Miljöanpassat byggande i Storbritannien, USA, Frankrike, Tyskland och Japan. Del 1 - Storbritannien

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöanpassat byggande i Storbritannien, USA, Frankrike, Tyskland och Japan. Del 1 - Storbritannien"

Transkript

1 Miljöanpassat byggande i Storbritannien, USA, Frankrike, Tyskland och Japan Del 1 - Storbritannien Deldokumentation från ett seminarium arrangerat av Stockholms Stad i samarbete med Sveriges Tekniska Attachéer den 8/9 1998

2

3 FÖRORD LIP-kansliet i Stockholms Stad ska verka för miljöanpassning av stadsdelarna Hammarby sjöstad, Särholmen och Östbergahöjden. Ett instrument i detta arbete är föra ut information, kunskap, idéer och forskningsresultat samt kunskaper från reellt genomförda projekt. Som ett första steg i detta arbete ordnade kansliet den 8:e september 1998 ett seminarium där Sveriges tekniska Attachéer presenterade tekniska omvärldsanalyser från fem olika länder Japan, Tyskland, USA, Storbrittannien och Frankrike. Detta är en av de rapporter som presenterades och diskuterades under seminariet och tillhörande workshops. PROGRAM Inledning. Agneta Persson, LIP-kansliet Lars Hallén, VD Sveriges Tekniska Attachéer Presentation av bevakningsrapporten (Kaffe ). Per Andersson, Storbritannien Christina Ljungqvist, USA Viveca Eriksson, Frankrike Ulf Svensén, Tyskland Asaoko Yukiko, Japan Paneldiskussion. Leds av Lars Hallén med medverkan av samtliga föredragshållare Lunch Workshops Presentation av case-studies, kaffe samt grupparbeten Workshop 1: Energilösningar (Storbritannien, Tyskland, Japan) Workshop 2: Byggmaterial i byggprocessen (USA, Frankrike) Möjlighet att fortsätta diskussioner mellan deltagarna, Sveriges Tekniska Attachéer och Lokala investeringsprogrammets kansli. Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London I

4 Innehåll 0 Sammanfattning Inledning Nationella miljömål Prioriterade frågor Byggrelaterad FoU tendenser och trender Ledande aktörer Brittiska modeller och processer som miljöanpassar byggandet Miljöverktyg, miljömodeller och miljöstyrdokument Myndigheters åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i brittiska hem Mätning och debitering Avvaktande inställning till fjärravlästa elmätare Förnyelsebara energikällor solceller Smarta hus The Environmental Building - framtidens kontor Flexibelt kontorshotell med det allra senaste inom IT Nortel/Norweb Communications teknik Miljömärkning av hus Energianalys Materialflöden i samhället och byggprocessen Samhället Byggprocessen Återanvändning av byggnader Vatten och avlopp Erfarenheter Nytt bostadsområde - The Millennium Village, London Mål Energi Kraft- och värmeproduktion IT-strategi Tapp-, avlopps- och dagvatten Avfallshantering Konstruktion Drift Rivning Transporter Samverkan med de boende Stadsförnyelse Holly Street Comprehensive, London Bakgrund Processen från program till genomförande Organisation Finansiering Erfarenheter och resultat Miljömässiga mål och framgångsfaktorer Diskussion och slutsatser Källor II Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London

5 1 Sammanfattning Byggbranschen genomgår just nu dramatiska strukturförändringar, inte minst vad det gäller att integrera miljöfrågor i byggprocessen. Ett miljötänkande genomsyrar numera byggprocessen från program till genomförande och beställare börjar att ställa krav på livscykelanalyser vid om- och nybyggnad. Krav på miljöplaner börjar bli ett absolut måste för att få vara med och konkurrera om byggprojekt. För att vara en fortsatt framgångsrik aktör inom byggbranschen och lyckas Va så stora, intressanta och prestigefyllda projekt som Hammarby Sjöstad, Skärholmen och Östbergahöjden krävs det ett nytänkande och nya arbetssätt. Detta påstående styrks av Sveriges Tekniska Attachéers omvärldsanalys i Japan, Tyskland, USA, Storbritannien och Frankrike, där liknande projekt har studerats. Målet är att Sveriges Tekniska Attachéer, tillsammans med Stockholm Stad, skall komplettera byggherrarnas, entreprenörernas, konsulternas m fl nuvarande kunskaper med ny information, kunskap, idéer och forskningsresultat avseende miljöanpassat byggande och boende. Detta kommer i sin tur förhoppningsvis resultera i att uppsatta miljömål lättare nås i ovanstående projekt, samt att Ni som aktörer ökar Er konkurrenskraft gentemot omvärlden. Sveriges Tekniska Attachéer skall göra detta genom att presentera och analysera teknik och arbetssätt, samt skapa såväl nationella som internationella kontaktnät åt berörda aktörer i byggprojekten genom vårt fortsatta arbete i Kunskapsslussen. I vår omvärld har vi kunnat konstaterat att det pågår ett flertal projekt som påminner om Hammarby Sjöstad, Skärholmen och Östbergahöjden. Här finns mycket värdefullt att hämta vad gället tekniker för energibesparande åtgärder, IT-användande i byggprocessen och i hemmen samt miljöanpassat byggande och boende. Detta gäller såväl spjutspetsteknik som nya arbetssätt och upphandlingsmetoder. Vi har också studerat stadsförnyelse av nedgångna miljöer ur perspektivet hållbar utveckling och konstaterat att detta på många sätt är ett vidare begrepp i andra länder. Här finns det många intressanta exempel att hämta idéer ifrån. Sveriges Tekniska Attachéer hoppas och tror att Ni, både som person och som representant för Ert företag och/eller organisation, tycker att både temadagen och rapporten är givande, intresseväckande, lärorik och bidrar till såväl nya idéer som inspiration i Ert fortsatta arbete. London i september 1998 För Sveriges Tekniska Attachéer Per Andersson Projektledare Tel Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London 1

6 2 Inledning Den nya Labourregeringen lägger stor kraft på att skapa en ny positiv anda i det brittiska samhället, i vilket hållbar utveckling och IT är ledstjämor och nyckelord. Millenniumskiftet används som språngbräda i ansträngningarna, som under parollen Time To Make A Difference", omfattar en lång rad spektakulära projekt. Den mest betydelsefulla uppgiften är att skapa ett långsiktigt hållbart klimat i nationens städer. Nyckelbegreppen är integration, effektiva transportsystem, utveckling via partnerskap och upprustning av nedgångna miljöer. Regeringens roll är inte att detaljstyra utvecklingen utan snarare att uppmuntra och skapa förutsättningar för lokala initiativ. Lokala planeringsenheter ges stort handlingsutrymme och anses med utgångspunkt från sin lokalkännedom vara de som kan skapa en långsiktigt hållbar utveckling. En viktig uppgift för regeringen är att initiera projekt som visar vad som är praktiskt genomförbart och som kan fungera som mall för framtida initiativ. Utvecklingen av partnerskap mellan centrala och lokala myndigheter och lokala företag och organisationer är kanske den viktigaste av alla politiska budskap och den mest kraftfulla drivkraften för att uppnå ett mer långsiktigt hållbart och kulturellt samhälle för 2000-talet. 2.1 Nationella miljömål Labourregeringen har satt upp ambitiösa miljömål inför det nya årtusendet, och offentliggjorde vid miljökonferensen i Kyoto att man år 2010 skall ha reducerat Storbritanniens koldioxidutsläpp med 20 procent jämfört med 1990 års nivå. Detta skall bland annat nås genom att tio procent av Storbritanniens totala elproduktion skall täckas med förnyelsebara, energikällor år Grunden för avfallspolitiken i Storbritannien är den strategi för uthållig avfallshantering som lanserades för två år sedan i rapporten Making Waste Work. I Storbritannien uppkommer årligen 414 miljoner ton avfall, varav 26 miljoner ton är hushållsavfall. Utslaget per hushåll motsvarar detta de svenska förhållandena. Till skillnad från Sverige deponeras dock 90 procent av hushållsavfallet, knappt 5 procent förbrännas och drygt 5 procent materialåtervinns. Målet är att 40 procent av hushållsavfallet skall materialåtervinnas eller komposteras år 2005, vilket idag anses orealistiskt. Enligt kvalificerade bedömare är det däremot troligt att 15 procent av det brittiska hushållsavfallet kan materialåtervinnas och 15 procent energiåtervinnas till år Prioriterade frågor I Labours strävan efter ett hållbart samhälle har följande strategier, delmål och åtgärder satts upp för att nå miljömålet: Avfall Införa miljöskatter. Högre återvinningsmål. 2 Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London

7 Höjd deponiskatt. Stöd till avfallsbaserad fjärrvärme. Energi Förnyelsebara energikällor. Prioriterade tekniker är: deponigas, avfallsförbränning, vindkraft, biomassa och solceller. Integrerat transportsystem för att reducera antalet fordon på vägarna. Trafiken står idag för närmare en fjärdedel av alla koldioxidutsläpp. Kampanjer för energieffektivisering mot industrier, hushåll och bilar. Miljöskatter för att minska slöseri med energi. Markvård För att återta och utveckla många av städernas övergivna och förslummade områden, ofta gammal industrimark, har regeringen beslutat att 60 procent av all nybebyggelse skall ske på tidigare använd mark. En nationell databas innehållande uppgifter om sådana områden kommer att upprättas av regeringen. Luftvård För närvarande ligger tyngdpunkten i regeringens arbete på att reducera luftföroreningar från trafiken. Bland annat höjdes priset på bensin och diesel vid årsskiftet 1997/98 med 30 öre per liter. Landet är på god väg att minska sina svaveldioxidutsläpp och är ett av de få länder som planerar en minskning av sina koldioxidutsläpp på kort sikt. Skälen till utsläppsminskningarna från energisektorn är en satsning på naturgaseldade kraftverk, som byggs i stället för kolkraftverk, samt att rökgasrening har installerats vid kraftverken i Drax och Radcliffe. Transportsystem Regeringens strategidokument för utveckling av ett långsiktigt hållbart integrerat transportsystem offentliggjordes i juli Städernas trafikproblem utgör en stor del av dokumentets innehåll, som beskriver de övergripande riktlinjerna för hur framtidens transportsystem skall fungera med utgångspunkt från att det är omöjligt att bygga fler vägar för att täcka ett allt större transportbehov. Ansträngningarna kommer därför att läggas på att minska behovet av transporter, effektivisera och integrera befintliga transportsystem samt uppmuntra till förändrade beteenden. Förändringar kommer att genomföras på flera olika plan, alla med syfte att minska personbilens betydelse: Stadsplanering skall skapa samhällen som är integrerade för minsta möjliga transportbehov. Kollektivtrafiken skall åter bli ett konkurrenskraftigt alternativ genom kvalitetssamarbete mellan operatörer och lokala myndigheter. Städerna kommer att beläggas med vägtullar. Arbetsplatsparkeringar i städerna avgiftsbeläggs. Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London 3

8 Intäkter från vägtullar och parkeringsavgifter stannar hos lokala myndigheter för förbättring av den lokala kollektivtrafiken. Strategidokumentet saknar storstilade förslag på hur varje enskild stads transportproblem skall lösas. Problemen skall i stället lösas lokalt genom partnerskap mellan städernas politiska styren, myndigheter och privata aktörer. 2.3 Byggrelaterad FoU tendenser och trender Det brittiska miljö- och transportdepartementet, the Department of the Environment, Transport and the Regions (DETR), är det departement som bidrar med mest pengar till byggrelaterad forskning i Storbritannien uppgick det statliga stödet till cirka 95 miljoner pund. DETR har identifierat fem områden som särskilt prioriterade. Dessa områden är (inom parentes anges procentsats av DETR:s totala finansiering): Miljö (19 %). Byggindustrins roll när det gäller hållbar utveckling. Omfattar byggnader och anläggningars miljöprestanda samt återvinning/återanvändning av material. Säkerhet och hälsa (25 %). Forskning skall förbättra hälsan och öka säkerheten för människor i och omkring byggnader. Utveckling av byggnadsföreskrifter samt handikappanpassning av byggnader. Teknologi och prestanda (35 %). Minska byggkostnader genom ökad prestanda hos material, komponenter och system, samt införa nya tekniska lösningar, koder och standarder. Byggprocessen (25 %). Förbättrad effektivitet, kvalitet, kundnytta och processtyrning, speciellt genom införande av informationsteknologi i byggprocessen, samt nya upphandlingsmetoder. Motivation (7%). Målet är att skapa ett innovationsklimat, där branschens aktörer har förmåga att själva söka och utveckla nya idéer för sin egen, kundernas och samhällets vinning. Den byggrelaterade forskningen som bedrivs i näringslivet har under hela 1990-talet legat på strax under 100 miljoner pund per år. Den forskning som utförs på byggföretagens egna forskningsavdelningar är dock relativt liten och svarar i dagsläget för cirka tio miljoner pund per år, vilken är en halvering jämfört med i början av 1990-talet. I dagsläget kan man skönja en trend mot att områdena Byggprocess och Motivation kommer att få ökade anslag, medan Säkerhet och hälsa och Teknologi och prestanda kommer att få minskade anslag. Idag är det endast ett fåtal byggentreprenörer som har egna forskningsavdelningar. Exempel på sådana är Taylor Woodrow Engineering, Kvaerner och Wimpey. Majoriteten av byggbolagen använder sig istället av externa forskningsresurser, som exempelvis forskningsorganisationer och universitet. 4 Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London

9 2.4 Ledande aktörer Det statliga organet, The English Partnerships, har som huvuduppgift att arbeta med stadsförnyelse av förfallna områden. Områden som har förfallit eller lämnats skall återerövras genom åter- och nyskapande. Nyckeln i detta arbete är samarbete och partnerskap mellan myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och privat näringsliv. Utanför myndighetsvärlden i Storbritannien finns flera organisationer som har haft stor betydelse för att skapa ett intresse för miljöfrågor och ett medvetande om möjligheterna med att resurseffektivisera. Bland dessa märks branschorganisationen Environmental Industries Commission (EIC) samt British Urban Regeneration Association (BURA) och Business in the Environment (BiE), som är icke vinstgivande och politiskt oberoende organisationer. BURA är den organisation som är mest förknippad med själva byggprocessen. BURAs mål är att genom förnyelse uppnå balanserade städer där ekonomisk tillväxt kompletteras med hållbar utveckling och återskapande samt utveckling av fysiska miljöer. Områden som har förfallit skall återerövras genom åter- och nyskapande. Därmed hoppas man att sysselsättningen skall öka och det sociala välståndet förbättras. För att nå dessa mål arbetar BURA med att identifiera och dela ut pris till goda exempel, framhäva möjligheter i nya projekt samt fungera som katalysator för bildandet av framgångsrika allianser mellan olika aktörer. De brittiska slutkonsumenterna har generellt sett ett sämre miljömedvetande än de svenska slutkonsumenterna. I en undersökning gjord av det brittiska konsumentverket 1997 framgår det att 40 procent av britterna vill vara gröna konsumenter, men detta hindras av bland annat att få produkter och varor är miljömärkta. 3 Brittiska modeller och processer som miljöanpassar byggandet 3.1 Miljöverktyg, miljömodeller och miljöstyrdokument Britterna har alltid arbetat hårt för att standardisera kvalitetsarbete, vilket har underlättat britternas försök att utveckla ett miljöledningssystem. Systemet BS7750 introducerades 1992 som det första i världen där det idag finns över 100 registrerade brittiska företag. Detta tidiga arbete med miljöledningssystem har gett Storbritannien ett försprång när det gäller att införa den nya miljöstandarden ISO l 400 1, som introducerades I nuläget är 650 brittiska företag registrerade enligt IS014001, vilket innebär att Storbritannien ligger i världstoppen tillsammans med Japan, som har 924 företag registrerade enligt IS Om hänsyn tas till befolkningsmängd hamnar dock Storbritannien bara på sjätte plats i världen. Nästan hälften av de registrerade brittiska företagen är inom elektronik eller kemiindustrin. I Sverige är 211 företag registrerade enligt IS Om man tar hänsyn till befolkningsmängd innebär detta att Sverige hamnar på en andra plats i världen. Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London 5

10 När EU introducerade unionens frivilliga system får miljöledning och miljörevision, EMAS, var Storbritannien det land som registrerade de fem första företagen. Idag är antalet drygt 50, vilket är att betrakta som relativt litet. För att öka antalet EMAS-registrerade företag skapade regeringen under 1995, även det som första land i Europa, ett hjälpsystem (SCEEMAS) för små och medelstora företag som vill införa EMAS systemet. Hjälpsystemet innebär att företagen får hälften av sina konsultkostnader betalda. Regeringen har lanserat en rad stödprogram för att höja Storbritanniens konkurrenskraft. Programmen drivs ofta genom lokala organisationer, så kallade Business Links, som erbjuder hjälp till företagen. Hjälpen består av gratis rådgivning och finansiellt stöd till lämpliga projekt, som exempelvis att införa miljöledningssystem. Nedan beskrivs kortfattat de miljöindex och miljörankinglistor som finns framtagna i Storbritannien. SERM-Rating: The Safety and Environmental Risk Management (SERM) Rating Agency har som mål att erbjuda ett internationellt system för jämförelser inom och mellan branscher när det gäller potentiella miljörisker för ett företags intäkter. The ECCO-CHECK-Index: Resultatet är miljörelaterad risk i förhållande till finansiell styrka och målgruppen är låneinstitut, försäkringsbolag, investerare, inköpare och lokala planeringskontor. Index of Corporate Environmental Engagement: Är den första miljörankinglistan för Storbritannien, vilket motsvarar index för företagens miljömanagement. SYBERR: är en databas som ska avslöja ett företags utsatthet för både miljörisk och kreditrisk. Triumvirate: Målet är att identifiera, mäta och modellera miljörisken för industrier tör att kunna bedöma kvaliteten på låneportföljer. 3.2 Myndigheters åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i brittiska hem Energiförbrukningen i byggnader står för cirka hälften av Storbritanniens årliga utsläpp av koldioxid. En stor del av de brittiska byggnaderna är inte konstruerade för att vara energieffektiva. Detta kan bland annat förklaras av att det har saknats ekonomiska incitament att bygga energieffektiva byggnader, byggnadsföreskrifterna har inte varit utformade så att energieffektiva åtgärder har prioriterats, samt att infrastrukturen för fjärrvärme i princip är obefintlig. Dessa faktorer har inneburit att energibesparingar i allmänhet har haft låg prioritet inom bygg- och fastighetsbranschen, något som den nuvarande regeringen vill förändra. Som ett led i denna förändringsprocess kommer det bland annat att genomföras en omfattande revision av de brittiska byggnadsföreskrifterna där tyngdpunkten kommer att läggas på att identifiera de bästa tekniska lösningarna för energibesparingar. De nya föreskrifterna bedöms kunna träda i kraft under Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London

11 För att minska utsläppet av växthusgaser bildades 1992 det statliga programmet Energy Saving Trust (EST). För att finansiera olika energibesparingsprogram under EST har elbolagen fått tillstånd att ta ut en extra avgift av sina elkunder på en pund per år och kund under en fyraårsperiod mellan 1994 och Den brittiska tillsynsmyndigheten för elmarknaden, Office of Electricity Regulation (OFFER), har satt individuella och fastställda energibesparingsmål som energibolagen skall uppnå med hjälp av olika energieffektiva åtgärder i sitt koncessionsområde. Med finansieringen från EST kommer brittiska elbolag totalt sett att investera cirka 100 miljoner pund i olika projekt för energieffektivisering. Regeringen har uppskattat att programmet kommer att leda till energibesparingar på motsvarande GWh, vilket är ungefär lika mycket som den årliga elförbrukningen för 1,5 miljoner brittiska hushåll. Fram till 1996 hade över 220 olika energibesparingsprogram genomförts, vilket lett till energibesparingar på cirka GWh, vilket motsvarar en reduktion av koldioxidutsläpp på ton. Majoriteten av de projekt som hittills har genomförts har varit installation av energisnål belysning. Den mest kostnadseffektiva åtgärden har varit tilläggsisolering av bostadshus Mätning och debitering I detta kapitel behandlas endast mätdata för mätning och debitering av de boende, inte för fastighetsdrift, larmövervakning, SmartaHus funktioner m m. Till skillnad mot Sverige kommer man i Storbritannien att tillämpa schablonavräkning med typbelastningskurvor för samtliga kunder med ett effektbehov under 100 kw vid registrering av elförbrukning. Typbelastningskurvorna är riksomfattande och utformade med olika korrigeringsparametrar, som exempelvis utomhustemperatur. En nätinnehavare kommer också ha rätt att utforma lokala kurvor för kunder med speciella uttagsmönster. Enligt den brittiska elbörsen the Pool har man för närvarande godkänt 500 sådana speciella kurvor. De åtta föredefinierade typkurvorna är: Hushåliskunder. 1. Entidsmätning (dagtaxa) 2. Flertidsmätning (dag- och nattaxa) Icke hushållskunden 3. Entidsmätning 4. Flertidsmätning 5. < 20 procents lastfaktor (= medelförbrukningen under en viss tid / max belastningen) procents lastfaktor procents lastfaktor 8. > 40 procents lastfaktor England och Wales har en konkurrensutsatt marknad för mätoperatörer. Än så länge gäller det bara för kunder med ett effektbehov över 100 kw. Efter år Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London 7

12 2000 kommer även marknaden för konventionella elmätare att konkurrensutsättas. Tillsynsmyndigheten OFFER ansvarar för certifiering av mätutrustning och ackreditering av mätoperatörer. Totalt finns det cirka 15 mätoperatörer, främst regionala eldistributionsbolag samt några få oberoende aktörer. De största oberoende aktörerna är Schlumberger Industries och Datum Solutions. De regionala eldistributionsbolagen ligger generellt sett lägre i pris för såväl kapitalkostnad och mätarinstallation som underhåll av mätaren, än de oberoende operatörerna. En CP3mätare, som används för kunder med ett effektbehov över I MW, år normalt ungefär dubbelt så dyr som en CP5-mätare, som kostar cirka 480 till 550 pund och används för kunder med ett effektbehov mellan 100 kw och 1 MW. Dessutom tillkommer kostnader för underhåll på cirka 70 till 80 pund om året. Det vanligaste är inte att kunden köper sin mätare, utan hyr den. Dessa kontrakt gäller vanligen under en femårsperiod. Oberoende av om man hyr eller köper en mätare måste man betala en avgift för att vara ansluten till elbörsens datasystem. Denna avgift är för närvarande cirka kronor per år. Inför avregleringen av hushållsmarknaden 1998 tror man att effektgränsen, för att det skall bli ekonomiskt lönsamt och driftmässigt intressant att installera en fjärravläst mätare, går vid 40 till 60 kw Avvaktande inställning till fjärravlästa elmätare Orsakerna till elbolagens avvaktande inställning, trots lyckade försök med fjärravlästa elmätare för hushållskunder, är flera. Den främsta anledningen är den osäkerhet som råder kring marknaden för konventionella elmätare, som öppnas för konkurrens år Problemet för elbolagen är att det är oklart vem som kommer att äga mätarna vid avregleringen av mätarmarknaden. Huruvida elbolagen kan få kompensation för investeringar i mätutrustning är ännu ej klart. En annan bromsande faktor är kostnaderna. Eftersom antalet sålda mätare fortfarande är relativt lågt är styckpriset fortfarande högt. Dessutom avvaktar branschen en gemensam standard. En annan frågeställning är säkerhet. Hur länge finns data lagrade i mätaren? Kan andra leverantörer komma åt min information? Kommer kommunikationssystemen att användas av andra branscher? Hur skall i så fall ansvaret och kostnaderna för drift och underhåll fördelas? Frågorna är många. För ett par år sedan ansåg personer inom mätbranschen att el- och gasbolagen redan före millenniumskiftet huvudsakligen skulle använda sig av fjärravlästa mätare, medan vattenbolag betraktades som hjälplöst efter. Ironiskt nog är det idag vattenbolagen som har de mest långtgående planerna på investeringar i fjärravläsningssystem. Orsakerna till dagens situation är flera. F ör det första startade vattenbranschen i stort sett med ett blankt papper. Det fanns inga befintliga system att ta hänsyn till. Vidare har vattenmätare normalt sett bara en livslängd på åtta år, till skillnad mot elmätare som måste klara 20 års drift. Det innebär att vattenbolagen på bara ett par års sikt kan byta ut gamla mätare mot nya med fjärravläsning. Vattenmarknaden är dessutom fortfarande monopolistisk, vilket gör att elbranschens dilemma, med vem som äger mätarutrustningen efter år 2000, inte är aktuellt. 8 Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London

13 Flera av de oberoende aktörerna har dragit sig ut ur marknaden på grund av dålig lönsamhet. Orsaken till detta är att man som mätoperatör måste ha en kritisk volym av kunder, det vill säga företaget måste installera ett flertal mätare samtidigt och gärna inom ett och samma område för att nå lönsamhet. Huvudorsaken till att det trots allt finns oberoende mätoperatörer kvar på marknaden är dels att de har fördelar vid riksomfattande koncernupphandlingar, eftersom många RECs inte är rikstäckande, dels av strategiska skäl inför den fria konkurrens som hägrar efter den 31 mars år Trots att marknaden för mätoperatörer är konkurrensutsatt har det visat sig att priserna inte har sjunkit nämnvärt under de senaste åren Förnyelsebara energikällor När elindustrin privatiserades 1989 ville den brittiska regeringen säkra en marknadsplats för tekniken med förnyelsebara energikällor, varför det statliga programmet för ickefossil elproduktion, Non-Fossil Fuel Obligation (NFFO) infördes. Parallella system finns i Skottland (SRO-Scottish Renewables Obligation) och Nordirland (NI-NFFO). I Storbritannien produceras två procent av den från förnyelsebara energikällor, vilket motsvarar 20 TWh. NFFO uppmuntrar demonstration av de förnyelsebara energikällor som närmar sig kommersiell konkurrenskraft genom att stödja deras intåg på elproduktionsmarknaden. När de väl är etablerade förväntas de klara sig utan stöd. NFFO är regeringens huvudsakliga stöd för att nå målet på MW förnyelsebar energikapacitet till år De regionala eldistributionsbolagen i England och Wales tvingas kontraktera en viss del av sin el från förnyelsebara energiprojekt och betala ett högre pris för denna el under en viss tid till de som vunnit N17FO-kontrakt. I slutänden betalas dock stödet av den enskilde elkonsumenten på hans elräkning genom att den extrakostnad som de regionala eldistributionsbolagen tvingas betala jämfört med poolpriset täcks via skatten fossilfuel levy, som licensierade elleverantörer betalar solceller Solceller ingår inte som ett teknikområde i N17170-programmet. Däremot har regeringen i sitt policy-dokument The Technology Forsight Programme, som syftar till att åstadkomma en bättre matchning mellan den forskning skattebetalarna finansierar och vad industrin egentligen behöver, pekat ut solceller som ett av åtta nyckelområden med mycket hög prioritet invigdes den första prov- och utvecklingsanläggningen för solceller i Storbritannien. Anläggningen ligger Eversley i närheten av London och har projekterats av energiföretaget IT Power. Målet och förhoppningen med anläggningen är att specialister från både Storbritannien och andra länder kan resa dit för att utbilda sig och utveckla tekniken med solceller initierade den brittiska regeringen under sitt forskningsprogram, Technology Forsight Challenge Programme, ett rikstäckande projekt för utveckling av solceller. Målsättningen är att öka allmänhetens kunskap om solceller samt pröva och utveckla tekniken med solceller som fasadmaterial. Totalt kommer cirka 250 skolor och universitet runt om i Storbritannien att kunna generera sin egen el. Under 1999 skall installationerna vara färdigställda. Totalt beräknas solcellerna Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London 9

14 då generera en eleffekt på cirka 300 kw Alla som har tillgång till Internet kommer att kunna få fortlöpande information om tekniken med solceller samt data för varje installations prestanda. Projektet beräknas kosta motsvarande 70 miljoner kronor. De första 100 projekten blev färdigställda under sommaren Storbritannien hoppas på sikt att fördubbla sin andel på åtta procent av världsmarknaden för solceller. Är 2010 beräknas världsmarknaden för solceller omsätta motsvarande 20 till 50 miljarder kronor Smarta hus Det pågår ett flertal intressanta SmartaHus-projekt i Storbritannien. Det kanske mest intressanta och uppmärksammade projektet för IT-lösningar är den nya stadsdelen i London, The Millenium Village, med byggstart hösten Detta projekt kommer att beskrivas mer i detalj i kapitel 3. Andra uppmärksammade SmartaHus/IT-projekt, som redan är färdigställda och därmed tillgängliga att besöka på plats, beskrivs kortfattat nedan: The Environmental Building - framtidens kontor Building Research Establishment (BRE), som är Storbritanniens största utförandeorganisation av byggrelaterad forskning, färdigställde under våren 1997 en kontorsbyggnad kallad The Environmental Building. Kontoret skall fungera som visningsprojekt för hur man kan arbeta med energibesparing i kommersiella byggnader. I maj 1997 togs huset i bruk av cirka 100 personer ur BREs egen personal och sedan dess har kontinuerliga mätningar av husets energiförbrukning, prestanda och komfort utförts. Målet är att byggnaden skallförbruka 30 procent mindre energi än de lägsta brittiska riktvärdena för energiförbrukning i kontorsbyggnader, utan att sänka komforten för användarna. BRE mäter och övervakar kontinuerligt lufttemperatur, luftfuktighet, luftrörelser, energiförbrukning och ljusstyrka i byggnaden för att säkerställa ett bra inneklimat. Det är ingen ny teknik som används, utan det unika med projektet är istället kombinationen av de olika åtgärderna samt hur de styrs och övervakas. Pay-Off tiden för merinvesteringen i energibesparande åtgärder har beräknats till cirka sju år. Kontorets fasader består av stora fönster med datorstyrda jalusigaller som regleras för att ge maximalt med dagsljus samtidigt som de skall förhindra solinstrålning och värme. Systemet som styr jalusigallren tar hänsyn till solens position och om det är molnigt ute. Byggnaden har inte någon mekanisk ventilation, utan är konstruerad för självdrag. Det finns inte heller någon konventionell kylanläggning, istället kommer byggnadens värmetröghet att utnyttjas på ett optimalt sätt. För temperatursänkning nattetid finns ett system som automatiskt öppnar fönster i byggnaden. Om det skulle blåsa för lite ute kopplas mekaniska fläktar in. Med systemet räknar man med att kunna hålla en innetemperatur som inte överskrider 28 o C under normala väderförhållanden. För att klara extremt varma dagar, och täcka kylbehovet i en större föreläsningssal som finns i byggnaden, måste dock systemet kompletteras med grundvattenkyla. 10 Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London

15 Utan att bekräfta några siffror, menar BRE att de mätningar som hittills utförts är mycket lovande, både vad gäller energiförbrukning och inomhuskomfort Flexibelt kontorshotell med det allra senaste inom IT Under 1997 totalrenoverades en gammal cigarettfabrik i centrala London till en så kallad wired building. Syftet med renoveringen var att skapa ett kontorshotell med det allra senaste inom IT. Idén med Wired buildings, eller smarta hus i denna konceptform, kommer ursprungligen från USA, där det finns en mängd liknande projekt. Det största, smartaste, och mest kända, The New York Technology Center, ligger på 55 Broad Street i New York. Konceptet innebär att ägaren till fastigheten erbjuder hyresgästerna tillgång till allt inom IT och högteknologi. Hyresgästerna kan vara små eller stora företag. Hyresgästerna flyttar in och sätter upp sin verksamhet i den nya byggnaden där det finns tillgång till det mesta och modernaste som IT-området kan erbjuda: Internet, videokonferenser, optiska fiber, satellitlänkar m m. Hyresgästerna behöver inte själva fundera över vilken teknik eller operatör de skall använda, allt finns redan tillgängligt och hyresgästen kan således koncentrera sig på sin egen kärnverksamhet. Är de inte nöjda med en operatör kan de exempelvis snabbt och enkelt byta genom att helt enkelt dra ur kontakten och sätta in den i nästa uttag, och vips får man en ny operatör. Förutom den ordinarie lokalhyran debiterar även fastighetsägaren hyresgästen för utnyttjandet av IT-tjänsterna. Affärsidén har visat sig vara strålande och så intressant att den använts som en fallstudie vid London Business School Nortel/Norweb Communications teknik Det brittiska eldistributionsbolaget Norweb Communications har tillsammans med kanadensiska telekommunikations-bolaget Nortel utvecklat en ny teknik för snabb, bredbandig dataöverföring i kraftledningar, PLC-teknik (Power Line Carrier). Tekniken bygger på en patenterad lösning för att avskärma datasignalen från elektriska störningar från kraftlinan. Den nya tekniken utnyttjar endast lågspänningsdelen av distributionsnäten från den lokala transformatorstationen till respektive kund. Denna yttersta delen av distributionsnätet bildar ett så kallat LAN (Local Area Network). Idag har man som längst testat 400 meter mellan kund och transformatorstation. I hemmen installeras en liten sändar- och mottagarenhet bredvid elmätaren. Via en vanlig koaxialkabel ansluts en PC till enheten, som även fungerar som ett filter som stabiliserar nätförhållandena. Varje transformatorstation är sammanlänkad via fiberoptisk kabel till en central växel och därifrån sker kommunikation med övriga världen. Kommunikationen över optokabeln sker med traditionell teknik. Den nya tekniken har överföringshastigheter på över en megabit per sekund, vilket är upp till tio gånger snabbare än ISDN (Integrated Services Digital Network). Den är dock beroende av antalet användare som delar den gemensamma linan fram till transformatorstationen. Vanligen ligger därför hastigheten på mellan 500 och kbps. Det optimala antalet abonnenter per transformatorstation med dagens uppsättning är 200 stycken. Men detta antal kan lätt uppgraderas genom att addera extra linjekort i transformatorstationen. Som med mycket annat är det en avvägning mellan hastighet och kostnad. Denna PLC-teknik Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London 11

16 ligger i mellersta skiktet av de olika tekniker som finns på marknaden och är snabb nog för majoriteten av framtidens privata behov. Dess låga kostnad gör den dessutom tillräckligt kostnadseffektiv för en operatör att få en avkastning på sin investering. Vid en jämförelse mellan ett standardmodem och PLC hur snabbt de laddar en bild från Internet märks en markant skillnad. PLCtekniken laddar bilden på ett par sekunder medan det konventionella modemet tar 30 till 40 sekunder. Det är den skillnaden som kommer att göra användningen av Internet mer intressant. Bandbredden för den nya PLC-tekniken medger att ljud och rörliga bilder från exempelvis videokonferenser kan överföras. I framtiden kan Internet-telefoni bli en stark drivkraft för att sprida tekniken. Kunder kan med den nya tekniken erbjudas snabba fasta Internetanslutningar till låga priser. Eftersom ledningar redan finns ända in i hemmen uteblir kostnader för investeringar i nya nät. Elbolagen kan exempelvis erbjuda sina kunder en fast månadsavgift för Internettjänsten. Det gör att kunderna kan ligga uppkopplade mot Internet hela tiden med snabba svarstider utan att blockera sin telefonlinje. Detta kommer att innebära stora förändringar för privatpersoners användning av Internet. Det som behövs för att ansluta sig är att utrusta Pc:n med ett extra kort, som kostar motsvarande en ISDN adapter, samt viss programvara. När kortet väl är installerat kan programvaran uppgradera både sig själv och hårdvaran genom att ladda ner nya versioner från Internet. Programvaran medger även att operatörer (till exempel elbolagen) marknadsför sig och sina tjänster mot kunderna, samt erbjuder olika typer av produkter såsom olika hastigheter och tjänster. Norweb har idag ett tiotal privatkunder samt en skola med flera terminaler anslutna till Internet via elledningarna. Förutom Internetanslutningarna mot PC håller Norweb på att utveckla en separat enhet för att sammanlänka andra enheter i hemmet med Internet. Det kan vara TV-apparater, andra nätverksdatorer eller spel. 3.3 Miljömärkning av hus Sedan ett antal år sker en miljöklassning av byggnader i Storbritannien med den brittiska miljöbedömningsmetoden BREEAM, Building Research Establishment Environmental Assessment Method. Metoden är utvecklad av den brittiska forskningsorganisationen BRE, Building Research Establishment, och går ut på att byggnadspåverkan på miljön poängsätts efter en miljöprövning. BREEAM var den första metoden i sitt slag i världen. Metoden utvecklades från början till att enbart gälla nyproducerade kontor, men sedan starten 1990 har det tillkommit miljöbedömningsmanualer för existerande kontor, bostäder, affärs-, industri- och lagerlokaler. Enligt BREEAM-metoden bedöms en byggnads påverkan på: Global miljö: exempelvis hur mycket energi som byggnaden förbrukar, vilket påverkar den globala miljön vad gäller utsläpp av koldioxid. Lokal närmiljö: exempelvis om byggnaden skuggar intilliggande byggnader eller om byggnaden har en hög vattenförbrukning. 12 Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London

17 Inomhusmiljö: exempelvis materialval, luftkvalitet, ljudisolering, komfort och hälsa. Miljöbedömning av byggnader utförs av konsultföretag som är licensierade av BRE. Stora fastighetsägare, som exempelvis banker, blev under mitten av talet licensierade att utföra miljöbedömningar av det egna fastighetsbeståndet. Byggnaden får efter slutbedömningen ett betyg på en fyragradig skala: ganska bra, bra, mycket bra och utomordentligt. Manualen för existerande kontor har tagits fram av BRE med stöd av bland annat stora fastighetsförvaltare, som det brittiska mediabolaget BBC och Storbritanniens största bank, National Westminster Bank. Manualen värdesätter byggnadens konstruktiva utformning samt drift och underhåll. Cirka 25 procent, eller 300 stycken, av alla nyproducerade kontor är miljöbedömda enligt BREEAM. Klassningen är inte obligatorisk, men miljöbedömda kontor anses vara lättare att hyra ut och ett högt betyg på den fyragradiga skalan är ett bra försäljnings- och uthyrningsargument. Det finns ett antal orsaker till att de stora fastighetsförvaltarna använder BREEAM-metoden för att miljöbedöma sitt eget bestånd. Metoden används bl a för riskbedömning och för utvärdering av det egna beståndet samt kontroll av drift och underhåll i byggnaden. BBC och National Westminster Bank håller aktivt på med att miljöbedöma sitt fastighetsbestånd. De är inte tänkt att varje fastighet skall miljöbedömas, men åtminstone en fastighet från varje kategori. Efter detta kommer de att ha en god uppfattning om tillståndet hos sitt fastighetsbestånd, vilket ger dem information om var det är mest kostnadseffektivt att investera i förbättringsåtgärder som leder till en bättre miljöanpassad byggnad. Kostnaden för en BREEAM-utvärdering beror på byggnadsslag, dess komplexitet och storlek. En vanlig kostnad för existerande kontor ligger på mellan och pund. En utvärdering av nya bostäder kostar cirka 500 pund. Nyligen beslutade miljöministern att alla departement ska tillämpa BREEAM vid ny- eller ombyggnad inom deras fastighetsbestånd Energianalys Den brittiska regeringen har tillsammans med BRE utvecklat ett verktyg för energianalyser, Standard Assessment Procedure (SAP). SAP anger en byggnads energieffektivitet på en skala från 1 (dåligt) till 100 (utmärkt). Bedömningen baseras på den årliga bränslekostnaden per kvadratmeter golvyta för uppvärmning av byggnaden och tappvatten för olika fastställda kundkategorier med uppskattade och standardiserade energiförbrukningsmönster. SAP anger även vad bränsleförbrukningen enligt ovan resulterar i avseende koldioxidutsläpp, som anges i kilogram per kvadratmeter golvyta, inklusive utsläpp från kraftanläggningar. 3.4 Materialflöden i samhället och byggprocessen Samhället Officiell statistik från det brittiska miljö- och transportdepartementet, DER, anger att 414 miljoner ton avfall producerades i Storbritannien Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London 13

18 procent av avfallet kallas kontrollerat avfall, vilket omfattar hushållsavfall, kommersiellt och industriellt avfall, avloppsslam och muddringsmassor. En procent av detta avfall är miljöfarligt avfall. Deponiskatten, som infördes 1 oktober 1996, var den första miljöskatten någonsin i Storbritannien. Deponiskatten är 7 pund per ton, för inert avfall 2 pund per ton, och bygger på skatteväxling för att den totala skattebördan inte ska öka. Det är troligt att skatten kommer att fördubblas för att de nationella målen ska kunna uppnås. I Storbritannien infördes 1997 en lag om producentansvar för förpackningsavfall. Tillverkare av förpackningsmaterial eller förpackningar, förpackare och försäljare av förpackade varor delar på ansvaret. Enligt den brittiska lagen måste minst hälften av allt förpackningsavfall återvinnas eller återanvändas år 2001, vilket motsvara totalt fyra miljoner ton förpackningar. Erfarenheter från Storbritannien visar att råd och riktlinjer inte räcker för att införa stora omläggningar av avfallshanteringssystem, utan att miljöskatter och lagar, som utformas i samråd med industrin, ger de största effekterna Byggprocessen Bygg- och rivningsavfall svarar för 17 procent av avfallet i Storbritannien. Kommersiellt avfall samt bygg- och rivningsavfall förbränns och materialåtervinns i större utsträckning än hushållsavfall. Bygg- och rivningsavfall, som ingår i det så kallade kontrollerade avfallet, behandlas enligt följande: Deponi (30 %), Förbränning (0 %), Materialåtervinning (63 %) samt Övrigt (7 %). Deponiskatten har medfört att mängden bygg- och rivningsavfall har reducerats, vilket beror på att mer avfall sorteras på byggarbetsplatserna eller processas vid omlastningsstationer och återvinningsstationer Återanvändning av byggnader Totalt har regeringen givit 27 projekt i Storbritannien anslag på 25 miljoner pund vardera för att bygga miljöanpassade byggnader. Det kanske mest omtalade projektet, The Earth Centre i Dearne Valley nära Doncaster i centrala England, kommer att återanvända en gammal kontorsbyggnad som har flyttats dit från en annan brittisk stad istället för att bygga ett nytt kontor Vatten och avlopp I Storbritannien och Västeuropa konsumeras endast tre procent av dricksvattnet direkt av människan, resterande används till bad- och duschvatten, tvätt- och diskmaskiner samt toaletter. Sedan privatiseringen i början av 1990-talet har den brittiska vattenindustrin spenderat flera miljarder pund på att uppgradera utrustning för vattenrening, för att nå de av EU fastställda direktiven för rening av dricksvatten. De höga kostnaderna för vattenrening har inneburit att den brittiska vattenindustrin fått upp ögonen för att återanvända gråvatten, det vill säga restvatten från hushåll, exklusive toaletter och bidéer. Ett exempel på ett brittiskt företag som arbetar med återvinning av gråvatten är Water Dynamics. Företaget har utvecklat ett system som desinficerar vattnet 14 Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London

19 innan det används som spolvatten för toaletter. Genom att installera systemet reduceras vattenförbrukningen med cirka 30 procent. Om det inte skulle finnas tillräckligt med återvunnet gråvatten kopplas huvudledningen för tappkallvatten in och täcker det resterande behovet. Restvatten från köket återvinns inte eftersom det ofta innehåller fett samt organiskt material. Systemet kostar pund att installera i ett befintligt hus, men är billigare att installera i ett nybyggt hus, strax under pund. Med en årlig genomsnittlig vattenräkning för ett brittiskt hushåll på 300 pund per år fås en pay-off tid på tio år, men detta förutsätter förstås att det finns en vattenmätare installerad. Det är dock mycket troligt att de cirka fyra miljoner nya brittiska bostäder som skall byggas under den närmaste tioårsperioden kommer att ha vattenmätare. En mängd projekt med återanvändning av gråvatten och dagvatten pågår för närvarande i Storbritannien. Nedan beskrivs kortfattat några av de projekt som ett av de brittiska vattenbolagen, Anglian Water, är involverat i: Utprovning av två kommersiellt tillgängliga produkter för återanvändning av gråvatten, Water Matters och The Aquasaver. Via tester vill man få fram fakta avseende förbrukning av dricks-, gråvatten och el, men även vattenkvalitet, användbarhet samt kostnadsbesparingar ingår i testerna. Produkterna är utvecklade för hushållsbruk. Tillsammans med Loughborough University har ett system utvecklats för biologisk rening av gråvatten. Kostnaden för systemet ligger under 500 pund. Imperial College i London och Cranfield University har engagerats för att utreda och utveckla förutsättningarna att använda renat avloppsvatten i industriella processer. 4 Erfarenheter 4.1 Nytt bostadsområde - The Millennium Village, London Den brittiska regeringen har tillsammans med organet för stadsförnyelse, English Partnerships, initierat ett projekt kallat Millennium Village i Greenwich i södra London. Visionen är att skapa ett nytt integrerat samhälle som bygger på gamla erfarenheter understödda av innovativa lösningar, för att bryta trenden mot ett separerat och transportintensivt samhälle där boende, handel, fritid och arbete sker på olika platser. I Millennium Village skall människor kunna bo, arbeta, gå i skola, erhålla sjukvård, handla och tillbringa sin fritid utan att tvingas till långa och energikrävande transporter. Småstadens traditionella värden skall integreras i den moderna storstadens struktur, vilket ger människor en bekväm, resurssnål och trygg livsstil. Projektet som är ritat av den världsberömda arkitekten Ralph Erskine, skall leda vägen för en ny era inom stads- och bostadsutveckling genom de krav som läggs på boendemiljö, inneklimat, infrastruktur och energibesparande åtgärder. En viktig faktor är även att etableringen görs på mark som tidigare ansetts förbrukad och förgiftad av den gasindustri som tidigare låg där. Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London 15

20 I juli 1997 inbjöds företag att tävla om projektet och förutom projektkostnaden har upphandlingen styrts av tävlingsförslagens hänsyn till långsiktigt hållbar utveckling och energieffektiva lösningar. På så sätt har ansvaret att finna detaljlösningarna på de övergripande målen förts över på privata företag och lokala myndigheter. Det konsortium som vann upphandlingen består av byggbolagen Countryside Properties, Taylor Woodrow, Moat Housing Group och Ujima Housing Association. Ett koncept har utarbetats med 1400 bostäder, fördelade på bostadsrätter och hyresrätter, som är integrerade med handelskvarter, lokaler för kulturella evenemang, restauranger, kontor och kommunal service, ekoparker, promenadstråk, cykelvägar och väl utbyggd kollektivtrafik. Bland annat kommer stadsdelen att knytas till tunnelbanenätet via utbyggnaden av the Jubilee Line och nya båtlinjer på Themsen planeras för att transportera människor mellan området och centrala London. Alla bostäder kommer att utrustas med datorterminaler kopplade till ett nätverk med information om lokaltrafik och offentlig service. Bild 1 På bilden syns hela området Greenwich Peninsula. I bildens nedre del ("tårtbiten') ser man Millennium Village I bildens övre del utstallningsområdet inför det nya årtusendet med "the Millennium Dome". I bakgrunden, på andra sidan Themsen, skymtar Canary Wharf (Bilden hämtadfrån The English Partnerships) Byggstarten är beräknad till hösten 1998 och inflyttning kommer att starta under våren/sommaren 1999, i god tid före sekelskiftet. Hela projektet beräknas vara helt klart år Millennium Village kommer att inom kort att följas av fler liknande initiativ. Regeringen har gett English Partnerships i uppdrag att identifiera fler uttjänta industriområden i brittiska städer, som kan utvecklas till framtidens hållbara samhälle. Under 1998 och 1999 skall en handfull platser ha identifierats för successiv exploatering under följande år. The Millennium Village är en del av det nya området Greenwich Peninsula där även The Millennium Dome ingår, som kommer att vara kärnan i den utställning som kommer att ske i samband med firandet av år Per Andersson, Sveriges Tekniska Attachéer London

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

ZA5874. Flash Eurobarometer 381 (Small and Medium Enterprises, Resource Efficiency and Green Markets, wave 2) Country Questionnaire Sweden

ZA5874. Flash Eurobarometer 381 (Small and Medium Enterprises, Resource Efficiency and Green Markets, wave 2) Country Questionnaire Sweden ZA87 Flash Eurobarometer 8 (Small and Medium Enterprises, Resource Efficiency and Green Markets, wave ) Country Questionnaire Sweden FL8 - SE SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG, RESURSEFFEKTIVITET OCH GRÖNA MARKNADER

Läs mer

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER

NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER NYHETER I LAGSTIFTNINGEN LAG OCH FÖRORDNING OM ENERGIKARTLÄGGNING I STORA FÖRETAG 2014:266 OCH 2014:347 Alla stora företag ska göra en energikartläggning

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP 650 000 lägenheter i Sverige b WSP, spanaren, matchmakern och möjliggöraren VI VILL LYFTA

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Ramverk för Gröna obligationer

Ramverk för Gröna obligationer program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL KURS I GRÖNA HYRESAVTAL FASTIGHETSÄGARNA UTBILDNING AGENDA 1. Bakgrund, syfte med Grönt hyresavtal 2. Genomgång av olika avsnitten i gröna hyresavtal 3. Genomgång av Grön bilaga 4. Struktur för årlig uppföljning

Läs mer

Fastighetsbolagen och ekonomin

Fastighetsbolagen och ekonomin Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Skellefteå 2012-05-28 Energieffektivisering Erfarenheter Vad händer i övriga landet? Framgångsfaktorer KanEnergi Sweden AB KanEnergi är ett konsultföretag med fokus på områdena energi, miljö och klimat.

Läs mer

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB Marknadsundersökningen inom ramen för RELACS har gjorts i samarbete mellan Energikontor Sydost AB och kommunikationspecialisten Herr H Kommunikation. Herr H har utifrån projektbeskrivning, projektets enkätmall

Läs mer

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala Välkommen till Värme Uppsala Agenda: - Några ord om vår verksamhet - Ekonomi och prisutveckling - Vårt arbete mot ett uthålligare Uppsala Adrian Berg von Linde Några

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Fastighetsägare i framkant

Fastighetsägare i framkant Energi Fastighetsägare i framkant energieffektivisering för kommersiella lokaler 1 energieffektivisering för kommersiella lokaler Fastighetsägare i framkant är namnet på energieffektiviseringsprojektet

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet

Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet New Karolinska Solna - Sustainability Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar:

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Finansiering av EPC-projekt Project Transparense OVERVIEW OF TRAINING MODULES I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

RETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE

RETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur

Läs mer

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät 2013-10-04 SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät SABOs miljöenkät 2012 har besvarats av 176 SABO-företag. Det motsvarar 61 % av företagen. Det är i större utsträckning de medelstora och stora

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Vindkraftens roll i USA nu och i framtiden Karin Widegren Teknisk vetenskaplig Attaché Tillväxtanalys, San Francisco Drivkrafter för Cleantech Globalt

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

ett företag i Wäst-Bygg Gruppen

ett företag i Wäst-Bygg Gruppen ett företag i Wäst-Bygg Gruppen ProLogis Park DC1 och DC2 i Jönköping. Beställare ProLogis, total byggyta: 85 000 m 2 Vi utvecklar, bygger och tillhandahåller moderna, effektiva logistikanläggningar i

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

Hållbar utveckling är

Hållbar utveckling är Hållbar utveckling är en samhällsutveckling som möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av flera ömsesidigt beroende

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Kom in i värmen. och se hur du med vädrets hjälp kan sänka dina uppvärmningskostnader

Kom in i värmen. och se hur du med vädrets hjälp kan sänka dina uppvärmningskostnader Kom in i värmen och se hur du med vädrets hjälp kan sänka dina uppvärmningskostnader Jämnare inomhusklimat Förbättrad boendekomfort Det här vinner du Lägre energikostnad Energikostnaden minskar med 10

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

RubberShell Självhäftande gummiduk

RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Självhäftande gummiduk RubberShell Ny teknologi för snabbare, enklare och säkrare tätning av byggnader. RubberShell är en nyutvecklad, kraftfull och självhäftande gummiduk i EPDM för byggnaders

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Hållbara städer med informationsteknologi

Hållbara städer med informationsteknologi Hållbara städer med informationsteknologi www.teknikforetagen.se Hållbara städer med informationsteknologi Utmaningen är uppenbar. Storstäderna växer i Sverige och i hela världen, och allt fler flyttar

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Enkla Processer spar energi

Enkla Processer spar energi Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar: 5 (mantel) 11 (vissa vårdkärnor) Antal

Läs mer

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER

Introduktion - version 3.0 Copyright Tyréns AB ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER ETT SYSTEM FÖR INVENTERING, BEDÖMNING OCH KLASSIFICERING AV FASTIGHETER Instrument för miljöstyrning En miljöbedömning ger dig kunskap om dina fastigheters miljöbelastning. Systemet redovisar olika miljönyckeltal

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen 2015-11-20, Växjö Med delfinansiering från EU:s program

Läs mer

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Kommunal Teknik 2009 1 2 3 AB Gavlegårdarna Gavlegårdarna är ett av landets större allmännyttiga bostadsföretag utanför storstäderna med 16 000 lägenheter,

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Avgränsning i relation till stadsförnyelseprojektet Miljöteknik i Högdalen 2020

Avgränsning i relation till stadsförnyelseprojektet Miljöteknik i Högdalen 2020 Komplettering till Projekt 56 Högdalen 2020- ett industriområde i världsklass Avgränsning i relation till stadsförnyelseprojektet Miljöteknik i Högdalen 2020 Stadsförnyelseprojektet Miljöteknik i Högdalen

Läs mer

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar siemens.se/elvagar Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt I denna broschyr beskrivs kortfattat förutsättningarna och möjligheterna för

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning 1 Innehåll Introduktion...3 Bakgrund...3 Nackdelar med analog informationshantering...4 Fördelar

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.

Läs mer

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda 27 augusti 2009 Catarina Warfvinge, LTH och Bengt Dahlgren AB Upplägg Vad som menas med miljömässigt hållbart och vad som egentligen ingår i begreppet

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer