Företagsamt ägande RAPPORT TILL PROJEKTET FÖRETAGSAMT ÄGANDE. 2Baksidan med institutionellt kontrollägande. Ulf Jakobsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsamt ägande RAPPORT TILL PROJEKTET FÖRETAGSAMT ÄGANDE. 2Baksidan med institutionellt kontrollägande. Ulf Jakobsson"

Transkript

1 Företagsamt ägande 2Baksidan med institutionellt kontrollägande. Ulf Jakobsson RAPPORT TILL PROJEKTET FÖRETAGSAMT ÄGANDE

2 Företagsamt ägande Denna skrift är en del i projektet Företagsamt ägande. Projektet ska öka kunskapen om för näringslivet viktiga ägarfrågor samt skapa uppmärksamhet för det privata ägandets centrala betydelse för tillväxt och välstånd. Med detta projekt vill Svenskt Näringsliv ge sitt bidrag till en framgångsrik politik på dessa områden. Företagsamt ägande kommer att ta fram expertrapporter och arrangera hearingar och rundabordssamtal för att få igång en bred diskussion om framtidens ägarvillkor och hur det privata ägandet kan stärkas. Projektet leds av Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström. Centrala områden för Företagsamt ägande är frågan om utvecklingen av den svenska ägarmodellen, beskattning av ägande samt kopplingen mellan privat förmögenhetsbildning och företagande. För att utveckla debatten om privat ägande ger Svenskt Näringsliv ett antal aktörer möjlighet att uttrycka sina egna tankar och förslag i skrifter och på seminarier. De tankar och förslag som framförs i denna skrift är således författarens egna. Svenskt Näringsliv kommer framöver att presentera egna förslag kring hur det privata företagsägandet ska stärkas. Att utveckla och förbättra villkoren för det privata ägandet är en självklar del i en reformagenda för att skapa ökad tillväxt och möta globaliseringens utmaningar. Ulf Jakobsson Ulf Jakobsson är docent i nationalekonomi och arbetar som konsult i nationalekonomiska frågor. Han har varit chef för Industriens Utredningsinstitut, numera Institutet för Näringslivsforskning och har publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter kring den svenska modellen för företagstyrning. 2 FÖRETAGSAMT ÄGANDE

3 Innehåll Sammanfattning...4 Instiutitionerna som aktiva ägare...6. Kostnader för kontrollägande...7. Kostnader för koncentration och inlåsning...9 Problem med politiskt ägande Forskningslitteratur om politik och företagsstyrning Uppsummering och slutsatser Referenser INNEHÅLL 3

4 Sammanfattning Internationellt sett finns det två huvudmodeller för styrning av publika företag. Den vi är mest bekanta med i Sverige är privat kontrollägande. Ofta utövas detta genom att kontrollägarna på ett eller annat sätt sett till att ha en större andel rösträtter än utdelningsrätter kopplade till sitt innehav av aktier i det kontrollerade företaget. Den andra huvudmodellen är spritt ägande med ledningsstyre i företaget. Detta är den förhärskande modellen i de anglosaxiska länderna. Ledningsstyret kan antingen ligga i händerna hos en från ägarna relativt oberoende styrelse, som i Storbritannien, eller hos företagets ledningsgrupp med VD i spetsen. Den senare modellen är den mest förekommande i USA. Det är här mycket vanligt att VD också är styrelsens ordförande. De anglosaxiska länderna är finanskapitalismens ledande länder. Därtill har dessa länder en dominerande ställning på det akademiska området. Detta gäller även forskningen kring ägarmodeller och företagsstyrning. Dessa faktorer har bidragit till att den anglosaxiska modellen i finanslitteraturen länge har framstått som den helt dominerande och också som ett slags idealmodell för företagsstyrning. Det är först under de allra senaste åren som denna bild har börjat ifrågasättas. De modeller som beskrivits här, utvecklades under en period då hushåll och privatpersoner var de dominerande ägarna på världens börser. Under de senare decennierna har det privata ägandet, på börserna världen över, andelsmässigt trängts tillbaka av olika former av institutionellt ägande. Den drivande kraften i denna utveckling har varit kapitaluppbyggnaden i olika pensionsfonder. Uppbyggnaden av pensionsfonder innebär i praktiken en överflyttning av pensionssparandet från privat sparande till institutionaliserat sparande. Detta har ofta skett genom införandet av olika typer av obligatoriska system kopplade till individens anställning. En viktig del av bilden är att detta institutionaliserade sparande vanligen beskattas på ett för den enskilde mera förmånligt sätt än det individuella sparandet. De bakomliggande orsakerna kan givetvis diskuteras, men det är ett faktum att Sverige tillhör de länder där de privata placerarna står för den lägsta andelen av investeringskapitalet. Den stora och växande andelen institutionellt ägande på börserna världen över, har inte haft sin motsvarighet i ett ökat institutionellt kontrollägande. I den anglosaxiska modellen kan detta te sig naturligt. Pensionsfonderna är här många och vi har fortfarande ett relativt spritt ägande. Om man anser att managementstyre fungerar bra med spritt privat ägande, är det svårt att se varför det inte skulle fungera bra med ett fortsatt spritt ägande, även när det nu finns starka institutionella ägare. Situationen är något annorlunda i de länder där kontrollägande är den dominerande ägarformen. Framväxten av ett omfattande institutionellt sparande medför med nödvändighet att den relativa kapitalandel som det privata kontrollägandet bygger sin maktställning på, med tiden blir allt mindre. Detta har varit en mycket påtaglig utveckling i Sverige. Man kan hävda att privat svenskt kapital, som kan utöva kontroll i svenska börsföretag, blivit en knapp resurs. I Sverige är det därtill så att det institutionella pensionssparandet är starkt centraliserat. Huvuddelen av det svenska pensionskapitalet finns samlat i några få fonder som i relation till den svenska aktiemarknaden är mycket stora. År 2006 uppgick placerings- 4 SAMMANFATTNING

5 kapaciteten i de korporativistiska och politiskt anknutna fonderna till knappt 40 procent av det totala värdet på Stockholmsbörsen. Motsvarande tal för den del som utgörs av AP-fonderna låg kring 23 procent. Detta är långt mera än det placeringskapital som Investor och Industrivärden förfogar över tillsammans. Ur ren finansieringssynpunkt skulle sålunda de politiska och korporativistiska pensionsfonderna med lätthet kunna skaffa sig kontroll över större delen av Stockholmsbörsen. Det är dock inte denna väg som fonderna har valt. När det gäller AP-fonderna finns det regelverk som förhindrar ett aktivt kontrollägande. När det gäller övriga fonder finns få tecken på en sådan inriktning. Svenskt Näringsliv som är en av huvudmännen för de korporativistiska fonderna har deklarerat att man inte anser att fonderna ifråga skall ägna sig åt aktivt kontrollägande. Alla de fonder som diskuterats här, har endast placerat en mindre andel av sina tillgångar i svenska börsföretag. I denna skrift argumenterar jag för att det finns goda skäl för att de politiskt och korporativt anknutna pensionsfonderna att avstå från kontrollägande. Detta kan tyckas vara att slå in öppna dörrar. Ett skäl till denna genomgång är dock att också andra former för företagsstyrning är ifrågasatta eller har problem. Ett institutionellt kontrollägande kan då te sig som ett attraktivt alternativ. Jag har redan pekat på att privat kapital som kan agera kontrollägare är en knapp resurs. Detta problem förstärks av införandet av regelverk som på olika sätt minskar incitamenten för kapitalstarka investerare att ta på sig rollen som kontrollägare i publika företag. Denna situation har analyserats av Henrekson & Jakobsson (2011). Författarna pekar på att utvecklingen av regelverket för styrning av börsföretag under de allra senaste decennierna inspirerats av reglerna för företagskontroll i den anglosaxiska världen. Dessa regler har ofta spetsen riktat mot kontrollägande, särskilt om detta utövas med utgångspunkt i att kontrollägaren förfogar över en större andel rösträtter än utdelningsrätter. Denna utveckling kan tyckas bädda för en ökad andel företag på den svenska börsen som styrs enligt den anglosaxiska modellen. Detta har emellertid inte skett av det enkla skälet att reglerna i den svenska aktiebolagslagen i princip omöjliggör ledningsstyrning utan kontrollägande. 1 Den slutsats Henrekson & Jakobsson (2011) drar av sin analys är att regelverken för företagsstyrning i Sverige måste förändras efter två huvudlinjer. Antingen kan incitamenten för privata investerare att utöva kontrollägande förbättras. Eller så får aktiebolagslagen ändras på ett sådant sätt att ledningsstyrda företag med spritt ägande kan verka i Sverige. Logiskt sett finns det ett tredje alternativ som inte tas upp av författarna, nämligen att de kapitalstarka svenska institutionerna, främst då AP-fonderna, tar på sig rollen som kontrollägare i börsnoterade svenska företag. Som tidigare sagts skall jag i denna skrift peka på de stora problem som finns med en sådan lösning. I det följande tas några av de viktigaste problemen upp. Frågan om kontrollägande eller ej kan dels ses ur fondens eget perspektiv dels ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Helt vattentäta skott finns det inte mellan dessa perspektiv. Fondernas storlek och deras betydelse för våra framtida pensioner gör att om en viss strategi är dålig för fonderna, tenderar den också att ha negativa samhällsekonomiska effekter. 1 Se Henrekson & Jakobsson (2011) Nachemson-Ekvall (2010), Pacces (2010). SAMMANFATTNING 5

6 Institutionerna som aktiva ägare I en känd artikel har Hansman & Krakman (2004) argumenterat för att det över hela världen finns en stark tendens till att företagsstyrningen i allt högre grad inriktas på att åstadkomma shareholder-value. En viktig komponent i deras argumentation är den växande betydelsen av institutionellt ägande världen över. De institutionella investerarnas intressen sammanfaller enligt författarna ofta med den typiske investerarens intressen. De institutionella investerarna är beredda att artikulera och försvara dessa intressen. I särskilt hög grad tenderar de att försvara minoritetsägarnas intressen. Genom själva ägandet bidrar de till att ge legitimitet åt shareholder value som ett mål för företagen och genom sin aktivitet bidrar de till att främja aktieägarna. Avsikten med denna skrift är inte att ifrågasätta den positiva roll institutionerna kan spela i detta sammanhang. Avsikten är inte heller att undersöka huruvida de svenska institutionerna gör ett bra arbete efter dessa linjer. Skriften är istället specifikt inriktad på att diskutera de problem som kan uppstå om institutionerna och i synnerhet då AP-fonderna tar steget att bli aktiva kontrollägare i de svenska företagen. Tyngdpunkten i analysen ligger på AP-fonderna därför att deras placeringsstrategier och ägarpolitik kan förändras genom politiska beslut. När det gäller de korporativa fonderna finns en klar inriktning från i varje fall en av huvudmännen, Svenskt Näringsliv, att fonderna inte skall engagera sig i aktivt kontrollägande. Flera av de problem med institutionellt ägande som tas upp här är dock gemensamma för alla institutionella ägare. 6 INSTUTITIONERNA SOM AKTIVA ÄGARE

7 Kostnader för kontrollägande I sitt klassiska och mycket citerade verk pekar Bearle och Means (1932) ut kostnaden för kontrollägande som en avgörande faktor för att de stora publika företagen kan förväntas ha ett spritt ägande där ledningen styr företaget. Skälet att till att ägandet kan förväntas vara spritt är dels att företagens storlek i förhållande till de enskilda placerarnas förmögenheter gör att ägandet nästan med automatik blir spritt. Till detta kommer emellertid att det finns starka ekonomiska argument för att diversifiera ägandet på flera företag. Därmed kan man räkna med att också de mycket stora förmögenheterna placeringsmässigt blir uppdelade i mindre delar. Om någon av de stora förmögenhetsägarna ändå skulle koncentrera sin förmögenhet med sikte på kontrollägande i ett företag bör han beakta att han får en kostnad för sitt kontrollägande som andra placerare inte har. Dessa kan å andra sidan utan kostnad tillgodogöra sig de positiva effekterna av kontrollägarens arbete genom att ha en aktiepost i företaget utan kontrollägande. Kontrollägaren kan därmed förvänta sig en sämre avkastning på sitt kapital än vad hans konkurrenter får. De blir fripassagerare på den farkost kontrollägaren styr. Kontrollägande är sålunda inte ekonomiskt rationellt. Därmed kan vi enligt Bearle och Means (1932) på en utvecklad marknad förvänta oss en företagsstyrningsmodell med spritt ägande där företagsledningen, som betalas av alla aktieägare, styr företaget. Denna analys har blivit oerhört inflytelserik i finanslitteraturen. Vad som kan vara förvånande är att frågan, under vilka juridiska förutsättningar, det är möjligt för ledningen att utöva sin kontroll, sällan eller aldrig diskuteras i litteraturen. 2 En fråga som följer av den ovanstående analysen är varför vi i de flesta länder utanför den anglosaxiska sfären finner att kontrollägande är den förhärskande modellen för företagsstyrning. Det generella svar som finanslitteraturen ger, är att marknaderna utanför den anglo-saxiska sfären är otillräckligt reglerade. 3 Detta gör det möjligt för kontrollägaren att skaffa sig fördelar på minoritetsägarnas i bekostnad. I ett sådant ramverk blir kontrollägande den förhärskande modellen för företagsstyrning. Utanför den anglosaxiska sfären har vi under långa perioder haft omfattande regleringar av kapitalmarknaderna. På sådana marknader har kontrollägare av typ Investor och Industrivärden, med sin koppling till stora banker, varit i det närmaste nödvändiga för att inom systemets ram kunna ge en kapitalförsörjning till växande företag. Detta förhållande har naturligtvis också, inom ramen för regleringssystemet, givit en fördel till kontrollägarna själva. 2 Ett undantag är Pacces (2007) 3 Se t.ex. La Porta m. fl. (1999) KOSTNADER FÖR KONTROLLÄGANDE 7

8 Under senare år har vi dels sett en omfattande avreglering av de finansiella marknaderna också utanför den anglosaxiska sfären. Samtidigt har regelverken kring de publika bolagen reformerats på ett sätt som gör det mycket svårt för kontrollägare att skaffa sig fördelar på andra aktieägares bekostnad. Om vi ser till Sverige så finns det flera undersökningar som tyder på att det inte förekommer något utnyttjande av minoritetsägarna här. 4 Den fråga som återstår att besvara är då varför vi på den nya typen av marknader har kontrollägande överhuvudtaget. Ju mera välreglerad och genomlyst marknaden blir desto närmare kommer vi förutsättningarna i den analys som Bearle och Means (1932) gjorde och som leder till att det var irrationellt för investerare att bli kontrollägare. Det svar som i litteraturen vanligen ges på frågan är att det finns ickepekuniära värden kopplade till kontrollägande som kan vara tillräckligt starka för att väga upp bristen på ekonomiska incitament. Dessa värden kan vara av olika slag: För en grundare av ett företag kan det finnas en stark vilja att behålla kontrollen över sitt livsverk. En liknande motivation kan finnas i familjeföretag som gått i arv, även om själva grundandet av företaget skedde i en tidigare generation. Ett annat skäl som ofta anförs är att kontrollägande skapar en samhällsställning som i många länder inte kan uppnås enbart genom innehav av en stor förmögenhet (Gilson 2006). Inget av de skäl som anförts kan dock ses som någon grund för institutionella placerare eller pensionsfonder att engagera sig i kontrollägande. Man kan förvisso tänka sig att fondförvaltarnas prestige och samhällsställning kan stärkas genom att deras fonder engagerar sig i kontrollägande. För deras uppdragsgivare som i sista hand är de blivande och nuvarande pensionärerna finns det dock knappast någon sådan effekt. Den enda förväntade effekten för deras del blir en lägre avkastning i pensionsfonderna och därmed lägre pensioner. Den senaste tidens omläggningar av pensionssystemen i riktning mot avgiftsbaserade system innebär att det finns en direkt koppling mellan avkastning i fonderna och nivån på pensionerna. Denna effekt finns genom den så kallade bromsen även i AP-fonderna. En invändning mot ovanstående kunde vara att den effekt som Bearle och Means pekar på är en teoretisk konstruktion och att om den förekommer, så är den försumbar. Det finns dock, som vi skall se all anledning att tro att kostnaderna för kontrollägande är påtagliga. Ett mycket påtagligt tecken på detta är den så kallade investmentsbolagsrabatten som tenderar att belasta investerare som satsar på långsiktigt kontrollägande i en utvald grupp av företag. Substansrabatten i Investor och Industrivärden som historiskt sett har pendlat mellan 20 och 40 procent är ofta anförda exempel på detta. Förvaltningskostnader Vilka är då dessa kostnader? Den direkta kostnaden för själva utövandet av kontrollägande måste givetvis tas med i detta sammanhang. Även om denna kostnad kan te sig relativt liten måste man beakta att den varje år måste tas ur utdelningsutrymmet av de förvaltade företagen. Detta innebär att även en relativt måttlig kostnad som andel av de förvaltade företagens omsättning eller förädlingsvärde kan ge en betydande effekt på förvaltarens intäkter. 4 Se t.ex. Gilson (2006) 8 KOSTNADER FÖR KONTROLLÄGANDE

9 Kostnader för koncentration och inlåsning Det är välkänt från finansteorin att man vid en given risknivå kan öka avkastningen i en portfölj genom att göra den mera diversifierad. Att avstå från diversifiering innebär sålunda att man tar på sig en kostnad. Att därtill över tiden låsa sig till ett visst innehav innebär att man tar på sig ytterligare en kostnad. Om en pensionsfond skulle engagera sig i kontrollägande innebär det närmast definitionsmässigt att fonden tar på sig båda dessa kostnader. Att kostnaden kan vara svår att kvantifiera betyder inte att den är försumbar. Den så kallade substansrabatt som finns i investmentbolagen kan ge en fingervisning om storleksordningen på kostnaden. För att konkretisera diversifieringsfrågan ytterligare har jag kartlagt i vilken utsträckning AP- fonderna arbetar med diversifiering för att minska sin risk. 5 Som framgår av tabell 1 arbetar fonderna med undantag för sjätte AP fonden, som har ett speciellt uppdrag, redan i sin övergripande placeringsprofil med en betydande diversifiering. Huvuddelen av fondernas kapital är placerat utomlands och i Sverige låg 2010 en stor andel av tillgångarna i räntebärande instrument. Den största andelen svenska aktier har, om vi undantar sjätte AP-fonden, andra AP-fonden med 21 procent. Sett till innehavet av svenska aktier är spridningen mycket stor där också. Var och en av fonderna har ett femtiotal eller flera svenska aktier i sin portfölj. Uppenbarligen har inte placeringarna gjorts med sikte på att skaffa sig någon maktposition i företagen. I tabell 2 listas för var och en av fonderna de innehav som har den största rösträttsandelen i respektive företag. Det framgår att rösträttsandelarna i enskilda företag genomgående är relativt små. Detta gäller även sjätte AP-fonden. Förklaringen i det senare fallet torde vara att en betydande del av fondens kapital är engagerat i olika former av indirekt ägande. För att ge en överblick över mönstret i AP-fondernas svenska placeringar har rösträttsandelarna per företag ackumulerats över alla fonderna. De femton största andelarna presenteras i tabell 3. 6 En vanlig gräns för rösträttsandelar som ger kontrollmöjlighet är 10 procent. Ser vi till de samlade rösträtterna finns tre sådana innehav i relativt små företag. Någon dold kontrollagenda förefaller sålunda inte finnas i AP-fondernas placeringsstrategi. Det är också svårt att i innehaven se någon näringspolitisk eller industripolitisk profil. Slutsatsen torde vara att placeringarna styrs av en strävan att finna en lämplig balans mellan risk och avkastning. 5 Man kan antigen se det så, att diversifieringen minskar risken vid en given avkastning, eller att den ökar avkastningen vid en given risk. 6 Tabellerna har framställts genom egna bearbetningar av material från AP-fonderna. KOSTNADER FÖR KONCENTRATION OCH INLÅSNING 9

10 Detta ligger också i linje med dagens regelverk för AP-fonderna. Skulle dessa regelverk ändras och ersättas av direktiv att sträva efter att uppnå kontrollägande i viktiga svenska företag skulle detta sålunda kräva en mycket omfattande omläggning av fondernas placeringsstrategi. En sådan omläggning kunde förväntas ge upphov till en total kostnad för fonderna som torde vara av minst samma storleksordning som den rabatt vi ser i de investmentbolag som satsar på kontrollägande i en avgränsad grupp av företag. En viktig skillnad är att kontrollägarna i investmentbolagen själva har valt denna strategi och att minoritetsägarna får förmodas ha köpt sina aktier i fullt medvetande om den rådande placeringsstrategin. Någon motsvarande vilja eller val finns inte hos de pensionärer, nuvarande och blivande, vars pensioner är beroende av fondernas avkastning. 10 KOSTNADER FÖR KONCENTRATION OCH INLÅSNING

11 AP fondernas placeringsprofil AP1 Totalt fondkapital inkl kassa på Utländska placeringar Marknadsvärde MSEK Andel av totalt fondkapital Aktier ,44 Räntebärande ,19 Övrigt ,01 Svenska placeringar Aktier ,16 Räntebärande ,14 Övrigt ,05 AP2 Totalt fondkapital Utländska placeringar Marknadsvärde MSEK Andel av totalt fondkapital Aktier ,35 Räntebärande ,16 Övrigt , 04 Svenska placeringar Aktier ,21 Räntebärande ,19 Övrigt ,46 AP3 Totalt fondkapital inkl onoterade aktier och nya strategier. Utländska placeringar Marknadsvärde MSEK Andel av totalt fondkapital Aktier ,36 Räntebärande ,19 Övrigt ,01 Svenska placeringar Aktier ,15 Räntebärande ,15 Övrigt ,07 AP4 Totalt fondkapital Utländska placeringar Marknadsvärde MSEK Andel av totalt fondkapital Aktier ,38 Räntebärande ,17 Svenska placeringar Aktier ,21 Räntebärande ,18 AP6 Totalt fondkapital Utländska placeringar Marknadsvärde MSEK Andel av totalt fondkapital Aktier 48 0,00 Räntebärande 0 0,00 Övrigt 0 0,00 Svenska placeringar Aktier Räntebärande 262 0,01 Övrigt 0 0,00 KOSTNADER FÖR KONCENTRATION OCH INLÅSNING 11

12 AP7 Totalt fondkapital Utländska placeringar Marknadsvärde MSEK Andel av totalt fondkapital Aktier ,91 Räntebärande 0 0,00 Övrigt 0 0,00 Svenska placeringar Aktier 194 0,00 Räntebärande ,05 Övrigt 0 0,00 AP fondernas största innehav av svenska aktier efter röstvärde i procent AP1 Tradedoubler 5,22 Intrum Justitia AB 2,75 SSAB A 1,84 Autoliv inc-swed dep receipt 1,83 Lundin Petroleum 1,77 Boliden 1,47 SCA sv Cellulosa B 1,45 Lindab International AB 1,43 Volvo A 1,24 Hexagon B 1,16 Sandvik 1,13 Hennes & Mauritz B 1,10 Skanska B 1,01 Atlas Copco A 0,99 Alfa Laval 0,95 AP2 Andra & Sjätte Fastigheter AB 100,00 NS Holding AB 50,00 Vasakronan Holding AB 25,00 D. Carnegie & Co 5,15 Opus Prodox AB 4,75 Semcon 3,13 Fastighets AB Balder B 3,05 Cybercom Group 2,83 Lindab International AB 2,45 Castellum 2,16 JM 2,05 Lundin Petroleum 1,74 Meda A 1,63 Boliden 1,62 Kungsleden 1,37 AP3 Oresund Investment AB (Right) Lannebo Micro Cap Closed End Fund Right Fund Arise Windpower AB 14,69 Cellavision 6,74 Orexo 5,16 Medivir B 3,95 Raysearch Laboratories B 3,06 Bioinvent International 2,61 Oasmia Pharmaceutical AB 2,3 Eniro AB 1,83 Global Health Partner 1,67 HiQ International 1,64 Q-med 1,36 Tradedoubler 1,27 Aerocrine AB 1,16 AP4 Metro International Warrants - Öresund Inlösen Aktie - WESC - Tradedoubler 9,14 Metro International 7,8 Vostok Nafta Investment 5,04 Cision 4,85 Connecta 4,62 Micronic Mydata 4,43 Transcom Worldwide 4,42 Beijer Electronics 4,3 Orexo 3,88 Björn Borg 3,78 Eniro 3,67 B&B Tools 3,66 12 KOSTNADER FÖR KONCENTRATION OCH INLÅSNING

13 AP6 Lannebo Micro Cap - Lannebo Småbolag - SEB Micro cap - Lindab 10,2 Cellavision 2,7 Bioinvent International 2,1 Probi 2 Aerocrine 1,2 Swedish Orphan Biovitrum 0,4 AP7 Atlas Copco AB B 1,17 Investor AB B 0,42 Kinnevik Investment AB/1 0,26 Volvo AB A 0,23 SSAB Svenskt Stal AB B 0,20 De femton största ackumulerade röstandelarna för alla AP fonder i procent 1 Tradedoubler 16,6 2 Lindab 15,7 3 Arise Windpower 15,1 4 Cellavision 9,7 5 Orexo 9,3 6 Metro International 7,8 7 Intrum Justitia 7,0 8 SSAB 6,6 9 Carnegie 6,2 10 Lundin Petroleum 5,8 11 Volvo 5,6 12 Connecta 5,3 13 Medivir 5,3 14 Cision 5,2 15 Vostok Nafta 5,0 Nordea AB 0,17 Teliasonera AB/1 0,15 Ericsson AB B/1 0,10 Eniro AB 0,09 SKF AB B/1 0,08 Hennes & Mauritz/1 0,08 Meda AB 0,08 Svenska Cellulosa AB B 0,05 Swedish Match AB 0,04 Astrazeneca/1 0,04 KOSTNADER FÖR KONCENTRATION OCH INLÅSNING 13

14 Problem med politiskt ägande De problem jag pekat på hittills är i princip giltiga för alla typer av fonder. När det gäller AP-fonderna tillkommer det faktum att fondstyrelserna utses av regeringen och att regeringen i praktiken är fondernas huvudman. I dagens läge torde detta inte vara något större problem. Vid en tänkt omläggning av placerings- och förvaltningspolitik i riktning mot ett aktivt kontrollägande skulle det statliga ägandet emellertid bli ett betydande problem. Man kan visserligen hävda att styrningen i företag kontrollerade av AP-fonderna ligger på armlängds avstånd från regeringen. När det gäller den dagliga driften av dessa företag finns det heller knappast anledning att förvänta sig någon politisk fjärrstyrning. Däremot finns det större och/eller mera principiellt inriktade beslut där det kan vara lockande för politiker att agera eller där det kan vara svårt att avstå från att agera. Här finns stora investeringsbeslut, beslut om nedläggning eller utflyttning av verksamhet. Också i chefsrekryteringar kan det finnas en politisk dimension. Ersättningsnivåer och ersättningssystem är principiella frågor som står i centrum för den politiska debatten och där det kan vara naturligt för en politiskt tillsatt styrelse att visa följsamhet mot givna politiska signaler. Vi såg nyligen finansmarknadsministern uppmana de statliga företagen att sänka sina avkastningskrav. I argumenteringen för att AP-fonderna skall kunna gå in som kontrollägare anförs ofta att detta skulle säkerställa att det ägda företaget förblir svenskt vad gäller ägande och lokalisering av strategiska funktioner. AP-fonderna skulle, eventuellt tillsammans med andra svenska investerare, fungera som ett slags Blå-Gult kapital. Med en sådan ledstjärna skulle redan förvärvet av en kontrollpost i ett större svenskt företag framstå som en politiskt motiverad handling. När väl den politiska sfären har påverkat ett större företagsbeslut finns det starka incitament att följa upp agerandet. Ett misslyckande för ett politiskt styrt företag kan ge upphov till en politisk kostnad, vilket gör att det kan finnas incitament till subventioner eller till att på andra sätt påverka konkurrensförhållandena mellan politisk styrda företag och andra. Artificiellt låga avkastningskrav från ägarna kan säkerställa fortlevnad av det politiskt styrda företaget medan företag med normala avkastningskrav konkurreras ut. 14 PROBLEM MED POLITISKT ÄGANDE

15 Forskningslitteratur om politik och företagsstyrning Ett viktigt arbete som sätter in företagsstyrningen i ett bredare politiskt perspektiv är monografin Political Determinants of Corporate Governance av professor Mark Roe (2003). Roe hävdar med hjälp av empiri och teoretiska argument att det finns en stark koppling mellan ägarkoncentration å ena sidan och graden av vänsterorientering i ett lands politik å den andra sidan. För att i sitt empiriska arbete definiera graden av vänsterinriktning i ett land lyfter Roe fram två aspekter: graden av fackligt inflytande och graden av social democracy när det gäller politikens inriktning. I båda fallen använder han sig av olika index där respektive aspekt kvantifieras. Roe påvisar med hjälp av dessa ett robust samband mellan politikens vänsterinriktning å ena sidan och graden av koncentrerad ägarkontroll å den andra sidan. Genomgående i Roes undersökningar finner man Sverige längst till vänster i den politiska dimensionen och med högst koncentration i ägardimensionen. Roe anför ett antal teoretiska argument för existensen av det visade sambandet. Roes argument är med en viss förenkling att i länder med ett starkt fackligt inflytande är ett koncentrerat ägande nödvändigt för att balansera det fackliga inflytandet. Han hävdar också att ju tydligare vänsterinriktningen i politiken blir desto mindre är den politiska förståelsen för ett marknadsekonomiskt tänkande och för de företagsekonomiska överväganden som ger framgångsrika företag. Detta behöver enligt Roe balanseras av en tydlig ägarmakt. Om man tror på denna argumentation så skulle det i ett land som Sverige vara mycket äventyrligt att som en huvudmodell för ägarstyrning introducera en ordning där det finns en direkt koppling mellan den politiska makten och kontrollmakten i företagen. En mera handfast koppling till problemen med politisk styrning av företagen ges av forskningen kring lönsamheten i statligt ägda företag. Här finns en omfattande forskningslitteratur där de empiriska stiudierna genomgående visar att statligt ägda företag fungerar sämre än privat ägda företag. De teoretiska förklaringarna till detta förhållande är bl.a. att incitamenten för den enskilde individen på nästan alla nivåer är sämre i statligt styrda företag. 7 Till detta kommer svårigheterna att genomföra omstruktureringar och nedläggningar i statligt styrda företag. Många av de nämnda studierna gjordes i anslutning till den stora vågen av privatiseringar under 1980-talets början. Senare tiders studier är ofta kopplade till hur statliga företag fungerar i utvecklingsländerna. En relativt sentida studie med en empirisk anknytning som ligger närmre Sverige är Goldeng m.fl.(2008) som studerat hur privat och statligt ägda företag fungerat i den norska ekonomin. Denna studie bygger på ett mycket omfattande material. Författarna har därtill kontrollerat effekterna av olika marknadsförhållanden kan påverka resultaten. Statliga företag verkar sålunda ofta på marknader med bristande konkurrens, vilket påverkar effektiviteten i företagen. Författarna finner att marknadstrukturen spelar en viss roll för effektiviteten i företagen. Huvudresultatet är dock att det statliga ägandet i sig ger en sämre effektivitet i företaget. I anknytning till en studie av Sovereign Wealth Funds visar Bernstein m.fl. (2012) att politisk inblandning i fondernas investeringspolitik leder till sämre avkastning på investeringarna. 7 Se t.ex. Shirley and Walsh (2000) FORSKNINGSLITTERATUR OM POLITIK OCH FÖRETAGSSTYRNING 15

16 Uppsummering och slutsatser I det föregående har jag gått igenom en rad argument som talar emot institutionellt kontrollägande. Generellt sett innebär kontrollägandet en kostnad som går emot huvudmännens, vanligtvis pensionärernas, intressen att nå maximal avkastning på de fonderade medlen. Därmed kan man inte förvänta sig att pensionsfonderna på egen hand skulle besluta sig för att engagera sig i ett kontrollägande. När det gäller APfonderna som kan styras genom politiska beslut finns därtill starka samhällsekonomiska och samhällspolitiska skäl att inte engagera sig i kontrollägande. Det måste samtidigt medges att det problem som var utgångspunkt för diskussionen kvarstår. Privat kontrollkapital är en knappresurs, vilket skapar ett slags ägarvakuum på börsen. Eftersom ledningsstyre är i det närmaste omöjligt på den svenska börsen får vi en situation som leder till börsen tappar mark som kanal för investeringskapital till de svenska företagen. Som jag ser det finns det tre vägar att gå där den ena inte nödvändigtvis utesluter de andra: - Acceptera att börsen minskar i betydelse. Den minskning vi ser sker spontant och skulle kunna ses som en naturlig anpassning till en ny situation.delvis har just institutionerna röstat med fötterna genom sitt växande engagemang i private equity (PE). Kanske är vi på väg emot ett nytt jämviktsläge som speglar de fördelar PE och andra typer av företagsägande, har i förhållande till publika bolag som form för företagsstyrning när investeringskapitalet i stor utsträckning är institutionellt. - Genomför regelförändringar som gör det möjligt för ledningsstyre att fungera i Sverige. Som framhållits av Henrekson & Jakobsson (2011) vore detta ett logiskt komplement till en politik som i hög grad inriktats på att överföra de anglosaxiska regelverken till de svenska publika bolagen. - Utveckla möjligherna och incitamenten för ett privat kontrollägande. Även detta diskuteras i Henrekson & Jakobsson (2011). De finner att denna väg är den som ligger mest i linje med de normer som för närvarande finns för ägarstyrning i Sverige. De båda senare linjerna kräver politisk handling. Ju mindre vi får av detta desto mera kommer vi sannolikt att få se av den första utvecklingslinjen. För min del tror jag att detta skulle vara en dålig utveckling. Jag känner mig övertygad om att en vital börs ger en mera dynamisk ekonomi. Det är dock svårt att finna forskningslitteratur som ger ett klart stöd för denna övertygelse. Möjligen har man betraktat värdet av en stark börs som så självklart att det inte har behövts någon närmare teoretisk eller empirisk underbyggnad på området. Min förhoppning är dock att det skall vara möjligt att inom projektet Företagsamt ägande belysa frågan ytterligare. 16 UPPSUMMERING OCH SLUTSATSER

17 Referenser - Berle A.A. Means G. (1932) The Modern Corporation and Private Property. New York Bernstein S. Lerner J. Schoar A Artikel presenterad vid årsmötet American Economic Association Gilson R.J. (2006) Controlling Shareholders and Corporate Governance: Complicating the Comparative Taxonomy. Harvard Law Review Goldeng E Grunfeld L.A. Gabriel R Benito R (2008); The Performance Differential between Private and State Owned Enterprises. Journal of Management Studies Hansmann H. Kraakman R. (2004) The End of History for Corporate Law i Gordon J.N. Roe M eds. Convergence and Persistence in Corporate Governance Cambridge Henrekson M. Jakobsson U. (2011) The Swedish Corporate Control Model: Convergence, Persistence or Decline? Corporate Governance an International Review, La Porta, R. Lopez-de-Silanes, F. Shleifer, A. (1999) Corporate Ownership around the World, Journal of Finance Nachemson-Ekwall, S. (2010) Corporate Governance in Financial Capitalism. Regulatory Arbitrage in Swedish Cross-Border Hostile Takeovers during the sixth Takeover Wave What can we learn? Mimeo Department of Management and Organization, Stockholm school of Economics. - Pacces A.M. (2007) Featuring Control Power- Corporate Law and Economics Revisited. Rotterdam Roe. M. J. (2003) Political Determinants of Corporate Governance Oxford, Shleifer A. Vishny R. (1997). A survey of Corporate Governance. Journal of Finance REFERENSER 17

18

19

20 Storgatan 19, Stockholm Telefon För information om projektet Företagsamt ägande Anders Ydstedt,

Bästa delårsrapport 2011

Bästa delårsrapport 2011 Bästa delårsrapport 2011 Samtliga bolag (i resultatordning) Företag Poäng Placering Axfood AB 19 1 Byggmax Group AB 18 2 Wallenstam AB 17 3 Billerud AB 16 4 Kungsleden AB 16 4 Systemair AB 15 6 Hennes

Läs mer

Resultatlista Bästa delårsrapport 2014

Resultatlista Bästa delårsrapport 2014 Resultatlista Bästa delårsrapport 2014 Samtliga bolag (i resultatordning) Bolag Poäng Placering Fabege AB* 18 1 Wallenstam AB 18 2 Sectra AB 18 2 Atrium Ljungberg AB 17 4 Axfood AB 17 4 Byggmax Group AB

Läs mer

Resultatlista Bästa årsredovisning 2014

Resultatlista Bästa årsredovisning 2014 Resultatlista Bästa årsredovisning 2014 Samtliga bolag (i resultatordning) Bolag Poäng Placering Cloetta AB* 40 1 Swedol AB 40 1 Byggmax Group AB 39 3 Atrium Ljungberg AB 38 4 Proffice AB 38 4 Wallenstam

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2011

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2011 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2011 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2011-01-01 till 2011-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010 Övergripande mål Sjunde AP-fondens engagemang i ägarfrågor har som enda mål att främja avkastningen för pensionsspararnas andelar i AP7 Aktiefond. Medel Sjunde AP-fonden får enligt lag inte rösta för svenska

Läs mer

Oktober 2010. Med vänlig hälsning Enter Fonder AB. www.enterfonder.se

Oktober 2010. Med vänlig hälsning Enter Fonder AB. www.enterfonder.se Oktober 2010 Källa: stock.xchng Med vänlig hälsning Enter Fonder AB www.enterfonder.se Enter Fonder AB Telefon 08 790 57 00 Fax 08 790 57 50 E-mail: info@enterfonder.se Enter Sverige Senaste månaden Sedan

Läs mer

Att skänka aktieutdelning till ideella organisationer

Att skänka aktieutdelning till ideella organisationer Att skänka aktieutdelning till ideella organisationer Frågor och svar, uppdaterad Februari 2008 Frivilligorganisationernas Insamlingsråd - FRII - verkar för etisk och professionell insamling. Denna text

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2012

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2012 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2012 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2012-01-01 till 2012-06-29. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

8 maj 2014. Företagsamt ägande 8RAPPORT TILL PROJEKTET. Vem ska styra de svenska företagen? Ulf Jakobsson, Daniel Wiberg

8 maj 2014. Företagsamt ägande 8RAPPORT TILL PROJEKTET. Vem ska styra de svenska företagen? Ulf Jakobsson, Daniel Wiberg 8 maj 2014 Företagsamt ägande 8RAPPORT TILL PROJEKTET FÖRETAGSAMT ÄGANDE Vem ska styra de svenska företagen? Ulf Jakobsson, Daniel Wiberg Företagsamt ägande Denna skrift är en del i projektet Företagsamt

Läs mer

Aktieutdelningar 2015

Aktieutdelningar 2015 Aktieutdelningar 2015 Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vi representerar 50 medlemsorganisationer och omkring

Läs mer

Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till aktierelaterat incitamentsprogram 2009

Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till aktierelaterat incitamentsprogram 2009 Schematisk beskrivning av styrelsens förslag till aktierelaterat incitamentsprogram 2009 1 Styrelsen för Rezidor föreslår för 2009 ett erbjudande med möjlighet till villkorad tilldelning av aktier i förhållande

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2010

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2010 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2010 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2010-01-01 till 2010-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna. Den 30 november 2009 Malin Björkmo

Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna. Den 30 november 2009 Malin Björkmo Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna Den 30 november 2009 Malin Björkmo Rapportens syfte Att presentera ett förslag till hur ett framtida regelverk för förvaltningen

Läs mer

Quesada Sverigefond Halvårsredogörelse 2015

Quesada Sverigefond Halvårsredogörelse 2015 Quesada Sverigefond Halvårsredogörelse 2015 Quesada Sverige Placeringsinriktning Quesada Sverige är en svensk aktiefond vars mål är att generera en god långsiktig avkastning. Portföljen är koncentrerad

Läs mer

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Svenska Dagbladet (SvD): Många har reagerat på att Börje Ekholm tjänat

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2015

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2015 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2015 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2015-01-01 till 2015-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2013

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2013 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2013 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2013-01-01 till 2013-06-30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

maj 2014 Aktieutdelningar 2014

maj 2014 Aktieutdelningar 2014 maj 2014 Aktieutdelningar 2014 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 3 Varför aktieutdelningar?... 4 Prognoser för aktieutdelningar i media.... 5 Stockholmsbörsens utdelningar 2003 2014.... 6 Utdelningar

Läs mer

Svenskt Näringsliv väljer dels att kommentera förslagen i promemorian och dels att föreslå en alternativ modell för styrning av AP-fonderna.

Svenskt Näringsliv väljer dels att kommentera förslagen i promemorian och dels att föreslå en alternativ modell för styrning av AP-fonderna. Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Vår referens/dnr: Hans Gidhagen/143 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2015/3429 2015-10-02 Remissvar Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) Svenskt Näringsliv

Läs mer

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1 FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014 1 MILJÖN: SVENSKA BOLAG KÖPS UPP eller når aldrig börsen Page 2 FRÅN AVHANDLING TILL

Läs mer

Spiltan på Alternativa aktiemarknaden. Alternativa Bolagsdag 12 September 2012

Spiltan på Alternativa aktiemarknaden. Alternativa Bolagsdag 12 September 2012 Spiltan på Alternativa aktiemarknaden Alternativa Bolagsdag 12 September 2012 Spiltan Historik 1986 Aktiesparklubb med 40 000 kr och 40 medlemmar 1997 Professionellt investmentbolag med fokus på onoterade

Läs mer

Examensfrågor: Fondspara

Examensfrågor: Fondspara Examensfrågor: Fondspara Det finns över 3000 fonder på den svenska marknaden med olika inriktning. Strax över 70 procent av alla barn har sparande i fonder. Nu till frågorna G Ska man välja att spara i

Läs mer

VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja

VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja Henrik Cronqvist McMahon Family Chair in Corporate Finance & George R. Roberts Fellow Robert Day School of Economics and Finance Claremont McKenna College Claremont,

Läs mer

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2009

Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2009 Adrigo Hedge Halvårsredogörelse 2009 Förvaltningsberättelse Halvårsredogörelsen omfattar perioden 2009.01.01 2009.06.30. Adrigo Hedge är en hedgefond med inriktning mot investeringar i nordiska aktier.

Läs mer

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index AKTIEINFORMATION BÖRSHANDEL Ericssonaktien noteras på Stockholmsbörsen (A- och B-aktier). B-aktien noteras även på Londonbörsen. Ericssonaktien kan också handlas i form av American Depositary Shares (ADS)

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6)

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6) 2013 Ägarpolicy 1(6) 2(6) 1. Ägarpolicy för Sjunde AP-fonden 1.1 Inledning Ägarpolicyn anger riktlinjer för hur AP7 ska ta det ägaransvar som följer av innehaven i de fonder som fonden förvaltar. Ägaransvaret

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17%

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17% 1 Yale Endowment Plan Universitetets pensionsfond har ett värde på omkring $ 16,6 Mdr och förvaltaren heter sedan 1985 David Swensen och är världskänd för att ha uppfunnit The Yale Model" som är en populär

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande F O N D B O L A G E N S F Ö R E N I N G Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 6 februari 2007 Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Följande

Läs mer

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB Informationsbrev till aktieägare i Sundvik Invest AB Förvaltarna har ordet Henrik Stigwan Tomas Fält Styrelseledamot/Förvaltare Styrelseledamot/Förvaltare Civ.ek. Corporate Law & Finance Civ.ek. Corporate

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

Spiltan Fonder AB ÅRSBERÄTTELSE 2 0 0 7. Aktiefond Sverige Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet och utfallsredovisning

Spiltan Fonder AB ÅRSBERÄTTELSE 2 0 0 7. Aktiefond Sverige Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet och utfallsredovisning Spiltan Fonder AB ÅRSBERÄTTELSE 2 0 0 7 INNEHÅLL Sid 2 Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Aktiefond Sverige Förvaltningsberättelse Fondförmögenhet och utfallsredovisning Aktiefond Stabil Förvaltningsberättelse

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

FONDFAKTA. Anders Elsell Hans Toll Christina Guri Henrik Källèn Glenn Wigren ordförande

FONDFAKTA. Anders Elsell Hans Toll Christina Guri Henrik Källèn Glenn Wigren ordförande Avanza Zero Årsberättelse 2010 Bästa andelsägare Den 22 maj 2006 startade vi Sveriges enda och första helt avgiftsfria fond: AVANZA ZERO fonden utan avgifter. Avanza Zero är en indexfond. Fondens målsättning

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna.

2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna. 2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna. 2013: +79,6% Diskretionär aktieförvaltning Diskretionär av småbolag aktieförvaltning av Diskretionär

Läs mer

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk +3 150% + 3 150 % 2002 2012 Ett resultat av genuint hantverk Diskretionär aktieförvaltning av småbolag Consensus aktieförvaltning inriktar sig på att placera i oupptäckta ValueGrowthbolag på de mindre

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

SRI-rapport 31 december 2013

SRI-rapport 31 december 2013 SRI-rapport 31 december 2013 Lidköpings kommun Agenta 08-402 19 00 www.agenta.nu Bakgrund Agenta har i samarbete med GES Investment Services genomfört en etisk screening av Agenta Svenska Aktier, Agenta

Läs mer

Catella. Avkastningspotential 7 Trygg Placering 5 Lönsamhet 4. Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående

Catella. Avkastningspotential 7 Trygg Placering 5 Lönsamhet 4. Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående Independent Analysis Catella Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående år Ambitionerna för framtiden är dock högre vad gäller lönsamhet då Catella vill uppnå en

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden

Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden Bokpresentation 18 september 2014 Civilekonomerna, Bio Rio, Stockholm Dr. Emma Sjöström emma.sjostrom@nuwa.se Finansmarknaden och en

Läs mer

Extra bolagsstämma 26 oktober 2012 Stefan Charette, VD Creades AB

Extra bolagsstämma 26 oktober 2012 Stefan Charette, VD Creades AB Extra bolagsstämma 26 oktober 2012 Stefan Charette, VD Creades AB Vad är Creades? Engagerade ägare i mindre och medelstora noterade och onoterade bolag Förvaltar 3,5 Mdr med mål att erbjuda aktieägarna

Läs mer

HELÅRSRAPPORT. Bästa andelsägare,

HELÅRSRAPPORT. Bästa andelsägare, Bästa andelsägare, Den 22 maj 2006 startade Avanza Fonder AB fonden AVANZA ZERO fonden utan avgifter (Avanza Zero). Avanza Zero är den första fonden i Sverige helt utan avgifter. HELÅRSRAPPORT 2007 ATT

Läs mer

Att skänka aktieutdelning till ideella organisationer

Att skänka aktieutdelning till ideella organisationer Att skänka aktieutdelning till ideella organisationer Frågor och svar, uppdaterad 10 april 2007 Frivilligorganisationernas Insamlingsråd - FRII - verkar för etisk och professionell insamling. Denna text

Läs mer

Exklusiv möjlighet för Börstjänarens medlemmar

Exklusiv möjlighet för Börstjänarens medlemmar Exklusiv möjlighet för Börstjänarens medlemmar 1 INFORMATION OM EMISSION AV AKTIER I BÖRSTJÄNARFOLKET 2013 AB Denna information är exklusivt riktad till medlemmar på Börstjänaren och får inte spridas till

Läs mer

Avanza Zero. Helårsrapport 2008. Bästa andelsägare. Fondfakta

Avanza Zero. Helårsrapport 2008. Bästa andelsägare. Fondfakta Avanza Zero Helårsrapport 2008 Bästa andelsägare Den 22 maj 2006 startade Avanza Fonder AB Avanza Zero, den första fonden i Sverige helt utan avgifter. Avanza Zero har under året ändrat index från OMXS30

Läs mer

Nya belöningsprogram 2005

Nya belöningsprogram 2005 Nya belöningsprogram 2005 En kartläggning av hur bolagen på börsens A- och O-lista uppfyller Folksams checklista för belöningsprogram. 2005-08-01 Bakgrund Som institutionell placerare på aktiemarknaden

Läs mer

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013 Sveriges börsklimat idag och framöver Dec 2013 Stockholmsbörsen i topp! Källa: SEB Sveriges framgång Exportinriktad ekonomi Innovation Forskning Stockholmsbörsen Energi 1% Material 3% Finans 30% Industri

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Webbstudie. Webbplatsstudie av 30 Svenska företag på Stockholmsbörsen. Om Siteimprove

Webbstudie. Webbplatsstudie av 30 Svenska företag på Stockholmsbörsen. Om Siteimprove Webbstudie Webbplatsstudie av 30 Svenska företag på Stockholmsbörsen. bc Om Siteimprove Siteimprove förser organisationer och företag i alla storlekar med smarta verktyg för att göra webbplatshantering

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Deklarationskurser obligationer 2005

Deklarationskurser obligationer 2005 Deklarationskurser obligationer 2005 Sök på bokstav i fältet till vänster. Emittent Lånenummer Deklarationskurs % A AP Fastigheter AB 105 104.89 AP Fastigheter AB 108 104.56 AP Fastigheter AB 109 108.26

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

Valberedningen i Biotage ABs förslag till årsstämman 2010

Valberedningen i Biotage ABs förslag till årsstämman 2010 Valberedningen i Biotage ABs förslag till årsstämman 2010 Bakgrund Bolagets aktieägare beslutade vid årsstämman den 27 april 2009 att bolaget fortsatt ska ha en valberedning. Årsstämman 2009 beslutade

Läs mer

INFORMATIONSBROSCHYR. Carnegie Fund of Funds International. Utländsk specialfond

INFORMATIONSBROSCHYR. Carnegie Fund of Funds International. Utländsk specialfond INFORMATIONSBROSCHYR Carnegie Fund of Funds International Utländsk specialfond Informationsbroschyren avser Carnegie Fund of Funds International, utländsk specialfond med tillstånd enligt 1 kap. 9 lagen

Läs mer

HELÅRSREDOGÖRELSE 2006

HELÅRSREDOGÖRELSE 2006 HELÅRSREDOGÖRELSE 2006 2006-01-01-2006-12-31 Bästa andelsägare, FONDFAKTA Fondens startdatum: 2006-05-22 Andelsvärde 2006-12-31: 126,53 kr Fondförmögenhet 2006-12-31: 482 293 tkr Utveckling sedan 2006-05-22:

Läs mer

All men s miseries derive from not being able to sit in a quiet room alone. Blaise Pascal

All men s miseries derive from not being able to sit in a quiet room alone. Blaise Pascal All men s miseries derive from not being able to sit in a quiet room alone. Blaise Pascal Enligt en undersökning arbetar det drygt 3 miljoner människor världen över med uppgiften att förvalta pengar, i

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen

Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen Hållbarhetsarbetet i de statliga bolagen Finansmarknadsminister Peter Norman 10 september 2013 En av Sveriges största bolagsportföljer 53 bolag 43 helägda och 10 delägda 35 förvaltas under 3 noterade TeliaSonera,

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Globaliseringen och den svenska modellen för företagsägande och företagskontroll Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson

Globaliseringen och den svenska modellen för företagsägande och företagskontroll Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson IFN Policy Paper nr 22, 2008 Globaliseringen och den svenska modellen för företagsägande och företagskontroll Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson Institutet för Näringslivsforskning Box 55665 102 15 Stockholm

Läs mer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer Placeringspolicy, etiska riktlinjer Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2012-06-15 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll Allmänt... 1 Förvaltningsorganisation...

Läs mer

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014 Nordic Secondary AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 7 2 Kvartalsrapport december 2014 Huvudpunkter Aktiekursen

Läs mer

Absolutavkastning Plus, Svensk Likviditetsfond och Svensk Obligationsfond MEGA läggs samman med Räntefond Kort Plus

Absolutavkastning Plus, Svensk Likviditetsfond och Svensk Obligationsfond MEGA läggs samman med Räntefond Kort Plus Stockholm mars 2014 1(5) Absolutavkastning Plus, Svensk Likviditetsfond och Svensk Obligationsfond MEGA läggs samman med Räntefond Kort Plus Du sparar i en eller i flera av nedanstående luxemburgregistrerade

Läs mer

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29

Seminarium på Fafo, 2010-01-29 2010-01-29 Seminarium på Fafo, 1 Det svenska premiepensionssystemet erfarenheter från ett fonderat pensionssystem Sara Bergström, Pensionsmyndigheten Seminarium på Fafo, Oslo, Seminarium på Fafo, 2 Agenda 1. Kort

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Brev till aktieägarna. Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB (Bolaget) avseende möjligheten att kvarstå som aktieägare i Bolaget

Brev till aktieägarna. Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB (Bolaget) avseende möjligheten att kvarstå som aktieägare i Bolaget Brev till aktieägarna Till aktieägarna i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB (Bolaget) avseende möjligheten att kvarstå som aktieägare i Bolaget Styrelsen i Global Fastighet Utbetalning 2008 AB 17:e september

Läs mer

A- mot B-laget: En match för den svenska ägarmodellen

A- mot B-laget: En match för den svenska ägarmodellen A- mot B-laget: En match för den svenska ägarmodellen nr 5 2006 årgång 34 En uppdelning av aktier i ett A- och ett B-lag, med olika röstvärden, har länge ansetts som nödvändigt för att få till stånd en

Läs mer

Företagsobligationsfond Lux läggs samman med Företagsobligationsfond den 24 april 2014

Företagsobligationsfond Lux läggs samman med Företagsobligationsfond den 24 april 2014 Stockholm februari 2014 1(4) Företagsobligationsfond Lux läggs samman med Företagsobligationsfond den 24 april 2014 Du sparar i Swedbank Robur International Corporate Bond Sub Fund, (Företagsobligationsfond

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

CARNEGIE AFRIKAFOND. Telefonkonferens med Karin Fries 24 oktober 2014. Carnegie Fonder AB

CARNEGIE AFRIKAFOND. Telefonkonferens med Karin Fries 24 oktober 2014. Carnegie Fonder AB CARNEGIE AFRIKAFOND Telefonkonferens med Karin Fries 24 oktober 2014 INVESTERA I AFRIKA 90-talets reformer - starkare och stabilare ekonomier i Afrika än någonsin tidigare Råvarupriserna - relativt höga

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Fondguide Premiepension. Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30

Fondguide Premiepension. Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30 Fondguide Premiepension Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30 Premiepension Fondguide Offensiv 150 140 130 120 90 80 70 60 Premiepension Offensiv Index Offensiv Avkastning från starten

Läs mer

Fondspararundersökningen 2014

Fondspararundersökningen 2014 Fondspararundersökningen 2014 TNS Sifo Prospera har genomfört 1 500 telefonintervjuer, i ett slumpmässigt urval av svenskar i åldern 18-76 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 9 januari

Läs mer

SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT

SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT Agenda Studiens bakgrund och syfte Controllerns roll Controllerns arbete Konsekvenser av dåligt arbete med information

Läs mer

Aktivt förvaltade ETF:er

Aktivt förvaltade ETF:er Aktivt förvaltade ETF:er Alpcot Capital Management Avanza Forum 19 mars 014 1 4 Alpcot Capital Management Traditionell ETF Aktivt förvaltad ETF Alpcot Russia UCITS ETF 1 1 Alpcot Capital Management Ltd

Läs mer

Precio Systemutveckling AB.

Precio Systemutveckling AB. Bull or Bear Independent Analysis Precio Systemutveckling AB. Value Drivers Quality of Earnings Risk Profile Quality of Management Störst i Sverige Genom förvärvet skapas Sveriges största special företag

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 21 november 2014 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport december 2014

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport december 2014 Nordic Secondary II AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 7 2 Kvartalsrapport december 2014 Huvudpunkter

Läs mer

Företagsamt ägande 1RAPPORT TILL PROJEKTET FÖRETAGSAMT ÄGANDE. Institutionella investerares förmåga att utöva ägarkontroll. Sophie Nachemson-Ekwall

Företagsamt ägande 1RAPPORT TILL PROJEKTET FÖRETAGSAMT ÄGANDE. Institutionella investerares förmåga att utöva ägarkontroll. Sophie Nachemson-Ekwall 2012 01 24 Företagsamt ägande 1RAPPORT TILL PROJEKTET FÖRETAGSAMT ÄGANDE Institutionella investerares förmåga att utöva ägarkontroll. Sophie Nachemson-Ekwall Företagsamt ägande Denna skrift är en del i

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

Pensioner & Förmåner. Kerstin Hessius. AP-fonderna behöver inte lagas. Ljusare framtid för trad sid 22. Branschstandard för kapitalflytt 2016 sid 7

Pensioner & Förmåner. Kerstin Hessius. AP-fonderna behöver inte lagas. Ljusare framtid för trad sid 22. Branschstandard för kapitalflytt 2016 sid 7 Pensioner & Förmåner Affärsnyheter för dig i branschen nr 9 2014 Ljusare framtid för trad sid 22 Branschstandard för kapitalflytt 2016 sid 7 Kapitalförvaltning på egen hand sid 13 NY! Konsumentkolumnen

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag

Läs mer

Absolutavkastande tillgångsallokering

Absolutavkastande tillgångsallokering Absolutavkastande tillgångsallokering Vad är Chelys Kapitalförvaltning? Chelys Kapitalförvaltning AB är ett fristående analysföretag som veckovis analyserar förutsättningarna för aktie- och räntemarknaden

Läs mer

Absolutavkastning Ränta läggs samman med Räntefond Flexibel den 12 juni 2014

Absolutavkastning Ränta läggs samman med Räntefond Flexibel den 12 juni 2014 Stockholm april 2014 1(4) Absolutavkastning Ränta läggs samman med Räntefond Flexibel den 12 juni 2014 Du sparar i Swedbank Robur International Total Return Fixed Income Sub Fund, (Absolutavkastning Ränta)

Läs mer