av ny personal har Högskolans lärare hög vetenskaplig kompetens. Av 216 tillsvidareanställda lärare var 113 disputerade, dvs. 52 % (2005 var andelen 53 %, %). Inom området humaniora och samhällsvetenskap var antalet tillsvidareanställda lärare 142 (135 år 2005), varav 74 (72 år 2005) var disputerade. Antalet tillsvidareanställda lärare inom områdena teknik och naturvetenskap var sammanlagt 74 (81 år 2005), varav 39 (43 år 2005) var disputerade. Minskningen av antalet lärare inom teknik och naturvetenskap har sin främsta orsak i den nedskärning av utbildningarna inom detta område som i sin tur är en följd av det vikande studentunderlaget. (Se tabell 12 s. 20.) Totalt forskning Intäkter Anslag Avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Resultat Transfereringar Erhållna medel Lämnade transfereringar Saldo transfereringar Tabell 10: Sammanställning 2006 Forskningsmiljöer inom samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora Kontext och kulturgränser Tyngdpunkten i verksamheten är flervetenskapligt studium av kulturinbäddade identitetsmarkörer och identiteters relation till territorialitet, livshistoria, kulturbruk och kulturmöten samt materiella förändringar. Inom miljön samverkar forskare från flera humanistiska ämnen: litteratur-, film- och konstvetenskap, språk, idéhistoria, historia, religionsvetenskap och etnologi. Samhällsförändring, lärande och sociala relationer Forskningen inom miljön fokuseras på genusrelationernas stora betydelse för att förstå hur villkoren för sociala relationer och lärande förändras i det senmoderna samhället. Globalisering, nya arbets- och livsmönster, ökad datoranvändning, den snabba utvecklingen av kommunikationsteknologi och den reflexiva problematiseringen av tillskrivna sociala karakteristika är några centrala aspekter. Inom miljön finns forskare från ämnena pedagogik, sociologi, arbetsvetenskap, kulturgeografi och utbildningsvetenskap. Forskningsmiljöer Välfärd och välbefinnande Inom miljön studeras samhällets välfärdssystem samt människors levnadsvillkor och välbefinnande på individ-, grupp- och samhällsnivå. Forskning bedrivs inom tre områden: Människors upplevelser och förmåga att hantera sin livs-, hälso- och vårdsituation för att uppnå ett gott liv, speciellt utsatta gruppers villkor och livskvalitet samt arbetets, arbetsmiljöns och ledarskapets roll för anställdas upplevelse av hälsa och välbefinnande. Inom miljön finns forskare inom ämnen som vårdvetenskap, folkhälsovetenskap, handikappvetenskap, idrottsvetenskap, psykologi, pedagogik, kulturgeografi, socialt arbete och sociologi. 19

20 Bland de disputerade tillsvidareanställda lärarna har antalet professorer ökat något medan antalet docenter har minskat något. Av totalt 25 tillsvidareanställda professorer är 6 kvinnor, dvs 24 % (22 % 2005). Ingen professor nyanställdes under 2006, medan 4 personer befordrades. Omräknat till heltidsekvivalenter fanns det år ,9 tillsvidareanställda professorer, varav 4,7 kvinnor. Av totalt 15 docenter var 7 kvinnor. Andelen kvinnliga docenter var 47 %, en ökning jämfört med 2005 då andelen kvinnliga docenter var 35 %. Under 2006 anställdes 7 universitetslektorer, varav 3 kvinnor. Lektorerna anställdes i sociologi (3), omvårdnad, idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap och religionsvetenskap var motsvarande siffror 11 respektive 6. Inom området humaniora och samhällsvetenskap fanns professorer i företagsekonomi (3), idrottspsykologi, medieoch kommunikationsvetenskap (2), pedagogik, sociologi, sociologi med arbetsvetenskap (2) och vårdvetenskap. Inom teknik och naturvetenskap fanns professorer i biologi, byggproduktionsteknik, datorsystemteknik, datavetenskap, fotonik, fysik, inbyggda system, kemi, maskinteknik, realtidsdatorsystem, reglerteknik, signalanalys, teknik för visuella media och tillämpad matematik. Av de lärare som var tidsbegränsat anställda var 22 disputerade. Här fanns bl.a. en adjungerad professor och 4 gästprofessorer, samtliga män, samt forskare och lärare vid andra högskolor som på deltid var verksamma vid Högskolan i Halmstad. Den adjungerade professorn finns i statsvetenskap (0,2 heltidsekvivalent). Gästprofessorerna finns i datorarkitektur, kommunikationssystem, fysik och utbildningsvetenskap (1,1 heltidsekvivalenter). Vetenskaplig produktion Produktionen i form av artiklar publicerade i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter med s.k. peer review uppgick under 2006 till 59 (79 artiklar 2005; 96 artiklar 2004). Antalet artiklar som presenterades vid vetenskapliga konferenser var 102 (115 artiklar 2005; 139 artiklar 2004). Härtill kom ett stort antal vetenskapliga rapporter, artiklar, böcker, industrirapporter, populärvetenskapliga skrifter etc. Forskningsarbetet resulterade i 4 doktorsavhandlingar och 8 licentiatavhandlingar. Att produktionen av vetenskapliga artiklar är lägre i år än föregående år beror delvis på att Högskolans två absolut största forskningsmiljöer gått igenom större förändringar under året: Centrum för forskning om inbyggda system har arbetat med att starta upp den KK-finansierade profilen, vilket inneburit mycket projektstarter och avtalsarbete, och Laboratoriet för intelligenta system har förlorat två forskare under året, en docent som numera arbetar utomlands och en professor som hastigt gick bort i början på året. Mångvetenskap Samtliga Högskolans sektioner är mångvetenskapliga till sin karaktär, vilket har resulterat i betydande forskningssamarbete över disciplingränserna. Teknikområdets starka inriktning mot tillämpad forskning i samverkan med industrin gör att denna forskning av nödvändighet blir mångdisciplinär. Gemensamma laboratorier, så kalllade core facilities har byggts upp med stöd från främst Sparbanksstiftelsen Kronan och Erik Johan Ljungbergs Professorer varav kvinnor varav gästprof varav adj.prof. varav nyanställd Docenter varav kvinnor Nyanställd lektor varav kvinnor Tabell 11: Antal professorer, gästprofessorer, adjungerade professorer, docenter, nyanställda lektorer Antal tillsvidareanställda varav kvinnor varav disputerade varav disputerade kvinnor Antal tidsbegränsat anställda varav kvinnor varav disputerade varav disputerade kvinnor hum/sam teknik naturvet TOTAL Antal Procent 38% 52% 19% 41% 32% 9% Tabell 12: Tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda lärare fördelade på vetenskapsområden och kön